Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning

Kriskommunikation


Varför kriskommunikation?

Allmänheten, landstingets politiska ledning, medarbetare och samverkande ska få en korrekt bild av landstingets arbete, planer och andra aktiviteter.

Informationstrycket från allmänhet och anhöriga kan minskas när de får korrekt information genom tillgängliga kanaler.


Kriskommunikation

Kriskommunikationen är en förlängning

av vårt vanliga kommunikationsarbete.

Den ska så långt som möjligt följa vanliga

rutiner och använda inarbetade kanaler.


Kriskommunikation

Kriskommunikationen är även, både vad

gäller organisation och budskap, en

integrerad del av krishanteringen.

Den ska därför kopplas till, och koordineras

med, övrig krishantering.


Kriskommunikationsplanen

En del krishanteringsplanen.

Beskriver bland annat ansvarsfördelning,

prioriterade målgrupper, prioriterade

kanaler, samt kommunikationens roll i

krishanteringsarbetet.



SLL har alltid ett ansvar att informera

externt (allmänheten, andra

samhällsfunktioner m fl) och internt

(politiker, medarbetare) om landstingets

sjukvårdsinsatser och organisation,

kollektivtrafiken, samt landstingets

övriga verksamhet och ansvarsområden.



Denna informationsskyldighet gäller även

under kriser.

Kommunikationen måste fungera oavsett

om krisen påverkar landstingets

verksamheter (till exempel vård eller

kollektivtrafik), eller om det t ex rör sig

om en förtroendekris då möjligheterna

att fungera normalt sätts på prov.


Ansvar och samverkan

Ansvaret för kommunikationen, liksom krishanteringen, är direkt kopplat till det ansvar som en organisation (nämnd, styrelse, förvaltning, bolag) har under normala omständligheter.



Alla delar av SLL har därmed ett eget ansvar att hantera krisen, inklusive kriskommunikationen, i enlighet med de centrala och lokala planer som gäller för var och en av dem.

I det ansvaret ingår att budskap och kommunikation ska samordnas.



Liksom under normala omständigheter

kommunicerar SLL:s centrala funktioner

(LS/LSF och HSN/HSF) utifrån sina egna

perspektiv (t ex som sjukvårds- eller

trafikhuvudmann, smittskyddsansvarig,

ägare o dyl).



Både externa entreprenörer och SLL:s

verksamheter i egen regi kommunicerar

sina egna aktiviteter och perspektiv inom

respektive ansvarsområde.



Den kriskommunikationen ska ske i

samverkan med landstingets centrala

kriskommunikation, samt andra berörda

bolag, förvaltningar och staber.



Det centrala kommunikationsansvaret är

alltså att kommunicera utifrån ett

övergripande SLL-perspektiv, samtidigt

som vi ska stötta och samordna övrig

kommunikation inom SLL.



I uppdraget ligger också att vi ska

samverka externt, t ex genom att utbyta

information och beskriva gemensamma

lägesbilder, med polis, räddningstjänst,

länsstyrelsen, andra landsting, MSB m fl



Det finns därför redan i normalläget olika

typer av nätverk och kontakter som

underlättar denna samverkan.

Dessutom träffas informationsnsvariga

på de olika myndigheterna och stämmer

av beredskapen inför kända händelser

som kan orsaka problem.



Öppet Korrekt Balanserat Tydligt


Kanaler

Externt:

Vårdguiden

SLL.se

Medierna (i första hand TT och Radio

Stockholm)


Kanaler

Internt:

Intranäten

Chefsinfo

Samverkan och löpande kontakter med

informatörer inom verksamheterna

Uppdragsguiden

Samma som de externa inklusive

medier


Kanaler

Politikerna:

Krisledningen

De politiska partiernas kanslier

Övriga interna kanaler

Övriga externa kanaler


Kommunikatör i RKML

Enligt planen kan RKML bemannas med en

speciell stabsfunktion som stöttar ledningen för

RKML i frågor som gäller kommunikation.

Denna informationsfunktion har i uppdrag att

kommunicera RKML:s beslut, samverka internt

och externt.



Bemanningen avgörs i ett skarp läge av vad

som behövs i det enskilda fallet (beroende

på om frågan gäller t ex sjukvård, trafik,

förtroendekriser o dyl), och vilka

kanaler/kommunikationsvägar som är

aktuella.



Rätt person och kompetens knyts altså till

RKML rätt sammanhang.

Denna centrala funktion kan behövas både i

berget och i andra staber. Flera personer

både inom HSF och LSF bör därför vara

utbildade och insatta i hur RKML:s

stabsarbete fungerar.

Vi planerar en ny sådan utbildning.



Produktionsmöjligheterna i RKML är mycket

begränsade. Vid sidan om denna centrala

stabsfunktion måste det därför finnas en

bemanning vid de vanliga kanalerna SLL.se,

Vårdguiden, Uppdragsguiden, de olika

intranäten, pressfunktionerna o dyl



Planen ska ses över och uppdateras.

Den är inte helt tydlig vad gäller

ansvarsfördelningen i den nuvarande

organisationen. Det gäller t ex

rollfördelningen mellan LSF och HSF.


Kommunikatör i beredskap

Dygnet runt, året runt

Idag enbart personer knutna till LSF,

men HSF bör engageras i uppdraget

Larmas av Tjänsteman i beredskap, TIB

Knyts till RKML

Men behöver därefter inte vara RKML:s

kommunikationsfunktion


Kommunikatör i beredskap

• Inleder kommunikationsarbetet

• Ringer in hjälp om det behövs en

förstärkning i t ex RKML

• Kan, om det är praktiskt möjligt och

lämpligt, stötta kommunikationen på

skadeplats eller i verksamhet som

behöver hjälp



Sammanfattning

• Det finns en grundplan som dock måste

uppdateras.

• Den nuvarande organisationen är inte helt

anpassad till rollfördelningen mellan LSF och

HSF.

• HSF:s ansvar och roll bör tydliggöras och

förstärkas.

• Det gäller även formerna för samarbetet

med SL.


Sammanfattning

• RKML, i eller utanför berget, bör vara

bemannat med en kommunikatörsfunktion

som arbetar på RKML:s uppdrag och

samordnar av kriskommunikationen

• Praktiskt kommunikationsarbete sker som

nu i huvudsak genom ordinarie kanaler

Documents

Landstingsstyrelsens förvaltning