I

Första terminenviktigast

På resa medhumanister

L U N D SU N I V E R S I T E T

M E D D E L A R- - - - - - - - - - - - - - - -

N U M M E R 4A P R I L 2 0 0 4Å R G Å N G 3 7

Första terminenviktigast

På resa medhumanister

PedagogisktradarparPedagogisktradarpar

II

Lunds universitets tidskrift LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställda ochnästan lika många utanför universitetet. LUM har enupplaga på 12.400 ex och utkommer med 11 nr per år.

Adress: LUMInformationsenheten Lunds universitetBox 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.se

LUM på nätet: www.lu.se/info/lum/Lum.html

Redaktion:Maria Lindh, redaktör och layout insidor046-222 95 24, Maria.Lindh@info.lu.se

Eva Johannesson, ansvarig utgivare046-222 70 08, Eva.Johannesson@info.lu.se

Ingela Björck, forskningsjournalist046-222 76 46, Ingela.Bjorck@info.lu.se

Britta Collberg, journalist046-222 31 58, Britta.Collberg@info.lu.se

Petra Francke, journalist och layout färgsidor046-222 03 16, Petra.Francke@info.lu.se

Göran Frankel, forskningsjournalistnaturvetenskap,046-222 94 58, Goran.Frankel@info.lu.se

Ulrika Oredsson, journalist046-222 70 28, Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Christer Hjort,046-222 70 15, Christer. Hjort@upv.lu.se

Annonser:tomat annonsbyrå, tel 046-13 74 00/02www.tomat.sefax 046-5400150e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.se

Prenumerationer, notiser, meddelanden:Eva Mattisson: 046-222 70 10e-post: Eva.Mattisson@info.lu.se

Anställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 190 kr/11 nr. Inbetalas påpostgirokonto 15650-5 med angivande av”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress.

Adressändring:Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vidinstitutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgif-ter till LUM, gamla adressrutan bifogas.

Tryck: VTT Grafiska i Vimmerby

Nästa LUM: 19 maj. Manusstopp: 6 maj.

ISSN: 0345-7354

Omslag: Elisabeth Nilsson och Göran Jönsson,sambos och lärare på Kurslaboratoriet för fysik påLTH. Foto: Kennet Ruona.

L U N D S U N I V E R S I T E T

M E D D E L A R

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

IIIVI IX

III Historien genom Hollywoods ögonHollywoodfilmer som skildrar historiska händelser säger mer om dentid de är gjorda i än om epokerna de skildrar. Men det har nästan intealls utnyttjats i historieforskningen. Det menar filmvetaren MatsJönsson som har skrivit en avhandling i ämnet.

VI Från flyktinggömmare till doktorPå 70-talet hjälpte etnologen Eva Norström till att gömma flyktingar,och hon har arbetat med flyktingfrågor sedan dess. Nu har hon skrivitavhandlingen ”I väntan på asyl”, där hon bl.a. konstaterar att asyl-handläggarna har ett omöjligt uppdrag. Solidaritet är svårt att kombi-nera med restriktivitet i asylärenden.

IX Par i fysikElisabeth Nilsson och Göran Jönsson är ett par både privat och profes-sionellt. De är båda uppskattade lärare på Kurslaboratoriet för fysik påLTH och delar en vurm för undervisning och resor till Sydasien.

XII Uppmärksammad cancerupptäcktNu regnar forskningsanslagen över Catharina Svanborg och hennesforskargrupp, och deras resultat publiceras i internationella tidskrifter.Bakom detta flyt ligger HAMLET, ett protein som finns i bröstmjölkoch som har visat sig ha sällsynt god effekt vid behandling av cancer.

XIV Studerar metalljon mot cancerI tio år har den oorganiska kemisten Sofi Elmroth försökt kommaunderfund med varför metalljonen cisplatin är en effektiv cancermedi-cin. Men ett förbättrat cancerpreparat ligger långt fram i tiden och somforskare kan man inte i det långa loppet leva på en sådan dröm.Grundforskningen är i sig belöning nog, menar hon.

XVI Hallå Ulf Teleman……professor emeritus i nordiska språk vid Lunds universitet, somnyligen mottog Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskar-gärning – det största pris en nordisk humanist kan få.

Innehåll

III

Coca-cola, chips och Hollywoods tappning avAndra världskriget i teverutan – då är vi tryg-ga. Vi känner igen oss och vet att de goda seg-rar. Det är en tröst i en värld där konflikternatycks allt mer komplicerade. Andra världskrigetblir det perfekta fredagsnöjet, åtminstone föross som inte var med.

En sådan association skulle man möjligen kunnagöra efter att ha läst ”Film och historia. HistoriskHollywoodfilm 1960–2000” som är Mats Jöns-sons avhandling i filmvetenskap.

Mats Jönsson analyserar ett urval Hollywood-filmer med historiska teman – filmer som haftstora publikframgångar både i USA och resten avvärlden. Han gör det framför allt utifrån den tidsom filmerna gjorts i; tidsandan speglas i berät-tartekniken och historiebeskrivningen, men ock-så i publikreaktionerna och i hur filmerna tagitsemot av kritiken i både USA och Sverige.

Hollywoodfilmerna säger mer om den tidsom de är gjorda i, än om epokernade skildrar – det är Mats Jöns-sons slutsats. Men trotsatt spelfilmerna är en

enorm kulturhistorisk källa, fulla av nycklar tillsamtiden, så har de hittills nästan inte alls utnytt-jats av historieforskningen.

– Det var när jag började läsa recensionerna,som jag upptäckte att man inte reflekterade överfilmernas samtidshistoriska roll, trots att filmer-na både präglats av samtidens värderingar ochpåverkat publikens bild av det förflutna, sägerMats Jönsson.

De samtida recensenterna skilde inte på detsom Mats Jönsson kallar ”historiskt tänkande”och filmer som berättar ”Historien med ett stortH”. Historiskt tänkande innebär att filmen ge-nomsyras av en övertygelse att man aktivt kanförändra historiens lopp. Detta till skillnad frånde filmer som skildrar historien som ett bestämtskeende – och gör gällande att ”detta är vad somhände”, detta är historien med stort H; historienframställs som en källa till lärdom, men det somhar hänt går inte att ändra.

Recensenterna förstod heller inte vilkabehov filmerna tillfredställde hos

publiken. Svens-

Världskrigetsom fredagsnöje

Filmvetaren Mats Jönsson haranalyserat ett urval Holly-wood-filmer med historiskateman. FOTO: BRITTA COLLBERG.

▲

i file

Soldater redo för invasionen av Norman-die i filmen ”Saving Private Ryan”.

IV

ka recensenter representerar egentligen de flestaeuropeiska filmkritiker, menar Mats Jönsson. Dehar av tradition sett ner på amerikansk film; ame-rikaner har ansetts syssla med enbart kommersiellunderhållning, medan européer velat lyfta filmentill konstnärliga höjder.

– Recensenternas fördomar har ofta gjort att”de har inte sett filmen för Hollywood”.

Bearbeta traumanVissa filmer har haft tydliga patriotiska förteck-en och genom att revidera historien har de hjälptamerikanerna att bearbeta trauman som t.ex.förlusten i Vietnamkriget.

– Men det förklarar inte filmernas framgång-ar i resten av världen. Det gör däremot det histo-riska kunnande som finns i filmerna, den drama-turgiska finessen och de stilistiska greppen – depassar in i samtiden och gör filmerna attraktivatill både form och innehåll för fler än amerikaner.

Oavsett vad Hollywoodfilmerna säger ideolo-giskt måste vi ta dem på allvar, menar Mats Jöns-son.

– Vi måste studera dem för att de är så popu-lära, och vi måste inse att de är betydligt meravancerade än vad vi vill erkänna.

Alltfler historiska fikmerDe historiska Hollywoodfilmerna har intagit oli-ka positioner under de fyra decennier som hangranskat (se separat artikel), men antalet historis-ka filmer verkar inte minska, tvärtom. Det finnsi dag ett tydligt behov av historiska skildringar.Det visar sig också i dataspelsindustrin och isvenska teveproduktioner som serien om JanGuillous romanfigur Arn. Men om filmerna un-der 60- och 70-talen ville skaka om publiken, fåden att reflektera och ta ansvar, så fungerar allt-

så dagens historiska produktion mest som verk-lighetsflykt. Människor vill inte bli oroade ochupplysta – de vill vara med och uppleva, få hoppoch tröst.

– Jag tror att detta är ett svar på den mång-facetterade och motsägelsefulla bild som förmed-las av världen i dag. Vi har svårt att välja sida, vivet inte vem som är god eller ond eller vem somhar rätt. Vi tvingas allt som oftast tänka om ochändra åsikt. Det är positivt på många sätt, menockså förvirrande. Då är det tilltalande med detförflutna och tydliga, som Andra världskriget.

I händelsernas centrumDagens historiska filmskildringar avtvingar osssällan några svåra val, men gör oss delaktiga. Pro-dukten för verklighetsflykten är nämligen ytterstverklighetstrogen – ta exempelvis Steven Spielbergs”Saving Private Ryan” som skildrar invasionen avNormandie. Digitalt manipulerade bilder, filmsce-ner som känns autentiska och som byggts upp medhjälp av historisk expertis, subjektiv kamera ochdet nya ”surround”-ljudet som nästan attackerarpubliken fysiskt – sammantaget placerar det åskå-daren mitt i händelsernas centrum.

– Vi är tilltalade, närvarande, nästan vittnen.Filmen blir ett möte med historien, i historien. Sam-tidigt har vi ingen distans. Vi upplever berättelsensom ”Historien med stort H”, som sanningen.

Även om spelfilmen som forskningskälla ut-nyttjats mycket lite, börjar historiker intressera sigför filmen. Mats Jönsson ser fram emot ett sam-arbete kring historiska filmer som källa för sam-tidsanalyser, där filmvetarna tolkar stilen ochfilmhistorien, medan historikerna står för kunska-per om sammanhanget, rådande värderingar etc.

– Det kan bli mycket fruktbart!B R I T T A C O L L B E R G

”Vi är tilltalade, närvarande, nästan vittnen. Filmen blir ett möte

med historien, i historien. Samtidigt har vi ingen distans. Vi upplever

berättelsen som ”Historien med stort H”, som sanningen.”

Mats Jönsson menar att vimåste ta Hollywoodfilmerna

på allvar och studera dem,eftersom de är så populära.

FOTO: BRITTA COLLBERG.

▲

V

”Virtuell historia” är en ny 5-poängskurs för doktoran-der i historia. Bakom den står historieprofessorn Kristi-an Gerner. Filmvetaren Mats Jönssons nya avhandling”Film och historia” ingår i kurslitteraturen.

– Historievetenskapen är konservativ, och har av traditionvarit inriktad på texter. Allt som kallas konst och film har manavstått från – trots att den sfären är lika verklig som politi-ken, det sociala livet och ekonomin, säger Kristian Gerner.

Kursen utgår från att historievetenskapen bör analyse-ra allt som motiverar och bildar bakgrund till ett historisktmedvetande, även fiktion.

Kristian Gerner tar ett exempel: 1989 demonstreradepolska oppositionella inför de första fria parlamentsvalen iPolen under affischer med Gary Cooper i Fred Zinnemansfilm ”Sheriffen” (”High Noon”) från 1952. Men demon-stranterna hade målat Solidaritets logo över sheriffstjärnan

på Coopers skjorta, och affischerna blev därför en källa tillförståelse av demonstranternas världsbild och politiska mål-sättningar. Och en analys av filmen blir en del av analysenav Polen 1989.

En andra grundläggande tanke i den nya kursen är atthistorien måste presenteras i form av berättelser, men intebara genom ord, fakta, tabeller och diagram, utan lika gär-na bilder, målningar och filmer. Examinationen sker i formav en uppsats där bilder, skulpturer, arkitektur och filmerutnyttjas både i analysen och presentationen.

Kursen har fem teman – förutom historieskrivning i sigägnas Texten, Staten och Folket särskilda avsnitt liksomStaden – en föreläsning kommer att handla om människorsupplevelse av Staden som en självständig historisk aktör –i det här fallet S:t Petersburg. Upplägget är tvärvetenskap-ligt och inbjudna forskare ska gästföreläsa.

B R I T T A C O L L B E R G

Ny doktorandkurs i virtuell historia

Hollywoods filmindustri visar en stor följsam-het mot publikens förväntningar. Vill publikenha revolt, så får den det – bara den betalar.

Denna pragmatiska hållning visar Mats Jöns-sons analys av fyra decenniers Hollywoodfilmmed historiska teman. Men han hävdar ocksåatt publikens förväntningar infrias med storskicklighet och känsla för vad som rör sig i ti-den, även utanför USA.

Tiden 1962–76 skiljer sig från många andra iHollywood. Då producerades nämligen samhälls-kritiska filmer som speglade samtidens intresse förpolitiska analyser, uppgörelser och självkritik.

1962 kom John Fords ”The Man Who Shot Li-berty Valance” som kontrasterar mot hans epis-ka filmer om den heroiska pionjärtiden. ”TheMan Who Shot Liberty Valance” visar istället attmånga processer i den amerikanska historien haftett högt pris och sällan varit av godo. Filmen lyf-ter fram okända fakta om USA som aldrig tidigarerymts i den nationella självbilden. Dessutom bry-ter Ford illusionen och tvingar publiken att dis-tansera sig, reflektera och ta ställning.

Arthur Penns ”Bonnie and Clyde” från1967 om bankrånarparet somunder 1930-talet revolterade motsamhällets normer harmonierade

på ett plan med 60-talets protestermot Vietnamkriget. Men den kopp-

lingen gick svenska recensenter förbi.”All the President’s Men” från 1976 om

Watergateskandalen är också samhällskritisk,men här är distansen borta. Filmen döljer sina sti-listiska grepp och problematiserar inte journalis-ternas hjälteroll: det är sanningen och ”Histori-en med stort H” som presenteras. Åskådaren slip-per fundera över vad som är rätt och fel.

– Detta säger något om 70-talet. Man granska-de inte sina egna politiska åsikter, utan satsade alltpå att kritisera motparten.

80-talet beskriver Mats Jönsson som ”det andrafemtiotalet” – en längtan tillbaka till ett mer väl-ordnat 50-tal och tidigt 60-tal. Reagan och That-cher satt vid makten, det rådde patriotiska ochnationalistiska stämningar. Hollywood förmedla-de en omskrivning av historien i ”First Blood” från1982. Sylvester Stallone som Rambo invaggadeden amerikanska publiken i förvissningen att medfler soldater av Rambos kaliber, så hade USA läm-nat Vietnam som segrare. Men att Rambo blev ensuccé världen över visar att filmens tema angicksamtiden på ett djupare plan. Det handlade intebara om USA, utan om en ny individualism och omatt en ensam hjälte kan göra skillnad.

Under det digitala 90-talet producerar Holly-wood ett historieberättande som verkar på fleranivåer samtidigt och där gränserna mellan fiktionoch dokumentär suddas ut. Exempel är Spielbergs”Saving Private Ryan” och Oliver Stones ”JFK”från 1991 – den senare en film som i hög gradpräglat vårt framtida historiska minne av mordetpå John F Kennedy.

B R I T T A C O L L B E R G

Ger publiken vad den vill ha

Rambo – en ensam hjälte som gör skillnad.

V

VI

En dimmig förmiddag i slutet av februari tar EvaNorström emot LUM i sitt hem vid strandprome-naden i Höganäs.

Medan hon häller upp kaffe berättar hon omsin första kontakt med asylsökande, våren 1977.Hon hade fått ett vikariat som svensklärare påflyktingförläggningen i Tyringe. Där fanns mångaassyrier och syrianer, och som lärare engageradeEva Norström sig i elevernas hemförhållanden.

– De hade så mycket ångest och varje gångnågon familj hade fått avslag på sin ansökan vardet helt omöjligt att undervisa, säger hon.

Mötet med barnen och deras föräldrar beskri-ver hon som ett uppvaknande.

– Jag fick ofta en känsla av att något var fel. Jagförsökte sätta mig in i utlänningslagen och kundeinte förstå varför människor som enligt mina be-dömningar varit utsatta för förföljelser fick avslag.Jag kunde inte se något samband mellan den offici-ella utfästelsen om att flyktingar har rätt till skyddoch de beslut som fattades i en del av ärendena.

Omöjligt uppdragIdag, 25 år senare, skriver Eva Norström i sinavhandling att asylhandläggarna har ett omöjligtuppdrag.

– Regeringen talar om solidaritet och rättvisa.Samtidigt är invandringen reglerad. Tillämpning-en av utlänningslagen är restriktiv och möjlighe-ten att ge tillstånd är begränsad. Ekvationen ärsvår att få ihop. Konsekvensen av motsägelsenrestriktivitet och solidaritet har blivit en kulturdär handläggarna i hög utsträckning letar efterfakta som gör det möjligt för dem att avvisa flyk-tingen. Det finns gränser för hur långt solidarite-ten sträcker sig – att inte erkänna det är hyckleri,tycker Eva Norström.

– Idag verkar det som om beslutsfattarna läg-ger större vikt vid kontrollfrågor om flyktvägarän om själva asylskälen.

Ett annat resultat av handläggares och besluts-fattares omöjliga situation är den kultur av miss-troende som uppstått, påpekar Eva Norström.

”Asylhandläggarna harett omöjligt uppdrag”

På 70-talet hjälpte etnologen Eva Norströmtill att gömma flyktingar, och vid ett tillfäl-le smugglade hon in personer så att de kun-de återförenas med sina familjer i Sverige.Idag anlitas hon som konsult både av frivil-ligorganisationer och av Migrationsverket.Nyligen blev hon färdig med sitt tolvårigaavhandlingsarbete ”I väntan på asyl”.

Eva Norström vid strandenhemma i Höganäs.

VII

Alla misstror alla. Handläggarna blir misstroddaoch framställs ofta som omänskliga och känslo-kalla. Medias rapportering anses inte trovärdig.Frivilligorganisationerna ”bara överdriver ochtycker synd om alla”. Framförallt misstror manflyktingens berättelse.

– Jag tror att just misstroendet är en av de vik-tigaste anledningarna till att integrationen i detsvenska samhället fungerar så dåligt, säger EvaNorström. Den utbredda uppfattningen att flyk-tingar ljuger i asylprocessen bidrar till att mångaarbetsgivare är ovilliga att anställa dem när de välhar fått uppehållstillstånd.

Det fanns särskilt två familjer i förläggningeni Tyringe på 70-talet som Eva Norström inte kun-de förstå varför de fick beslut om avvisning. I tronatt det handlade om missförstånd som kunde rät-tas till, tog hon kontakt med högt uppsatta tjäns-temän vid Invandrarverket, Arbetsmarknadssty-relsen och vid departementet.

Frustrerande behandling– Det var oerhört frustrerande, berättar Eva Nor-ström. Tjänstemännen klappade mig på huvudetoch behandlade mig som mindre vetande, trots attjag hade mycket information om familjerna somkunde ha varit av värde i en asylutredning. Menjag var ju ”bara” en folkskolelärare, säger honmed en grimas. Jag blev tillsagd att ”ditt jobb äratt se efter de asylsökande barnen på dagtid ochinte lägga dig i hur de har det i övrigt”.

Det var då som Eva Norström bestämde sig föratt ta en akademisk examen.

– Jag insåg att jag måste skaffa mig ett annatspråk om någon skulle lyssna på mig.

Men det skulle dröja ytterligare några år inn-an hon började studera.

Hennes vädjan för flyktingfamiljerna hade allt-så inte hjälpt och när avvisningsbeslutet skulleverkställas för den ena familjen gick familjefadernoch familjens fyra pojkar under jorden.

– När jag fick reda på det gick jag genast hemtill familjens lägenhet på förläggningen för att sehur mamman mådde. Hon var gravid och skullesättas på ett flygplan till Turkiet nästa dag tillsam-mans med sin ettåriga bebis. Mamman bara lågpå sängen och grät och Eva Norström minns hurtafatt hon kände sig över en chokladkartong somhon hade med sig i present.

Chokladkartongen gömde hon bakom en gar-din. Istället hjälpte hon mamman ett halvår senaregenom att smuggla henne, ettåringen och en ny-född bebis tillbaka till Sverige igen. Historien fickett lyckligt slut och idag, 25 år senare, arbetar

”bebisen” som busschaufför och är en uppskat-tad fotbolls- och innebandydomare.

Under perioden som svensklärare på förlägg-ningen i Tyringe var Eva Norström fullt upptagenmed att stötta sina elever och deras familjer. Honhjälpte också flyktingar som gått under jordenmed att skaffa bostad, träffa läkare och med attordna nya biträden.

– Till slut blev det alldeles för slitsamt, berät-tar Eva Norström som själv hade familj och små-barn på den tiden. Jag beundrar dem som orkararbeta med människor i kris år efter år.

Själv övergick Eva Norström till att försökapåverka genom att skriva rapporter och sitta medi olika styrelser.

På 80-talet blev hon invandrarassistent i Häss-leholms kommun och i samma veva började honläsa etnologi på distans vid Lunds universitet.

– För mig var det som en gåva, berättar EvaNorström. Plötsligt fick jag ett nytt språk och ordför det jag ville uttrycka. Medan studierna i etno-logi avancerade blev hon alltmer anlitad för atthålla föredrag och skriva utredningar och rappor-ter för olika frivilligorganisationers och myndig-heters räkning. Idag är Eva Norström ett tungtnamn i båda lägren. Hon är ordförande både iSvensk flyktinghjälp och i Imer-förbundet ochstyrelsemedlem i Euro Mediterranean RefugeeNetwork. Samtidigt gör hon utredningar åt bådeEU och Integrationsverket.

Inte längre aktivistMed facit och en nyskriven avhandling i hand trorhon att det är bra att hennes tid som aktivist lig-ger långt bak i tiden.

– Jag kanske inte hade uppfattats som trovär-dig om jag hade forskat om asylprocessen samti-digt som jag hade gömt och smugglat in flyktingari landet, säger hon. Dessutom ser situationen förde asylsökande bättre ut idag än vad den gjorde islutet av 70-talet när jag var aktiv.

– Idag finns mer hjälp att hämta för flykting-arna, säger hon och nämner Rådgivningsbyrånför asylsökande och flyktingar och FARR, Flyk-ting och Asylkommittéernas riksråd.

Eva Norström tvekar när LUM frågar henneom hon skulle gömma flyktingar idag.

– Det känns avlägset just nu, men man vet ald-rig. Det är tillfället som avgör. Under andravärldskriget smugglade varenda fiskarfamilj häri Höganäs judiska flyktingar från Danmark, sä-ger hon och gör en gest mot Öresund som brederut sig utanför fönstret.

T E X T & F O T O : U L R I K A O R E D S S O N

Eva Norström har en bakgrundsom svensklärare och invandrar-assistent och blev nyligen färdigmed avhandlingen ”I väntan påasyl”.

VIII

Annons Akademiska hus

Annons SIDA

IN

SID

OR

NA

• I

NS

ID

OR

NA

• I

NS

ID

OR

NA

• I

NS

ID

OR

NA

• I

NS

ID

OR

NA

• I

NS

ID

OR

NA

1

I

NS

ID

OR

NA

Ingendebatt omgenpatentsid 3

”Bologna”hot ellermöjlighet?sid 5

Handledarereagerarmot kurssid 9

Ny förklaring tillhur cancer uppstår

Resultaten har publicerats iNature Genetics, en stor inter-nationell tidskrift som redantidigare uppmärksammat Fe-lix Mitelman och hans medar-betare Bertil Johansson ochFredrik Mertens. År 1997 äg-nade tidskriften ett helt num-mer åt det stora material somlundagruppen sammanställtom kromosomavvikelser vidcancer. Detta material är nutillgängligt via nätet som enständigt växande databas,Mitelman Database of Chro-mosome Aberrations in Can-cer, vid amerikanska NationalCancer Institute.

FusionsgenerDet är databasen om kromo-somavvikelser som gett FelixMitelmans forskargrupp un-derlaget till deras teori om attalla icke ärftliga cancrar upp-står på samma sätt. De tror attdet är s k fusionsgener ochfusionsproteiner som liggerbakom.

En välkänd mekanism förcanceruppkomst är nämligenatt kromosomerna i en cellbryts av och sedan förenas påett felaktigt sätt. Vid brott-

punkterna uppstår genfrag-ment som kan kombinera sigtill så kallade fusionsgener,som ger upphov till fusions-proteiner. Leukemier uppstårvanligen ur celler som inne-håller sådana fusionsprotei-ner, vilka på något sätt får dit-tills normala celler att om-vandla sig till cancerceller.

Andra förklaringarI leukemiceller är det ganskalätt att hitta fusionsgener ochfusionsproteiner. Detta är avtekniska skäl mycket svårare iceller från s.k. solida tumörer,bröstcancer, mag- och tarm-cancer etc. som utgör majori-teten av all cancer.

– När man inte sett demhar man utgått från att de intefunnits, och hittat andra för-klaringar. Men skälet är sna-rare bristen på bra undersök-ningsmetoder, menar FelixMitelman.

Forskargruppen har funnitatt antalet fusionsgener i so-lida tumörer står i sammaproportion till antalet under-sökta patientfall som vid leu-kemier. Det visar att sammamekanismer är inblandade:

chansen att denna överens-stämmelse skulle uppstå av enslump är mindre än en tio-tusendedels procent!

Det positiva med upptäck-ten är att den skulle kunnaleda till effektivare behandlingav de stora cancerformerna.Det finns i varje fall för en typav leukemi nu en medicin somspecifikt riktar sig mot detaktiva fusionsproteinet, ochsom är både effektiv ochskonsam.

Ett fåtal patienterDet negativa är att det troligenfinns väldigt många olikafusionsgener bakom de storacancerformerna. Varje gen-förändring finns då bara hosett fåtal patienter.

– En alltför liten patient-grupp blir ointressant för lä-kemedelsföretagen. Det är åandra sidan möjligt att flerafusionsproteiner kan ha ge-mensamma drag som gör demmöjliga att angripa medsamma läkemedel, hoppasFelix Mitelman.

Den etablerade ”sanningen”inom forskarvärlden är att canceri blodet – leukemier – och cancer

i resten av kroppen – bröst-,prostata-, mag- och tarmcancer

etc. – uppstår på olika sätt.Professorn i klinisk genetik FelixMitelman går nu mot strömmengenom att hävda motsatsen: att

alla icke ärftliga cancerformer harsamma bakgrundsmekanismer.

Felix Mitelman går mot strömmen. FOTO: KENNET RUONA

I N G E L A B J Ö R C K

2

De tekniska högskolorna i Stock-holm och Göteborg– KTH ochChalmers – har deklarerat ettsamarbete på grund av den hårdainternationella konkurrensen. Ar-betsnamnet är Technical Universi-ty of Sweden, och inledningsvishandlar det om gemensamma ut-bildningar. I Lund tar man dock”kraftsamlingen” med ro.

– Vi har också samarbete medbåde KTH och Chalmers, sägerLTHs rektor Gunilla Jönson, sominte oroar sig för minskad kon-kurrenskraft.

Att universiteten och högsko-lorna måste samarbeta och tillviss del profilera sig är naturligtenligt Gunilla Jönson och sådanadiskussioner förs överallt i hög-skolevärlden.

– Viktigast för ett tekniskt lä-rosäte är att kunna erbjuda braingenjörsutbildning, och för attdet ska vara möjligt måste utbild-ningen vila på vetenskapliggrund, säger hon. Vi har varitframgångsrika när det gäller atterbjuda våra studenter en utbild-ning som de är intresserade avoch det kommer vi fortsätta med.

Chalmers och KTH tänker siggemensamma spetsutbildningar –några av dem med huvudverk-samheten på Chalmers och andrapå KTH. På sikt kan de tänkasig omstruktureringar även inomforskningen. Ett första sam-arbetsområde planeras bli ”miljöoch bygg”.

Gunilla Jönson menar attLTHs profilområden ligger inomenergi och förbränning, livsme-delsteknologi och nanoteknologi.

M L

Gunilla Jönsonräds inte enkraftsamlingfrån storstäderna.

KTH och Chalmersskrämmer inte LTH

Framgångsrik rekrytering av nya stu-dentgrupper kräver större insatser frånuniversitetets sida. Det framgår av enny rapport från Lunds universitets ut-värderingsenhet. Än en gång poängte-ras hur viktigt det är att studenterna fåren bra start – erfarenheterna första ter-minen kan inte överskattas.

Många nybörjare på fristående kurserlämnar universitetet redan efter en ellertvå terminer. Drygt hälften av nybör-jarna på fristående kurs stannar högstett år, och efter den tiden har också varsjätte programstudent lämnat universi-tetet. Det visar den nya rapporten sombygger på en enkät bland 2.500 studen-ter av totalt 5.300 som började vidLunds universitet hösten 2000. 1543(62 procent) svarade på enkäten.

Hur nybörjaren lyckas hänger intebara samman med studiernas svårig-hetsgrad utan också med stödet från lä-rare och kamrater och hur man lagt uppundervisningen och examinationen.

Den första terminen är mest avgö-rande för studenter från ickeakademiskahem. Efter hand som studenterna klararav sina studier avtar studiebakgrundensbetydelse, studenterna känner sig merhemmastadda och självförtroendet ökar.

Diagnostiska provEtt sätt att låta nybörjarna växa meduppgiften vore att införa diagnostiskaprov den första terminen istället förregelrätta tentor. Då fick nybörjaren entydlig feedback och chans att anpassastudiearbetet efter förväntningarna. Detfinns ingen anledning att tvinga nybör-

jare som misslyckats på ettprov gång på gång, att göra detigen, skriver rapportförfat-taren Olof Nelsson vid Utvär-deringsenheten, och refererartill ny forskning på området.

Ett annat sätt att lockaotraditionella studentgrupperär fler utbildningar som knyteran till gymnasiets yrkesförbere-dande program. Viktigt ärockså att klargöra vilka jobbutbildningarna leder till ochinrikta sig mer på elever från

gymnasiets samhällsvetarprogram – deflesta naturvetare går redan vidare tillhögskolan. Mer samarbete med Kom-vux och folkhögskolor kan också lockanya grupper studenter.

Tydligare informationGenerellt måste alla ansvariga vid uni-versitetet bli tydligare i sin informationtill gymnasieskolan – om olika utbild-ningars innehåll och vilka jobb eller ar-betsuppgifter de leder fram till. Men detbehövs också fler och bättre beskriv-ningar av hur undervisning och effektivtstudiearbete går till – det är en utmaningatt utforma dessa så att icke-traditio-nella studentgrupper känner sig väl-komna, menar Olof Nelsson.

I de flesta avseenden är nybörjarnavid Lunds universitet nöjda. Trots detfinns vissa åtgärder som kunde under-lätta introduktionen. Rapporten tar ex-empel från LTH, där studieintroduk-tionen också ger sociala kontakter. Flersociala mötesplatser för de över hälftensom inte är ungdomsstudenter, liksomfler studentbostäder är andra önskemål.

– En av de viktigaste åtgärderna ärkanske ändå att öka lärartätheten; utanfler lärare kan inte det stöd ges sommånga från icke traditionella grupperbehöver, menar Olof Nelsson. Och kon-staterar att det behövs mer kunskap omde tidiga studieavhoppen. Detta inteminst för att rekryteringssträvandenainte ska leda till kampanjer som resulte-rar i studiemisslyckanden.

B R I T T A C O L L B E R G

FOTNOT:Rapporten finns på www.evaluat.lu.se

Bra start är viktigastNya rekryteringsrön:

Studenternas start är avgörande för hur det går sedan.

3

Nu har Sverige fått en EG-anpassad lagom rätten till patent på genteknik. Riks-dagen tillstyrkte en regeringsproposi-tion den 1 april. Det blir med andra ordmöjligt att ta patent på en naturligt fö-rekommande gensekvens, förutsatt attman också funnit ett sätt att tekniskttillämpa denna kunskap. Att det råderdelade meningar om denna lag i denakademiska världen framgick vid endebatt som ägde rum i Genetikhuset-några dagar före riksdagsdebatten .

”Genpatent – för vem?”hette arrange-manget som Mendelska Sällskapet, Na-turvetenskapliga fakulteten, SLU i Aln-arp, Avdelningen för klinisk genetik ochForskningspolitiska institutet stod bakom.

Bland deltagarna fanns åtminstone enforskare som drabbats direkt av gen-patenten, åtminstone i dess amerikanskaform. Det är professor Håkan Olssonvid Avdelningen för onkologi. LUM hartidigare berättat om hur Olsson ochhans medarbetare hittade en mutationsom förklarade hur en viss typ av bröst-cancer kunde ärvas. Myriad Genetics iUSA sekvenserade genen och tog patentpå den. Sedan dess kräver företaget attalla de genprov som kan analyseras iSverige måste skickas till USA och tes-tas där mot en hög avgift. Såväl HåkanOlsson som andra europeiska cancer-forskare har hittills vägrat att göra detta.

Biotekniska uppfinningarI Sverige har den allmänna patent-lagstiftningen tillämpats på biotekniskauppfinningar. EG-lagen väntas inte hanågra omedelbara effekter på praxis.Juristprofessorn Hans Henrik Lidgardpåpekade att med en gemensam europe-isk patentlag behövde man inte längresöka patentet i land efter land. Han trorockså att det går att skydda sig mot”parasitiska patent” där företag somkommit över rön från den fria forsk-ningen snabbt utnyttjar dessa och sökerpatent.

– Forskarna bör lägga ut sina rön såsnabbt som möjligt på Internet, råddeprofessor Lidgard. Då är det inte längre

exklusiv kunskap man kan ta patent på.Problemet är väl att det finns forskaresom själva gärna vill ta patent men intevill hindras av andras patent.

Professorn i genetik, Bengt OlleBengtsson, som nyligen kommit hemfrån en stor genetikkonferens i Sydney,kunde meddela att hans kollegor där toggemensam ställning mot genpatent.Genpatenten hotar det fria flöde av in-formation och ideer som är tradition iforskarvärlden. Tillfrågad om sin per-sonliga inställning efter omröstningen iriksdagen svarar professor Bengtsson:

– Naturligtvis ska man kunna ta pa-tent på biotekniska uppfinningar. Detjag vänder mig mot är att man kan tapatent på en gen. Jag anser att det är enupptäckt, inte en uppfinning.

– I praktiken hade det kanske inteändrat så mycket om vi avvisat EG-la-gen. Men då hade vi i alla fall fått igången debatt som hade engagerat såväl po-litiker som allmänhet. Utan en sådan de-batt är risken att biotekniska framstegkan skapa en klyfta mellan politiker ochallmänhet. Folk grips av en känsla av attetablissemanget håller på att fixa ochtrixa och sälja ut väsentliga värden. Så-dana stämningar kan utnyttjas avextremhögern och andra populistiskarörelser, säger Bengt Olle Bengtsson.

G Ö R A N F R A N K E L

Delade meningarom patent på gener

Bengt Olle Bengtsson ser en risk för att klyftanmellan allmänhet och politiker ökar eftersom de-batten om patent på genteknik ströps. FOTO:KENNET RUONA

Personer med icke-svensk bak-grund är mindre synliga i medier-na än svenskar. Och i de fall deförekommer beskrivs de oftasom offer för sin kultur eller somgärningsmän. Hur man kan ändra på dettavar utgångspunkten för ett semi-narium som journalistutbildning-en vid LU arrangerade i mars.”Bleka medier i ett mångfärgat sam-hälle” var titeln på seminariet, där jour-nalisten och författaren AlexandraPascalidou var moderator. Hon inleddeden avslutande debatten med att efter-lysa tips på hur bilden av invandare kanbli mer nyanserad i medierna.

Sydsvenskanjournalisten LilithWaltenberg framhöll att man ständigtmåste ha en aktiv diskussion om de härfrågorna på redaktionerna. Mediefor-skaren Ylva Brune från Göteborgs uni-versitet påpekade att det är svårt för en-skilda journalister att göra någon skill-nad, eftersom många arbetssätt är in-byggda i mediernas organisation.

Det höll inte Ulku Holago och Jo-sef El Mahdi från Quick Response rik-tigt med om. Quick Response granskarnyhetsrapporteringen om invandring,integration och främlingsfientlighet,och jobbar för att skapa en diskussionom hur nyhetsrapporteringen ser ut ochhur den kan förbättras.

Ulku Holago och Josef El Mahdi me-nade att journalisterna inte kan väntapå att det ska anställas fler med invand-rarbakgrund på redaktionerna.

– Varje reporter har ett val att sökaupp nya källor och leta fram andra ny-heter. Invandrare behöver inte bara ut-tala sig om integrationsfrågor, påpe-kade Josef El Mahdi.

Sydsvenskans chefredaktör HansMånsson tyckte att medierna börjadegå i rätt riktning. Samtidigt medgav hanatt det är svårt att avgöra när det är rele-vant att ange etniskt ursprung i artiklar.

Ylva Brune konstaterade att fråganbara är aktuell i negativa sammanhang,och att angivande av etnisk bakgrundofta uppfattas som en slags förklaring.

– Det blir skillnad om man skriver attvåldtäktsmannen kom från Gambia,eller att han kom från Borås.

P E T R A F R A N C K E

Varför syns inteinvandrare i media?

4

Inrättandet av nya programområden vidMedicinska fakulteten, som skulle havarit klart i slutet av förra året, har för-dröjts. Fakultetsstyrelsen vänder sig nutill Vetenskapsrådet för att få hjälp meden ny genomgång av ansökningarna ochett nytt förslag på vilka som ska utses.

”Programområden” är forsknings-satsningar som spänner över flera medi-cinska ämnen och utgör en kraftsamlingkring ett speciellt tema. Programom-rådena är tänkta att under en startperiodav tre till fem år få en till tre miljoner kro-nor per år i anslag av fakulteten.

Tre sådana områden är redan i gång:diabetes, stamceller och ”blod och för-svar”, som handlar om kroppens för-svar mot infektioner. De utsågs på re-kommendationer av den brittiska ex-pertgrupp som stod för den förra vårenframlagda s.k. Bell-rapporten.

Enligt engelsk modellNär nästa omgång programområdenskulle inrättas gjordes bedömningen påett lite annorlunda sätt. Då deltog baradelar av den brittiska gruppen och mantog i stället in konfidentiella utlåtandenfrån specialsakkunniga enligt den mo-dell som är gängse i England.

– Det visade sig sedan att en del avdessa sakkunniga var jäviga: de hadepågående forskningssamarbeten mednågra av de sökande till våra program-områden. Att professor Bell inte upp-märksammade detta beror på att vi intetillräckligt noga informerat om de jävs-regler som tillämpas av fakulteten, för-klarar dekanus Jan Nilsson.

Fakultetens styrelse var inte hellerojävig, visade det sig. Som aktiva fors-kare har de flesta av styrelsemedlem-

marna någon sorts band till något ellernågra av de föreslagna programområ-dena. Av dessa båda skäl sköt styrelsenupp sitt beslut om Bells prioriteringar idecember, och beslöt vid sitt möte i ja-nuari att satsa på en helt ny ansöknings-omgång.

De motiveringar som framlades imötenas protokoll var dock ganskaknapphändiga, vilket lett till en stund-tals het debatt på fakultetens e-postlistaför lärare. Det har förekommit spekula-tioner om att intressenter vars förslaginte blivit utvalda kunnat påverka pro-cessen, och det har talats om en trovär-dighetskris för styrelsen.

Knapphändig informationJan Nilsson förklarar den knapphändigainformationen med att man velat väntatills man fått alla detaljer kring Bellsarbete. Han betonar att styrelsen inteanser att vare sig de sökande eller Belloch hans medarbetare gjort något fel,utan själv tar ansvaret för att man varitotydlig i sitt uppdrag.

– Styrelsen har inte heller något attinvända mot Bells prioritering av de treområdena Chronic Inflammation, TheVascular Wall och Tissues in Motion.Men eftersom vi ser programområdenasom ett så viktigt inslag i fakultetensforskning, så vill vi att beslutet ska ståpå en fast grund som inte kan kritiseras!

Därför har styrelsen alltså gettVetenskapsrådet i uppdrag att göra enny bedömning av ansökningarna ochvälja ut de tre bästa förslagen. Det valetska sedan utan diskussioner antas avstyrelsen. Samma procedur ska följas vidinrättandet av ytterligare två program-områden i höst.

I N G E L A B J Ö R C K

Misstanke om jäv fördröjerbeslut om programområden

Ny e-tidskriftom vetenskaps-kommunikationScieCom, Svenskt resurscentrum förvetenskapliga kommunikation, är enlundabaserad enhet inom den växandes.k. Open Access-rörelsen (se LUM 10/03). Open Access står för fri tillgänglig-het, dvs. möjligheten att publicera ochläsa vetenskaplig information utan attbehöva betala för de allt dyrare tidskrif-terna.

Förutom den information man gerpå hemsidan, så startar ScieCom nuockså en elektronisk tidskrift medoriginalartiklar, intervjuer, rapporter m.m. inom området vetenskaplig kom-munikation. I det första numret avScieCom info medverkar bl.a. profes-sorn i neurovetenskap Patrik Brundinoch chefen för Social- och beteendeve-tenskapliga biblioteket Catta Torhellfrån LU samt riksbibliotekarien GunnarSahlin från KB. Tidskriften kan läsas påwww.sciecom.org/sciecominfo, därman också kan prenumerera för att fåinnehållsförteckningen via e-post.

I B

I förra numret skrev LUM att UB Helgona-backen och Biblioteksdirektionen i fortsätt-ningen kommer att ha en gemensam styrelse.Så är det inte riktigt. När det gäller biblioteks-organisationen så finns det en övergripandestyrelse för det samlade biblioteksnätverket LUBLunds universitets bibliotek. Den har ansvar förkvalitetskrav samordning m.m. Den fungerar

också som styrelse direkt för biblioteks-direktionen. De olika biblioteken lyder undersina ”huvudmän”, dvs oftast under områdeneller institutioner. I några fall under tionde om-rådet, som exempelvis Östasienbiblioteket. Dennuya biblioteksorganisationen innebär bl.a. attUB Helgonabacken lyder direkt under rektoroch har då ingen egen styrelse.

Förtydligande om biblioteksorganisationen

Doktorand bör hasju kvadratmeterVarje LU-doktorand inom ”torra” äm-nen bör ha en arbetsplatsyta på minstsju kvadratmeter, och inom ”våta” äm-nen minst fem kvadratmeter.

Det har rektor beslutat.Med doktorandarbetsplats avses

skrivrumsarbetsplatsen. Det anses rim-ligare att doktorander i ”våta” ämnen,som tillbringar mycket tid i laboratorier,har en mindre skrivyta.

Beslutet om sju respektive fem kva-dratmeter är inte tvingande, utan enriktlinje att sträva efter. Detta sedannågra fakulteter påpekat att varken lo-kaler eller resurser finns att leva upp tillde i och för sig berättigade kraven.Dessutom är det många kontors-moduler på tolv kvadratmeter som de-las av två doktorander.

Riktlinjen tas med i universitetets in-terna regler och rekommendationer förutformning av lokaler vid ny- och om-byggnad.

5

En möjlighet som kräver eftertankeBolognaprocessen:

Är Bolognaprocessen ett hot eller enmöjlighet? Den frågandiskuterades påett välfyllt seminarium i LTHs kårhus.Och svaret blev entydigt: Bolognapro-cessen öppnar för fantastiska möjlighe-ter men den kräver eftertanke.

Så gott som alla som kom till kårhusetden 5 april hade ett vältummat exemplarav en grön bok i handen. Det var denstatliga utredningen ”Högre utbildningi utveckling – Bolognaprocessen i svenskbelysning”. Utredningen är på remissbland områdena och snart ska remissva-ren lämnas in.

– Ju mer eniga vi kan vara i ett remis-svar desto slagkraftigare blir svaret frånLunds universitet, sa rektor GöranBexell som inledde och avslutade semi-nariet.

En panel med representanter för stu-denterna och från nästan alla universi-tetets områden gav sina synpunkter påutredningen. Förre statssekreterarenAgneta Bladh, nu rektor vid Kalmarhögskola, var moderator.

Det var framför allt två av regering-ens förslag som många av paneldel-tagarna var tveksamma till. Det enagällde införandet av en mastersexamenmed två olika nivåer. Det andra gälldeinförande av ECTS betygsskala.

Regeringens förslagEnligt regeringens förslag ska den nuva-rande magisterutbildningen ersättas aven internationellt konkurrenskraftigmastersexamen. Ett av regeringens argu-ment till detta är att den nuvarande ord-ningen är alltför otydlig. Regeringenföreslår att längden på en mastersexa-men ska vara flexibel. Studenten skakunna välja om han eller hon vill ha enmastersexamen på antingen 40 eller 80poäng. Den som väljer den längremastersutbildning ska kunna tillgodo-räkna sig delar av den i forskarutbild-ningen.

– Med en varierande längd på mas-tersexamen finns risken att man än engång bygger in en otydlighet i systemet,sa Lise Alm, som är ordförande i Juri-diska föreningen och studentrepre-sentant i Bolognagruppen. Dessutom

riskerar man att få en A- och en B-exa-men.

Per Warfvinge, vicerektor för grund-utbildningen på LTH, pekade på att re-geringens förslag skulle innebära treolika mastersnivåer på civilingenjörs-utbildningarna. Utbildningen kommeratt ta fyra år om man väljer en ettårigpåbyggnad på grundnivån, fyra och etthalvt år för den student som går civil-ingenjörsprogrammet så som det ser uti idag och fem år för den som väljer attta en mastersexamen på 80 poäng.

Förlängas med ett halvårFör att råda bot på otydligheter och föratt anpassa sig till europeiska civilingen-jörsutbildningar, som är femåriga,tyckte Per Warfvinge att utbildningarnaborde förlängas med ett halvår. VidKTH och Chalmers har man redan ta-git det steget, framhöll han.

Varken moderatorn Agnetha Bladheller studentrepresentanten Lise Almtrodde att en förlängning av utbild-ningen var lösningen.

– Det är som en slags akademisk driftatt vi som jobbar på universitet alltid villförlänga utbildningarna, även om detofta varken ligger i studentens eller isamhällets intresse, sa Agnetha Bladh.

Lise Alm pekade på faran av att stu-denterna blir mer skuldsatta och att detfinns en risk för ökad privat finansieringvilket i sin tur leder till att sned-rekryteringen till högskolan ökar.

Bara Ekonomihögskolans rektor,Olof Arwidi, tyckte att det fanns enpoäng med en flexibel mastersutbild-ning. Han var också den ende i panelensom konstaterade att en ökad rörlighetmellan universiteten faktiskt även inne-bär att man riskerar förlora sina topp-studenter.

– Vi kommer att utsättas för en stän-dig utvärdering av mobila studenter.

Kjell Nilsson, sociolog och represen-tant för samhällsvetenskapliga fakulte-ten, förutspådde framtidens ”vandrar-studenter” – ett kringflyttande släktesom flyttar runt mellan universiteten.Kjell Nilsson var den ende i panelen somuttalade sig positivt om utredningensförslag till en betygskala med fler steg.

Regeringen föreslår att den sjugradigaECTS-skalan införs som huvudalterna-tiv vid svenska lärosäten.

Johannes Johansson representeradede konstnärliga utbildningarna i Mal-mö. Han berättade att deras grundut-bildningar varit uppdelade på tre årsstudier på grundnivå och två års studierpå avancerad nivå ändå sedan 1993. Dehar alltså erfarenhet av modellen somförespråkas inom Bolognaprocessen ochJohannes Johansson berättade att utby-tet med andra lärosäten har underlättatsavsevärt sedan det systemet infördes.

Han var även positiv till ECTS somöversättningssystem.

– Det är ett mycket bra verktyg istudentutbytet, påpekade han.

Paneldebatten avrundades av rektorGöran Bexell som konstaterade attpanelen var ganska enig i många frågoroch att det fanns en stark drivkraft ochen positiv inställning till Bologna-processens övergripande mål.

– Det verkar också finnas en ganskastor enighet om att mastersutbildningenbör vara tvåårig och om att en eventu-ell betygsskala enligt ECTS kommer attkräva omfattande analyser, sammanfat-tade han.

U L R I K A O R E D S S S O N

FOTNOT. Läs mer om Bologna processen påwww.lu.se/info/bologna/

FAKTA - Bolognaprocessen• De övergripande målen i Bolognaprocessenhandlar om ökad rörlighet, ökad anställnings-barhet och tydligare och jämförbara examinasom ska främja Europas attraktionskraft somutbildningskontinent.

• Bolognaprocessen är ett samarbetsprojektmellan utbildningsministrar och utbildningsde-partement i Europa.

• Bolognaprocessen sattes i gång 1999 och be-räknas vara avslutad år 2010.

• Sammanlagt deltar 40 europeiska länder inomoch utom EU i projektet

• De olika ländernas utbildningsministrar träf-fas vartannat år för ett avstämningsmöte.

• Det senaste mötet ägde rum i Berlin år 2003och nästa möte äger rum år 2005 i Bergen.

6

– Vi har för få lärarledda undervisnings-timmar. Jag håller med studenterna iden kritiken. Det säger Ekonomihög-skolans rektor Olof Arwidi apropå densenaste Studentbarometern som LUMberättade om i förra numret.

Studentbarometern visade att ekono-merna inte ens lägger ner trettio timmari veckan på sina studier, trots att föreläs-ningarna räknats in. En bra bit under ettheltidsengagemang alltså. Kraven upp-levs som ”lagom” av de flesta, men ändåär det många som klarar av heltidsstu-dier på halvtid.

– Resultatet begränsar sig till studen-ter på A- och B-nivå, konstaterar OlofArwidi. Det har stor betydelse. Men detär ändå bekymmersamt att vi inte får utmer av A- och B-studenterna, säger han.Även om det kanske är naturligt motbakgrund av att de flesta inte har mer än6–8 timmars undervisning i veckan, va-rav en del i storföreläsningar.

Erfarenheten visar att med flerlärarledda timmar ökar nämligen bådestudenternas förståelse och engage-mang; de lägger inte färre timmar påsjälvstudier för att föreläsningarna blirfler, snarare tvärtom.

Olof Arwidi tycker att 10–12 under-visningstimmar i veckan är ett mini-mum, medan studentkårerna helst villha 16 timmar i veckan.

– Problemet är bristen på utbildnings-resurser. För det handlar inte om attforskningen skulle prioriteras på utbild-ningens bekostnad.

Ekonomihögskolan ska fundera överär hur man ska kunna motivera eko-nomstudenterna att lägga mer tid påsjälvstudier.

– Vi kan förstås höja kraven ochlägga på dem mer läsning. Fler egna ar-beten eller praktiska övningar lär det intebli, eftersom det kräver återkoppling somi sin tur kräver lärarresurser. Student-mentorer kan möjligen vara ett sätt.

I Studentbarometern påpekas att uni-versitet och högskolor har ett ansvar attbredda rekryteringen och förändrapedagogiken så att studenter från studie-ovana miljöer får chansen att klara sig.

– Vi har inte så bred rekrytering –våra platser fylls av studenter med högapoäng. Vi hade ändå gärna haft ett heltbatteri av nya pedagogiska åtgärder,men våra studenter klarar sig bra ändå.

Det finns många IT-utbildningar på hög-skolenivå i Sverige men för få studentersom vill gå dem. Forskarutbildningendrivs i för många och små miljöer ochdet är stor brist på disputerade lärare.Det menar Högskoleverket, HSV, somhar utvärderat grund- och forskarutbild-ningen i data- och systemvetenskap/in-formatik.

Institutionen för informatik i Lund harhaft stora bekymmer genom åren ochkritiserats många gånger för sina brister,konstaterar HSV. Nu har emellertid ettstort förändringsarbete satts igång ochav 60 startade projekt är hälften avslu-tade. Grundutbildningen har gjorts omoch antalet undervisningstimmar harutökats till 12 per vecka på A-nivån.Informatik har också fått ett extra eko-nomiskt tillskott, två miljoner under treår. Det är dock i minsta laget, tyckerHSV, som anser att lundainstitutionenhar bland de sämsta ekonomiska förut-sättningarna i hela Sverige.

Hans Lundin, universitetsadjunktoch prefekt på Institutionen för infor-matik, håller med om att ekonomin ärdålig.

– Vi är dåligt betalda och ersätt-ningen per student ligger till och medunder lägsta nivån, säger han.

Varför har ni så låg status?– Det handlar nog inte om låg status,

utan om ekonomisk ersättning och att viär en ekonomisk institution som bedri-ver teknisk utbildning. På vissa andrahögskolor har ämnet fått en annan pla-cering och kunnat få mer pengar.

Hade ni passat bättre på LTH?– Inte med vår nuvarande profilering

som känns viktig och rätt för oss, sägerHans Lundin.

Bedömargruppen träffade en grupp

Informatikpå rätt väg

Nils Thott, ordförande för studentkårenLundaekonomerna, tycker också attbristen på lärarledd tid är det stora pro-blemet.

– Vi har räknat ut att ekonomerna iLund har 7,8 undervisningstimmar iveckan – det är obehagligt lite, och stäl-

ler krav på att stu-denten ska bedrivasjälvstudier 30 tim-mar i veckan. Detär inte rimligt, sägerNils Thott.

Han tycker dockinte man ska flyttaresurser från kandi-

”Obehagligt lite undervisningtid”dat- och magisternivå till första åretskurser, det är viktigt att jobba med dju-pet i utbildningen också. Resurs-förstärkningar behövs faktiskt på allanivåer, menar Nils Thott.

Eftersom det finns 27 ekonomutbild-ningar i landet, tycker inte Nils Thott attekonomprogrammet i Lund behöver”jobba så mycket på bredden”, dvs. an-stränga sig för att bredda rekryteringen.Tvärtom tycker han det vore befogat attförbättra kvaliteten på utbildningen ge-nom att minska intaget av studenter, ochprofilera Lund på det sättet.

– Det förutsätter dock att vi får ettannat system för fördelning av utbild-ningsresurser. I dag fördelas de ju efterantalet helårsplatser, säger Nils Thott.

B R I T T A C O L L B E R G

Mentorer ett alternativtill lärare för ekonomer?

B R I T T A C O L L B E R G

Nils Thott menar att detär orimligt med 30 tim-mars självstudier iveckan. FOTO: MARIA LINDH

7

Etnologin i Lund står stark och utmärkersig genom samverkan med ämnen somteknik och medicin, visar en ny utvärde-ring. Institutionen får också beröm föratt trots resursbrist satsa på pedagogiskutbildning av lärarna. Forskarutbild-ningen håller hög kvalitet, men villko-ren måste bli tydligare. Lundaetnologe-rna borde också få ett eget hus, tyckerbedömarna. En dröm hos lundaforskar-na är att skapa ett ”kulturlaboratorium”.

Högskoleverket har gjort en nationellutvärdering av grund- och forskar-utbildningarna i etnologi. Alla hållergod kvalitet, men det finns vissa gemen-samma problem.

Etnologiutbildningarna är alltför na-tionellt och i vissa fall lokalt inriktade.De bör bli mer internationella genom attbl.a. använda nordisk och annan inter-

studenter som var kritiska mot lärarnaoch utbildningen. Hans Lundin säger attden studentgruppen följer den gamlautbildningsplanen och påpekar attStudentbarometern som gjordes undersamma period visar ett annat resultat.

HSV tycker att kvalitetsstyrningen pågrundutbildningen är god med bra ruti-ner, men att bättre uppföljning och åter-koppling behövs.

Forskarutbildningen får kritik försvag miljö och oklar ledning. Hans Lun-din berättar att en studierektor medansvar för forskarutbildningen har till-satts och att man redan har uppnått tyd-liga förbättringar med bl.a. doktorand-cirklar och fler seminarier.

Institutionen kritiseras också för sinaomvärldskontakter och forskarna upp-manas söka externa forskningsmedel istörre utsträckning. Hans Lundin hållerinstämmer och berättar att en ny profes-sor har anställts som ska arbeta särskiltmed de frågorna. Insitutionen har ocksånyligen inlett ett samarbetet medKazakhstan.

nationell kurslitteratur mer.Grundutbildningarnas olika profiler

är svåra att skilja åt, och bör utvecklasmer.

Etnologerna i Lund har ett 60-talanställda. I grundutbildningen tonasfaktainhämtningen ner till förmån förträning i att formulera problem, utar-beta material och presentera resultatbåde skriftligt och muntligt. Här skiljersig Lund från landets andra etnologi-institutioner.

Undervisningen bygger i hög grad påproblembaserat lärande, PBL, vilket ver-kar fungera och uppskattas av studen-terna. En invändning kan vara att vissaövningsuppgifter förutsätter att studen-terna har kunskaper om och gemen-samma perspektiv på svenska förhållan-den, vilket kan marginalisera studentermed annan bakgrund, menar bedöma-rna. Institutionen får beröm för att mantrots ansträngd ekonomi inte gör avkallpå den s.k. fältveckan.

Doktorerna får jobbHela 23 doktorsavhandlingar och tvålic-avhandlingar har lagts fram i etno-logi i Lund under åren 1995–2002. In-stitutionens samarbete med andra äm-nen och högskolor och universitet iÖresundsregionen har dessutom bidra-git till att de nya doktorerna fått jobb.

Men de nya doktoranderna i Lundkänner, liksom landets övriga doktoran-der, en ökad stress. Bedömarna betonaratt doktoranderna tidigt bör välja av-handlingsämne, material och metod –det är inte rimligt att hela första utbild-ningsåret ägnas åt det. Forskarutbild-ningen har ont om resurser, och bedö-marna stödjer förslaget att fördelnings-systemet bör gynna forskningsintensivainstitutioner som Lunds.

Andelen disputerade lärare är hög iLund, och de flesta har fått pedagogiskutbildning. För att kunna forska krävsexterna medel, vilket många lärare lyck-ats få. Det är positivt tycker bedömarna,men framhåller att tillfälle att forska börfinnas inom ramen för anställningen.

Orientaliska och afrikanska språk är småoch sårbara ämnen men i Lund ifråga-sätts inte examensrätten. Det slår Hög-skoleverket fast efter att ha utvärderatutbildningarna i Stockholm, Uppsala,Göteborg och Lund. Däremot finns bris-ter i forskarutbildningen i Lund i semiti-ska språk.

– Vi har ingen anledning med att varamissnöjda med Högskoleverkets utvär-dering, säger Jan Svensson, ordförandeför HT-området. Trots strukturella pro-blem gör vi ett bra jobb. De problemsom HSV påpekar är gemensamma föralla småspråk , det vill säga låg genom-strömning, dålig ekonomi och få lärare.

Arabiska i Lund skiljer sig positivtfrån de andra utvärderade småämnena.Lundastudenter som studerar arabiskahar en prestationsgrad på 74 procent,medan snittsiffran för de andra utvär-derade ämnena är 53 procent. Även närdet gäller studentutbyte utmärker sigarabiskan i Lund genom att ha ett fung-erande studentutbyte med ett annat uni-versitet. På de övriga institutionerna ly-

ser de internationella studentutbytenamed sin frånvaro, skriver utvärderarna.

Högskoleverket påpekar svagheter iden lundensiska forskarutbildningen isemitiska språk.

– Bristen på sökande till forskarut-bildningen kan tolkas som en signal ombehov av förändring och nyskapande,skriver Högskoleverket. Forskarmiljönanses inte tillräckligt kritisk och kreativ,och institutionen får ett år på sig attvidta nödvändiga åtgärder. Utvärderar-na rekommenderar bl.a. att införa ex-terna metodkurser vid forskarutbild-ningen, bredda inriktningen som idag ärstarkt präglad av klassisk filologi samtatt ta in nya doktorander så att forskar-miljön förnyas.

– Vi är överens med Högskoleverketom att något måste göras för att få liv iforskarutbildningen, säger Jan Svens-son. Vi för diskussioner om innehållet iutbildningen och bland annat har vi ta-lat om att öka samarbetet med Köpen-hamn så att vi kan dra nytta av varan-dras kompetenser.

U L R I K A O R E D S S O N

Brister i semitiska språk

FOTNOT: Läs samtliga utvärderingar i sin helhet på Högskoleverkets hemsida www.hsv.se

Etnologin är stark ochborde få ett eget hus

M A R I A L I N D H

B R I T T A C O L L B E R G

8

JA, DET ÄR VÄL SOM i Big Brother.Alla vill vara ”någon” och ändå bliringen tillräckligt sedd. Doktorander ärosedda och mår dåligt, studenter artiku-lerar allt tydligare att universitetet bordevara till för dem. Läraren som en gångvar medelpunkten får inte längre denuppskattning hon förtjänar och i den in-ternationella konkurrensen försvinnerden hemmavid erkände forskaren.Arenornas gränser blir bara diffusare.

Träder man över kanten riskerar manatt försvinna och inte synas mer. Alla ärindivider med rätt till självförverkli-gande, ingen vill vara anonym i kollek-tivet. Individualiseringen är tydlig ochdriven av samhällsinstitutionernas för-ändring och arbetets nya konstruktion.

ETT UNIVERSITET ÄR en organisa-tion som på samma gång skall vara lo-kal och global. Ett universitet skall för-

medla bestående samhällsvärden ochsamtidigt föda samhällskritik, skallmassproducera och samtidigt skapaunika produkter, skall utveckla elitenoch samtidigt ge alla övriga de bästaförutsättningar. Det skall arbeta långsik-tig och vara mycket konjunkturkänsligt.Det skall vara självreflekterande ochinomdisciplinärt och förvalta samver-kansuppdraget med omgivande sam-hälle.

Universitetet skall både vara en platsför självförverkligande och rättssäkermyndighetsutövning. Det skall varatraditionsbevarande men aktivt rekry-tera människor som utgör minoriteter iden traditionen. Det har en tungtkunskapskontrollerande roll samtidigtsom det skall skapa en miljö som födernya och kreativa idéer. Allt detta sker ien centralt reglerad organisation medmycket decentraliserat ansvar. Indivi-derna skall vara extrema individualisteroch samtidigt teammedlemmar. De skallvara kreativa men samtidigt välstruk-turerade, besitta djup kunskap och varatvärvetenskapligt breda. Kort sagt ettuniversitet är lika fragmenterat som ettpost-modernt samhälle.

DET SÄGS ATT FRAMGÅNGSRIKAföretag är framgångsrika just för att deklarar paradoxer. Det är nog sant. Or-ganisationer kan klara paradoxer, mendet kan inte individer. Förutsättning föratt en organisation skall klara para-doxer är arbetsdelning och konsensusom olika arbetsuppgifters nödvändig-

Universitetet ska leva upp till paradoxala krav. En förutsättning ärarbetsdelning och enighet om olika arbetsuppgifters nödvändighet.Men uppgifterna vid universitet har inte lika värde – inte lönemäs-sigt, inte åldersmässigt, inte könsmässigt, konstaterar kulturgeogra-fen Ann-Katrin Bäcklund.

Att läsa policyn som Bibeln

Gästkrönikan

Image och verklighet IV:

Ill: AinurElmgren

FOTO: BRITTA COLLBERG

9

het. Se på paradoxerna ovan, noterauppgifternas status! Uppgifterna harinte lika värde, inte lönemässigt, inteåldersmässigt, inte könsmässigt. I deflesta paren finner man motsättningenlågstatus och högstatus. Det går ocksåatt finna motsatserna vårdande/vägvin-nande, betalda/obetalda i dem.

EN UNIVERSITETSANSTÄLLNINGger inte längre en automatisk status, in-dividen måste här liksom därute varaadvokat för sin egen position på enmarknad av möjligheter – projektnoma-der på en internationell arena i ständigjakt efter nya pengar och nya partners.Den enskilde kan inte med bevaradmental hälsa omfatta alla samtidigakrav, utan väljer några av kraven somledstjärnor. Då kan universitetets upp-drag och policy läsas som Bibeln. Därkan man finna belägg för att de av migvalda strategierna är de ”rätta” och an-dras val de orätta.

Bokstavstolkning är en strategi somvi inte förknippar med upplysta univer-sitet. Men det är en överlevnadsstrategii en kaotisk värld av motstridiga krav. Ien sådan värld blir det möjligt att skapaverkligt paradoxala motsättningar;ställa vetenskaplighet mot jämlikhet,forskning mot undervisning, publiceringmot samverkansuppgift, lust mot nytta.Motsättningen blir ofta inte stimule-rande utan personlig.

INOM SAMHÄLLSVETENSKAPENställs för närvarande frågan hur det allsär möjligt att integrera ett fragmenteratpost-modernt samhälle. Vi kan ställa osssamma fråga. För att bygga en individu-aliserad men ändå integrerad värld be-hövs värdegemenskap eller ett gemen-samt materiellt intresse. Sådana gemen-skaper uppstår i kortsiktiga nätverks-grupper. Institutioner i sig kan inte ga-rantera samhörigheten. Institutioner äroftast grundade på gamla föreställ-ningar om sociala relationer, trots attindividerna för länge sedan har börjatorientera sig efter nya regler.

Det gäller att gilla läget. Endast dinCV bevisar att du finns!

Handledare reagerarmot obligatorisk kursEtt bra sätt att öka kompetensen hosforskarhandledarna till gagn för dokto-randerna? Eller en förolämpning moterfarna handledare som tvingas gå påkurs för att få fortsätta göra det jobb degjort i många år? Åsikterna går isär om den nya obliga-toriska handledarutbildningen.

Beslutet om utbildning av forskar-handledare vid LU innebär att alla somutses till handledare för nyantagnaforskarstudenter från den 1 januari2005, måste ha genomgått en utbildningpå två dagar. Bakgrunden är bl.a. attHögskoleförordningen föreskriver attuniversiteten ska anordna utbildning avhandledare. Utvecklingen av forskar-handledare är även ett led i universite-tets kvalitetsarbete.

Fast det nya behörighetskravet harretat vissa. Professor Håkan Wenner-ström på Avdelningen för fysikaliskkemi 1 känner sig kränkt. Han har ingetemot utbildning av forskarhandledare isig. Tvärtom – han har själv arbetat medatt konstruera just sådana kurser.

– Det är själva sättet att hantera med-arbetarna jag irriterar mig på. Viblir skrivna på näsan att vi är dåligahandledare, säger Håkan Wennerström.

Själv är han anställd för att bl.a. varajust forskarhandledare, och har arbetatsom sådan i tjugo år. Att han nu plöts-ligt inte skulle uppfattas som kompetentför uppgiften om han inte går en tvåda-garskurs tycker han är bisarrt.

– De man borde arbeta med är ju deunga, säger han.

Han påpekar också att en utbildningav samtliga handledare blir dyr, ochtycker att man ska överväga om det manvinner står i proportion till kostnaden.

Professor Mats Alvesson på Företags-ekonomiska institutionen är också kri-tisk. Visst måste handledarnas kompe-tens hållas uppe. Men det görs inte bästgenom en kurs, i synnerhet inte om denbetonar formella regler. Sånt kan manväl läsa själv, tycker han.

– Det här visar på en överdriven till-tro till byråkratiska styrmedel – ett slag

i luften, säger han.Om Mats Alvesson skulle ha tid över

skulle han inte gå på kurs, utan ägna denåt att bli en bättre forskare, söka meraanslag, snabbare ge feedback åt dokto-randerna eller utveckla sina internatio-nella kontakter. Det skulle hans dokto-rander ha större nytta av, menar han.

Rektor Göran Bexell påpekar i enkommentar att LU har många engage-rade, erfarna och kunniga handledare.Syftet med den beslutade tvådagars-utbildningen är heller inte att ge en kursi handledningens svåra konst, utan attge en uppdatering i alla de nyare be-stämmelser som finns i regelverket, t.ex.om arbetsrätt, individuell studieplan,arbetsinsats och liknande. Och om dettagörs i ett möte mellan handledare frånolika fakulteter är det desto bättre förutbytet av erfarenheter.

– Jag är bekymrad över att beslutetuppfattats som att alla de erfarenhetersom finns inte skulle räknas. Det är fjär-ran från hur det är tänkt, säger GöranBexell. Håkan Wennerström och jag hargått igenom detta och mellan oss är detuppklarat. Jag förstår hans sedan mångaår tillbaka uppbyggda reaktion, somgrundar sig på att det ofta bara sägsnegativa saker om forskarutbildningen,medan alla goda handledare, som arbe-tar år efter år, sällan får uppskattning.Det behövs mer av positiv respons.

– Självklart finns det likväl mångasom behöver en genomgång av regel-verket, men det finns också många somhar gått olika slags kurser eller på annatsätt är uppdaterade. Därför beslötsockså om möjligheter till dispens, somvarje fakultet beviljar.

Göran Bexell poängterar att det ärviktigt att universitetet får ett jämtkunskapsläge bland handledarna.

– Vi får in rapporter om handledningsom inte ens följer regelverket. Till ex-empel saknas det fortfarande individu-ell studieplan för många doktorander.Doktorander är en utsatt grupp och de-ras arbetssituation måste vi kontinuer-ligt följa upp.

P E T R A F R A N C K E

A N N - K A T R I N B Ä C K L U N D

D O C E N T I K U L T U R G E O G R A F I O C H

E K O N O M I S K G E O G R A F I , L U

10

Hedda Andersson var Lunds universitetförsta kvinnliga medicine studerandeoch, år 1892, första färdiga läkare. Honhar fått ge namn åt en förening förmedicinstudenter som vill öka kunska-pen om genusfrågor i medicinska sam-manhang.

”Hedda Andersson vill öka medveten-heten och få in ett genusperspektiv påläkarutbildningen för både studenter,forskare och anställda” heter det bl a iföreningens programförklaring.

– Det behövs! säger Hedda-medlem-marna Anna Oskarsson, Maja Ahlzénoch Leila Tamaddon.

De anser att både medicinen och lä-karutbildningen ofta och ensidigt sätterbiologiska modeller i fokus. Hur genus,socioekonomisk ställning och etnicitetpåverkar människors hälsa diskuterasalltför sällan.

Föreningen Hedda Andersson har se-dan starten för två år sedan bl a hunnitordna en genusvecka och stå för grupp-övningarna vid den temadag om genussom ordnas under nya läkarstudentersförsta termin. Nu, den 16–18 april, hål-ler föreningen ett möte i Skanör för stu-denter från hela landet, med syfte bl.a.att skapa ett nationellt nätverk kring ge-nus och medicin. Intresset har varit stortoch alla kårorter kommer att vara repre-senterade.

Föredragshållarna i Skanör är allafrån LU. Det är genusvetaren KerstinSandell, socialantropologen Sara Johns-dotter, medicinarna Birgitta Essén ochMargareta Söderström samt AnnaBexell, läkare på Studenthälsan.

Programmet omfattar bl.a. föredragom kvinnliga läkare i ett historiskt per-spektiv och om medicinsk forskning urett genusperspektiv, samt en diskussionom skillnader och likheter mellan kvinn-lig könsstympning och kosmetiskaunderlivsoperationer.

De tre Hedda-medlemmarna tyckeratt det är viktigt för alla läkarstuderande– manliga såväl som kvinnliga – att varamedvetna om genusperspektivet. Detgäller både under studietiden och i detframtida arbetet.

– I yrkeslivet handlar det om att somläkare bemöta och behandla alla patien-ter på ett så bra sätt som möjligt, attkunna hantera eventuella konfliktermellan arbetskamrater och yrkes-kategorier, och att kritiskt kunna gran-ska den medicinska forskningen, förkla-rar Anna Oskarsson.

Medicinska fakultetens prodekanusför grundutbildningsfrågor Stefan Lind-gren håller med ”Heddorna” om attgenusproblematiken kunde uppmärk-sammas bättre. Man håller därför på attskapa en grupp med både studenter ochlärare, som ska fundera på hur dessafrågor kan tas upp inom utbildningen iframtiden.

I N G E L A B J Ö R C K

Hedda Andersson förebildför förening om genusAtt beskriva den pedagogiska

metoden PBL, problembaseratlärande, är inte helt lätt. Bäst äratt visa metoden i användning,men det kräver schemaläggningav en studentgrupp plus en ”tu-tor” och är av det skälet inte hel-ler så enkelt. Därför har medicin-ska fakulteten låtit göra en filmom PBL.

Sju läkarstuderande plus grupp-handledaren Jakob Donnér spe-lar huvudrollerna i filmen. Despelar alltså sig själva i arbetemed ett fall som handlar om ko-lera. Det går likt alla PBL-fall gårut på att diskutera frågor ochoklarheter, notera vilken kun-skap som saknas och till nästaträff fylla i kunskapsluckorna.

– Rollen som ”tutor” är olikandra roller man som lärare ärvan vid. Det är inte samma saksom att vara diskussionsledare.Men det kan vara svårt att förståom man inte sett en PBL-grupp iarbete, säger medicinska fakulte-tens prodekanus för grundutbild-ning Stefan Lindgren.

Bra verktygHan tror att filmen kan bli ett braverktyg både för nya student-grupper och nya grupphand-ledare. Den kan också användasvid uppföljningen av grupp-handledare som arbetat ett par åroch kanske kommit ifrån deegentliga PBL-principerna ochhalkat in på egna spår.

Gudrun Edgren från Enhetenför medicinsk pedagogik har va-rit projektledare tillsammansmed Jakob Donnér. Hon är nöjdmed resultatet, och tycker att stu-denterna varit duktiga på attagera avspänt inför kameran.Det gör att filmen inte ter siguppstyltad och konstruerad utanger en realistisk bild av hur PBLgår till.

Medicinarna hargjort film om PBL

I N G E L A B J Ö R C K

Hedda Andersson var Lunds universitet förstakvinnliga medicine studerande.

En av dagens”heddor”Maja Ahlzén.

11

Inte ska man väl behöva studera två årpå universitet för att stämpla böcker påett bibliotek? Den reaktionen var vanlignär bibliotekarieutbildningen startade iLund. Det berättade BIVILs förestånda-re Birgitta Olander vid utbildningenstioårsjubileum i mars.

När BIVIL, Biblioteks- och informa-tionsvetenskap i Lund, grundades varutbildningen en uppstickare i skugganav Bibliotekshögskolan i Borås. Idag harlundautbildningen ett gott rykte i biblio-teksvärlden, en god genomströmning avstudenter och många prisbelönta magis-teruppsatser.

– Men för närvarande är det svårt attfå jobb här i Skåne, sa Birgitta Olandertill en grupp nybakade bibliotekariersom fick sina utbildningsdiplom underjubileumsfestligheterna.

Hon påpekade att de utbildat sig tillett yrke med en mycket hög förändrings-takt, och det viktigaste som de lärt sigunder den tvååriga utbildningen var

metoder för inlärning och rätt attityd tillkompetensutveckling.

– Ingen vet hur ett bibliotek ser utom tio år, men sökmotorn Google kanaldrig ersätta en duktig bibliotekarie,slog Sten Henriksson fast när han taladetill bibliotekarierna. Han är universitets-lektor i datavetenskap och var med ochplanerade utbildningen.

Över 300 studenter har passeratBIVIL sedan starten för tio år sedan. Ettständigt problem har varit den dåligatillgången på lärare. Idag har man tre lä-rartjänster, men en är vakant eftersomdet är svårt att få tag på disputerade lä-rare. För att lösa problemen har mantagit hjälp från Danmark.

Jubileumsfestligheterna varade i tvådagar och innehöll bland annat en kon-ferens där bibliotekens framtid diskute-rades. Dessutom hade man bjudit ingamla BIVILare från olika arbetsplatsersom berättade hur de fått användning avden utbildning som de fick i Lund.

U L R I K A O R E D S S O N

Bibliotekarier firadeframgångsrik utbildning

Nybakade bibliotekarien Sara Fältskog höllBIVILarnas tal vid jubileumshögtiden. RektorGöran Bexell (i bakgrunden) delade ut diplomen.FOTO: ULRIKA OREDSSON

Startskottet har gått för ”nya” Kemicentrum– Det är skönt att vi äntligen kommerigång med ombyggnaden av Kemicen-trum efter alla dessa turer, säger Kemis-ka institutionens prefekt Eva Hansson.Det officiella startskottet för projektetägde rum den första april. I stället förett spadtag bestod ceremonin i det sym-boliska krossandet av ett byggnadsele-ment. Ombyggnaden pågår i etapper framtill 2009 och beräknas totalt kosta ca300 miljoner kronor.

Kemicentrum byggdes på 1960-talet. Dåvar arbetsmiljökraven inte lika högasom idag. Det gäller framför allt venti-lationen i laboratorierna. Lokalpro-blemen har t.ex. medfört att viss verk-samhet på KC har förlagts till Ideon iväntan på en ombyggnad. Frågan omhur en sådan ombyggnad ska göras harstötts och blötts under hela 90-talet.

Nu är alltså tiden mogen att gå till

verket. Arbetsmiljön kommer att i grun-den förbättras – det framhöll talarna vidstartskottsceremonin, dvs. LU:s rektorGöran Bexell, Akademiska Hus i Lundsvd Sune Walter och Eva Hansson.

I etapp ett (2004 – 2006) byggs nyalaboratorier för syntesverksamhet i denforna apparathallen. Man får en mindremen helt renoverad apparathall och enhalverad livsmedelshall. I övrigt utnytt-jas utrymmena för elektronmikroskopoch en bioteknisk fermentationsan-läggning. Det blir en modern installa-tionsstandard på en nivå tekniskt jäm-förbar med t.ex. BMC, BiomedicinsktCentrum.

Bättre samverkanI etapp två (2006 – 2008) byggs kurs-laboratorierna i östra delen av KC 1 om.Det kommer att ske på ett sådant sätt attman bättre kan samverka och utnyttjalokalerna mellan närbesläktade ämnes-

områden över fakultetsgränserna.I etapp tre (2008 – 2009) skapas lätt-

tillgängliga och trivsamma mötesplatseri mitt huset. Där byggs bibliotek ochcafeteria. Det kommer att bli gott omläsplatser, bl.a. därför att biblioteket fårnya utrymmen för att magasineraböcker och tidskrifter.

Miljövänligt och energisnåltÄven husen 3 och 4 som vetter motGetingevägen kommer att göras vid. Iförsta hand gäller det allmänna utrym-men, efterhand också laboratorier ochkontor. Nya el- och ventilationssystemska också installeras.

Kemicentrums lokaler ska med an-dra ord b l i modernare och merändamålsenliga. De ska uppfylla dagensoch morgondagens krav på arbetsmiljöoch också bli miljövänliga och energi-snåla.

G Ö R A N F R A N K E L

12

H U M A N I S T D A G A R N A

Hur kan vi förbättra vår kommunikationmed djuren? Kan vår relation bli öppna-re och mer jämlik eller är den hopplöststyrd av vår uppfattning av vad djur äroch kan vara? Under humanistdagarnabjuds besökaren på en resa över art-gränserna.

Monica Libell, lektor i idé och lärdoms-historia, har studerat litteratur om rela-tioner mellan människor och djur.

– Idag finns forskare som förespråkarett personligare förhållande mellan djuroch människor, berättar hon.

En av dessa är den amerikanska an-tropologen Barbara Smuts som menaratt relationerna till våra husdjur styrs avförutfattade meningar. Hon vill se öpp-nare och mer fördomsfria möten överartgränserna. Istället för att avkrävatotal lydnad bör vi försöka möta djurensom personer och lära från dem, tyckerBarbara Smuts. Men för att detta skavara möjligt måste vi låta djuren utveck-las mer självständigt, låta hunden självbestämma ibland när den vill gå ut ochvilken runda den ska ta till exempel.

Andra forskare hävdar att vi använ-der oss av fel metoder när vi forskar omdjur. Vi studerar dem som objekt menförsöker inte lära känna dem som per-soner.

Professorn i Antikens kultur och sam-hällsliv, Eva Rystedt, får det Rausingskaforskarpriset på 40 000 kronor. Ett tungtvägande skäl är hennes förbehållslösaarbete och engagemang för Antikmuse-et, står det i prismotiveringen.

Eva Rystedt var chef på Medelhavs-museet i Stockholm när hon anställdessom professor vid Lunds universitet år1996.

Hon har framför allt ägnat sig åt treforskningsområden: etruskisk kultur,grekisk ikonografi och antikreception,det vill säga Antikens influenser i väster-ländsk kultur, närmare bestämt inomsvenska byggnader och konsthantverk.

Lördagen den 24 april håller honRausingföreläsningen klockan 14.15 iuniversitetshusets aula.

Följ med på en resa till världens mestsjukskrivna folk, lyssna till filosofersom funderar över om marsmänniskorockså blir frälsta eller res in i huvudetpå en hund. Vid årets humanistdagarär temat ”Resor i olika världar”.

– Tidsmaskinen har inspirerat mångaav föredragshållarna, liksom bildnings-resor, klassresor och resor till Andra si-dan, berättar Greger Andersson, deka-nus för den historisk-filosofiska sektio-nen vid Humanistiska fakulteten. Förnittonde gången anordnas humanist-dagar vid Lunds universitet och allmän-heten bjuds på över 80 populärveten-skapliga föreläsningar.

På fredagskvällen kommer Stå-upp-komikern Lena Frisk att stå för under-hållningen och håller ett föredrag i AFs

Resor i olika världarLilla Sal med rubriken ”Våga vägraresa”. Samma kväl l ta lar ocksåchokladfabrikören och vinkännarenNils Stormby om ”Att resa på vinst ochförlust”. Samma kväll kommer ocksåstudenterna att dela ut ett pris till bästastudierektor vid Humanistiska fakulte-ten.

Precis som förra året anordnas huma-nistdagar under samma helg, den 23-25april, vid Malmö högskola och Köpen-hamns universitet. Nytt för i år är attäven Roskilde Universitetscenter anord-nar en humaniorafestival. Sammanlagtbjuds allmänheten på över 200 populär-vetenskapliga föreläsningar.

LUM har intervjuat tre forskare omderas föredrag under humanistdagarna.Se hela programmet här som bilaga ochpå www.lu.se/humanistdag/

– Det f innsforskare i socio-logi som tror attdet kommer attuppstå en ny ge-mensam kulturom v i ändrarvåra relationertill djuren, sägerMonica Libelloch berättar attden här typen avforskning möttsmed skepsis.

Monica Libell har också läst en an-nan typ av litteratur som handlar omrelationer mellan människor och djur,nämligen berättelser om barn som kom-mit bort från sina föräldrar och adopte-rats av djurflockar. De flesta av de härhistorierna, som härstammar från 1600-talet och fram till början av 1900-talet,ger en helt annan bild av mötet mellandjur och människor.

– Man förfäras över att barnens and-liga utveckling gått förlorad då de vuxitupp tillsammans med djur, säger Mo-nica Libell. I de här berättelserna före-faller det omöjligt att det skulle kunnaförekomma någon genuin gemenskap ien djurflock där barnen bara tvingasunderkasta sig ledardjuret.

Hur talar vi med djuren?

T E X T E R : U L R I K A O R E D S S O N

Monica Libell.

Eva Rystedt fårRausingpriset

Eva Rystedt, professor i Antikens kultur och sam-hällsliv, bland gipsskulpturerna på Antikmuseet.FOTO: KENNET RUONA

13

Frihet är att sitta på en bergstopp i In-dien med en caffelatte i handen och ettinternetkafé runt knuten. Det är denvästerländske ryggsäcksturistens Nirva-na. Sarah Kjaer, doktorand vid Etnologi-ska institutionen, berättar under huma-nistdagarna om ryggsäcksturistens evi-ga sökande efter oaser.

– Många unga människor i västvärldenhar privilegiet att ha hela världen somlekplats, säger Sarah Kjaer. I norra Eu-ropa är ryggsäcksturism ett måste blandmedelklassungdomen. Den obligato-riska resan handlar lika mycket om attfinna friheten som att möta nya kultu-rer.

– Om man ska hitta friheten måstekulturmötet vara friktionsfritt, sägerSarah Kjaer. Därför gäller det att nog-grant välja sitt resmål. I Israel ser mantill exempel sällan tyska ryggsäcks-turister eftersom de där skulle kunna

Fick även marsmänniskor frälsning närJesus dog på korset? Eller måste Jesusgöra om bravaden om även dessa skanå saligheten? Under humanistdagarna ventilerar fi-losofen Roland Poirier Martinsson frå-gor som uppstår om det finns liv i andravärldar.

– Om det finns intelligent liv på andraplaneter måste vi omdefiniera vår roll,slår Roland Poirier Martinsson fast. Frå-gan har sysselsatt vetenskapsmän ändasedan de på 1400–1500-talet insåg attdet kunde finnas annat liv i rymden. Enav deras mest centrala frågor blev då omäven dessa varelser fick frälsning närJesus dog på korset. En del menade att

de inte blev frälsta och då skulle detinnebära att Jesus måste frälsa liv påplanet efter planet. De flesta troddedock att Jesus frälste allt liv genom attdö på korset. Om så inte hade varit fal-let skulle Jesus insats ha reducerats vä-sentligt, menade man. Arvsynden gavockså huvudbry: Eftersom annat liv irymden inte kom från Adam så hade detinte någon arvsynd att bli frälst från.

Andra frågor som 1500-talets veten-skapsmän ställde var om livet på andraplaneter var högre stående än det påjorden. Eftersom man ansåg att andraplaneter låg närmre himlen, där Gudbor, så borde detta andra liv vara någotmellanting mellan änglar och männis-kor.

– Idag utgår inte vetenskapen frånreligionen, men precis som på 1500-ta-let diskuterar vi fortfarande andravarelsers värde i förhållande till oss, sä-ger Roland Poirier Martinsson.

Vad skulle det innebära för den mo-derna människan om vi hittade liv i rym-den som är högre stående än oss själva?

– Det vet jag inte. Men det väckermånga intressanta frågor. Om vi blirplacerade mellan apor och dessa varel-ser, hur skulle det vara förenligt med en

självbild som fortfarande präglas avuppfattningen att människan är skapel-sens krona, och kanske till och medGuds avbild? Hur skulle våra drivkraf-ter till kunskap och förkovran påverkasom vi visste att andra varelser redan sattinne med all den kunskap som vi söker?Man kan jämföra med tekniskt lågt ut-vecklade samhällen som kommit i kon-takt med Västerlandet. För det mestahar det skett till priset av kulturell dege-nerering. Och om vi hittar varelser irymden som är lägre stående än vi,skulle vi rent av börja äta dem då?

– Kärnan i de här resonemangenhandlar om vad ett människoliv är värtoch idag ställs dessa frågor på sin spetsi etiska frågor om abort, dödshjälp ochgenteknik, avrundar Roland PoirierMartinsson.

– Men frågan som 1500-talets veten-skapsmän ställde sig, det vill säga omvarelser i andra världar blir frälsta ellerinte, förblir olöst. Vad tror du själv omden frågan?

– Om Gud är god, vilket man får för-moda att han är, så tror jag att intelligentliv på andra planeter har möjlighet attnå frälsning.

ställas till svars för en alltför obehagligdel av den tyska historien. Amerikanerfår också se upp med vart de reser om deinte ska tyngas av sitt lands politik.

Skandinaver däremot har en ofarlighistoria och kan resa nästan vart de vill.Många väljer Asien. Ryggsäcksresenä-rerna är i själva verket mycket bekvämaav sig. Man bor gärna ett par dagar hoslokalbefolkningen och äter deras exo-tiska mat, men sedan måste man ta sigtill en oas och vila upp sig.

Sarah Kjaer har gjort ett fältarbete iAsien där hon kartlagt hur oaserna skase ut för att ryggsäcksturisten ska trivas.

– I den västliga föreställningen omfrihet ingår den känslan som vi får då viblickar bort mot en avlägsen horizont,säger Sarah Kjaer. Ryggsäcksturistensoaser är ofta vykortsliknande idyllersom antingen ligger högt uppe i bergeneller invid en strand där man se ut överhavet. Det får inte finnas alltför många

andra ryggsäcksturister på platsen, ochdefinitivt inga charterturister. Lokal-befolkningen ska finnas representerad,men i lagom stor doser. Ett måste är till-gång till internet, västerländsk medicin,kaffe med mjölk och film till kameran.

Om det okända livet i rymden

”Unga i väst har hela världen som lekplats”

Roland PoirierMartinsson

Sara Kjaer har fältarbetat i Asien. FOTO: ULRIKAOREDSSON

14

– Det var väldigt roligt att det gick såbra. Eftersom det var första gången viss-te vi ju inte alls vad vi kunde vänta oss,säger den huvudansvarige för arrang-emanget, professor Leif G. Salford.

”Translationell” står för forsknings-frågor som väcks i den praktiska sjuk-vården, förs över till pre-kliniska fors-kare i laboratoriet och därifrån förhopp-ningsvis tillbaka till vården i form av nyametoder för diagnos och behandling. Ettmål med forskningsdagen var att ökaden här sortens forskning vid Lunds uni-versitet.

– Vi ville ge pre-kliniker från labora-toriet och kliniker verksamma i sjukvår-den en chans att mötas och presenterasin forskning för varandra. På det sättethoppas vi att nya kontakter och nyasamarbetsidéer kan uppstå, förklararmedicinska fakultetens dekanus JanNilsson.

Öka kontakternaAndra viktiga mål var att öka kontak-terna mellan Lund och Malmö, och attlocka fler medicinstuderande in på enforskningsbana. Idag ger sig t.ex. ungaläkare sällan in i klinisk basforskning,som i stället utförs av molekylärbiologeroch andra naturvetare. Därför hade allastuderande vid Medfak fått ledigt frånsina ordinarie uppgifter för att kunnalyssna på forskningspresentationerna.Dessa handlade om en lång rad områ-den: hjärtstillestånd, ögonsjukdomar,fetma, vaccin mot hjärtinfarkt, hjärn-tumörer, stamcellsbehandling medmera.

Vid ett seminarium om mag-tarm-kanalen berättade lektorn i neuro-endokrin cellbiologi Eva Ekblad att

denna är kroppens största producent avhormoner både när det gäller variationoch mängd. Magtarmkanalen har ocksåett eget nervsystem med känselnerveroch rörelsenerver som styr glatt musku-latur, körtlar och blodkärl. BengtJeppsson, professor i kirurgi i Malmö,redogjorde i samma session för sina stu-dier av mjölksyrabakterier som verkarläka tarmskador både hos försöksdjuroch cellgiftsbehandlade cancerpatienter.

Alzheimers sjukdomDoktoranden Martin Sjöbeck redo-gjorde vid ett seminarium om hjärnanssjukdomar för den ganska nyupptäckta”vitsubstanssjukdom” som hänger sam-man med Alzheimers sjukdom. Vit-substansen är en del av hjärnan som sit-ter under hjärnbarken, och som är ska-dad hos mer än hälften av alla Alz-heimerspatienter.

Hans doktorandkollega Johan Hell-sten talade om elbehandling, det somtidigare kallades elchocker. Elchockerhar kommit i vanrykte eftersom meto-den ofta hade obehagliga biverkningar,men visar sig nu i mildare former hagoda effekter på bl.a. depression. Meto-den har också i djurförsök stimuleratbildningen av nya nervceller.

Tanken är att Den translationellaforskningens Dag ska bli ett årligt ar-rangemang som nästa år avhålls iMalmö. Eftersom årets program intekunde rymma alla de förslag om semi-narieämnen som kommit in, så har manredan en god stomme att bygga på införnästa år.

Det var ett myller i korridorerna kring uni-versitetssjukhusets aula och föreläsningssa-lar på Den translationella forskningens dagi mars. Vissa programpunkter drog så myck-et åhörare att många fick stå eller sitta pågolvet. Framgången kunde också mätas i antaletuppätna knakar: 1 000 var beställda tilllunchpausen, och de allra flesta gick åt.

Ny forskningsdagdrog fullt husBomässa till Lund

I samband med att Stiftelsen AF-bostä-der fyller 50 år får studenterna sin egenbomässa. Under fem dagar i septemberbjuds fackfolk och allmänhet på en radevenemang med studentboende somgenomgående tema.

På Sparta håller Svenska student-bostadsföreningen en nationell kon-gress för politiker och fackfolk. I Lunda-gård kommer det att finnas en utställ-ning av modulhus, som ett exempel påkostnadseffektivt byggande av student-bostäder och mindre lägenheter. Densom är intresserad av hur studenter boridag kan besöka något av alla stadensstudentboenden som har öppet husunder bomässan. På Kulturen invigs enutställning ”Korridoren – och andrastudentbon” och universitetshistoriskasällskapet är just nu i full färd med attfärdigställa boken Bott i Lund.Mer om mässan på www.studbo04.se

Kort-nytt

Nya tryckeriavtalLunds universitet har nyligen skrivitramavtal med sex externa tryckerier. Iförsta hand ska personal vid LU dockvända sig till universitetets internatryckerier för att trycka avhandlingaroch annat. Media-Tryck är universite-tets största tryckeri, men även Sociolo-gen och E-huset har god tryckkapacitet.

De externa tryckerier som nu harupphandlats är: Elanders Berglings iMalmö, Elanders Gummessons i Falkö-ping, Holmbergs i Malmö, Ljungbergsi Klippan, VTT Grafiska i Vimmerby ochMalmö Centraltryckeri i Malmö ochLund (f.d. Rahms).

För kontaktuppgifter för både deinterna och externa tryckerierna sewww.upphandling.lu.se

Förtydligandeom ECTS-labelLunds universitet planerar att starta ettprojekt för att ansöka om en internatio-nell kvalitetsstämpel, en så kallad ECTS-label. Under våren ska man fatta beslutom projektet ska dras igång eller inte.

Leif G. Salford är nöjd.

I N G E L A B J Ö R C K

15

Det är naturvetarna som har definieratoch beskrivit miljöproblemen, men orsa-ker och lösningar sträcker sig långt ut-anför deras kunskapsfält. Det krävsinsatser av andra discipliner, t.ex. sam-hällsvetenskap, ekonomi och humanio-ra. Men dessa världar talar olika språk.Hur ska de kunna förstå varandra? Detär bakgrunden till ett stort projekt somhar initierats av MICLU, Miljövetenskap-ligt Centrum vid Lunds universitet.

Projektet kallas ”Seven Challenges forSustainability” vilket syftar på sju storaglobala samhällsutmaningar. Dessa skabehandlas under sju debattdagar medinledning eftermiddagen den 28 och för-middagen den 29 april. Då handlar detom de globala klimatförändringarna.Ekonomiska tillväxtteorier kolliderarmed tankar på långsiktig ekologisk håll-barhet. Konsumenterna får dubbla bud-skap. De bör köpa miljövänliga produk-ter, men helst mycket, så att den ekono-miska utvecklingen inte går i stå.

Spänna broarKlimatförändringarna kommer att dis-kuteras av bland andra Carlo Jaeger,Potsdam Institute for Climate ImpactsStudies, EU-parlamentarikern AndersWijkman, ambassadör Bo Kjellen, somvarit Sveriges huvudförhandlare vidmiljökonferenserna i Rio och Kyoto,och professor Bert Bolin, Stockholmsuniversitet, som tidigare varit ordfö-rande för IPCC, den internationellamiljöpanelen för klimatförändringar.

–Tanken bakom ”de sju utmaningar-na” är att vi ska spänna broar mellanfakulteterna och lära av varandra. Vihar något att lära ekonomer och sam-hällsvetare, men de har också mycket attlära oss naturvetare, säger MICLUs fö-reståndare Lennart Olsson.

Han berättar om upprinnelsen tillprojektet då han satt med i en expert-kommitté som utredde integrering avmiljöfrågor i grundutbildningen. Då ef-terlystes en lärobok om uthållig utveck-ling för dem som inte har naturveten-skaplig bakgrund.

– Vi fick pengar för att skriva en så-dan bok och tyckte att vi också villeskapa en mötesplats vid universitetet fördiskussioner över fakultets- och disci-

plingränser. Material från de ”sju utma-ningarna” kommer att ingå i boken.

Utmaningarna bildar även stommeni en doktorandkurs som ett femtiotaldoktorander med olika inriktningar haranmält sig till.

Varför barn med HIV?Den 12 maj är det dags för nästa utma-ning som heter ”Combating HIV/AIDS,Malaria and TB”. Den handlar om klyf-tan mellan marknadskrafterna och be-hoven: varför föds 250.000 barn medHIV varje år när detta kan förhindras?

Den 27 maj är utmaningen ”GlobalFood Security” och på hösten följer”The global water crisis, Loss of biodi-versity through deforestation, Depletionof oceanic fish stocks”, samt ”Desertifi-cation anddegradation of crop land”.Målgruppen för alla dessa arrangemangär studenter, lärare och forskare menäven allmänheten är välkommen.

I referensgruppen som arbetat med”de sju utmaningarna” sitter bl.a. hu-manekologen Alf Hornborg och socio-logen Staffan Lindberg.

– Det här är en utmärkt idé som kanengagera hela universitet. Det finnsockså ideer om att bygga vidare på ba-sen av ”utmaningarna”, säger StaffanLindberg.

LUNASHan och Alf Hornborg har föreslagit attman bildar ett lokalt och globalt nätverkkallat LUNAS, Lund University Arenafor Sustainable Development. Det skullevara en plats för möten för alla dem somär intresserade av dessa frågor. De inter-nationella experter som olika institutio-ner samarbetar med skulle också dras ini nätverket.

– På sikt skulle Lund universitetrentav kunna utveckla den bästa webb-sajten i världen för frågor kring uthålligutveckling.

LUNAS presenterades på ett särskiltseminarium om ”Globalt hållbar sam-hällsutveckling” som prorektor BjörnWittenmark bjudit in till den siste mars.

G Ö R A N F R A N K E L

FOTNOT: Mer information kring arrang-emangen finns på www.miclu.lu.se

Utmaningar för hållbarhet

I år är det 30 år sedan Lunds Student-sångförenings vårkonsert började sän-das i tv den första maj. Inför jubiléet utlystes en vårsångs-tävling, där uppdraget var att skriva enmelodi till poeten Niklas Törnlunds text”Påskdag”. Kompositionen skulle varaminst fyrstämmig, för manskör ácappella och maximalt två minuter lång.

82 bidrag har kommit in till täv-lingen, och vinnaren är utsedd och kon-taktad. Men identiteten kommer inteatt avslöjas förrän under själva den tv-sända vårkonserten, där verket framförsav studentsångarna.

Eftersom det är 30-årsjubileumkommer tv-sändningen att vara en heltimme, alltså dubbelt så länge sombrukligt. Bortsett från Kalle Ankas jul ärprogrammet det äldsta som fortfarandevisas i svensk tv. Som vanligt sänds detfrån universitetstrappan kl 18.00, ochdet kommer att vara flera extra inslagbl.a. från studentsångarnas vår-konserter som framförs den 17 och 18april i universitetets aula. Biljetter säljsav Studentinfo på AF.

Centrum för Europaforskning arrang-erar till hösten en tvärvetenskaplig 5-p-läskurs för doktorander "Europa: enheteller splittring". Kursen ges under perio-den 14/9-7/12. Föreläsare från olika fa-kulteter belyser Europatematiken ursina respektive ämnens synvinklar allti-från nationalekonomi till religionsveten-skap. Kursen åtföljs av en filmserie medeuropeiska teman som Kieslowskis fil-mer blå, vit och röd. Kursansvarig: fil drAndreas Önnerfors, Kulturvetenskaperandreas.onnerfors@kult.lu.se

Europakurs i höst

Nya vårsångenavslöjas först i tv

16

Universitetsshopen

Forskarassistent i Antikens kulturoch samhällsliv. Ref nr 1234, ans16 april. Info 046-2228386.

Forskarassistent i franska. Ref nr1232, ans 16 april. Info 046-2228804.

Forskarassistent i fonetik med tal-teknologiskt inriktning. Ref nr 1233,ans 16 april. Info 046-2228453.

Utbildningsbidrag i biologi, inrikt-ning mot zoologisk cellbiologi. Refnr 205, ans 21 april. Info 046-2229497.

Doktorand i medicinsk strålnings-fysik. Ref nr 1747, ans 21 april. Info040-331374.

Universitetslektor i kulturvetenskapmed intermedial inriktning. Ref nr1270, ans 23 april. Info 046-2220963.

Universitetslektor, 50%, i kultur-vetenskap med intermedial inrikt-ning. Ref nr 1269, ans 23 april. Info

16 april:Inga Zelvyte i experimentell medicin:”Alpha 1-antitrypsin: A role in can-cer progression”. Kl 09.00 i aulan ing35, Universitetssjukhuset MAS i Malmö.Tomas Åkerud i fysikalisk kemi”Protein dynamics studied by NMR– kinetics of the adipocyte fatty acid-binding protein and oligo-merisationof the low molecular weight proteintyrosine phosphatase”. Kl 10.15 i hörsalB, Kemicentrum, LTH, Lund. NilsO.L.Carlsson i limnologi: ”Invadingherbivory. Effects of the golden applesnail (Pomacea canaliculata) in AsianWetlands”. Kl 09.00 i Blå hallen, Ekologi-huset, Lund.

23 april:Maria Alvardo Kristensson i expe-rimentell patologi: ”Regulation ofneutrophi l apoptosis”. Kl 09.15Föreläsningssalen, Patologen, ing 78,Universitetssjukhuset MAS i Malmö.Catharina Sjödahl Hammarlund isjukgymnastik: ”Gait re-educationin trasfemoral amputees. The trainingprogramme, gait analysis, oxygenconsumption and coping”. Kl 09.15Auditoriet, Kulturen i Lund. MariaHansson i zoologisk ekologi: ”Evo-

lution and ecology of AhR genes inAtlantic salmon (Salmo salar L.)

3 maj:Inger Thörnqvist i kyrkohistoria:”Flannery O´Connor´s view of themodern alienation from sacramentalreligion”. Kl 13.15 i Carolinasalen,Kungshuset, Lundagård.

Följande disputationer har ägt rum:D a n i e l L a n d s t r ö m i s i g n a l -behandling: ”Synchronization formult icarr ier systems”. RebeccaSchweder i teoretisk filosofi: ”Aunificationist theory of scientificexplanation”. Fredrik Sebelius ielektrisk mätteknik: ”Myoelectriccontrol for hand prostheses”. AsadShariff i fysik: ”Development of newexperimental facilities at the LundNuclear Microprobe Labo-ratory”. PeterUtgenannt i byggnadsmaterial: ”Theinfluence of ageing on the salt-frostres is tance of concrete”. JohanPalmfeldt i teknisk mikrobiologi:”Physiology of industrially relevantbacteria – Freeze-Drying tolerance ofLactobacillus reuteri and Pseudomonaschlororaphis and – Product formationof Lactococcus lactis MetabolizingMaltose”. Attila Frigyesi i matematiskstatistik: ”Topics in multifractalmeasures, nonparametrics and bio-statistics”. Gun Hägerfelth i svenskamed didaktisk inriktning: ”Språk-

praktiker i naturkunskap i två mång-kulturella gymnasieklassrum. En studieav läroprocesser bland elever med olikaförstaspråk”.

046-2220963.

Universitetslektor, 50%, i idé- ochlärdomshistoria. Ref nr 1268, ans23 april. Info 046-2227589.

Research position (postdoc) intheoretical nanomechanics atDivision of mathematical physics,The Physics department. Ref nr 300,ans 25 april.

Doktorand i fysik, inom experimen-tell kärnstrukturfysik. Ref nr 1524,ans 26 april. Info 046-2227724.

Doktorand i industriell elektroteknik.Ref nr 490, ans 3 maj. Info 046-2224788.

Doktorand och forskningsutbild-ningsplats, i Programvarusystemmed inriktning mot r isk- ochsårbarhetsanalys av Tele- och IT-system. Ref nr 502, ans 3 maj. Info046-2229325.

Three postdoctoral fellowships atthe Center for East and South-EastAsian Studies. Application deadline14 May. Info 222.ace.lu.se, 046-2223861.

17

UCLU

Media-Tryck

16/4 Föreläsningsserie. Temat förserien är :”För en bättre arbetsmiljöpå Lunds universitet”. Föreläsare ärJitka Lindén och Lars Edgren. Kl 12.00-15.00 i Edens hörsal, Lund. Info LilianDahl 046-2228810

19-20/4 Temadagar: Finland ochSverige möts i Lund. Arrangemangetsyftar till att öka kännedomen omLunds universitet i Finland och kun-skapen om Finland i Lund. Info TarmoH a a v i s t o 0 4 6 - 2 2 2 7 2 1 1 . I n f owww.lu.se/info/finlandsdagar.pdf

20/4 Seminarium: Mänsklighetensstörsta utmaning – Är en hållbarutveckling möjlig? Kl 19.00-21.00Geocentrum 1, Sölvegatan 10, Lund.Arr Miljövetenskapligt Centrum. Infowww.miclu.lu.se

20/4 Filosoficirkeln. ”Variation imänskligt beteende över tiden”, DickHarrison. Kl 19.30 i Lunds univer-sitets aula.

21/4 Lunchseminarium: Ett fakultets-gemensamt underlag för pedago-gisk reflektion. Kl 12.15-13.00 UCLU:sseminarierum, Tornavägen 9B, Lund.

F ö r m e r i n f o w w w. u c l u . l u . s e /sem2004vt/default.asp?formid=6

21/4 Föredrag. Marie Cronqvist,doktorand i historia, ”Spionen i kallakrigskulturen”. Kl 18.15 på Histo-riska institutionen, sal 3, Lund.

21/4 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Naturens stora bok är skriven medmatematikens tecken” – om kon-sten att ingjuta liv i fysikens ekva-tion, Hans-Uno Bengtsson, Institu-tionen för teoretisk fysik, LU. Kl 19.30– 21.00 på Palaestra hörsal, Lund.

22/4 Kurs i databashantering medAccess. Information och övriga kurserfinns på www.ldc.lu.se/utbildningel telefon 046-2227453.

22/4 IVA Syd inbjuder till möte.Temat är ”Innovationssystem ska-par tillväxt i regionen”. Kl 17.30-20.15 IDEON, Beta, Scheelev. 17, Lund.Info 08-6115623. Info www.iva.se/

23/4 Humanistdagarna 2004 .Köpenhamn, Lund, Malmö ochRosk i l de . Fö r mer i n fo rmat ionwww.lu.se/info/humanistdag/

23/4 Idéseminarium: Lärare ochbibliotekarier i samverkan, mot eninformationskompetent student. Kl13.15-16.00 i UCLUs utbildnings-lokal, Tornavägen 11, Lund. Info http://www.uclu.lu.se/

26-28/4 Second Nordic Confe-renceon Scholarly Communi-cation,NCSC 2004. Stadshallen i Lund. Förmer information www.lub.lu.se/ncsc2004/

27/4 Open lecture at the Centrefor East and South-East AsianStudies. ”The tibet issue, 1987-1997:I n t e r na ton l a za t i on and med i amobi l i zat ion”, Dr Senth i l Ram,Göteborgs universitet. Kl 15.15-17.00Alpha 1, Scheelev 15B, Lund. Se ävenwww.ace.lu.se

27/4 Filosoficirkeln. ”Jung och denmänskliga naturen”, Ingela Romare.Kl 19.30 i Palaestra, Lund.

28/4 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Latin – vetenskapernas språk”, Hans-Uno Bengtsson, Institutionen förteoret i sk fys ik . K l 19.30-21.00Palaestra hörsal, Lund.

29/4 Kurs i databashantering medAccess. LDC, Lund. Iformation ochövriga kurser på www.ldc.lu.se/ut-bildning el 046-2227453.

3/5 Lunds universitetshistoriska

sällskaps vårmöte. Kl 19.00 i Bo-taniska trädgården, Lund.

4/5 Mänsklighetens största ut-maning – Är en hållbar utveck-ling möjlig? Kl 19.00-21.00 Geocen-trum 1, Sölvegatan 10, Lund. Infowww.miclu.lu.se/

4 / 5 F i l o s o f i c i r k e l n . ” H o m oeconomicus – finns han?”, IngemarStåhl. Kl 19.30 i Lunds universitetsaula.

5/5 Konferens. ”Morgondagensvärmeväxlare – en stark sydsvensknisch för utveckling och produktion”.Kl 09.00-15.45 Tekniska museetshörsal, Malmö. Info 040-970555.

5/5 Lunchseminarium: Hur kan manfå deltagare från olika länder attsamarbeta? Kl 12.15-13.00 UCLUsseminarierum, Tornavägen 9 b, Lund.Info www.uclu.lu.se/

5/5 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Språkens logik – om språkens upp-byggnad”, Christer Platzack, Insti-tutionen för nordiska språk. Kl 19.30-21.00.

7-8/5 Workshop . ”P i r acy andnontraditional threats to maritime

Backagården

18

SLU

security in Asia”. Centrum för öst-och sydöstasienstudier Lund. För merin fo rmat ion S te fan Ek lö f 046-2223471. Se även www.ace.lu.se

7/5 Endagssymposium i Lund.”Cutting edge rheumatology in Lund.The 2004 Frank Wollheim Sympo-sium”. Kl 09.00-18.00 Universitets-s jukhusets aula, Lund. Info ochanmälan Ingrid Jönsson 046-171620,fax 046-128468.

10/5 Fokus på Case-metodik. Kl13.15-16.30 UCLUs utbildningslokal,To r n a v ä g e n 1 1 , L u n d . I n f owww.uclu.lu.se/

11/5 Kurs på LDC . ”Nytt – dubestämmer! Word-verkstad”. Kl09.00-12.00 LDC, Lund. För mer in-formation och övriga kurser finnspå www.ldc.lu.se/utbildning eller 046-2227453.

11/5 Filosoficirkeln. ”Den mänskliganaturen på vita duken”, Erik Hedling.Kl 19.30 i Lunds universitets aula.

12/5 Föredrag. ”Populärkultur, mytoch historia. Ett exempel från detamerikanska inbördeskriget”, ErikHedling, professor i filmvetenskap.Under föreläsningen visas avsnitt urfilmen ”Gods and Generals” från2003. Kl 18.15 i Historiska institu-tionen, sal 3, Lund.

12/5 Teknik- och naturvetar-cirkeln.”Teckenspråk”, Kajsa Mattsson. Kl19.30-21.00 Palaestra hörsal, Lund.

14/5 Föreläsningsserie. Temat förföreläsningsserien är ”För en bättrearbetsmiljö på Lunds universitet”.Eva Holmström, Staffan Skerfvingoch Hampus Lyttkens. För mer in-formation Lilian Dahl 046-2228810.

18/5 Open lecture at the Centrefor East and South-East AsienStudies. Kl 15.15-17.00 Alpha 1,Scheelev 15 B, Lund. Info 222.ace.lu.se

18/5 Filosoficirkeln. ”Etik i eko-nomi – en oxymoron eller ett nöd-vändigt villkor”, Hans De Geer. Kl19.30 i Lunds universitets aula.

19/5 Lunchseminarium: Campuskurseller nätbaserad? Eller både och?”Kl 12.15-13.00 UCLUs seminarie-rum, Tornavägen 9 B, Lund. Infowww.uclu.lu.se

13-16 juni: The 10th InternationalConference of Maternity CareResearchers. Lunds universitet,Institutionen för omvårdnad. Kon-ferensen vänder sig till barnmorskorsamt sjuksköterskor inom peri- ochn e o n a t a l v å r d . I n f owww.maternity2004.omv.lu.se ellerwww.malmo-congress.com, samt046-2221888.

14-17 juni: 19:e Organikerdagarna.Arrangör är Linköpings universi-tet och uppmärksammar särskilt denavgörande roll som organiska ke-mister kan och skall spela i natur-vetenskaplig, medicinsk och tekniskvetenskap. Info www.chemsoc.see l l e r 0 8 - 4 1 1 5 2 6 0 , e - p o s tanna@chemsoc.se

21/4 Introduktionsdag för ny-anställda vid Lunds universitet.Alla nyanställda vid LU inbjuds tillen gemensam introduktionsdag. Syf-tet är att underlätta för den nyan-ställde att komma in i sitt arbete.Info www.lu.se/pers/PeU/index.html

22-23/4 Persona lutb i ldn ing .”Utvecklingssamtal”. Utbildningenvänder sig ti l l personer i arbets-ledande ställning – prefekter, dekaner,avd.föreståndare, kansli- och enhets-chefer m fl. För mer informationwww.lu.se/pers/PeU/kalendar.htmeller 046-2227151.

Av utrymmesbrist har LUM intenågon information om stipendier& forskningsanslag. Aktuella listorhittas däremot på www.eken.lu.se/stipendier och www.lu.se/intsek/EU:eu.html

Genombrottet vid LTH inbjuder till den 2:a Pedagogiska Inspirationskonferensentorsdagen den 27 maj 2004 mellan 9.30 och 17.00. Huvudsyftet är att ökamöjligheterna till samverkan och till utbyte av pedagogiska erfarenheterl ä r a re e m e l l a n . F ö r m e r i n f o r m a t i o n , To r g n y. R o x a @ u c l u . l u . s e ,Pernille.Andersson@genombrottet.lth.se samt Lisbeth.Tempte@kansli.lth.se

Inspirationskonferens på LTH

19

HÄNTOnsdagsluncherigen till höstenFakultetsklubben firade under hös-ten 2003 sitt 25-årsjubiléum. Uni-versitetet och AF instiftade en platt-form för särskilda föreläsnings-evenemang om 10 000 kronor. Ef-ter årsskiftet har diskussioner förtsoch beslut tagits om Fakultets-klubbens omorganisation. AF:s sty-relse har fattat beslut om attFakultetsklubben blir ett utskottinom Akademiska Föreningen meden förman och ett utskott som an-svarar för programmets organisa-tion och genomförande.

Av olika skäl har arbetet med attbilda detta utskott fördröjts men tillhöstterminen 2004 räknar manmed att kunna påbörja onsdags-luncherna igen med ett förnyatkoncept. Som förman har tillför-ordnats Andreas Önnerfors, vidInstitutionen för kulturvetenskaper.

Neurovetenskapligttvå gånger i majDen 6 maj är det Neuroscience Dayvid LU, följt den 8–9 maj av det år-liga Segerfalksymposiet som ocksåär inriktat på neurovetenskapligforskning.

Neuroscience Day vänder sig tillalla unga forskare på området iLund, Malmö och Köpenhamn,med målet att ge dem både nyakunskaper och nya kontakter. Nyttför i år är en ”möt experten-lunch”,där unga forskare får en chans attsitta i närheten av och samtala meden av dagens talare. De som ställtupp som samtalspartners är OleIsacson från Boston, StevenGoldman från Rochester och Ro-land Johansson från Umeå.

Årets Segerfalkföreläsare den 6maj är professor Kamil Ugurbilfrån Minneapolis, som kommer atttala om hjärnans funktion som denkan studeras med MR, magnet-resonansteknik. Professor Ugurbildeltar också i Segerfalksymposietsom handlar just om olika bild-givande tekniker och vad de kanlära oss om den friska och sjukahjärnan.

STIG BENGMARK, professor em ikirurgi vid LU, och hans samarbets-partners vid Universitet i Berlin hartilldelats ”The 9th John Kinneyaward for contribution to nutritionand metabolism”. Priset överläm-nades i februari vid en cermoni iCesars Palace i Las Vegas i sambandmed den årliga nutritionsveckan iUSA.

DESIGNÅRET. Den 16 mars hölls iMalmö den första konferensen in-för Designåret 2005. Det skedde påK3, Malmö högskola. Under de-signåret ska god design lyftas frami en rad olika sammanhang. Ambi-tionen är att belysa hur design kanbidra till kulturell utveckling, tillväxt,välfärd och bättre miljö. Under2005 hålls också världsdesignkon-ferensen i Skandinavien, mestadelsi Köpenhamn, men utbildnings-konferensen hålls på Ingvar Kamp-rad designcentrum på LTH, Lundsuniversitet. Malmökonferensen in-leddes vid den superdesignadeskyskrapan Turning Torso.

BÄSTA AVHANDLING. CharlotteC h r i s t e n s e n -Nugues, idé- ochlärdomshistoria vidLU, har tilldelatsSven Lindroths prisför årets bästasvenska avhand-ling i idé- och lär-

domshistoria. Titeln är ”Och deskall vara ett hjärta. Konsensus-doktrinen i medeltida kanoniskrätt” och handlar om äktenskaps-uppfattning i 1100-talets Frankrikeoch om förhållandet mellan denenskildes känslor, samhället ochkyrkan.

RESESTIPENDIER. Kungliga fysio-grafiska sällskapet, en organisationmed säte i Lund, har delat ut rese-stipendier för yngre forskare vid LUsom vill resa på kongress, göra stu-diebesök eller bedriva fältarbeteutomlands. 36 yngre forskare inomnaturvetenskap, medicin och tek-nik har fått resestipendier på sam-manlagt nära 400 000 kronor..

MIKAEL AKKE, docent i bio-fysikalisk kemi, har fått Svenskakemistsamfundets Arrhenius-pla-kett för sina studier av proteinersdynamik. Arrhenius-plaketten hardelats ut en gång om året sedan1960 till personer som utmärkt siggenom värdefull forskning inomkemins och dess gränsvetenskaper.

SOCIALHÖGKOLAN har fått åretsjämställdhetspris av Akademi-tjänstemännens förening vid Lundsuniversitet. Socialhögskolan får pri-set ”för en verklighetsförankradoch föredömlig jämställdhetsplan,där begreppet genus som socialkonstruktion belyses och uppmärk-sammar kvinnor och mäns olika vill-kor i samhället.”

FÖR FÖRSTA GÅNGEN delas”Premium Res Politica & Christop-her Jarnvall” ut åt bästa student vidgrundutbildningen i latin. PerStobaeus får priset på 15 000 kro-nor av Christopher Jarnvall somsjälv har studerat latin i Lund ochsom instiftade priset för att värnaom ämnet.

GYMNASISTDAGAR. Årets Natur-vetenskap & teknikdagar för gym-nasieelever fick även denna gångett stort genomslag. Cirka 4 400elever från 62 skolor kom undernågra dagar i mars till Lund för attfölja populärvetenskapliga föreläs-ningar, demonstrationer ochshower. Det fanns 105 föreläs-ningstitlar att välja mellan och över200 föreläsningstider bokades in.Som arrangörer står LTH och Natur-vetenskapliga fakulteten.

STEN ÅKE NILSSON, professoremeritus i konstvetenskap har fåttAkademiens förtjänstmedalj i guld.Medaljen delades ut vid KungligaVitterhets, Historie och Antikvitets-akademiens årshögtid i Riddar-salen.

BÖRJE TJÄDER,professor i nord-i s k a s p r å k f å rBlomska stipendietpå 30 000 kronor.Stipendiet är av-sett för dem som

”gjort sig förtjänta om svenskaspråkets rykt och ans.”

STORA BARNMEDICINPRISETför bästa avhandlingen år 2003 hargått till barnläkaren Petru Liubafrån LU, som forskat om infektion-ers betydelse för uppkomsten avkärlskador hos barn. Han delar pri-set med Stockholmsforskaren OlaNilsson. Priset delas ut av RonaldMcDonald barnfond på rekom-mendationer av en medicinsk jury.Petru Liuba har också fått ett sti-pendium på ca 200 000 dollar frånFAMRI, Flight Attendant MedicalResearch Institute.

FAMRI är en forskningsstiftelsesom skapats på basis av ett skade-stånd utbetalat av den amerikanskatobaksindustrin, sedan den stämtsav flygpersonal som skadats av pas-siv rökning. FAMRIs stöd går tillforskning om passiv rökning, ochPetru Liubas projekt handlar ompassiv rökning och infektioner påblodkärlen hos barn med diabetes.

KULTUREN I LUND har utsetts tillårets museum av Svenska musei-föreningen. I juryns motiveringframhålls bland annat att museet”rör sig obehindrat mellan folkbild-ning och nöje, historia och samtid,smalt och brett.”

CRAFOORDSKA STIFTELSEN gerdrygt en miljon kronor till forskareinom reumatologi, ortopedi ochce l l - och mo leky l ä rb io log i .Mottagarna är Terrence Heath-field, Patric Nitsche-Schmitz, Lo-visa Hessle, Pilar Lorenzo, KyraGelderman, Eszter Rocken-bauer, Leendert Trouw, KatarinaHåkansson och Anders Bengts-son.

20

Innovationer på BMCHur kan mer eller mindre slump-mässiga iakttagelser leda till paten-terbara uppfinningar inom läkeme-delsindustrin. Satish Batra berät-tar om egna erfarenheter i ett före-drag den 27 april kl 15 på BMC.Johanna Nilsson och DanielKremer från Junior Faculty, deyngre forskarna vid KI, talar sedanom deras verksamhet. Arr. är NYES,Network for Young ExperimentalScientists.

Indirekt tvingas forskarna vara tak-tiska och vinkla sina ansökningar pårådande trender för att få forsk-ningspengar. Det menar docent LiBennich-Björkman, biträdandeprofessor i statsvetenskap vid Upp-sala universitet, som gjort en pilot-studie åt HSV om den akademiskafriheten.

Studien heter ”Överlever denakademiska friheten?” och skaman tro rapportförfattaren ser detdystert ut. Hon menar att dagensfinanseringssystem tvingar fors-karna till s k. dubbel bokföring. An-passningen utåt blir en del av var-dagen samtidigt som man inåt settdrivs av övertygelser som delvis skil-

Kort-nytt

Lunds studenter skärper tonen

Kungl. Vetenskapsakademiens vicepreses Leif Wastenson och stän-dige sekreterare Gunnar Öquisthar i ett debattinlägg yttrat sig motförslagen i den nyligen presente-rade gymnasiereformen.

Naturvetenskap och teknik fårbara dryga två veckor per termin iutredningens förslag. Detta är all-deles för lite tid för att introduceraden naturvetenskapliga världs-uppfattningen och går dessutomstick i stäv mot utredningens direk-

tiv, menar akademiens företrädare.De pekar på risken att universi-

tet och högskolor blir tvungna attlägga alltmer resurser på förbere-dande kursmoment, vilket minskarmöjligheterna att upprätthålla in-ternationell standard i de svenskakandidat- och magisterexamina.Utredningen har alltså inte beaktatsynpunkterna från dessa instanseroch inte heller tagit intryck av hurandra europeiska länder gått till-väga.

Gymnasiereformen får kritik

Lunds Universitets Studentkårersting har beslutat att anta ett nyttåsiktsprogram. Bland annat kräverkårerna rösträtt för studenter tillbåde val av prefekter, dekaner ochrektor. Dessutom kräver man att• skriftliga tentor ska vara anonyma• högskoleprovet ska vara gratis• uppdragsutbildning ska tillåtas gåmed vinst• Skånetrafiken ska ge student-rabatt• studentföreträdare ska få deltavid kommunstyrelsernas samman-

träden med närvaro- och yttrande-rätt

Nils Gustafsson, vice ordfö-rande i LUS , är en av författarna tilldet nya programmet.– Vi är mycket nöjda, säger han.Det här är ett resultat av flera årskompromissande mellan student-kårerna, och det är viktigt att vi nuhar ett starkt åsiktsprogram somdet råder enighet om.

Tinget beslutade också att be-vilja Teknologkåren vid LTH utträdeur LUS från 1 juli 2004.

4,5 miljoner norska kronor är pris-summan för det Holberg Interna-tional Memorial Prize som i decem-ber i år ska delas ut för förstagången. Priset ska tillfalla en ellerflera forskare som har gjort fram-stående insatser inom humaniora,samhällsvetenskap, juridik eller teo-logi och det kan därmed i viss ut-sträckning ses som ett komplementtill nobelprisen. Pengarna kommerfrån The Ludvig Holberg MemorialFund vid Universitetet i Bergen. Envetenskaplig kommitté kommer attföreslå fondens styrelse vem ellervilka som ska belönas. Nomine-ringar kan före den 1 maj i år gö-ras av forskare som har en högretjänst inom något av de nämndaområdena vid universitet eller ve-

tenskapliga institutioner runt om ivärlden. Den 15 september offent-liggörs pristagarnas namn. Se vidare: www.holberg.uib.no/e_index.htm

Vetenskapspris i Ludvig Holbergs namn

jer sig från den yttre presentatio-nen.

– Det är farligt för kreativitetenom forskarna styrs av krav på atttillfredsställa finansiärerna. Det le-der till modetrender och flock-beteende, till konformism och lik-riktning istället för originalitet, själv-ständighet och oberoende. Denständiga jakten på forsknings-pengar tar också oproportionerligtlång tid, menar Li Bennich-Björk-man. Forskarnas tid går åt till fel sa-ker.

Hela rapporten finns på HSVshemsida www.hsv.se under publi-cerat, rapporter.

Den akademiska friheten hotas

Forskningsutbyte med John Hopkins UniversityInstitutionen för kulturgeografi ochekonomisk geografi och Riksban-kens Jubileumsfond inbjuder tillseminarium om forskningsutbytemed Johns Hopkins University i Bal-timore, Maryland, USA. De ska till-sammans insrätta och finanseria ettårl igt ”Fellowshop for UrbanStudies”. Vid ett seminarium den

29 april mellan klockan 10 och 12,Sölvegatan 12, ska programmetpresenteras. Seminariet öppnas avprofessor Gunnar Törnqvist ochbland deltagarna finns represen-tanter från Johns Hopkins Univer-sity och Jubileumsfonden. Anmälanom deltagande görs per e-post tilllena.eskilsson@keg.lu.se.

Nya Aten återuppstår i höstNu är det klart att studentkaféetAteneum i AF-borgen återuppstår.Om allt går enligt planerna ska ka-féet öppnas redan i oktober.

AF har lyckats tigga ihop tvåmiljoner kronor och projektet be-räknas kosta mellan sex och sjumiljoner. En rad företag har gåttmed i det s.k. AF-sällskapet och skasponsra investeringar och drifts-kostnader. Det nya Aten ska ha

öppet mellan 8 på morgonen till 22på kvällen på vardagar, och någotmer begränsat under helgerna. Därska finnas servering, läsplatser ochsoffgrupper samt en scen mitt i lo-kalen.

Lunds Ateneum öppnade 1830som en mötesplats för studenter,och stängde 1973. Vad det nyakaféet ska heta är inte klart, och ennamntävling kommer att utlysas.

Så här ska det se ut i AF-borgens nya kafé som planeras att öppna i oktober.ILL: FOJAB ARKITEKTER.

IX

– Men forskar ni inte?Kommentaren sägs ofta deltagande till Gö-

ran Jönsson och Elisabeth Nilsson – underför-stått att forskning är det som alla universitets-lektorer egentligen helst vill ägna sig åt.

Men de har valt att ”bara” vara lärare.Och de har gett sig den på att göra ett bra

jobb.

Göran Jönsson och Elisabeth Nilsson på Kursla-boratoriet för fysik på LTH gör det mesta ihop.De undervisar ihop, skriver läroböcker ihop, re-ser ihop, bor ihop och är ihop.

– Jag tror att studenterna anar att det är någotmellan oss, säger Göran Jönsson med ett snettleende.

Det har det varit i en 18–19 år nu, sedan deträffades genom jobbet på Fysikum. Idag har dearbetsrum bara ett par dörrar från varandra.

Innan de möttes hade båda skaffat sig gymna-sielärarutbildning, men återvände till universitets-världen för att doktorera. Efter doktorsexamenvalde de att undervisa, inte bara som födkrok,utan för att de ville det. Idag lockar undervisnings-tjänster betydligt fler sökande än när Göran fick sinför drygt femton år sedan. Men det tror han harmindre att göra med ett plötsligt uppflammande

intresse för undervisning, än med att det idag finnsväldigt ont om pengar i forskningen.

– Och som du säkert förstår blir en arbetslösforskare självklart en lyckad lärare…

Göran blir lite syrlig när han talar om under-visningens status.

– Det är helt klart ett slags b-klassificering attenbart undervisa. Men det är feltänkt att all kom-petens måste finnas hos en enda människa, bådenär det gäller undervisning, forskning och dentredje uppgiften. Elisabeth och jag har satsat påatt bli duktiga på två saker – att undervisa ochskriva läroböcker.

Det verkar de ha lyckats med. Studenterna påLTH har flera gånger gett Elisabeth och Göranpris för deras lärarinsatser. Båda är också med-lemmar av LTH:s pedagogiska akademi som star-tades för några år sedan för att premiera läraresom medvetet och systematiskt utvecklat sin pe-dagogiska kompetens. Ett bra initiativ, tycker Eli-sabeth, som fick ut mycket av arbetet med attsätta ihop sin pedagogiska meritportfölj.

Göran tillhörde den första gruppen utvaldalärare som delvis skulle diktera förutsättningarnaför hela satsningen. Han irriterar sig på att haninte fick igenom att det borde krävas pedagogiskutbildning för att bli medlem. Det ansågs blockera

Bara lärare...”Och som du

säkert förstår

blir en arbetslös

forskare själv-

klart en lyckad

lärare…”

▲

Elisabeth Nilsson och Göran Jönsson är ett par både professionellt och privat. Undervisningen delar de på, som här under en räkneövning.

X

för de forskare som inte hunnit att skaffa sig det.– Det tycker jag är futtigt. Men universitetet

tror inte på utbildning, säger han.– Nu hårddrar du, invänder Elisabeth.– Vad jag menar är att om det inte krävs någon

pedagogisk utbildning för att bli lärare, så bordedet i alla fall krävas i den pedagogiska akademin.

Kurslaboratoriet för fysik på LTH är en avdel-ning som nästan alla studenter på ingenjörsutbild-ningarna kommer i kontakt med. 1500 studenterflödar igenom per år och det kräver en fast lärar-stab, i synnerhet som det handlar om en experi-mentell verksamhet där alla ska göra laborationer.

Lär sig alla namnGöran har som mest haft 220 studenter på enkurs, men försöker ändå skapa någon sorts för-trolighet. Han tycker t.ex. att det är viktigt att lärasig allas namn.

– De som går på räkneövningarna lär jag migdär, och resten på omtentorna…

Elisabeth och Göran framhåller att det är storskillnad på att undervisa få studenter på en val-bar fortsättningskurs, jämfört med stora grupperpå obligatoriska grundkurser. Det senare ställerhelt andra krav på att vara medryckande och un-derhållande, speciellt som alla inte alltid är så po-sitivt inställda till fysik.

– Många tycker att fysik är svårt. Och det kanjag förstå. Jag känner tydligt att ju mer jag lär mig,desto mer inser jag att jag inte kan, säger Elisabeth.

– Vi arbetar med modeller av verkligheten, ochmodellerna är inte verkligheten själv, så de stäm-mer inte alltid. Ren matematik är något annat.

Den är en påhittad strukturvetenskap, ungefärsom ett slags spel, och upplevs därför som enk-lare av ungdomarna, säger Göran.

Studenterna får inte sällan problem med fysi-ken eftersom de är ovana vid att använda mattentill något.

– Men vi vill ge dem en förståelse av världende lever i. Våra kurser beskriver dagens naturfe-nomen som mikrovågsugnar, cd och dvd…

Mycket av den avoga inställningen skulle nogförsvinna om fysikundervisningen i ungdomssko-lan inte krånglade till saker i onödan, menar Eli-sabeth och Göran. Många begrepp införs för ti-digt, innan eleverna är mogna att förstå vad dehandlar om.

– Vi är skyldiga att ta emot studenterna där deär när de kommer hit. Och jag tycker inte att detär vi som ska diktera villkoren. Men jag skullegärna se en röd tråd genom hela skolan när detgäller den naturvetenskapliga utbildningen. Denfinns inte idag – varje skola har stor frihet att göralite som den vill. Och visst görs mycket bra saker,men de sprids inte, säger Elisabeth.

Fragmenterade kunskaperHon är särskilt insatt i skolfrågor eftersom honjobbar halvtid för Nationellt resurscentrum förfysik. Det har dock tyvärr fått neddragna anslagså framtiden är oviss.

Göran tycker att det är stor skillnad på gym-nasiekunskaperna idag och för tio år sedan.

– Idag är kunskaperna mer fragmenterade.Rätt som det är kan våra tredjeårsstudenter intelösa det enklaste matteproblem, eftersom de ald-

▲

Göran Jönsson ochElisabeth Nilsson arbetari 180 under hela läsåret.När sommaren kommerdrar de på sig sinaryggsäckar och åker ivägtill Sydasien där de bådesemestrar och arbetarunder åtta veckor.

XI

Annons Rödpennan

rig har förstått sammanhanget. Jag tror att mångaprojektarbeten i grundskolan är fördärvande:”Nä, jag kan inget om kamelen. Jag hade älgen.”Helheten är oerhört viktig i naturvetenskap.

– Samtidigt är fysikundervisningen på gymna-siet för omfattande. Man har inte valt ut något attfördjupa sig i. Man ska lära sig allt som man skul-le kunna för fyrtio år sedan plus allt som har häntsedan dess, säger Elisabeth.

– Jag har stött på gymnasister som fått arbetamed radioaktivt sönderfall på kvarknivå. Vad hardet med att förstå omvärlden att göra? Varför lärde sig det i gymnasiet? frågar sig Göran.

– Det ser naturligtvis olika ut i olika skolor, menmånga ställen designar experiment som inte harnågon relevans för ungdomar. Varför tvinga dem?Man dödar ju intresset! Man måste uppmuntraderas kreativitet istället, framhåller Elisabeth.

Själva gillar de att arbeta med öppna labora-tioner – frågeställningar där svaret inte nödvän-digtvis hittas på en exakt sida i kursboken. Dejobbar också gärna med muntliga redovisningar,eftersom studenterna då verkligen måste ha begri-pit vad de pratar om.

Fem läsperioderI den bästa av världar skulle undervisnings-grupperna vara mindre, men det tillåter inte eko-nomin. Elisabeth och Göran befarar istället att detkan bli fråga om att dra ner på antalet laboratio-ner. Det skulle spara mycket på pappret, eftersomvarje laboration idag kostar mer än tusen kronorper student. Men det går inte att spara pengarutan att göra sig av med lokaler och personal.

– Samtidigt står lokalerna tomma stora delar avåret. Det är fullkomligt vansinnigt, tycker Elisabeth.

Hon och Göran har erbjudit sig att ge sommar-kurser, men utan att få respons. Man kunde t.ex.införa ett system med fem läsperioder istället förfyra, tycker de. Sommarstudier skulle avlasta stu-denterna, och de skulle få större chanser att tatillräckligt med poäng för att få studiemedel. Detskulle nog kunna minska avhoppen och öka ge-

nomströmningen, tror Göran och Elisabeth.Om de blivit lediga om vintern istället skulle de

göra exakt samma sak som de nu gör på somma-ren – resa till Sydasien. Åtta veckor brukar de varaborta. Halva tiden reser de runt med sina ryggsäckar,sedan stannar de på en plats och jobbar – skriverläroböcker och sätter ihop omtentor och liknande.

– Hemma går allt i 180 hela tiden, så när allt ärklart för terminen känns det skönt att reducera sittliv till innehållet i en ryggsäck, tycker Elisabeth.

– Fast det blir väldigt tungt med alla böcker vitar med oss. Men nu har vi upprättat ett systemmed ett basläger där vi lämpar av dem i början påresan, berättar Göran.

Rensar systemetÄven om de faktiskt jobbar på Bali eller i Goaeller var de nu befinner sig, så blir det något heltannat än hemma i Lund.

– Jag brukar vakna när solen går upp och job-ba fram till ett, två på dagen. Då får jag ändåmycket mer gjort än på institutionen där jag säl-lan går hem före klockan sju på kvällen. Sedan gårman ut och vandrar någon mil och rensar ur sys-temet. Då slipper man att vakna i panik mitt inatten, säger Göran.

– Att resa bort och jobba så här bygger på attman är två som verkligen delar på jobbet bådehemma och borta. Det är en fördel och en förut-sättning att vi jobbar ihop, säger Elisabeth.

Att vara ett par både professionellt och privatär sällan besvärligt, tycker hon.

– Tvärtom, i vissa situationer när något krisarpå jobbet är det skönt att prata ut hemma mednågon som vet vad det handlar om. Fast det blirklart en hel del fysikprat även privat.

– Men vi pratar om annat också. Det finns alltidnågon resa som man kan planera. Och så brukar viförhöra varann på sånt som vilket hotell vi boddepå där och där i två nätter för tre år sedan, skrattarGöran.

T E X T : P E T R A F R A N C K EF O T O : K E N N E T R U O N A

”Jag tror att

många projekt-

arbeten i

grundskolan är

fördärvande:

’Nä, jag kan

inget om kame-

len. Jag hade

älgen.’ ”

XII

Ett protein som finns naturligt i bröstmjölk ochfår cancerceller av många olika slag att lugntoch stillsamt begå självmord – det låter väl förbra för att vara sant? Det tyckte i början till ochmed forskarna själva i Catharina Svanborgsforskargrupp. Men deras fortsatta studier harstyrkt sambanden, och i vår publiceras de för-sta resultaten av behandlingar som på sikt kantillämpas på patienter.

Catharina Svanborg är professor i klinisk im-munulogi och egentligen inriktad på bakterier.Cancerspåret kom hon in på av en slump. Vid enstudie av bröstmjölkens bakteriehämmande effek-ter råkade man välja odlade tumörceller somunderlagsmaterial, vilket överraskande nog leddetill att många av tumörcellerna snabbt dog.

Detta hände 1994. Sedan dess har forskargrup-pen ägnat mycket tid åt att studera dels hur ettbröstmjölksprotein kan få denna verkan, delsvarför det har effekt just på tumörceller. Man harockså lärt sig framställa HAMLET, det verksam-ma proteinkomplexet, i större mängder.

Arbetet har gett god utdelning. Gruppen harbland annat fått ett extra ”center of excellence”-anslag från Vetenskapsrådet och ett specialanslagfrån Cancerfonden för s.k. translationell forsk-ning. Samtidigt är deras två första artiklar omtumörbehandling med HAMLET på väg in i deviktiga tidskrifterna Cancer Research och NewEngland Journal of Medicine.

Specialveckat proteinHAMLET står för ”Human Alfa-lactalbuminMade LEthal to Tumor cells” och är namnet påforskargruppens proteinkomplex. Det är nämli-gen inte ett bröstmjölksprotein vilket som helst,utan en variant som har en speciell form och somslagit sig ihop med en fettsyra.

Proteiner med olika tredimensionella former,veckningar, är ett hett forskningsområde idag.Tidigare trodde forskarna att varje gen åstadkom

ett visst protein som åstadkom en viss funktion ikroppen. Men den tanken fick överges när kart-läggningen av det mänskliga genomet visade attvi, trots våra kroppars komplexa funktion, intehar så väldigt många fler gener än t ex rundmas-ken. I stället tror man nu dels att varje gen kanåstadkomma flera proteiner, dels att proteinernasolika veckningsformer ger dem möjlighet att va-riera sin funktion.

– Den vanliga formen av vårt protein är bun-den som ett hårt lindat garnnystan. Men i HAM-LET-formen har nystanet löst upp sig och ser merut som en garnhärva. Det har också kopplat påsig en fettsyra som ser till att hålla veckningenöppen, förklarar Catharina Svanborg.

Det märks att hon är van att beskriva sitt pro-tein för den icke-specialiserade omvärlden och atthon är entusiastisk över gruppens fynd. Ord som”spännande” och ”fascinerande” dyker ofta uppnär hon beskriver HAMLET och dess funktion ikroppen.

Och nog är det spännande med ett ämne somhar en bevisad förmåga att döda cancerceller meninte friska kroppsceller, och som i provrörsförsökhar fungerar på över 40 olika cancerformer (tu-

HAMLET är ettproteinkomplex som harvisat sig vara verksamtmot cancer. Den vanligaformen av proteinet ärbunden som ett hårtlindat garnnystan. Men iHAMLET-formen harnystanet löst upp sig. Dethar också kopplat på sigen fettsyra som ser till atthålla veckningen öppen.

Protein i bröstmjölk

dödar cancerceller

Ammade barn får mer sällan barncancer än flaskbarn,sannolikt på grund av innehållet i bröstmjölken. FOTO: PETRA

FRANCKE.

XIII

mörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar,tarm m m, plus melanom, leukemier och en sortshjärntumörer). Fort går det också: hälften av can-cercellerna i ett prov dör inom ett dygn.

En ytterligare poäng med HAMLET är att can-cercellerna dör på ett städat sätt, så som cellersjälvmant gör när t ex gamla hudceller ska bytasut mot nya. Denna naturliga process kallas apo-ptos och skiljer sig från sjuklig celldöd då vävna-den blir inflammerad eller på andra sätt skadad.

Att HAMLET kan få tumörceller att begå apo-ptos förbryllade lundaforskarna mycket i början.I tumörcellers natur ligger just att de har föränd-rats så att de är oåtkomliga för apoptos. Det ärdärför de blir odödliga och motstår alla attackerfrån kroppens immunförsvar.

Tar sig in i kärnanDet visade sig också så småningom att HAMLETarbetar på ett annat sätt än den vanliga celldöden.Proteinet har en förmåga att ta sig in i tumörcel-lernas kärna och angripa de ämnen som hållerihop dess DNA. På så sätt slår det mot tumörcel-lernas genetiska maskineri, själva grunden förderas fortlevnad.

Lundagruppens patentsökta protein har nutestats i djurförsök på en sorts mycket allvarligahjärntumörer kallade glioblastom. Råttor somtransplanterats med mänskliga tumörceller fickdropp med HAMLET under ett dygn och jämför-des sedan med en kontrollgrupp. Resultatet varpositivt: de proteinbehandlade råttornas tumörerkrympte och djuren levde längre. Man fann inteheller några skadliga bieffekter av behandlingen.

Försök med vårtorI två andra tumörformer har försök på männis-kor påbörjats. Den ena är vårtor, papillom. Van-liga vårtor är mest en utseendefråga, men vårtori kvinnors underliv (kondylom) är allvarliga efter-som de ökar risken för sterilitet och livmoderhals-cancer.

I detta projekt bar försökspersonerna en pro-teinlösning under ett plåster i tre veckor, varpåresultatet fotograferades och jämfördes med enkontrollgrupp som fått en vanlig saltlösning påsina vårtor.

Studien publiceras snart i en internationell tid-skrift, och Catharina Svanborg får inte i förväg genågra detaljer om resultaten. Hon kan bara sägaatt de varit mycket positiva – så positiva att hontycker att HAMLET i den här användningen gan-ska snabbt borde kunna utvecklas till ett läkeme-del, eftersom dagens vårtborttagningsmedel inteär särskilt effektiva.

Bakre raden fr.v.: Jenny Svensson, Irene Leijonhufvud, CatharinaSvanborg, Oskar Hallgren, Helena Ågerstam och Taras Manolov.Främre raden fr.v: Susan Basiri, Babu Ahmad, Ann-Kristin Mossberg,Lotta Gustafsson, Niamh Roche och Walter Fischer. Björn Wullt,Annika Aronsson och Caroline Düringer tillhör gruppen men ärinte med på bilden. FOTO: ANDERS SJÖHOLM.

Det andra projektet gäller urinblåsecancer. Härfick man tillstånd till en liten studie av tumörerfrån patienter som ändå skulle opereras för sincancer. De preliminära resultaten är lovande ock-så här, och man hoppas snart kunna gå vidaremed större försök.

Bildas i magen?HAMLET, dvs den ”upplösta garnhärvan” tillsam-mans med den fettsyra som håller molekylen öp-pen, finns inte i mammans nybildade bröstmjölk.Där finns bara den vanliga formen av molekylen,”garnnystanet”. Lundagruppen tror att HAMLETbildas först nere i magen på det ammade spädbar-net, där lågt pH och rik tillgång på fetter ger rättmiljö för att molekylen ska kunna uppstå.

I mag-tarmkanalen på ett spädbarn finns ock-så mängder av nybildade celler, och proteinetsuppgift kan vara att utrota felaktiga exemplarsom kunde ha utvecklats till tumörceller. Teorinstämmer med faktum att ammade barn mer säl-lan får barncancer än flaskbarn.

Här finns uppenbarligen forskningsuppslagnog för många år framöver. Vid horisonten finnsockså ett extremt samhällsnyttigt mål: att utveck-la effektiva och biverkningsfria medel mot cancer.Bättre läge kan en biomedicinsk forskargruppknappast ha.

I N G E L A B J Ö R C K

Gänget bakom HAMLET

Catharina Svanborg lederforskargruppen bakomHAMLET, som just nu har ettväldigt flyt. FOTO: INGELA

BJÖRCK.

XIV

Den organiska kemin handlar om kolbaseradeföreningar och är därmed förknippad med be-greppet liv. Kontrasten mellan det levande ochdet döda ligger på något sätt i bakhuvudet påoss när vi betraktar organisk och oorganisk kemisom två skilda världar.

Men öst är inte längre öst och väst inte läng-re väst; möt Sofi Elmroth, en oorganisk kemistsom i tio år envetet försökt komma underfundmed varför metalljonen cisplatin är en effektivcancermedicin.

– platina mot cancerI dag är det allmän kunskap att kroppen behöversmå mängder av spårämnen, däribland metaller.Metaller ingår också i vissa vitaminer, t.ex. vitaminB12. För att nu inte tala om de nya läkemedel sombygger på metaller och metallföreningar: litiummot manodepressiva störningar, guldföreningarmot reumatism och platinaföreningar mot cancer.

– Tidigt visste man att någonstans i en storkomplicerad proteinmolekyl kunde det finnas enliten metalljon. Men den var svår att detekteraoch man trodde vanligen inte att den hade någonfunktion, säger Sofi Elmroth som arbetar på Ke-micentrums avdelning för oorganisk kemi.

– Så när Barnett Rosenberg i mitten av 60-ta-let ansökte om medel för att undersöka vilkeneffekt cisplatin hade på tumörceller blev det kal-la handen. Man gav bara pengar till läkemedels-forskning som handlade om organiska molekyler.

Sedan 1980-talet är cisplatin ett behandlings-alternativ vid testikelcancer. Testikelcancer är enrelativt ovanlig cancersjukdom. Men den drabbarunga människor och är livshotande. Man har nueffektiva mediciner; majoriteten av patienternatillfrisknar.

Cisplatin ges intravenöst i en saltlösning. Detsprider sig alltså till alla kroppens celler. Inga cel-ler mår bra av att utsättas för cisplatin; men sämstförsvar har cancercellerna. Vid en lyckad behand-ling kan en tumör helt försvinna. Cisplatinettränger snabbt genom cellernas membran ochsöker sig till arvsmassan, fäster vid DNA-moleky-len och stör den genom att böja den.

Snabbresa in i cellen– Min doktorsavhandling handlade om hursnabbt metaller som platina, palladium och guldreagerar. Jag blev nyfiken när man berättade förmig att det bara tog tre timmar för en cisplatin-molekyl att ta sig genom cellen och fästa vidDNA:et, berättar Sofi Elmroth och fortsätter:

– Det stämde inte med mina egna undersökning-ar. I dem tog samma process tio timmar. Det varså mitt intresse kom att fokuseras på cisplatin. Denaktiva formen av föreningen är elektriskt laddadoch det är också DNA:et. De elektriska krafternagör att jonen attraheras till DNA:et. Jag kunde sesamma effekt i mina egna experiment. Men efter-

Kemi i gränsland

Vad månde det bliva...?undrar Sofi Elmroth och

granskar i glasburkenen nyframtagen

cisplatinförening somnu är klar för testning.

”Det är grund-

forskningen som

sådan som kan

motivera en i det

långa loppet och

inte minst ge-

menskapen och

samarbetet i en

forsknings-

grupp.”

XV

som man gärna förenklar en experimentuppställ-ning använde jag inte hela DNA-molekylen, utanbara en del och därmed blev attraktionen svagare.

I dag leder Sofi Elmroth en forskargrupp sombestår av tre doktorander och tidvis av någongästforskare. Hon tror inte längre att hela san-ningen om cisplatinets verkningsmekanismer ståratt finna i dess verkan på DNA-molekylen. Grup-pens intresse har efter hand inriktats på tRNAsom hjälper till att överföra information frånDNA till ribosomerna där cellproteiner tillverkas.t i tRNA står för ”transport”. tRNA plockarnämligen upp de aminosyror som behövs för byg-ga upp proteinet. För att rätt tRNA ska plocka upprätt aminosyra krävs ett styrsystem. Det består aven familj av enzymer som kallas syntetaser.

Påverka styrsystemet– Vi misstänker att cisplatin-lika föreningar kanpåverka själva styrsystemet, dvs. när tRNA plock-ar upp och transporterar aminosyror. Vi har re-sonerat oss fram till ett antal intressanta förening-ar som vi kommer att testa.

Drömmen är naturligtvis att få fram något somkan bli en precisare och skonsammare cancer-medicin än dagens platina-preparat. Men kanman leva på en sådan dröm i tio år?

AnnonsServiceenheten

– Nej, det kan man inte, blir svaret. För atthitta de ersättningspreparat som i dag finns förcisplatin fick läkemedelsbranschen gå igenom3000 föreningar som alla var ganska lika cispla-tin – så även om jag hade arbetat på ett läkeme-delsföretag hade oddsen varit dåliga! Vi kan ty-värr inte vara med och tävla med länder som harsådana resurser som USA. Jag arbetade två år sompost-doc på MIT och där kunde man satsa på ettannat sätt för att bli först med den nya upptäck-terna. I Sverige är det annorlunda. Man får varaglad om man kan hålla jämna steg med amerika-nerna. Det är grundforskningen som sådan somkan motivera en i det långa loppet och inte minstgemenskapen och samarbetet i en forsknings-grupp. Det är min belöning.

– De senaste åren har amerikanernas intresseför tRNA och syntetaserna växt, konstaterarSofi Elmroth. Det håller på att bli ett hett forsk-ningsområde, bland annat därför att man troratt syntetaserna skulle kunna fungera som mål-molekyler för en helt ny generation av antibio-tika. Vi är för övrigt själva intresserade av atttitta på detta!

T E X T : G Ö R A N F R A N K E L

F O T O : M A R I A L I N D H

– Visst hade det varit roligt attkunna hitta en ny cancermedicinmen man kan inte i det långaloppet leva på en sådan dröm.Grundforskningen är i sigbelöning nog, säger Sofi Elmroth.

XVI

Hallå!…Ulf Teleman, professor emeritus i nord-iska språk vid Lunds universitet, som ny-ligen mottog Gad Rausings pris för fram-stående humanistisk forskargärning. Pri-set på 600.000 kronor delas ut av Kung-liga Vitterhetsakademin. Det är detstörsta pris en nordisk humanist kan få,och detta är andra gången det delas ut.

Du fick priset ”för ett omfattande arbete medatt utveckla språkvetenskapen särskilt inom om-rådena svensk grammatik, språkhistoria ochspråkvård.”– Ja, det är vad jag har hållit på med under desenaste 10–15 åren. Jag har lett skrivandet avSvenska Akademiens Grammatik – fyra tjockaband som kom ut 1999. På senare tid har jag ar-betat som svensk redaktör för en nordisk språk-historia. Det är två stora band där jag ocksåmedverkar med flera artiklar.

Vad handlar de om?– Jag har skrivit bl.a. om språkvård och språk-politik från Gustav Vasa och framåt, om svensk-ans struktur och de nordiska språkens framtid.

Du intresserar dig mycket för sambandet mel-lan samhällets och språkets utveckling?– Ja, jag drog igång den forskningsinriktningenen gång i tiden, och nu har jag alltså börjat ägnamig åt den igen. Dialekterna trängdes tillbaka på1800-talet och ett nationellt talspråk växte fram.Det hängde ihop med nationens utveckling ochframväxten av en borgarklass, som såg sig sommer nationell än provinsiell. Det blev viktigt attha ett språk så att man i alla fall kunde tala medoch förstå varandra i telefon över hela riket.

Vad händer med språket i dag?– Som ordförande i Svenska språknämnden äg-

nade jag mig främst åt hur vi ska förhålla oss tillengelskans utbredning. Det handlar inte längreom lånord utan om hela språkdomäner som gårförlorade för svenskan, inte minst inom univer-siteten där mycket kurslitteratur och undervis-ning sker på engelska.

Men är inte det bra?– Det är bra och nödvändigt på många sätt, mendet är inte bra om svenska naturvetare inte kanformulera sig i sitt ämne utan att använda eng-elska ord. Då blir det svårare för dem att delta iden allmänna debatten.

Men är det verkligen så?– Ja, utvecklingen har gått mycket längre än vadmånga känner till. Det blev uppenbart redan närNationalencyklopedin skrevs för flera år sedan.Många naturvetarkolleger berättade då att detvar första gången de skrev om sitt ämne påsvenska – och att det var svårt! För studenternablir det problem att skriva tentamenssvar påsvenska när kurslitteraturen och alla begrepp ärpå engelska.

Vad kan universitetet göra?– Jag tycker vi ska ha ögonen öppna och inse attsvenskan har ett värde, det gäller kanske mersjälva undervisningssituationen än facklitteratu-ren. Vi överskattar ständigt våra kunskaper iengelska. Och när man tvingar t.ex. svenska tek-nologer att studera på engelska – med tanke påatt språk kanske inte är deras starkaste ämne –så minskar man deras kapacitet med kanske 15-20 procent jämfört med dem som läser på sittmodersmål. Att läsa på ett annat språk minskarförståelsen och inlärningen. Det är bl.a. därförman på KTH i Stockholm enligt uppgift ärmycket återhållsam med engelska i undervis-ningen, och kräver av sina utländska studenteratt de lär sig svenska.

T E X T & F O T O : B R I T T A C O L L B E R G

Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 Lund