Embed Size (px)
DESCRIPTION
magasin västerut
Citation preview
väste
rut
magasin
et
för
västr
a å
ngerm
anla
nd
4/2008nummer
www.vasterut.se
God Jul & Gott Nytt År
västerut nummer 4/2008 reportage sid � sid 2 innehåll västerut nummer 4/2008
� Ledare4 Hänt i västra5 Annonser6 Reportageserie kommunpolitiker7 Reportageserie kommunpolitiker8 Reportageserie-Vindkraft9 Reportageserie-Vindkraft10 Annonser11 Pernilla Hermansson, krönika12 Edsele-Ramsele Gillet1� Annonser14 Reportageserie kommunpolitiker15 Reportageserie kommunpolitiker16 Annonser17 Produkter18 Lilla Begravningsbyrån19 Annonser
20 Reportage Holafors Ryttarför.21 Reportage Holafors Ryttarför.22 Hänt i västra2� Annonser24 Tomas Nordström25 Tomas Nordström26 Hotingbanan27 Hotingbanan28 Annonser29 Annonser�0 Jacobssons Blomster & Hantv.�1 Annonser�2 Teater i Backe�� Teater i Backe�4 Stefan Åberg�5 Annonser
västerut magasinet för västra ångermanland
Produktion: deSign lena & lenaAnsvarig utgivare: Lena Dalgren Text: Lena DalgrenFoto: Daniel SörlinIdé och form: Lena Strandqvist Annonssäljare: Göran SandmanGästskribenter: Christer Borg, Åsa Tova Berg, Kent Wassdahl, Pernilla Hermansson.
Tryck: Sollefteå Tryckeri AB.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.
Magasinet trycks i 6000 ex och distribueras till hushåll som ODR utskick, i västraområdet. Näsåker, Junsele, Ramsele, Edsele, Backe, Rossön och Hotings postnummerområden. Magasinet finns även för avhämtning på våra utlämningsställen, som du hittar på www.vasterut.se. Omslag: Foto: Daniel Sörlin
Annonser:Helsida: 172 x 244 mm • 10 000 kr.Halvsida liggande: 172 x 119 mm • 6 000 kr.Halvsida stående: 83 x 244 mm • 6 000 kr.Kvartssida: 83 x 119 mm • 3 500 kr.Åttondel: 83 x 59 mm • 1 750 kr. Priser exkl. moms.VID BOKNING AV FLERA NUMMER · 20 % rabatt.
Prenumeration av 4 nummer/120 kronor kan beställas på följande vis:• insättning av 120:- på bg: 5773-8833• fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se.
Design lena & lenaStorgatan 54 880 40 Ramsele Tel: 0623-71071,Tel/Fax: 0623-744 710E-post: [email protected]
Lena Dalgren: 070-170 35 77Lena Strandqvist: 070-22 33 711Göran Sandman: 070-190 14 50
innehåll
www.vasterut.se•www.vasterut.se västerut nummer 4/2008 sid �
västerutnummer4/2008 reportage sid�sid2 innehåll västerutnummer 4/2008
www.vasterut.se • www.vasterut.se västerutnummer4/2008 sid�
Lena Dalgren
Redaktionen
Ansvarig utgivare,
skribent & fotograf
070-170 35 77
Göran Sandman
Redaktionen
Annonsförsäljning070-190 14 50
Lena Strandqvist
Redaktionen
Grafisk formgivning
070-22 33 711
Jimmy Rinblad
Skribent
www.herrarnaihagen.se
0623-601 11Christer Borg
Skribent & fotograf
www.borgwondergear.se
070-684 74 31
Kent Wassdahl
Skribent & fotograf
070-242 21 01
Ny grafisk profil, ny hemsida, nya spännande uppdrag, nya medarbetare, gamla trogna medarbetare, tre års jubileum för magasin västerut...
Det firar vi med öppet hus fredag den 28 november kl. 11-15! Välkommen att besöka oss,
Daniel Sörlin och Lasse Karlsson på Storgatan 54.
Vi bjuder på glögg med tilltugg !
Lena & Lena
Åsa Tova Bergh
Skribent
www.egetbevag.se
070-6259567
www.designlenalena.se
2002 startades en bridgeklubb i Näsåker och efter ett an-tal nybörjarkurser har bridgesektionen, som är en del av Ådalslidens sportklubbs verksamhet, drygt 30 medlemmar och tillhör de mest aktiva i Ångermanland. Medlemmarna kommer från hela kommunen och varierar i åldrarna från 16 till 87 år.
Klubben har som motto att alla ska trivas och det vikti-gaste är den sociala delen av bridgen som att träffas och ha trevligt.
Alla medlemmar hjälper exempelvis till med fika vid spel-kvällarna och cirka en till två gånger per år ställer alla upp som reservspelare om någon saknar en partner, så kallad kvällsvärd.
Medlemmarna hjälps åt att utbilda nya spelare och under hösten har Per Schultz och Peter Nilsson, som själva är nybörjare sedan några år, tagits sig an spelare som tidigare gått en kurs men av olika anledningar inte fortsatt spela på klubbens ordinarie spelkväll. Det har även tillkommit några nybörjare som deltar dessa kvällar, som inom kort kommer att slussas in på klubbens kvällstävlingar.
Ordförande Jerry Mahler har hållit i en fortsättningskurs för de spelare som vill utveckla sig ytterligare och lära sig själva tävlingsmomentet inom bridgen.
Klubben kommer att vara ansvarig för en ny tävling under våren 2009 som går under namnet ”Lina-klövern” och rik-tar sig till alla spelare men kommer att lägga tyngdpunk-ten på bredden.Detta sker genom att man har många priser även till dem som inte placerar sig i den absoluta toppen exempelvis bästa medlöpare, bästa dampar, närmast medel samt
sid� hänt västra västerutnummer�/2008 västerutnummer�/2008 annonser sid�
Studiecirkel
i Vängel
God Jul & Gott Nytt År Medborgarkontoren!
För mer än tjugo år sedan startade Forntid i Ramsele en
studiecirkel i arkeologi. Man valde att hålla till i gamla
skolan i Vängel. Att man startade studiecirklar då var inte
så ovanligt, men just den här är ändå ovanlig eftersom den
fortfarande finns kvar. Dessutom är det sedan tio år tillbaka
i stort sett samma deltagare från år till år.
Det har blivit ett sammansvetsat gäng som träffas en gång i
veckan varje vinter för att läsa om arkeologi och historia.
– Den röda tråden är alltid arkeologi även om vi ibland har
litteratur av mer historiskt slag, berättar Ove Kjellström, som
varit cirkelledare de senaste nio åren. Förutom de femton
träffarna som man har i Vängel, är många av deltagarna
ute i markerna och letar fornlämningar. Medlemmar i
föreningen har hittat många av de lämningar i området
som sedan har blivit registrerade.
Till skolan i Vängel har man bjudit in flera av Norrlands mer
kända arkeologer och forskare. På så sätt har man etablerat
goda kontakter som kommer till nytta när man hittar något
som man tror kan vara en lämning.
Den största upptäckten är vid Bastuloken, där man hittat
både en stenyxa och en pilspets. Att det här har varit en
boplats råder det ingen tvekan om, och arkeologerna tror
även att det kan ha varit en samlingsplats för ikringliggande
boplatser.
Varje sommar gör deltagarna en studieresa till någon av de
platser man läst om under vintern. Till exempel har Boliden,
Gällivare, Funäsdalen och Utö fått besök av gruppen.
BridgeÅdalslidens SK Bridge Sektion
spurt pris och rond priser. Man hoppas kunna spräcka det gamla deltagarrekordet i Ångermanland, och letar nu efter sponsorer till tävlingen.
Den som är intresserad av klubbens verksamhet kan vända sig till ordförande Jerry Mähler 070-236 26 78.
sid 4 hänt västra västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annonser sid 5
God Jul & Gott Nytt År
NÄSÅKERMedborgarkontor
Besöksadress Nipvägen 7
(f d Vattenfall)Tel.: 0622-68 30 00 vx
Generalist/ samhällsvägledare:
Pekka Frisk Ulla Carlsson
Platschef:Elisabeth Molinder
RAMSELEMedborgarkontor
Besöksadress Läkarvägen 2
Tel.: 0623-68 50 00 vx
Generalist/ samhällsvägledare:
Gunilla Lundin Annelie Markemo Kristina Jonsson
Platschef: Rolf Sahlberg
JUNSELEMedborgarkontor
Besöksadress Forumvägen 4
Tel.: 0621-68 40 00 vx
Generalist/ samhällsvägledare:
Tora SvanströmAnnelie Edlund
Sven-Åke Carlsson
Platschef: Lars-Gunnar Ljungqvist
Kajsa KavatJulmarknad Lördag 6/12 Torget 13-17
Tomtar • Eld • LuciaMassor av
JulklappstipsPonnyridning 14-16
Tomten delar ut godis 15.30
Luciakortege 16.00avslutning m. sång på medborgarkontorets
trappa.
Alla butiker öppna till 17.
Luciakröning i kyrkan
Fredag 5/12
Skyltsöndag med Luciakröning
Söndag 7/12
Midvinterfest Söndag 21/12
16.00 Eldceremonivid Nämforsen och en
fackelvandring i Näsåkers Nipor upp till Markusgården. 18.00 Vegetarisk
midvinterbuffé • barnaktivitet
• konsthantverksut-ställning
• viss försäljning • lekfullt danstillfälle för alla besökare på
Markusgården.19.30 Earthheart föreställning med
mytiska berättelser.
Luciakröning Junsele kyrka
Lördag 29/11 16.00
SkyltsöndagJulmarknad 30/11 Torget
13.00Luciakortege kl 16.30Besök tomtemor och tomtefar på Torget
NyårsfirandeForum 13.00 födda under året
mottar sina smycken”Bärkspaddeutdel-ning” underhållning.Marschaller genom byn enligt tradition.
Medborgarkontoren!önskar
RAMSELE NÄSÅKER JUNSELE
sid 6 text: mia brundin västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid 7
En kall onsdagmorgon möter jag upp med Veronica Sö-derlund Persson utanför Co-ronaskolan. Här arbetar hon som lärare och rektor. Över en kopp kaffe samtalar vi om allt från hennes förebild inom politiken, Olof Palme, till hennes visioner för Sollefteå kommun. Vi diskuterar vind-kraftverk, infrastruktur och demokratiska processer. Hon talar varmt och engagerande om allt. För snart 20 år sedan gick flyttlasset från Umeå till Sollefteå kommun. Numera är adressen Ramneå, beläget mellan Edsele och Ramsele. Familjen består av Veronica, hennes man och fem barn samt ett barn som kommer några dagar varje vecka. Det är en naturlig del att vara familjehem eftersom ungdomar lig-ger henne varmt om hjärtat. Får hon beskriva sig själv med tre ord så väljer hon engagerad, glad och viljestark.
Just nu anser hon att frågan om vindkraftverk är den vikti-gaste för kommunen. Det kommer en ny kraftepok, menar hon, om den går igenom. I så fall kommer cirka 500 vind-
kraftverk att byggas och hon po-ängterar att det är viktigt för hela kommunen. Om hon ensam fick genomföra tre förändringar för att öka attraktiviteten för kommunen så skulle hon förbättra infrastruk-turen, försöka skapa fler arbeten och att se till att vi har goda demo-kratiska processer. Veronica menar att det alltid måste finnas ett med-borgarperspektiv. Om 5 år tror och hoppas hon att Sollefteå kommun kommer att se annorlunda ut. Hon säger bland annat:– Jag tror att vi kommer att ha en bättre väg till Ramsele. Att det kommer att finnas ett Ungdomens Hus, en friskvårdsanläggning och att vi kommer att ha en stor inflytt-ning utifrån.Hon pratar om att vi kanske kom-mer att få hit ”miljöflyktingar”, människor som kommer på grund av att stora områden är förstörda. Detta leder oss in i en djupare mil-jödiskussion. Hon rasar över att norrlandsavdraget försvann och menar att regeringen verkar vara ute efter att utarma norrlands in-land. Med den infrastruktur som vi har här är det många som måste
välja bilen och bensinen är jättedyr. Det finns också andra sätt att resa och vi talar om tåg kontra flyg. Ibland är det så att flyget är billigare än tåget. Något som ger fel signaler.– Det borde gå att subventionera priserna på tågbiljetter eftersom detta är det mest miljö-vänliga sättet att resa på, säger hon.Själv försöker hon att tänka klimatsmart genom att använ-da energilampor, släcka TV, datorer och liknande.
Veronicas politiska engagemang startade i och med att hon blev fackligt ombud för Lärarnas Riksförbund. Det var bör-jan på allt för då hamnade hon i den ”politiska svängen”.– Sedan är det ju det här med att jag vill påverka, förbättra och förändra. Att hon skulle hamna inom lokalpolitiken var inte en själv-
Satsa mer på ungdomarna!
Fullständigt namn: Veronica Söderlund Persson Ålder: 41 Intressen: FamiljenSenast lästa bok: Läser just nu ”Lev livet fullt ut” av Eckhart TolleSveriges roligaste person just nu: Björn GustafssonSenast inköpta CD: Soundtrack från Mamma MiaMotto: Var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig
Fakta:
artike
lserie
- vå
ra ko
mmun
polit
iker
Vero
nic
a.P
ers
son
@sk
ola
.so
lleft
ea.s
e
sid� text: mia brundin västerutnummer4/2008 västerutnummer4/2008 reportage sid�
klarhet. Men Veronica beskriver att hon har haft väldigt engagerade människor runt omkring sig. Hennes morfar var ”supersosse” och det har präglat henne.
En ledig dag ägnar Veronica sig åt att ligga i soffan och titta på en bra film. Men det finns också något annat hon tycker mycket om:– Terapi för mig är att måla, tapetsera och möblera om hemma!Det händer med andra ord rätt ofta att hon förnyar hem-met, vilket kanske inte alltid är till hennes mans glädje. Drömresan skulle gå till Australien. Hon tycker att det skulle vara spännande att möta aboriginerna. Hon tycker att det är spännande med andra kulturer och bär alltid med sig den här nyfiken när hon träffar människor med olika bakgrunder. I och med detta får hon kunskap och in-sikt om andras kulturer samti-digt som hon kan ifrågasätta sin egen. Om hon skulle vinna en miljon skulle hon betala av sina skulder och ge till nära och kära. Slutligen skulle hela familjen få åka iväg på den där drömresan till Australien.
Att få människor att flytta tillbaks hit till kommunen är av stor vikt. Hon tror att barnfamiljer har mycket lättare att leva i Sollefteå kommun än i en storstad som Stockholm.– Det är billigt med fritidsaktiviteter här så alla har råd, menar hon.Att vända trenden och skapa fler jobb i kommunen måste göras genom flera olika insatser. Veronica tror att det är viktigt att kommunen skapar förutsättningar men också att både invånare och lokalpolitiker tänker i nya banor. Hon efterlyser kreativitet och berättar om en ny verksamhet, ett ”bonderi”, som startat i kommunen. Det är ett gäng bönder som gått ihop för att samarbeta och detta har na-turligtvis skapat nya arbetstillfällen. Allt handlar alltså om en kombination av att politikerna försöker skapa jobb samt att invånarna kommer med nya idéer och vågar ta egna initiativ.
Min fråga om vad hon skulle göra om hon fick vara stats-minister för en vecka får henne att skratta högt. Hon fun-derar länge och väl och säger att det finns ju så mycket hon skulle vilja göra. Problemet verkar snarare vara vad hon vill göra först. Men efter en stunds betänketid kommer hon
Satsa mer på ungdomarna!
på det. – Det allra första jag skulle ändra på är att se till att pensio-närerna inte ska behöva betala mer skatt än de som arbe-tar. Det är orimligt att det ska behöva vara så!Hon tycker att det är samma sak med de sjukskrivna. Det är fel att dessa personer ska få det sämre ekonomiskt samt att de dessutom få betala mer skatt.
För Sollefteå kommuns del är hennes högsta önskan att skolorna ska vara bra, att det ska skapas fler jobb samt att
inflyttningen ska öka. Privat vill hon att det ska gå bra för barnen för det är viktigast för henne. Hon tycker att sam-hället satsar alldeles för lite på ungdo-marna. Veronica menar att vi måste bli bättre på att ta hand om barnen. Där-till måste ungdoms-frågorna engagera fler. Hon har flera förslag på hur detta skulle gå till. Bland annat vill hon att det ska skapas billiga och bra lägen-heter och ett Ungdomens Hus. Men samtidigt påpekar hon att det redan finns bra insatser. Ett exempel är det så kallade Ungdomstinget. År 2007 samlades cirka 300 ungdomar för att tillsammans, i grupper, arbeta med kommunens sex visionsmål. Sam-manställningen har politikerna fått ta del av. Det här, menar hon, är en mycket bra demokratisk process.
Till sist undrar jag hur hon tror att vi ska komma till rätta med det faktum att klyftan mellan rika och fattiga ökar i Sverige och hon har ett väldigt enkelt svar på frågan:– Byt regering!
Snabba frågor
Stockholm Sollefteå
x
Madonna ChristinaAguilera
xHund Katt
x
Timrå Modo
x
Promenera Åkabil
x
Sollefteå••MadonnaKatt•Modo
•Åkabil
sid 8 text: christer borg västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid 9
Vindkraft. Smaka på ordet, visst låter det både starkt och friskt på något vis, den friska vinden som rensar luft och ger styrka… ja, vindkraft, eller vindenergi som en del föredrar att kalla den är på mångas läppar nu för tiden. Den är på gång över allt på jorden i olika ut-sträckning, Danmark har haft den länge och 21 % av deras elbehov kommer från vindkraft. I Tyskland, som har sämre förutsättningar geografiskt än Sverige har de redan närmare 30 TWh vindkraft. Och här i Väster-norrlands och Jämtlands län har vi kanske större an-ledning än på många andra ställen att prata och tänka på vindkraften. Skogsbolaget SCA och det norska en-ergibolaget Statkraft har slagit sig samman i ett före-tag vid namn Statkraft SCA Vind AB och planerar för en mycket stor vindkraftssatsning i våra två län. Totalt vill man bygga sju olika parker där varje park består av ett flertal vindkraftverk. Och detta tas emot om inte över-allt med oförställd glädje, så i alla fall utan protester så här långt. Den reaktionen från oss som bor och lever här beror förstås på de sysselsättningseffekter som vin-dkraften har och att den anses som det bästa och mest realistiska miljöalternativet just nu. Vindkraften är helt enkelt en produktionsform som har väldigt låg miljöbelastning.
Och därför kommer vi i Västerut att under flera num-mer framöver att skriva om vindkraft. Vi vill ge er läsare en riktigt bra, nej förresten, den bästa heltäckande analysen och bakgrundsinformationen som går att få i en vanlig tidning. En hög ambitionsnivå, men helt rätt eftersom vi här kommer att påverkas av vindkraften i många år framöver. Först under byggåren, då omväl-vande mycket folk ska få rum och ha sin arbetsplats här, sedan under drifttiden då det också kommer att vara en hel del människor som berörs genom att man får arbete. Även alla vi som rör oss i markerna runt des-sa vindparker berörs; de kommer att stå där i långliga tider och markera en omställning inte bara för oss utan för hela energisystemet. Vindkraften kommer att förbli en markör och en vändpunkt då förnyelsebar energi för första gången togs i drift i storskaliga lösningar.
Men det är väl inte riktigt säger kanske vän av ordning då, vattenkraften byggdes ju ut för länge sedan i storlek som vindkraften aldrig kommer upp till.Riktigt, så är det, men då var det inte miljömålet som var huvudanledningen, ord som miljöanpassning och
tankar runt koldioxidutsläpp existerade inte, i alla fall inte hos gemene man och exploatörer. Vattenkraften byggdes ut för att vi hade ett enormt behov av elenergi när vi byggde välståndslandet Sverige. Industrin be-hövde massor av el och trygg försörjning och hushållens standard ökade i takt med energikonsumtionen. Detta var anledningen till vattenkraftens utbyggnad. Att den var koldioxidfri får vi se som synergieffekt; vi råkade ha stora tillgångar på vatten och det passade bra just då.
Vindkraften kommer för att vi nu behöver förnyelsebar energi i stora mängder som ersättning för fossila brän-slen, detta för att möta klimatförändringarna. Och ”tur” är det väl, ur energisynpunkt, att vattenkraften byg-gdes då den byggdes; idag hade den inte med våra nu-varande miljölagar kunnat byggas på samma sätt och i samma utsträckning. Till slut har vi fått inse att naturen inte klarar vad som helst, den måste få chans att åter-hämta sig, annars föröder vi det grundkapital som allt annat är beroende av. Inte ens den globala marknad-sekonomin kan fortleva utan en natur som har möjlighet att leverera ekosystemtjänster, något som moderna bi-ologer och ekonomer pratar om. ”Vad pratar han om?” tänker ni kanske…
Ja, när man ska skriva om vindkraft och försöka hitta alla trådar och vinklar i detta så blir man tvungen att ibland ta till de ord som forskarna använder, men fört-vivla inte, allt ska förklaras framöver.
Så vad ska belysas? Ja, det är som sagt mycket som påverkas av vindkraften. Vi kommer att titta på hur det påverkar oss ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Där är det främst saker som sysselsättning, miljö och in-frastruktur som är de heta frågorna. Hur många kom-mer att få arbete här? Och hur många av dessa arbeten kommer att gå till oss som bor här? Vad behövs för kompetenser, vad ska man vara bra på för att få arbete? Vilka andra sysselsättningar och näringar kommer att påverkas? Service förstås, men kanske finns det annat också…Vilka typer av arbeten kommer att finnas kvar efter byggtiden? Och hur många berörs av dem?
Vi kommer också att titta på det ur andra perspektiv, nationellt till exempel. Vad innebär vindkraften för Sveriges behov av elenergi och för vårt energisystem överhuvudtaget? art
ikelse
rie -
vindk
raft
chri
ster
bo
rg •
07
0-6
84
74
31
• c
hri
ster@
bo
rgw
on
derg
ear.
se
Vindkraft, vad innebär det?
artikelserie med start i detta nummer
sid 8 text: christer borg västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid 9
Med en ökad vindkraft kommer behovet för eller senare att uppstå av reglerstyrka eller balanskraft. Det vill säga att vi kommer att behöva kompensera för de dagar då det inte blåser så mycket och detta ska läggas till den ekvation som Svenska Kraftnät redan idag har, nämligen att i varje sekund balan-sera efterfrågan mot tillgång. Elenergi kan ännu så länge inte lagras i stora kvantiteter, det som pro-duceras i ena ändan måste konsumeras i andra i samma ögonblick, annars får vi problem med da-torer och annat. Här pratar kraftbolagen gärna om vattenkraften som svaret och visst är det så att vat-tenkraften är vår största reglerkrafttillgång. Men ett ökat reglerbehov kommer att öka de ekologiska effekterna på de vatten som är utbyggda, snabbare och kraftigare regleringar av sjö- och vattensystem sätter livet i dessa på hårda prov. Men det kommer ny teknik även på den här fronten och det ska bely-sas…
Vindkraftens roll ur ett strukturellt perspektiv kom-mer att belysas. Hur ser Sveriges energisystem ut och varför är det format som det är? Är det bra eller behöver man ändra på det och i så fall varför? I de frågeställningarna ryms både den omdiskuterade avregleringen av elmarknaden och även den fysiska strukturen med några få kärnkraftverk som står för nära hälften av vårt behov. Idag med ökad rädsla för terrorhandlingar är centraliserade system då-liga. De kräver stora bevakningsinsatser och är i sig ett incitament för lagar som påverkar demokratins grundvalar, som exempelvis den omdiskuterade FRA-lagen. Ett decentraliserat energisystem har många fördelar, men innebär också många utman-ingar och svårigheter. Precis som alla medaljer har en baksida har även vindkraften och energisystemet som det ingår i det.
Självklart kan man inte i dessa dagar av global kli-matförändring enbart titta lokalt, regionalt eller ens nationellt på vindkraften och dess effekter och roll. Det globala perspektivet måste in förstås. Därför kommer vi att också att beröra klimatförändringar och energisystem på global nivå, detta för att sätta in våra län och vår region i västra Ångermanland i det stora hela som vi tillhör.
Hoppas ni kommer att hänga med i denna artikelse-rie som alltså startar ordentligt i nästa nummer av Västerut.
SnabbfaktaStatkraft
SCA Vind AB13 500 hektar
skogsmark berörsMellan 300-500
vindkraftverk kommer att byggas om
planerna går i lås 2,8 TWh kommer att
produceras, minskar koldioxid-
utsläppen med 2 380 000 ton per år
16 miljarder investeras i 7 parker.
Vindkraft, vad innebär det?
foton:www.purestockx.com
sid 10 annonser västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 krönika: pernilla hermansson sid 11
God Jul & Gott Nytt År
Välkommen till Brännholms BorgvattnetHasse, butik/hem: 0695-500 72 • 070-250 56 80
Presentkortpå städning!
Julklappstips!
RingHoting TaxidriversTel: 0671-102 90
God Jul & Gott Nytt Årönskar
Vi tackar våra kunder för det gångna året och önskar en riktigt
God Jul & Gott Nytt År
Tingsvägen 5 • Ramsele • 0623-710 50
Storg. 44 • Ramsele Tel: 0623-104 86 • 070-695 12 35
Hagavägen 6 • Ramsele • 070-541 17 13
Kent-Olas Byggtjänst”God Jul & Gott Nytt Blomsterår”
Jakobssons Blommor & HantverkJunsele tel. 0621-100 05 www.alltihantverk.se
-LIGT tack alla trogna kunder för 2008!!!!
God Jul & Gott Nytt år önskar
sid 10 annonser västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 krönika: pernilla hermansson sid 11
God Jul & Gott Nytt År k
[email protected] • 073-849 26 25
k rön i ka
Foto: Kent Wassdahl
På den tiden då tv-serien Expedition Robin-son fängslade stora delar av svenska folket på lördagskvällarna deltog en medelålders kvinna som så fort hon fick tillfälle klämkäckt poäng-terade att ”kvinnor kan!” och samtidigt höjde knytnäven till skyn. Till slut blev det en rolig grej i mitt kompisgäng att härma henne, i tid och otid. Inte för att det hon sa var något nytt, utan för att hon sa det med glimten i ögat. Det var befriande (och hysteriskt roligt) på något sätt.
Men det handlar inte om vad kvinnor respek-tive män kan. Alla har förmågan att lära sig nya saker. Kvinnor kan lära sig köra grävmaskin, byta däck eller slå panel när huset ska byggas ut. Och männen kan lära sig virka, baka eller göra något annat som i urminnes tider räknats till de typiskt kvinnliga sysslorna. Vi är alla tänkande, kreativa väsen som vill lära oss nya saker och utvecklas som människor.
Vad det hela handlar om är om vi vågar eller inte.
Om vi vågar ta steget som kan förändra livet. Om vi vågar lämna invanda rutiner. Om vi vå-gar släppa in ny kunskap i våra liv. Om vi vå-gar börja sjunga i den där kören som vi drömt om sen länge. Om vi vågar ta itu med problem som ligger och gnager i oss.Det handlar också om att ibland sluta vara så bekväma. För visst kan det vara jobbigt att göra alla de där sakerna jag just rabblade upp. Det kräver förutom mod både tid och engage-mang. Men om vi bara vågar kämpa och lägga manken till är jag säker på att vi kommer att belönas. Alla har vi väl någon gång lyckats med något. Kommer ni ihåg känslan? Den är som ett här-ligt rus, så varför inte kämpa lite extra nu och då för att få känna så igen?
Att våga är en av de största utmaningarna i livet. Jag tror att den som aldrig vågar töja på några gränser eller utmana sig själv att göra saker som är svåra, både praktiskt och känslo-mässigt, kommer att vittra bort istället för att växa.
Vad som räknas in i begreppet ”utmaning” är naturligtvis högst personligt. Den enda man tävlar mot är sig själv, om man nu ens ska kalla det för tävling. Det handlar inte om att vinna, det handlar om att utföra de handlingar som gör att man mår bra och är tillfreds med sig själv och livet.
Jag vet inte om jag kan skryta med att våga så mycket. Det blir svårare och svårare att åka de läskigaste attraktionerna på Liseberg för varje år som går, men samtidigt ligger inte den störs-ta personliga utmaningen i hur många gånger jag har åkt Lisebergsbanan. Utmaningen ligger på ett djupare plan.För mig låg en nyttig utmaning i att vi för drygt ett år sedan vågade bryta upp från storstaden och flytta till byn Kyrktåsjö. Men processen tog flera år fyllda av för- och emotlistor, hu-vudbry och ångest. Till slut tog jag och famil-jen klivet på darriga ben. Det visade sig vara ett lyckat drag. Här är livet annorlunda mot i storstaden, det finns en genuin värme och människor bryr sig om varandra. Alla hjälps åt - gemenskapen är absolut det jag värdesätter allra högst. I stora städer tittar alla obönhörli-gen rakt fram. Visst finns det saker jag saknar med stadslivet också, men att vi vågade upp-fylla drömmen om ett liv på landsbygden vä-ger ändå upp saknaden.
Gå inte där och tveka. Vad drömmer du om? Vad skulle du vilja göra som du inte riktigt vå-gar? Tänk efter och fråga dig själv vad det är som hindrar att du gör precis den saken. Bry dig inte om vad andra människor tycker och tänker, det gör vi alldeles för ofta. Men vem vinner på det? Inte du i alla fall. Vi är rädda för att inte passa in eller för att betraktas som underliga. Men det är ditt liv, så låt inte andra tänka åt dig. Bara du kan fatta rätt beslut när det gäller ditt eget liv!Vi lever bara ett liv och det är vår förbaskade skyldighet att göra det bästa av vår tid på jor-den. Det kan vi om vi bara vågar.
Lycka till.
Att våga är att
leva
God Jul & Gott Nytt år önskar
sid 12 text: lena dalgren foto: caroline gejbo västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annonser sid 1�
Edsele-Ramsele Gillet
I Stockholm finns föreningen Edsele-Ramsele Gillet. Vi
bestämmer oss för att ta reda på vad det är för något och
vad de kan tänkas syssla med. Jag ringer ordförande Sonia
Antonsson, bördig från Junsele, men boende i Stockholm
sedan 40 år tillbaka. Flytten kom sig av studier på universitet
i nordiska språk och historia, som så småningom ledde
till lärarjobb. Och Sonia jobbar fortfarande på Tensta
gymnasium.
Sonia berättar om bildandet av Gillet som bildades för fem
år sedan på initiativ av Bengt Tillberg och Åke Wikström.
De båda var skolkamrater från Ramsele och höll under åren
kontakt med varandra. Vid någon av deras träffar kom idén
om att skapa en mötesplats för boende i Stockholmstrakten,
som fortfarande värnar om sin hembygd, och vill ha kontakt
med densamma.
Gillets ändamål är att samla och stärka i Stockholm med
omnejd boende medlemmarnas känsla och kulturella
intressen för sin hembygd.
Till den första träffen i Stockholm kom 75 personer. Många
hade inte setts sedan skoltiden och det blev många kära
återseenden.
Eldsjälen Bengt Tillberg, föreningens första ordförande,
gick bort för något år sedan, men fick Sonia att lova att
föreningen skulle leva vidare.
– Annars vore det ett jäkla förräderi, som han uttryckte det.
Föreningen har ett stadigt antal medlemmar sedan starten.
Medelåldern är dock rätt hög och Sonia tror att det beror på
att intresset för hembygden ökar med åldern.
Fyra träffar per år brukar det bli, och det är välbesökta
arrangemang man har. På våren görs alltid en utflykt för
medlemmarna med familjer. Det brukar bli till någon
slottspark med efterföljande picknick. Till höstens träff
bjuder man in olika föreläsare. Bland annat har Kuno
Bernhardsson varit på en träff och berättat om flottningen.
Till årets träff har man bjudit in Stig Johansson, som i sina
små böcker Röttren, berättar om personer i vår bygd som
ansetts som lite eljest. Dessa många gånger färgstarka
personer lyfts fram i Stigs berättelser.
– Det fanns plats för alla och alla fyllde sin plats, som Sonia
säger.
Sonia berättar vidare att de flesta medlemmarna har en
aktiv kontakt med sin gamla hembygd och reser upp minst
en gång per år.
– Det skulle vara trevligt om vi någon gång skulle kunna ha
en arrangerad träff i Edsele-Ramseleområdet, tycker Sonia.
Då skulle vi utflyttare kunna få återse de av våra kamrater
som fortfarande bor kvar.
ww
w.r
am
sele
.co
m/
hem
byg
dsg
ille
t •
S
on
ia A
nto
nss
on
08
-62
6 8
9 1
1
sid 12 text: lena dalgren foto: caroline gejbo västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annonser sid 1�
Lasse Karlsson • Storgatan 54 880 40 Ramsele • Tel: 070-299 02 05Mail: [email protected]
Ägnar du många timmar åt sysslor
som du inte kan fakturera?
Tänkte väl det...Jag hjälper dig med
offertskrivning, inköpsplanering
och kontraktshantering.Var rädd om din tid
och dina pengar!
Vi har även i år planterat över 1 ton fisk!
Nya kortpriser fr.o.m 2009-01-01
Dygn: 70:-Årskort: 400:-Fam. års: 700:-
Julklappstips:Årskort eller Lottpå vårt båtpaketlotteri!
Karvsjön Näsåker
info. www.karvsjon.se • 070-190 14 50, 070-617 20 95
Ett jättetack till alla våra sponsorer och
God Jul & Gott Nytt Fiskeår
ÅFVF
sid 14 text: mia brundin västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid 15
foto
: D
an
iel
Sö
rlin
• g
un
illa
.tje
rnb
erg
@o
sele
.se •
07
0-2
09
19
33
Gunilla Tjernberg är den utbildade förskolläraren från Småland som för 8 år sedan flyttade till Osele med sin man för att pensionera sig. Men det blev inte riktigt som hon hade tänkt sig. Trots att hon inte förvärvsarbetar har hon hela tiden fullt upp. Gunilla har en stor gård som tar mycket tid i anspråk. Hon har tidigare aldrig varit politiskt engagerad eller aktiv.– Jag har alltid haft åsikter. Jag har pratat mycket, men mest vid köks-bordet, säger hon och skrattar. Hen-nes politiska engagemang började i och med att hon blev tillfrågad om att vara med i kyrkovalet i Junsele. Efter en tids fundering så kom hon fram till att hon skulle delta och hon blev invald. Detta ledde i förlängningen till att hon tillfrågades om att delta i kommunvalet. Gunilla Tjernberg tänkte varför inte och tackade ja. Hon blev invald och är numera ordinarie i fullmäktige och ersättare i barn- och skolnämnden samt kultur- och fritidsnämnden.
Jag undrar vilken fråga hon anser vara den viktigaste för kommunen.– Har vi inte ett välfungerande näringsliv är det svårt att få andra bitar att fungera, som skola och åldringsvård. Allt har ett samband säger Gunilla. Vi samtalar om det svåra med att vara företagare och att det finns väldigt lite hjälp att få. På frågan om vad kom-munen kan göra för att fler ska starta företag i kommunen så svarar hon att det krävs en hel del insatser.– Jag tänker mig att det måste gå att hjälpa människor vid
uppstarten till en slags företagslots så att före-tagaren bara behöver ringa ett samtal för att få tips och hjälp med vart man kan vända sig. Hon poängterar vik-ten av att kommunen undersöker vad små-företagare behöver för att växa. I och med att småföretagandet växer så blomstrar kommunen också. Det är något som hon är övertygad om. Det kan vara samarbete mellan olika myndig-heter.Företagsträffar är ett annat bra initiativ menar Gunilla Tjern-berg. – Många vet ju inte
ens av varandra och då är dessa träffar ett bra tillfälle för att skapa kontakter. Det märks tydligt att hon brinner för näringslivsfrågorna. För kommunen. Det finns ett starkt engagemang, bakom varje ord.
Jag undrar vilken slags kommun hon tror att Sollefteå kommer att vara om 5 år. Hon funderar lite. Lägger ena benet över det andra och säger eftertänksamt att det är ju en sak vad hon tror men en annan vad hon hoppas på. Den naturliga frågan blir då vad hon hoppas på.– Att vi får hit fler företag! Distansföretag exempelvis, med tanke på teknikens möjligheter. Nu tänker jag inte heller bara på telemarketingföretag, det måste finnas andra jobb där du också kan arbeta på distans inflikar hon. På det stora hela verkar hon tycka att vi borde ta vara på det vi har, det unika med landsbygden och med Sollefteå. Hon hoppas också att befolkningen ökar, att kommunika-tion-er förbättras så att människor kan ta sig både hit och härifrån och att skolor finns kvar och inte behöver läggas
Jag önskar att alliansen
tar över Sollefteå
Fullständigt namn: Ingeborg Gunilla TjernbergÅlder: 58Senast lästa bok: ”Flyga Drake” av Khaled Hosseini Senast inköpta CD: En CD med Katie MeluaSenast sedda film: ”Varg” med Peter StormareFavoritmat och dryck: Husmanskost/mjölk och vinMotto: Lev nu!
Fakta:
HöstVinterHundKatt
SollefteåDansbands-
kampen HV71
sid 14 text: mia brundin västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid 15
ner. Hon säger också att hon vill fylla skolorna med barn. Då kommer vi till den brännande frågan, den om Långsele skola. Ska skolan få vara kvar eller ska den läggas ner? Gu-nilla Tjernberg har åsikter i frågan, som hon gärna delar med sig av.– Jag önskar naturligtvis att skolan ska få finnas kvar! Men vi strävar efter kvalitet i skolan. Lärarna ska vara behöriga och eleverna ska gå ut med godkänt resultat från högsta-diet. Det är inte alltid så enkelt. Vi ser att det är svårare att rekrytera behöriga lärare till mindre skolor. Vi kan dess-utom inte ha flera skolor i Sollefteås centralort och lägga ner Långsele skola för det blir fel.
Politik är inte alltid lätt. Det finns många aspekter att ta hänsyn till. Det roliga med politiken är att kunna påverka men det negativa är att det ofta tar tid och att det kan vara långrandigt. Hon säger sig inte ha någon politisk förebild men däremot pratar hon gärna om hur hon tycker att en politiker ska vara. – Ärlig och lyssna på vad människor har att säga och på vad dessa människor vill ha. Jag sitter inte här för min skull utan för att folket har valt mig. Hon ser bestämd ut.Som person anser hon sig vara positiv, lyhörd och bra på att lyssna vilket innebär att hon stämmer bra in på be-skrivningen om hur hon själv tycker att en bra politiker ska vara.
Hennes drömresa har tagit henne till Neapel två gånger. Fick hon göra en drömresa till åkte hon gärna tillbaks dit, till alla fantastiska upplevelser och underbara människor. För en stund drömmer hon sig bort. Kanske är Neapel hennes drömställe? När jag frågar om det säger hon med enorm självklarhet: – Osele är det ställe där jag allra helst vill vara! Så ofta jag bara kan! En ledig dag tillbringar Gunilla Tjernberg gärna utomhus. Hon tar promenader med hunden, arbetar i trädgården och beskriver en idyll med höns, katter och hundar på gården.
När jag undrar vad hon skulle göra om hon fick vara stats-minister för en vecka blir hon mållös först.– Vilken sanslös fråga! Jag måste fundera lite…statsminis-ter för en vecka. Nej, jag vet inte ärligt talat. Hon skrattar gott.
Vad hon däremot vet är att hennes högsta önskan lokalpo-litiskt är att alliansen tar över i Sollefteå och då med mo-deraterna i spetsen, naturligtvis. Rent privat önskar hon att hon och familjen får ha ett gott liv med hälsan i behåll.
Vad säger du till en person som funderar på att flytta hit?– Välkommen! Här finns livskvalitet, boende till bra priser samt hjälpsamma och trevliga människor. Vi talar om nedläggningen av exempelvis Krisberedskaps-myndigheten och hon tror att det går att vända trenden och skapa fler jobb. Hon menar att det är viktigt att ut-nyttja kontakten med regeringen, oavsett vilken regering som har makten.– Vi kan också tala positivt om kommunen, om naturen och om möjligheterna här, säger hon. Hon pekar också på att samarbete är viktigt. Gärna över gränserna. Men det måste också finnas förutsättningar. Hon ger några exempel på vad hon menar: Botniabanan måste byggas ut, flygplat-sen måste få vara kvar och vägarna måste vara bra. – Vi behöver bättre kommunikationer på alla plan för att kunna skapa arbeten på distans så att vi inte behöver åka till Stockholm för att få jobb, avslutar hon.
Snabba frågorHöst Vinterx xHund Kattx xSollefteå Stockholmx
Idol Dansbandskampen xTimrå Modo Gunillautbrister:HV71!JagkommerjufrånSmåland!
artikelserie - våra kommunpolitiker
sid 16 annonser västerut nummer 4/2008
God getost ochunderbar mese
Gårdsbutik norr omRamsele vid Fjällsjöälven
Meåfors GetgårdTel 0623 - 320 19
http://torparfrun.blogspot.com
God Jul & Gott Nytt År önskar vi på
Tel/Fax: 0622-301 45 Micke: 070-211 05 81
God Jul &Gott Nytt År
Storgatan 2 • Ramsele • 0623-102 10Butik: Övergårdsvägen 14 • Sollefteå • 0620-147 15
västerut nummer 4/2008 produktsida sid 17
• bake off • beställning av smörgåstårtor • paketutlämning • spel
God Jul & Gott Nytt ÅrTel: 0623-100 12
Måndag-Fredag 9-19 • Lördag 9-17 • Söndag 12-17
tillönskas kunder & vänner
sid16 annonser västerutnummer4/2008 västerutnummer4/2008 produktsida sid17
Knivar från 2100:-Tillverkad av Stefan Åberg Hoting • 070-276 59 12 [email protected] • www.abergknives.com
Vätte tovad 525:- Sortegårdens Får & Hantverk • Jeanette Jonsson • 0620-126 32 eller 070-675 19 42. Finns på hantverksboden i Sorte, Resele.
Fototavlor Nässjö & fr. Bron 450:-Fotograf Daniel Sörlin Ramsele. Tavlor med olika naturmotiv finns att köpa på ”Inte bara systrar”eller hos deSign lena & lena 0623-71071.
Handtovad Tomte 270:-Tomtarna är handtovade/filtade med hjälp av filtnålar. Ullen kommer till största delen ifrån gårdens egna får. Sandviksgården Camilla Mähler • [email protected] 070-585 20 03 • Finns på hantverksboden i Sorte, Resele.
Lokaltproducerat från västra området
sid 18 text lena dalgren västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annonser sid 19
– Jag känner mig behövd, förklarar Birgitta Häggqvist på frågan om varför hon valt att bli begravningsentreprenör.Efter tolv år som ombud för Fonus, de sista året i Strömsund, valde hon att starta egen begravningsbyrå.– Jag gick alla utbildningar och kurser som Fonus hade för sina anställda, så jag har haft stor fördel av det, berättar Birgitta.
I dag har Lilla begravningsbyrån, som Birgittas företag heter, inte jobb så att det räcker för en heltid. För att fylla ut tiden arbetar hon som ledsagare till två kvinnor i Junsele. – Jag försöker nå ut till ett större upptagningsområde för att kunna öka på min sysselsättning. Dessutom har jag börjat ta på mig andra uppdrag i samband med dödsfall. Hämtningar, bouppteckningar och ombesörjer servering en i samband med begravningen. Just nu märker Birgitta av en ökning av antalet uppdrag, något som hon tror beror på att ryktet spridit sig om att hon gör ett bra jobb.– Jag vet att ett misstag skulle rasera mitt rykte, därför är jag noga med att alltid göra ett bra jobb, förklarar hon.
Att det är ett mentalt svårt arbete sticker hon inte under stolen med. Det tar på att möta familjer i sorg, och Birgitta säger sig inte vara någon supermänniska utan kan uppleva det som tungt ibland.– Det gäller att kunna kliva in i sin yrkesroll och agera utifrån det. Efter alla år i branschen går det lättare, men
visst är vissa fall tuffare än andra. Barn, ungdomar och de som stått henne nära i livet är så klart jobbigare att ta på sig.– Men det uppvägs av att jag känner mig behövd, säger Birgitta. När de anhöriga uttrycker sin tacksamhet för att jag gjort den döde fin eller att begravning blev så bra som de hade önskat, då känner jag att jag har ett viktigt jobb.
Hon har aldrig ångrat att hon valde jobbet eller att bli egen, utan känner att hon hittat sin rätta plats. Birgitta har alltid jobbat med människovårdande yrken, som inom handikappomsorgen och hemtjänsten.
Birgitta är ensam borgerlig begravningsofficiant i området. Hon har uppdrag inte bara genom den egna byrån utan även åt Fonus i Sollefteå. – I takt med att folk går ur svenska kyrkan, kommer behovet av borgerliga begravningsofficianter att öka, förutspår Birgitta. Kyrkan måste tillhandahålla lokal även om den döde inte tillhört svenska kyrka. Därför hålls fortfarande de flesta borgerliga begravningar i gravkapellen. Men det blir vanligare att hålla de borgerliga begravningarna på andra ställen, avslutar Birgitta.
foto
: ri
gm
or
sven
sso
n •
ww
w.l
illa
byra
n.s
e •
06
21
-10
1 9
3 •
07
3-8
31
57
21
Alltid jobbat med människovårdande yrken
sid 18 text lena dalgren västerut nummer 4/2008
Kontakta Norrskog!
Backe • Ramsele • Näsåker
tillönskar vi alla våra kunder
God Jul &Gott Nytt År
Julbord30/11, 6 /12 13/12,14 /1220/12, 21/12
Traditionellt hemlagat julbord med ortens råvaror. Boka bord!
västerut nummer 4/2008 annonser sid 19
Fo
to:
Dan
iel
Sö
rlin
• H
ola
fors
Rytt
arf
öre
nin
g
06
22
-20
1 5
4
För två år sedan firade Holafors Ryttarförening sitt 30-årsjubileum. Det är en livaktig förening med verksamhet mitt emellan Näsåker och Junsele. ”Centralt” på så sätt att det är ungefär lika långt för alla – och en populär plats att tillbringa eftermiddagarna på för hästintresserade skolungdomar. Man är ungefär 150 medlemmar och även om merparten är under 18 år deltar också en del vuxna i verksamheten.
Ridning är en suverän fritidsaktivitet, inte nog med att man får motion och gemenskap med likasinnade; allra viktigast är kanske ändå den nära kontakten med hästarna. Att öppna stalldörren och mötas av välkomnande gnäggningar, ta sig in i värmen och känna lugnet från de stora kloka djuren är en otroligt välgörande upplevelse. Beträffande den dokumenterade ”nyttan” i relationen mellan djur och människa finns åtskilliga spaltmeter forskningsrön publicerade.
100%närvaro För den som lever med något funktionshinder kan kontakten med djur ofta överbrygga ett ofrivilligt utanförskap. (Vem har förresten inte hört talas om ”hundtricket”?) Ifråga om hästar kan detta öppna tidigare stängda dörrar till gemenskap. Vem bryr sig till exempel om att den duktiga dressyrryttaren är blind eller döv när allt man upplever som publik är ett sagolikt samspel?Någon annan kanske inte kan ta sig ett enda steg för egen maskin men får total rörelsefrihet uppe i sadeln. Där människan inte räcker till tar hästen vid, med fyra starka ben och ett par vakna ögon. Att sedan den som är rörelsehindrad
får otroligt nyttig balansträning, förbättrad bålstabilitet och muskulatur – ofta dessutom minskad spasticitet – ja, det är bara ytterligare plus med ridningen.Vid psykosociala funktionshinder har umgänget med djur en särskild betydelse, nämligen att detta ställer krav på 100 % närvaro såväl kroppsligt som själsligt. En annan grupp som utvecklas fint genom samarbetet med djuren är de förståndshandikappade som får möjlighet att delta i aktiviteterna.
nyhandikapprampHär i Sverige är ridning den största handikappidrotten med över 4000 utövare.I våra trakter har det inte funnits så många möjligheter – och den som är rörelsehindrad har dessutom extra stora svårigheter att åka längre sträckor. Det kan handla om värk, behov av assistans eller andra faktorer som omöjliggör aktiviteterna.Så det faktum att Holafors ryttarförening numera kan erbjuda en fungerande handikappramp inne i ridhuset kommer förhoppningsvis att öppna många dörrar för intresserade ryttaraspiranter från klubbens vanliga upptagningsområde; Junsele, Ramsele, Resele, Näsåker, Backe och Rossön. Säkerligen kommer både ramp och övriga faciliteter att bli till stor glädje för nya medlemmar – både unga och gamla.
västerut nummer 4/2008 reportage sid 21
Holafors Ryttarförening
sid 20 text: åsa tova bergh västerut nummer 4/2008
västerut nummer 4/2008 reportage sid 21
Dessutom finns god kompetens för att ge denna grupp riktig vägledning. Isabel Konik flyttade för ett par år sedan hit från Tyskland för att jobba som ridlärare i Holafors. Med sig i bagaget hade hon massor av erfarenheter, bland annat från att ha jobbat med terapiridning. Som socialpedagog har hon ytterligare breddat sina kunskaper om olika mänskliga villkor och sedan Isabel kom till sitt nya hemland har hon även genomgått samtliga tre steg i Svenska Ridsportsförbundets Handikappledarutbildning.
Flera av föreningens hästar har det totala lugn som krävs för att klara uppgiften och de enda ”villkor” som ställs för att man ska få prova på handikappridning är att man – givetvis! – har intresse av att lära sig och ett djurvänligt sinnelag. Att många kan känna sig lite osäkra i början är naturligt, men den som lider av utpräglad rädsla för stora djur bör först ta tag i och lära sig hantera detta för att ridningen ska kunna fungera. Likaså är det viktigt att inte göra slängiga, omotiverade rörelser i närheten av hästarna, som då kan bli skrämda.
arrangeratroligatemadagar Under åren har Holafors Ryttarförening hunnit arrangera åtskilliga roliga temadagar som lockat både deltagare och publik. Ryktningstävlingar, clinic i voltige (att ”göra konster” på hästryggen), dressyr eller hoppning med externa instruktörer. Luciaritt, läger och inte minst uppskattade maskeradtävlingar till häst – ja, det mesta är möjligt! Nu alltså även för den som behöver lite extra hjälp för att komma upp i och ned ur sadeln. Vi på Västerut gör tummen upp för detta goda initiativ och önskar lycka till!
sid 20 text: åsa tova bergh västerut nummer 4/2008
föreningens hästar har det totala lugn som
krävs för handikappridning
sid 22 hänt i västra västerut nummer 4/2008 västerut nummer 2/2007 annonser sid 2� västerut nummer 4/2008 annonser sid 2�
I Allhelgonahelgen, närmare bestämt fredag 31 oktober och lör-dag 1 november var det ett lyckat seminarium i Sollefteå om vatten-kraftens konsekvenser och energi-effektiviseringar. Arrangörer var Naturskyddsföreningen med bidrag från rikskansliet, Sportfiskarna, Älvräddarnas Samorganisation och Studiefrämjandet.
Med föreläsare som Mikael Karlsson, stridbar ordförande i
Naturskyddsföreningen och den kände författaren och debattören Gunnar Westrin och många andra, kunde det inte gå fel. Gunnar och Mikael nyttjade sina respektive stunder under dagen utan dator eller annat stöd på ett fantas-tiskt sätt. Känslomässigt berörande tog de upp vikten av att vi får behålla våra sista strömmande vatten, ur både biologisk och social betydelse. Andra som framträdde var Göran Bryntse, teknologie doktor och energidebattör, Ewa Larsson från Gröna kvinnor. Professor Larry Greenberg från Karlstad berättade om den nya forskningen runt fiskvägar som ger hopp även för missbrukade älvar som Fax- och Ångermanälven. Christer Sanne, docent i samhällsvetenskap tog upp de absurda konsekvenserna av vår ständigt ökande tillväxt. Alla marknadsekonomer är överens om att en ökning av tillväxten på 2,5 procent per år är bra för utvecklingen. En sådan fortsatt utveckling ger ett globalt energibehov som är någonstans runt 3 gånger större än idag, samtidigt som vi kommit överens glo-balt om att skära ned växthusgaserna till hälften av dagens utsläpp. Hur denna ekvation ska gå ihop kan ingen berätta…
Text:
Ch
rist
er
Bo
rg f
oto
:Jen
ny S
taaf
vid
eo
kli
pp
på w
ww
.rad
dafo
rsen
.se
Storgatan 12 Näsåker Tel: 0622-102 02
1/12 drar jag
igång med
saxen i högsta hugg!
Fina öppningserbjudanden från REF under hela December
Varmt Välkomna!
Marie Lundin
Öppet hus och invigning under hela skyltsöndagen!
sid 22 hänt i västra västerut nummer 4/2008 västerut nummer 2/2007 annonser sid 2� västerut nummer 4/2008 annonser sid 2�
Bruksvägen 18, 881 41 Sollefteå Tfn 0620-156 30
Fax 0620-130 90 [email protected]
Gammal KärleK rostar
bilvrak eller kulturskatt
Kent Åberg Lena Ernerfeldt Burman
Hösten bjuder på mer
än regn och gråa dagar!
Unna dig en stunds nostalgi med boken ”Gammal
kärlek rostar – bilvrak eller kulturskatt” som tar dig
med på en spännande bilresa genom Kent Åbergs
kameraobjektiv.
Det som vid första anblicken ser ut som skrot får
liv på nytt genom Kent Åbergs bilder. Kent har under
många år fotograferat övergivna bilvrak i de ånger-
manländska och jämtländska skogarna. Ett urval av
dessa bilder presenteras nu i boken ”Gammal kärlek
rostar – bilvrak eller kulturskatt” tillsammans med
texter från Lena Ernerfeldt Burman som också varit
redaktör för boken.
På www.alinea.se erbjuds du en förhandstitt av
boken. Bläddra bland fotografierna och ta chansen
och njut av bildernas detaljrikedom.
Boken är i A4-format, 96 sidor på blankt bestru-
ket papper. Vackert inbunden med hårda pärmar.
Pris 220 kr inkl moms.
Välkommen med din beställning.
SCA SKOG AB Ångermanlands skogsförvaltning873 80 BOLLSTABRUKwww.skog.sca.comETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG
PLUS-tjänsternatäcker hela skogsägarensbehov, från plantering till slutavverkning:
PLUS Plan
PLUS Avverkning
PLUS Gallring
PLUS Skogsvård
Tycker Du också att långsiktighet,
stabilitet och lönsamhet är viktigt?
Kontakta då Din virkesköpare på SCA.
SCA ger Dig råd.
Jan JonssonTel 0620-257 39Mobil 070-340 70 73
Dan LarssonTel 0621-714 90Mobil 070-215 13 33
Michael KallinTel 0623-714 72Mobil 070-242 69 89
sid 24 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid 25
En som varit i hetluften i några år nu är Thomas Nord-
gren. Mest känd för att förvär-vat bland annat sjukhuset i
Backe. Han har även en hyresfastighet och det
gamla äldreboendet i Backe. Att han köpt fastigheterna är inte i sig un-derligt utan mer det faktum att
han framställts på många olika sätt i media
för sina enga-gemang i övriga världen. Han blev
kraftigt ifrågasatt när övertagandet av Sjukhuset i Backe blev klart. Vem är då denne man som fått
så stor uppmärksamhet i media? Jag ringer upp honom och vi bestäm-mer tid vilket inte var det enklaste att finna, för det är en man som är mycket engagerad och har många järn i elden. På väg till mö-
tesplatsen funderar jag över vad jag kommer att möta.
Jag kommer fram och parkerar
bilen bakom en buss som pre-
cis kört in på gården. Ut ur bilen kliver Tomas och hans
fru Elsa. De har varit och uträttat ärenden och återvänder
precis lagom att möta upp. På väg in ringer Tomas telefon.
Det är en av hans medarbetare som vill ha information och
när han är klar vänder han sig leende mot mig och ber om
ursäkt. Det råder ett förvånansvärt lugn över denne man
som visar mig runt i huset som just nu håller på att ställas
iordning för olika verksamheter. Det är planer på barnverk-
Utvecklingen och formgivningen av nya idéer är det som driver
samhet, turism och konvalescensboende med mera. Orden
flyger engagerat och lättsamt ur honom när han berättar
att största intresset är att sätta igång processer och företag.
Det har blivit några genom åren. I media har hans karriär
radats upp och min fråga till honom är vem är egentligen
mannen bakom alla dessa rubriker och affärer.
Han ler stort när han berättar att det som händer i Backe
är egentligen inte ett projekt eller enbart ett företagande
utan med en slags självmission eller vision som måste ge-
nomföras. Han talar om vilka möjligheter han ser i Backe i
samma stund förklarar han att han verkat i många länder
med utgångspunkt från Hongkong och Asien. I Malaysia har
han bott och verkat under några år och har anknytning där
ännu då hans hustru som är av Portugisiskt ursprung är up-
pväxt i Malaysia.
Han själv har rötter i norrland då hans mor stammar från
Härnösand och far från Gävle. Han känner sig i mångt och
mycket som norrlänning trots att han växt upp i Stockholm
och arbetat över hela världen. Numera bor han i Täby med
sin familj men är ofta upp i Backe. Här kan han koppla av
och umgås med folk på ett lugnare sätt och här finns så my-
cket mer än på andra ställen. Han menar att Backe är ett nav
i något mer. Backe, Rossön, Ramsele, Sollefteå, Strömsund,
Hoting och många fler orter som ligger inom lagom avstånd
vilket gör att många idéer kan utvecklas härifrån.
Jag inser att försöken att tala med Tomas om honom som
privat person är omöjligt då hans liv kretsar kring att skapa
och se möjligheter. Att vara en aktör i storfinansen i ena
ögonblicket till att bära möbler och spika vägg i Backe gör
honom till den person han är. En kille på 52 år, barn och
hustru som nästan hela tiden funderar kring saker som dy-
ker upp i huvudet. På det viset kan han balansera sitt priva-
ta och arbete samtidigt som han alltid hinner med att se till
sin familj. När jag påtalar att det nära på är omöjligt att sära
på vad som är vad ler han att det är så här han fungerar och
är. Han har satt mål i livet och de ser han till att uppfylla.
När vi ändå talar om arbete och affärer tar jag upp hur all
publicitet påverkat honom och vad han anser om saken.
Han skrattar lätt, ser sen allvarlig ut och säger att när det
från början kom på tal att skaffa sjukhuset fanns det part-
ners som hakade på. De backade då han blev så hårt ifråga-
satt av både kommun och andra. Thomas själv lät bli att läsa
tidningarna och ägnade tid att skapa det som nu håller på
sid24 text & foto: kent wassdahl västerutnummer4/2008 västerutnummer4/2008 reportage sid25
ta mer konkret form. Vi åker till sjukhuset och där får jag se
vilka ombyggnader och vilka förbättringar som genomförts.
Det har bland annat installerats sprinklersystem i hela byg-
gnaden och en ny pelletspanna. Här finns möjligheter för
mycket och jag förstår att Tomas har en stor drivkraft att
finna möjligheter hos människor han omger sig med inte
bara affärsmässigt i bankvärlden utan även i Backe och det
som görs här.
Den vackert designade entréhallen, som sjukhuset har,
finns bevarad och kommer att så förbli då det i Tomas ögon
inte ska ändras på sådant som fungerar och är bra. Däremot
är han pigg på nyheter och nya idéer, vilka han gärna testar
tillsammans med sina medarbetare. Han tar mig med till
den byggnaden som både hyser hemtjänsten och ett nystar-
tat behandlingshem för flickor vackert beläget intill vattnet
i byn.
Här hälsas vi av föreståndaren och får en visning av huset
och dess möjligheter. Det slår mig när vi går runt och kikar
att han är precis på det här viset hela tiden. Han ser kvalite-
ter hos de här kvinnorna som inreder och ställer iordning
huset och de har fått frihet att skapa en fungerande miljö
för sin verksamhet. Det var de som kom till mig berättar
Tomas och visst hakade jag på då det fanns sådan entusiasm
hos dessa kvinnor. Dessutom är det en verksamhet som det
finns behov av.
Hur sammanfattar man denne man då? Tomas är i mina
ögon en positiv man som i sina engagemang ser de små tin-
gen i vardagen och försöker finna kvaliteter som ger utdel-
ning, inte bara ekonomiska. Att stanna upp och ta det lugnt
verkar vara svårt eftersom det är utvecklingen och formgiv-
ningen av nya idéer som driver på och gör hans vardag som
privatperson och yrkesman starkt integrerade i varandra.
Han berättar om sitt engagemang i olika företag och i
somliga är han med mest som en part med kunskap och
erfarenheter än som aktiv aktör. Man kan tro att det är vin-
ning som driver men än så länge är aktiviteterna i Backe
inte vinstgivande, men i en framtid hoppas han kunna få
möjlighet att bo här perioder och andra perioder vill hans
hustru finnas med sin släkt i Malaysia.
Vad kommer att ske i framtiden då kan man undra. Tomas
berättar att det primära just nu i Backe är att renoveringen
av sjukhuset blir klart för de medicinska aktiviteter som ska
komma igång där.
Det är ortopediska ingrepp som kommer att göras med med-
följande rehabilitering. Huset där behandlingshemmet är
skall göras klart och verksamheterna där ska igång.
Lägenheterna ska göras klara och där kommer det ske
massor som kommer visa sig. Allt detta i samverkan med
boende i och kring Backe. De andra projekten i hans värld
kretsar kring en bank som håller på att byggas upp, några
andra företag som står i startgroparna både i Sverige och
internationellt. Det mesta ser han på långsiktiga plan med
5 års perspektiv. När jag lämnar Backe och Tomas får jag en
stark känsla att det kan finnas fler kort i den ärmen.
Det är i framtiden som svaren ligger och jag är i alla fall en
som ser fram mot att få ta del av allt det som sker i denne
mans värld. Det har ifrågasatts vad han har i bakfickan och
vad som kommer ske och det enda svaret är för den som
spekulerar att ta kontakt och fråga. Han är en kunnig och
driven affärsman som har klar kontroll på det han ger sig in
i. Att han dessutom är glad och trevlig är bonus.
Tomas är i mina ögon en positiv man som i sina engagemang ser de små tingen i vardagen och försöker finna kvaliteter som ger utdelning
sid 26 reportage västerut nummer �/2007 västerut nummer 4/2008 reportage sid 27 sid 26 text & foto: christer borg västerut nummer 4/2008
För Inger Kraft Etzler är det inget konstigt att dra igång ett
EU-projekt om Hotingbanan, trots att hon aldrig arbetat
med transportfrågor. Inger har en bakgrund som journalist
och har arbetat merparten av sitt yrkesverksamma liv på
SVT. Det senaste hon arbetade med var som redaktionschef
för det mångkulturella magasinet Mosaik (1987-2003). Inger
kan mycket om mångkulturella frågor och ska åka till Åre
i slutet av oktober för att hålla ett seminarium för och med
medarbetare på norska NRK, Norsk Rikskringkasting.
Hur kommer det sig då att hon dragit igång detta projekt?
Det visar sig att det är hennes familjebakgrund med en pap-
pa som kom från Silsjönäs som gör att hon nu finns på orten.
Nu har Inger och hennes man Tommy tagit över hennes fars
föräldragård och en dag före jul när de satt och funderade
på varför det var så svårt att ta sig till västraområdet kläckte
de en idé. Många människor på bygden pratar ju drömman-
de om att ”tänk om man kunde få igång järnvägen igen”
och tänker då förstås på persontrafiken. Timmertågen går
ju fortfarande i en aldrig sinande ström, men kanske kunde
man titta på detta, tyckte Inger. Sagt och gjort, Inger kände
till att det fanns pengar att söka från EU:s strukturfonder
till projekt. Hon presenterade idén för Fjällsjö Framtid och
de är nu projektägare och projektledarrollen har Inger själv.
I somras, den 1 juli startade projektet. Det tog lång tid att
fylla i alla papper berättar Inger, men det var det värt efter-
som man har fått 250 000 kronor till en förstudie via Nutek.
Denna ska avslutas i januari och just nu är Inger i färd med
att börja skrivandet av slutrapporten om Fjällsjöbanan som
är det namn som används i projektet.
Vilka är intresserade av detta projekt då, frågar jag Inger.
– Kommuner, länsstyrelser och Länstrafiken är ju de som na-
turligt har hand om sådana här frågor. Bland ”vanligt folk”
är ju persontrafiken det som hägrar, men utökad godstrafik
kanske har större chanser i ett kort perspektiv att komma
igång, säger Inger. Bland annat har en demonteringsanlägg-
ning i Rossön länge velat få igång transporter med tåg och
nu ser det ut som att det ska lossna i en nära framtid.
Andra spörsmål som Inger funderat kring är till exempel
hur det ser ut med intresset från företagens sida.
Hotingbanan
sid 26 reportage västerut nummer �/2007 västerut nummer 4/2008 reportage sid 27 sid 26 text & foto: christer borg västerut nummer 4/2008
Inger menar att man inte får titta på Hotingbanan som en
isolerad företeelse, utan måste se den i samband med stam-
banan som knyts på i Långsele; Inlandsbanan i Hoting och
givetvis de nya satsningarna Ådalsbanan och Botniabanan.
– Det gäller att se möjligheterna, säger Inger och pekar på
att det är småskalighet som gäller. – Människorna här kan
många olika saker och de har småskaliga företag, alltså gäl-
ler det att ge bra förutsättningar för detta.
Hur kommunerna som äger
länstrafiken ställer sig till per-
sontrafiken vet inte Inger, men
hon tror framförallt att turist-
trafiken har möjligheter att
kunna köra igång och det kan-
ske inom en snar framtid. Inger
har också sneglat på Finland där
man transporterar bilar, både
persondito och lastbilar, på tåg
från Helsingfors och norrut.
Transporten blir både billigare
och bättre miljöanpassad och
för chaufförerna är det förstås
bra att komma fram till destinationen utvilad.
Inger är dubbelboende, hon och hennes man har också ett
hus i Västerhaninge i södra Storstockholm. Där har hon
hamnat efter att ha bott på många platser i Sverige; hennes
pappa arbetade inom flygvapnet och man bytte boendeort
ofta. ”Hemma” i Siljönäs har Inger tillsammans med byala-
get bedrivit författarcafé under somrarna i tiotals år, just
nu är det nedbantat till ett evenemang varje sommar med
kulturinslag.
– Jag känner mycket för den här regionen, jag ser stora möj-
ligheter. Jag vill helt enkelt unna folk att se hur bra det är
här, säger Inger med ett skratt och som en förklaring till
järnvägsprojektet.
Inger har fått lära sig mycket om tåg under det här pro-
jektet och har träffat många vänliga och kunniga männis-
kor, ”bra folk” som Inger själv säger. Hon nämner Kenneth
Landgren, tågentusiast och lokförare och även Sven-Erik
Hellström ”stinsen i Tågsjöberg”.
– De kan mycket och man behöver glada tillrop när man
driver ett projekt, även om det
är viktigt att få veta vad som är
problem också. Det är när man
fått veta orsakerna till varför
man tror att vissa saker inte går
som man kan hitta problemlös-
ningarna, menar Inger.
Undertecknad fick möjlighet
att för första gången åka med
på Hoting-Forsmobanan/Fjäll-
sjöbanan den 19 september, då
Inger ordnade en presskonfe-
rens om projektet ombord på en
rälsbuss. Det var drygt trettio personer som åkte med från
Hoting till Forsmo tur/retur, bland andra Ulf Eliasson, vd
på Inlandsbanan. Det var också Inlandsbanan som välvilligt
lånade ut rälsbussen till utflykten. Väl framme i Tågsjöberg
trakterades lunch och kaffe och därefter fortsatte färden
mot Forsmo. Vid bron över Röån och Fjällsjöälven gjordes
stopp för att vi skulle kunna se på de fina vattendragen i ett
nytt perspektiv. Tågresor är bra resor anser jag och denna
lilla tur i vårt granna landskap tände förhoppningar hos
alla som åkte med om att få igång persontrafiken igen på
Hotingbanan. Tänk att det kan vara så roligt att åka tåg.
sid28 annonser västerutnummer4/2008 västerutnummer4/2008 text: lena dalgren sid29
God Jul & Gott Nytt År
0623-200 06
önskar
God Jul & Gott Nytt År
Telefon: 0621-10 154 Köpmangatan 6 mån-fre 07.00-21.00 lör 08.00-21.00 sön 09.00-21.00
Korv och Hamburgare!
Välkommen in till oss!
Hyr en film hos oss under mörka
vinterkvällar!!!
Köp videotoppen- kort och hyr tre filmer för 99 kr!
Macken i Junsele AB
Julbord 28/11 • 4/12 • 12/12för 295 kr. Jultallrik under Kajsa Kavat 150 kr.
Öppet alla vardagar för dagens lunch samt helger för bokningar, tel: 0623-725 15. Alla varmt välkomna! Eva-Nina med personal.
Restaurang
Utsikten Ramsele
God mat i vacker miljö.
God Jul & Gott Nytt År
önskardeSign lena & lenastorgatan 54 • ramsele
sid 28 annonser västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 text: lena dalgren sid 29
Vi har fått nya tänder hos Tandläkare ANDERS NIGARD!
Ring oss för en kostnadsfri konsultation!
Tandimplantat– lika naturligt som dina egna tänder!
Skolvägen 8 • 880 40 RAMSELE • Tel: 0623-710 10
God Jul & Gott Nytt År
Stort traditionelltJulbord fr. 2:a advent.
Jultallrikar finns även för avhämtning.
Hur mår ditt företag?
Problem med att tyda rapporter? Vi erbjuder ett webbsystem där du genom grafiska diagram och nyckeltal på ett enkelt sätt får större förståelse för hur ditt företag mår.
Har du jordbruk- eller skogsbruk det är kanske dags att planera inför årsskiftet. Vi har lång erfar-enhet av jord och skogsbeskattning.
Välkommen att höra av dig.
REDOVISNINGSSERVICE AB
GRUNDSTRÖMS
Strömgatan 2B 881 30 Sollefteå • Tel. 0620-592 20Mobil:070-247 47 20 • www.grundstroms.se
sid �0 reportage västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annonser sid �1 sid �0 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annonser sid �1
Fo
to:
Dan
iel
Sö
rlin
• 0
62
1-1
00
05
• w
ww
.all
tih
an
tverk
.se
Senhöstens och förvinterns högtider närmar sig snabbt och
skulle du då vara i eller passera Junsele, passar det sig bra att
besöka Jakobssons Blommor och Hantverk. Jag gjorde ett be-
sök efter ett tips från redaktionen. Här ligger, i en före detta
restauranglokal, denna vackert och inbjudande butik. Här
finns blommor och hantverk i en prydlig och överskådlig
ljus butik. Ägarinnan Laila hälsar med hjärtligt välkom-
men när hon kommer ut från binderirummet. Det ringer
och med ett leende svarar hon på samtalet, hon har fullt
upp att förbereda denna fredag då jag besöker butiken.
Det ska levereras blommor under dagen både binderier
och buketter. Hon har dagen förberedd med sysslor men
har ändå tid att ta sig en stund med mig och berätta om
sin verksamhet. Hon berättar att hon haft en varierad
yrkesstege med djurparken och äventyrsberget som några
av ingredienserna i hennes bana.
Den hantverksbod som förut fanns i en annan lokal, den
öppnade hon 2002 då de förra ägarna stängde dåvarande
butik. Det var då hon bestämde sig. Bära eller brista, hon
ville att boden och verksamheten skulle finnas kvar. Och
sommaren 2007 utökades det med blommor eftersom hon
har ett stort intresse för både blommor och hantverk blev
valet enkelt. Blombutiken fanns kvar i de gamla lokalerna
som ligger lite längre ner genom byn och där var trångt
men fungerade.
Hon drev butiken fram till juni 2008 då det plötsligt gavs
erbjudandet att hyra gamla Corner House lokaler. Efter-
som dessa lokaler var tomma och stod obrukade lockade
självklart de nya och rymliga ytorna som idag är fyllda med
ett brett utbud av varor. Här är vackra blommor och till-
behör samt en hel avdelning med hantverksalster som alla
på något vis har anknytning till orten. Här finns keramik,
smidessaker och mycket annat.
Laila berättar med inlevelse om skillnaden att stå på den
förra butiken och det nya. Hon ler när hon säger att inte
kunde hon tro att placeringen av lokalen var så viktig. Sedan
hon kom närmare ICA och mer centralt hennes verksam-
het ökat. I de nya lokalerna har hon möjlighet att exponera
produkter på ett bättre sätt. Att det förut var en restaurang
med uteservering har gjort att utomhus kan hon visa upp
varor för passerande då terrassen med staket finns kvar.
Till sin hjälp har hon Sylvia Jakobsson
som hon snabbt påpekar inte är släkt
utan är en florist som tidigare drev
butik i Näsåker. Hon berättar att en
gång i veckan kör de kostnadsfritt ner
till Näsåker och levererar blommor
och varor. Sylvia som då har blivit en
nära kollega i verksamheten är självk-
lar som del och Laila är så glad att ha
henne. Att driva butik i glesbygd är
lite speciellt och det behövs. Att vara
småföretagare är förenat med arbete
och det är sällan som familjens med-
lemmar kommer undan. Laila berättar
med glöd om sin fantastiske make som
hjälper henne så mycket han har möj-
lighet att göra. Det ska snickras, målas
och lyftas… ja även stå i butik och köra
ut varor.. Han ställer upp helhjärtat säger hon med inlev-
else. Jag tar en tur i butiken medan Laila hjälper en kund
och finner vackra keramikalster vackert exponerade till-
sammans med ljus och dukar i välordnad och inbjudande
samling. På väggarna finns ljushållare amplar och annat
vackert. Det är nära man förlorar sig i saker som gjorts av
duktiga människor.
Jag tackar och ger mig av fylld av entusiasm som smittar, det
går att göra saker ute i glesbygden. Det är lunchtid och över
en bit vällagad mat på bageriet Brödboden en bit längre ner
på gatan i Junsele där jag sjunkit ner i de bekväma stolarna
inser jag att fördomar om att det inte går att skapa i denna
del av landet vi kallar Västerut är en lögn för här har jag
upplevt flera saker som fungerar och efter lunchen på väg
tillbaka inser jag att den som inte inser värdet i Västerutom-
rådet har mycket att upptäcka.
Jacobssons Blommor & Hantverk
sid30 reportage västerutnummer4/2008 västerutnummer4/2008 annonser sid31 sid30 text: kent wassdahl västerutnummer4/2008 västerutnummer4/2008 annonser sid31
www.solatum.se Tel . 0620-68 28 50
Ta steget!Bo rätt - i hyresrätt hos Solatum Hus&Hem AB
Några av de lägenheter som finns för uthyrning just nu:Långsele1 RK, Fridhemsvägen 6 A, 39 kvm, 2829 kronorGraninge2 RK, Viksmon 260, 67 kvm, 4688 kronorNäsåker3 RK, Storgatan 21, 75 kvm, 4986 kronorRamsele4 RK, Bergelsvägen 3 A, 93 kvm, 5741 kronor
Fler lägenheter - och hur områden ser ut- kan du se på vår hemsida
Hus till salu!Näsåker ReseleÄngsvägen 22-24 12 lägenheter i Gåsnäs
Forsmo12 lägenheter i Sand
Nya vindar i Sollefteå
Bättre med storm än stiltje - i alla fall när det gäller jobb. Nya vindar = nya jobb i Sollefteå. Arbetsförmedlingen finns som samarbetspartner både för dig som söker jobb och för dig som behöver arbetskraft. Bevaka rekryteringsträffarna på vår hemsida!
www.arbetsformedlingen.se/sollefteaeller Kundtjänst 0771-416 416.
Välkommen!
Informationsdagpå ICA Ramsele
Reveljen informerar om möjligheterna att studera
i Sollefteå kommun.
Tid: 28/11, kl:10:00-17:00Plats: ICA Ramsele
God Jul & Gott Nytt År
0624-2
00
48•R
ossön
Vi säljer Nokia Falken Agi
önskar vi våra trogna kunder!
Jacobssons Blommor & Hantverk
Henrik K Strömbom - Tel: 076-838 06 [email protected]
Röjningsarbeten • Uppkapning av ved • Manuell gallring och nedtagning av fröträd,
även enskilda träd, med framskotning.•Försäljning av hö, ensilagebalar och ved.
God Jul & Gott Nytt Årönskar
västerut nummer 4/2008 annonser sid �2 västerut nummer 4/2008 reportage sid �� sid �2 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid ��
Kultu
rensp
irari
Backe
En av Västeruts läsare föreslog att vi skulle hälsa på ett gäng teaterintresserade männi-skor i Backe. Glad i hågen ringde jag upp och en kvittrande glad Marianne Sjödin svarar och vi bestämmer träff en måndagskväll då jag kunde få träffa hela gruppen under rep-etitionerna.
Nyfiken begav jag mig till Backe och letade mig fram till replokalen. Där finns Marianne och hennes man Jösse Sjödin. Två muntra och entusiastiska personer som berättar att de hållit på med teater och musik i många år innan de kom igång med detta i Backe. I nio år har de satt upp en föreställning varje år. – Det ska bli minst tio säger Marianne
bestämt, sen får vi se vad som händer. Vi hoppas ju att verksamheten ska kunna leva kvar och att vi fortsätter. I ensemblen, som består av 16 personer finns talanger från 14 år till 24 år. Man har genom åren satt upp egna versioner av Romeo och Julia och an-dra klassiker. I år är turen kommen till Alice i Underlandet eller som den i den heter i den här tappningen, ”Är Alice under ladan”.
Som jag förstår är det mycket egna tolknin-gar av dessa klassiker som återspeglas och Marianne och Jösse bekräftar skrattande att så är det. Under ledning av Marianne jobbar hela ensemblen tillsammans från idé till fär-dig föreställning. Det är levande musik till
Fo
to:
Ken
ny S
jöd
in
västerut nummer 4/2008 annonser sid �2 västerut nummer 4/2008 reportage sid �� sid �2 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid ��
varje uppsättning men tyvärr fick jag inte tillfälle att möta orkestern den här gången. Vi pratar vidare och jag får veta att Mari-anne har huvudansvaret för regi och manus, medan musik och rekvisita är Jösses ansvar. Allt däremellan är ett sällsynt gott exempel på samverkan.
En efter en droppar aktörerna in till dagens repetition. Det är en skara härliga ungdomar som kommer in och samtliga är hungriga att sätta igång. Att de tycker om att komma på repetitionen syns speciellt när Anders kom-mer in, han ler hjärtligt så det smittar. Jag fick en stund med hela gruppen och frågar hur man kommer på iden att sätta upp en teater i Backe? Med en självklarhet säger de nästan i mun på varandra – Varför skulle det inte vara en teater här.
Kenny förklarar medan Emelie och de andra instämmer. – Det finns hur mycket som helst att göra för de idrottsintresserade intresserade av kultur och teater fanns inget utbud alls. Och då skapade vi själva det här.
Det finns några som varit med från starten för 9 år sen och det kommer nya intresse-rade varje år.
Bakom teatern står den lokala Musikförenin-gen Muskedunder. Deltagarna kommer från Strömsund och Backe och man vill betonar att samarbetet med Strömsund och Hjal-mar Strömer skolan har varit fantastiskt och gott.
Ensemblen startar och på scenen, spelas första akten av pjäsen upp. De har repeterat sedan i augusti och många har redan lärt sig sina repliker. Att det är ett arbete i process märks när det helt plötsligt kommer en idé genast testas. De stannar upp och samtalar, testar och fortsätter igen. Med en profes-sionalism som imponerar skapas förändrin-gen direkt här och nu. Kraften som släpps lös när den förvirrade haren här i form av en stressad läkare släpps fri är underbart att uppleva. Man har ändrat friskt i den mycket tydliga sagan om Alice, grund formen finns där och berättelsen är anpassad att fungera på scen med lite rekvisita. Det är teater man spelar och inte uppvisning av kulissbygge. Deltagarna är så tydliga i sitt scenspråk att det lilla som finns som tillbehör är tillräck-ligt. Aktörerna låter sig själva bli historien. Att lusten och glöden finns visar sig i skratt och allvar i underbar förening.
Jag imponeras av en kille som lärt sig var-enda replik och dessutom i somliga fall suf-flerar andra när de kör fast. Han är en mycket imponerande aktör som, om han vill, i fram-tiden kan göra storverk på scenen. Att det finns talanger och intresse råder inget som helst tvivel på och när jag får möjlighet att stanna under andra aktens första skälvande repetition inser jag att jag inte besökt några amatörer utan stora artister på tillväxt. Det är skratt och det är roligt.
Om jag bara ska nämna något väljer jag Munken och Prästen, som här talar mässande på tysksvenska, och Katten som smittar med sitt naturliga leende. Jag rekommenderar dig att besöka föreställningen i januari då den har premiär.
Jag hoppas att ni passar på att få uppleva des-sa artister, Marianne Sjödin, Jösse Sjödin, Ken-ny Sjödin, Nina Ljungberg, Emilie Sjödin, Joel Sjödin, Petter Sjödin, Julia Karlsson, Viktor Åsberg, Anders Olofsson, Emelie Dufvenberg, Ronja Nerdin, Dennis Sjödin, Jerry Strömstedt, Jennifer Lundqvist, Magnus Hasselstam, Kicki Wiik och Johan Forsberg positivism.
sid �4 reportage västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid �5
God Jul&
Gott Nytt År önskar
Rossöns Sport & Färg AB
0624-20063
Julklap-parnahittar
du hos oss!
sid �4 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annons sid �5
Stefan Åberg är en av landets många händiga killar som flyttat till Hoting. Här bor han med hustru och hund. Till vardags arbetar han med ungdomar som vaktmästare på ett behandlingshem. Han är utbildad behandlingsassistent och har arbetat med det under många år.
Stefan är en individ med drivkraften att vilja och lyckas, och lusten att skapa har drivit honom framåt. Han berät-tar med liv och lust om sitt jaktintresse som egentligen är grunden till både hans hobby och hans flytt till Hoting. Redan som elvaåring vaknade intresset att skapa och ut-forma knivar. Hans intresse för jakten utgör inspirationen för att skapa och komma på nya idéer för sina alster.
Att bara kalla hans knivar för hantverk är att häda då han vinnlagt sig om att skapa välgjorda och vackra bruksföre-mål. Han har under några år deltagit i Blade Show i At-lanta. Den troligen största mässan i världen som vart år genomförs i USA. Detta har gett honom ett gott renommé att vara duktig och skapa bra knivar.
På sin hemsida presenterar han olika knivar han tillverkat. Där finns till exempel exklusiva jaktknivar, armens över-levnadsknivar, instruktörsknivar med mera. Fällknivar och jaktknivar dominerar tillverkningen. Hans knivar har fö-rekommit i Ray Meyers tv-program om överlevnad i det vilda.
Han tillverkar allt från blad till skaft och fodral från råva-ror. Bladgrunderna, det vill säga, stålet köps som ämnen och smids sedan till önskat resultat. Trä, metaller, horn och skinn är sådant som köps som grovråvara och färdig-ställs för egen hand. – Detta garanterar att knivarna blir som jag vill ha dem, säger Stefan.
På frågan om knivtillverkningen kunde vara en stadig in-komstkälla svarar Stefan med rynkad panna.– Det vore ju en dröm i och för sig men med tanke på att man inte kan stressa fram produkterna i den kvaliteten som jag vill ha går det inte att tillverka i rätt mängd och kvalitet.Allt handlar såklart om prissättningen.– De knivar jag tillverkar ligger från några tusen och uppåt, den dyraste kniven har jag ännu inte tillverkat säger han med glimten i ögat.
Han menar att visst vore det skoj att kunna leva på sitt hantverk men samtidigt är det nog bra att kunna leverera det som beställs i tid och få nöjda kunder. – Mina knivar är inget som ligger i butiker utan måste be-ställas, visst det låter lite kaxigt men det är enda sättet att hinna skapa knivar och dessutom tycka det är roligt. På så sätt kan även specialare komma in i produktionen., berät-tar Stefan.
Att bli Hotingbo, att bo Västerut, ser han som rena guld-gruvan. Inte bara som knivtillverkare utan som människa. – Här finns det jag lever för, naturen, jakten och fisket. Då får man vara rätt nöjd menar Stefan. Här är nära till det mesta, till och med resten av världen det finns ju vägar och internet.
En känsla av inspiration och entusiasm är vad som följer med när jag lämnar Stefan och han kör iväg till sitt jobb.w
ww
.ab
erg
kn
ives.
com
•
0
70
-27
6 5
9 1
2 a
berg
.kn
ives@
swip
net.
se
Exklusiva jaktknivar armens överlevnadsknivar • instruktörsknivar
Välkommen in!
Adventstider!Vi bakar Lussekatter,
Pepparkakor, Saffranssemlor m.m.
Julkakor i kartong 125:-
med mera
sid �4 reportage västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 reportage sid �5 sid �4 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 västerut nummer 4/2008 annons sid �5
www.vasterut.se
