tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09

Lärarhandledning gymnasiet

Kära lärare,

Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahe- museet tillsammans med er klass!

Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att arbeta mer med Tycho Brahe, vetenskapen, tron och tiden i förbindelse med ert besök på Ven. Materialet innehåller både en introduktion till hur man kan se på renäs-sansen som period, samt tre olika teman; tro, vetenskap och vardagsliv. Därutöver rymmer materialet också några olika förd-jupningsfrågor som förhoppningsvis kan sätta ingång elevernas tankar. Vi har också valt att hänvisa till olika titlar, som vi menar kan vara bra att använda sig av i arbetet för eller efter besöket, om detta önskas.

Ert besök på Tycho Brahe-museet kan kopplas till en rad olika ämnen och nivåer. Besöket kan t.ex. göras i förbindelse med historia, danska/svenska, matematik, fysik, kemi, olika temave-ckor samt tvärvetenskapliga projekt i skolan.

Likaså har våra skolprogram tre olika inriktningar som ni kan välja mellan, allt efter vad som passar in i resten av er undervis-ning. Information om våra skolprogram finner ni på vår hem-sida (www.tychobrahe.com)

Vi hoppas att den handledning ger oss alla en bättre möjlighet att på ett djupare och mer nyanserat plan kunna gå på djupet i Tycho Brahe och hans vetenskap.

Varmt välkomna!

tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09

Vad var renässansen?När man studerar historia utifrån en konstruktivi-stisk vinkel, skal man vara medveten om att berät-telsen om dåtiden är beroende av vilket perspektiv som anläggs. Tidsperioder kan konstrueras olika i en nutida uppfattning, allt efter vem eller vad som anses vara representativt för dåtiden – vad man lägger vikt vid och så vidare. Man kan säga att vissa berättelser om dåtiden genom historien har gjorts till fakta och nu är en grund för vår nutida historieuppfattning. Berättelser kan ha olika betydelser – bland annat att skapa en distans mellan dåtid och nutid, och att beskriva hur annorlunda en dåtid var från nutiden. Historieberättningen kan också användas för att framlägga en positiv bild av något, t.ex. något som skal ge en positiv association till en stark dåtid med syftet att samla en nation via en kollektiv medveten-het.

Nutidens bild av dåtiden hänger i hög grad samman med vilka källor man väljer ut från historien, vem som blir representanter av den och hur källorna tolkas.

Renässansen ligger efter medeltiden och generellt så säger man att den i Norden varar från omkring 1500 till slutet av 1600-talet. Medeltiden har i många år blivit betraktad som en slags ”mellantid” – den ”mel-lantid” som varade mellan antikens upplysta greker och renässansens, när människan blev upplyst igen. Renässans betyder pånyttfödsel, och perioden utgör alltså en tidspunkt där man historiskt har velat på-peka att människan blev ansedd som återupplyst. Det övergripande målet för vetenskapsmän under renäs-sansen var inte endast att uppfinna och upptäcka nya saker, utan i lika hög grad att återupprätta vetens-kapen – att föra den tillbaka till sin utgångspunkt. Tanken var, att ju närmre man kom tidernas begyn-nelse – då Gud skapade vårt universum – ju närmre kom man på Guds skaparvisioner.

Tycho Brahe var en vetenskapsman som levde i Skåne under renässansen. Skåne var en del av Danmark och Tycho blev därför betraktad som dansk. Han är en av dem som tillskrivs stor betydelse för vårt sätt att se på vetenskap i dag. Grunden till detta var hans sätt att arbeta på, vilket var fullständigt okänt under hans levnadstid. Men Tycho hängde också på många sätt fast i sin egen tid och därför innehåller bilden av ho-nom också två lite motstridiga bilder. Han avspeglar den kultur och de vetenskapsideal som han föddes och utbildades in i, samtidigt som han på många sätt också var en särpräglad individ med egna idéer, som flera gånger bröt mot tidens regler och normer.

Frågor

• Vem/vadtyckernikanrepresenteravårtid,ochvilkakonsekvenserkommerdettafåförframtidensbildavnutiden?

• Vadärhistoria?

tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09

Vad är tro? År 1536 inträffade reformationen i Danmark. Re-formationen innehöll en del olika frågor, men en av huvudfrågorna var huruvida religion är ett förhållan-de mellan den enkla människan och Gud, eller den enkla människan och kyrkan (/påven) och därefter Gud. Det var den tyska munken Martin Luther som kom med de nya tankarna, som i sista änden ledde till splittringen av kyrkan i flera delar, så som vi också känner den idag.

Under renässansen tänkte man att universum var ska-pat av Gud och att det därför måste avspegla samma fullkomlighet som Gud själv. Man menade att Gud hade skapat världen i en stor symmetri. Symmetrin blev ödelagd vid syndafallet, då Eva och Adam åt av äpplet. Guds visdom avspeglades också i naturen, tänkte man, i form av en matematisk regelbundenhet och symmetri, som gör universum förståeligt för det rationella förnuftet. Naturen sågs som ett bevis på Guds existens, och därför studerade vetenskapsmän-nen och kvinnorna naturen för att finna och bevisa Gud genom mätningar och tester av naturen. Guds två böcker, Bibeln och naturen, blev betraktade som två likvärdiga källor till sanningen om universum. Naturvetenskapen kallades under denna tid för naturfilosofi och vetenskapsmännen kallades för

naturens prästerskap. Idén om att vetenskap och reli-gion överhuvudtaget kan särskiljas, uppstår först un-der 1800-talet. Idag sägs det ibland att vetenskapen har ersatt religionen, men man ska kanske snarare säga att Gud brukade vara målet och frågan, medan vetenskapen var medlet. Därmed var de under tidi-gare tidspunkt beroende av varandra. Idag har vi en tendens att säga att vetenskap är dåligt utförd om man blandar samman den med trosmäs-siga argument. Tidigare har tron varit en del av veten-skapens argumentation och föremål. Att en gudomlig kraft skulle ha skapat universum, är en tanke som en del vetenskapsmän och kvinnor fortfarande tillsluter sig. Många fysiker, matematiker och så vidare tror, att det i sista änden är en större kraft som har skapat uni-versum. Kanske Gud.

Frågor

• Vadärtro/religion?• Varförskullevetenskapvarainkorrektom

denbeblandasmedtro?

tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09

Vad är vetenskap?

Idag ser vi gärna världshistorien som en framgångs-berättelse, där människan hela tiden blir klokare och bättre. Under renässansen såg man istället världshis-torien som ett evigt förfall, fast att utvecklingen av vetenskapen kunde ge möjligheter till att förstå uni-versum. Tanken var att vi aldrig blir klokare än i tider-nas begynnelse, då Gud skapade världen i sin oänd-liga visdom. Man menade att sanningen om världen står i de äldsta böckerna och ansåg att man bland an-nat skulle läsa böckerna från det antika Grekland, om man ville veta hur Gud skapat universum. Men detta nöjde sig inte Tycho Brahe med – han ville ha bättre förklaringar på hur universum ser ut och varför.

Tycho Brahe intresserade sig inte endast för astrono-min, utan bland annat även för astrologin. Detta kan vara svårt att förstå med nutidens ögon, men dåtidens förhållande till astrologin får sägas vara annorlun-da. Man kan likna det vid den position som dagens väderprognoser har; vi är beroende av dem, men för-väntar oss också en del fel. Vid användande av astro-logi, menade man att det gick att förutsäga delar av framtiden med hjälp av horoskop. Idéen att kunna förutsäga framtiden, inbegriper också faktumet att framtiden måste vara bestämd. Detta bör förstås på det sätt att ens grundkaraktär har givits vissa förut-sättningar, men att ens öde därefter kan ändras med hjälp av utbildning, uppfostran och så vidare. Man menade vidare att det från Gud och änglarna, via stjärnorna och planeterna, strömmade god och emel-lanåt dåligt inflytande ner till människorna, djuren och plantorna.

Vetenskapshistorikern Thomas Kuhn utgav 1962 sitt verk Vetenskapens revolutioner. Häri lägger han fram teorierna om paradigmer och anomalier. Vetenskap-liga idéer som finns i ett samhälle och som är brett ac-cepterade som sanning/fakta, kallas för ett paradigm. Dessa idéer utgör en ram som blir omöjlig att tänka utanför. Paradigmen utgör med andra ord en gräns för det mänskliga erkännandet. Inom en paradigm kan det uppstå flera anomalier – upptäcker, idéer och teorier som inte passar in i den existerande paradig-men. När för många anomalier uppstår blir det dags att tänka om och ansluta sig till en ny paradigm. När många går från att mena en sak, till att mena något annat, kallar man detta för ett paradigmskifte. Idag

tänker vi mer på dessa förändringar som långsamma processer och inte, såsom Kuhn menade, som bryt-ningar. Kort efter Tycho Brahes tid, skedde ett sådant paradigmskifte. Många gick nämligen från att tro att jorden är centrum av universum (geocentrism), till att tro att solen är det (heliocentrism), så som vi gör idag (även om vi nu vet att solen endast är centrum för vårt solsystem).

Paradigmskiften förekommer också i vår tid. Det sker eftersom vi hela tiden gör nya upptäcker om vårt universum. På 1920-talet upptäcker vetenskapsman-nen Edwin Hubble att det finns fler än bara vår galax, Vintergatan, varvid universum blev större än vi någonsin kunnat drömma om. På 1960-talet bör-jade man t.ex. på allvar att tro på en teori som kall-las plattektonik. Teorin innebär att jordens yttre be-står av flera fasta plattor som rör sig i förhållande till varandra. Det är på detta sätt som jordskalv exempel-vis uppstår, när två plattor stöter samman. Ännu en gång ändrades våra idéer om universum och ett para-digmskifte uppstod i vår tid.

I ett positivistiskt perspektiv ses vetenskap som obe-roende av kulturen, men från ett konstruktivistiskt perspektiv kommer idéen om vetenskap att vara annorlunda i olika tider och kulturer, eftersom även vetenskap är en del av den mänskliga kulturen. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv förändras vetenskapen när samhället gör det. T.ex. är astrologi inte en del av den erkända vetenskapen längre och man kan därför inte bedöma Tycho Brahe och hans arbete utifrån ett nutida vetenskapsideal, lika lite som att dagens vetenskapsmän och kvinnor representerar en slutgiltig sanning. Det kan ju vara att vi upptäcker något nytt imorgon?

Frågor

• Vadtyckerduattenvetenskapsmanellerkvinnaär?

• Varförundersökermänniskanvärlden?• Tyckerduattviharanvändningav

vetenskap?

tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09

Hur var vardagslivet?

Under renässansen var samhället uppdelat i flera grupperingar; olika stånd. I toppen av samhället fanns kungen eller drottningen och adeln och i botten fanns bönderna. Adeln var det stånd som hade infly-tande, pengar, makt och jord. Men adeln hade också sociala förpliktgelser som gick uppåt och inte nedåt, i motsättning till idag. Till gengäld för de pengar, den makt och den jord som kungen eller drottningen gav dem, skulle adeln hjälpa till att styra landet. Detta hade betydelse för vilka utbildningar de tog och hur de kunde leva sina liv. Det förväntades av kungen eller drottningen att de skulle försvara både dem och landet, t.o.m. i krig om nödvändigt. Det förväntades också att man som länsherre skulle driva sitt län (sitt jordområde) på ett sätt som gav ett ekonomiskt över-skott, som kunde gå till kungen eller drottningen. Om man kom från olika stånd i samhället, var det sällan man hade med varandra att göra. Att klättra uppför den sociala stegen var i stort sett omöjligt och likaså kunde man normalt sett inte heller umgås med folk längre ned i hierarkin. Man blev född in i en position i livet, oavsett om man ville det eller ej.

Maten under renässansen var också väsentligt annor-lunda än idag. Bland annat är våra möjligheter till att lagra mat helt annorlunda. Det mesta skulle saltas eller torkas, eller på något annat sätt konserveras. I de stora städerna hände det ofta att vattnet blev förore-nat och därför tillverkade man inte sällan en del öl av vattnet. När man gör öl kommer temperaturen över kokpunkten och de flesta bakterier försvinner. Ölets alkoholhalt var betydligt lägre än idag och även barn drack det. Idag är kryddor billiga, men under renässansen skulle de flesta kryddor transporeras från

Mellanöstern i karavaner till fots eller häst. Detta kunde ta lång tid, av flera olika anledningar, och där-för var kryddor något av det dyraste man kunde köpa. När saker är dyra eller svåra att få tag på, är det en bra statussymbol. De rika och adeln använde därför många olika kryddor i maträtterna, allt för att visa på deras förmåner. Även idag kan man använda mat som statussymbol, men idealen är lite andra.

Genomsnittsåldern under renässansen var väsentligt lägre än den är idag. Anledningarna till detta är fle-ra; sjukdomar, levnadsförhållanden, sanitet samt att kosten har en stor inverkan på en genomsnittsålder. Upptäckten av antibiotika har bland annat gjort en stor skillnad. Tidigare kunde man dö av sjukdomar vi idag behandlar med penicillin och som försvin-ner efter ett par veckor. Under 1500- och 1600-talet drabbades Danmark, och Norden generellt, även av många våldsamma epidemier, vilket så klart hade en stor inverkan på genomsnittsåldern. Där inträffade t.ex. flera stora pest- och kopputbrott under renäs-sansen. De många sjukdomsutbrotten gav också en anledning till att predika om att domedagen var nära.

Frågor

• Är det även idag betydelsefullt vem du ärbarn till, vilken släkt du tillhör eller vemdukänner?

• Påvilketsättanvändermanfortfarandematförattvisastatus?

• Harviepidemieridag?

tychobrahe.com • facebook.com/tychobrahemuseet • +46 (0)418 47 31 09

Extra uppgifter

Tycho Brahe skrev även dikter.Dessa hadeolika föremål och ingick i hans storabrev-korrespondens. De både styrkte den of-fentliga identitetenochhyllade t.ex.mångamecenater eller Gud. Tycho Brahes dikterkanocksåvaraeningångtillattförståhanstankar,känslorochliv.

Analysera en dikt från Tycho Brahe. T.ex.”Elegi tilDanmark”. Eller skriv endikt somTycho.

FöljandeärettcitatfrånTycho.VadtrorduTychomenarnärhansägerdet?”Enastro-nom bör vara en världsmedborgare. Närstatsmän och andra plågor honom alltförmycket,börhanskyndasigtillettannatlandmedallt sitt. Fördetär inteviktigtattprio-ritera sitt land framfördenhimmelskt högavetenskap,sombärodödlighetensprakt.”UrMechanica.

Tycho Brahe hade många olika ”valspråk”– exempelvis ”non haberi sed esse”, somkan översättas till ”icke att synas, men attvara”.Gör, liksomTycho,dittegetvalspråkochöversättdettilllatin.Användev.GoogleTranslateellerenordbok.

Gör modeller i papir mache, eller andramaterial,avhurmanharföreställtsigvärlds-rymdenoch hur vi föreställer oss den idag(ellerkommeddinheltegnateori).

Detfinnsfortfarandeendelbevaradereceptfrånrenässansen.Provaattlagamatutifrånettrenässansrecept–blirdetgott?

För mer inspiration kan föl-jande boktitlar och länkar studeras närmre

BoktitlarHåkanHåkansson(red.):”TychoBrahe–Attlåtasjälenflygamellanhimlantinnar”

Århusuniversitetsforlag:”Ennyhimmel–Frakugleskallertilkvanteskum”

ÅkeJönsson:”TychoBrahe–Världsmedbor-garenfrånVen”

BiSkaarup:”Renæssancemad.OpskrifterogkøkkenhistoriefraChristian4.’stid”

Länkarstjernerogplaneter.natmus.dknatmus.dk/salg-og-ydelser/undervisningog-undervisningsmateriale/undervisningsma-teriale/ungdomsuddannelserne/danmarks-middelalder-og-renaessancewww.planetariet.dk/skoleservice/undervis-ningsmaterialewww.rundetaarn.dk/observatoriet/under-visningkroppedal.dk/astronomi/blog-astro-nomiw w w . d r . d k / s k o l e / H i s t o r i e /Tycho+Brahe/20131008160151.htm www.dr.dk/skole/Natur+og+teknik/Opfindersko-len/Opfindermuseet/Scenarie_4/ Stjerne-kiggeren_Tycho_Brahewww.dr.dk/skole/Historie/Renaessancen/Renæssancen.htmwww.dr.dk/arkivP1/Serier/Dengang_jor-den_var_flad/20110223143007.htm

www.tbobs.se