38
LOKALBEHANDLING praktisk guide Cecilia Svedman, AnnKristin Björk, Margareta Lundahl SUS Malmö 2016

LOKALBEHANDLING praktisk guide€¦ · LOKALBEHANDLING praktisk guide Cecilia Svedman, AnnKristin Björk, Margareta Lundahl SUS Malmö 2016

  • Upload
    others

  • View
    5

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • LOKALBEHANDLING

    praktisk guide

    Cecilia Svedman, AnnKristin Björk,

    Margareta Lundahl

    SUS Malmö

    2016

  • {

    Dermatologisk lokalbehandling

    Kan verka på tre nivåer

    • På hudens yta

    • I hornlagret

    • I hudens viabla delar dvs

    under hornlagret.

    Lokalbehandling behöver inte innebära att man tillför ett läkemedel:

    rengöring med tvål och vatten, att lägga ett förband, kompressionslindor osv

    är ex på lokalbehandling.

  • Läkemedel mot hudsjukdomar

    • Kan ges

    • Utvärtes

    • Intralesionellt

    • Systemiskt

    • Farmakologisk lokalbehandling innebär minskad risk för

    ev toxicitet och biverkningar på andra organ

  • Lokalbehandlingspreparat består oftast av

    • Ett läkemedel, aktiv substans

    • En vehikel, bas, dvs det som är bärare av den

    aktiva substansen, det ämnet är blandat i/löst i

  • Hornlagret, stratum corneum är ju det vi

    måste passera igenom för att nå de levande

    cellerna.

    Om vi vill nå under hornlagret med en aktiv

    substans vid lokalbehandling vilka faktorer

    kan påverka?

  • • Substansen måste kunna penetrera ner i huden dvs gå igenom

    barriärfunktionen, belägen i hornlagret.

    Denna möjlighet beror på storleken på ämnet (ämnet får inte vara för

    stort,ca 800 Da) fettlösligheten påverkar samt hur polärt det är (om

    icke polärt ökar möjligheten).

    Koncentrationen dvs dosen som ges är också av betydelse

    DEN AKTIVA SUBSTANSEN:

  • VEHIKELN• Även vehikeln, dvs basen har betydelse- ibland

    tillsättes ett ämne för att underlätta penetration

    (ex propylenglykol).

    • En vehikel kan även agera genom att vara

    ockluderande och därigenom hydrera hornlagret

    och öka genomsläppligheten.

  • Huden och administrationssätt

    • Hudens egenskaper påverkar om man skall kunna ge läkemedlet

    lokalt och hur, tex tjockleken, huden i handflatan svårare att påverka

    medan områden med tunn hud (ex ansikte eller naturlig ocklusion:

    där hud ligger an mot hud) har ökad penetration.

    • Huruvida huden är intakt eller om hudbarriären är skadad eller med

    en inflammation.

    • Man kan även ge ett läkemedel under ocklusion för att öka

    penetrationen (genom hydrering, temperaturökning lokalt samt

    genom att substansen och vehikeln inte förloras någon annanstans).

  • Ocklusionsförband av olika

    typer

  • SALVA (latin unguentum=ung)

    • Läkemedelsberedning för applikation på hud eller mukösa ytor. I

    rumstemperatur mjuk till halvfast-framställes av salvbas i

    enfassystem.

    • Terapeutisk egenskap hos vehikeln: Salvor med fet bas tex vaselin

    ger ocklusion och hydrerar därigenom hornlagret-ökad penetration.

    Användes på torr och fjällande hud. Ibland tycker patienten att de är

    kletiga. Kan med fördel i sådana fall rekommenderas till natten.

  • KRÄM (lat cremor=cr)

    • Läkemedelsberedning för hud och vissa mukösa ytor.

    • Mjuk konsistens och förekommer i multifassystem (dvs ofta

    emulsioner* där olja och vattenfas blandats). Beroende på hur

    dessa emulsioner är dvs o/w(olja i vattendroppar, minst fett) eller

    w/o(vattendroppar i olja, fetare) blir de olika feta. OBS för att hålla

    beredningen stabil tillsättes vanligen en emulgator, ytaktivt ämne ,

    samt konserveringsmedel (Obs kontaktallergi)

    *Emulsion=dispersion av två vätskor, jämför när man blandar olja och vinäger till en dressing

  • Lotion

    • En lotion är en emulsion av fettbaserade och vattenbaserade

    blandningar. Vätskehalten är hög (upp till 95%) och därför känns en

    lotion inte lika fet som andra hudkrämer. Fördelarna med lotion är att

    den är lätt att fördela i ett tunt och jämnt lager över huden och att

    den kan appliceras på större ytor, hög vattenhalt

    • Terapeutisk egenskap hos vehikeln: Krämer och lotioner släpper

    igenom vatten vilket kan vara fördel om förändringen vätskar, detta

    kyler dessutom.

  • Liniment

    • Flytande läkemedelsbredning, avsedd att appliceras på hud.

    • Eg puder i vätska-partiklar i fettfri vätskefas.

    • Ex zinkpudervätska, Terapeutisk egenskap hos vehikeln: uppleves

    kylande och klådstillande.

  • Lösning

    • Flytande läkemedelsberedning av ett eller flera ämnen lösta i ett

    lösningsmedel.

    • Användes för rengöring, baddning, dunstomslag, samt ibland för att

    tillföra läkemedel till hårbotten. Terapeutisk egenskap hos vehikeln:

    Kladdar ej. Kylande.

    • Nackdel: ibland spritlösning vilket kan svida.

  • Gel

    • En gel är en beredning med halvfast konsistens som skapas genom

    förtjockning eller förklistring (jämför när potatismjöl löses i vatten) av

    makromolekylära ämnen. Terapeutisk egenskap hos vehikeln: Lätt

    att stryka ut. Inte oljig eller fet.

    • Ex acnemedel (Differin (adapalen) finns som gel och som liniment

  • Medel som påverkar hornlagret

    • Ex de produkter som användes för att göra stratum corneum

    mjukare och inte så torrt-vattenbindande tex mjukgörande vid

    eksembehandling

    • A-vitaminsyra i kräm som användes för att ta bort keratinpluggar i

    follikelmynningarna vid acnebehandling

    • Keratinytiska:salicylsyra

  • Mjukgörande

    • Mjukgörande medel används för att förhindra uttorkning och för att

    temporärt förstärka hudbarriären. Mjukgörande medel har även en

    viss klådstillande effekt.

    • Medlen innehåller ofta karbamid, propylenglykol eller glycerol som

    vattenbindande ämne.

    • SVEDA?!?!?Prova utan karbamid och andra tillsatser

    • Det är lämpligt att den enskilde individen får prova ut olika

    mjukgörande medel eftersom upplevande av kosmetiska

    egenskaper och irritation varierar mellan olika personer.

    • Mjukgörande kan skrivas ut på recept i färdiga beredningar eller

    göra som ex tempore beredningar.

  • Tillsatser till mjukgörande

    Man har utvecklat mjukgörande med flertal olika tillsatser och effekten

    av dessa är inte alltid välstuderad.

    Tillsatserna skall ge en annan effekt till den mjukgörande krämen/salvan.

    Ofta har tillsatsen en vattenbindande förmåga.

    Det är tillsatsen som gör det möjigt att förskriva den mjukgörande krämen

    på recept.

  • Hur vet vi om vi smörjer lagom???

  • Hur mycket skall man använda???

    • Generellt för att smörja hela kroppen behövs 15-20g.

    • En vuxens ansikte och hals 1g

    • Bålen totalt 6, armar 0.5g, hand 0.5g, ben 3g och fot 1g.

    • ”Patient guide” ”fingertoppsenheten” den kräm patienten kan sätta

    på sin fingertopp motsvarar ca 0.5g.

    • OM en vuxen skall smörja hela sin kropp dagligen en vecka bör det

    gå åt minst 250g!

  • Det finns idag evidens för att mjukgörande har effekt på eksemhuden

    …vilken mjukgörande är dock en annan sak….

  • • Treatment with a barrier-strengthening moisturizer prevents relapse of hand-

    eczema. An open, randomized, prospective, parallel group study.

    Loden M et al. Acta Derm Venereol 2010.

    • A double-blind, randomized study to assess the effectiveness of different

    moisturizers in preventing dermatitis induced by hand washing to simulate

    healthcare use.Williams C et al Br J Dermatol 2010.

    • Treatment with a barrier-strengthening moisturizing cream delays relapse of atopic

    dermatitis: a prospective and randomized controlled clinical trial.

    Wirén K et al. J Eur Acad Dermatol Venereol 2009

    • Clinical effectivess of moisturizers in atopic dermatitis and related disorders: A

    systematic review. Lindh JD, Bradley M. Am J Clin Dermatol 2015.

    • Guidelines for treatment of atopic eczema (atopic dermatitis) part I. Ring J´et al; European Dermatology Forum (EDF); European Academy of Dermatology and

    Venereology (EADV); European Federation of Allergy (EFA); European Task

    Force on Atopic Dermatitis (ETFAD); European Society of Pediatric Dermatology

    (ESPD); Global Allergy and Asthma European Network (GA2LEN).J Eur Acad

    Dermatol Venereol. 2012 Aug;26(8):1045-60

  • Tillsatserna

  • KARBAMID

    Urea (från grekiska uron urin), urinämne eller karbamid är en kvävehaltig kemisk

    förening, med den kemiska formeln CO(NH2)2. Karbamid upptäcktes 1773. Det var det

    första organiska ämne som människan lyckades framställa ur oorganiskt material.

    •Karbamid ingår i många läkemedel och hudvårdsprodukter för dess fuktbindande och

    mjukgörande egenskaper.

    Man är inte helt säker på vad karbamid gör. Vissa studier tyder på att genomsläpplighet

    för andra applicerade läkemedel skulle öka men andra studier visar inte detta eller

    tvärtom dvs förbättrad barriärfunktion.

    •Användning av 5-10% i krämer och geléer tycks ge sänkt vattenavgivning samt minskad

    känslighet för irritation av tensider.

    •Förekommer tex i Monilen, Karbasal, Fenuril, Calmuril, Canoderm, Caress.

  • Glycerol: glycerin.

    CW Scheele kom 1779 på att glycerol kunde framställas genom hydrolys av

    olivolja.

    • Användes som lösningsmedel, mjukgörare, sötningsmedel, smörjmedel och

    konserveringsmedel.

    •Fuktighetsbindare i hudvårdsprodukter. Även föreslagits att lipidstrukturen i

    Stratum corneum på verkas och att frisättningen av corneocyterna underlättas.

    •Förekommer i Miniderm, Minicare, Sensoderm

  • Propylenglykol

    •Alkohol, användes som lösningsmedel för substanser som är instabila

    eller olösliga i vatten.

    • Antimikrobiella egenskaper. Använts för behandling av mjäll, ichtyos,

    tinea versicolor, seborroiskt och atopiskt eksem pga fuktbindande,

    antibakteriella och keratinolytiska egenskaper.

    •Irriterande egenskaper (för eksem patienter om mer än 10% för normal

    hud om mer än 2%).

    •Förekommer i propyderm, propyless samt locobase.

  • Mjölksyra

    Mjölksyra raffinerades första gången av den svenske kemisten Carl

    Wilhelm Scheele 1780 ur sur mjölk.

    •Fuktbindande egenskaper samt löser upp bindningarna mellan hudens

    celler.

    •Finns i Calmuril samt Locobase

  • Olika läkemedelsformer

    Många läkemedel finns i olika

    beredningsformer dvs med olika vehikel

    SAMMA LÄKEMEDEL –OLIKA BEREDNINGAR

    När välja vad????

  • • Vad man väljer beror på egenskaper hos

    basen

    • Var preparatet skall appliceras-var sitter

    förändringen som skall behandlas och hur

    ser den ut?

    • Patienten, önskemål, ålder, arbete etc

  • Medel som påverkar hudytan

    • Rengöring-vatten, alkohol, salvor, krämer

    • Antimikrobiella medel-ex klorhexidin, kaliumpermanganat, fucidin

  • • Kaliumpermanganatbad (= kalibad) används vid behandling av

    vätskande, infekterade och starkt kliande hudsjukdomar.

    • Kalibad ges under en begränsad tid en till flera gånger per vecka.

    • Kalibad kombineras ofta med annan behandling, till exempel

    smörjning med kortison- krämer, mjukgörande krämer, och/eller UV-

    ljus.

    • Kalibad missfärgar tillfälligt hud och naglar, som får en brunaktig

    färg.

    • Klåd dämpande!!

  • Hur blandar vi?

    • VUXNA - Fullt badkar

    1,5 dl flytande kaliumpermanganat 3%

    • BARN - Halva badkaret

    0,75 dl flytande kaliumpermanganat 3%

    • FOTBAD:

    0,3 dl flytande kaliumpermanganat 3%

    • HANDBAD:

    5 ml flytande kaliumpermanganat 3%

  • Kaliumpermanganat kan även baddas på ett tex infekterat

    eksem

    • Kaliumpermanganat 0,1 % är lämpligt att använda som omslag i 10

    minuter före omläggning

  • Puder

    • Pulverformig läkemedelsberedning avsedd för pudring av hud,

    slemhinnor och sår.

    • Består av fasta partiklar, oorganiska (ex titaniumdioxid) eller

    organisk (ex stärkelse)

    • Terapeutisk egenskap hos vehikeln: Puder absorberar fukt, minskar

    friktion och kyler hud.

    • Användes främst på intakt hud.

  • Pasta

    Salva med särskild fet konsistens genom blandning av PUDER i fet

    salvbas.

    •Terapeutisk egenskap hos vehikeln: Partiklarna ger absorberande och

    uttorkande egenskaper. Fettet mjukgör. Ocklusion mindre jfr vanlig

    salva. Pastan är trög att smörja ut men sitter kvar (ex

    macerationsskydd runt bensår)

  • Andra hudytebehandlings

    möjligheter….

    • Kemiskt skydd- solskyddsmedel med kemiskt skydd dvs de skyddar genom att absorbera UV ljuset.

    • Ljusskydd-titandioxid, fysikaliska skyddet i solkrämen

    • Kosmetik-att tillsätta tex färgämne till tex puder för att dölja

    • Kylande, antipruritisk-vatten och alkohol, puder

  • Medel som verkar direkt på vitala delar av

    epidermis, diskuteras vid de olika

    sjukdomstillstånden, för steroider se separat

    film

    • Antiinflammatoriska

    • Klådstillande

    • Antipsoriatiska

    • Antitumorösa

    • Sårläkande

    • Antihidrotiska

    • Pigmentminskande

    • Lokalanestetika

  • Andra lokalbehandlingspreparat

    • Föreläses delvis vid respektive dermatos

    • Läs boken!

    • Hyperkeratoser;avfjällande medel: salicylsyra ( Ej till stora ytor på

    små barn!), karbamid

    • Etsande substanser: silvernitrat, gentianaviolett (metylrosalin), även

    antikykotisk effekt