Upload
others
View
5
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Kun
tart
i, S
Kp
SistemImun
�F
ungs
i: 1.
Mel
indu
ngit
ubuh
dari
inva
sipe
nyeb
abpe
nyak
it;
men
ghan
curk
an&
men
ghila
ngka
nm
ikro
orga
nism
eat
ausu
bsta
nsia
sing
(bak
teri,
par
asit,
jam
ur, d
anvi
rus,
ser
tatu
mor
) ya
ng m
asuk
keda
lam
tubu
h2.
Men
ghila
ngka
nja
ringa
nat
ause
lyg
mat
iata
uru
sak
(deb
ris s
el)
untu
kpe
rbai
kan
jarin
gan.
3. M
enge
nali
dan
men
ghila
ngka
nse
lyan
g ab
norm
al�
Sas
aran
utam
a: b
akte
ripa
toge
n&
viru
s�
Leuk
osit
mrp
knse
lim
unut
ama
(dis
ampi
ngse
lpla
sma,
m
akro
fag,
& s
elm
ast)
Pat
ogen
bagi
tubu
hm
anus
ia
1.B
akte
ri2.
Viru
s3.
Jam
ur4.
Pro
tozo
a be
rsel
satu
5.P
aras
it
Seldlm
SistemImun
Str
uktu
rS
iste
mIm
un�
Org
an s
iste
mim
unbe
rada
dise
luru
hba
gian
tubu
h→
orga
n lim
foid
�O
rgan
lim
foid
: ‘ru
mah
’bg
limfo
sit
�Ja
ringa
nlim
foid
prim
er:
(1)
kele
njar
thym
us(2
) su
msu
mtu
lang
�Ja
ringa
nlim
foid
seku
nder
: (1
) be
rkap
sul:
limpa
& k
elen
jar
limf
(2)
tdk
berk
apsu
l: to
nsil,
GA
LT (
gut-
asso
ciat
ed
lym
phoi
d tis
sue)
, jar
.lim
foid
diku
lit,
sal.n
apas
, kem
ih, &
rep
rodu
ksi
JaringanLimfoid
�M
erup
akan
jarin
gan
yang
m
empr
oduk
si, m
enyi
mpa
n, &
m
empr
oses
limfo
sit
�M
enca
kup:
sum
sum
tula
ng,
kel.l
imfe
, lim
pa, t
hym
us, t
onsi
l, ad
enoi
d, a
ppen
diks
, & a
greg
atja
r.lim
fdis
al.c
erna
(GA
LT=
gut-
asso
ciat
ed ly
mph
oid
tissu
e/
Pla
kP
eyer
)
SistemImun
�P
erta
hana
nla
pis
pert
ama:
P
erta
hana
nfis
ik(p
hysi
cal
barr
ier)
�A
da2
sist
emke
keba
lan
tubu
h:1.
Sis
tem
keke
bala
nno
nspe
sifik
(did
apat
) (in
nate
imm
une
syst
em)
2. S
iste
mke
keba
lan
spes
ifik
(dip
elaj
ari/a
dapt
if)
(lear
ned/
adap
tive
imm
une
syst
em)
ResponsImun
Tah
ap:
�D
etek
si&
men
gena
libe
nda
asin
g�
Kom
unik
asid
g se
llai
n un
tuk
bere
spon
s�
Rek
ruitm
enba
ntua
n&
koo
rdin
asi
resp
ons
�D
estr
uksi
atau
supr
esip
engi
nvas
i
⇒an
tibod
i& s
itoki
n
Res
pons
Imun
1.R
espo
nsim
unal
amin
onsp
esifi
k-
ada
seja
kla
hir
-td
km
emili
kita
rget
ttt
-te
rjadi
dlm
bbrp
men
it–
jam
→R
eaks
iinf
lam
asi
2.R
espo
nsim
undi
dapa
tspe
sifik
-sp
esifi
kun
tuk
jeni
sttt
-re
spon
sth
dpa
para
nI t
jddl
mbb
rpha
ri,
papa
ran
berik
utny
ale
bih
cepa
t
PertahananLapis Pertama
�K
ulit
& m
embr
anm
ukos
aya
ng u
tuh
�K
elen
jar
kerin
gat,
sebu
m, &
airm
ata
→m
ense
kres
izat
kim
ia&
ber
sifa
tbak
teris
id�
Muk
us, s
ilia,
tigh
t jun
ctio
n, d
esm
osom
, sel
kera
tin &
lyso
zim
dila
pisa
nep
itel
�R
ambu
tpd
luba
nghi
dung
�F
lora
nor
mal
SistemKekebalanNon-spesifik
�D
apat
men
dete
ksia
dany
abe
nda
asin
g&
m
elin
dung
itub
uhda
rike
rusa
kan
yang
di
akib
atka
nnya
, nam
untd
kdp
tmen
gena
libe
nda
asin
gya
ng m
asuk
keda
lam
tubu
h.�
Yan
g te
rmas
ukdl
msi
stem
ini:
1. R
eaks
iinf
lam
asi/p
erad
anga
n2.
Pro
tein
ant
iviru
s (in
terf
eron
) 3.
Sel
natu
ral k
iller
(N
K)
4. S
iste
mko
mpl
emen
Inflam
asi/ Peradangan
�M
erup
akan
resp
ons
loka
ltub
uhth
din
feks
iat
aupe
rluka
an�
Tid
aksp
esifi
kha
nya
untu
kin
feks
im
ikro
ba, t
etap
ires
pons
ygsa
ma
juga
terja
dipa
dape
rluka
anak
ibat
suhu
ding
in,
pana
s, a
tau
trau
ma
�P
emer
anut
ama:
fago
sit,
a.l:
neut
rofil
, m
onos
it, &
mak
rofa
g
Tahap
inflam
asi
1.M
asuk
nya
bakt
erik
eda
lam
jarin
gan
2.V
asod
ilata
sisi
stem
mik
rosi
rkul
asia
rea
ygte
rinfe
ksi
→m
enin
gkat
kan
alira
nda
rah
(RU
BO
R/k
emer
ahan
&
CA
LOR
/pan
as)
3.P
erm
eabi
litas
kapi
ler
& v
enul
yang
terin
feks
iter
hada
ppr
otei
n m
enin
gkat
→di
fusi
prot
ein
& fi
ltras
iair
kein
ters
tisia
l(T
UM
OR
/ben
gkak
& D
OLO
R/n
yeri)
4.K
elua
rnya
neut
rofil
lalu
mon
osit
dari
kapi
ler
& v
enul
ake
inte
rstis
ial
5.P
engh
ancu
ran
bakt
erid
ijar
inga
n→
fago
sito
sis
(res
pons
sist
emik
: dem
am)
6.P
erba
ikan
jarin
gan
Interferon
�S
elya
ng te
rinfe
ksiv
irus
akan
men
gelu
arka
nin
terf
eron
�In
terf
eron
men
ggan
ggu
repl
ikas
iviru
s (a
ntiv
irus)
; ‘in
terf
ere’
�In
terf
eron
juga
mem
perla
mba
tpem
bela
han
&
pert
umbu
han
selt
umor
dgn
men
ingk
atka
npo
tens
isel
NK
& s
elT
sito
toks
ik(a
ntik
anke
r)�
Per
anin
terf
eron
yg
lain
: men
ingk
atka
nak
tivita
sfa
gosi
tosi
sm
akro
fag
& m
eran
gsan
gpr
oduk
sian
tibod
i
SelNatural Killer (NK)
�M
erus
akse
lyg
terin
feks
iviru
s &
sel
kank
erde
ngan
mel
isis
kan
mem
bran
sel
pd p
apar
anI
�K
erja
nya
= s
elT
sito
toks
ik, t
tple
bih
cepa
t, no
n-sp
esifi
k, &
bek
erja
sebe
lum
selT
si
toto
ksik
mnj
dle
bih
bany
ak&
ber
fung
si
SistemKomplemen
�S
iste
min
idia
ktifk
anol
eh:
(1)
papa
ran
rant
aika
rboh
idra
tyg
ada
pd
perm
ukaa
nm
ikro
orga
nism
eyg
tdk
ada
pd
selm
anus
ia(2
) pa
para
nan
tibod
iyan
g di
prod
uksi
spes
ifik
untu
kza
tasi
ngte
rten
tuol
ehsi
stem
imun
adap
tif�
Bek
erja
sbg
‘kom
plem
en’d
arik
erja
antib
odi
AktivasiSistemKomplemen
Kom
plem
enyg
tera
ktiv
asia
kan:
1.B
erik
atan
dg b
asof
il&
sel
mas
t & m
engi
nduk
sipe
ngle
pasa
nhi
stam
in→
reak
siin
flam
asi
2.B
erpe
ran
sbg
fakt
orke
mot
aksi
sya
ng
men
ingk
atka
nfa
gosi
tosi
s3.
Ber
ikat
andg
per
muk
aan
bakt
eri&
bek
erja
sbg
opso
nin
(ops
onis
asi)
→fa
gosi
tosi
s4.
Men
empe
lpd
mem
bran
&
mem
bent
ukst
rukt
urbe
rben
tuk
tabu
ngyg
mel
uban
gim
embr
anse
l&
men
yeba
bkan
lisis
sel.
SistemKekebalan
Spesifik
�A
tau
sist
emke
keba
lan
adap
tifda
pat
men
ghan
curk
anpa
toge
nya
ng lo
los
dari
sist
emke
keba
lan
non-
spes
ifik.
�M
enca
kup:
(1)
keke
bala
nhu
mor
al→
prod
uksi
antib
odio
leh
limfo
sitB
(se
lpla
sma)
(2)
keke
bala
nse
lula
r→
prod
uksi
limfo
sitT
yg
tera
ktiv
asi
�H
arud
dapa
tmem
beda
kan
sela
sing
ygha
rus
diru
sak
dari
sel-d
iri→
antig
en (
mol
ekul
besa
r,
kom
plek
s, &
uni
kyg
mem
icu
resp
ons
imun
spes
ifik
jika
mas
ukke
dala
mtu
buh)
SistemKekebalan
Humoral
�A
ntig
en (
Ag)
mer
angs
ang
selB
ber
ubah
men
jadi
selp
lasm
a yg
mem
prod
uksi
antib
odi(
Ab)
.�
Ab
dise
kres
ike
dara
hat
aulim
f∼lo
kasi
sel
plas
ma
ygte
rakt
ivas
i; se
mua
Ab
akan
men
capa
idar
ah⇒
gam
ma
glob
ulin
=
imun
oglo
bulin
(Ig)
Imunoglobulin
(Ig)
Ada
5 ke
las:
1.Ig
M →
berp
eran
sbg
rese
ptor
perm
ukaa
nse
lB &
di
sekr
esip
d ta
hap
awal
resp
ons
selp
lasm
a2.
IgG
→Ig
terb
anya
kdi
dara
h, d
ipro
duks
ijik
atu
buh
bere
spon
sth
dan
tigen
yg
sam
aIg
M &
IgG
berp
eran
jika
tjdin
vasi
bakt
eri&
viru
s se
rta
aktiv
asik
ompl
emen
3.Ig
E →
mel
indu
ngit
ubuh
drin
feks
ipar
asit
& m
rpm
edia
tor
pd r
eaks
iale
rgi;
mel
epas
kan
hist
amin
dari
baso
fil&
sel
mas
t4.
IgA
→di
tem
ukan
pd s
ekre
sisi
stem
pern
cern
aan,
pe
rnap
asan
, & p
erke
mih
an(c
th: p
d ai
rmat
a&
AS
I)5.
IgD
→te
rdap
atpa
daba
nyak
perm
ukaa
nse
lB;
men
gena
lian
tigen
pd
selB
FungsiAntibodi
ReaksiAg-Ab
SistemKekebalan
Seluler
�Li
mfo
sitT
spe
sifik
untu
kke
keba
lan
terh
adap
infe
ksiv
irus
& p
enga
tura
npd
mek
anis
me
keke
bala
n.�
Sel
-sel
T h
arus
kont
akla
ngsu
ngdg
sas
aran
�A
da3
subp
opul
asis
elT
: sel
T s
itoto
ksik
, sel
T p
enol
ong,
&
sel
T p
enek
an�
Maj
or h
isto
com
patib
ility
com
plex
(MH
C):
kod
ehu
man
le
ucoc
yte-
asso
ciat
ed a
ntig
en(H
LA)
ygte
rikat
pd
perm
ukaa
nm
embr
anse
l; kh
aspd
set
iap
indi
vidu
�S
urve
ilens
imun
: ker
jasa
ma
selT
sito
toks
ik, s
elN
K,
mak
rofa
g, &
inte
rfer
on
AktivasiSelT
Pem
bentukanKekebalan
JangkaPanjang
(long-term immunity)
�P
ada
kont
akpe
rtam
adg
an
tigen
mik
roba
, res
pons
antib
odit
erja
dila
mba
tdlm
bbrp
hari
sam
pai
terb
entu
kse
lpla
sma
&
akan
men
capa
ipun
cak
dlm
bbrp
min
ggu
(Res
pons
prim
er);
& a
kan
mem
bent
ukse
lmem
ori
�Ji
kate
rjadi
kont
akdg
an
tigen
yg
sam
a, k
rnad
anya
selm
emor
i, re
spon
syg
terja
dim
jdle
bih
cepa
t(R
espo
nsse
kund
er)
ResponsImunthdInvasiBakteri
ResponsImunthdInvasiVirus
InteraksiSistemImun-Saraf-Endokrin
Gan
ggua
nsi
stem
imun
1.La
ck o
f res
pons
e(im
unod
efis
iens
i)co
ntoh
: AID
S2.
Inco
rrec
t res
pons
e(p
eny.
aut
oim
un)
cont
oh: D
M ti
peI
3.O
vera
ctiv
e re
spon
se(a
lerg
i/ hi
pers
ensi
tivita
s)