Lärarhandledning Hedersvåld

Embed Size (px)

Citation preview

  • 7/29/2019 Lrarhandledning Hedersvld

    1/4

    Lrarhandledning

    Hedersrelaterat vld en frga fr dom andra?

    20 oktober 2 december 2012, rebro lns museum

    Mlgrupp: Hgstadium, gymnasium, vuxenstuderande

    IntroduktionDe senaste tio ren har begreppet hedersrelaterat vld blivit allt mer vanligt frekommande isamhllsdebatten kring vld inom familjen. Att handla med heder som motiv har frklarats som enskillnad mellan kulturer, mellan nr en person blir slagen jmfrt med en annan. Detta har resulterati att begreppet hedersrelaterade kulturer har blivit ett fullt accepterat och vlknt begrepp i detsvenska samhllet idag, vilket i sin tur ytterligare kan leda till diskriminering av vissa grupper och ettosynliggrande av andra.

    Utgngspunkten fr utstllningen kan sammanfattas i ngra frgor. Vad r en hedersrelateradkultur? Vilka gmmer sig bakom samhllsdebattens vi och dom? Vad leder denna uppdelning till?Vilka riskerar att bli utsatta fr vld av sin familj? Vad gr samhllet fr att skydda och hjlpa? Serinsatserna olika ut beroende p vem som sker hjlp? r hedersrelaterat vld en frga fr domandra? Vem r dom och vem r i sdana fall vi?

  • 7/29/2019 Lrarhandledning Hedersvld

    2/4

    Problematiken kring begreppet hedersrelaterat vld r allts komplicerad. Hedersrelaterat vlden frga fr dom andra?vill nyansera och problematisera den diskussion som finns kringhedersrelaterat vld. Problematiken kring heder, skam, skuld och vld ligger i fokus. Frgor sombehandlas r vilken roll etnicitet, kn, religion och sexuell lggning spelar fr den debatt som frs,och fr individen. Utstllningens syfte r att f beskaren att fundera ver sin egen instllning till

    kopplingen mellan vld, etnicitet, kultur och religion.

    Utstllningen r en bra utgngspunkt fr diskussioner kring vrdegrundsfrgor, respekt ochmnskliga rttigheter i Sverige och vrlden, bde i nutid och historiskt sett. Den lmpar sig vl frmnesverskridande projekt. Det finns berringspunkter att arbeta med i historia, mediakunskap,religion, samhllskunskap, livskunskap, sex- och sam-levnad samt svenska och andra sprk.

    Hedersrelaterat vlden frga fr dom andra?r i vissa delar en interaktiv utstllning. Denuppmanar beskare att definiera heder och skam och hr finns pekskrmar dr man fr testa sinafrdomar.

    Utstllningen r producerad av Diskrimineringsbyrn Uppsala (DU) i samarbete med fotografenElisabeth Ohlson Wallin och har finansierats av Lnsstyrelsen i Uppsala ln. Elisabeth Ohlson Wallinr bland annat knd fr utstllningen Ecce Homo, om sexualitet och kyrkan, samt In Hate We Trust,om hatbrott.

    Att arbeta med utstllningenInnan besket kan det vara lmpligt att frbereda eleverna ngot. En bra ingng till utstllningen ratt lta eleverna fundera ver skillnader mellan vi och dom, liksom respekt och mnskliga rttigheter.

    Mnskliga rttigheterTitta p FN:s deklarationer om mnskliga rttigheter, kvinnors rttigheter och barns rttigheter. Lt

    eleverna ta reda p vad det str i de olika deklarationerna. Varfr behvs srskilda deklarationer frkvinnor och barn? Hur har situationen sett ut frr? Har alla dessa rttigheter idag? r det ngot somstr dr som knns sjlvklart eller konstigt? r det som knns sjlvklart fr eleverna automatisktsjlvklart fr alla?

    Vad betyder det egentligen?Fr att kunna gra en utstllning som problematiserar hedersrelaterat vld krvs det att man tar enhel del fr givet som egentligen ocks borde problematiseras. Hur kan man tala om samhlle, kultur,svenskar, invandrare utan att befsta saker som egentligen inte r tydliga till sitt innehll? Hur r ensvensk egentligen? Nr blir man svensk? Kan man vara olika mycket svensk? Hedersrelaterat vlden frga fr dom andra?r en utstllning som gr det mjligt att jobba med allt det dr vi tar frgivet. Vi behver inte komma fram till ngra svar. Sjlva ifrgasttandet av det vi tar fr givet kanvara givande nog.

    I utstllningen kan ni t ex sl upp och diskutera begrepp som heder, skam, normer, normalitet, kultur,svensk, invandrare, andra generationens invandrare, religion. Ni kan skert komma p flera. Det grbra att sprida ut er i huset fr att gruppvis jobba med olika begrepp.

    DebattUtstllningen behandlar hedersrelaterat vld, men framfr allt debatten kring heders-relaterat vld.Vad r en debatt? Vad r polemik? Lt eleverna diskutera i tv grupper. Den ena gruppen rfrett

    fenomen/perspektiv/sakfrga medan den andra gruppen r emotdet samma. Debatten i sig kan

  • 7/29/2019 Lrarhandledning Hedersvld

    3/4

    handla om vad som helst. Ni kan hlla er till mnskliga rttigheter och hedersrelaterat vld, men detkan ven vara fr och emot krnkraft, slaveri eller till exempel vaccination.

    Hur gr det till att debattera? Hur frlper debatten? Speglar debatten verkligheten? r allt svarteller vitt? Tvingar debatten eleverna att ta stllning? Utifrn elevernas erfarenheter gr det att

    problematisera debatten kring hedersrelaterat vld?

    Vi och domSom en rd trd i hela utstllningen gr frgan om hur man formar en grupp av mnniskor som domandra. Vad r skillnaden mellan vi och dom? Vem r vi och vem r dom andra? Hur blir man ett vioch hur skapar man ett dom?

    Lt eleverna fundera ver vilka de sjlva ser som vi och om det kan vara olika i olika situationer. Bedem sedan fundera ver vad det r som betecknar dom andra i relation till vi. Utgr dom enmotsats till vi? Mste det vara s? Kan ngon som upplevs som en av dom andra i en situation,tillhra vi i en annan? Finns det skillnader i hur sprket anvnds nr ngon pratar om vi eller

    dom?

    Titta sedan nrmare p en av vi-grupperna. Hur ser de individer ut som rknas till denna grupp?Passar det som sgs glla fr hela gruppen in p den enskilde individen?Ofta r det s att skillnaderna mellan individer inom grupper r strre n mellan grupper. Titta tillexempel p vad som skiljer olika klasser eller skolor t och hur egenskaper tillskrivs i det attgrupperna jmfrs med varandra. Var uppmrksam p grupperingar inom klassen ocks.

    Respekt och toleransDebatten om hedersrelaterat vld talar om bde respekt och tolerans. Vems respekt? Fr vem ochvad r i s fall tolerans? Lt eleverna diskutera vad respekt betyder fr dem. Finns det ngon skillnad

    p att visa respekt och att visa tolerans? I toleransbegreppet ligger att ngon har en position, det villsga makt. Att visa tolerans kan vara att ha verseende med en annan mnniska. Se om elevernaupptcker skillnaden mellan tolerans och respekt. Upplevs meningen jag respekterar dig och jag

    tolererar dig p samma stt? Vad r tecken fr respekt? Vad r respektlst? Kan respekt vara olika

    saker fr olika individer? Finns det en likabehandlingsplan p skolan? Om inte eleverna knner tillden kan ni upptcka den tillsammans.

    VrderingsvningarUtstllningen kan utgra startpunkt fr diskussioner kring vrderingar och normer i en vidarebemrkelse. Vad r normalitet? Vad fr tjejer respektive killar gra eller hur fr de se ut? Finns detregler man br frhlla sig till? Hur r en tjej och hur r en kille? Hur r man om man r

    homosexuell? Hur r en invandrare? Det finns sjlvklart inga tydliga svar, tvrtom. Med hjlp avvrderingsvningar kan ni brja arbeta med allt det vi tar fr givet i vr vardag. Ls upp pstendenoch be eleverna stlla sig p olika platser beroende p om de hller med eller inte. Diskutera sedanresultatet. Vilka frdomar har du?

  • 7/29/2019 Lrarhandledning Hedersvld

    4/4

    LnkarDiskrimineringsbyrn: www.diskrimineringsbyran.se

    Elisabeth Ohlson Wallin: www.ohlson.se

    Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmnhet och heteronormen i synnerhet.Forum fr levande

    historia, RFSL Ungdom: www.svenskakyrkan.se/luleastift/barnoungdom/skolaungdom/pdf/BRYT.pdf

    Heder.Nu: www.heder.nu

    Huvudsida fr kvinnojourer i Sverige: www.kvinnojour.com

    Nationell stdtelefonlinje/Kvinnofridslinjen:

    www.kvinnofridslinjen.se/?gclid=CNCFjurv15wCFUQF3godxCgeHg

    LitteraturGruber, Sabine, 2007: I skolans vilja att tgrda hedersrelaterat vld: etnicitet, kn och vld.

    Centrum fr kommunstrategiska studier, Linkpings universitet. Norrkping (finns elektroniskt. Sk

    p titeln).

    Gvercile, Sengl, 2006: Offrad fr hedern skull. En familjetragedi. Damm frlag: Viborg

    Wennerstam, Katarina, 2002: Flickan och skulden. En bok om samhllets syn p vldtkt. Albert

    Bonniers frlag.

    Vlkommen till museet i hst!Denna lrarhandledning r framtagen av Dunkers Kulturhus, Helsingborg. Texten harredigerats fr att passa rebro lns museum.

    www.olm.se