Kandidatarbete i Medieteknik, 30 hpVårtermin 2013

Lekar som spelEn studie i lekars möjlighet att påverka spelmediet

Olle KarlssonJohan Mauritzon

Handledare: Peter Giger, Jonas SveglandExaminator: Lena TrojerBlekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign

1

Abstrakt

En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel där varje bana är baserad på en leks mekaniker eller mening. Spelaren måste själv i slutändan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtråd. Detta för att om spelaren själv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren på så sätt minnas kulturen det medförde.Nyckelord: Lek, Spel, Inspirera, Kultur, Analys

Abstract

A study in how children's games can inspire digital gameplay and at the same time work as a conduit for culture. This have been tested by creating a prototype of a game where every level is based on either the meaning or the mechanics of the children's game. The player must in the end analyze the level with only a description of the children's game as their only clue. This because to invest the players themselves so that they will remember what they did and in that way remember the culture.Key words: Game, Inspire, Culture, Analyze,

2

Innehållsförtecking1.Inledning......................................................................................................................................5

1.1 Varför lekar?..............................................................................................................................5

2.Problemområde...........................................................................................................................5

2.1 Bakgrund....................................................................................................................................5

2.2 Syfte...........................................................................................................................................6

2.3 Problemformulering...................................................................................................................6

3.Tidigare forskning......................................................................................................................7

3.1 Vad är lek och vilka funktioner måste den uppfylla?................................................................7

3.2 Skillnader mellan lekar och spel................................................................................................8

3.3 Hur lekar kan inspirera till digital design..................................................................................9

3.4 Digitala spel som supplement till lekar......................................................................................9

3.5 Avgränsningar i arbetet............................................................................................................10

4.Tillvägagångssätt.......................................................................................................................11

4.1 Översikt....................................................................................................................................11

4.2 Mål...........................................................................................................................................11

4.3 Spelet........................................................................................................................................11

4.3.1 Spelmotor..............................................................................................................................11

4.3.2 Konceptet..............................................................................................................................12

4.3.3 Idégenerering........................................................................................................................13

4.3.4 Utvecklingsprocess...............................................................................................................15

4.3.5 Begränsningar.......................................................................................................................15

5. Resultat och diskussion...........................................................................................................16

5.1 Inledning..................................................................................................................................16

5.2 Spelproduktion.........................................................................................................................18

5.2.1 Lekars påverkan på gameplay...............................................................................................18

5.2.2 Från casual till hardcore........................................................................................................19

5.2.3 Resultatet...............................................................................................................................20

5.3 Diskussion................................................................................................................................20

5.3.1 Slutdiskussion.......................................................................................................................23

6.Ordlista......................................................................................................................................25

3

Källor............................................................................................................................................26

4

1. InledningVi kommer här använda oss av en del engelska ord och begrepp för dessa saknar en klar

översättning från engelska till svenska.

1.1 Varför lekar?Vi har fått lära oss redan från barnsben att leka och utveckla vår fantasi genom lekar och social

interaktion med andra individer, främst från våra föräldrar. Enligt (Wahlund, 1990, 10) är lekar

tillsammans med basbehoven näring, hälsa, skydd och utbildning nödvändiga för att en individ

skall kunna utvecklas till en hel människa. När vi leker utvecklas vi socialt, emotionellt,

intellektuellt och fysiskt. Detta hjälper barn att uppfatta och hantera sin omgivning, hur världen

omkring dem är uppbyggd och vilket beteende som är socialt accepterat i dagens samhälle.

Detta återspeglas dagligen hos vuxna människor när vi kan se hur de interagerar socialt och hur

de hanterar problem och uppgifter i vardagen.

“Lek är en kulturfunktion, en av civilisationens grunder, helt universell och integrerad

både i människors och djurs liv. Därför är leken central, inte enbart för barn, utan också

för vuxna och hela det samhälle vi lever i.” (Huizinga, 1955)

Detta har sedan utvecklats och nu, i den digitala tidsåldern, har vi övergått mer och mer till att

gestalta de olika lekarna från barndomen genom digitala interaktioner såsom dator- och TV-spel.

Det är en del av detta ämnet som vårt arbete kommer att beröra. Hur har vi i dagens samhälle

integrerat dessa klassiska lekar i dator- och TV-spel och hur kan denna gestaltning ske genom att

använda sig av typiskt svenska lekar från 1900-talet?

2. Problemområde2.1 Bakgrund I dagens samhälle kommer en majoritet av den uppmärksammade populärkulturen från USA. De

tio filmer som tjänade in mest pengar 2012 kom alla från USA (Box Office Mojo) och de tio

mest populära tv-serierna kommer i nuläget från USA (Internet Movie Database). Detta medför

5

att amerikansk kultur kommer med i de populära medier som exporteras från dem. Trots att

Sverige har en relativt framstående status inom spelmediet med spelföretag så som Dice och

Starbreeze framträder inte särskilt mycket svensk kultur i spelen utan de följer en väldigt

amerikaniserad standard. För att bryta mot denna standard som blivit satt av de1 flesta

spelföretagen behövs det nya infallsvinklar. Vi kan ta dessa infallsvinklar från ett flertal olika

platser men vi har bestämt oss för de “klassiska” svenska lekarna. Men det fungerar inte att bara

göra spel rakt av från de svenska lekarna. Att göra om något som redan finns till en digital

plattform är inte särskilt nyskapande eller intressant i våra ögon. Vi kommer istället fokusera på

att ta ut element eller beståndsdelar från lekarna för att låta dem inspirera oss till nyskapande

gameplay. Nyskapande gameplay är för oss ett spel som både spelas och “känns” annorlunda

jämfört med de etablerade ramarna som allt fler använder sig av. Den inspiration vi tar från de

olika svenska lekarna är inte bara hur individerna leker leken utan också vad leken kommer ifrån

och vad den tidigare kan ha symboliserat. Lyckas vi skapa ett spel som lyfter fram intressanta

delar i den svenska kulturen finns det en chans att flera utvecklare försöker sig på att lyfta fram

sin egna kultur på intressanta sätt via spelmediet, vilket i våra ögon skulle bidra till en mer

intressant och varierad spelkultur.

2.2 SyfteSyftet med undersökningen är att försöka förstå hur människors utveckling har präglats av lekar

och om vi kan använda oss av detta för att kunna skapa nya spel och nytt gameplay till spel.

2.3 ProblemformuleringVår problemformulering lyder: Hur kan element ur klassiska svenska lekar inspirera till

nyskapande gameplay för digitala plattformar?

1.Starbreeze, http://www.starbreeze.com/company/ 2. Dice, http://dice.se/about/

6

3. Tidigare forskningI följande avsnitt ska vi göra en övergripande presentation av hur lekar har utvecklats med hjälp

av den digitala teknologin och hur lekarna har inspirerat till nya och mer innoverade digitala

designer.

3.1 Vad är lek och vilka funktioner måste den uppfylla?Lekar är ett svårt begrepp att definiera, lekar är är något alla människor på ett eller annat sätt

känner till men en klar definition finns inte. Däremot kan lekar enligt (Edenhammar och

Wahlund, 2000, 5-7) beskrivas som en process. Lekarna förändras när individen växer upp och

med dem förändras också vad individen behöver få ut av dem. Lekar i tidig ålder är speciellt till

för att individen ska lära sig informationshantering i olika former. Nedan följer en egen

sammanfattning av vad de olika åldersgrupperna behöver enligt (Karin Edenhammar och

Christina Wahlund, 2000, 10-22)

När individen är mellan 0-3 år är lekens huvudsyfte att få individen att bekanta sig med världen.

Barnet lär sig förstå hur världen fungerar med hjälp av en vuxen i närheten för stöd och

rådgivning. Processen förändras dock under denna perioden från att observera till att börja

experimentera med sin omgivning. Barnet börjar härma sin närmaste familjs handlingssätt i sina

lekar och bygger på så sätt upp en grund för sin framtida kreativitet.

När individen når tröskeln fyra år sker oftast också en stor förändring. Leken börjar sakta röra sig

ifrån en förälders vakande ögon och bli mer självständig. Barnet använder mer och mer leksaker

för att visualisera sina kreativa idéer och börjar utveckla en grundläggande social förmåga

tillsammans med andra barn.

Vid ungefär sju års åldern blir individen ytterligare mer självständig. Detta är den sista tröskeln

som tas upp innan barnet når tonåren. Det är under denna fasen som barnens erfarenhet visar sig.

Eftersom de nu har en grundläggande förståelse för både lek och sociala konsekvenser är leken

här väldigt föränderlig. Individen kan ha ett flertal idéer och tankar i huvudet samtidigt och dessa

göra att leken ständigt förändras. Barnet börjar prova på att klara sig utan en vuxens uppsyn och

är därför inte beroende av att ha en vuxen i sin närhet särskilt mycket längre.

7

3.2 Skillnader mellan lekar och spel.Att definiera lekar och spel är väldigt lätt för oss i Sverige då vi skiljer på det med våra ordval.

Enligt Roger Caillois (1961/2001) finns det ett regelverk för spel som gör att det blir begränsat,

något Caillois kallar för ludus. Fria lekar kallar Caillois för paidia. Paidia saknar de regelverk

som spel innefattar och är mindre ordnad än ludus. Detta innebär i praktiken att spel i grund och

botten är en strukturerad version av lekar. Där lekar är ett fritt sätt att utveckla och experimentera

med sin fantasi har spel någon form av målsättning att följa. Fortsättningsvis har Richard K. Guy

klara begränsningar för ett spel.

1. Det finns två spelare som oftast kallas Vänster och Höger, Det får inte finnas några

osäkerheter angående förbunden.

2. Det finns flera, oftast, inte obegränsade antal positioner och i de flesta fallen

bestämda startpositioner.

3. Det finns klart definierade regler som specificerar vilka typer av drag Vänster och

Höger kan göra från en given position.

4. Vänster och Höger rör sig i omgångar genom hela spelet.

5. Inom de vanliga reglerna så förlorar en spelare ifall denne inte kan göra ett drag.

6. Reglerna är utformade på ett sådant sätt att de i slutändan skapar tillfällen där

spelare inte längre kan röra sig. Detta kallas för de avslutande målen. Det finns inga

spel som avgörs genom en repetition av drag.

7. Bägge spelare vet vad som pågår, det finns komplett information. Det finns inga givna

tillfällen för att bluffa.

8. Det finns inga inslag baserat på tur: inga tärningar rullas och inga kort delas ut.

(Richard K. Guy, 1996)

Guys definition av spel lämnar inte mycket öppet för tolkning. Han nämner att hans kriterier är

menade för spel som simulerar ekonomi, management eller militär strategi. Vi kommer bara på

ett spel som uppfyller alla kriterier och det är schack. Men man kan fortfarande använda de olika

kriterierna som basrestriktioner för spel. I många spel kan man applicera några av reglerna för att

beskriva spelets grundläggande mekaniker. Därför tror vi att vi kan förändra lekar utan regler till

mer spelinriktade format genom att introducera mer klara regelverk till lekarna.

8

3.3 Hur lekar kan inspirera till digital designEnligt Ulf Wilhelmsson (2007) krävs det speciella ytor/rum där lek och spel ska utföras. Ett

exempel på Caillois ludus är fotboll som oftast spelas på en inramad gräs- eller grusplan vilket

skapar ett rum för spelets gång. Ett exempel för paidia är kurragömma där du måste ha en

lekplats med bra ställen att gömma dig på, som då utgör rummet för leken. Annars försvinner

meningen med leken. Det är platsen som bestämmer hur och vad du ska leka för lek eller spela

för spel och det är genom dessa platser, eller element, som du kan ta inspiration från lekar och

spel för att skapa ny digital design och digitalt gameplay för både filmer och spel. Ett exempel på

detta kan vara att du är på en öde ö. Där har du en bra restriktion av platsen, eller rummet, du ger

spelaren en mycket frihet (paidia) och du kan även sätta upp regler som spelaren måste följa för

att spela spelet (ludus). Då får spelskaparen också en möjlighet att utnyttja miljön, rummet, och

skapa problem i världen som spelaren måste lösa med hjälp av världen för att kunna vinna. Det

är miljöns, skådeplatsens eller lekplatsens roll att bokstavligen utgöra grunden för det som ska

berättas och den form detta ska ha. Om du vill designa och formge ett visst spel måste miljön

passa in till hur spelaren kommer agera i förhållande till vad spelets mål och syfte är.

3.4 Digitala spel som supplement till lekarEn viktig komponent vi tog upp tidigare är att lekar och även till viss del enkla, små, icke digitala

spel är vitala för att en individ ska kunna utvecklas till en fullt fungerande vuxen människa. Men

under de senaste tio åren har digitala spel gjort gigantiska kliv framåt, inom både popularitet och

tillgänglighet. I den nuvarande digitala åldern använder många en dator till något i hemmet och

därför har de access till att kunna införskaffa någon typ av spel. Då spelen är populära kommer

barn vilja använda datorn för att spela spel på. Om barnet tillåts att spela, kan spelen då hjälpa

barnen få ut den rätta typen av stimulans som de behöver för att utvecklas korrekt eller är de

istället direkt skadliga för barnen? En viktig faktor att minnas är att barn kan se skillnad på

verklighet och fiktion (MHBloggs). De kommer inte att tro att spelvärlden är verklig utan få en

annan typ av stimulans. Det kommer helt enkelt vara en annan typ av fantasivärld barnen kan gå

in i. Barnen kan få enkla, stimulerande spel så som Toddler Lock(Toddler Lock) att tillgå när de

bara behöver stimulans under sina allra första år och tillåtas spela Minecraft (Minecraft) där de i

princip har ett oändligt antal block att bygga med, när kreativiteten behöver byggas upp eller

utmanas. Allt detta ska då givetvis ske under en vuxens vakande ögon då överexponering aldrig

9

är någonting positivt för barnets utveckling. Om den vuxne personen som övervakar barnet ser

till att barnets tid framför datorskärmen inte blir en majoritet av vardagen tror vi att digitala spel

kan fungera som ett utmärkt supplement till vanliga lekar i barnens utveckling.

3.5 Avgränsningar i arbetetVi har valt att begränsa vårt arbete genom att bara fokusera på klassiska svenska lekar. Med

klassiska lekar menar vi de lekar som uppkom under 1900-talet och som är mest populära och

mest kända i dagens samhälle och med svenska lekar menar vi de som inte fått lika stor spridning

runt om i världen och som är typiska för Sveriges kultur Vi valde detta eftersom att vi vill

förmedla de lekar vi och våra föräldrar har fått uppleva under barndomen. Vi känner också att

det inte finns särskilt många spel i dagens samhälle som är baserade på lekar, speciellt inte som

är baserade på svenska lekar. Vi har också valt att begränsa oss till att fokusera vår gestaltning

mer på att skapa ett gameplay än att fokusera på de andra aspekter som finns när man designar

och skapar ett spel. Med gameplay menar vi de aspekter av ett spel som driver handlingen

framåt, som designen, miljön och spelupplevelsen.

10

4. TillvägagångssättI följande kapitel redogör vi för vårt tillvägagångssätt som arbetet har följt. Vi presenterar de

metoder som vi använt, vilka utvecklingsverktyg vi jobbat med, samt motiverar och förklarar

varför vi valde just det här upplägget för undersökningen.

4.1 ÖversiktFokus för arbetet är att undersöka hur vi kan skapa ett gameplay till ett spel genom att analysera

klassiska svenska lekar och utveckla tanken som finns bakom dem. För att genomföra

gestaltningen har vi utvecklat en spelprototyp vars syfte har varit att se om/hur lekar kan

fungerar som inspiration till gameplay för digitala plattformar. Valet att utveckla en prototyp

gjordes eftersom vi genom den får en direkt relation till frågeställningen samt att vi inser

svårigheterna och möjligheterna med ett spel baserat på frågeställningen.

4.2 MålMålet under kandidatarbetet har varit att kombinera lekar med ett digitalt gameplay.

Undersökning ska visa våra individuella kunskaper och det lärande vi uppnått under våra

respektive utbildningar.

4.3 SpeletUnder detta momentet har vi jobbat tillsammans med två grafiker, Daniel Oldberg och Oliver

Blomgren. Prototypen vi utvecklat är ett 2.5D plattformsspel till Android och anledningen till

detta är att gruppen besitter kompetensen för att skapa ett sådant spel. Vi valde att hålla det

enkelt och enbart göra ett singleplayer spel eftersom vi saknar kompetensen för att utveckla ett

spel avsett för flera spelare.

4.3.1 Spelmotor

Inför valet av utvecklingsverktyg, tex. spelmotor, fick vi tänka på olika aspekter av vårt arbete.

Några av dem är hur väl vi kan utvecklingsverktygets funktioner, vilket kodspråk den använder

och hur kompatibiliteten är med mobila plattformar, tex Android och iOS.

11

Utifrån de aspekterna stod valet mellan spelmotorerna Unreal Development Kit (UDK) och

Unity3D (Unity) för att gruppen besitter tidigare kompetens och erfarenhet inom verktygen.

Det resulterade i valet att jobba med Unity3D. Båda spelmotorerna har stöd för Android och iOS,

men bara Unity 3D har gratis stöd för Android. UDK valdes därför bort pga att en full Unreal

Engine 3 licens krävs för att utveckla till Android med verktyget och att Android är det

vanligaste operativsystemet inom gruppens mobila plattformar.

Unity är ett komplett utvecklingsverktyg för 3D spel som enkelt kan modifieras till individuella

syften, som vårt tilltänkta 2.5D spel. Fortsättningsvis har programmet en relativt låg

inlärningskurva för de grundläggande funktionerna, dock ökar kraven snabbt för de mer

avancerade delarna av motorn.

De programspråken som stöds i spelmotorn är C#, Java-script och Boo. Vi har valt att använda

programspråket C# under detta projektet eftersom det är ett enkelt språk och vi besitter tidigare

kunskaper av dess användande.

4.3.2 Konceptet

Spelkonceptet som arbetades fram ser ut som nedan:

Från menyn får spelaren välja bland olika bangrupper som är baserade på svenska lekar. När

spelaren har valt en bana får de en kort sammanfattning om lekens regler och hur den leks.

Denna beskrivning fungerar som en ledtråd för de pussel och problem spelaren kommer ställas

inför i banorna. Spelaren kommer låsa upp fler bangrupper genom att spela spelet och nå slutet

på de tidigare grupperna.

När spelet startar får spelaren välja mellan tre olika karaktärer. En lång, som kan användas av de

andra karaktärerna som en form av stege för att komma åt där de inte tidigare har kunnat nå, en

en överviktig, som med hjälp av sin vikt kan trycka ner knappar och en stark, som kan flytta på

utvalda objekt i spelvärlden. Svårigheten för spelaren är att en majoritet av dessa förmågor kan

enbart användas när den aktiva karaktären “offras”. Detta innebär att spelaren inte längre kan

använda den offrade karaktären och är fast med de återstående karaktärerna för att lösa pusslet.

När spelaren når målet och klarar en bana fortsätter det med en ny bana med nya spelregler och

hinder som spelaren måste övervinna för att komma vidare. Om en spelare inte klarar en bana,

dvs inte kommer till målet, måste spelaren starta om samtliga banor i bangruppen. Detta leder till

12

att spelaren måste tänka på vilken karaktär som kan offras och vilka som är vitala för att klara av

en bana.

De hinder och pussel som finns i banorna är direkt kopplade till lekar, dess spelregler samt

lekarnas sensmoral och utförande. På så sätt tvingas spelaren att tänka på och reflektera över

lekarna vilket gör att spelaren får en djupare insikt i kulturen som skapade leken.

4.3.3 Idégenerering

Vi har genom vår forskning och våra undersökningar dragit slutsatser till hur vi ska gå till väga

för att skapa ett gameplay baserat på svenska lekar. Vi satte tidigt upp riktlinjer för vad vi ansåg

vara lekar värda att undersöka. Leken ska ha ett svenskt ursprung eller vara typiskt “svensk” och

ha en svensk kulturaspekt. Är leken multinationell, som tex. “kurragömma”, tillhörde den inte

vår undersökning då kulturaspekten troligtvis försvunnit ur leken. Efter att en lek uppfyllt detta

kriteriet fortsatte vi undersöka lekens grundförutsättningar, som antalet deltagare, lekens

utförande och om leken har vinnare resp. förlorare eller bara leks för att fördriva tiden. Efter att

dessa frågor hade besvarats började vi gå in mer på djupet angående ämnen som inte handlar om

lekens utförande, som lekens ålder, leks den fortfarande, vilka åldersgrupper tror vi lekens riktar

sig till och vad lär sig barnen när de leker (medvetet eller omedvetet). Ett exempel följer nedan:

En av lekarna vi undersökte, som vi baserade en bana på, var leken ”Sju sjärnor i rockärmen”.

Det är en skämtlek där en person nämner för ett barn att ifall de lägger sig på rygg och tittar

genom sin tröjärm kan de se stjärnorna på ljusa dagen. De flesta barn kommer strax därefter vilja

testa och lägga sig på rygg med huvudet tittandes genom sin tröjärm. Då häller den som började

“leken” lite vatten ner i tröjärmen och barnet blir blött i ansiktet. Leken är av typen som

egentligen bara fördriver tiden, inte har några egentliga mål och fanns i boken “Alla tiders

lekar”(Margareta Åkerblom) och har därför funnits sedan minst 1979, men troligtvis längre.

Barnen som går på detta sprattet är troligtvis i åldrarna sju till tolv år enligt vår undersökning.

Det vi fann mest intressant med leken ifråga är att den lär barn att ifrågasätta verkligheten. Om

någon du litar på säger ett påstående till dig ska du inte lita blint på det som sägs utan tänka efter

själv om det är sant. Detta omvandlade vi till gameplay i form av att spelaren i vanliga fall följer

pilar som ska hjälpa dem på vägen till målet. Men i banan inspirerad av “Sju sjärnor i

rockärmen” kommer pilarna leda spelaren på villospår. Spelaren kommer i slutändan börja

13

ifrågasätta spelskaparna med tankar som: “Vill de verkligen att jag ska följa pilarna?” och

“Varför ska jag göra det?” På detta vis kopieras lekens essens utan att göra en direkt kopia av

den i digital form.

Vi breddade även vårt undersökningsområde och inkluderade även klassiska svenska spel och

därigenom kom vi fram till kubb. Det har spekulerats om vart spelet kubb kommer ifrån. Det

mest sannolika är ett ursprung i Sverige/Norden från vikingatiden eller från de engelska öarna

under samma period. Vi anser att även om det inte är helt säkert att kubb härstammar från

Sverige så tillhör spelet vår svenska kultur och kan ses som ett klassiskt svenskt spel.

Målet med kubb är att slå ner motståndarens kubb med ett visst antal pinnar som vandrar mellan

lagen efter de har blivit kastade av motståndaren/motståndarna. När motståndarens kubb är nere

ska kungen slås ner som står i mitten av spelplanen.

Det vi valt att inspireras av genom spelet är att spelaren kommer se målet, eller kungen, i början

av banan men kan inte vinna spelet än. Spelaren måste över till den andra sidan och hämta en

box, slå ner motståndarens kubb, och sedan putta ner boxen i mitten, slå ner kungen. Först då kan

spelaren hoppa ner i hålet och klara banan.

Exempel på bilden nedan.

Figur 1.

Bilden visar kubbmiljön i ett tidigt stadium. Man kan redan se gången ner till det mål som

spelaren inte kan ta direkt.

14

4.3.4 Utvecklingsprocess

Arbetet har inte haft någon fast produktionsmodell då vi inte bestämde någon vid projektets

början. Alla har dock vetat vad som ska göras och vi har använt oss av webbapplikationen Trello

för att hålla alla uppdaterade med hur arbetet utvecklats. Med Trello skapade vi i början av

projektet listor på allt som skulle göras för diverse kategorier, tex. programmering och grafik.

När en uppgift på listan blev färdig checkades den av och personen fortsatte med nästa uppgift.

Detta har gjort att gruppen har haft bra översikt på hur det har gått för de andras arbete. Då vi

även arbetat i samma projektrum har vi alltid haft möjligheten att diskutera med varandra om

prioriteringar i arbetet och vad som ska göras. Detta har resulterat i att vi inte har gjort ett strikt

arbetsschema för produktionen men det har dock tagit tid från andra delar.

Vi satte även upp en beslutskedja ifall beslut var tvungna att fattas om produktionen. Vi lät

projektets riktning vara demokratiskt beslutad, men varje person hade sista ordet om sitt eget

arbetsområde. Innebörden blev att om en person kom fram till någonting som var oklart

angående deras arbete eller någon form av estetiskt beslut skulle personen först rådfråga gruppen

om det problemet skulle ha någon form av större inverkan på slutprodukten. Gruppen skulle

därefter ge sin feedback och om en större diskussion uppstod där gruppen inte kunde nå en form

av slutsats för hur problemet skulle lösas skulle personen som specialiserat sig på området ha

sista ordet.

4.3.5 Begränsningar

Arbetet har haft stora och små begränsningar. De största har varit inom programmeringen

eftersom gruppen har saknat en erfaren programmerare. Det har resulterat till att spelet inte har

utvecklats till den utsträckning som vi önskade vid projektets början och att spelkonceptet vi

hade från början har ändrats mycket innan det var färdigt. Ett flertal planerade moment har fått

skäras bort ur den färdiga produkten. Den största anledningen till att material blivit borttaget från

den ursprungliga planeringen kan härledas till de tidigare nämnda begränsningarna. Ett exempel

är att vi ville få in förmågan att den överviktiga karaktären skulle börja halka när han rörde sig i

nerförsbacke. Men eftersom våra programmeringskunskaper var bristande tog andra mer

grundläggande funktioner mer tid än väntat och när vi kom fram till den punkt där vi skulle börja

med att arbeta med funktionen var tiden knapp. Då bestämde vi oss för att stryka funktionen och

istället fokusera på att ta bort eventuella buggar från det redan existerande systemet.

15

5. Resultat och diskussion5.1 Inledning

Figur 2.

Till spelet valde vi, trots den mörkare estetiken, att försöka göra någonting lite komiskt. Spelet

skulle inte på något sätt vara en komedi men små element, så som ballerinan, var tänkta att

framkalla ett lätt leende.

16

Figur 3.

När spelaren avaktiverar en karaktär så kommer den inte kunna användas under resten av banan.

Detta händer också när karaktären kommer åt ett av flera farliga objekt som är utplacerade på

banan. I detta fallet vassa spikar. Återigen för att spelet inte ska bli allt för mörkt så är de

animationerna och ljudeffekterna som spelas när karaktärerna bli deaktiverade riktade åt det mer

komiska hållet.

17

Figur 4.

Bilden visar hur avstängda karaktärer kan hjälpa till att klara banorna. Den överviktige har trillat

ner på spikarna och blivit deaktiverad, vilket låter ballerinan komma över utan att nudda

spikarna.

5.2 SpelproduktionHär har vi redogjort för resultatet av vårt arbete och vår produktion samt att vi diskuterar om de

val och det som hänt under projektets gång.

5.2.1 Lekars inverkan på gameplay

Vi har genom vår forskning kommit fram till att det spelar stor roll vilken lek vi väljer att

inspireras av när vi gör vår gameplay. Det finns lekar som passar exceptionellt bra att inspireras

av, däribland “Sju stjärnor i en rockärm”. Det är en skämtlek med en förvånande sensmoral,

nämligen att du ska ifrågasätta allt du ser och hör, även din omvärld. Om leken används på rätt

sätt kan den hjälpa barn i deras sista steg innan tonåren att utvecklas. När de sedan utforskar

världen själva kommer de minnas sin upplevelse och det kommer hjälpa dem när de utvecklas till

vuxna människor.

18

Leken implementeras också ypperligt till vår frågeställning. Många spel som släppts på senare

tid tvingar inte spelaren att reflektera över någonting, utan är istället fokuserade på att ge

spelaren en så filmliknande upplevelse som möjligt(themovieblog). Att spelaren tvingas

reflektera över ett spelmoment är en relativt nyskapande idé, vilket är något vi vill uppnå med

arbetet. Det saktar också ner spelarens rytm och tvingar fram en mer analytisk spelstil istället för

fingerfärdighetsbaserad. Förstår inte spelaren analysen ordentligt klarar de helt enkelt inte av

banan vilket leder till en unik hardcore-mekanik.

Ett exempel på en lek som passar mindre bra att göra om till gameplay, enligt vår modell, är en

lek som kallas för “Tandläkaren”. Leken går ut på att en person, ”patienten”, sitter/ligger ner på

1-2 stolar. En annan person är “tandläkaren” och en tredje ligger dold under stolarna och väntar

på att leken ska börja. När ”tandläkaren” ska ”undersöka” patientens mun sticker den tredje

personen ”patienten” i benet med en nål.

Det är även den en skämtlek men enligt våra analyser tillför den inte någonting för den som råkar

ut för sprattet. För de barn i yngre utvecklingsstadier kan leken även vara destruktiv då den

påminner om det de finner negativt med tandläkarbesök och barnen i de äldre åldrarna får inte ut

någonting av leken enligt de tidigare nämnda målen. Att basera en bana på en sensmoral som

potentiellt är negativ är någonting vi ville undvika och därför anser vi att leken är sämre att

använda som material till digitalt gameplay

5.2.2 Från casual till hardcore

I vår produktion har vi jobbat med en annan grupp och en parallell frågeställning vilket har

reflekterats i vårt resultat. Trots våra försök att skapa ett spel som matchar båda

frågeställningarna, så blev spelet i slutändan ändå inte tillräckligt hardcore för att reflektera den

parallella frågeställningen. Vi hade det i åtanke under hela produktionen men på grund av de

nedskärningarna vi fick göra så försvann vissa hardcore element ur designen. Vi lyckades dock

upptäcka det i tid och korrigerade det med ändringar i designen. Vi adderade ett momentet som

är att vi skapade bangrupper. Det gör att om spelaren inte klarar av en bana så måste de börja om

den bangruppen. Även om spelaren är på sista banan i en grupp av tre när de misslyckas måste

de börja om från första banan i gruppen. Klarar spelaren hela gruppen med banor låses de upp

och blir spelbara när som helst. Det gör spelet mer hardcore samtidigt som det förstärker tvånget

19

för spelaren att analysera lekarna. Detta är inte fullt implementerat i den nuvarande produkten,

men det är inplanerat och det hade varit fullt implementerat om vi hade haft bättre

programmeringskunskaper och haft bättre fokus under produktionen.

5.2.3 Resultatet

Slutprodukten blev ett 2.5D plattformsspel med fokus på problemlösande. Spelaren kommer

tvingas offra någon eller några av sina karaktärer för att klara av de olika banorna. Banorna vi

gjort är baserade på klassiska svenska lekar och spel. Vi valde att inte begränsa oss till enbart

svenska lekar utan även till svenska spel, speciellt de som ligger i gränslandet mellan lekar och

spel. Valet gjordes eftersom vi inte fick tillräckligt stort spektrum av den svenska kulturen att

basera vårt gameplay på med bara lekar. Detta har lett till att vi kunnat göra mer intressanta

bangrupper till spelet.

Vi har genom vår forskning och våra undersökningar då dragit slutsatser om hur vi ska gå

tillväga för att skapa ett gameplay baserat på svenska lekar. Vi började med att göra

undersökningar om vilka lekar som faktiskt är typiskt svenska och fortsatte sedan analysera dem

på ett mer djupgående sätt som beskrivits på tidigare sidor. Därefter använde vi den

informationen vi fått fram för att skapa banor där spelaren själv måste analysera leken i banorna.

De bangrupper vi skapat i nuläget är till leken ”Sju sjärnor i rockärmen”, där fokus har lagts på

att skapa en form av banor som får spelaren att ifrågasätta vad de tidigare lärt sig av

spelutvecklarna. Tankar vi vill framkalla är till exempel:

“Vill de verkligen att jag ska gå dit? Varför ska jag följa pilarna?”

Vi har även skapat en bangrupp baserad på spelet Kubb. Där har vi jobbat närmare lekens

mekaniker och gjort banor där spelaren inte kan ta sig till målet direkt utan istället måste lösa ett

annat problem längre bort för att sedan kunna komma till det närliggande målet.

5.3 DiskussionAtt få med tänkande hardcore element är inte någonting helt nytt i spelsammanhang. Äldre spel

som Metal Gear Solid(Metal Gear Solid) låter spelaren använda sina utomstående kunskaper för

att lösa gåtor inbyggda i spelet. Det är dock en mekanik som försvunnit när spel blivit mer

lättillgängliga. Därför är det i dagens spelklimat en relativt nyskapande mekanik, att tvinga

20

spelaren tänka och reflektera över något istället för att de får det levererat. Detta kallas för

“handhållande”.

När vi själva analyserade lekar så som ”Sju sjärnor i rockärmen”, ”Tandläkaren” mm, upptäckte

vi även att det väcktes ett intresse hos oss för lekarnas ursprung och vi fick själva ett utökat

intresse för att analysera lekar. Om lekarna skulle implementerats på ett mer direkt sätt, så som

att göra varje bana till en digital kopia av leken i form av minispel, som “Mario Party”-serien,

skulle möjligheten för spelaren att bli intresserad av spelets historia inte finnas kvar. Då skulle de

hardcore element som implementeras inte finnas kvar och spelet skulle då inte vara nyskapande i

samma mening utan istället vara ett i mängden av mini-spel baserade på digitala-spel(Mario

Party 5), vilket är kontraproduktivt mot frågeställningens bakgrund.

En viktig punkt att ta upp är också att prototypen inte är riktad till den åldersgrupp som lekarna

är riktade till. Därför kan spelet vara för svårt för att barn ska förstå de mer abstrakta problem

som uppkommer när leken analyseras. Detta var ett medvetet val då prototypen, trots sitt

ursprung, är riktad till personer i de äldre åldrarna. Vid en första anblick kan detta vara en

mindre optimal utväg, att skapa ett spel baserat på lekar som inte är avsett för barn.

Frågeställningen och syftet handlar dock inte om att spelet ska vara riktat till barn, utan istället

om att produkten ska ha ett nyskapande gameplay. Vi fann det var lättare under produktionen om

prototypen inte behövde vara riktad mot barnen som lekte lekarna, utan istället mot en äldre och

bredare publik, som kunde analysera banorna/lekarna.

”Sju stjärnor i rockärmen” och Kubb kan båda vara problematiska i förhållande till de riktlinjer

som blivit satta angående lekar och spel, men de valdes trots det in som de exempel prototypen

baserades på. Motivering följer:

”Sju stjärnor i rockärmen” valdes, trots att det inte är en allt för välkänd lek, eftersom det den

lärde barn inte var helt unikt, men den gör det på ett relativt ovanligt sätt. Istället för att berätta

direkt för barnet att det inte alltid ska lita på allt som sägs och hörs så får de själva lära sig den

läxan. Att lära barn någonting på ett ovanligt sätt tilltalade vår frågeställning om nyskapande

gameplay.

Men för att prototypen skulle kännas komplett behövdes någonting som inte var baserat på den

djupare innebörden av en lek utan någonting som lät spelaren till viss del analysera lekens

mekaniker och lösa problemet den vägen. Vårt val för detta är Kubb. Det är snarare ett spel än en

21

lek och den fyller upp ett flertal av Guys definitioner av ett spel. Det har inte heller nån djupare

sensmoral att lära barn utan har istället en historisk bakgrund.. Det är ett väldigt gammalt spel

med rötter som kan sträcka sig så långt tillbaka som vikingatiden, men det finns inga säkra källor

på detta. Eftersom frågeställningen tar upp hur element ur klassiska lekar kan inspirera till

gameplay så behövde vår hypotes testas genom att ta inspiration från lekens mekaniker istället

för dess innebörd.

Vi har jobbat med de begreppen som Roger Caillois har myntat, ludus och paidia. Det var det

bästa systemet för att jobba med lekarna, nämligen att ge spelaren paidia men att behålla ludus i

spelets mekaniker. Vi har kommit till insikt med vad Caillois faktiskt menar med att lekar,

paidia, är eller bör vara helt fria och att spel är eller bör vara regelstyrda. Nästan alla spel följer

dessa begreppen, att spelaren aldrig kommer få vara helt fri, helt styrda av paidia.

Det vi kommit fram till är att digitala spel som baseras på eller tar inspiration från lekar aldrig

kan vara helt fria, det måste vara regler för spelaren och det måste utspela sig på en viss plats.

Platsen kan variera men det viktigaste är att spelaren aldrig kan få en spelupplevelse där inga

regler finns, för då skulle det just gå bort från att vara ett spel till en lek. Vi har även fått uppleva

hur mycket platsen, eller “rummet” enligt Ulf Wilhelmsson, spelar roll för hur spelet uppfattas

som helhet och hur spelet kommer spelas utifrån detta. Ett undantag till detta som vi hittat är

Minecraft(Minecraft). Här har spelaren total frihet i spelvärlden, rummet, men här styrs det du

kan skapa av världens beståndsdelar med spelets ludus. Detta är det spel vi funnit som nästan ger

spelaren total frihet. Det har varit en stor inspirationskälla att analysera Minecraft, då det är ett

spel som är baserat på eller inspirerats av Lego. Att leka med Lego är ett av de mest kreativa

sätten att utveckla sin fantasi på. Användaren har total frihet och kan inte begränsas av något

annat än att få slut på klossar eller block att bygga med. I och med Minecraft tog de bort den

ekvationen helt och de har skapat oändligt stora världar som spelaren får utforska och använda

sin kreativitet i.

En annan funktion som undersöktes under prototypens utveckling var hur lekar kan

implementeras i gameplay där banorna är baserade på en annan form av lekar. Ett exempel på

detta är att banan kan vara baserad på en lek (som kubb) medan spelets gameplay är baserat på

22

en annan lek. I prototypen finns det spår av detta men det är någonting som till större del

försvann under produktionen. Det finns dock kvar spår av detta i vårt nuvarande gameplay, vilket

är att spelaren måste “avaktivera” karaktärer för att komma vidare. Idéen kommer till en början

från leken som kallas ”Frysdatten”. I leken är en person den som ska fånga in de resterande

deltagarna. När denne får tag i någon av de andra personerna ska denne stå still i den ställning

som personen hade när den blev tagen. Det gav idéen att karaktärer skulle kunna frysas fast, som

i sin tur ledde till de nuvarande gameplayelementen. Dock blev det inga fler delar av detta

spelmoment pga att det tog bort fokus från spelarens möjliga analys av de lekar vi valt för

banorna. Spelaren fick i slutändan för mycket att lära sig per bana ifall de skulle lära sig nya

spelmekaniker samtidigt som spelaren skulle analysera spelets gåtor. Därför behöll vi den första

idéen med att karaktärerna kan bli deaktiverade för att komma vidare i banorna, eftersom den

bidrar till att spelet får en mer unik nyans men ingen vikt läggs vid att det är löst inspirerat av en

lek för att inte ta uppmärksamheten från de problem spelaren ska fokusera på.

I avgränsningarna till det här arbetet nämns det att miljöerna är en av de faktorer som

produktionen skulle fokusera på. När många läser den formuleringen tänker de troligtvis på att

banorna ska reflektera lekens mekaniker eller det leken är menad att lära barnen. Ett exempel är

att göra banan som är baserad på kubb till en sommarinspirerad miljö, eftersom det troligen är

detta många förknippar med kubb som spel. Men prototypen är lokaliserad i mörka

fabrikskomplex. Anledningen till att de visuella elementen är uppbyggda på det sättet de är att

om varje lek skulle få en individuell representation skulle produktionen inte hunnit med mer än

en lek att göra gameplay av. Om en lek får mer utstående miljöer än de andra skulle den banan

dragit mer uppmärksamhet från de resterande banorna. Därför får de olika miljöerna i nuläget en

liknande atmosfär för att spelaren ska minns analysen av leken istället för miljön som finns i

bakgrunden.

5.3.1 Slutdiskussion

Avslutningsvis blev prototypen ett spel i 2.5D med fokus på pussel genererade av lekidéer.

Under undersökningarna om lekar kan passa som inspiration till digitalt gameplay har

slutsatserna varit som följer.

23

Lekar passar ypperligt som inspiration till digitalt gameplay och det finns en myriad av lekar

som spelutvecklare kan låta sig bli inspirerade av. Vårt sätt har varit att låta lekarnas sensmoral

och historia inspirera pussel i spelet för att sedan använda leken som en ledtråd i spelet.

Förhoppningsvis väcker detta ett intresse i spelaren att själv läsa mer om leken och dess ursprung

och på så sätt ta del av kulturen vilket var grundmålet med detta kandidatarbetet. Det finns ett

flertal andra sätt detta hade kunnat uppnås på men vi fann att om spelaren själv blev intresserad

av att analysera lekarna skulle det ge bästa möjliga effekt för att spelaren faktiskt skulle lyssna på

det spelet försöker förmedla och inte bara kasta bort det som ytterligare ett spel i mängden.

24

6. Ordlista2.5D: Ett spel i tre dimensioner men spelaren har endast möjligthet att röra sig i 2.

3D: Tre dimensioner där objektet befinner sig på bredden, höjden och djupet. Inom spelgenren

handlar det oftast om karaktärer och objekt som är gjorda i tre dimensioner.

Android: Operativsystem som är utvecklat till mobila enheter. Gjort av Google.

C#: Eller C-sharp är ett objektorienterat programspråk av Microsoft som en del av .NET-

plattformen.

Gameplay: Ett spels mekaniker och hur det kontrolleras

Hardcore-spel: Spel som är gjorda för att vara svåra och frustrerande.

iOS: Operativsystem för iPhone och iPad, utvecklat av Apple.

Perma-Death: Spelsätt där spelarens sparfiler blir borttagna när spelaren förlorar eller

misslyckas.

Plattformspel: En spelgenre där du ska hoppa och springa mellan plattformar.

25

KällorBöcker

Caillois, Roger. 1958. Man, Play and Games. Paris.

Edenhammar, Karin & Wahlund, Christina. 2000. Utan lek ingen utveckling. Stockholm

Guy, Richard K., 1996. What is a Game?, i: Richard J. Nowakowski (Redaktör), Games of no

Chance. s. 43-59

Wahlund, Christina. 1990. Utan lek ingen utveckling - om lekens grundläggande betydelse, i:

Karin Grönvalls (Redaktör), Utan Lek Inget Liv. Stockholm, s. 10–19.

Wilhelmsson, Ulf. 2007. Datorspel som lekplats och skådeplats : Rummets roll i lek och

narration, i: Jonas Linderoth (Redaktör), Datorspelandets Dynamik - Lekar och roller i en digital

kultur. Polen, s. 137 - 154.

Åkerblom, Margareta. 1979. Alla tiders lekar. LTs förlag. Stockholm.

Digitala

Box Office Mojo, 2012 Domestic Grosses

http :// boxofficemojo . com / yearly / chart /? yr =2012

(Hämtad 2013-03-01)

Internet Movie Database, Most popular Tv-series released in 2012

http :// www . imdb . com / search / title ? sort = moviemeter & title _ type = tv _ series & year =2012,2012

(Hämtad 2013-03-01)

Kubbspel

http://www.kubbspel.se/

(Hämtad 2013-05-01)

26

Metal Gear Solid

http://community.us.playstation.com/t5/Metal-Gear-Solid-Series/What-is-Meryl-s-frequency-on-

MGS-1/td-p/36471936

(Hämtad 2013-05-12)

MHBlogs, Are videogames dangerous?

http://blogs.menshealth.com/fatherhood/are-video-games-dangerous/2011/03/03/

(Hämtad 2013-03-01

Mario Party 5

http://www.youtube.com/watch?v=VqLU6f9GBqs

Hämtad: 2013-05-13)

Minecraft, What is Minecraft

https://minecraft.net/game

(Hämtad 2013-03-01)

Themovieblogg, Are games becoming more like movies?

http://themovieblog.com/2011/are-videogames-becoming-more-like-movies/

(Hämtad 2013-05-05)

Toddler lock, Beskrivning

https://play.google.com/store/apps/details?id=marcone.toddlerlock&hl=sv

(Hämtad 2013-03-01)

27