Leda cirkelLeda cirkel
Startkunskap fr cirkelledare
3Du r vlkommen!
Rollen som cirkelledare handlar om att lotsa deltagarna i cirkelgruppen bde till ny kunskap och till gemen-skap. I cirkeln lr man sig lika mycket av varandras erfarenheter och frgor som av studiematerialet och ledaren. Gruppens klimat mste drfr vara tilltande och ppet. Som cirkelledare pverkar du hur cirkeln utvecklar sig.
Studiecirkeln r navet som hela Studiefrbundet Vuxenskolan (SV) snurrar kring. Utan cirklar inget stu-diefrbund, skulle man kunna sga.
En bra cirkel har en bra cirkelle-dare! Fr att du snabbt ska stta dig in i ditt nya uppdrag finns denna folder. Det ger en introduktion till studiecir-keln och till ditt uppdrag i SV. Sedan erbjuder SV cirkelledarutbildningen I cirkelns mitt. Frst en grundkurs, Steg G, och sedan fortsttningskur-ser och cirkelledartrffar av olika slag.Kom med in i cirkelns mitt!
4Lngtan till kunskap och gemenskap
I studiecirklar trffas grupper av mn-niskor som vill lra sig ngot nytt, fr-djupa tidigare kunskap, utbyta tankar och erfarenheter kring ett speciellt mne eller fortstta att utvecklas i sin redan frdiga grupp.
En studiecirkel kan beskrivas ungefr som ett projekt. Det r en av-grnsad aktivitet med en definierad brjan och ett slut samt en frndring som hnder dr emellan. I cirkelns fall r det kunskap, frstelse och/eller frdigheter som utvecklas i en grupp av mnniskor. Det r ocks ngot som sker ver en viss tid, det ska finnas tid till
att lsa, prva p och reflektera p egen hand mellan trffarna med gruppen.
Studiecirkeln bestr av tre likvr-diga delar: mne/material, deltagare och ledare. Saknas ngon av dessa de-lar r det inte en studiecirkel. Ledaren r p ett stt en i gruppen men har en srskild roll och ansvar fr att cir-keln genomfrs som det r tnkt.
Cirkelns mne ska vara avgrnsat och vl definierat. Alla i gruppen ms-te vara klara ver vad cirkeln syftar till. Materialet kan vara en bok med stu-dieplan eller material som hemsidor p internet, tidningsartiklar, en film eller
5ett nothfte kring vilket man tillsam-mans i cirkeln skapar en arbetsplan.
En av de viktigaste grundfrut-sttningarna fr cirkelarbete r att alla deltagare ska bidra med sina er-farenheter och sina frgor. Ju mer del-aktighet och knsla av att bde kunna och vilja dela med sig, desto bttre kvalitet p resultatet.
Som cirkelledare r du just ledare inte lrare och deltagarna i cirkelnr just deltagare inte elever. Din le-darroll gr ut p att stdja gruppen icirkelarbetet kring det mne ni valt,med det material ni valt och utifrn deerfarenheter och frgor som gruppenbr med sig.
AT T VA R A C I R K E L L E DA R E
Kortfattat r dina uppgifter som cir-kelledare att:
Leda cirkeln
Hlla kontakten med SV-avdel-ningen
Delta i cirkelledartrffar
Informera deltagarna om SV
Ansvara fr deltagarlistan
K N Y P P L I N G O C H DATAJag var nyinflyttad och mam-
maledig och gick frbi SVs lokaler en dag d de hade en
knypplingsutstllning. Eftersom
jag har hllit p med knyppling
sedan tonren tog jag kontakt
med personalen och erbjd mig
att bli cirkelledare.D jag senare flyttade till Ystad,
pratade jag vid ett tillflle med
verksamhetschefen om datorer
och mitt intresse inom omrdet.
Det fll sig naturligt att jag skul-
le bli cirkelledare ven hr.Det bsta med cirkeln r friheten
att sjlv planera sina cirklar till-
sammans med deltagarna. Man
vxer som mnniska och kan dra
nytta av sina erfarenheter ven
inom andra omrden.Cirkelledarrst
6D E T S K A VA R A K U L AT T G I S T U D I E C I R K E L !
Studiecirkeln har en egen pedagogisk form. Hela gruppen, ledaren och del-tagarna, bidrar med sin tidigare kun-skap, sin nyfikenhet, sina erfarenheter och frgor fr att pverka inriktning och resultat i cirkeln.
Tre av fyra svenska har ngon gng deltagit i en cirkel och varje r gr cirka 1,5 miljoner mnniskor i en cirkel arrangerad av ett studiefrbund. Fr mnga mnniskor r det nstan en livsstil att genom cirklar lra mera. Studiecirklarna sprider sig, och finns nu i mnga lnder. Det r en form av lrande som verkar passa mnga!
Att delta i en studiecirkel r fritt och frivilligt, det bygger p mnnis-kors egna initiativ och motivation fr studier och gemenskap. I studiecir-keln mts mnniskor med liknande
intressen men olika bakgrund fr att gemensamt utvecklas och utmanas. Trygghet och gemenskap r viktiga frutsttningar fr detta.
Att delta i en studiecirkel trnar oss i demokrati. I cirkeln ges utrymme fr samtal om viktiga saker. Bde om det som rr vrt valda studiemne men ocks om sdant som just nu hnder omkring oss p hemorten, i Sverige eller i vrlden. Kanske r det i hantverkscirkeln som vi fr utrymme fr de svraste frgorna utan krav p att lsa dem.
Frutom ny kunskap r bttre sjlvfrtroende ofta en effekt av att delta i studiecirklar. Detta sjlvfrtro-ende uppstr genom att man i cirkeln blir sedd, hrd och respekterad fr den man r.
7S T U D I E P L A N O C H A R B E T S P L A N
Alla cirklar genomfrs enligt en plan kring ett studiematerial. Det kan vara en bok, filmer eller artiklar i en tid-ning. Till studiematerialet kan grup-pen antingen ha en studieplan eller en arbetsplan. Ibland kan studiema-terialet ha en frdig studieplan som gruppen kan flja. Eller s kan grup-pen gra sin egen arbetsplan kring ett valfritt material. Redan vid starten av cirkeln ska det finnas studiematerial tillgngligt fr alla deltagare.
Studieplanen ska ses som ett fr-slag till hur man gr igenom mnet under ett visst antal trffar och blir frdig p utsatt tid. Planen ska disku-teras med deltagarna och det r fritt fr gruppen att gra justeringar s lnge man r verens om detta.
Ett annat stt r att gra en ar-betsplan tillsammans. D anvnds de frsta trffarna till att planera cirkelns arbetsstt, studiematerial och ml. Det finns mallar fr hur detta gr till. Arbetsplan fungerar bra nr cirkeln till exempel ska skapa en utstllning, en frestllning eller en verksamhets-plan. Det kan ocks passa till en lit-teraturcirkel eller om ni redan r en frdig grupp som till exempel en mu-sikgrupp eller en hiphopgrupp.
S T U D E R A F L E X I B E LT P D I S TA N S
Datorer och internet har gett oss som cirkelledare nya verktyg i skandet efter kunskap och erfarenhetsutbyte. Hela eller delar av studiecirkeln kan genomfras via ntet. Detta ger mj-ligheter i form av flexibilitet och delak-tighet fr hela cirkelgruppen.
Ntcirkeln r en studiecirkel p distans och genomfrs enligt samma regler som andra studiecirklar. Dis-tanscirkeln har en egen mtesplats p ntet dr cirkelledare lgger ut uppgif-ter, lnkar och filer och dr man kom-municerar med varandra.
Ntet kan ocks anvndas fr att sprida det cirklarna producerar till an-dra mnniskor med liknande intres-sen. Det finns mngder av hemsidor dr man kan lgga ut bilder, filmer, egna texter och sikter.
H I P H O P
I skolan r det ju vissa ramar du mste flja, nr du skall stta upp dina ml. Hr kan du liksom i princip gra vad du vill. Du behver inte styras av ngon annan. Vi kan stta upp ett ml, vi skall klara av det hr och ingenting kan stoppa oss. Du kan f ditt eget MVG! Cirkelledarrst
D I S TA NS C I R K E
L
Bygdegrdarnas
Riksfrbund sats
ade p ett projek
t fr att
testa distanscirkl
ar p ntet fr sin
a funktionrer. F
rbundet
har ver 1300 me
dlemsfreningar
s det r mnga
som ska
utbildas. Jag har
inte gtt en cirke
l p ratal efterso
m det r
svrt att boka in
sig en speciell kv
ll varje vecka. Me
d ntcir-
keln ppnade sig
en ny vrld av m
jligheter, fullkom
ligt flexi-
belt i tid och rum
. Det r deltagare
frn hela Sverige
i samma
cirkel men med a
ktiva deltagare b
lir det en speciell
nrhet
trots distansen ge
nom geografi och
teknik.
Cirkelledarrst
8Cirkelledaren en ambassadr fr SV
Du har tackat ja till att vara cirkelle-dare inom Studiefrbundet Vuxensko-lan. Ibland sger vi bara Vuxenskolan eller SV, det gr bra vilket som.
Cirkelledare i SV har bra rykte. Nr vi frgar cirkeldeltagare s sger de att cirkelledarna kan sin sak, r engage-rade och entusiastiska. Att de gr cir-keltrffen till ngot att lngta till.
Som cirkelledare frvntas du kunna presentera vad SV r fr orga-nisation och vad vi str fr. Du R SV fr deltagarna!
S V S V E R K S A M H E T S I D
SV vill ge mnniskor mjlighet att ut-vecklas. Vi vet att alla mnniskor, oav-sett bakgrund, erfarenhet och lder, kan utvecklas. I studiecirkeln r alla lika viktiga.
Runt om i landet erbjuder SV krea-tiva mtesplatser fr att vi tror p att mtet mellan mnniskor r en av de viktigaste faktorerna fr utveckling. Det hnder ngot med mnniskor som mts ver ett gemensamt intresse.
S V S V R D E G R U N D
SV hvdar alla mnniskors lika vrde och rttigheter. Vr bildningssyn byg-ger p mnniskans frmga att sjlv forma sitt liv tillsammans med andra mnniskor och med hnsyn till miljn.
SVs vision r en vrld som prglas av hllbar utveckling. Genom att ka alla mnniskors inflytande och del-aktighet, strker vi demokratin. SV r mngfaldens studiefrbund som ger varje mnniska mjlighet att vxa. SV r den mest pdrivande och engage-rade lokala kraften fr utveckling av freningsliv, kultur och samhlle.
EN AV SVERIGES STRSTA P KULTUR
SV r en stor arrangr av kulturar-rangemang. I hela landet erbjuder SV sm och stora kulturprogram, frn visor p vrdhem till stora festivaler med hiphop. Frn lokal barnteater till turner med Riksteatern. Frelsning-ar av olika slag blir alltmer populra.
Ta reda p vilket lokalt utbud som SV har
