Livets Kemi

7/17/2019 Livets Kemi

http://slidepdf.com/reader/full/livets-kemi-5690085fae3ae 1/22

Livets kemiKemin i maten och kroppen



Inledande frågor1. Den som har järnbrist blir trött, matt och

deppig. ndå har livsmedelsind!strinsl!tat järnberika mjöl. "arför det#$. %m man blir sj!k kanske man måste

lämna blodprov. "ad tror d! att läkaren

kan få reda på av provsvaren#&. 'å matförpackningarna br!kar det stå

h!r m(cket protein, kolh(drat och fett

som )nns i maten. "ad är det för sortsämnen, och varför behöver kroppendem#



*otos(ntesen



+egrepp .1

• fotosyntes

*otos(ntesen är reaktionen där vä-terna tar !pp energi från

sollj!set och lagrar den i energirikt socker. jälvareaktionsformeln ser !t så här/vatten 0 koldio-id 0 solenergi socker 0 s(rgas.

• kolhydrat

Kolh(drater är en gr!pp av organiska ämnen med stora

molek(ler som )nns både i maten och i kroppen.• fett

*etter är en gr!pp av organiska ämnen med stora molek(lersom )nns både i maten och i kroppen.

• protein

*etter är en gr!pp av organiska ämnen med stora molek(lersom )nns både i maten och i kroppen.

• makromolekyl

2n makromolek(l är en m(cket stor molek(l. I en makromolek(l

kan det )nnas t!sentals eller miljontals atomer.



*orts. begrepp .1

• nukleinsyra

3!kleins(ror är en gr!pp av organiska makromolek(ler som

)nns i kroppen. D34 är en viktig n!kleins(ra.• vitamin

"itaminer är en gr!pp av ämnen som är viktiga för kroppen,men som inte är makromolek(ler.• mineralämne

5ineralämnen är en gr!pp av ämnen som är viktiga förkroppen, men som inte är makromolek(ler.• näringsämne

3äringsämnen är ämnen som vi måste få i oss med maten.Kolh(drater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen ärnäringsämnen. 3!kleins(rorna är inte näringsämnen, eftersomkroppen kan tillverka dem av andra molek(ler.• biokemi

+iokemi är livets kemi. Den handlar om alla ämnen somkroppen behöver men också om alla de kemiska reaktionerna ikroppen. I reaktionerna b(ggs ämnena om på olika sätt eller



Kolh(drater



5er kolh(drater



+egrepp .$• kolhydrat

Kolh(drater är ämnen som är b(ggda av sockerringar. Det kan vara en endasockerring, två sockerringar eller långa kedjor med 6era h!ndra eller 6erat!sen ringar. Kolh(drater som består av en enda sockerring kan också kallasenkla sockerarter eller monosackarider. %rdet 7monosackarid7 bet(der 7ensockerring7.• glukos

8l!kos är sockret som bildas vid fotos(ntesen. 8l!kos är en enkel sockerart9en monosackarid:. 2tt annat namn på gl!kos är dr!vsocker, för det )nns

m(cket gl!kos både i dr!vor och i andra fr!kter och bär. Det är gl!kos somkroppens celler använder för att få energi. 5olek(lformeln för gl!kos är;<=1$%<.

• fruktos

*r!ktos är en annan monosackarid, som också )nns i fr!kter och bär. 2tt annatnamn på fr!ktos är fr!ktsocker. Den har samma molek(lformel som gl!kos

men atomerna sitter ihop i lite annan ordning.• sackaros

ackaros är den sockerart som )nns i strösocker, 6orsocker och pärlsocker. >vå andra namn på sackaros är rörsocker och s!kros. ackaros är endisackarid för den är b(ggd av två enkla sockerarter 9gl!kos och fr!ktos:.7Disackarid7 bet(der 7två sockerringar7.

• laktosLaktos är en annan disackarid. Den )nns i mjölk och kallas också mjölksocker.



*orts. begrepp .$

• stärkelse

tärkelse är långa kedjor med !pp till 1 ??? gl!kosringar. ådana stora kolh(draterkallas pol(sackarider. tärkelse f!ngerar som vä-ternas energiförråd. Det )nns

m(cket stärkelse i potatis, mjöl och gr(n. tärkelsemolek(len slingrar sig i en spiral.%rdet 7pol(sackarid7 bet(der 7många sockerringar7.• cellulosa

;ell!losa är en pol(sackarid som vä-terna använder som skelett i cellväggarna.;ell!losa är en pol(sackarid med !pp till & ??? gl!kosringar. 8l!kosringarna icell!losa är ihopkopplade på ett annat sätt än i stärkelse. "arannan gl!kosring ärvänd !ppochner. Det gör att cell!losamolek(len är rak.

• cellulosaber2n cell!losa)ber är en stark knippa med 6era cell!losamolek(ler som ligger intillvarandra. ;ell!losamolek(lerna är raka och det är därför som de kan lägga sig intillvarandra och bilda )brer.• kostber

Kost)brer är cell!losa)brer som )nns i maten. 5änniskokroppen kan inte användacell!losa för att få energi, men cell!losa)brerna hjälper tarmen att f!ngera bra. Det)nns m(cket kost)brer i vetekli, f!llkornsmjöl, råa morötter och andra grönsakeroch fr!kter.• snabba kolhydrater

nabba kolh(drater är kolh(drater som det går fort för tarmen att spjälka tillgl!kosmolek(ler. 2tt e-empel är vanligt socker.• långsamma kolhydrater

Långsamma kolh(drater är kolh(drater som det tar lång tid för tarmen att spjälkatill gl!kosmolek(ler. Då får inte kroppen all gl!kos på en gång. Det är n(ttigare och



.& *etter är kroppensenergireserv

•

1 g fett ger A d!bbelt så m(cket energisom 1 g kolh(drater eller protein.• Kroppen använder fett som ett förråd för

energi.• *ettlagren f!ngerar även som

värmeisolering och stötdämpare.• *etter är estrar som är !ppb(ggda av

alkoholen gl(cerol och organiska s(ror.(rorna kallas fettsyror. *etts(rorna ärlånga molek(ler med 1?B&? kolatomer.%lika fetter innehåller olika fetts(ror.



*ettmolek(len



5ättat och omättat fett

• mättat fettI ett mättat fett )nns det bara enkelbindningar ifetts(rorna.

• enkelomättat fett

I ett enkelomättat fett )nns det en endad!bbelbindning.

• eromättat fett

I ett 6eromättat fett )nns det 6erad!bbelbindningar.• omättat fett

%mättade fetter är ett sammanfattande namn påenkelomättade och 6eromättade fettertillsammans.



%lja, smör, margarin

• matolja

5atolja tillverkas av fettrika vä-tfröer, som till e-empeloliver, solrosfrön och rapsfrön.De innehåller m(cket omättade fetter.• smör

mör tillverkas av grädde från komjölk och består mestav mättat fett.• margarin

Det )nns både fast och 6(tande margarin. +åda tillverkasav matolja. 3är man tillverkar fast margarin behandlarman oljan i fabriker så att den stelnar. 3är man tillverkar6(tande margarin låter man en ganska stor andel avfettet vara omättat.



3(ttigaCon(ttiga fetter

• härdat fett

3är man härdar fett låter man omättat fett, till e-empelmatolja, reagera med vätgas så att d!bbelbindningarnaförsvinner. Det som händer är att väteatomerna binder tillkolatomerna i d!bbelbindningarna så att fettet blir mättat.

• transfettKonstgjorda transfetter ökar risken för hjärtinfarkt. Debildas när man härdar omättat fett så att det bara blirdelvis mättat. *etts(rorna får en annorl!nda form 9rakareform: som gör att fettet f!ngerar på fel sätt i kroppen.

• omega 3-fett%mega &fett är en t(p av 6eromättade fetter som )nns ifet )sk och i vä-tfetter. "i behöver omega &fetter för attvä-a normalt och hålla oss friska.



4minos(ror och proteiner



+egrepp .E

• protein

'roteiner b(gger !pp kroppen och gör det mesta arbetet i den.

Det )nns proteiner i m!skler, naglar, hårstrån och h!d.

• aminosyra

4minos(ror är b(ggstenarna i proteiner. Det )nns $?aminos(ror som kan kombineras på t!sentals sätt till olika

proteiner. 4minos(rorna sitter ihop i en lång kedja med 6erah!ndra aminos(ror. I riktigt stora proteiner kan det )nnas 6erat!sen aminos(ror.

• essentiell aminosyra

2ssentiella aminos(ror är aminos(ror som vi måste få i ossmed maten. Det gäller nio av de $? aminos(rorna. %m manäter varierad mat 9kött, )sk, grönsaker: är det inget problem.Det är svårare för vegetarianer. 2n eller 6era av de essentiellaaminos(rorna saknas ofta i vä-ter. 5en det är inte samma

aminos(ror som saknas i alla vä-ter, så vegetarianer kan lösaroblemet enom att äta 6era olika sorters bönor rönsaker



*orts. begrepp .E

• hemoglobin

=emoglobin är ett protein som transporterar s(re från

l!ngorna !t i hela kroppen. 4minos(rakedjan är hopkn(ckladtill en boll. Inne i bollen )nns det en järnjon, som kan bäramed sig en s(remolek(l.• muskelprotein

5!skelproteiner )nns i m!sklerna. De kan dra ihop sig så att

hela m!skeln blir kortare. Det är det som gör att vi kan röraoss.• enym

2nF(mer är en gr!pp av proteiner som sköter om alla kemiskareaktioner i kroppen.

• koagulera3är proteiner koag!lerar ändrar de form och kl!mpar ihop sig."ärme kan göra att proteinerna koag!lerar. Då kan de intef!ngera på rätt sätt längre. Därför försöker kroppen hålla kvarden normala kroppstemperat!ren på &G H;. 3är man kokar

eller steker ett ägg koag!lerar proteinerna i ägget.



+egrepp .

• enym

2nF(merna sköter om de kemiska reaktionerna i kroppen.

2nF(merna gör att reaktionerna går fortare, och de gördess!tom att kroppen kan st(ra vilka reaktioner som sker. Detbehövs olika reaktioner vid olika tillfällen. "arje enF(m ärspecialiserat på en enda reaktion.• amylas

4m(las är ett enF(m som )nns i saliven och i tarmen. Dess!ppgift är att dela !pp stärkelsemolek(ler i gl!kosmolek(ler.Det är nödvändigt för att kroppen ska k!nna få energi frånstärkelsen.• förbränning av glukos

*örbränningen av gl!kos gör att cellerna kan få energi. Det ärolika enF(mer som gör att gl!kosmolek(ler kan reagera meds(rgasmolek(ler vid kroppstemperat!r. 8l!kos och s(rgas blirkoldio-id och vatten, samtidigt som det frigörs energi.2nF(merna gör också att reaktionen sker i många små steg.

Det släpps bara loss lite energi i taget, och då kan kroppenlättare ta vara på den.



D34molek(len



+egrepp .<

• !"#

D34 )nns i alla levande celler och f!ngerar som en ritning till proteinerna. Därför

bestämmer det också till stor del h!r kroppen ska se !t. D34 är en förkortning för

detkemiska namnet deo-iribon!kleins(ra.• nukleotid

3!kleotider är de mindre molek(lerna som b(gger !pp D34. I varje n!kleotid )nns

det !ngefär &? atomer. I hela D34molek(len kan det )nnas 6era miljarder atomer,så det )nns väldigt många n!kleotider i en D34molek(l. De f(ra olika n!kleotidernakallas 4, ;. 8 och >.• dubbelspiral

%rdet 7d!bbelspiral7 är ett sätt att beskriva formen hos D34molek(len. 2n D34molek(l liknar en lång stege som är vriden till en spiral. tegen består av tvån!kleotidkedjor som ligger bredvid varandra.• gen

2n gen är en ritning till ett protein.

Det är ordningen på n!kleotiderna i genen som talar om h!r proteinet ska se !t.8enen består av många 7ord7 med tre n!kleotider, till e-empel 48; eller >>4. "arje

sådant ord står för en viss aminos(ra. Det är ordningen på orden som talar om h!raminos(rorna ska sättas ihop när cellen b(gger proteinet.



+egrepp .G

• vitamin

"itaminer är en gr!pp med organiska molek(ler som kroppen

behöver för att f!ngera. "itaminerna är inte makromolek(ler,!tan varje vitaminmolek(l har bara 1EB$?? atomer. De olikavitaminernas molek(ler ser väldigt olika !t och har olikaf!nktioner. Det )nns 1& vitaminer som människor behöver.• hormon

=ormoner är b!dbärarämnen som bildas på ett ställe ikroppen, men som st(r de kemiska reaktionerna på ett heltannat ställe.4 och Dvitamin f!ngerar som råvaror när kroppen tillverkarvissa hormoner.

• fri radikal*ria radikaler är trasiga molek(ler som kan bildas i kroppen.De är farliga därför att de kan slita sönder livsviktigamolek(ler. 2n del vitaminer sk(ddar mot fria radikaler.• antio$idant

4ntio-idanter är ämnen som sk(ddar mot fria radikaler. 2n del



*orts. begrepp .G

• mineralämne

5ineralämnen är oorganiska joner som kroppen behöver.

• järn Järn är ett mineralämne som kroppen behöver för att blodetska k!nna transportera s(re.

• kalcium

Kalci!m är ett mineralämne som kroppen behöver för att

b(gga !pp skelettet och tänderna.• fosfat

*osfat är ett mineralämne som kroppen behöver för att b(gga!pp skelettet och tänderna.• selen

elen är ett mineralämne som f!ngerar som antio-idant ochsk(ddar mot fria radikaler.

Documents

Livets Kemi