LKAB Framtid Nr 5 2011

LKAB:s malm blir höghållfast SSAB-stål i malmvagnar, sid 5

w w w.lkabframtid.comN r 5J u n i2 011

Luossajärvi krymper på nytt med ny damm Sid 9

”Nya mentala kartor”

GästkrönikörAnn-Helén LaestadiusSID 7

Jippie! Sveriges bästa skola!Tävla och

vinn fiskespö!

Gå in på www. lkabframtid.com och tävla.

Sid 10

Glädjeskutt. Erika Kauppi, Erika Venäläinen, Frida Mettävainio och Marion Andersson har mycket att glädjas åt. Först ett långt sommarlov - och sedan ett nytt skolår där LKAB-akademins pengar kan hjälpa dem i studierna på Hjalmar Lundbohmsskolan. Foto: Åsa Poromaa.

Dynamisk förstärkning som klarar sättningar

75 miljoner ska via LKAB-akademin göra det möj-ligt för lärare och studerande i Malmfälten att söka pengar till vidareutbildningar eller studieresor.

2008 inledde LKAB arbetet med att montera in dynamisk bergförstärkning med stålnät, fiber-armerad sprutbetong och specialbultar för att klara oönskade sättningar på liggsidan i gru-vorna. Tre år av praktisk erfarenhet visar nu att investeringen varit lyckad, rätt monterad

– LKAB visar ett stort samhällsansvar, säger Tommy Nyström, kommunalråd i Gällivare. Sid 4

har den nya tekniken klarat de sättningar som ägt rum. – Betryggande, menar gruvchef Anders Lind-holm, efter att ha konstaterat ett gott resultat efter sättningen den 24 maj i en transportnivå i Kirunagruvan. Sid 2-3

Lars-Eric Aaro i ”Sommar” i P1 Sid 8 och 12

Magnetit inom vårdenSkyddar personal vid strålbehandling av can-cerpatienter. Sid 6-7

Infokontor invigdes Sid 11

Inflyttning i BäckåsenFörsta hyresgästerna på plats. Sid 8

Startskott i MertainenNu har provproduktio-nen startat. Sid 2-3

2 | LKAB f ramt id Juni 2011

LiTar du på deN dyNaMiSka bergförSTärk-NiNgeN?

JoAKIm mArKLuND, maskinförare, Göran Fjällborgs Åkeri AB– Ja, annars hade jag inte varit här. Jag litar på dem som kan det här med bergförstärkning.

Förbättrad förstärk ning fungerar

jande och betryggande, säger gruvchef Anders Lindholm i en kommentar. LKAB har de senaste åren investerat 400 miljoner kr i bl a bergförstärkningar med den nya designen för att motstå denna typ av bergrörelser.

bergbuLTarInstallationen av den dynamis-ka förstärkningen slukar stora mängder betong. Hål för bultar-na borras efter att orten spru-tats med fiberarmerad betong. Stålnät monteras på betongen. Bultarna förankras med betong som pumpas in i hålet. Längst ut fästs en stor bricka. Hur tätt man bultar har också betydelse. Vid s k dyna-miska laster är tätheten 1 me-ter mellan bultarna, på andra ställen max 1,5 meter. Bergbultar finns av flera olika typer. Den modifierade

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

1. Orten tillreds med en borrigg som borrar hålen för sprängämnena. Efter laddning och skjutning lastas rasmassorna ut. Därefter sker skrotning av löst sittande berg och sedan rensning.

2. Väggarna och taket sprutas med �berarmerad betong. Sprutarmen sträcks in i området. 3. Nätbommen lyfter nätet mot

berget sedan borrar man hål och gjuter in bergbulten i betong. Längst ut fästs stora brickor.

4. LKAB har installerat ett nät av geofoner i gruvorna. De är känsliga sensorer kopplade till ett datasys-tem för registrering av bergrörelser i gruvorna som löpande analyseras av bergmekanikerna.

ARMERAD BETONGARMERAD BETONG

SPRUTRIGGSPRUTRIGG

BULTRIGGBULTRIGG

Geofon

1 m1 m 3 m

eter

3 m

eter

Kirunabulten (bergbult)

Pvc-rör Hindrar stålet från att blir ingjutet (det delen som töjer sig.

Bom för bult-installation

50 cm50 cm 20 cm20 cm10 cm10 cm

10 cm10 cm

170 cm170 cm

80 cm80 cm

Armeringsstål

HalvkulaMöjliggör montage på sneda bergsytor.

cmcm

Bricka150 mmArmeringsstål

iKil

Gänga

Mutter

Nätbom

MaLMfäLTeNSedan tre år tillbaka arbe-tar Lkab med en ny typ av förstärkning för dynamiska laster för att öka säkerheten i underjordsgruvorna. den nya tekniken har klarat sättningar där den varit rätt monterad. – det känns glädjande och betryggande, säger gruvchef anders Lindholm, efter en händelse på transportnivån 1045 under jord i kiruna.

Säkerhetsarbetet har högsta prioritet för LKAB av det enk-la skälet att bolaget vill säker-ställa en trygg och attraktiv arbetsplats. Ett fokusområde är att säkerställa att de sätt-ningar som sker i gruvan inte leder till olyckor med fallande sten. Området utvecklas hela tiden med nya kunskaper och erfarenheter. – Vi är på rätt spår, säger han. 2008 införde LKAB förstärk-ningar för att ta upp s k dy-namiska laster - som tack vare sin nästan elastiska uppbygg-nad - kan fånga upp rörelser i samband med seismiska

händelser som sättningar och hålla tillbaka bergutfall. – Idén med förstärkningen är att den skall kunna ta upp stora deformationer i berget. Den ”vanliga” förstärkningen har begränsad förmåga att ta upp sådana deformationer, sä-ger Lars Malmgren, chef för LKAB FoU gruvteknik.

dyNaMiSk förSTärkNiNgLKAB har under de tre åren ökat kunskapen och utvecklat tekniken inom bergförstärk-ning för dynamiska belast-ningar. Förstärkningen består av fiberarmerad sprutbetong med utanpåliggande stålnät och bergbultar. Vid behov er-sätts bulten med s k kabelbult. Metoderna har utvecklats av bergmekanikerna tillsam-mans med gruvans personal och externa specialister. Ut-veckling av fler nya metoder och materiel pågår. Seismiska händelser som t ex sättningar kan vara både öns-kade och oönskade i gruvorna.

Önskade sättningar sker på den s k hängväggen, där det över-hängande berget strävar efter att rasa ned och fylla utrymmet efter den malm LKAB brutit ut. Sådana händelser ökar stabili-teten och säkerheten i gruvan eftersom hålrummet efter mal-men då fylls ut. Oönskade sättningar sker på liggsidan, där gruvortar och infrastruktur finns. Där förstärks berget, ofta med s k dynamisk bergförstärkning. Den 24 maj skedde en så-dan sättning på transport-nivån i Kirunagruvan 1045 m under jord. Magnituden var 1,9 på den lokala skalan. Rälsen lyftes upp på en 60-80 meter lång sträcka, men tun-neltak och väggar höll. I detta område installerades den nya typen av bergförstärkning för dynamisk last i tunneltak och väggar sommaren 2009. – Bergförstärkningarna vi-sade sig hålla. Det känns gläd-

FreDrIK LINDForS, elektriker, elbyrån Bertgren & Co AB – Ja, det verkar ju fungera än så länge.

JANI NätyNKI, elektriker, elbyrån Bertgren & Co AB– Nog har man sina tvek-samma tankar. Jag tror inte att den hjälper till 100 procent.

JoHN-INGvAr vIKtorSSoN, bergarbetare PeAB – Lite oro finns förstås. Fast man tänker ju inte på det för jämnan.

JeSPer LAuLAJAINeN, elektriker, elbryån Bertgren & Co AB – Jag vet faktiskt inte, den ser lite klen ut. Jag vill nog se den tjockare.

Första salvan sköts i Mert ainenMerTaiNeNde första salvorna till prov-produktionen i Lkab:s nya gruva i Mertainen har skjutits.

Fram till i september skall 300 000 ton järnmalm produceras och läggas upp för en prov-

serie i pelletsproduktionen i Svappavaara. – Försöken skall köras i sep-tember och november. Malm från Mertainen skall blandas med rågods från Kiruna. Vi undersöker hur den nya mal-men uppför sig i pelletspro-

duktionen, säger Peder Nen-sén, projektchef.

rik MagNeTiTMalmen från Mertainen bryts i tre olika kvaliteter, den bästa är rik magnetit över 52 pro-cent järnhalt. KGS bryter och

krossar malmen, som sedan fraktas på lastbil av entrepre-nörer 12 km ned till Svappa-vaara. – Efter provproduktionen gör vi en paus i brytningen för utredningar, analyser, ansök-ningar och miljöprövningar.

Juni 2011 LKAB f ramt id | 3

Förbättrad förstärk ning fungerar

Kirunabulten är tre meter lång och klädd med ett plast-rör som medger att stålet kan töjas upp till 15-20 cm. I vissa fall med stora spänn-vidder, t ex tunnelkorsningar, används s k kabelbultar som kan vara 7 – 12 meter långa. De kapas till av tjock wire och fästs på samma sätt. För att öka kunskapen om bergrörelser installerades geofoner i både Kiruna och Malmberget i större skala. Det är ett slags kännare som kan läsa av vibrationer i berget och bildar ett mycket känsligt övervakningssystem. Idag finns 130 geofoner i Ki-runa och lika många i Malm-berget. Dessutom installeras 80 nya geofoner på den nya huvudnivån KUJ 1365-meter.

Lkab och ceMeNT/beToNg:LKAB står för 7 procent av Sveriges för-brukning av cement och är en av landets största förbrukare.

Av cementen blandar LKAB betong på betongstationer i Kiruna och Malmber-get som också är Sveriges två största betongstationer.

LKAB:s förbrukning är 120.000 ton cement per år och beräknas öka till 170.000 ton.

LKAB:s cementförbrukning motsvarar en-ligt Betonginstitutet byggandet av 4.000 moderna lägenheter – per år!

Den mesta cementen går åt till att bygga och säkra ortar och vägar under jord – 40 mil vardera i KUJ och MUJ.

LKAB tar in all cement via cementkajen i Luleå.

All cement fraktas nattetid med LKAB:s systemtåg – 11- 19 järnvägsvagnar per dygn.

All betong för bergförstärkning armeras med stålfiber som blandas direkt med betongen i betongstationerna.

Även produktionsortarna, där malmen sprängs loss, säkras först med sprutbe-tong och bergbultar.

Från betongstationerna fraktas betongen i s k tombolabilar ned till gruvan.

När betongen skall användas till berg-förstärkning kopplas tombolan till en s k sprutrigg.

Sprutriggen är en lastbil med en stor betongpump som baktill har en lång spru-tarm med en manöverhytt. Sprutarmen kan sträckas in i det område som skall förstärkas, medan operatören sitter inom säkert område.

FAKTA:

Sprutriggen klär in bergorten med ett lager av fiberarmead betong sedan löst berg skrotats bort. Foto: Fredric Alm

Världens största betongleverantör

Kontrollrummet är betongfabrikens hjärta. I kontrollrummet på KGS i Kiruna jobbar bland annat Nathalie Eliasson, ordermottagare, Daniel Niva, processoperatör och Kenth Lantto processoperatör. Foto: Fredric Alm

kiruNaall betong som används vid bergförstärkningen i Lkab:s gruvor tillverkas av Lkab:s dotterbolag kgS. kgS fabriker i kiruna och Malmberget pro-ducerar tillsammans årligen 200 000 kubikmeter sprutbetong och 30 000 kubikme-ter betong till byggen, vilket gör bolaget till en av världens största betongleverantör.

Hösten 2009 stod den klar, KGS nya betongfabrik ovan jord i Kiruna. Från att tidigare haft betongtillverkningen un-der jord och tillverkat 40 ku-bikmeter betong i timmen har fabriken nästintill tredubblat kapaciteten och kan nu levere-ra 140 kubikmeter i timmen.

uNika recepTDet är till kontrollrummet alla beställningar kommer. Häri-från fördelas körningarna mellan entreprenörer och KGS egna förare.

– Varje betongbeställning är unik, de allra flesta kun-der har sitt eget recept som vi lagrar här, berättar Benjamin Krutrök, produktionschef be-tong och bergförstärkning.

NoggraNN vägNiNgVia transportband fordras ballasten (grus och sten) upp från markfickorna till byggna-dens högsta del och placeras i en av de sex olika sorterings-fickorna, beroende på ballas-tens storlek.

Därifrån doseras materialet i det så kallade vågplanet där allt material: cement, vatten, ballast, tillsatsmedel och fiber-armering noggrant vägs upp efter recept. Allt material vägs i kilo, t o m vattnet, efter det töms materialet i blandarna och blandas noggrant innan det fylls i de så kallade tom-bolabilarna.

avaNcerad LogiSTikSamtidigt som sprutbetongen är känslig och ställer stora krav på ballasten så är också

betongen en färskvara som måste användas inom 1-3 tim-mar. Och eftersom de ca två milen ner till bergförstärk-ningsområdena under jord tar ca en timme att färdas så är det viktigt att chaufförerna håller sina körtider.

– Det är avancerad logistik. Förmiddagarna är ofta hek-tiska och många gånger krävs det snabba beslut, berättar Kenth Lantto processoperatör.

– Man skulle kunna likna jobbet med en flygledares ar-bete, förtydligar kollegan Da-niel Niva.

När tombolabilen väl har fyllts med sin last och nått fram till sprutriggen kopplas fordonen ihop. Därefter tar det ca 30 minuter för betongspru-taren att tömma och fördela de närmare tio kubikmetrarna betong som ryms i tombolan och som räcker till att förstär-ka ca fem meter gruvort.

ULRIKA WESTERBERG

De har givit LKAB bättre kun-skaper och bättre tekniska förutsättningar att följa den bergmekaniska utvecklingen i gruvorna, möjlighet läsa av tidiga signaler och vidta åt-gärder för att minska risker orsakade av seismisk aktivitet. – Den nya bergförstärkning-en och det seismiska systemet

LKAB har investerat 400 miljoner kr i bergförstärk-ning sedan 2008. Ny teknik utvecklas i LKAB:s regi och

internationellt kunskapsutbyte.SVENSKA GRAFIKBYRÅN

1. Orten tillreds med en borrigg som borrar hålen för sprängämnena. Efter laddning och skjutning lastas rasmassorna ut. Därefter sker skrotning av löst sittande berg och sedan rensning.

2. Väggarna och taket sprutas med �berarmerad betong. Sprutarmen sträcks in i området. 3. Nätbommen lyfter nätet mot

berget sedan borrar man hål och gjuter in bergbulten i betong. Längst ut fästs stora brickor.

4. LKAB har installerat ett nät av geofoner i gruvorna. De är känsliga sensorer kopplade till ett datasys-tem för registrering av bergrörelser i gruvorna som löpande analyseras av bergmekanikerna.

ARMERAD BETONGARMERAD BETONG

SPRUTRIGGSPRUTRIGG

BULTRIGGBULTRIGG

Geofon

1 m1 m 3 m

eter

3 m

eter

Kirunabulten (bergbult)

Pvc-rör Hindrar stålet från att blir ingjutet (det delen som töjer sig.

Bom för bult-installation

50 cm50 cm 20 cm20 cm10 cm10 cm

10 cm10 cm

170 cm170 cm

80 cm80 cm

Armeringsstål

HalvkulaMöjliggör montage på sneda bergsytor.

cmcm

Bricka150 mmArmeringsstål

iKil

Gänga

Mutter

Nätbom

All sprutbetong armeras med stålfiber.

Benjamin Krutrök är produktions-chef för betong och bergförstärk-ning inom KGS.

Första salvan sköts i Mert ainen

Mertainen är ett av tre nya gruvprojekt i Svappavaara. Foto: Fredric Alm

2013 väntar vi att analyserna och miljötillstånden är klara. Då kan vi köra igång ordina-rie produktion 2014 och vara uppe i full produktion på 10-15 miljoner ton år 2015, säger Peder Nensén.

MAURITz MAGNUSSON

bidrar till bergmekanikernas vision om säkra och förutsäg-bara brytningsförhållanden i LKAB:s gruvor. Hittills har den nya dynamiska bergför-stärkningen motstått de laster de utsatts för där den varit korrekt monterad, säger Lars Malmgren.

MAURITz MAGNUSSON


Ny entré klar våren 2012MaLMbergeTförsta spadtaget är grävt för Lkab entré i vitåfors. den nya entrébyggnaden placeras invid forskningsstationen i koskullskulle. investerings-kostnaden beräknas till totalt 140 miljoner kronor. där ingår även en ny kontorsbyggnad inne på industriområdet.

Marken utanför det pågående bygget av Pelletizing Research Center – forskningslaboratoriet förbereds inför byggnationer-na. Jordlagret skalas av för att ge plats åt en stor parkerings-plats. I sommar görs grund-sättningen. Under hösten och vintern kommer byggkranar att synas som bekräftar byggets

framåtskridande. Då börjar själva byggnaden att ta form. – Jag tycker det känns ro-ligt och spännande. Det blir positivt för orten som får möjligheten till en förnämlig forskningsstation och en re-presentativ besöksentré till LKAB, säger Lennart Wiippola byggnadsledare vid LKAB.

Lennart Wiippola byggledare LKAB. I grävmaskinen sitter Vik-tor Westerlund. Foto: Maritha Mossberg

gamla landmärken borta för gottkiruNavyn över berget Luossavaara har förändrats. de byggna-der som en gång stod där; verkstaden, gruvlaven och sovringsverket, har rivits och jämnats med marken. Nu ska Lkab göra marken byggbar på nytt.

År 1941 byggdes sovringsver-ket. Några år senare, 1956, togs gruvlaven i bruk. Idag är bygg-naderna historia. Kvar finns endast högarna av betongkross och gammal armering. – Med hjälp av gripklor har byggnaderna långsamt tuggats ned. Rivningsarbetet tog cirka en vecka, säger projektledare Niklas Nordin. Allt material från bygg-naderna har tagits om hand och kommer att återvinnas. Betong från väggar, golv och tak ska användas till markut-fyllnad på plats. Alla metaller, exempelvis armeringsjärn och takplåt, sorteras ut och skickas för återvinning.

reLaTioNSriTNiNgRivningsprojektet på Luossa- vaara är den första stora riv-ningen inom samhällsom-vandlingen i Kiruna. – Det är inte bara att riva. Rivningsarbetet är en styrd process där alla material sor-teras och vägs. Det är väldigt strukturerat och ordning och reda i allt, säger projektledare Niklas Nordin. Alla konstruktioner som har funnits på platsen kommer att mätas in. Läget där de låg ritas sedan in på en så kallad rela-tionsritning. – Ritningen behövs i fram-tiden då marken kanske ska brukas till något annat. Då är det viktigt att veta vad som fanns där tidigare, säger Nik-las Nordin.

redo för fraMTideNNästa steg i återställningsar-betet är att riva alla betong-konstruktioner som finns under markytan. När detta är gjort fylls eventuella gropar igen och marken jämnas till. Därefter kommer de, sedan tidigare, identifierade förore-nade områden att saneras. – Efter det, i slutet av sep-tember 2011, är marken bygg-bar och redo för framtiden, säger Niklas Nordin.

JOHANNA FOGMAN

Kiruna ett landmärke fattigare.Foto: Fredric Alm

MaLMfäLTeNSkolan i Malmfälten ska bli bäst i Sverige. och det med hjälp av Lkab-akademin - och 75 miljoner kronor.

– LKAB ska rekrytera drygt 1 200 personer de närmaste fem åren. Vi är beroende av attraktiva samhällen och det är vår övertygelse att där är skolan en oerhört viktig grundsten. Därför donerar LKAB 75 miljoner kronor till den nybildade LKAB-akade-min, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. Från och med i höst kan pedagoger och elever från förskolan upp till gymna-siet ansöka om pengar från LKAB-akademin. Ansökning-arna kan handla om allt från studieresor, studiebesök och intressanta föredrag till vida-reutbildningar – och allt där-emellan. – Jag känner en stor stolt-

het över det här initiativet från LKAB. Man visar ett stort samhällsansvar, säger Gälli-vares kommunalråd Tommy Nyström. Roger Suup, barn- och ut-bildningsnämndens ordföran-de i Kiruna, håller med. – LKAB är redan i världs-klass. Nu ska våra skolor ock-så bli det, säger han.

På Hjalmar Lundbohmssko-lan i Kiruna är man lika glada. Rektorn Marianne Stöckel och läraren Stina Björnström sprudlar av idéer. En av dem handlar om att få med elever och lärare i planeringen av den skola som ska ersätta den nuvarande skolan när denna påverkas av markdeformatio-nerna.

– Jag tror att vi kan göra något riktigt bra och genom-tänkt ur pedagogisk synpunkt. Vi kan starta arbetsgrupper, följa forskningen och åka på studieresor för att få idéer från andra håll, säger Stina Björnström. Erika Venäläinen, Erika Kauppi, Frida Mettävainio och Marion Andersson vid års-kurs ett på miljö- och sam-hällsplaneringsprogrammet tänder genast på idén. – Helt klart. Vi som elever vet vad som fattas, säger de som har fler tankar om hur pengarna kan användas. – En studieresa där vi kan få se hur man praktiskt arbetar med miljöfrågor, som exem-pelvis Östersjön. Tänk att få åka ner och ta prover på vatt-net i stället för att bara läsa om det, säger Erika Venäläi-nen och får medhåll av kam-raterna. ÅSA POROMAA

Gällivares kommunalråd Tommy Nyström, LKAB:s vd Lars-Eric Aaro, barn- och utbildningsnämndens ordförande i Kiruna Roger Suup, LKAB:s personaldirektör Grete Solvang Stoltz och Gruvtolvans ordförande Jan Thelin släppte nyheten om LKAB-akademin i maj. Foto: Åsa Poromaa

Glada idag: Malmfälten ska bli sveriges bästa skola. Erika Kauppi, Erika Venäläinen, Frida Mettävainio och Marion Andersson. Foto: Åsa Poromaa.

En skola i världsklass


FAKTA – MALMVAGNARNA:kiruNa WagoNKiruna Wagon har varit ett konsortium mellan Nybergs mekaniska verkstad AB, GMKAB och KGS sedan 2004. Sista juni i år blev företaget ett aktiebolag och då lämnade också KGS företaget. Kiruna Wagon har också tillverkat de malmvagnar som går på malmbanan. I våras beställde LKAB ytterligare 300 nya malmvagnar från Kockums Industrier och underleve-rantören Kiruna Wagon. Det var Nybergs Mekaniska verkstad AB som tillverkade de gamla underjordsvagnarna.

MaLMvagNarNaKiruna Wagon ska leverera de första tio vagnarna den sista april 2012. De går direkt i produktion i Kirunagruvan. De nya vagnarna har full spårvidd på 1435 milli-meter, medan de gamla har en spårvidd på 917 millimeter. De gamla vagnarna väger knappt tio ton, lastar 21 ton och är 2,40 meter breda, 3,60 meter långa och 2,40 meter höga. De nya vagnarna väger 16,6 ton, lastar 44 ton och är 2,99 meter breda, 4,68 meter långa och 2,61 meter höga.

kiruNaMalmen från Lkab blir stål hos SSab som monteras ihop till underjordsvagnar av kiruna Wagon. När de färdiga vagnarna kommer till Lkab är cirkeln sluten. Snacka om kretslopp.

– Det är en häftig tanke. För-delen med stål är att det är 100 procent återvinningsbart. När de nya vagnarna tas i bruk så skrotas de gamla – och blir nytt stål, säger Fredrik Kangas platschef på Kiruna Wagon som just nu väntar på en för-sta leverans av komponenter till vagnarna. Det var strax före jul som Kiruna Wagon fick uppdraget att tillverka 121 malmvagnar till Kirunagruvans nya hu-vudnivå. Malmen kommer från LKAB, stålet från SSAB och plåten från Tibnor. Ki-runa Wagons uppgift är att

skära, bocka till och svetsa ihop vagnarna. Affären betyder att företaget växer från 23 anställda till 30 år 2012. – För vagnarna under jord har vi fokus på hållbarhet. De förra vagnarna slets snabbt.Därför har man höjt slitstyr-kan på stålet. Nu har vi ett högpresterande stål från bör-jan och målsättningen är att slippa renoveringar helt, säger Fredrik Kangas.

SSAB gillar stålkunden LKAB: Att LKAB är både leveran-tör och kund gillas förstås av Hans Åkerblom, försäljnings-ansvarig för Norden och Bal-tikum på SSAB. – Att LKAB ser fördelarna med SSAB:s höghållfasta stål är roligt. Precis som LKAB har SSAB världsledande produkter som skapar stor nytta för våra kunder, säger han.

Förhållandet kund-leveran-tör stannar inte vid vagnarna. Med investeringar i bergtappar, krossfickor och 3 000 fordon är LKAB en storkund av högpres-terande stål. – SSAB:s mål är att minst 50 procent av den sålda volymen ska vara höghållfasta stål. Fler och fler kunder upptäcker i samarbete med oss, att de kan minska sina kostnader och

LKAB besöksentré kommer att innehålla konferensrum, reception, utrymmen för ut-ställningar och drygt 40 kon-torsplatser. I byggprojektet ingår den slutliga etappen av forskningsstationen plus en helt ny kontorsbyggnad med 50 platser inne på industri-området. Under våren 2012 beräknas den nya entrébygg-naden vara inflyttningsklar.

MARITHA MOSSBERG

LKAB:s nya entrébyggnad vid LKAB i Malmberget.

uppnå effektivitets- och mil-jövinster genom att byta till bättre material, säger Hans Åkerblom och fortsätter: – SSAB vill, precis om LKAB, ligga i framkant när det gäller produktutveckling. Genom att fokusera på höghållfasta stål och använda bra råmaterial kan vi leverera de bästa pro-dukterna till våra kunder. ÅSA POROMAA

Malmens kretslopp

Malmen förädlas till marknadens håll-baraste järnmalms-produkt, LKAB Green Pellets.

Kiruna Wagon tillverkar en än mer slitstark vagn till LKAB:s gruvverksamhet.

SSAB tillverkar höghållfast stål av LKAB Green Pellets som

ger betydande miljövinster.

Vagn med malm forslas från gruvans brytning

till förädlingsverken.

rivning och demontering av hus på bolagsområdet

Bolagsvägen 24 är ett av husen som ska rivas. Foto: Maritha Mossberg

MaLMbergeTNu börjar rivningen av fyra hus innanför industristängslet på Johannesområdet i Malmber-get. detta efter att Lkab fått tillstånd från gällivare kom-mun att starta arbetet.

Av säkerhetsskäl måste om-rådet utrymmas innan års-skiftet med anledning av den pågående gruvbrytningen, en- ligt LKAB:s bergmekaniker. Rivningsarbetet kommer att pågå under dagtid måndag till fredag. Ingen försäljning eller överlåtelse av material eller inventarier kommer att ske från dessa hus. Inom kort inleds också ned-monteringen av sju hus som ska transporteras bort för för-varing på LKAB:s industriom-råde. Byggnaderna lagras till dess att deras nya användning och placering är klar.

MARITHA MOSSBERG

Fotnot: En prototyp av den nya vagnen som har konstruerats och tillverkats av Nordic Mine Technology. Företaget har också gjort det första tågsättet om 21 vagnar som levererats till LKAB. Resterande vagnar tillverkas av Kiruna Wagon.

MaLMbergeTTopbostäder tillsammans med bland annat Lkab:s fastig-hetsbolag fab anordnade trivselkväll i Malmberget onsdagen den 15 juni.

Tanken bakom arrangemang-et var att engagera människor att skapa ett snyggare Malm-berget. Drygt 200 personer kom. Tjottaheiti Express med bland annat Daniel Wikslund underhöll. – Det handlar inte om peng-ar. Det handlar om att engage-ra människorna att vara med och skapa ett snyggare Malm-berget, säger Mats Pettersson.

MARITHA MOSSBERG

Trivselkväll för ett snyggare Malmberget

Berne Selberg, ordförande i Top-bostäder, Märit Palo, vd Topbostä-der och Mats Pettersson LKAB. Foto: Maritha Mossberg


Strålande skydd med magnetit i betongväggarnauMeåför precis 50 år sedan byggdes Sveriges första klinik för cancerbehandling med järnmalm av magnetit som strålskydd i väggarna. Med järnmalm kan behand-lingsrum byggas tunnare samtidigt som strålningsskyd-det blir massivt och säkert.

SkåNeS uNiverSiTeTSSJukhuS i Lund bygger en ny strålbehandlingsklinik, där NCCs del beräknas stå klar under 2013. Sjukhusdelen blir 10 700 kvadrat-meter stor fördelat på 5 våningar och med sex strålskyddade rum för cancer-behandling. Väggarna byggs 2 meter tjocka med ballast av MagnaDense.

FAKTA:

ma material, magnetit från Ki-runa, används i väggarna. Nu levererades produkten som MagnaDense av LKAB:s dot-terföretag Minelco. – Användning av magnetit som tung och strålskyddande ballast i betong har ökat un-der de senaste åren. Magnetit gör nytta inom många områ-den, i detta fall sjukvård men också på fler områden där vik-ten har betydelse, säger Peter Esko, säljansvarig vid Minelco.

Ny orderI våras meddelade Minelco att man tagit hem en ny order på strålningsskydd till Universi-tetssjukhuset i Lund via bygg-koncernen NCC. Fler intres-santa objekt väntar. Professor Lars Jonsson för-klarar: – Inom strålningsskydd har vikten stor betydelse. Vi ville helt enkelt ha ett material med så hög densitet som möjligt för att göra helt strålningstäta väggar med rimlig tjocklek. Väggar av magnetitbetong kan gjutas tunnare med 1,2 meters tjocklek jämfört med 2,8 meter i vanlig betong. Det-samma gäller tak och bjälklag. Lars Jonsson kom från Ra-diumhemmet i Stockholm till Umeå 1960 ditlockad av chefen för den nya radiute-rapeutiska kiniken, Professor Lennart Johnsson vid den nya strålskyddsenheten i Umeå. – Vi invigde en ny anläggning under 2010, säger han. Foto: Fredric Alm

Lars Jonsson, radiofysiker, var med om att bygga upp Sveriges första cancerklinik med strålskyd-dande väggar av magnetitbetong. – Byggnaden är fortfarande intakt, även om utrustningen nu tagits bort, säger han.

Strålskyddsbunkrarna i Umeå är delvis nedsänkta i marken. Strålsäker-heten är mycket viktig för att strålning från cancerbehandling inte skall nå omgivningen.

Väggar i magnetit kan gjutas mindre än hälften så tjocka med bibehållen strålsäkerhet, som krävs för vanlig betong.

Användning av magnetit som tung och strålskyd-dande ballast i betong har ökat

Lars Gunnar Larsson som han samarbetat med på Radium-hemmet. Sjukhuset hade beslutat att investera i en s k betatron, som arbetar med 35 miljoner volt och som kunde leverera både röntgen och elektronstrålning. Nu är den sedan länge skrotad men var då Sveriges starkaste strålkälla för medicinskt bruk.

kiruNaMaLM– Kirunamalmen är tätare, fanns närmare, hade goda transporter och LKAB svarade positivt på vår förfrågan. Vi behövde tre olika fraktioner, från decimeterstora stenar till finare material. LKAB sorte-rade fram dem åt oss. Magne-titmalmen kom sedan på flak-vagnar och såg inte mycket ut där den låg i en hög på mitten. Men när vi skulle lyfta märk-tes vikten, säger Lars Jonsson. 51 år senare besöker Lars Jonsson sin gamla klinik igen. Byggnaden är fortfarande helt intakt, men all utrustning har rivits bort. Tusentals cancer-patienter har passerat de bas-tanta väggarna. – Konstruktionen har stop-pat bra. Den är helt intakt. Att byggnaden fått efterföljare vi-sar att vi var på rätt spår från början, säger han. MAURITz MAGNUSSON

– Magnetiten tog vi från Ki-runa. LKAB kunde leverera, säger Lars Jonsson, 84, radio-fysiker som var med om att bygga Sveriges första sjukhus med väggar av magnetit vid universitetssjukhuset i Umeå. 50 år efteråt, 2010, invigdes andra generationens klinik för strålningsbehandling av cancertumörer i Umeå. Sam-

Strålningen mäts. Kärnprov ur väggen på gamla anläggningen.

Foto

: Väs

terb

otte

ns

Ku

rire

n


GÄSTKRÖNIKAN

Jag har bott i Stockholm och i Solna i snart tolv år och det slår mig att jag kan fler gatunamn här än i Kiruna. Säger man Åsögatan är det självklart Söder, säger man Tomtebogatan tänker jag på den italienska favoritrestaurangen i Vasastan och sedan mina tidiga år i Stockholm kan jag gatorna som leder till och från Stureplan. Säg en gata och jag ser en karta framför mig och vet vilka tunnelbanestationer som ligger närmast eller vilka busslinjer som går just där.

I Kiruna var gatunamnen inte lika nödvändiga. Det var vik-tigare att kunna peka ut riktmärken. ”Han bor intill Statoil norra, du vet vägen som går mot Jägarskolan.”, ”Hon väntar vid rosa kiosken.” eller ”Det är gatan som ligger mitt emot Bolagsskolan.”. El-ler när det blir riktigt internt och man refere-rar till gamla händelser: ”Du vet gatan där jag ramlade av cykeln och skrapade upp knät när vi var på väg till stan.”

Självklart visste jag gatunamnen i mina egna kvarter där kompisar och kusiner bodde, underbara namn som Broms-gatan, Gruvfogdegatan och Schouggatan. Men annars var det ganska blankt. Fast det gick ändå, att hitta precis överallt, bara man fick rätt ledtråd. Men framför allt hade vi ju alla en ge-mensam historia på ett eller annat sätt. Som gick alldeles ut-märkt att använda när man behövde navigera sig fram.

Men hur blir det när Kiruna flyttar? När hus försvinner el-ler byter plats? När inte affärer och bensinmackar står där de en gång stod. Och när det inte går att referera till gamla min-nen. Hur lång tid tar det för oss att skapa nya mentala kartor? Hur lång tid tar det för gatorna att bli våra igen?

Kanske blir det som när jag flyttade till Stockholm. Helt plötsligt hade jag ingen som jag delat en historia med, inga barndomsgator och inga vuxna gator heller för den delen. Och jag insåg ganska snart att ingen annan använde sig av in-terna riktmärken. Det finns helt enkelt för många gator runt Skatteskrapan eller Gallerian för att det ska vara glasklart vil-ken gata man pratar om. Så det var bara att lära sig. Hitta.se blev min bästa vän.

Nu har det gått många år och nu har jag skapat mig egna gatuminnen i Stockholm och i Solna men jag har anpassat mig och lämnat Kirunastilen.

Frågan är vad det blir av mig när jag kommer till det ”nya Kiruna”, när jag inte längre bor där och inte är med om att skapa gatuminnen med mina vänner? Kommer jag att plugga gator på hitta.se som sen ingen annan har en aning om var de ligger. Istället pratar de om ”bakom Q8” eller ”gatan där jag mötte mitt livs kärlek – med en annan”.

Förresten, visst följer väl de gamla gatunamnen med till det nya Kiruna? Det måste de väl, vi kan ju inte ha ett Kiruna utan Hjalmar Lundbohmsvägen. Men å andra sidan finns ju en spännande möjlighet att skapa helt nya namn. Och jag vet redan vad jag röstar på. Självklart ska Kiruna ha Börje Sal-mingsgata och Åsa Larssonsgata.

Börje Salming- och Åsa Larsson-gator i nya Kiruna

Foto

: Ste

fan

Tel

l

ann-helén LaestadiusJournalist och författare till bl a ”SMS från Soppero”, ”hej vacker” och sommarens aktuella ”ingen annan är som du”. född 1971, uppvuxen i kiruna, bor sedan 1999 i Stockholm.

Lennart Johnsson vid den nya strålskyddsenheten i Umeå. – Vi invigde en ny anläggning under 2010, säger han. Foto: Fredric Alm


LKAB:s stipendier till gymnasieelever i Malmberget

Lisa Ärleborg, Frida Klarin, Kjell Karlsson, Stefan Aspemo, Per Lindgren och Victor Brandth. Julia Larsson saknas på bilden. Foto: Maritha Mossberg

MaLMbergeTunder några år har Lkab delat ut stipendier till gym-nasieelever på välkommaskolan i Malmberget.

På skolavslutningsdagen, fredag 10 juni gassade so-len och häggen blommade utanför sporthallen där fem studenter fick motta sina stipendier.

Stipendiaterna är följande:Julia Larsson, omvårdnadsprogrammet. Victor Brandth, elprogrammet LKAB profil. Per Lindgren, naturvetenskapliga programmet, skidgymnasiet. Delat stipendium mellan Frida Klarin, teknikpro-grammet och Lisa Ärleborg, företagargrenen. Stefan Aspemo, LKAB och Kjell Karlsson samord-nare LKAB profil var stipendieutdelare.

MARITHA MOSSBERG

Möt LKAB på festivalen kiruNaeric Saade, sagostunder och glass i stora lass. det är något av det som Lkab bjuder på under årets kirunafestival. Barnen står i centrum för LKAB:s satsningar under festi-valen. Under årets festligheter bjuder företaget bland annat på underhållning med Tobbe Trollkarl, ponnyridning, sago-stunder - och glass i stora lass.

Under festivalen kan be-sökarna också passa på att skicka en sommarhälsning till nära kära på ett gammalt he-derligt vis – det vill säga med vykort. LKAB bjuder på både vykort och porto.

LKAB:s informationskontor i Folkets hus har också öppet under helgen. Ett tips för den som är intresserad av företa-get och samhällsomvandling-en. Håll utkik efter fler akti-viteter och tider i kommande programblad. Kirunafestivalen äger rum helgen efter midsommar. Det vill säga 30 juni till 3 juli.

ÅSA POROMAA

Flyttlassen rullar inMaLMbergeTNu rullar flyttlassen in på bäckåsen, Lkab:s nybyggda bostadsområde på Mellanom-rådet i gällivare. Samtliga 28 lägenheter är bokade. inflytt-ningarna kommer att pågå under hela sommaren.

Vi är båda helt begeist-rade över att flytta hit

Egon och Marie-Louise Sund-ling har flyttat från bostads-området Hermelin i Malmber-get med katt, två hundar och en fågel – trots att de skulle fått bo kvar i 10 – 12 år till. – Vi ville flytta så länge det

finns valmöjligheter och det här är ett bra val, konstaterar paret Sundling. – Vi är båda helt begeist-rade över att flytta hit. LKAB:s policy att det ska vara glest mellan husen - det gillar vi, säger Egon Sundling.

får eN bLoMMaI samband med inflyttningen välkomnas hyresgästerna med en blombukett från FAB, som förvaltar LKAB:s fastigheter. – Det var en överraskning och inget vi väntade oss – men som vi uppskattade. Alla som flyttar in här får en blomma, säger Marie-Louise Sundling. De sista möblerna bärs in och några kartonger återstår att packa upp i den nya lägen-heten. Bäckåsens 28 lägenhe-ter är fördelade på sju tvåvå-ningsbyggnader. Mellan husen kommer generösa grönytor att breda ut sig för att skapa en villakänsla.

De 28 lägenheterna i de sju husen på Bäckåsen är alla bokade.

– Vi trivs jättebra, säger Marie-Louise och Egon Sundling om sitt nya boende. Foto: Maritha Mossberg

Till varje lägenhet hör ga-rage, carport och ett tio kva-dratmeter stort förrådsut-rymme. Lägenheterna håller en hög och modern standard. Alla bostäderna har möjlighe-ten att installera en bastu. In-duktionshäll, inbyggnadsugn i diskbänkshöjd plus mikro-vågsugn är standard. Tvättma-skin och torktumlare är instal-lerat i badrummet. Balkonger

och uteplatser är vända mot söder och sydväst som betyder mycket ljus och sol under hela dagen. Förutsättningarna är goda för en låg energiförbrukning i och med de välisolerade hu-sen och de energismarta lös-ningar som finns.

MARITHA MOSSBERG

”Sommar” i P1 med Lars-EricviTTaNgibland årets sommarvärdar i p1 finns Lars-eric aaro, vd och koncernchef på Lkab.

För femtonde året i rad kom-mer radiolyssnarna att bjudas på 90 minuter långa, person-liga program, skapade av mer eller mindre kända nordbor i programserien ”Sommar”. 58 olika sommarvärdar ska under sommarmånaderna dela med sig av sina historier. En stor andel är debutanter.Den 14 juli klockan 13.00 sommarpratar Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef på LKAB. JOHANNA FOGMAN

Lars-Eric Aaro sommarpratar i Sveriges Radios P1 den 14 juli. Foto: Fredric Alm


Dammen som nu byggs är faktiskt den tredje i ordningen inom sjösystemet. De tidigare torrlägg-ningarna har skett 1959 och 1997. Under sommaren är anslutning-arna till sjön stängda, men till hösten ska man kunna ta sig ner till Luossajärvis strand under den nya järnvägsbron i sjöns norra del.

kiruNaSamhällsomvandlingen i kiruna innebär inte bara att staden måste maka på sig. den innebär också att den stadsnära sjön Luossajärvi krymper.

Visserligen kan man redan nu se maskiner i arbete på och omkring sjön Luossajärvi, men för de allra flesta Kiruna-bor är det säkert ändå svårt att tro att nästa vår har sjöns yta minskat med en tredjedel.

abSoLuT NädväNdigT– Det är tråkigt att en så stor del av sjöns vattenspegel för-svinner, men det är absolut nödvändigt för att säkerställa LKAB:s framtid. Den nya hu-vudnivån och brytningen av sjömalmen gör att området som påverkas av markdefor-mationerna ökar avsevärt och går in under Luossajärvi. Utan damm hade sjöns vatten helt enkelt runnit ner i gruvan, säger Pia Lindholm, LKAB:s projektledare för dammbygget. När vattennivån i sjön stiger över en viss nivå måste vat-ten ledas bort. I dag görs det söderut via Lombolosjöarna och Luossajoki till Torneälven. Snart kommer den möjlighe-ten att försvinna på grund av markdeformationerna orsa-kade av gruvbrytningen.

probLeM för friLufTSLiveTDärför bygger man en kanal i norra Luossajärvi. Kanalen ska leda bort vattnet norrut via Pahtajokk och Rautasäl-ven till Torneälven. För att inte riskera torrläggning i Luossajokisystemet ska man i fortsättningen pumpa vat-ten till Lombolosjöarna via en markförlagd ledning. Under några veckor i våras ställde arbetet med kanalen till med problem för frilufts-livet när skoter- och skidå-karna inte längre kunde ta sig till Ädnamvaaraleden på ett säkert sätt. Det löste LKAB genom att under några helger

deT här häNder på LuoSSaJärvi:Nu-2012: Dammbygge, våtmark väster om sjön.MaJ-aug: Dragning av rör för pumpning av vatten till Ala Lombolo. JuNi: Muddring norra Luossajärvi.JuNi-JuLi: Muddring dammläget.JuLi-aug: Dammbygge Sjödel, morän fylls i sjön. I augusti når dammkroppen östra stranden. aug-okT: Spontning, metallplankor slås ner i moränen till fast botten för att täta dammkroppen. Arbetet kan orsaka buller. Sep-Nov: Sänkning av de fyra översta metrarna i den södra delen av sjön. Vattnet pumpas till norr om dammen. Nov 2011-apr 2012: Torrläggning av södra Luossajärvi. Vattnet pumpas till sandmagasinet på LKAB:s industri-område. apriL 2012-dec 2012: Färdigställande av dammbygget.

FAKTA:

Kirunas LKAB-stipendiater 2011kiruNafredagen den 10 juni fick hjalmar Lundbohmsskolans avgångselever i kiruna ta emot stipendier i kiruna kyrka på skolavslutningsdagen.

På plats fanns LKAB för att dela ut nio stipendier i bland annat kate-gorierna yrkeselev 2011 och na-turvetenskapspriset 2011.

JOHANNA FOGMAN

Övre raden från vänster: Anton Lund, elprogrammet, Olle Lundin, miljö- och sam-hällsplaneringsprogrammet, Robin Fredriksson Lindmark, miljö- och samhällspla-neringsprogrammet, Emil Kauppi, naturvetenskaps-programmet, Sara Burman, industriprogrammet.

Nedre raden från vänster: Linnea Tyni, miljö- och samhällsplaneringsprogram-met, Sofie Wågberg, miljö- och samhällsplaneringsprogram-met, Elin Vanhainen, miljö- och samhällsplaneringspro-grammet, Sofie Strömsten, naturvetenskapsprogrammet.

Brytningen krymper Loussajärvi på nytt

”När dammen är färdig ska LKAB och kommunen ta fram en lösning för hur framtida skoterleder och tillgång till sjön skall lösas”, säger Pia Lindholm, LKAB:s projektledare för dammbygget. Foto: Åsa Poromaa

bussa hurtiga skidåkare mel-lan leden och den tillfälliga parkeringen vid Mattarahkka. STäNger TiLLfarTer– Det var tråkigt att det blev så, men vi hade tyvärr inget annat val. Och de allra flesta skidåkare var nöjda med lös-ningen, säger Pia Lindholm. Området i och omkring Lu-

ossavaara är en arbetsplats med tunga maskiner. Av sä-kerhetsskäl stänger därför LKAB av samtliga tillfarter till sjön under sommaren. Men höstpromenaden till Ädnamvaara är räddad. Den 17 september öppnas Ädnam-vaaraparkeringen och den nya friluftsbron med en invigning.

ÅSA POROMAA

Fotomontage: Tjabba Nordanfjäll.

plantering för grönare miljöviTåforSinte mindre än 40.000 plantor sätts nu ut vid gamla damm-området i vitåfors.

– Vi planterar i området när-mast Koskullskulle för att på sikt efterlikna en naturlig miljö anpassad till omgivning och för att minska damningen. Det gamla dammområdet blir grönare och när plantorna har vuxit upp får vi en skyd-dande skog för vindar som samtidigt bromsar damm-spridningen från LKAB, säger Natasha Lyckholm och Harry Winbjörk som tillsammans med Kent Ström arbetar med projektet.

härdiga geNerLeverantör av plantorna är Svenska skogsplantor AB och planteringen görs av underen-treprenören Kalix Skogstjänst.

– Vi planterar gran och tall med gener från Lillpite res-pektive Karesuando. De skall vara så härdiga som möjligt för att klara den torra jordmå-nen och klimatet, säger Carina Holm från Svenska Skogsplan-tor AB.

Planteringen är ett led i den fortsatta efterbehandlingen av Vitåfors gamla dammområde, som omfattar 163 hektar to-talt. Sommarens plantering omfattar c:a 20 hektar högst uppe på dammkrönet.

MAURITz MAGNUSSON

Harry Winbjörk, Kent Ström och Natasha Lyckholm leder återstäl-landet av gamla dammområdet. Foto: Mauritz Magnusson

Plantering av tall och gran skall bidra till att bromsa vindarna och minska damningen i bl a Koskullskulle. Pjotr Stanek, Woj-cieh Stanek, Ryszard Majki och Wieslaw Wysocki, Kalix Skogs-tjänst planterar i räta linjer.

Carina Holm, Svenska Skogsplan-tor: – Vi väljer plantor med här-diga gener för att klara klimatet.


gå in på www. lkabframtid.com

och tävla.

Nu är sommaren här och massor har hänt på LKAB. Ett nytt informationskontor har invigts i Kiruna, priset på järnmalm har stigit med 20 procent, LKAB-akademin har bildats och säker- heten i gruvorna är bättre än någonsin med den dynamiska bergförstärkningen. Som grädde på moset får vi lyssna till LKAB:s vd när han sommarpratar i P1 sommar. Allt i sommar.

fråga 1. viLkeT år börJade Lkab Med dyNaMiSk bergförSTärkNiNg?1. 2008 X. 2009 2. 2010

fråga 2. hur MåNga MiLJoNer doNerar Lkab TiLL Lkab-akadeMiN?1. 7,5 X. 25 2. 75

fråga 3. När iNvigS Nya eNTré MaLMbergeT?1. Våren 2012 X. Hösten 2012 2. Sommaren 2012

fråga 4. hur STor är deN SJöburNa JärNMaLMSMarkNadeN ToTaLT per år?1. 1 000 000 000 ton X. 1 000 000 ton 2. 1 00 000 000 ton

fråga 5. viLkeT daTuM SoMMarpraTar Lkab:S vd LarS-eric aaro i p1 SoMMar?1. 14/6 X. 14/8 2. 14/7

VINN

ETT FINT

FISKESPÖ!

rätt svar i förra numret var: 2, 2, X, X, 2. vinnare blev vinnaren blev hans Johansson som vinner en praktisk och snygg rygg-säck. grattis från tävlings-redaktionen.

Stark järnmarknad bakom de nya höjda malmprisernaLuLeå– en stark stålmarknad där asien och främst kina är draglok driver järnmalmsbe-hovet just nu. det är basen för Lkab:s nya malmpriser, säger Lkab:s marknadsdirektör Markus petäjäniemi sedan de nya malmpriserna förhandla-des fram i maj.

Överenskommelser teckna-des med LKAB:s största euro-pakunder och gav 20-procen-tiga prisökningar för LKAB:s järnmalmsprodukter ovanpå den nuvarande prisnivån.

– Prisnivån är historiskt hög eftersom det råder brist på marknaden under hög ef-terfrågan. Så kommer det inte alltid att vara. På lång sikt väntas prisnivån på järnmalm att sjunka p g a ökande utbud. Men priserna kommer fortfa-

som för närvarande är c:a 1 miljard ton årligen. Därför grundas malmpriserna i för-handlingar mellan Kina och världens största leverantörer i Australien och Sydamerika.

årSavTaLVärldsmarknadspriset styrs i huvudsak av sinterfines, finkorning slig för sintring. Kvalitetspremier för pellets, järnhalt och andra mervärden tillkommer. LKAB:s överens-kommelser är ettåriga från den 1 april i år till sista mars nästa år. Årsvisa kontrakts-perioder var av gemensamt intresse.

– Båda parter tar en avvägd risk med hänsyn till de snab-ba svängningar som präglar marknaden idag. Samtidigt behöver LKAB kunder med en hög jämn efterfrågan av kva-litetsprodukter, säger Markus Petäjäniemi.

greeN peLLeTSÖkade skatter på koldioxid-utsläpp borde öka intresset ytterligare för LKAB:s Green Pellets

– Vi värderas för hög järn-halt, höga utbyten, hög kvalitet och säkra leveranser. Men att LKAB:s pellets minskar koldi-oxidutsläppen vid råjärnspro-

duktion värderas ännu inte fullt ut, säger Markus Petäjä-niemi.

Med marknadens höga ef-terfrågan på järnmalm är LKAB:s plan för ökade leve-ranser till c:a 27 miljoner ton under året ett stort plus, men inte tillräckligt.

– Vi kan växa en del bland de kunder vi redan har, dä-remot räcker det inte till nya marknadsandelar. Till det behövs ökade volymer som LKAB 37. Innan vi kan erbju-da marknaden dessa volymer dröjer det ännu några år, säger Markus Petäjäniemi.

MAURITz MAGNUSSON

LKAB:s malmpriser ökade med ca 20 procent från den första april. Foto: Andreas Lundberg

Markus Petäjäniemi, marknads-direktör på LKAB. Foto: Tomas Bergman

FAB ger ut tidning!kiruNaLkab:s fastighetsbolag fab ger nu ut en ny tidning till hyresgästerna av lokaler och bostäder. – Syftet är självklart att vi vill informera våra hyresgäs-ter om vad som är på gång, berättar Nina erkki, projektan-svarig på fab.

Tidningen Lokal & Bostad når i dagarna brevlådorna hos FAB:s hyresgäster. – Vi vill arbeta ett steg vi-dare på vår strategi att ha en nära dialog med våra hyres-gäster. De ska känna sig del-aktiga, det är viktigt för oss. Våra hyresgäster hjälper oss att utveckla vår service och förbättra FAB, konstaterar Nina Erkki, ansvarig för tid-ningsprojektet på FAB.

Hur ofta ska tidningen komma ut?

– Tre gånger per år är det planerat. En nu till sommaren och sedan en i höst och även ett nummer runt årsskiftet.

vad ska tidningen innehålla?– I det aktuella numret har

vi med det som händer i som-mar, aktuellt underhåll på res-pektive ort, fastighetsförvärv, ombyggnationer och infor-mation om nya regler. I varje nummer finns det också infor-mation om vår personal och kontaktuppgifter för att un-derlätta för våra hyresgäster att komma i kontakt med oss.

Alla FAB-anställda är med på bild i tidningen, varför det?

– Vi vill bli igenkända av våra hyresgäster. Ska vi ha en nära dialog är det bra om våra hyresgäster känner igen oss och kan prata med oss när vi råkar mötas, slutar Erkki.

RONNY OLOVSSON

– Vi vill ge hyresgästerna ännu bättre information, säger Nina Erkki, FAB.

rande att ligga på en för LKAB lönsam nivå, säger Markus Pe-täjäniemi.

koNJuNkTurerPolitisk oro, oljeprisutveckling, Tysklands beslut om kärn-kraftsavveckling, elpriset och koldioxidskatter är faktorer som alla kan påverka kon-junkturen.

– Därför finns det alla skäl att fortsätta bevaka kostnads-utvecklingen inom LKAB, sä-ger han.

Kina är idag världens största stålproducent och tar ensamt över 60 procent av världens sjöburna järnmalmsfrakter,


1958 presenterades skisserna till ett nytt kontorshus vid LKAB i Kiruna. Idag känner vi det som FK-huset eller LK-skrapan. Huset byggdes på den plats som var en camping vid Luossajärvis strand.

När planerna presenterades i en 7-sidig (!) artikel i LKAB-tid-ningen berättade författaren att huset skulle få 12 våningar och bli 40 meter högt med 300 rum. Huset har ritats av Ture Asplund, och klinkerfasaden skapades av konstnären Pierre Olofsson.

Planeringen av huset sköttes med minutiös noggrannhet. Föns-termodulerna fick bli avgörande. Efter beräkningar av gångav-stånd och noggranna mätningar avgjordes att 130 cm mellan fönstren var det rätta måttet. Det gav den kortaste fasaden. Rummen kunde då planeras i sex olika storlekar med 2 – 10 modulers bredd. Vanligast blev tre moduler. Rumsdjupen blev 3,5 moduler, som jämnades till 450 cm. Alla rum ligger vid fasaderna och huset har 1000 fönster som är två meter höga. Med 12 våningar fick man en rumsreserv på 9 procent. Bygget startades i april 1958 och skulle stå klart till nyåret 1960. Investeringssumman beräknades till 2,5 miljoner kr, ungefär som ett bättre nyproducerat småhus idag… MAURITz MAGNUSSON

Bo Isaksson, fd montageledare på LKAB och Henry Johansson fd auto-mationstekniker på LKAB passade på att studera kartan över Kiruna.

Kommunalrådet Kristina zakris-son (s) och Mats Dahlberg, biträ-dande kommunchef vimlade.

LKAB:s vd Lars-Erik Aaro (th) gav svar på besökarnas frågor.

Inger Aho, Arild Storeide, Göran Holm, och Kerstin Pettersson återfanns i vimlet.

Utställningen på Informationskontoret byts ut med jämna mellanrum.

Tommy Pet-tersson, verksamhets-chef på Folkets Hus, är glad över att fått LKAB som hyresgäst.Närmare 100 personer deltog i invigningen av Informationskontoret

i Kiruna.Många besökte utställ-ningen under lunchen.

Yvonne Bjuhr på Kiruna Lappland Turistbyrå.

Erica Mattsson, vd på Kiruna Lappland.

Det nya informationskontoret bjöd på många leenden.

Besökarna på invigningen av LKABs informationskontor vimlade med alkoholfritt bubbel.

Ylva Sievertsson, informatör på LKAB:s nya informationskontor i Kiruna.

LKAB-skrapan byggdes på en camping.

Med en gemensam skål invigde Lkabs vd Lars-eric aaro den 26 maj Lkab:s nya informationskontor i kiruna. kontoret som är inhyst i folkets hus entréplan är bemannat vardagar kl 10:30-13 och kl 14-16:30 och ger besö-karna möjligheten att titta på aktuella utställningar och ställa frågor kring stadsomvandlingen. det är en strate-giskt väl vald plats att placera ett informationskontor på. folkets hus har nämligen årligen 300 000 besökare.

Kristina zakrsisson, kommunal-råd i Kiruna (s).

MaLMbergeTdet är inte bara byggnader som flyttas från bolagsom-rådet i Malmberget. Nyligen forslades ett 30-tal träd från arboretet bakom disponentvil-lan. När Lkab: s industriområ-de utökas på grund av gruvans påverkan riskerar träden annars att gå helt förlorade.

1985 planterades de första trä-den i en av Malmbergets syd-sluttningar som en försöks-odling av träd som normalt inte ska finnas på de nordliga breddgraderna. De flesta trä-den kommer från Nordame-rika och Asien. Nu har nästan alla träd flyttats till en plats vid Vassaraälven i Gällivare.

Det är Arboretum Norr i Umeå som ansvarar för plan-teringen. Arboretum Norr bil-dades 1975 genom ett samar-bete mellan Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Umeå kommun. Arboretum är en trädsamling och kommer från det latinska ordet arbor som betyder träd.

Trädflytten till Gällivare med ett kyligare klimat bekymrar Johnny Schimmel föreståndare för Arboretum Norr.

– Visst är jag orolig men alternativet hade varit att ar-boretet inte alls skulle finnas kvar. Vi letade efter det bästa stället vi kunde hitta - där trä-den kan växa och observeras, säger han.

Arboretet ska också kunna besökas av befolkningen och andra intresserade.

Träden har grävts upp och transporterats iväg. Kvar bland hundkex och brännässlor finns ett par exemplar av jättepoppel och amerikansk björkal.

MARITHA MOSSBERG

Arboretet är flyttat

Här har ett 30-tal träd grävts upp.

Amerikansk björkal i arboretet Malmberget.

Jättepoppel. Foto: Maritha Mossberg

5SNABBA

FAKTA:

Namn: Lars-Eric AaroÅlder: 54Familj: Frun Siw och två ut-flugna sönerBor: LuleåAktuell: Sommarpratar i Sveriges Radios P1 den 14 juliSer: Sport när jag har tidLäser: PapperstidningarLyssnar: Sportradionäter: Fisk, gärna svågerns harr från Luspen

Lars-eric aaro, vd ochkoncernchef för Lkab

1. hur SkuLLe du beSkriva NuLägeT för Lkab?– Bra. Vi har en fortsatt väldigt stark marknad för LKAB:s produk-ter. Kunderna i Europa är lite mer återhållsamma inför hösten, inte negativa, men de tror att kvartal tre blir lite svagare. Men globalt sett är det en fortsatt väldigt stark efterfrågan. Vi har i dag en större efterfrågan än vi har kapacitet att leverera.

2. vad väNTar efTer SeMeSTerN i höST?– Vi måste fokusera på att jaga störningar i produktion, att få mer drifttid för att möta markna-dens stora efterfrågan. Att undvika stopp i produktion är en priorite-rad fråga. I höst startar vi också ett projekt med att utveckla vårt attraktiva LKAB där allas delaktig-het ska föra oss framåt. Vi har en ny chefsplattform där varje chef har ett ansvar att arbeta fram en utvecklingsplan där alla anställda deltar. Vi ska också gå ytterligare steg mot den olycksfria arbetsplat-sen, det handlar om dig och mig.


www.lkabframtid.com

Tryckeri Tryck i Norrbotten ABUpplaga 20 000 exemplar

TeLefoN Växel0980-710 00

poSTadreSS LKAB, LKAB Framtid981 86 Kiruna

koNcerNeN LKABwww.lkab.com

Nästa nummerav Lkab framtid

kommer 9 septemberaNSvarig uTgivare Lotta [email protected]

”Ett stort tack för ett engagerat arbete”

redakTioN Johanna Fogman: [email protected] Lindmark: [email protected] Magnusson: [email protected] Mossberg: [email protected]Åsa Poromaa: [email protected] Westerberg: [email protected]

produkTioN Vinter: [email protected]

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

arbeTSMiLJöantal olycksfall med frånvaro

LeveraNSeri miljoner ton

kvaLiTeTk-värde för 2011 ack maj: 97,4% och 2010 ack maj: 92,6%

97,4%

2010 2011

Totalt 2010 Ackumulerat 2010 Ackumulerat 2011

Jan

Antal

1211109876543210

2010 2011

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

LEVERANSER Miljoner ton

30

25

20

15

10

5

0

11,5

26,0

11,3

Där är det viktigt att vi arbetar vi-dare med ordning och reda för att undvika olyckor. Fokus i höst ligger alltså egentligen på arbetsplatsen, att få bort driftstörningarna, stärka säkerhetstänket och öka delaktig-heten och engagemanget..

3. viLka koNkreTa häNdeLSer Ser du fraM MoT i höST?– Agglomereringslaboratoriet Pel-letizing Research Center invigs i september. Det är en viktig sats-ning på vår produktutveckling för att stärka vår position som tek-niskt världsledande. På samhälls-omvandlingssidan är det viktigt att Kiruna kommuns detaljplan vin-ner laga kraft och att vi landar ett avtal även i Malmberget. Och för vår tillväxtstrategi LKAB 37 är det avgörande att tillståndshantering-en blir löst för Svappavaara.

4. vad viLL du Säga TiLL aLLa aNSTäLLda iNför SoMMareN?– Ett stort tack för ett bra och en-gagerat arbete under det första halvåret. Vi har haft en riktigt bra start på 2011. Vi har ett oer-hört motiverat arbete på många arbetsplatser där vi jobbar hårt med ordning och reda och säker-heten. Det är viktigt att alla deltar

i det arbetet nu framåt. Strategi-samtalen som jag har haft med 3 600 människor har varit en kick för mig personligen. Nu ska vi ut-veckla den här dialogen vidare, jag vill fortsätta samtalet på ett nära sätt så att jag får alla anställdas synpunkter på hur vi fungerar.

5. vad Ska du SJäLv göra uNder diN SeMeSTer i SoMMar?– Jag har rest väldigt mycket under våren, så det blir nog mest semes-ter på hemmaplan i Norrbotten. Jag kommer nog att spendera en hel del tid i båten i Luleå skärgård.

Mer information om tjänsterna, placeringsort, sista ansökningsdatum och ansökningsformulär

hittar du på www.lkab.com

Söker: Marketing Communications Manager,

Minelco AB, Luleå Sektionschef, Malmtrafik i Kiruna AB

(MTAB) Vikarierande Miljö- och energiingenjör,

Mining Division Förädling Kiruna, PK Mekaniker till malmförädlingsverken

i Kiruna Koordinator för kommunikationsverksam-

heten, Malmfälten Webbinformatör, Malmfälten

Foto: Fredric Alm

Documents

LKAB Framtid Nr 5 2011