LKAB Framtid 2010 Nr11

1890 den 24 oktober fastställs bolagsordningen för Luossa-vaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB). Den 18 december hålls konstituerande bolagsstämma i Stockholm. De 2 000 aktierna à 1 000 kronor är fördelade på 14 ägare. Till ordförande utses ma-joren Robert Schoug, som tecknat sig för nära hälften av aktierna. Förste verkställande direktör blir Carl Johan Ljunggren.

1898 beslutar riksdagen och det norska stortinget att Malmbanan ska för-längas från Gällivare till Narvik. Hjalmar Lund-bohm blir LKABs första disponent i Kiruna.1899 Föds Kiruna Söderberg, samhällets förstfödda.

1 2 0 å r a v f r a m t i d s t r o – J u b i l e u m s e x t r a

w w w.lkabframtid.comN r 11D e c e m b e r2 01 0

J U B I L E U M S E X T R A

Ett sprakande fyrverkeri på LKABs fem verksamhetsorter lyste upp vinterhimlen och passande nog är de fortsatta framtidsutsikterna för 120-åringen LKAB ljusa. En fortsatt stark efterfrågan på världsmarknaden med rekordprognoser för stålindustrin bäddar för en fortsatt expansiv framtid. Sid 6-9

LKABs ljusa framtid

Skidsäsongen räddadEtt samarbete mellan LKAB och Kiruna BK håller Luossavaaraback-en öppen. Sid 11

Nya gruvor kan få väntaLängre handläggnings-tider för miljötillstånd riskerar gruvprojekt. Sid 5

En fråga om liv eller dödAkutkirurgins framtid i Kiruna är en het fråga: – Tidsfaktorn är oerhört viktig vid svåra bukska-dor, konstaterar Louis Riddez, traumakirurg på Karolinska universi-tetssjukhuset. Sid 2-3

”Vem ska ta ansvar?”Åsa Larsson och Petra Östergren ger sig också in i debatten: ”Nog förtjänar Kiruna mer än en vårdcentral”. Sid 3

2011 start för ny nivåMalmberget förbereder brytning av nya huvud-nivån. Sid 12

Foto: Rune Dahl

Kitok och Sturk överens. Foto: Kjell Törmä

2 | LKAB f ramt id December 2010

Avtal om Kiruna kan klubbas i februariKIRUNA LKAB och Kiruna kommun arbetar med det av-tal som reglerar etapp ett av Gruvstadsparken, det område av staden som först berörs av deformationerna från gruvan. Det var tänkt att avtalet skulle tas upp i kommunfullmäktige 20 december, men nu ser det ut att dröja till februari nästa år eftersom det ännu återstår några detaljer innan fullmäk-tige och LKABs styrelse kan ta upp frågan till beslut. – Det är komplicerat och till stora delar obruten mark eftersom ingen gjort något liknande före oss. Men vårt mål har varit tydligt; att hitta långsiktiga lösningar för hur gruvan och staden ska utveck-las tillsammans, säger Anders Furbeck, direktör för sam-hällsomvandlingar på LKAB.

ANDERS LINDBERG

1899 LKABs första kontor står klart.1900 anläggs staden Kiruna och en stadsplan fastställs. 1901 Mekanisk verk-stad och ångkraft-station byggs på Ön i Kiruna.


1903 Malmbanan invigs den 14 juli av unionskungen Oscar II. Redan i januari lastas den första malmbåten (3.337 ton)i Narvik för last till Rotterdam.1906 är den första permanenta malmkajen klar i Narvik då Kai 1 tas i bruk. Kiruna har nu 5.500 invånare.1907 går svenska staten in som delägare i LKAB. Spårvagnar börjar rulla på Kirunas gator.

Tidsfaktorn en fråga om liv eller dödKIRUNAOm Kiruna förlorar möjlighe-ten till avancerad akutkirurgi kan människoliv riskeras vid allvarliga olyckor. Då dröjer det över två timmar innan den skadade ligger på operations-bordet. – Det är för lång tid. Vid penetrerande skador i buken är det avgörande att snabbt få rätt vård, säger Louis Riddez, traumakirurg på Karolinska Universitetssjukhuset.

Akuta operationer som kräver narkos och buköppningar kan bli omöjliga att genomföra i Kiruna i framtiden. Det fö-reslås i en tjänstemanna- utredning från landstinget som mött stor kritik från all-mänhet, lokal- politiker, fack-föreningar och näringsliv, däribland Rymdbolaget och LKAB. Och nu bekräftar medicinsk ex-pertis hur av-görande tids-faktorn är vid svåra inre skador. Louis Riddez är Sveriges mest ruti-nerade trauma- och akutki-rurg, verksam vid Karolinska Universitetssjukhuset:

TIDEN AVGÖRANDE– Tidsfaktorn är oerhört viktig vid svåra bukskador, speciellt om det är öppna stickskador, men i enskilda fall även efter trubbigt våld. Man måste få kontroll på sto-ra blödningar och så att säga stänga av kranen, alltför stora blodförluster går inte att er-sätta med dropp. Vid riktigt svåra fall kan transport krävas till något av de stora universitetssjukhusen söderut, men även då är det avgörande att man före trans-porten kan förbereda patien-ten på rätt sätt. – Då måste det finnas ki-rurger som klarar att öppna buken, stoppa blodflödet och säkra bland annat levern inn-an patienten kan flyttas, och det kräver ju operationsmöj-lighet på det mindre sjukhu-set, säger Louis Riddez.

LåNG TRANSpORTVäGEnligt förslaget från landsting-ets utredning ska operations-resurser koncentreras inom länet för att bevara kompe-

tensen. Därför skulle Kiruna kunna mista möjligheten att utföra exempelvis gallopera-tioner, blindtarmsoperatio-ner, ljumskbråcksingrepp och buköppningar. Detta skulle också medföra att akuta ope-rationer som kräver narkos och buköppning inte längre kan genomföras. Därmed tap-par tjänstgörande läkare helt valmöjligheten att utföra en operation och den skadade personen måste transporteras till annan ort. – Det har inträffat olyckor

Det tar i snitt en timme att få upp en skadad med ambulans från de djupaste nivåerna i Kirunagruvan, säger Stig Starlind, Gruvtolvan.

Det är när olyckan är framme man vill ha de bästa lösningarna till hands

i Kiruna där det uppkommit inre blödningar och där möj-ligheten att genomföra just så-dana här ingrepp på plats har räddat liv, säger Stig Starlind på Gruvtolvan. Redan idag är transportvä-garna under jord långa, och ju djupare brytningen går, desto längre tid tar det att åka ner – och upp. I snitt är det fråga om cirka en timme innan en ambulans har hunnit hämta en skadad ur gruvan, och då återstår en dryg timmes färd till Gällivare om Kiruna förlo-

Sanering av oljerester utfördKIRUNALKAB har utfört saneringen av de oljerester som återfun-nits vid området Porfyren intill Luossavaara gamla gruv-område i Kiruna. Oljan kom från metallbehållare som inte varit helt tömda när de ham-nat i jord- och bergmassorna. Området där föroreningskäl-lan fanns var litet, cirka 20 gånger 20 meter. Mätningarna visade att oljeresterna inte hade spridit sig till det närlig-gande bostadsområdet eller till grundvattnet. – Föroreningskällan och jordmassorna runt omkring har grävts bort och platsen har återfyllts med rena fyll-ningsmassor. Arbetet har gått mycket bra och resultatet blev det vi ville uppnå; marken är sanerad från oljeresterna, sä-ger projektledaren för Luossa-vaaras efterbehandling, Niklas Nordin.

ANDERS LINDBERG

Louis Riddez, Karolinska Universitets-sjukhuset.

Foto: Madeleine R Sundström

Anders Furbeck.

December 2010 LKAB f ramt id | 3

KIRUNASkadade arbetare i Sveriges guldgruva ska inte behöva åka tolv mil för att sys ihop, skri-ver författarna åsa Larsson och petra Östergren.

När vi var unga hade någon sprayat: ”Kiruna dör - slåss” på en av stadens fasader. Även om vi inte stannade kvar och kämpade, utan flyttade söde-rut, kommer vi alltid hem dit. Till släkt, vänner och familj som fortfarande bor kvar - och inte minst i våra författarskap. Kirunabor är vi i hjärtat. Så när de höga herrarna i Luleå vill lägga ner akutkirurgin i Kiruna säger vi att vad fan! För snart tio år sedan stäng-des BB i staden. Kvinnorna skulle nu föda i Gällivare. Det är tolv mil dit. Den smala landsvägen är ingen picknick-tur ens på sommaren. Och det här är fjällvärlden. På vintern med snöstormar, långtrada-re och renflockar är den en mardröm och ofta helt ofar-bar. Många ungar har sedan nedläggningen fötts på par-keringsfickor längs vägen mot Gällivare. Och nu är det alltså kirurgin som man vill flytta. Säg att en olycka sker i gruvan. Någon behöver sys ihop. Först måste den skadade hämtas från un-derjorden. Eftersom gruvbryt-ningen går djupare och dju-pare, så blir transporttiderna allt längre. Till den nya huvud-nivån som anläggs på 1365 meters djup tar det 45 minuter att köra. Och det enkel väg! Sedan ska man upp igen. Och iväg till Gällivare! Allt som allt tre timmar. Dessutom, ett sjukhus med bristfällig kirurgisk beredskap kan inte rekrytera kompetenta läkare, ambulanstransporter med svårt sjuka kommer att bli fler eftersom det hårda vädret försvårar helikopterfärd, de livsuppehållande åtgärderna vid större trauman i väntan på transporten till storsjukhuset i Umeå blir omöjliga. Vem ska ta ansvar för de patienterna? Det saknas inte pengar. Vi alla, staten, äger LKAB som firar 120 år i år. Bara nio av de åren har gruvan gått med förlust. Åren 1976–1982 kallas ”de sju svåra åren”, då det var kris i hela gruvbranschen. Då

Hjältarna i Kiruna behöver akutvård

grundlades myten om Malm-fälten som bidragsberoende. Sanningen är att LKAB är statens mest lönsamma bolag. Det går som tåget, ofattbart bra. I reda pengar, alltså det som kommit oss alla till godo i form av bolagsskatt och utdel-ning till ägaren staten, handlar det om 20 miljarder kronor de senaste tio åren. Årets resultat kommer att slå alla tidigare rekord, de första tre kvartalen var vinsten ofattbara 11 mil-jarder kronor. Kiruna hjälper till att för-sörja Sverige. Området är det i särklass mest exploaterade genom alla tider. Det som sker i Malmfälten är därför en an-gelägenhet för hela Sverige. Och nu förtjänar Kirunaborna Sveriges stöd. De människor som valt att flytta upp, de som väljer att bo kvar, de skall ha sjukvård i toppklass. Redan 1909 ville Kiruna-borna att en liten del av LKABs vinster skulle återinvesteras i samhället, det var dåligt ställt med skola, vatten, vägar, sjuk-vård. Man ville att Kiruna skulle bli en köping, då skulle nämligen bolaget erlägga en produktionsskatt till samhäl-let. Så röstade man om saken. Eftersom antalet röster du fick berodde på hur mycket du tjä-nade, hade rikingar som dis-ponenten Hjalmar Lundbohm upp emot 100 röster vardera, medan en vanlig arbetare hade en röst. Och Kiruna blev ett municipalsamhälle, vilket innebar att produktionsskatt erlades till den stad där bo-laget hade sitt huvudkontor, alltså Stockholm. Förbittrade blev Kiruna-borna som kände sig förrådda och utnyttjade. Förrådda och utnyttjade kände vi oss under den stora gruvstrejken 1969- 1970. Förrådda och utnyttjade känner vi oss i dag. Kiruna bidrar till försörj-ningen. Nog förtjänar staden mer än en vårdcentral. Om det inte finns rättvisa, om det inte finns balans, då förlorar vi alla. Låt dem inte göra det. Slåss för oss.

ÅSA LARSSON PETRA ÖSTERGREN

Publicerades första gången i Expressen den 6 dec 2010.

1910 Kiirunavaaras högsta topp, Statsrådet, sprängs bort med en rekordsalva.1912 LKABs gåva till försam-lingen, Kiruna kyrka, invigs den 8 december.1915 Malmbanans norra omlopp, sträckan Kiruna-Riksgränsen, elektrifieras som första större järnväg i landet.1919 öppnas Luossavaaragruvan.

DEBATT: Åsa Larsson och Petra Östergren:Tidsfaktorn en fråga om liv eller död

Det tar i snitt en timme att få upp en skadad med ambulans från de djupaste nivåerna i Kirunagruvan, säger Stig Starlind, Gruvtolvan.

rar operationsmöjligheter. Är vädret dåligt kan det ta längre tid eller bli totalt stopp. – Det är ju inte sällan det står långtradare i Muorjevaa-rabackarna och spärrar hela E10:an. Och när det är så då-ligt väder kan man oftast inte flyga heller, säger Stig Starlind.

HÖG pRIORITET fÖR LKABI diskussionerna om akutsjuk-vården har det framförts att det är så sällan det händer all-varliga olyckor i gruvorna att behovet av akutvård minskat.

– Så kan man inte tänka. Man försäkrar ju huset fast det aldrig har brunnit ner. Det är när olyckan är framme som man vill ha de bästa lösning-arna till hands, oavsett om det händer något i gruvan, på Esrange eller i fjällvärlden. Våra geografiska förhållanden i Kiruna är unika, säger Stig Starlind. Och från LKABs ledning är budskapet tydligt: valmöj-ligheten att utföra akuta ope-rationer på Kiruna sjukhus måste finnas kvar.

Foto: Fredric Alm

– Denna fråga har mycket hög prioritet för oss. Vi ser väldigt allvarligt på risken att inte ha rätt akutsjukvård i nära anslutning till våra verk-samheter med så många med-arbetare. Det handlar både om att LKAB ska förbli en säker och attraktiv arbetsplats och om att hela samhället ska vara en trygg plats att leva på, säger LKABs produktionsdirektör Anders Kitok.

ANDERS LINDBERG


1923 är elektrifieringen av Malmbanan klar på hela sträckan Luleå-Narvik. 1925 sker all malmbrytning under jord i Malmberget.1926 Den 4 april avlider Hjalmar Lund-bohm, 70 år gammal, och gravsätts i Kiruna 12 april. En vecka senare begravs Kirunas förstfödda, Kiruna ”Kirra” Söder-berg, som var Lundbohms fadderbarn.


MALMBERGETLänsstyrelsen bekräftar LKABs slutsatser att upp-blockningen av hålrummet i fabianmalmen sannolikt sker utan dramatik. – Det blir en långsam upp-blockning, säger Jonny Sjö-berg, bergmekaniker, LKAB.

I den övre delen av malm-kroppen finns ett hålrum som bildades efter den inledande brytningen på 1970-talet som skedde med så kallad slits-blockning och skivpallbryt-ning. Hålrummet täcks idag av en ca 80-150 meter tjock takskiva som kommer att blocka upp mot markytan. Det betyder att det uppstår ett hål marken. Nu har LKAB redovisat en scenarioutredning för Bergs-staten, länsstyrelsen och Gäl-livare kommun som visar att det blir en lugn utvidgning av hålrummet. – Vi kan inte förutsäga när det kommer att ske. Men ge-nom noggranna mätningar och

DRO

TTN

INGG

.

GÖTG

GATA

N

N. KUNGSGATAN

NYA BERGMANSG.

VASA

GATA

N

SKO

LGAT

AN

GÄLLIVAREVÄGEN

KAPTENSV.FABIAN 830 m

Fabianrummets utvecklingFabianrummets utveckling

200 m

KAPTENSGROPEN

KILENKILEN

GEOLOGISKSTRUKTUR

stängsel

RINGVÄGEN

BJÖRKVÄGEN

ENGELSKA V.

Fabianrummet idag,75 m under markytan

Fabianrummet i framtiden -förenas med Kaptensgropen

stängsel stängselVASA-GATAN

DROTTNING-GATAN

GÖT-GATAN

400 m

600 m

800 m

1 000 m

GEOLOGISK STRUKTURBRUTEN MALMuppblockat berg

KAPTENSGROPEN

FABIAN

Fabian-rummet

Idag

KAPTEN

Fabianrummet förenas med Kaptensgropen i framtiden

Hålrummet över Fabianmalmen närmar sig Kaptensgropen.

Fabianmalmen växer på djupet. Idag sker brytning på 855-metersnivån. En naturlig storskalig struktur (röd linje) öster om Fabian begränsar hål-rummets utveckling. Uppblockningen sker i riktning mot Kaptensgropen.

Illustrationer: Gunvor Ekström, Mediagrafik.

övervakning kan vi säga att det blir en långsam uppblockning, säger Jonny Sjöberg, bergme-kaniker vid LKAB. Hålrummet kommer troli-gen att gå samman västerut med den nuvarande Kaptens-gropen. Österut avgränsas om-rådet av en naturlig geologisk zon, en så kallad svaghetszon. Länsstyrelsen och Bergssta-ten är mycket nöjda med redo-visningen. – Vi är nöjda och glada med att det kommit en utredning som belyser de olika alternati-ven, konstaterar Åsa Persson, nytillträdd bergmästare vid Bergsstaten som initierat ut-redningen. – Ur länsstyrelsens hori-sont så bekräftar tidigare an-taganden om de mest möjliga och sannolika scenarierna för Fabianhålrummet. Jag tycker det är en bra utredning, anser David Berggård ansvarig för gruvtillsyn vid länsstyrelsen i Norrbotten.

MARITHA MOSSBERG

Lugn uppblockning

En partner i utveckling

Dominique Sert, Arcelor Mittal, lovordar samarbetet med LKAB. Foto: Fredric Alm

LULEåVärldens ledande stålpro-ducent är inte bara kund till LKAB, utan även partner i utvecklingsarbetet för att hitta framtidens klimatsmarta lösningar. Arcelor Mittal ser LKABs spetskompetens som en stor tillgång i stålkoncernens ar-bete mot hållbara lösningar.

Arcelor Mittal är världens största stålproducent. Resul-tatet av den gigantiska fusio-nen mellan Luxemburg-ägda Arcelor och holländska Mittal Steel. I dag har Arcelor Mittal verksamhet i 60 länder med 281 700 anställda och sitt hu-vudkontor i Luxemburg. En gigant på marknaden, med andra ord. Och med ett utta-

lat fokus på hållbarhet. Därför är också Arcelor Mittal mer än en kund för LKAB, mer av en partner. Samarbetet blir tydligt vid LKABs experiment-masugn i Luleå där LKABs expertis nu arbetar intensivt tillsammans med Arcelor Mit-tal för att finslipa tekniken för att konvertera en ny process till en fullstor anläggning.

NycKEL TILL fRAMGåNGDominique Sert, Arcelor Mittal: – LKABs experimentmas-ugn har varit en nyckelkom-ponent i utvecklingen av den process vi nu tar vidare i full skala. LKAB och MEFOS har även många års erfarenhet av driften och djupa kunskaper om masugnsprocessen som bidragit till att forsknings-

projekten inom ULCOS (Ultra Low CO2 Steelmaking) blivit framgångsrika.

VIKTIGT VERKTyGLKABs satsning på att erbjuda just testverksamhet som mer-värde för sina kunder och partners är mycket uppskattat. Dominique Sert ser samar-betet som en kostnadseffektiv genväg till bättre resultat: – LKABs experimentmas-ugn är ett viktigt verktyg i ULCOS forskning som hjäl-per oss att undvika stora och kostsamma misstag. Att få nya processer att fungera i mindre skala är ett nödvändigt steg som ökar chanserna för lycko-samma projekt i full skala.

RONNY OLOVSSONAXEL BERGER


1933 Lågkonjunkturen gör att malm-produktionen når sin lägsta nivå sedan 1900-talets början. I gruvorna arbetar man bara tre skift i och med reducerad personalstyrka.1936 Depressionen avlöses av en stark högkonjunktur. Gruvorna producerar 12 miljoner ton malm vilket är ett nytt rekord med bred marginal.

1940 Den 9 april invaderas Narvik av tyskarna. Sedan tyskarna sprängt även malmham-nen koncentreras malmtrafiken till Luleå.

som ska göra de här bedöm-ningarna, så får vi in ett flertal större ärenden är det tufft att hinna hantera dom parallellt.

EN fÖRDUBBLINGLars-Åke Lindahl på bransch-organisationen SveMin målar en än mer dramatisk bild: – Jämför vi antalet till-ståndsansökningarna nu mot för tre-fyra år sedan är det nog en fördubbling. Vi anser att man borde fördubbla re-surserna. Men i praktiken är det färre personer i dag som ska hantera alla ärenden. Vi har varit i kontakt med dom-stolsverket för att peka på problemet och hoppas få tid för att uppvakta verkets gene-raldirektör i närtid, säger Lin-dahl och tillägger: – Det är ett stort problem för hela branschen, för de som försöker etablera sig är det af-färskritiskt om det drar ut på tiden. Det kan få konsekven-ser i förlorade arbetstillfällen i förlängningen. Per-Erik Lindvall är ansva-rig för projekteringen och öppnandet av nya gruvor på LKAB och han ger uttryck för en oro att just handläggnings-tiderna kan sätta käppar i hju-len för planerade gruvetable-ringar:

– Det handlar inte om att göra avkall på miljökraven, självklart ska allt prövas och följa de regler som finns, men för oss som bolag är det väl-digt viktigt att kunna möta en ökad efterfrågan snabbt och få verkningsgrad på en investe-ring. Vi kan se att miljöpröv-ningen av Gruvberget tog 22 månader mot tidigare projekt som tagit cirka 12 månader. Det oroar oss, för vi tittar just nu på att öppna Mertainen och Leveäniemi och efter det kom-mer gruva nummer fyra och fem.

BROMSAR UTVEcKLING– Kapacitetsutbyggnaden krä-ver en bra tajming, att vi kom-mer ut på marknaden i rätt tid, att komma ut med ny ut- ökad kapacitet i en lågkon-

junktur kan vara väldigt job-bigt för ett bolag, konstaterar Lindvall och tillägger: – Varför inte ta ut en avgift och på det sättet finansiera fler handläggningsresurser. Det är väl inte orimligt. Det bästa vore förstås att staten tillde-lade resurser för att möta ök-ningen av ärenden.

BORTRE GRäNSBara LKAB har i dag en lista på cirka 50 intressanta fyn-digheter som nu kartläggs, totalt 75 miljoner kronor an-vänds de kommande tre åren för att fördjupa kunskapen om dessa fyndigheter. Öppningen av Gruvberget och de plane-rade gruvorna i Leveäniemi och Mertainen är alltså bara början. – Vi ska öka vår produk-tionsvolym till 37 miljoner ton årligen och då måste vi öka råvarutillgången, så vi kom-mer att jobba med den här typen av frågor under lång tid framöver. – För bygglov finns i dag en bortre gräns för hur lång tid det får ta att handlägga ett ärende, det vore bra om det fanns även för den här typen av prövning, slår Lindvall fast.

RONNY OLOVSSON

KIRUNADet råder gruvboom i Sverige på grund av de höga mineral-priserna på världsmarknaden. Det innebär fler ärenden att hantera för miljödomstolen – men inte mer resurser. – Vi är oroade att det här ska leda till längre handlägg-ningstider som försenar våra nya gruvor, säger per-Erik Lindvall, direktör för Teknik- och affärsutveckling på LKAB.

Projekteringen av nya fyndig-heter för att kartlägga po-tentiella nya gruvor ökar och så även de projekt som nu söker tillstånd för att öppna för brytning av malmtillgång-ar. De höga mineralpriserna driver på en allt mer expansiv gruvnäring i Sverige. På miljödomstolen i Umeå märker man att antalet ärenden ökar, myndighetschef Agneta Ögren beskriver en ökning med 20 procent och då pro-jekten är stora och komplexa betyder det köbildning: – Vi har i dagsläget inte några ökade resurser och det är ett fåtal personer hos oss

Vi ska öka vår produk-tionsvolym till 37 miljoner ton årligen

Gruva, var god dröjVerksamheten på Gruvberget i Svappavaara har startat, men de kommande planerade gruvorna kan dröja. Foto: Fredric Alm

Per-Erik Lindvall.

FRÅGA LKAB:

LOTTA fOGDEKommunikations-

direktör, LKAB

Skicka in din fråga:

[email protected]

Vart ska folk flytta när LKAB tar över centrala Malmberget? De 200 utlovade lägenheterna räcker ju inte. – Det inriktningsbeslut som LKABs styrelse fatta-de i december 2009 om att bygga 200 bostäder inom fem år och att bygga 28 lägenheter på Bäckåsen för inflyttning 2011 ba-serades på den bedömda avvecklingen av bostä-der under samma period. Utöver de bostäder LKAB bygger har HSB beslutat att bygga 46 lägenheter med byggstart 2011 och TOP Bostäder bygger ett trygghetsboende om 20 lä-genheter. Båda dessa pro-jekt beräknas vara klara under 2012. – Det är LKABs önskan att fler aktörer bygger bostäder för att bibehålla en mångfald av fastig-hetsägare. För att möta den avveckling som kom-mer efter 2012 behöver nya beslut om byggnation fattas. Det är bäst om av-veckling, utveckling och omflyttning sker succes-sivt och i jämn takt för att få en så naturlig utveck-ling som möjligt. Bostads-marknaden i Gällivare (och Kiruna) präglas se-dan flera år av en brist-situation som inte har att göra med den avveckling av bostäder som sker till följd av gruvbrytningen. Detta har lett till ökade bostadspriser vilket del-vis har minskat gapet mellan kostnaden för att köpa en befintlig bostad och att bygga nytt, även om glappet fortfarande är stort. Genom att bygga successivt kommer ut- jämningen att ske på ett bättre sätt än om allt byggs på en gång.


1944 överlämnar LKAB Malmbergets kyrka som gåva till församlingen.1945 Kriget upphör i maj och byggandet av en ny malmhamn påbörjas i Narvik.1948 Utbyggnaden av det nya industriområdet Vitåfors påbörjas.

1950 kan en ny utlastningspir och nya lossningsfickor tas i bruk i Narviks hamn. LKAB köper Bergverksaktiebolaget Freja i Koskullskulle.1952 tas beslut om övergång till underjordsbrytning i Kiiruna-vaara.

SVAppAVAARA120 år av framtidstro, så kan man sammanfatta det en gång äventyrliga pionjärprojektet som idag är etablerat som ett internationellt bolag med svensk industris tyngsta investeringar. Och framtidstron är fortfa-rande stark: – Vi ser en fortsatt stark efterfrågan på LKAB-produkter på marknaden vilket lovar gott för framtiden, konstaterar en glad Lars-Eric Aaro, vd på LKAB.

Det är den 18 december 2010. På fem orter skjuts det fyrver-keripjäser mot den kalla vinter-himlen. Kiruna, Malmberget, Svappavaara, Luleå och Narvik. Nej, det är inte en tjuvstart på nyårsfirandet, det är ett koor-dinerat jubileumsfyrverkeri på fem verksamhetsorter som fi-rar LKABs 120-årsdag. I Svappavaara, där fokus nu ligger på de tre nya gruvpro-jekten Gruvberget, Leveäniemi och Mertainen, är Lars-Eric Aaro närvarande.

Hur känns det att fira LKABs 120-årsjubileum? – Helt fantastiskt. Det är nästan svårt att ta in det. Hur många andra företag i Sverige är 120 år gamla… Jag kan för-stå dom som först satte upp brädkåkarna på sluttningen ner mot Luossajärvi, de hade nog inte tänkt sig att malmen skulle brytas i 120 år och där-för byggde man nära malmen, för där var det varmast och bäst.

Vilka historiska milstolpar vill du lyfta fram från de 120 åren? – Bygget av järnvägen till Narvik är idag ett inte till-räckligt uppmärksammat pro-jekt, ett enormt industribygge i världsklass. På tre år byggde man järnvägen från Kiruna till Narvik, med dåtidens tek-nik och arbetshjälpmedel, 179 km järnväg med 25 tunnlar. Jämför detta med att vi idag bygger 18 km järnväg ”runt Kiruna”, och det tar 3 år !!! –1915 är ett annat årtal, när Porjus kraftstation gick igång och elektrifieringen av Malm-

banan gick igång på allvar. Här startade en epok i svensk in-dustrihistoria, tekniksprången till följd av kunskapen om hur man transporterar el på långa sträckor effektivt. Samverkan mellan dagens Vattenfall, da-gens ABB och LKAB var visio-närt! – Andra världskriget måste också frestat på verksamhe-ten… Början av 50-talet med den enorma efterfrågan på järnmalm och den mycket starka lönsamheten, och vi bygger vårt första pelletsverk, - pelletsresan startar! – 1957 när staten utnyttjar sin option och köper den an-dra hälften av LKAB, förstås. På 60-talets början går vi un-der jord i Kiruna och så här i efterhand känns det som ett stort beslut. – 90-talet rymmer en ny of-fensiv när vi startar bl a KK3. Sedan går det inte att komma runt 2003 och de efterföljande åren, då startar det här stora drivet från Kina. Det är då stå-lets betydelse i utvecklingen av välståndet blir tydligt. Utan järnmalm inget stål, och utan marknad för stål inget behov av järnmalm. Det är Kina, Kina, Kina… Och nu finns förhoppningar om att även In-dien ska ta det klivet och bli en tillväxtmotor.

Hur vill du summera 2010 så här långt? – Det är alltid två sidor på myntet… Vi hade den tra-giska olyckan där en far och

son förolyckas i en byggar-betsplatsolycka på nya huvud-nivån i Malmberget som för alltid kommer att vara kopplat till 2010. Det går inte att kom-ma runt. – Det andra är givetvis att vi kommer tillbaka så starkt efter krisen 2008-2009. Det är så enormt glädjande att vi kan sluta årsavtalen under våren, då fick vi också volymerna. Och en fortsatt stark efterfrå-gan har gett oss starka kassa-flöden som gör att vi kan in-vestera så enormt starkt som vi gör nu. Vi visar att vi har en stark inneboende kapacitet, de volymer vi har i november vi-sar att vi har kapacitet att köra LKAB 37, att producera 37 mil-joner ton per år.

Okej, låt oss vända blicken framåt… Vad ser du i kris-tallkulan för 2011? – Säkerheten först, vi måste fortsätta ta nya steg i säker-hetsarbetet. Jag ser fram emot att följa det arbetet som vi gör tillsammans med facket, att besöka arbetsplatserna i bola-

De hade nog inte tänkt sig att malmen skulle brytas i 120 år och därför bygg-de man nära malmen

viktigt att förstå förutsättning-arna och riskerna på arbets-platserna. – På marknaden känner jag att det finns ett fundamenta i efterfrågan som är högre än utbudet. Ett starkt fundamenta för LKAB-produkter. Vi har alltså ett starkt stöd för fortsatt bra både pris och efterfrågan. – World Steel prognostise-rar en all time high för stål-produktionen för 2011. Sedan ser det ut som att flera nya järnmalmsprojekt ute i värl-den försenas, så det ser bra ut för vår marknad. Våra kunder

Stark järnmarknad för framtiden


Lars-Eric Aaro, LKABs vd, njuter av jubileumsfyrverkeriet i Svappavaara.

har haft ett lite svagare kvartal tre, men ett bättre kvartal fyra.

Vad ser du personligen fram emot för nya utvecklande steg av LKAB under 2011? – Först och främst, nästa steg i att minska våra olycksfall. – Jag ser också fram emot att vi får miljötillståndet för tömningen av sjön i dagbrottet Leveäniemi. Jag ser fram emot att titta på hur vi ska utveckla oss organiskt mot målet LKAB 37, här kommer jag att ha mitt huvudfokus. På vägen dit ser jag fram emot att delar av nya

get i en ökad utsträckning för att se det på nära håll. – Vi har tagit ett beslut att från och med 2011 får ingen nyanställd, varken fastanställd eller vikarie, komma in i verk-samheten utan en grundläg-gande utbildning, du ska ha certifierat dig för att kunna börja arbeta. Jag ser fram emot att vara med då den för-sta gruppen kommer att ut-bilda sig. Det blir förmodligen sommarvikarierna i maj som kommer att vara de första som får denna certifiering. Det är

Säkerheten först, vi mås-te fortsätta ta nya steg i säkerhets-arbetet


Foto: Fredric Alm

Stark järnmarknad för framtiden

1955 invigs LKABs första pelletsverk i Malmberget. 1957 Nya kontorsbyggnaden i Narvik under uppförande. Staten tar över LKAB till 100 procent. 1958 förbereds övergången till enbart underjordsdrift i Kiirunavaara.

Lars-Eric Aaro, LKABs vd, njuter av jubileumsfyrverkeriet i Svappavaara.

VILKEN HäNDELSE UNDER LKABs 120 åR SER DU SOM VIKTIGAST?

Lennart Lindmark,Svappavaara:– Jag var bland de första som strejkade och året var 1969. Det är något jag aldrig glöm-mer. Jag har jobbat 15 år inom LKAB. Den 27:e varje månad kom lönen, det såg jag alltid fram emot. LKAB är den bästa arbetsgivaren jag nå-gonsin haft.

Bo Lindmark, Svappavaara:– Jag minns året 1963 då gru-vorna öppnade i Svappavaara. Det var en stor satsning på den tiden. Innan det fanns bara jordbruk på orten och folk fick pendla till Kiruna för att arbeta. Gruvstarten gjorde att byn blomstrade upp.

Malin Kemi, Svappavaara:– Gruvöppningen som nu är på gång. Det är otroligt vik-tigt för Svappavaara. Sedan är det kul att få vara med och uppleva det. Svappavaara är en liten verksamhetsort. Alla jobb är positiva för byn, oav-sett vad det leder till. Det här tror vi på!

Emma Lindmark,Svappavaara:– Jag ser gruvöppningen som väldigt positiv. Det är kul att det händer någonting här i Svappavaara. Byn lever upp.

Emmy Ingman Stålnacke, Svappavaara:– Jag kom till Svappavaara som jämtlänning 1959. Då fanns det knappt något folk i byn. Sedan öppnade gruvorna och det blev en sådan rusch. Det ordnades aktiviteter, bland annat dans varje tisdag i Folkets hus. Nu kommer denna rusch igen. Det finns en framtidstro i byn.

att säkerställa att kunderna fortsätter efterfråga våra pel-letsprodukter. De två sakerna i symbios, fyndigheten och människorna. Vi kan inte vara utan det ena eller det andra, båda behövs. Vi har en kun-nig och innovativ personal och fina tillgångar i malm att bryta. Vi har med andra ord goda förutsättningar att kun-na fortsätta att tillfredställa våra kunder i världen, men det gäller att aldrig slappna av, vi måste alltid vara ”på hugget” att slå våra konkurrenter.

huvudnivån i Malmberget drar igång produktionen. Dis-kussionen med Trafikverket om en utbyggdnad av Malm-banan blir också väldigt viktig nästa år. Att diskutera byg-gandet av ett experiment-DR-schakt för att kunna göra ex-periment för våra DR-kunder blir också spännande. Med en sån anläggning får vi full kon-troll över produktutveckling-en på vår marknad.

Vad är LKABs största utma-ning framåt? – Det är att minska våra

olycksfall. Nästa är LKAB 37, att nå årsvolymen 37 miljoner ton. 2015 är målet, då ska vi nå det. Det är en rimlig mål-sättning. Då har vi säkert kört igång det nya gruvfältet i Svap-pavaara i full skala. Ytterst är utmaningen att vi säkerställer att vi kan möta kundernas krav det överskuggande. Att vi ger dom de produkter de vill ha och rätt service.

Vad skulle du säga är LKABs största tillgång i dag? – Alla LKABare, alla män-niskor som hjälper LKAB

Till sist… Vad avger du för nyårslöfte så här inför års-skiftet? – Jag är dålig på nyårslöf-ten… Hmmm. Försöka fort-sätta hålla igång kroppen, för-stås. Och vara nära fru, barn, min mamma, familj och vän-ner är viktigt. Och njuta lite mer av vardagen. Det är det viktiga. Ja, det är väl viktigt för oss alla, slutar Aaro.

RONNY OLOVSSONText och bild: Johanna Fogman, Fredric Alm


1961 är antalet anställda 8 297.1962 avslutas arbetena i Kiirunavaaras dagbrott för gott. 1964 öppnas gruvan i Svappavaara och järnvägen mellan Kiruna och Svappavaara invigs. Produktionen kommer igång i Kirunas första pel-letsverk, KK1.1965 LKAB firar 75-årsjubileum och kan göra det med att inviga hamnen i Luleå, gruvan i Svappavaara, pelletsverket i Kiruna och den nya huvudnivån på 600 meters avvägning i Malmberget.1969 tas pelletsverket i Svappavaara i bruk. Den 9 december inleder 35 arbetare i Svappavaara en sittstrejk, som utvecklas till den mest uppmärksammade arbetskonflikten genom tiderna. Arbetet i LKABs gruvor kom att ligga nere i 56 dagar.


Tusentals ville fira en pigg 120-åring

NAR

VIK

KIR

UN

ASV

AppA

VAAR

AM

ALM

BER

GET

LULE

å

En av många be-sökare på LKAB:s 120-årsjubileum i Kiruna Folkets Hus var Vilhard Kangas. Han började jobba vid LKAB 1960 och stannade fram till pensionen 1993.

Det disiga vädret under dagen såg länge ut att kunna bli ett problem för jubileets avslut-ning, men lagom till klockan 17 klarnade det något och jubileumsdagen i Kiruna avslutades med ett praktfult fyrverkeri över Kiirunavaara.

LKABs Anders Furbeck med hustrun Mar-léne (i mitten) pratade min-nen med Bar-bro och Harry Wolf under 120-årsjubileet på Folkets hus i Kiruna.

Eivon Carls-son, Expres-sen och Lotta Fogde framför fotoutställ-ningen.

Kristina Sundling (th) uppskattar jubiléets dukade bord.

Börje Hultmo (th) och Torsten Torneus vid bus-sen till LKABs malm-hamn.

Birgitta Köhler och Lennart Larsson.Eva Sjölander, Marie Rydström Karlsson och Göran Karlsson. Kerstin Stålnacke.

Andrea Pelleriti, 9 år, Martin Savonen, 9 år, och Erik Ingman, 11 år, från Svappavaara ställer frågor om LKAB till Lars-Eric Aaro. – Pappa sa att jag skulle få träffa högsta chefen om jag kom hit idag. Jag vill jobba på LKAB när jag blir stor, säger Martin Savonen.

Timo Rauhala, Inger Rauhala Öberg och Emmy Ingman Stålnacke myste inne i matsalen på skolan i Svappavaara. Där bjöds det på hembakt bröd och saffransbullar som PRO hade bakat.

Den guidade bussturen lockade gammal som ung i Narvik...

...och blev en kul övning innan det väntade...

...fika och fotoutställning med LKABs 120 år...


1973 Carl XVI Gustav besöker LKAB. Det råder stor efterfrågan på malm. Årsproduktionen blir 28 miljoner ton. I Malmberget startar produktio-nen i ett nytt pelletsverk, som ersät-ter det som togs i drift 1955.1974 blir det verkliga rekordåret för LKAB. Hela 30 miljoner ton produceras. LKAB köper gruvan i Tuolluvaara. I Narvik är den nya lossningsstationen klar och en ny bangård byggs.

1977 Det tredje krisåret ger en förlust på 640 miljoner kronor. I Svappavaara stängs gruvan tillfälligt. Den nya hamnen i Narvik är klar och kan ta emot fartyg på upp till 350.000 bruttoton.1978 LKAB har alltid legat steget före och lett utvecklingen. För att underjordsbrytningen ska vara lönsam krävs högteknologiska lösningar. Redan på 70-talet testade LKAB förarlösa tåg under jord.

Tusentals ville fira en pigg 120-åring

Anders Kitok hade en pratstund med Bertil Lindkvist och Ingemar Holma. Ingemar jobbar på sovringsverket i Kiruna och har sammalagt 15 år i företaget:– Och jag ångrar inte en sekund. LKAB är det bästa företag jag jobbat för. De har en bra personalpolitik och man känner trygghet som anställd.

Patrik Pounu var en av besökarna när LKAB firade 120 år på Folkets hus i Kiruna. Han jobbade tidigare inom rasborrningen i Kiruna, men är numera en av de anställda på det ny-öppnade Gruvberget i Svappavaara.

Gratis fika och fotoutställningen lockade massor av Kirunabor när LKAB firade 120-årsjubileum i Kiruna Folkets hus.

Lisa Brun, Birgitta Brun och Åsa Ren-ström frå-gade om LKABs fotout-ställning.

Per Barsk och Stefan Dahl vid LKABs bentonit-verk gav högt betyg åt fyrverkeriet.

Maharram Muradov på sitt första besök i Malmhamnen. I bak-grunden Lennart Löfgren, Karin Löfgren och Börje Isberg.

Lena och Hans Eriksson.

Tomten från

Gällivare, Sievert

Svensson.

Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsut-veckling, LKAB.

Holger Hedström, 96 år. I början av 1930-talet handlas-tade han 30 ton varje dag i Malm-bergsgru-van.

Sofie Öst-erberg med lilla Freja Nilsson, 2 månader, och pappa Stefan Nils-son som arbetar som process- operatör på LKAB.

Leif Pesonen, sektionschef i Svappavaara, Susanna Lundhamn Jokinen, HR advisor, och Lars-Erik Aaro, vd, var nöjda med dagen.

Drygt 250 besökare lockades till jubileumsda-gen i Svap-pavaara. Det var många som ville åka med bussen och kika på verksamhets-området.

LKABs mestalångkörare firar 120 000MALMBERGETHar ni hört talas om en bil som gått 120 000 mil? Så långt har LKAB s provbil gått. Bilen går två turer dag-ligen mellan Malmberget, Svappavaara och Kiruna med malmprover för analys.

– Bilen är en riktig trotjänare. Den är inte så gammal, från 2003, men den har gått desto längre, säger Reijo Uusimaa, en av tre ordinarie förare på bilen. Noga räknat blir det 120 159 000 kilometer. Bilen har körts 52 mil per dygn på den fasta rutten. Dessutom tillkommer en del dagliga per-sontransporter och postkör-ning. – Bilen har körts 365 dagar om året, vardag som helgdag. Snörök, regn och rusk spe-lar ingen roll. Malmproverna måste fram, säger Reijo och Staffan Hietala som tillsam-mans med Risto Horsma är de tre ordinarie förarna. Numera har provbilen fått en lugnare tillvaro. Den an-vänds som reservbil och för mera lokala transporter inom Malmberget. – Det vore idiotiskt att göra sig av med ett så pålitligt for-don, säger Sven-Uno Anders-son vid transportavdelningen. En ny provbil har köpts in. Det blev en ny, likadan. – Det var självklart, säger Staffan Hietala. Bilen har gått som en klocka, men ett par inciden-ter har den varit med om. En gång måste föraren väja för en renflock vid Sarkasvaara. Då blev bilen liggande på sidan i diket och måste dras upp med traktor. Efter omplåstring med spackel och lack kunde den köras vidare igen. En annan gång körde bilen över en betonggalt som dolts i snön. Då fick man reparera framvagnen. Någon ripa har också strukit med. MAURITz MAGNUSSON

Reijo Uusimaa, Staffan Hietala, Sven-Uno Andersson och Göran Nilsson. Foto: Fredric Alm

...som fick fler än en att häpna...

...och diskutera om det verkligen var bättre förr.

17.00 small

det på samtliga

verk-samhets-

orter.


Gå in på www. lkabframtid.com

och tävla

Eller posta dina svar senast 15/1 till: LKAB framtid LKAB, 981 86 Kiruna.Rätt svar i tävlingen i förra numret var: 1, 1, X, 2, 2. Vinnare i förra numrets tävling blev Elisabeth Larsson, Hon vinner en snygg ryggsäck.

fRåGA 1. VAD HETTE DET HOTELL DäR MAN åT MIDDAG EfTER LKABS BILDANDE 1890?1: Hotell Lydmar X: Hotell Rydberg 2: Grand Hôtel fRåGA 2. VILKEN KUNG INVIGDE MALMBANAN åR 1904?1: Oscar IX: Oscar II2: Oscar III fRåGA 3. NäR GIcK SVENSKA STATEN IN SOM DELäGARE I LKAB?1: 1907X: 19062: 1908fRåGA 4. NäR GENOMfÖRDES DEN VIKTIGA ELEKTRIfIERINGEN AV MALMBANAN MELLAN KIRUNA OcH RIKSGRäNSEN? 1: 1917X: 19102: 1915fRåGA 5. UNDER 1955 BESLUTADE LKAB ATT SATSA HåRT på JäRNMALMS- pELLETS, VAR STARTADES LKABS fÖRSTA pELLETSVERK? 1: SvappavaaraX: Kiruna2: Malmberget

Detta num-mer av LKAB Framtid präglas givetvis av vårt 120-årsjubileum. Den 18 december firade LKAB stort på samtliga verksam-hetsorter. Det var fotoutställ-ningar, guidade bussturer och gott julfika. Flera tusen personer passade på att få en skinksmörgås och prata en stund med LKABs koncern-ledning. Firandet avslutades med ett stort fyrverkeri.


1981 Olivinpellets börjar tillverkas. LKABs samlade förluster är nu uppe i 2,8 miljarder. Beslut tas om att huvudkontoret ska flyttas från Stockholm till Luleå. Bolaget får ny styrelse och ny ledning. Wiking Sjöstrand blir ny VD.1982 LKAB slår sig på torvbrytning, bland annat säljer man torv som bränsle till Gällivare Värmeverk AB.1983 LKABs olivinpellets får sitt stora genombrott. Det ekonomiska resultatet blir en vinst på 100 miljoner kronor. Gruvan i Svappavaara stängs och malm-förädlingsverken läggs i malpåse. 1985 I Malmberget börjar arbetet med den nya huvudnivån M85. LKAB redo-visar en rekordvinst på över 1 miljard kr.

KIRUNANu blir loken på Malmbanan klimatsmartare. Med hjälp av en dator be-räknas bästa körprofil för att färdas optimalt med hänsyn till tågprestanda, banprofil, tågmöten och hastighetsbe-gränsningar.

CATO, Computer Aided Train Operation, är ett system för eko-effektiv körning av tåg och är ett utvecklingsprojekt som drivs av Transrail AB och delfinansieras av Trafikverket och LKAB/MTAB. Projektets syfte är att utveckla en grund för framtida trafiklednings-system som tillåter en så ef-fektiv tågföring som möjligt. LKAB/MTAB började kika på idén redan 2005 och har test-kört systemet mellan Kiruna och Björkliden sedan i somras. – Systemet ska ge lokföraren information om hur det ser ut efter banan så att han eller hon kan anpassa tågets has-tighet för att få så få stopp som möjligt, säger Thomas Nord-mark, projektledare. SpARAR ENERGICATOs koncept är att förse datorerna vid trafiklednings-centralen med information om den aktuella trafiksitua-tionen. Datorerna kalkyle-rar målpunkter (position, tid, hastighet) för varje tåg. Infor-mation tillsammans med ak-tuell bandata sänds från Tra-fikverkets tågledningscentral i Boden till tågen via GSM-R. Ombord på tåget kalkyleras och presenteras den optimala hastighetsprofilen till nästa målpunkt. Via en display får föraren information om vad som kommer längre fram. Målsättningen med CATO är bland annat effektivare tåg-föring, bättre utnyttjande av bankapaciteten och minskad energiförbrukning.

INGET BESLUT TAGET– Elpriserna stiger hela tiden och ett lasttåg är tungt att dra igång, det kostar både energi och slitage. Genom att göra så få stopp som möjligt sparar vi in på det, säger Thomas Nord-mark.

Energibesparing på Malmbanan

Om LKAB tillsammans med Trafikverket gemensamt väljer att satsa på systemet, kommer det att införas under 2011-2012. – Vi räknar med att spara in 20 procent i lägre elkostnad och ser en möjlig tågkapaci-tetsökning på tio procent, sä-ger Thomas Nordmark.

MTABs elkostnad för tåg-drift uppgår till cirka 60 mil-joner kronor per år. – Som vi vet är det ont om kapacitet på Malmbanan re-dan idag så potentialen är lockande, säger Thomas Nord-mark. Om LKAB/MTAB skulle införa systemet är man först

i Norden med en sådan styr-ning av godstrafik. På Arlanda Express (persontransporter Arlanda-Stockholm C) kom-mer systemet att installeras under 2011 på de ombyggda så kallade ”Framtidstågen”.

JOHANNA FOGMAN

Tord Kalla, lokförare, och Thomas Nordmark, projektledare, visar upp ett av loken som är försedda med en prototyp av CATO. Kalla har testkört systemet sedan i somras. Foto: Johanna Fogman

VINN

ETT LÄNGD-

SKIDPAKET


VAD ÖNSKAR DU SKA HäNDA 2011?

CHrISTInA CHEOng, Sales Manager, Minelco Singapore:– För bolaget vill jag vara den som ansvarar för att ta den första större ordern på mag-netit till Kina/Asien för icke-stålanvändning. – Privat vill jag fortsätta mitt träningsprogram (cykla till kontoret) eftersom jag an-ser att det är mitt ansvar mot min familj och även företaget att hålla mig frisk.

1990 LKAB fyller 100 år! LKAB har levererat totalt en miljard ton malm sedan starten.1991 Ett principbeslut tas om en ny huvudnivå i Kiruna. Den hamnar på 1 045 meters avvägning och blir den sjätte huvudnivån i Kiirunavaara. Investeringskostnaden är 2 miljarder kr. 1992 Styrelsen tar beslut om att investera 1,7 miljard i ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna (KA2 och KK3).1994 Beslut tas om att en ny malmhamn ska byggas i Luleå. Den nya hamnen placeras på Sandskär. Årsvinsten blir rekordhöga 1,3 miljard kr. I gul hjälm syns LKABs dåvarande VD Carl Ameln då han tar första spadtaget.

1996 Nya malmhamnen i Luleå invigs. LKAB beslutar att investera drygt 50 miljoner kr i en pilotmasugn i Luleå. 1997 I augusti invigs den nya huvud- nivån i Kiruna på 1045 meters avväg-ning. Hög kvalitet och miljövänliga är två benämningar på LKABs järnmalms- pellets. Tack vare LKAB Green Pellets blir de totala koldioxidutsläppen kraf-tigt reducerade.

DEnISE rOBErTS, Sales Manager, Minelco England:– År 2011 kommer Minelcos säljorganisation att ta steget mot en ny nivå av gränslös-het. Det innebär att vi ännu mer kommer att jobba som ett globalt företag. – Vi ser samtidigt fram emot ett närmare samarbete mellan medarbetarna på LKAB och Minelco för att skapa bättre förståelse för varandras ut-maningar och på så sätt bli mer framgångsrika.

Ian Yates, Sales Manager, Minelco Tyskland:– Efter ett tufft första halvår 2010 är utmaningarna nästa år av mer positiv karaktär. På jobbet skulle jag vilja se att vi börjar bygga en ny anlägg-ning för huntitprodukter för att möta den växande efter-frågan. – Hemma ser jag fram emot att min son ska få en bra start i skolan under 2011.

Räddar säsongenKIRUNANu lyser det i Luossavaara-backen igen. Kalle Sturk, ordförande i Kiruna BK, är tacksam för att LKAB går in och sponsrar driften i två månader: – fantastiskt! Det räddar vår säsong, nu hoppas vi på att en annan part kliver på så att vi får en långsiktig, perma-nent lösning.

Det såg ut att bli en vinter i Kiruna utan alpin skidåk-ning. Luossavaarabacken var nedsläckt och ingen lösning för driften av verksamheten fanns klar. Kalle Sturk, ordförande i Kiruna BK, såg en säsong gå förlorad: – Ja, vi hade fått lägga ner verksamheten och i stort sett förlorat en hel årskull av skid-åkare. Och för de aktiva hade det förstås varit väldigt kost-

samt att åka till Dundret för att träna. Men, nu lyser det i backen igen. Och det åks skidor för fullt. – Det betyder mycket för klubben att LKAB nu stöttar oss med driftkostnaderna i två månader i väntan på en permanent lösning med en annan part. Det måste till en långsiktig lösning. Luossavaa-rabacken är viktig för fler än oss i klubben, den är en viktig symbol för vinterstaden Kiru-na och förmodligen den sport- arena som har flest besök un-der säsong.

AVTAL påSKRIVETLKAB har alltså tecknat ett sponsoravtal med Kiruna BK. LKAB stöttar med pengar till driften i två månader mot att KBK håller backen öppen och sköter underhållet. Avtalet gäller från den 1 december.

Anders Kitok, produktions-direktör, LKAB: – Vi har inte ambitionen att permanent driva eller köpa Luossavaarabacken, det är vik-tigt att vi är tydliga med det, utan det handlar om att vinna tid nu för att en permanent lösning med en annan aktör ska komma på plats.

BRA SAMARBETE– Vi samarbetade i våras när KBK var värd för Alpina-SM i Björkliden , då blev vi impone-rade av klubbens förmåga att arrangera stora event och alla ideella krafter som klubben förfogar över. Vi känner oss väldigt trygga i att samarbeta med KBK, det är ordning och reda och stort engagemang.Kitok betonar också att LKAB ser Luossavaarabackens öppet- hållande som en större fråga för staden Kiruna. – Nu lyser det i backen igen.

Det har ett symbolvärde i sig. Nu kan Kirunaborna åka ski-dor. För att kunna åka i backen löser man medlemskap i Ki-runa BK, vilket krävs för att man ska kunna ta del av för-eningens försäkring. KBK har dock ingen ekonomisk vinst av att driva anläggningen, det är ett nollsummespel. Öppet-hållandet som är överenskom-met är tisdag-onsdag-torsdag 18.00-21.00, lördag-söndag 11.00-15.00, och när det är skollov 11.00-15.00. Kiruna BK uppdaterar sin hemsida om förhållanden i backen och öppethållandet fortlöpande, under skollov kan det bli extra öppethållande på kvällstid.

RONNY OLOVSSON

Fotnot: Medlemskort gäller som liftkort och kostar 200 kr för barn upp till 18 år, 300 kr för vuxna och 500 för familjen.

Anders Kitok, Kalle Sturk och Kirunas unga alpinfantaster gläds åt att Luossavaarabacken öppnat igen. Foto: Kjell Törmä


HUR GÅR DET FÖR LKAB?

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro

LEVERANSERI miljoner ton

KVALITETK-värde för 2010 ack nov: 94,7% och 2009 ack nov: 94,0%

www.lkab.com

94,7%

Jan

Antal

1211109876543210

2009 2010

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

LEVERANSER Miljoner ton

30

25

20

15

10

5

02009 2010

24,7

18,7

Totalt 2009 Ackumulerat t o m Ackumulerat 2009 20 december 2010

17,9

LKAB önskar er alla en solig och fin sommar.

ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde [email protected]

REDAKTION Mauritz Magnusson [email protected]

Maritha Mossberg [email protected]

Johanna Fogman [email protected]

pRODUKTION Vinter: [email protected]

TRycKERI Tryck i Norrbotten AB. Upplaga 20 000 exemplar

TELEfON Växel 0980-710 00

pOSTADRESS LKAB, LKAB Framtid 981 86 Kiruna

KONcERNEN LKAB: www.lkab.com

MALMBERGETNu närmar sig driftstarten för nya huvudnivån på 1 250 meters avväg- ning i LKABs gruva i Malmberget. Under första halvåret 2011 kommer delar av produktionen att successivt komma i gång. Det innebär att framtiden för gruvan är säkrad minst tio år framåt.

– Det blir störtkul att se när pro-duktionen startar och att det ger det vi förväntar oss och det vi har jobbat för. Vi känner stolthet över att vi har lyckats genomföra det här. Jag tror allihop är glada över resultatet vi uppnått, även om det också har varit motiga stunder, sä-ger Georg Bengtsson, projektchef för nya huvudnivån. MåNGDUBBLASEn ny nivå i gruvan innebär att all brytning så småningom når dit eftersom gruvdriften går djupare ner i berget. Under 2011 beräknas produktionen bli cirka 300 000 ton från nya delen. Därefter mång-dubblas produktionsnivån. Investeringskostnaden är 4,5 miljarder kronor och omfattar bland annat nya verkstäder, kros-sar, bergspel och en restaurang på

nya produktionsnivån. Det innebär åtkomst till 140 miljoner ton rå-malm, motsvarande drygt 80 mil-joner ton färdiga produkter under tio års produktion i Malmberget. Vid årsskiftet 2013–2014 ska den nya nivån vara i full drift och det kommer att ge ett tiotal nya jobb i gruvan. STORA INVESTERINGARUtrymmet för den nya huvudnivån är tre kilometer långt i nordsydlig

riktning och fyra kilometer i öst-västlig riktning. Det tar en knapp halvtimme att färdas 12 kilome-ter under jord till det nya områ-det. Gråberg motsvarande fyra och en halv Globen i Stockholm har fraktats ut för att ge plats för 40 kilometer orter. Sträckan mot-svarar avståndet mellan Gällivare och korsningen mot Stora Sjöfallet. 40 procent av investeringen har gått till att spränga och frakta bort gråberget. Som mest har 350 per-soner arbetat med byggnationerna. KINA äR MOTORNBehovet av järnmalm i världen är mycket stort. Kina betraktas som motorn, men LKABs produktion är bara en liten skvätt av behovet. Järnmalmsimporten till Kina är 50–60 miljoner ton per månad och motsvarar LKABs produktion un-der två år. LKABs största och flesta kunder finns i Europa och Mellan-östern. Sedan 2005 har LKAB investerat cirka 20 miljarder. De närmaste fem åren planeras fortsatta inves-teringar med 5–6 miljarder varje år. Målet är att producera 37 miljo-ner ton färdiga produkter år 2015.

MARITHA MOSSBERG


2000 Det första nya malmtågsloket levereras. I september invigs Malmbergets nya huvudnivå, M1000. I maj utbryter en brand i Svappavaara pelletsverk.2003 Stålproduktionen går uppåt med Kina som tillväxtmo-tor. Pellets svarar för 76 % av LKABs malmförsäljning.2004 LKAB lämnar ett forskningsanslag på 100 miljoner kronor till Luleå tekniska universitet. 2005 Ett fantastiskt år i LKABs historia. Resultatet uppgår till 6,4 miljarder kronor. 2006 I oktober invigdes ett nytt pelletsverk (MK3) i Malm-berget av näringsminister Maud Olofsson.

2008 I juni invigdes det nya pelletsverket (KK4) i Kiruna av kronprinsessan Victoria. I Malmberget flyttas hus från områden som påverkas av gruvbrytningen till nya platser. 2009 I september invigdes bygget av den nya, 18 kilometer långa, järnvägen i Kiruna. SILA, den nya lossningsanlägg-ningen i Narviks malmhamn blir klar efter nästan fyra års arbete. 2010 Lars-Eric Aaro tillträder som vd.2010 LKAB fyller 120 år. I år driftsätts delar av de fasta anläggningarna och den nya huvudnivån i Malmberget (M1250) kommer att kunna börja producera i början av 2011. Start av brytningen på Gruvberget i Svappavaara.

– Krosshallen är min favoritplats, säger Georg Bengtsson, projektchef för arbe-tet på den nya huvudnivån.

Driftstart 2011 på nya nivån i Malmberget

Vid tapparna lastas varje truck med 90 ton råmalm som körs till krossen. Foto: Fredric Alm

Documents

LKAB Framtid 2010 Nr11