Lokal mat – från produktion till konsumtionSå arbetar vi i FalköpingSå arbetar vi i Falköping

Leif BigstenLeif BigstenFalköpings kommun

2011-04-07

Syfte med presentationen:y p

Syftet med denna presentation är att visahur Falköpings kommun menar att det krävs ett helhetstänkande och ett långsiktigt arbete för att lyckas med mer lokalproducerat i vårt samhälle. 

Utgångspunkten i presentationen är att lokalproducerat är en mycket central del i vårt arbete med attskapa en hållbar utveckling (tillväxt). 

Falköpings kommun har i många år arbetat mycket aktivt med att skapa ett efterfrågetryck men räcker det?????????

Om Falköping

Falköpings kommun är Västra Götalandsregionens största kommun till ytan med en omfattande och väl utvecklad jordbrukssektor.

Stor tradition vad gäller lokalproducerat. Bl a finns i kommunenett lokalt andelsmejeri, Falköpings Mejeri, vilka tillsammans med Falbygdens Ost fungerar som motorer i ambitionen att utvecklayg gden lokala produktionen.

Falköpings kommun har en levande landsbygd vilket medför ett brett intresse och ett stort engagemang för det lokala

Statistik 2008

Stockholm + 32 000

Kommuner som minskar 133 st

Hållbar utveckling – skall genomsyra allt!

Vision Falköping – Det goda livet!

k kl åd

g g y

Strategiska utvecklingsområden

Samhälle Brukareni

Medborgarenii

utveckling

boendetill ä t

i fokus

barnomsorgutbildning

icentrum

Falköping – tt kti ktillväxt

kommunikationutbildning

äldreomsorgsocial omsorg

en attraktiv kommunfolkhälsabemötandeinflytande

Ekonomiskt perspektivHållbar

Utveckling

Ekonomiskt perspektiv

Miljö perspektiv

Socialt perspektiv

Medarbetarskap

Kommunledningsförvaltningen – Utveckling och Tillväxt

Vision: Det goda livet – CittaslowVision:  Det goda livet  CittaslowVäg:  Hållbar utveckling

Perspektiv Mål Medel Särskiltpfokus

Ekonomiskt Tillgång till fler Aktiva processer ocharbetstillfällen/fler        projekt inom:invånare/fler besökare Logistik Dryport/kombiterminalinvånare/fler besökare ‐Logistik Dryport/kombiterminal

‐Miljö Biogas/vindkraftSocialt                             Brett engagemang och ‐Näringsliv/entre‐ Infrastruktur

lokal förståelse för våra prenörskap Nyföretagande och processer och projekt samverkanprocesser och projekt samverkan

‐Upplevelsenäring Megalitcentrum(natur och kultur) Lokal mat

Miljömässigt Minskad glokal miljö‐belastningbelastning

Varumärket Falköping

Kommunledningsförvaltningen – Utveckling och Tillväxt

Vision:  Det goda livet – Cittaslowållb klVäg:  Hållbar utveckling

Perspektiv Mål Medel Särskiltf kfokus

Ekonomiskt Tillgång till fler Aktiva processer ocharbetstillfällen/fler        projekt inom:invånare/fler besökare ‐Logistik Dryport

‐Miljö BiogassystemSocialt                               Brett engagemang och ‐Näringsliv/entre‐ Infrastruktur, 

lokal förståelse för våra prenörskap nyföretagande och processer och projekt samverkan

‐Upplevelsenäring Megalitcentrum(natur och kultur) Lokal mat

Miljömässigt Minskad glokal miljö‐belastning

Kärnvärde Kommunikationer

3 av 4 Kärnvärden3 av 4 Kärnvärden

Kärnvärde Matkulturen

f d !Det fjärde!

Falköping står för:

Stolthet

Kulturarvet

Öppenhet

Platålandskapet

Kommunikationerna

Gemenskap

Jordbruksbygden

Matkulturen

Cittaslow – kvalitetsmärkning för vårt arbete

Citt l fil fi f ti l tCittaslows filosofi - festina lente• att leva utan brådska, att ”skynda långsamt”

• att söka det unika, det speciellaspeciella

• att respektera det lilla och lokala i en globaliserad världlokala i en globaliserad värld

• att söka humana, miljövänliga och hållbara lösningar

6 nyckelområden 52 kriterier

• Miljö 11 kriterier

I f t kt 13 k i i• Infrastrukturen 13 kriterier

• Stadsplanering 9 kriterier

Lokala produktion 11 k it i• Lokala produktion 11 kriterier

• Gästfrihet 5 kriterier

• Information 3 kriterier• Information 3 kriterier

Exempel på offentliga satsningar

Lokalproducerat och skolan

•Måltiden i skolan

•Utbildningar i smak och näringslära

•Skolträdgårdar

•SkolmatsakademienUtbildningar i smak och näringslära

•Gymnasieprogram om lokal mat

Skolmatsakademien

•Lolog

Kök b dKöksombyggnader    Kf beslut:Kf beslut:‐System med varmmatsproduktion i linje med Cittaslowkonceptet‐Tillagning så nära matgästen som möjligtTillagning så nära matgästen som möjligt‐Logistik och transporter – koppling Lolog‐projektet‐Samlad produktion för special‐/allergikost

Politikerna har via vårt långsiktiga arbete fått en klar förståelseför nödvändigt helhetstänk utifrån vår hållbarhetsprofil och vaddetta kan innebära för vår kommun på längre sikt.

Utveckling av besöksnäringen i 

SkaraborgSkaraborg‐ Arbete pågår på delregional nivå‐ Lokala maten en viktig identitet

”…. Skaraborg har stora värden i form av vacker och varierande natur, en spännande kulturhistoria och en levande landsbygd som vi genom ett proaktivt och långsiktigt arbete kan nyttja bättre för att öka besöksnäringen i Skaraborg.bättre för att öka besöksnäringen i Skaraborg.Målsättningen är att till år 2015 fördubbla omsättningen inom turismnäringen i Skaraborg. Från 1 7 miljarder kronor (2007) till 3 miljarder (2015)”Från 1,7 miljarder kronor (2007) till 3 miljarder (2015) .

LeverantörLeverantör EnhetEnhet

LeverantörLeverantör

EnhetEnhet

LeverantörLeverantör

LeverantörLeverantör

E hE h

LeverantörLeverantör

EnhetEnhet

LeverantörLeverantör EnhetEnhet

LeverantörLeverantör

L ntöL ntö

EnhetEnhet

LeverantörLeverantör

LeverantörLeverantörEnhetEnhet

LeverantörLeverantörEnhetEnhet

SamlastningsterminalSamlastningsterminal

LeverantörLeverantör

LeverantörLeverantör EnhetEnhet

Lolog

Enbart en samlastningscentral inte löser frågan om hur vi får in fler och lokalaEnbart en samlastningscentral inte löser frågan om hur vi får in fler och lokala leverantörer/producenter.

Möjliga problem är t ex rädsla för administration (fakturering packning godsmärkningMöjliga problem är t ex rädsla för administration (fakturering, packning, godsmärkning mm). Detta kan lösas genom att dela upp upphandlingen i mindre grupper. 

Syftet med en samlastningscentral är miljö säkerhet och önskan att få med flera lokalaSyftet med en samlastningscentral är miljö, säkerhet och önskan att få med flera lokala leverantörer/producenter. 

Vad gäller syftet med att öka antalet lokala leverantörer finns en risk attVad gäller syftet med att öka antalet lokala leverantörer finns en risk att samlastningscentralen motverkar detta syfte.

I vår senaste upphandling fanns möjlighet att lämna på enstaka produkter eller pp g j g p pvarugrupper. Ett av kraven var att man skulle leverera det man tilldelats, även om man inte fått det stora stora uppdraget som huvudgrossist. Detta förbehåll medförde att de stora grossisterna avstod att lämna anbud på t ex frukt, grönsaker och mejeriprodukter. Anledningen till att man avstår är troligen omfattningen av transporterna. 

Om man i framtiden endast har en leveransadress finns chansen/risken att grossisterna lämna även på dessa delar då transportfrågan inte längre blir ett problem.

Exempel på satsningar in samverkan mellan det offentliga och privatadet offentliga och privata

Torgmarknad med lokala produkterg p

‐Flerårig tradition‐ 20‐30 producenter på plats för att sälja mat ochhantverk

‐ Vårfrumäss 2010 ‐ Vårmarknad vid trandansenMarknad med lokalproducerat i ett 300 kvm stort tält alldelses intill tranornas rastställe. Handla god mat, allt från kalkonkorv till knäckebröd ‐ Allt producerat på Falbygden med omnejd ‐ samtidigt 

d lsom du upplever tranorna. 

‐Mekelsmäss ‐ Skördefest på Falbygden med Konstnatten

‐ Affärsutveckling i kultursysten – stärka enskildaaktörer och utveckla arrangemangen Vårfrumäss,M k l ä h J l ä k dMekelsmäss och Julmäss som marknads‐platser för lokal mat och lokal kultur

Lokal mat– en del av Cittaslow

Exempel på privata satsningar

Tasteful Sweden är ett samarbetsprojekt mellan Enoteca Gärdstorp, Kurorten Mösseberg, Löfwings Ateljé & konstcafé, p, g, f g j f ,VinContoret i Tidaholm, Wrågården och Åsle tå.

Livsmedelsupphandling – LOU mm

Krav i livsmedelsupphandlingar

Krav/önskemål om svenskproducerat, närproducerat och krav på svensk djurskyddslagstiftning strider mot gällande EU‐lagstiftning.Det har i olika medier framstått att några upphandlande enheterDet har i olika medier framstått att några upphandlande enheter lyckas kringgå detta men det man gjort är att man angett miljöstyrningsrådets riktlinjer samt att man tydligt angett sin viljeriktning med avtalet. j g

Miljöstyrningsrådet har tagit fram riktlinjer som de flesta j y g g jkommuner följer. Dessa riktlinjer ligger inom ramen för EU‐lagstiftning men täcker alltså inte in alla krav i t ex den svenska djurskyddslagstiftningen. Dock har detta medfört att andelen svenska produkter som offererats ökat. 

Exempel på skrivning i upphandlingar

Många kommuner inkl. Falköping har i sin upphandling försökt skriva på ett sätt som gör så att man under avtalstiden, tillsammans med leverantören kan utveckla avtalet och de produkter det omfattar. 

”Huvudgrossisten är en viktig samarbetspart för oss och som vi önskar ett fördjupat samarbete med. Vi vill utveckla metoder som kan medföra fler underleverantörer från kommunernas närområden. Sortimentet skall vara levande och kan ändras beroende på l fö å k li h i ä d i å k d / ill kleveransförmåga, kvalitet och prisändringar på marknaden/tillverkare. Efterfrågat sortiment kommer att ligga till grund för inköp under 2010”

Livsmedelsupphandlingen och Lokalproducerat

Fler lokala producenter är en viktigt fråga

Diger informationsinsats inför vår upphandling

Upphandlingen innehöll också en formulering som innebar att man kunde lämna anbud på exempelvis 50 kg potatis till en viss enhet. ”Anbud kan antas i sin helhet eller i delar vilket innebär att avtal kan tecknas”Anbud kan antas i sin helhet eller i delar, vilket innebär att avtal kan tecknas med en eller flera leverantörer. Anbud får lämnas i sin helhet, i delar, del av volym, per kommun eller del av kommun”

När anbuden sammanställdes visade det sig att antalet anbud var det samma som vid tidigare upphandlingar!

Detta väcker en del frågor: ‐ Var är anbuden från alla lokala producenter‐ Finns det lokala producenter som kan uppfylla våra krav, inte bara gällandeFinns det lokala producenter som kan uppfylla våra krav, inte bara gällande   LOU utan också livsmedelslagstiftningen? 

Framtiden

A/ Ett av EU:s största miljöproblem är utsläppen av växthusgaser från den tunga trafiken Ett enkelt sätt att minska detta är att låta upphandlandetunga trafiken. Ett enkelt sätt att minska detta är att låta upphandlande myndigheter väga in transportupplägget i sina utvärderingar. Detta kan gynna lokalproducerat och stödjer EU:s egna intentioner som säger att:  

Senast år 2030, alltså om 20 år, ska 30% av dagens lastbilstransporter på över300 km i Europa ha flyttats över från vägarna till järnvägs‐ eller sjötransport. Och till 2050, alltså om 40 år, ska över 50% av landvägstrafiken ha överförtsOch till 2050, alltså om 40 år, ska över 50% av landvägstrafiken ha överförts från lastbil till transport med godståg, fartyg eller flodpråmar i gröna korridorer.Det fastslår EU‐kommissionen i en färsk vitbok med titeln 'Roadmap to a f f pSingle European Transport Area'

B/ Vi måste aktivt arbeta med entreprenörskapssatsningar (affärsutvecklingsprojekt) för intresserade lantbrukare. Viktigt att möta ett ökat intresse för lokalproducerat med ökad affärsmässighet hos våra producenter.

Sammanfattningsvis…….g

Ett arbete med att få fram mer närproducerat kräverplångsiktighet. 

Ytterst kräver en förändring mot mer lokal matett tydligt arbete med att förändra attityder och en förståelse om att ”Det goda livet” initialt kostar men på sikt gerom att  Det goda livet   initialt kostar men på sikt ger mångdubbelt tillbaka utifrån hållbar utveckling –hälsoperspektivet (socialt), marknadsperspektivet p p ( ), p p(ekonomiskt) och miljöperspektivet – Helhetstänkande

Fokusera nu mer på produktionsdelen!Konsumtionstryck måste bättre matchas mot produktionskapacitet!