L Ä R A R H A N D L E D N I N G

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

1 Inledning

3 AKTIVITET 1 Extrema livsformer

4 AKTIVITET 2 Äta eller ätas

6 AKTIVITET 3 Kommunikation på

fladdermusvis

8 AKTIVITET 4 Grottkonst

10 Källor

Denna lärarhandledning används bäst till-sammans med filmen men kan även användasfristående. De aktiviteter som tas upp i hand-ledningen kan du som lärare använda för att tillmötesgå de behov som dina elever har.Aktiviteterna kan användas i undervisningeninom naturkunskap, geografi, matematik ochsvenska.

GROTTOR –JORDENS DOLDA VÄRLDAR(Originaltitel: Journey Into the Amazing Caves)

MacGillivray Freeman FilmsAlla rättigheter förbehållna.

Inledning

Grottor är mörka, mystiska,spännande, hotfulla, romantiska och hemska. De är tillhåll för pira-

ter, skatter, djävlar, demoner, fladdermössoch troll. De leder till Kina, jordens innan-döme, andra dimensioner och försvunnacivilisationer. Grottor har utforskats avOrfeus, Merlin, Tom Sawyer, Tarzan, brödernaHardy och Batman. Kort sagt, grottor harfascinerat barn och vuxna i århundraden – och gör det fortfarande.

Sanningen om grottor är lika intressantsom berättelserna om grottor i sagor ochlegender. Grottor bebos av underliga ochunika livsformer och de är fulla med geolo-giska skatter. Dessutom är grottor en länk till det förflutna, till det liv som levdes avvåra förfäder och till utdöda djurarter.

Dagens grottforskare blandar vetenskapoch äventyr. Därmed avslöjar de gömda platser som ger viktig kunskap om fram-tiden. Genom att studera grottor kan du tadel av äventyret och följa med på en spän-nande upptäcktsresa. Liksom hav och regn-skogar har underjorden alldeles nyss börjatutforskas på riktigt. Där nere finns löften omnya material, mediciner och processer somradikalt skulle kunna förbättra våra liv.

Grottor är små, slutna miljöer med relativtfå (och ofta säreget specialiserade) invånare.De gömmer ovanliga, vackra mineraler ochtransporterar värdefullt vatten genom jorden.Grottor har varit hem för människan, ochförråd för forntida konst och artefakter.Allt detta gör grottor till ett utmärkt medel iundervisningen om vetenskap och om deinvecklade system där djur, växter och mine-raler ingår.

—Albert A. Krause,Conservation Committee of the National Speleological SocietyUtdrag från Project Underground,A Natural Resource Education Guide

Denna IMAX®-film visar storslagenhetenhos en av jordens värdefullaste och mestspektakulära miljöer – grottor.

Grottor – jordens dolda världar tar med publikentill ovanliga grottmiljöer, platser som de allra fles-ta aldrig kommer att få uppleva i verkligheten.Grottor – jordens dolda världar är också en även-tyrsfilm full av spänning.Vi följer två unga grott-forskare, Nancy Aulenbach och Hazel Barton,under deras farliga forskningsresa i isklyftor och imörka undervattenspassager.

I den första scenen flyger vi över Arizonaöknennära Grand Canyon.Vi ser två små, små prickarpå en röd kalkstensklippa. Här möter vi Nancyoch Hazel som är på väg ned till öppningen till engrotta högt över en slingrande, turkosfärgad flod.För att komma till den här kanjongrottan harHazel och Nancyvandrat från platånovanför och sedanfirat sig ned ca 90meter nedför denlodräta klippan i entemperatur på 49 °C.

Nancy och Hazelingår i ett litet fors-karteam som kartläg-ger grottor i dennaavlägsna kanjon.Hazel är mikrobiologoch söker efter orga-nismer som kan ge nya antibiotika som isin tur kan bota sjukdomar hos människan.

I alla grottor finns en överraskande mängd livsformer. Nyupptäckta extremofiler – organis-mer som överlever i extrema miljöer – kan klarasig i absolut mörker och överleva på få närings-ämnen, ibland till och med på mineraler. Eftersomdet finns lite näring i grottor utvecklar konkurre-rande organismer kraftfulla försvarsmekanismer.Forskare testar dessa organismer på cancercelleroch andra celler i hopp om att finna nya antibioti-ka som kan användas i kampen mot mänskligasjukdomar. Hazels forskning inom medicin liggerännu på försöksstadiet, men en mikrob funnen aven annan forskare i en grotta har producerat giftersom i laboratoriemiljö dödar leukemiceller.

UTB I LDN INGSMATER I A L FÖR LÄRARE

Grottforskare Nancy Aulenbach och glaciolog Luc Moreau beundrar räfflorna på en vägg i enisgrotta på Grönland. Luc förklarar att isen är enminnesbank över klimatet, årstiderna och ett sättatt räkna ut åldern på isgrottan. Hazel Barton (i bakgrunden) slår på isväggen med en isyxa föratt samla in prover för studier.

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

1

Hazel försöker hitta botemedel för en ny dödligversion av tuberkulos som inte kan botas medkända antibiotika. ”Ibland”, säger hon, ”bor demest hjälpfulla krypen (dvs. de mest användbarabakterierna) på de värsta ställena.”

Nancy är lärarassistent och skickar e-post medfältrapporter till sina ivriga elever som håller påatt lära sig mer om grottor och hur de bildas.Hemma tar hon med eleverna på utflykt till enkalkstensgrotta där de får se ett av Nancys favo-ritdjur – fladdermusen!

IsgrottorDärefter följer vi med kvinnorna till en glaciär påvärldens största ö, Grönland. Expeditionen leds avfransmannen Janot Lamberton, en grottforskaresom varit djupare in i isgrottor än någon annan.Isgrottor formas när smältvatten rinner ner isprickor i glaciären. Under sommaren bildarsmältvattnet strida floder som störtar ner i sprickor och klyftor och karvar dem djupare ochdjupare. När floderna fryser till är det säkrare attbege sig in i grottorna. Nancy förundras över hur”extremt blå”grottan är och över hur islagren kanberätta om jordens förgångna.

Hazel samlar prover från isen som föll som snöför kanske flera hundra år sedan. Kan mikrobersom vilat så länge inneslutna i isen återuppväck-as? Vilka kvaliteter har dessa organismer som göratt de kan ”leva”under sådana extrema förhållan-den? Hazel vill veta!

Janot går ner under 122-metersmarkeringen till en liten halvfrusen sjö längst ned i grottan.När han når sjön befinner han sig på ett djup av183 meter, omgiven av mäktiga höga isväggar.

UndervattensgrottorVårt sista stopp tar oss till Yucatanhalvön vidKaribiska havet i södra Mexiko. Här är kalkstenenöversållad med karstgrottor. Ett omfattande nät-verk av undervattensgrottor, s.k. cenoter, vindlarsom en flod under djungeln och når ibland ut tillhavet. Cenoten Dos Ojos (som betyder ”tvåögon”på spanska) fick namnet efter grottans tvåöppningar, och är den tredje största kända under-vattensgrottan i världen. Hittills har ungefär 56kilometer kartlagts. Mayafolket använde grot-töppningarna som färskvattensbrunnar ochbetraktade platserna som heliga.

I en fantastisk scen visas en orörd haloklin.Haloklin är gränsskiktet där sötvatten från under-vattensfloderna rinner ut över saltvattnet i havet.Vattenlagren möts men blandas inte och det ska-par en sällsam, skimrande scen på den storaduken. Haloklinen ligger som en gräns mellan tvåextremer och saknar ljusenergi. Här finns livsfor-mer som inte finns någon annanstans. Hazel villgärna ta prover från den intakta haloklinen därlivskedjan är obruten.

I sökandet efter haloklinen utforskar kvinnornaäven Jaguargrottan. Utan solljus har intressantaarter utvecklats med sinnen som över tidenanpassats till denna extrema miljö. När grottansmalnar av råkar Hazel sparka upp ett moln avslam som gör att hon tillfälligt tappar bort sig.

Hazels och Nancys utforskande kommer tillslut att ge värdefull vetskap om grottor och devarelser som lever där. För vissa är upptäckt denslutliga belöningen. För andra, som Nancy ochHazel, är det sökandet självt som gör mödanvärd.

Hazel Barton får syn på en grottfisk när hon simmar i en undervattens-grotta på Yucatanhalvön i Mexiko. Extrema miljöer tvingar arterna attanpassa sig. Ett liv i totalt mörker har gradvis gjort denna fiskart blind.För att kompensera detta har andra sinnen skärpts.

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

2

Mål: Eleverna lär sig identifiera och beskriva för-delar med anpassning hos djur som lever i och inärheten av grottor.

I filmen: Många djur och mikrober har utveck-lats för att leva i grottor, ofta genom unikaanpassningar. Forskare kallar vissa organismersom lever i extrema miljöer, t.ex. grottor, för extre-mofiler.Varje organisms existens hänger på derasförmåga att anpassa sig till den unika miljön igrottor.

Material: ■■ Tabell över extrema livsformer (en per elev)

(sidan 10)■■ Kritor och färgpennor■■ Ritpapper■■ Bilder av djur

Lärarförberedelser: Den här aktiviteten ärutformad för att ge eleverna en möjlighet att fundera över de många anpassningar som gör att växter och djur kan överleva i vissa miljöer.Uppmana eleverna att skapa så konstiga ochovanliga varelser som de kan, under förutsättningatt de kan förklara valet av egenskaper.

Bakgrund: För att överleva måste alla djuranpassa sig till sin miljö. Anpassningarna kan tamånga år att utveckla och kan påverka hur djurfortsätter att existera tillsammans. Faktorer somhur och när ett djur skaffar mat är exempel på

anpassning som definitivt påverkar djurets över-levnad. Björnar som lever i skogen har utvecklatlånga klor som hjälper dem att gräva upp rötteratt äta. Anpassning av djurens päls, fjädrar ellerpälsfärg kan hjälpa dem att överleva om miljönförändras med årstiderna.Vissa arter av harar blirvita och färgen kamouflerar dem i vintersnön.

Att göra: Fundera ut namn på djur och vilkaegenskaper de har som gör att de kan skaffa mat,förflytta sig och skydda sig från rovdjur.Var ochen av dessa egenskaper motsvarar en anpassningsom skett gradvis för att djuret ska överleva.

Låt eleverna studera tabellen över extrema liv-sformer (sidan 10).Alla djuren i tabellenlever i eller run-tomkring grottor.Utöka listan med dedjur och anpassadeegenskaper som ele-verna tidigare funderade ut.

Låt eleverna arbeta i par och med utgångs-punkt från listan utforma och rita ett djur som harmellan fyra och sex av de listade egenskaperna.Här behövs kreativitet! Uppmuntra eleverna attskapa det mest underliga djur de kan, med uddakombinationer av egenskaper. Se till att elevernakan förklara skapelsen inför klassen samt diskute-ra egenskaperna och vilken betydelse de har föratt djuret ska överleva.

Be eleverna att skriftligt beskriva djuret, ge detett namn (någonting påhittigt!) och förklara syftetmed djurets egenskaper. Häng upp beskrivning-arna i klassrummet.

Vad händer och varför? Även om de påhittadedjur som eleverna skapade under den här aktivi-teten inte kan återfinnas i grottor är det ett viktigtatt inse hur anpassning kan göra att ett udda djur överlever i en viss miljö. Fiskarter som harlevt i mörka grottor under många år behöver intekunna se.Vissa arter utvecklar inte ens någraögonglober. Den här anpassningen verkar konstigom man inte tittar närmare på var djuret lever ochhur det framgångsrikt har anpassat sig till sinspeciella miljö.

Anm: Denna aktivitet har utarbetas från material utvecklat avProject Underground och har använts med tillstånd.

Extrema livsformer

N Y C K E L O R Danpassning – gradvis förändring av deegenskaper som gör en individ lämpad förden särskilda livsmiljö den lever i.

AKTIVITET

1

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

3

Mål: Eleverna agerar grottinvånare när de experi-menterar med en näringskedja.

I filmen: Nancy Aulenbach och Hazel Bartonarbetar som ett team för att samla bevis övermikroskopiskt liv som finns djupt under jordytan.Dessa små organismer kanske inte är vad de fles-ta tänker på som traditionella grottinvånare, mende illustrerar det faktum att vi inte vet särskiltmycket om grottor och deras invånare.

Material:■■ Svarta tavlan eller blädderblock och kritor■■ Kopior av matkort (sidan 5)■■ Stort klassrum, eller håll till utomhus■■ SaxarValfritt:■■ Foton eller teckningar av djur som nämns i

denna aktivitet

Lärarförberedelser: Förbered aktivitetengenom att kopiera och klippa ut matkort enligtföljande: För en grupp på 30 elever behövs unge-fär 80 kort (10 kort med nötter och frön, 15insektskort, 20 detrituskort, 10 räkkort, 10 fiskkortoch 10 spillningskort. Obs: Plasta in korten så kande användas igen.

Aktiviteten bör utföras utomhus eller i ett stortrum.

Bakgrund: Organismer som lever i grottor haranpassat sig för att kunna överleva i ett eko-system med unika förutsättningar. Extremt

mörker, trånga utrymmen och mindre populatio-ner än hos motsvarigheterna ovan jord har gjortöverlevnad i grottor till en utmaning. Dessutomtillkommer ömtåligheten i näringskedjan somförbinder en grottinvånare med en annan.

I dessa näringskedjor är överlevnaden hosvarje individ beroende av övriga medlemmarsöverlevnad. På grund av de särskilda betingelser-na inne i grottan är näringskedjan hela tiden iriskzonen. Människans nedsmutsning och förstö-relse av grottmiljöer utgör ofta det största hotetmot den ömtåliga balansen i de underjordiskaekosystemen. Om en art skadas kan det i vissafall leda till att även övriga växter och djur i eko-systemet äventyras.

Att göra:Kopiera schemat (till höger) till svarta tavlan ellerett blädderblock. Dela in eleverna i fem grupperoch tilldela varje grupp ett djur från listan nedan.Placera djurnamnen på rätt plats på det storaschemat.

Grupp 1 SkogsråttaGrupp 2 GrotträkaGrupp 3 GrottfiskGrupp 4 GrottkräftaGrupp 5 Grottsalamander

En del av de djur som finns med på listan kanbara äta vissa saker, och om de inte får tag på till-räckligt med rätt sorts föda överlever de inte.Djuren på listan ingår i en näringskedja i grott-miljö. Djuren kan bara äta de växter eller djursom finns med på schemat.

Ta med eleverna till en stor öppen plats utom-hus och låt dem ställa upp i cirkel. Lägg de förbe-redda korten med baksidan upp på marken i cir-kelns mitt. När du ger startsignal ska varje elevkrypa, åla, ”simma”eller hasa fram (inget prome-nerande på två ben!) till mitten och ta så mångaav matkorten som han/hon kan. Påminn elevernaom att de bara får ta upp kort med växter ellerdjur som är uppskrivna för deras grottdjur. Omen elev tar upp ett kort som inte finns med påden godkända listan ska kortets läggas tillbaka påmarken med baksidan upp.

När de flesta av korten har plockats upp åter-vänder eleverna till cirkeln. Be eleverna räkna hurmånga matkort de har.Var och en av dem ärmedlem i näringskedjan med grottinvånare ochbehöver åtminstone tre matkort av rätt sort för attöverleva. De elever som inte samlat tillräckligt

Att äta eller ätas

Grupp 1 2 3 4 5

Nötter✖och frön

✖ ✖ ✖Grott-insekter

Detritus ✖ ✖ ✖ ✖ ✖

Grotträka ✖ ✖

Grottfisk ✖ ✖

Spillning ✖ ✖ ✖ ✖ ✖

AKTIVITET

2

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

4

många kort har ”dött”av svält och står över inästa omgång.

Därefter tar du bort fem kort med frön och tiokort med detritus från högen mitt i cirkeln. Detmotsvarar effekten av en oväntad tillslutning avgrottöppningen vilket hindrar föda från att sköljain i grottan. De elever som ”dog”under omgångett ställer sig runt om cirkeln.

Vid startsignalen ska övriga elever röra sig somdet djur de föreställer in i cirkelns mitt och samlain återstående kort. Hur många elever kundesamla in minst tre matkort av rätt sort under denhär omgången? Vilka iakttagelser gjorde de eleversom stod runt om och tittade på?

Vad händer och varför? Ett exempel på enverklig situation skulle kunna vara om fladder-möss förhindrades att flyga in i den grotta de bori. Om fladdermössen inte återvänder till grottanminskar mängden färsk spillning (som utgör födaför andra organismer). Djuren och växterna somär beroende av spillning som näringskälla kom-mer att svälta. Om dessa växter och djur dörkommer de större växter eller djur som är beroen-de av dem att hotas. Snart har grottans hela när-ingskedja fallit sönder.

Balansen mellan djur och växter som lever igrottor är mycket ömtålig. När eleverna kröp ellerhasade sig fram till de olika matkorten träffade de

på andra djur och kort som inte matchade derasnäringsbehov. En elev som var grottsalamanderkanske förlorade ett kort till en elev som varskogsråtta bara föratt den nådde kortetsnabbare. Om grott-salamandern slingra-de sig fram lite förlångsamt och missa-de det sistainsektskortet kan detleda till att den intehann samla in till-räckligt antal kort föratt överleva.

I den andraomgången minska-des antalet kort mednötter och detritusvilket visar att ävenom bara en del avnäringskedjan försvinner drabbas många andraarter.

Anm: Denna aktivitet har utarbetas från material utvecklat avProject Underground och har använts med tillstånd.

Nötter och frön Grottinsekter Detritus

Grotträka Grottfisk Spillning

MATKORT

N Y C K E L O R Ddetritus – sönderfallande växt- och djur-delar i grottor som bryts ner av svampar,bakterier och mikroorganismer..näringskedja – det stegvisa överförandet avnäringsämnen genom en serie olika organis-mer, där varje led utgör föda för nästa.generalist – organism som kan leva i mångaolika slags miljöer och äta många olika slagsföda.specialist – organism som ställer relativt specifika krav på sin omvärld. Specialiseringenkan gälla t.ex. föda, boplats, temperatur ochnär- eller frånvaro av någon viss annan art.

S I D A A T T K O P I E R A

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

5

Mål: Eleverna lär sig hur fladdermöss kommuni-cerar med hjälp av luktsinne och hörsel.

I filmen: Svärmen av fladdermöss som kommerut ur en grotta ser lite skrämmande ut medhundratals flygande djur som flaxar omkring.I filmen tar Nancy Aulenbach med sina elever tillen kalkstensgrotta i sin hemstad. Barnen får se enflyghund på nära håll och lär sig att den inte ärfarlig. Fladdermöss är Nancys favoritdjur!

Material:■■ Filmburkar med lock (en per elev)■■ Bomullstussar■■ Flera olika organiska ämnen med utpräglad

lukt (exempel på lukter: citronjuice, vitlök,vanilj, kanel)

■■ En ögonbindel till varje elev■■ Stort rum, fritt från bord och stolar

Lärarförberedelser: Förbered filmburkarna endag före aktiviteten. Genomfukta två bomullstus-

sar med samma doftoch placera dem i enfilmburk. Stäng lockenordentligt så att luktenstannar kvar. Placeraburkarna svalt övernatten. Viktigt: Kasta bomullstussarnaoch burkarna efter aktiviteterna. En del av

eleverna kommer att bära ögonbindel. Var försiktig!

Bakgrund: Fladdermöss är de enda som bor ivissa grottor och har olyckligtvis fått ett dåligtrykte. På grund av deras märkliga utseende ochunika levnadsvanor är fladdermöss en av de mestsmutskastade arterna i världen.

Ny forskning visar dock att fladdermöss fak-tiskt är bra för många miljöer. Fladdermöss somäter frukt är till exempel mycket viktiga för eta-bleringen av tropiska regnskogar och sprider fröngenom spillningen. Fröna gör att nya träd växerupp i områden där skogar har huggits ner.Många tror att fladdermöss är blinda, men de harfaktiskt bra syn. Deras förmåga att hitta bytethänger dock inte bara på synen. Fladdermössensmycket goda hörsel gör dem till skickliga jägare,även i mörker. Dessa nattdäggdjur använder sinahöga läten och känsliga öron för att hitta föda.

Detta kallas ekolokalisering och är en anpassningsom gjort att fladdermössen kan överleva i mörkamiljöer.

Att göra: Diskutera hur ekolokalisering gör attfladdermöss kan hitta föda eller spåra ungarna.Den här aktiviteten simulerar hur en fladdermus-mamma använder hörseln och luktsinnet för atthitta sin unge i en stor flock fladdermöss.

Dela upp eleverna i par med ”mamma ochunge”. Om antalet elever är ojämnt skapar du engrupp med tre deltagare där två av eleverna fårföreställa tvillingungar. (Det händer att fladder-möss får tvillingar.)Ge varje elevpar en filmburk och låt dem lukta påbomullstussarna. Låt eleverna få tillräckligt medtid att memorera lukten så att de kommer ihågden senare. Fladdermusmamman tar en avbomullstussarna och ungen tar filmburken medden andra tussen i. På så sätt kommer de bådaatt ha lukten nära till hands.

Be paren hitta på ett familjeljud. Det kan varaett läte eller ett namn på fladdermusmamman.Varje par måste ha ett unikt läte, inga dubbletterär tillåtna. Om två fladdermusmammor harsamma namn bör de ha olika läten.

Fladdermusmammorna ska ha ögonbindelnsom symboliserar den mörka grottan. Ungarnahar ingen ögonbindel och väntar på sina mam-mor i en stor grupp mitt i rummet. När fladder-musmamman använder det speciella familjeljudetska ungarna svara med samma läte.Fladdermusmammorna lyssnar efter ungen ochflyttar sig närmare. När mamman har hittat sinunge med hjälp av hörseln bekräftar de att det ärrätt genom att lukta på varandras bomullstussar.När mamman har hittat ungen behöver de intelängre använda familjeljudet.

Separera nu fladdermusmammorna från grup-pen och hjälp dem ta på sig ögonbindlarna. Begruppen med fladdermusungar att tyst och stillaflytta till en annan plats i rummet. Det här visarhur ungarna samlas när mammorna inte är igrottan. Ungarna ska vara så stilla som möjligtoch inte flytta på sig för att efterlikna fladdermösssom hänger i en grotta.När startsignalen ges använder fladdermusmam-morna familjelätet och ungarna härmar dem. Allamammor rör sig försiktigt mot lätet från sinaungar. När en mamma känner att hon har hittat

Kommunikation påfladdermusvis

N Y C K E L O R D

ekolokalisering – förmågan hos vissa djuratt orientera sig med hjälp av ekot från deljud som de själva avger. Fladdermöss ochdelfiner är exempel på djur som användersig av ekolokalisering.

insektivor – organism som äter insekter.

AKTIVITET

3

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

6

sin unge luktar de på varandras bomullstussarsom bekräftelse.

När mammor och ungar har hittat varandra tarde av sig ögonbindlarna och sitter ner i familjepar.Be eleverna diskutera upplevelsen.Var det lätt förfladdermusmammorna att hitta sina ungar?Varför? Varför inte?

Vad händer och varför? Fladdermusens öra ärsärskilt anpassat och utformat för att fånga uppljudvågor. Det breda parabolliknande örat skjuterfram ordentligt över huvudet. Det gör att fladder-musen kan uppfatta högfrekventa ljud. Ljudensom inte kan höras av människan utstöter flad-dermusen genom munnen eller nosen när denflyger. De sänds ut från djuret tills det studsar mot ett fast föremål och studsar sedan tillbaka tillfladdermusens stora öron. Ljudet som fladdermu-sen hör är egentligen ett eko som hjälper djuretatt avgöra avstånd, plats och storlek på föremålet.

Fladdermöss använder luktsinnet när de letarefter sina avkommor i en stor grupp med ungar.En del fladdermusarter föder upp sina ungarensamma medan andra bildar yngelkolonier.Små yngelkolonier har 30 till 40 ungar medanstörre kolonier kan ha flera tusen ungar. Närmammorna lämnar kolonin tränger ungarna ihopsig för att hålla värmen.Vid återkomsten använ-der mammorna luktsinnet (eftersom de flestaungarna ser likadana ut!) och den skarpa hörseln

för att lyssna efter den egna ungens högfrekventapipande.

Anm: Denna aktivitet har utarbetas från material utvecklat avProject Underground och har använts med tillstånd.

Fladdermusfakta■ Fladdermöss är flygande däggdjur. De är

varmblodiga, föder levande ungar och tar handom sina ungar.

■ Fladdermöss är extremt sårbara för utrotning,delvis därför de är de däggdjur som fortplantarsig långsammast med tanke på storleken. Deflesta får bara en unge per år.

■ 40% av alla fladdermusarter är hotade. I helavärlden finns det nära 1000 arter (15 arter iSverige). En annan orsak till att fladdermöss ärsärskilt sårbara för utrotning är att antaletskyddade tillflyktsorter minskar.

■ Fladdermöss finns över hela världen utom ipolartrakterna.

■ Fladdermöss bor på många olika ställen, igrottor, gruvor, ihåliga träd och byggnader.

■ En enda brun fladdermus (Eptesicus fuscus)kan fånga 1200 myggstora insekter på entimme.

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

7

Mål: Eleverna lär sig om grottmålning och dis-kuterar dess betydelse för forntida kulturer.

I filmen: Hazel och Nancy söker efter den mins-ta livsformen i de grottor de utforskar. Dessa småorganismer och andra växter och djur är inte deenda varelser som besöker mörka grottor. Ävenmänniskor har besökt grottor och lämnat efter sigväggmålningar för kommande generationersupptäckare.

Material: Färg:■■ små bitar röd lera (hematit), kaolinlera, gips,

kalk och träkol (finns att köpa hos företag somsäljer biologiska produkter)

Penslar:■■ Vass, ormbunksblad, långt gräs, kvistar, hår

eller päls■■ Mortel och mortelstöt■■ Vatten■■ Snäckskal, lerskålar eller kalebasser■■ Tandpetare■■ Stora pappersark utklippta från bruna matkassar■■ Fotografier av grottmålningar

Obs: Små plastmuggar och röd, svart och vit tempe-rafärg kan användas i den här aktiviteten istället förmaterialet i listan ovan. Som penslar kan också köptapenslar i olika storlekar användas.

Lärarförberedelser: Den här aktiviteten ärutarbetad för att efterlikna teknik, material ochfärg som den forntida människan använde för attskapa grottkonst. Man kan använda temperafärgoch köpta penslar, men för en mer äkta upplevel-se bör eleverna blanda sina egna färger. Tillverkapenslar av materialet i listan ovan. Kontakta detlokala museet eller Historiska museet för merinformation om grottkonst.

Bakgrund: Forntidens människor höll till i grot-tor. Lämningar visar att de har använt grottornasom skydd mot hårt väder, fientliga stammar ochäven mot rovdjur. Många använde grottväggensom en målarduk och skildrade händelser ochdetaljer från den tiden. Som tur är har några mål-ningar bevarats. Bilderna visar ofta andra besöka-re i grottorna – olika typer av djur som konstnä-ren spårade. Ett enkelt handavtryck på väggeneller en målning som skildrar en jakt är ovärderli-ga lämningar som ger oss kunskap om forntidakulturer.

Den tidiga människan har lämnat enkla bildersom vittnar om hur de levde och hur de fantasi-fullt utnyttjade grottväggens skiftningar när deskapade sin konst. Sättet som målningarna ska-pades på och det material som användes tilldenna primitiva konst beror på vilket materialsom fanns i området. Som exempel användeskalebasser, snäckskal och även stora blad somkärl att blanda färg i. Kvistar, stjälkar eller fingraranvändes för att stryka färgen på väggarna.Arkeologiska fynd visar att päls och djurben ävenanvändes som ”penslar”, något som skapadeintressanta bilder.

Färgpigmenten utgjordes av finmald färgadsten eller mineral som blandades med vätska. Föratt göra det röda pigmentet användes hematit(röd lera). Gips, krita, kaolinlera och ävenfågelspillning användes till vitt pigment. Träkol,grafit och manganmalm användes till svart pig-ment och gult pigment gjordes av limonit (gullera) eller svavel. Pigmenten blandades med vat-ten, växtolja, djurfett, urin eller till och med blodför att färgen skulle få rätt tjocklek.

GrottkonstAKTIVITET

4

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

8

Att göra: Eleverna knölar ihop en stor bit avpapperet, ungefär som om de tänkte kasta den isoporna. Låt dem slå på pappersbollen någragånger och sedan veckla ut den. Skrynkla ihoppapperet igen och veckla ut det. Nu har elevernavarsin bucklig pappersbit.Ytan är tänkt att efter-likna grottväggen där eleverna ska göra sina mål-ningar.

Be varje elev undersöka sin ”grottvägg”. Kande föreställa sig bilder av primitiva djur, moln ellerandra enkla mönster? Eleverna behöver användasin fantasi, precis som forntidens grottinvånaregjorde. Om eleverna inte kan se eller föreställa signågra bilder, be dem helt enkelt måla något påpapperet.

Om ni använder det hantverksmässiga sättetatt skapa naturliga pigment ska eleverna försiktigtmala små bitar av sten eller mineral med morteloch mortelstöt. Häll pigmentet i en kalebasskåleller ett stort snäckskal. Droppa på vatten och rörom färgen med en tandpetare. Tillsätt mer vatten,lite i taget, tills färgen har fått önskad tjocklek.Gör på samma sätt med övriga färger.

Om temperafärg används hälls små mängderfärg i kalebasskålarna eller snäckskalen eller iplastburkar.

När penslarna tillverkas använder elevernasmå bitar av penselmaterialet. Eleverna bör väljaett penselmaterial utifrån den bild de vill skapa.Om eleven till exempel vill måla en lång tunnlinje väljer han/hon långa gräs och håller dem tättihop under målningen. Om det är runda märkensom ska målas kan eleven helt enkelt användafingertopparna. Uppmuntra eleverna att användanya föremål som penslar och nya tekniker för attbilden ska se äkta ut.

Eleverna kan också få idéer om traditionellamålningstekniker genom att titta på fotografier iböcker från biblioteket. I böckerna finns exempelpå riktig grottkonst, skapad av människor förhundratals eller tusentals år sedan. Be elevernajämföra sin egen grottkonst med den forntida

människans konst.Vilka är de största skillnadernai stil och utformning?

Vad händer och varför? Grottmålningar är vik-tiga bilder som återspeglar den tidiga människansanvändning av grottor. De är vackra uttryck frånen svunnen tid då människan använde grottoroch närliggande områden för sin överlevnad.Grottmålningarna ärockså historiska skat-ter som behöver vårtskydd. De har oftabevarats tack vare detorra, mörka förhål-landena djupt inne igrottan. En del mål-ningar har smyckatgrottväggar i tusentals år. När de upptäcktesinleddes deras förstörelse.Varje gång vi går in i engrotta, även om det är för att undersöka konst-verket, kan vi oavsiktligt utsätta det för risker.Elbelysning som forskare installerar i grottor kanfaktiskt ändra atmosfären och bidra till att mål-ningen bryts ned.

För att bevara grottkonsten skyddas den avlagar. Det är olagligt att ta bort bergformationer,fossil, lämningar eller organismer från grottor.

Ett steg längre:■■ Kontakta ett museum eller annan organisation

som vet mer om detta område. Be dem berättaom den historiska betydelsen av grottkonst.

■■ Häng upp grottkonst i klassrummet och låteleverna skriva bildtexter som förklarar inne-hållet och målningstekniken.

Anm: Denna aktivitet har utarbetas från materialutvecklat av Project Underground och har använtsmed tillstånd.

N Y C K E L O R D

grottmålning – förhistorisk målning pågrottvägg.

hällristning –symboler och avbildningarinhuggna på berghällar eller lösa klippblock.

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

9

Källor

Organisationer

American Cave ConservationAssociation, Inc.P.O. Box 409, Horse Cave, KY 42749

Bat Conservation International, Inc.P.O. Box 162603Austin, TX 78716-2603http://www.batcon.com

The National Caves Association4138 Dark Hollow RoadMcMinnville, TN 37110http://www.cavern.com

The National Speleological Society2813 Cave AvenueHuntsville, AL 35810-4431www.caves.org

Project Underground2281 Lubna DriveChistiansburg,VA 24073(540) 381-8234 zokaites@usit.netmail to: rass@richmond.infi.net

MacGillivray Freeman Filmswww.amazingcaves.com

Referenser och övrigt material

De flesta av böckerna finns hos nätbok-handeln The National SpeleologicalSociety Bookstore: www.caves.org

Exploring Caves: Journeys intothe EarthAv N. Aulenbach, H. Barton & M. B. FergusonNational Geographic Books, Washington, D.C.

Caves: Exploring Hidden RealmsAv Michael Ray Taylor National Geographic Books, Washington, D.C.

SpeleobooksP.O. Box 10, Schoharie, NY 12157www.speleobooks.com

Speleology: The Study of Caves Av G. W. Moore and G. N. Sullivan,publicerad av Cave Books,756 Harvard St., St. Louis, MO, 1978.

America’s Neighborhood Bats Av Merlin D. Tuttle.En informativ bok som passar från gymna-siet och uppåt.

Bats, Creatures of the NightAv Joyce Milton. Läsebok för lågstadietmed fakta och färgillustrationer.

Bats, Swift Shadows in the TwilightAv Ann C. Cooper. Berättelser och aktivite-ter för låg- och mellanstadiet.

CavesAv Jenny Wood.Lämplig för mellanstadiet, innehåller foto-grafier och aktivitetsförslag

Caves and CavernsAv Ket Coder, Audry Taylor and Ann Molosky.Lämplig för mellanstadiet.

Caves and LifeAv Herbert S. Zin. En bok för lågstadietmed fina teckningar.

Educator’s Activity Book About BatsAv Bat Conservation International.En samling med 18 fladdermusaktiviteterför lågstadiet.

Learning to Live with KarstBy American Cave Conservation Association, Inc.En samling med tio klassrumsaktiviteter ochberättelser för elever på mellanstadiet.

One Small Square: CavesBy Donald M. Silver. Lämplig för mellansta-diet, med illustrationer och aktivitetsförslag.

StellalunaBy Jane Cannon.En bok för förskolan och lågstadiet medberättelser och bilder.

Djur Anpassning Fördel

fladdermöss ekolokalisering hittar bra i mörkersmå, vassa klor hänger i taket, kan inte nås av rovdjur

grottgräshoppor långa antenner kan känna sig för i mörkerlånga bakben kan snabbt undkomma rovdjur

plattmaskar ny svans eller nytt huvud växer ut fortsätter levarörformig mun suger i sig små organismertäckt med klibbigt slem hänger fast vid grottväggar och andra släta ytor

grottspindlar spinner nät i sprickor fångar kvalster och flugor som håller till längs grottväggar och under klippor

kvalster mikroskopiskt små lever på värddjur

klokrypare långa klor fångar enkelt byten

blinddvärgmalar har vibrationssensorer över hela kroppen känner av minsta vibration, hittar lätt fram till maten

kräftor långa antenner upptäcker byte i mörkerlånga klor fångar byten enkelt

Remipedia många fenliknande ben rör sig smidigt i lera eller vatten (simmar i grottor)(primitivt kräftdjur)

björn går i ide sover igenom den kallaste delen av vinternklor gräver i smutsen i grottor

kattfrett lång kropp kommer in genom små grottöppningarstora ögon ser bra i dåligt ljus

Extrema livsformer

S I D A A T T K O P I E R A

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

10

Distribuerat av MacGillivray Freeman Films Distribution CompanyP.O. Box 205, Laguna Beach, California USA. 92652 n Telefon (949) 494-1055 n Fax (949) 494-2079

PRODUKTION MACGILLIVRAY FREEMAN ORIGINALTITEL JOURNEY INTO THE AMAZING CAVES

PRODUCERAD I SAMARBETE MED CINCINNATI MUSEUM CENTER MED STÖD AV NATIONAL SCIENCE

FOUNDATION OCH THE ENDEAVORS GROUP LLC

DISTRIBUTION MACGILLIVRAY FREEMAN FILMS DISTRIBUTION COMPANY

SVENSK BEARBETNING COSMONOVA BERÄTTARE JOHAN RABAEUS

www.amazingcaves.com

Från producenterna av Everest