Kraftverket vår granne

Kraftverket vår granne 1

4 Stämningen tätnar på SkeppSbroStråket

6 teStdrift av vindmöllor

14 blir du elhandlare?

Vad får man för en kilowattimme?

vår grannekraftverket

1 | 2011

bilaga: Säkerheten vid loviSa kärnkraftverket

2 Kraftverket vår granne

Under de senaste veckorna har vi gripna följt med det oerhörda mänskliga li-

dandet som jordbävningen och den efterföljande flodvågen förorsakat i Ja-

pan. Naturkatastrofen har krävt uppskattningsvis 27 000 offer, skadat in-

frastrukturen i omfattande utsträckning och förorsakat stora ekonomiska

skador. Därtill har de radioaktiva utsläppen från kärnkraftverket i Fukushi-

ma, och det hot de utgör för människors hälsa och miljö ytterligare förvär-

rat olyckan. Vi kan bara hoppas att ansträngningarna för att stabilisera läget

i Fukushima lyckas.

Olyckan i Fukushima berör Fortum nära. Säkerhet har alltid varit den dri-

vande faktorn för oss. Säkerheten på Lovisa kraftverk har utvecklats långsik-

tigt. Vi har under hela driftstiden arbetat för att minska olycksrisken och kon-

sekvenserna av en eventuell olycka. Vidare har vi gjort anläggningsföränd-

ringar, som gör att vi kan hantera allvarliga olyckstillbud mycket bättre idag

än då kraftverket togs i drift. I denna tidning berättar vi hur säkerhet hante-

ras på Lovisa kraftverk.

Vi ger allt stöd åt myndigheternas säkerhetsutvärderingar och välkom-

nar myndighetsinitiativ som förbättrar säkerheten. Det är rätt att sätta upp

stränga internationella krav för utvärdering av säkerhet på kärnkraftverk.

Det är ännu för tidigt att bedöma hur Fukushima kommer att inverka på

kärnkraften i framtiden. Vi måste först få en grundlig utvärdering om vad

som hände, och hur kraftverket var planerat

för att klara av sådana händelser. Vidare är det

bra att vänta på vilka resultat de säkerhetsut-

värderingar som nu startar ger.

I Lovisa arbetar vi obetingat för att vidare

utveckla säkerheten på kraftverket. Vår mål-

sättning är att Lovisa kraftverk också i fram-

tiden skall höra till de bästa kraftverken, då

man utvärderar kraftverken med olika säker-

hetsindikatorer. Vår yrkeskunniga och kompe-

tenta personal som alltid prioriterar säkerhet

gör här sitt bästa.

Peter Tuominen

Intressebevakningschef

3 4

8

13

14

16

Skatepark

aktuelltSkeppsbrons belysning, Testdrift av vindmöl-lor, 2010 var ett gott år, Utbildningssimulator under byggnad, Musiken ljuder på LHH-da-garna, Testa om du är ett greenface

kärntruppen häStholmSpendlare berättar

SamhällSanSvar Arashi i Lovisa

energi och konSument Smart elnät

vad får man för en kilowattimme?

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

Chefredaktör: Peter Tuominen, [email protected]: Fortum, Lovisa kraftverkAtomvägen 700, PB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 4511www.fortum.fi

Redaktion: peak press & productions oySkepparegatan 2, 07920 Lovisa, tfn 019 535 552www.peakpress.netRedaktionschef: Seppo IisaloAD: Milla Ketolainen Grafisk planering: Sanna NylénRedaktörer: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola, Paula Launonen Svensk översättning: Staffan MöllerPärmbild: Arto WiikariFotografer och illustratörer: Päivi Ahvonen, Susa Heiska, Sanna Nylén, Jukka Salminen ja Arto WiikariTryckeri: Art-Print

Kärnkraftsolyckan i Japanberör Fortum

4

| innehåll | | ledare |

BILd

: PäI

vI A

Hvo

NeN

Kraftverket vår granne 3Naapurina voimala 3

kick-flip och ollie

Svetten lackar och brädorna smäller.

timme läggs till timme när den 13-årige

killen tränar. idogt och oförtrutet ställer

han sig på brädan gång efter annan. till

slut kommer en äldre grabb fram. han ger

några tips, visar hur man gör och klappar

sin yngre kompis uppmuntrande på axeln.

drickpaus och breda leenden. det har

inte undgått någon att den målmedvetne

trettonåringen fick det hela att klaffa.

för den rutinerade kanske tricket inte är så

konstigt, men för novisen innebär det ett stort

kliv framåt.

Skateparken, som byggdes i samarbete mellan

lovisa lions (loviisan leijonat), lovisa stad, fortum

och lokala företag, är en handräckning till ungdomarna.

brädåkning är en utmärkt motionsform och parken är

ett forum för ungdomar i alla åldrar. brädåkande flickor

efterlyses!

TexT: PäIvI AHvoNeN | BILd: ARTo WIIKARI

grannsämja


Stämningen tätnar

Nu kan lovisaborna njuta

av Skeppsbrostråket även

efter mörkrets inbrott. De

tidigare obelysta objekten,

bland annat bogserbåten

Onni och sektorfyren,

bjuder flanörerna på spän-

nande ljus och skuggor.

TexT: SePPo IISALo | BILdeR: ARTo WIIKARI

DeT belySTA PRomenADSTRåkeT, som är nästan 900 meter långt, löper från Skeppsbron till idrottshallen strax intill centrum. de mahognyfärgade lyktstol-parna i spindelträ står längs stråket med 27-30 meters mellanrum.

Belysningsplanerare Antti Hiltunen berättar att valet föll på just dessa arma-

turer på grund av deras arkitektoniska lämplighet och goda reflektorteknik. Ku-porna och stolparnas fot, som går ton i ton, är grafitgrå.

– Lamporna är multimetallampor med effekten 35 W. deras utmärkta spektrum återger omgivningens färger på ett na-turligt sätt. Sikten förbättras och den

effektrelaterad energibesparing på Skeppsbron

lampeffekt Genomsnittligt stolpavstånd 300 m Sammanlagd effekt

/ 300 m

Gammal belysning 125 W 20 m 15 kpl 1875 W

ny belysning 35 W 28 m 11 kpl 385 W

på Skeppsbrostråket

aktuellt


I mörker ser jag inga spårLjuset visar var vägen går

I mörker är jag skyggLjuset gör mig trygg

Ljuset har vunnitOch mörkret försvunnit

Ove Grönqvist, Lovisa

Mistä mie sähkövalon saisin?Veetkö virrasta vetäisin, vuokset

viimeiset valjastaisin?Vaiko viien virstan päästä puut

korpilometsistä kokoisin?Turvettako tulistaisin, virvatulet

viettelisin?Auringostako ammentaisin, vai

tuulelle tupia tekisin?Kaasujako kaitsisin, suhnuja

sytyttelisin?Ytimistäkö yrittäisin, atomeja

aukaisisin?Ka, johtimista juoksuttaisin,

töpselistä taikoisin!

Arto Henriksson, Loviisa

Belysningsvalet är ett koncept som Fortum rea-liserar på 1-2 orter varje år i samarbete med respektive stad eller kommun. Belysningsval har tidigare ordnats i bland annat Stockholm, esbo och Joensuu.

Belysningslösningen följer alltid principen om hållbar utveckling.

våren 2010 fick lovisaborna säga vilket om-råde de tyckte att tarvade belysning mest. Skeppsbrostråket utgick som segrare i valet, som samlade hela 16 900 röster.

Fortum finansierade planeringen och realise-ringen av belysningen och Lovisa stad står för driften och underhållet.

vALoA design oy svarade för belysningsplane-ringen och eltel oy fungerade som entreprenör.

Belysningen invigdes med pompa och ståt på

Internationella kvinnodagen den åttonde mars. Avsikten var att färdigställa belysningen

redan i slutet av förra året. Grundarbetet blev färdigt i god tid, men tidsschemat stupade på importförseningar.

– Armaturleveransen skulle ske inom 5 veck-or men den dröjde 4 månader, suckar Juha Petroff från eltel oy.

FöRTRollAnDe PoeSi

Till flanörernas stora glädje har 12 ljusinspire-rade dikter graverats in på lyktstolparna.

Sammanlagt 130 bidrag skickades in till diktartävlingen. Juryn, som bestod av författare Daniel katz, biblioteksväsendets chef Jenny olsson-korsu och kraftverksdirektör Satu ka-tajala, valde ut de bästa bidragen.

relativt ringa mängden ljus känns fullt tillräcklig.

inGeT SlöSeRi meD eneRGi

Lampan med låg effekt i kombination med den högklassiga reflektorn möjliggör ett stolpavstånd på upp till 30 meter, utan att belysningen på promenadstråket blir lidande.

Lampornas låga energiförbrukning och de relativt långa stolpavstånden utgör ett energisnålt paket i jämförelse med till ex-empel den gamla belysningen på andra sidan Skeppsbron. där är lampeffekten 125 W och stolpavståndet cirka 20 meter.

– om belysningen hade realiserats med

den gamla typen av lampor och det gamla stolpavståndet skulle energiförbrukningen vara 80 procent högre än med den nya lösningen, berättar projektchef minna kalavainen från Fortum.

SäkeRHeT oCH STämninG

den nästan sekelgamla bogserbåten onni vid Sjöfartsmuseet på Skeppsbron har fått marinblå illuminering, som kompletteras av den belysta sektorfyren och en punkt-belyst stor björk på stranden.

Skeppsbrons labyrint eller trojeborg med sina 12 cirklar, som byggdes av lo-visaborna på talko för några år sedan, är ännu täckt av snö. den belyses genast när

kung Bore har släppt sitt grepp och mar-ken åter är bar.

Belysningsplanerare Antti Hiltunen gläder sig åt att de tidigare obelysta objekten nu syns tydligt även när det är mörkt.

– Jag själv fastnade särskilt för trojebor-gen och möjligheten att lyfta fram dess intressanta form och konstnärliga fram-toning när mörkret fallit. Bogserbåten onni, som också var ett intressant objekt, lockade som museiföremål och hantverk. vi ville göra mer än bara ge onni allmän belysning. vi ville skapa belysning som respekterar fartygets ursprungliga själ och ger en känsla av fantasi och till och med teater. •

Lovisabornas val


TexT: SePPo IISALo

är du ett greenface?

väljer du ansvarsfullt med tanke på miljön? Testen är du ett greenface? (oletko vihernaama?) blottar din eko-personlighet.www.fortum.fi energiavsnittet innehåller mycket nyt-tig information.

Musiken ljuder på LHH-dagarna Östra Nylands största publikmagnet, evene-manget Lovisa Historiska Hus, öppnar dörrarna och portarna till historiska hem och trädgårdar i Lovisa 27-28 augusti. evenemanget fyller sju år.

– I år infaller Sibeliusdagarna i Lovisa sam-tidigt. För att hedra detta ljuder musiken även vid evenemanget Lovisa Historiska Hus, berättar projektchef Ann-britt Felin-Aalto.

evenemanget bjuder på ett expertseminarium på temat traditionsbyggande och renovering och på olika arbetsuppvisningar. det populära ITU-torget, som handlar om närproducerade och ekologiska livsmedel, utvidgas och presenterar kända kockar och deras delikatesser. www.loviisanwanhattalot.fi

lyckad årsrevision

År 2010 genomgick kraft-verksenheten Lovisa 1 en kort årsrevision och enheten Lovisa 2 en omfattande årsrevision som utförs vart åttonde år. vardera årsrevisionen gick som planerat och enligt uppgjort tidsschema. Årsrevisionen vid Lovisa 1 räckte 26 dygn, medan gransknings-revisionen vid Lovisa 2 tog 40 dygn i anspråk.

på topp i norden

Fortum ingår i det nordiska indexet Car-bon disclosure Leadership som ett av de tjugo företag analytikerna anser förhåller sig mest professionellt till klimatfrågorna. de faktorer som övertygade bedömarna om Fortums åtgärder för att motverka klimatförändringen var transparent och omfattande rapportering, stor kunskap om klimatriskerna och -möjligheterna samt lyckad integration av klimatfrågorna i affärsstrategin.

Vind i seglen för möllorna

Fortums projekt gällande en testpark för vindkraft framskrider. Lovisa stadsstyrelse godkände projektet i januari.

I Björnvik nära Lovisa kraftverk planeras två till tre vindkraftverk med effekten 2-5 megawatt. I syfte att säkerställa tillräckligt skyddsavstånd till områdets fritidsbebyg-gelse och kraftlinjer reducerades projektets omfattning från de ursprungliga planerna.

Projektet framskrider med planläggning och en utredning av behovet av miljökon-sekvensbedömning. På grund av kärnkraft-verket är områdets vindförhållanden så väl kända att ingen vindmätningsperiod behövs. vindmätningen i anslutning till nya vindkraft-verk räcker i allmänhet minst ett år.

– den befintliga infrastrukturen och de en-hälliga politiska besluten möjliggör byggan-det av en mindre testpark i Lovisa. Parken ger värdefull erfarenhet av nya lösningar så-som innovativa vindkraftverksmodeller, be-rättar Fortums vindkraftschef Jouni Tolonen som ansvarar för projektet.

vindkraftverken beräknas vara i drift år 2013.

BILd

: SH

UTTe

RSTo

CK

BILd

: SUS

A H

eISK

A

aktuellt


Ny utbildningssimulator på Hästholmen

Lovisa kraftverk får en ny utbildningssimulator. – Kraftverkets automationsförnyelse ökar behovet av

simulatorutbildning avsevärt och därför har Fortum beslu-tat bygga en ny utbildningssimulator, säger systemexpert esa maikkola.

I de följande faserna av automationsförnyelsen förnyas kraftverkets kontrollrum och automationssystem radikalt.

– enligt gällande myndighetskrav skall kärnkraftverkso-peratörerna ges utbildning i en anläggningsidentisk och fullskalig utbildningssimulator, som exakt motsvarar kraftverkets kontrollrum och styrfunktioner.

Funktionaliteten hos anvisningarna gällande kontroll-rummen och styrningen av kraftverket skall säkerställas på förhand genom tester i simulatormiljö.

– eftersom automationsförnyelsen vid Lovisa 1 och Lo-visa 2 följer olika tidsscheman behöver vi två separata utbildningssimulatorer, berättar esa Maikkola.

den första simulatorversionen, som är något snävare än en fullskalig utbildningssimulator, tas enligt planerna i bruk i oktober 2011. den fullskaliga utbildningssimulatorn tas i bruk cirka ett år innan ändringarna i nästa fas av au-tomationsfönyelsen implementeras vid Lovisa 1.

den befintliga utbildningssimulatorn, som har 30 år på nacken, används parallellt med den nya.

byggnaden för den nya utbildningssimulatorn på ön hästhol-men blev färdig i februari 2011. installationsarbetet inleds en-ligt planerna i juni 2011.

Utvidgningen av kraftverkets slutförvaringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall på cirka 110 meters djup inleddes på sensommaren 2010. Utvidg-ningen ökar även kapaciteten för mellanlagring av underhållsavfall. Utvidgningsarbetet räcker ungefär ett år och schaktningsvolymen är cirka 15 000 kubikmeter.

7,7 terawattimmar

År 2010 producerade Fortums Lovisa kraftverk

(TWh) elektricitet

91,1% vilket är i världsklass.

Driftfaktorn som anger tillgängligheten var

ILLUSTRATIoN: ARKITeKTByRÅ HovI & NIKKI oy

BILd

: ART

o W

IIKAR

I

planerad utvidgning

Huvudtrappa

Hiss- ochtrappschakt

Körtunneltill markytan

Kontroll- ochunderhålls- utrymmen

Frånluftsschakt

Förbindelsetunnel

Utrymmen förunderhållsavfall

Utrymmen för solidifierat avfall

+ 12 m

- 110 m

- 112 m

+ 4 m

utvidgningen av bergsutrymmet fortskred


| kärntruppen |


TexT: ReIJA KoKKoLA | BILdeR: ARTo WIIKARI

NäR JAG SITTeR eNSAM I BILeN SJUNGeR JAG FÖR FULL HALS.PIRJo LINKINeN, LABoRANT, BoR I PyTTIS

VinTeRmoRGonen i PyTTiS är beckmörk. Snöslasket

vräker ner och vägen förvandlas till en isbana när

temperaturen faller under nollstrecket. Pirjo Lin-

kinen stänger hemdörren klockan sex på morgonen.

Hundarna Kassu och Fiona protesterar lätt när hon

säger hej, men de lägger sig sedan snällt på soffan.

Bilradion är inställd på kanalen YleX, som sänder ett

program för morgonpigga.

– Min man rattade bilen senast. Jag lyssnar hellre

på Nova eller Suomipop, säger hon och byter kanal.

Radion är alltid på under färden till jobbet. När

Pirjo är ensam i bilen vrider hon gärna upp volymen.

– Jag är ingen operasångare, men när jag sitter en-

sam i bilen sjunger jag för full hals, säger hon med

ett leende.

inGeT JobbSnACk

Bilradion spelar stilla bakgrundsmusik. I den tidiga

timman är stämningen i bilen avspänd. Det lågmäl-

da samtalet handlar om ditt och datt.

– Ibland sitter vi tysta och ibland pratar vi.

För Pirjo Linkinen, som har arbetat 20 år på For-

tum i Lovisa, känns arbetsresan inte lång.

– Under sommaren tar resan en halv timme, vin-

tertid något längre. Ibland får jag kommentarer

om min ”långa arbetsresa”, vilket jag avfärdar som

struntprat. Resan är varken lång eller ansträngan-

de. Jag växte upp i Strömfors och fick redan som li-

är hetMånga av de anställda på Fortums kärnkraftverk i Lovisa har lång väg till

jobbet på Hästholmen. Pendlingen sker i sällskap med musik, ljudböcker

eller studier och under avspänt samtal mellan dem som samåker.

Motorvägen

>>

TIo I Sex STÅR JAG PÅ BUSSHÅLLPLATSeN.MARKUS BACKMAN, KRANFÖRARe,

BoR I KUNGSBÖLe

Fortums kärnkraftverk sysselsät-

ter drygt 300 lovisabor och cirka

200 personer med annan hem-

kommun än Lovisa.

Kraftverkets sysselsättande effekt syns tydligt i bland annat Kotka, Pyttis, Kouvola, Borgå och Fredrikshamn.

Över 70 personer pendlar till Hästholmen från Kotka, medan antalet pendlare från Kouvola är 30.

Under årsrevisionen på sensommaren ökar arbets-kraften drastiskt. Utöver Fortums egen personal på 500 personer deltog cirka 900 underhålls- och gransknings-experter från över 90 företag i fjolårets årsrevision.

Lovisa utgör ett naturligt arbetsområde för framfö-rallt invånarna i Kymmenedalen.

om man bygger ersättande kärnkraftskapacitet för enheterna Lovisa 1 och Lovisa 2 kommer antalet perso-ner som arbetar i Lovisa att öka till flera tusen.

Fortum bedömde för ett par år sedan att den direkta sysselsättande effekten av Lovisa 3 skulle vara 13 400 årsverken och den indirekta sysselsättande effekten 7 500 årsverken.

Investeringens sammanlagda sysselsättande effekt i Finland skulle uppgå till cirka 21 000 årsverken.

ew-wwwwa

Kouvola

Lahtis

Helsingfors

Esbo

Borgå

Kotka

FredrikshamnPyttis

LOVISA

Alla vägar leder till Hästholmen

TexT: SePPo IISALo | KARTA: JUKKA SALMINeN oCH SANNA NyLéN



ten flicka lära mig att stiga upp i ottan för att

hinna till skolbussen.

beHAGliG STämninG i bUSSen

Markus Backman, som är maskintekniker

på Lovisa kraftverk, gör sig klar för arbets-

dagen ungefär samtidigt som Pirjo Linkinen.

När väckarklockan ringer 4.50 vill hans hund

gå på morgonpromenad. Den lurviga kompi-

sen, som flyttade in förra sommaren, tidiga-

relade väckningen tio minuter.

– Jag hinner rasta hunden, läsa tidning-

en och dricka mitt morgonkaffe. Resten av

familjen sover ännu sött. När klockan är tio

minuter i sex står jag på busshållplatsen.

Markus åker med två bussar på sin resa

från Kungsböle till jobbet. Avståndet mellan

Kungsböle och Kouvola, där han byter buss,

är sex kilometer. Sträckan från Kouvola till

arbetsplatsen är ungefär fyrtio kilometer.

Markus berättar att stämningen i bussen är

behaglig. Han är i allmänhet den enda passa-

geraren ända till Strömfors, där han får säll-

skap av några andra pendlare.

– Chauffören och jag diskuterar vädret och

världens gång. Vi brukar lyssna på YLE:s ny-

heter tillsammans..

START FRån VAnDA kloCkAn 6.30

När Markus Backman har suttit i bussen

ungefär en halv timme stiger Antti Kirssi

raskt upp ur sin säng i Gruvsta i Vanda. Ant-

tis väckarklocka ringer klockan 6.15. Efter en

snabb dusch och tandtvätt tar han sina smör-

gåsar under armen och styr kosan mot Lovi-

sa. Klockans visare står på 6.30.

– Det är snabba ryck. På det sättet känns

arbetsresan kortare, säger Antti.

När han efter några kilometer på Ring III

kör ut på motorvägen slår han på farthålla-

ren i sin Audi och tar fram frukosten. Tug-

gorna ackompanjeras av rockmusik från iPo-

den. Bandet Apulanta hör till favoriterna.

Under resan till jobbet har Antti, som själv

kraftverkspersonalens hemkommuner

lovisa 305

pyttis 33

kouvola 30

Borgå 23

Fredrikshamn 14

esbo 8

helsingfors 7

Vanda 3

lappträsk 3

Mörskom 3

annan 1) 15

1) Bland annat Sibbo, Lojo, Lahtis, Björne-borg, Villmanstrand, Harjavalta

Källa: Fortum Abp:s personaldatasystem. Siffrorna inkluderar Fortum Power and Heat oy:s personal.

>>

>>

– tack vare motorvägen går arbetsresan på ungeför en timme, säger antti kirssi som pendlar till hästholmen från vanda.

IBLANd ÅKeR JAG eN FeMKILoMeTeRS RUNdA I LovISATeRRäNGeN.ANTTI KIRSSI, exPeRT PÅ PRoCeSSTeKNIK,

BoR I GRUvSTA I vANdA


Lovisa tur och returPirjo, Markus och Antti brukar åka hem efter jobbet. Ibland gör Markus dock en avstickare i centrum.

- Jag handlar och besöker bib-lioteket. Min fru arbetar i Lovisa centrum och ibland åker vi hem tillsammans.

vintertid har Antti, som är täv-lingsskidåkare, alltid med sig skidor-na i bilen.

- efter arbetsdagen åker jag ib-land en femkilometers runda i Lo-visaterrängen, men annars kör jag raka vägen hem.

Pirjo tycker att jobbet och arbets-frågorna gärna får hållas i Lovisa.

- Jag stöter sällan på arbetskam-rater i Pyttis och vi handlar i allmän-het i Kotka.

spelar gitarr, tid att lyssna på olika låtar.

– Tack vare motorvägen går resan på en

knapp timme. Under vintern, då väglaget

kan vara mycket besvärligt, får man ibland

lov att lätta på gasen. Jag betraktar arbetsre-

san som en del av jobbet, konstaterar Antti.

UPPmäRkSAm bAkom RATTen

Oavsett om man kör till Lovisa från öster,

väster eller norr gäller det att vara uppmärk-

sam bakom ratten. Området är rikt på både

älgar och hjortar.

Man bör även se upp för andra trafikanter.

Riksväg 7 är ställvis mycket smal och den liv-

liga trafiken till och från Ryssland bekymrar

pendlarna. Pirjo Linkinen medger att hon

ibland är rädd. När rysslandstrafiken kom

igång på allvar för ett antal år sedan satt jag

ofta med hjärtat i halsgropen.

– För ett decennium sedan var de ryska

fordonen undermåliga och chaufförernas

trafikkultur i det närmaste obefintlig. Ibland

såg jag flera långtradare i diket under en och

samma dag. Till all lycka är både fordonen

och förarna bättre idag.

Pirjo har följt med arbetskamraternas

körvanor. Många fräser förbi på riksväg 7.

– Och sedan står de i kö framför kraft-

verksporten och väntar på att bli insläppta.

Pirjo är bekymrad över dem som cyklar

till jobbet.

– Atomvägen borde breddas med tanke på

den lätta trafiken.

Vandapendlaren Antti Kirssi har aldrig rå-

kat ut för något tillbud. Trots rockmusiken

och smörgåsarna, eller kanske på grund av

dem, anpassar han alltid farten och körsti-

len till väglaget och trafiken.

Markus Backman kopplar av i bussen.

Samtalen med chauffören varvas med stu-

dier i ryska och engelska och om ögonlocken

blir tunga tar han sig en liten tupplur.

– Man behöver inte skrapa någon vindruta

på morgonen, säger Markus förnöjt.

nATTSkiFTSARbeTARnA köR moT STRömmen

Klockan är 6.35 när Pirjo Linkinen kör fram

till porten. Sedan kommer Markus Backman,

följd av Antti Kirssi. Klockan har hunnit bli

halv åtta. •


TeKSTI JA KUvA: PäIvI AHvoNeN

| SaMhällSanSVar |

byggnadsplanerare och -in-

spektör Veijo Tarhala har lett

judoklubben arashis verksamhet

i lovisa i 15 års tid. han har sett

många barns otvungna glädje på

tatamin och deras utveckling till

framgångsrika judokor. arashi,

som är sigillklubb i ung i finland

r.f., gör ett värdefullt ungdoms-

arbete. på tatamin lär sig barnen

dels judo, dels självkontroll och

vikten av att respektera andra.

– vår sammanhållning är

stark. vi arrangerar läger och

tävlingar och vi har till och med

lyckats skapa en egen träningssal

genom talkoarbete. tillsammans

är vi starka, säger veijo tarhala

som arbetar vid fortums lovisa

kraftverk.

i Lovisa ARASHi


TexT: PAULA LAUNoNeN ILLUSTRATIoN: SHUTTeRSToCK oCH SANNA NyLéN

| enerGi och konSuMent |

De SmARTA näTen gör konsumenten till kung Inom en inte alltför avlägsen framtid kan elkonsumenten följa

med sin förbrukning via mobiltelefonen, köpa el när priset är

lågt och sälja elenergi från den egna solpanelen till riksnätet.

oSSi PoRRi, Som äR ledande konsult och elmarknads-

expert på företaget Pöyry, konsulterar sin kristallkula.

I kulan ser han ett nära samarbete mellan energibola-

gen och kunderna – en samverkan som baserar sig på

en ny typ av elproduktion och -konsumtion.

– Brytningen sammanhänger med smarta elnät,

som möjliggör mångsidig, precisionsstyrd, tillförlit-

lig och trygg elförbrukning, säger Ossi Porri.

UPPmUnTRAR Till beSPARinG

Etableringen av smarta elnät i Finland aktualisera-

des när Fortum började installera smarta elmätare

hos sina kunder förra hösten. Den riksomfattande

målsättningen är att distansavläsningen skall omfat-

ta 80 procent av elförbrukningen i slutet av år 2013,

vilket innebär att elkunderna kan följa med sin för-

brukning nästan i realtid inom en snar framtid.

– Hushållens elmätare kommunicerar med nätet.

Resultatet är ett automatiskt kommunikationssys-

tem i stil med Internet. På basis av uppgifterna från

elmätaren kan konsumenten till exempel tvätta klä-

der eller värma bastun när avgiften per kilowattim-

me är låg, förklarar Ossi Porri.

Kunden får information om elförbrukningen i oli-

ka delar av hemmet. Det är lätt att hitta sparobjekt

när man känner till hur till exempel golvvärmen el-

ler utomhusbelysningen inverkar på förbrukningen.

beHänDiG PReCiSionSFöRbRUkninG

Energiproducenternas intresseorganisation, Finsk

Energiindustri rf, förutspår att antalet elapparater i

hushållen ökar under de närmaste åren. Nätanslut-

na laddningsaggregat för elbilar installeras på går-

dar och i garage.

I framtidens hem kommunicerar belysningen,

hushållsapparaterna, underhållningselektroniken

och datorerna med både elnätet och varandra. Då

hemmets hela apparatpark kommunicerar via ett

gemensamt nät, kan eldistributionen styras enligt

rum och apparat.

– Automationen kan till exempel ställas in så att

varmvattenberedaren kopplas ur när ugnen an-

vänds. När familjen åker på semester kan all onö-

dig elförbrukning stoppas. Onödiga elförbrukare är

till exempel hemelektronik som står i standby-läge,

säger Ossi Porri.


elbolAGen bäR SiTT AnSVAR

Det låter minst sagt utmanande. Måste vi al-

la avlägga ingenjörsexamen för att kunna bo

i framtidens smarta hem?

– Den nya tekniken gör livet lättare för kon-

sumenten. Kundens elbolag sköter apparatu-

ren och ansvarar för uppföljningen, påpekar

Ossi Porri.

Kunden har tillgång till förbrukningsupp-

gifterna via sin smarttelefon, var och när

som helst.

– De smarta elnäten ger även ökad säker-

het. Elbolaget, som genast upptäcker eventu-

ella störningar i nätet eller hemmet, kan vid-

ta behövliga åtgärder omgående.

År 2050 kommer hushållens apparater att förbruka 13–14 terawattim-mar elektricitet per år(förbrukningen är idag cirka 11 terawattimmar).

den ökade elförbrukningen beror främst på att elbilarna blir vanliga och att trafiken ökar.

den spridda, fastighetsintegrerade elproduktionen ökar. den små-skaliga produktionen baserar sig på vindkraft, solkraft och bioenergi i glesbygden.

de smarta elnäten medför att efterfrågan på el följer produktionen. elbilarnas batterier laddas och varmvattenberedarna används när det råder överutbud på el och tarifferna är låga.

den flexibla elkonsumtionen bygger på smarta energimätare och tvåvägskommunikation mellan anslutningspunkterna och elnätet.

Källa: Finsk Energiindustri rf, Vision 2050

fortum energibox på vägFortum byter ut alla sina gamla elmätare mot smarta Fortum ener-giboxar före utgången av år 2013. Mätarbytet föranleds av statsrådets förordning.

Fortum energibox är en fjärrav-läst elmätare, som mäter elför-brukningen med en timmes nog-grannhet. Mätresultatet förmed-las direkt till nätbolaget. Kundens elräkning bygger således på den verkliga elförbrukningen. Upp-skattnings- och utjämningsfaktu-rorna går till historien.

energiboxen ger nätbolaget infor-mation om elkvaliteten och elnätets funktion, vilket underlättar lokalise-ringen av eventuella strömavbrott.

de nya elmätarna möjliggör er-bjudande av rapporterings-, energi-besparings- och andra kundrelate-rade tjänster.

Fortum energibox medger mät-ning i vardera riktningen, vilket innebär att konsumenten kan fung-

era som både kund och småpro-ducent av elektricitet.

Vill DU bli elHAnDlARe?

Energiproducenterna i de smarta elnäten ut-

görs dels av kraftverken, dels av småkonsu-

menterna, näringslivet och industrin. Kon-

sumenten får en allt aktivare roll.

– Om vindmöllan på din gård eller solpane-

lerna på ditt tak producerar mer elektricitet

än du behöver, kan du sälja överloppsenergin

till det riksomfattande elnätet.

Även lagringen av energi utvecklas.

- Ackumulatorerna och batterierna blir ef-

fektivare, mindre och förmånligare.

I teorin är det till och med möjligt att ladda

upp ett batteri när elektriciteten är billig och

sälja tillbaka den till nätet när priset har stigit.

nAPPA På eRbJUDAnDeT!

En smidig produktions- och bruksmiljö ger

elbolagen möjligheter att utveckla nya pro-

dukter och tjänster. Ossi Porri tror att det in-

om några år kommer att dyka upp kampan-

jer i mobiltelefonen och på Facebook, i vilka

elhandlaren erbjuder bakning, bastubad eller

laddning av elbilen till superförmånliga pri-

ser enligt principen gäller endast idag.

Framtidens konsumenter kommer sanno-

likt att köpa realtidsbaserade uppföljnings-

och styrningstjänster av elbolagen.

– Konsumenterna är människor som

vill använda sin tid till annat än att följa

med och styra energiförbrukningen. De

smarta näten och de nya tjänsterna möj-

liggör detta.•

Det elektrifierade Finland anno 2050


Nam molestie nec tortor. Donec placerat Vestibulum id justo

ipsum, vestibulum ultate, erat felis pellentesque

Vestibulum id justo ut vitae massa. Proin in dolor mauris conse-ipsum, vestibulum ul- lamcorper venenatis augue. Aliquam tempus

tate, erat felis pellentesque augue nec, pellentesque lectus justo nec Mitä yhdellä kilowattitunnilla saa

1kWh1kWhKilowattimme

Energienhet, tusen wattimmar. En kilowattimme motsvarar 3,6 miljoner joule eller 3,6 megajoule i SI-syste-

met. Förkortas kWh.

KilowattituntiEnergian yksikkö, tuhat wat-

tituntia. Yksi kilowattitunti vastaa SI-järjestelmässä 3,6 miljoonaa joulea eli

3,6 megajoulea. Lyhennetään kWh.

Terassilämmitin 2000 WTerrassvärmare 2000 W

30 min

Pienoisloisteputki 12 WMiniatyrlysrör 12 W

83 h

Hehkulamppu 60 W Glödlampa 60 W

16 h Leivänpaahdin 900 WBrödrost 900 W

1 h 7 minPölynimuri 2200 W

Dammsugare 2200 W27 min

Mikroaaltouuni 800 WMikrovågsugn 800 W

1 h 15 min

Jääkaappi-pakastinKyl/frys

320 l A+28 h

LCD-TV 42”LCD-TV 42”

7 h 50 minLämminvesivaraaja 3000 W

Varmvattenberedare 3000 W20 min

Lämpöpatteri 1500 WVärmeelement 1500 W

40 min

Ilmalämpöpumppu 1250 WLuftvärmepump 1250 W

lämpöenergiaa 2kW värmeenergi

Pyykinpesukone 7kg A60° puuvillaohjelma

Tvättmaskin 7 kg A60° bomullsprogram

per pesu 1 kWh per tvätt

Yhden watin jatkuva kulutus merkitsee vuodessa noin yhtä euroa sähkölaskussa. Esimerkiksi jatkuvasti käyt-tövalmiina oleva digisovitin, jonka teho valmiustilassa on 15 W, kuluttaa vuodessa noin 15 euron edestä säh-köä. Jotta energiaa voisi käyttää järkevästi, on tärkeä tietää mihin sitä kuluu.

En fortlöpande förbrukning på en watt kostar cirka en euro per år. En digitalbox med effekten 15 W som stän-digt står i standby-läge förbrukar el för cirka 15 euro per år. För att kunna hushålla med energin måste man känna till hur den förbrukas.

Kuvat/Bilder: ShutterstockToteutus/Realisering: Jukka Salminen

LCD-TV 42”LCD-TV 42”

leo sit amet velit. quat aliquam. Donec nisi in auctor vulpu-erat. Aliquam et nisl.Vad får man för en kilowattimme

Kodeissa noin puolet energiasta menee lämmitykseen, viidesosa veden lämmitykseen ja loppu valaistukseen ja kodin sähkölaitteisiin. Energiankulutukseen vaikuttavat asumismuoto ja omat tottumukset. Samankokoisten perheiden energiankäytössä voi olla suuriakin eroja. Omia tottumuksia muuttamalla voi vaikuttaa energian-kulutukseen ja siitä aiheutuviin kustannuksiin.

Neljän hengen kaukolämmitteisessä 120 m2:n omako-titalossa keskimääräinen sähkönkulutus on noin 7 000 kWh. Sähkölämmitteisessä talossa sähköä kuluu suurin piirtein kaksinkertainen määrä.

Omakotitaloissa valaistukseen kuluu keskimäärin yli vii-dennes kotitaloussähköstä. Yhden hengen taloudessa suurimpia sähkösyöppöjä ovat jääkaapit ja pakastimet.

Cirka hälften av hushållens energi går till uppvärm-ning, en femtedel till varmvatten och resten till belys-ning och drift av elektriska apparater. Boendeformen och de egna vanorna inverkar på energiförbrukningen. Förbrukningen kan variera stort mellan lika stora famil-jer. Genom att ändra på sina vanor kan man inverka på energiförbrukningen och energikostnaderna.

Den genomsnittliga elförbrukningen i ett fyra per-soners småhus på 120 m2 med fjärrvärme är cirka 7 000 kWh. Förbrukningen i ett motsvarande hus med elvärme är ungefär den dubbla.

Belysningen i ett småhus förbrukar i snitt över en fem-tedel av hushållselektriciteten. I enpersonshushåll är kylskåpet och frysen de största elförbrukarna.

Sähköauto vs. polttomoottoriautoElbil versus bil med förbränningsmotor

Lähteet/Källor: www.sahkoautot.fi, www.fortum.fi, Sähköajoneuvot Suomessa -selvitys; Biomeri Oy

SähköautoLaskelmissa käytetty Fortumin pohjoismaiden sähköntuotannon CO2-päästöjä 41 g CO2/kWh.

ElbilI kalkylen används Fortums CO2-utsläpp vid elproduktion i Norden, 41 g CO2/kWh.

PolttomoottoriautoCO2-päästöt polttoaineen alempaan lämpöarvoon suhteutettuna. Vastaa kulutusta 6,7 l/100 km bensiinillä tai 5,9 l/100 km dieselöljyllä.

Bil med förbränningsmotorCO2-utsläpp i förhållande till bränslets lägsta värmevärde. Motsvarar förbruk-ningen 6,7 l/100 km för bensin och 5,9 l/100 km för diesel.

1 kWh = 4 km

CO2- tuotto 1 kg/100 kmCO2-produktion 1 kg/100 km

Polttomoottoriauto-päästöt polttoaineen alempaan -päästöt polttoaineen alempaan

lämpöarvoon suhteutettuna. Vastaa lämpöarvoon suhteutettuna. Vastaa kulutusta 6,7 l/100 km bensiinillä tai kulutusta 6,7 l/100 km bensiinillä tai

1 kWh = 1,7 km

CO2-produktion 19 kg/100 kmCO2-produktion 19 kg/100 km

Documents

Kraftverket vår granne