SIDAN 20

En ko ns t n r s o m v il l vara anonym har regelbundet hotats av nazister sedan 1990-talet fram till i dag. Det har gtt i vgor beroende p hur offentlig hen r, samt vilka mnen som hens konst berr. Hen har ftt ett hakkors mlat p sin drr hemma, konstiga telefonsamtal, mejl och sitt Facebook-konto hackat. Oknda personer har bestllt saker via postorder i hens namn. Nazister dyker ofta upp p hens utstllningar och skri-ver om dem p hgerextrema forum.

Det r absolut organiserat. Det mste finnas en lista eller liknande, dr ens namn hamnar. Pltsligt kan det hnda mnga olika saker under kort tid, sger konstnren.

Hoten r annorlunda nu jmfrt med 1990-talet, menar konstnren. Nu r det mindre organiserat och mer ntbaserat. Fortfarande aggressivt, men p ett annat stt. De hotar om vld och ger uttryck fr

en stor okunnighet. Det r ingen verbalt avancerad kritik. Hen har valt att varken polisanmla eller g ut offentligt med hoten, eftersom hen r rdd att det ska provocera fram fler hot.

Jag vill inte ge dem det, fr det r klart att de vill ha uppmrksamhet. Jag lter dem hllas i det tysta, sger konstnren.

Dremot har hen ftt hjlp av poli-sen med att g igenom post, s att hen slipper f avfring eller konstiga bestll-ningar av vapen, porr och hela mbel-inredningar skickat hem till sig. Polisen har ven gjort samma sak med hens mejl under perioder.

Hoten har inte gjort att hen har slutat gra konst om jobbiga mnen, men har ftt konstnren att tnka efter en eller tv gnger, srskilt nr hen hade sm barn.

Jag har nog inte valt bort s

mycket, men jag har velat vara mer plst. Jag intresserar mig ocks fr allt mjligt. Ibland blir det mnen som str de hr personerna, ibland inte, sger konstnren.

k a d h g E r E x t r E m i s m

i s v E r i g E

Den hgerextrema aktiviteten i Sverige har kat kraftigt under de senaste ren, enligt Expos senaste rapport IN to l e r A N S13. Detta efter en nedgng under ren fre 2012. kningen gller frmst aktiviteter som propagandasprid-ning, manifestationer och torgmten. Att det nazistiska vldet kar har dessutom varit tydligt i bde Krrtorp, Malm och Jnkping under det senaste ret. Bde nazistorganisationerna Svenskarnas parti och Svenska motstndsrrelsen uppger att de har ftt fler medlemmar, enligt Expo.

E t t f l E r t a l s v E n s k a k o n s t n r E r l E v E r u n d E r s t n d i g t h o t f r n n a z i s t E r o c h h g E r E x -t r E m a r r E l s E r . i r ata l h a r d E f t t u t s t h o t, t r a k a s s E r i E r o c h at ta c k E r r i k ta d E m o t d E r a s k o n s t o c h p E r s o n . d E d E l a r E n b E s v i k E l s E v E r r t t s s a m h l l E t s f r m g a a t t h j l p a d E m .

SIDAN 21

Den kade aktiviteten kan delvis kopplas till valret, srskilt fr Svenskarnas parti som stller upp i valet i flera kommuner i Sverige. De nrva-rade p Almedalen 2014, dr de tillts hlla torgtal flera gnger mitt i Visby. De har brjat nrvara i rum som fr inte s lnge sedan var helt stngda fr dem. Utvecklingen r ocks kopplad till en kad nazistisk och fascistisk nrvaro i Europa. Detta har i Sverige frmst synts i Sverigedemokraternas framgngar.

Sverigedemokraterna som ocks har blivit alltmer aktiva i kulturpolitiken. Partiets politik p omrdet har framfr allt fokuserat p bevarande av kulturar-vet, p bekostnad av std till samtidskul-turen. Ledande Sverigedemokrater har riktat offentliga attacker mot samtids-konsten. Riksdagsledamoten M A r gA r e tA l A r S S o N sade i juni 2014, under en debatt i riksdagen, att konstnren C A r o l IN A FA l k h o lt borde fngslas efter att hon

skapat en abstrakt mlning av en vagina i en skolmatsal. Brottet skulle, enligt Larsson, rubriceras som sexuellt ofre-dande av minderriga.

Kulturpolitik har alltid haft en viktig och central roll fr frmlingsfient-liga, nationalistiska, rasistiska, nazis-tiska och fascistiska rrelser och partier.

Flera svenska nazistiska sajter publicerar till exempel lngre texter och krnikor om konst, ofta historiska men ibland ven samtida. Det var inte heller en tillfllighet att A ND e r S Be hr IN g Breivik i sitt manifest uppehll sig kring kulturens roll. I sitt manifest, 2083 - A Manifestation of European Independence, varnar han till och med fr misstaget att sikta in sig p extremt vl beskyddade individer att lnnmrda, eftersom det r svrare att lyckas med det n med mindre skyddade grup-per. Som exempel p grupper som ofta saknar livvakter tas marxistiska

konstnrer upp, tillsammans med mediepersonligheter, multikulturella politiker, journalister och redaktrer, frfattare, professorer och ordfrande fr ideella organisationer.

k o n s t u n d E r h o t

Konstnrerna D r o r F e Il e r och g u N Il l A Sk l D F e Il e r fick i maj ett hakkors mlat p drren till sin bostad. Detta efter att Dror Feiler hade hngts ut i nazistiska forum med bild och namn, efter att ha deltagit i marschen mot nazistorgani-sationen Svenskarnas parti i Jnkping i maj. Fr att kunna rita dit hakkorset behvde nazisterna ta sig in i flerfamiljs-huset och g ngra trappor upp dit paret bor. Ngot som Feiler upptckte morgo-nen efter nr han skulle slnga soporna. Han beskriver det som mycket ckligt.

Feiler blev ven trakasserad p gatan i Malm i samband med hndel-sen. Ngra mn i en bil fljde efter

De vill hacka mig i bitar./Natalia Edenmont

SIDAN 22

honom och skrek kommunistjvel, judejvel och svin. Feiler polis-anmlde bda hndelserna. Polisen rubricerade hndelserna som ofredande, istllet fr hatbrott.

Jag undrar om polisen tar det p allvar. Jag har nnu inte kallats till frhr, sger Dror Feiler.

Vilka som str bakom r nnu oklart, men det r troligen ingen slump att det hnde direkt efter att Feiler hade hngts ut p ntforum.

Det finns hgerextrema organi-sationer som har som ml att hota bde konstnrer, judar, hBtQ -personer och vnstermnniskor, alla som de uppfattar som degenererade och konstiga. Det kan ocks ha varit ngra idioter som blev triggade av vad de hade lst i tidningen, det r svrt att veta, sger Dror Feiler.

En rad konstnrer och konstutstll-ningar har angripits av nazister i Sverige under 2000-talet. Ett flertal konstnrer lever ocks under stndigt hot p grund av sin konst. En av dem r konstnren N At h A l I A e D e N M o N t, som 2004 fick sin utstllning Still Life p W e t t e r l IN g gA l l e r y i Stockholm vandaliserad. Fyra maskerade mn klev in p galleriet mitt

p dagen, och rev ner fotografier. Nr en person frskte opponera sig blev personen misshandlad med ett base-bolltr. Utstllningen hade tidigare omskrivits som kontroversiell i media, p grund av de dda djur som figure-rar i Edenmonts bilder. Polisen trodde frst att det rrde sig om djurrttsakti-vister, som tidigare hade demonstrerat utanfr galleriet, men det visade sig vara nazister. Stdmedlemmar till Nationell Ungdom, som r kopplade till Svenska motstndsrrelsen, tog senare p sig attacken. Utstllningen visade en anmrkningsvrd osmaklighet, enligt uttalandet p nazistsajten Nordfront. Edenmont br p ett anti-naturligt sinnelag som p ngot stt kopplas till kommunism. I slutet av uttalandet frklaras att konst br ge uttryck fr folkets sjl. Sund konst r uppbyg-gande och karaktrsdanande. Osund konst dremot r ett uttryck fr den enskilde konstnrens urartade karak-tr eller behov av uppmrksamhet. Det r den typen av konst som kultureliten i Sverige har hyllat under senare r, med baktanken att frinta den genuina kulturen. Artikeln avslutades med att

det slogs fast att det r positivt att enskil-da agerar mot denna form av kulturella vergrepp.

Nathalia Edenmont polisan-mlde attacken. Sedan blev det tyst. Frunderskningen lades ner.

De vrsta hoten har jag ftt i r, efter min utstllning p gA l e r Ie D e r S tA Dt t u t t l IN ge N i Tyskland. Jag har ftt hot p engelska och tyska som hyser ett stort hat mot kvinnor. De vill hacka mig i bitar, sger Nathalia Edenmont.

Efter de senaste hoten polisanmlde Edenmont igen. Frunderskningen lades terigen ned. Men efter ngra mnader ringde polisen upp och bert-tade att de p nytt hade tagit upp utredningen.

De gjorde det p eget initia-tiv, jag vet inte varfr. De ringde och pratade med mig i telefon en timme mitt i sommaren, d blev jag frvnad. Jag hoppas att det leder ngon vart och att det inte blir vrre, sger Nathalia Edenmont.

Nathalia Edenmont har verfalls-larm med sig var hon n gr. Tidigare var det av en mildare sort, dr tv vktare skulle komma om hon tryckte

Jag undrar om polisen tar det p allvar. Jag har nnu inte kallats till frhr./Dror Feiler

SIDAN 23

p larmet. Nu kommer flera bevpnade poliser om hon trycker. Men verfallslar-met fr hon bekosta sjlv. Hoten fr dock inte pverka konsten, menar Edenmont.

Jag pverkas inte alls. Jag har ftt ta emot s mycket kritik och hot att jag har behvt stnga av helt. Annars skulle jag inte kunna utvecklas konstnrligt, sger Nathalia Edenmont.

En annan konstnr som hotats flera gnger r M A ko D e l IN D e. Nr han sent en kvll i juli 2013 frberedde fr sin utstllning Taboo Fetish, som skulle ppna ngra dagar senare p Lokstallet i Strmstad, kom en hotfull man in i loka-len. Han bar p en svensk flagga och nr de bad honom lmna lokalen gick han till attack och misshandlade Makode Linde. Mannen skrek bgjvlar och att han minsann betalar skatt. Han hotade sedan med att komma tillbaka med 30 personer. Det tog 45 minuter

innan polisen dk upp. Polisen r underbemannad och gr

s gott de kan, trodde jag. Tills jag lste vad polischefen hade sagt, sger Makode Linde.

Linde anmlde misshandeln till lokalpolisen men utredningen drog ut p tiden. Senare skrev polischefen, he Nr Ik r r Be r g frn Strmstadpolisen, att misshandeln var en ren skitsak nr han skulle sammanfatta polisret i Strmstads tidning. Ngot som han senare tvingades be om urskt fr nr tidningen QX uppmrksammade utta-landet. Enligt intervjun trodde Rrberg inte att det skulle n Makode Linde.

ven om misshandeln i Strmstad var en av de f gnger som Linde speci-fikt har blivit attackerad fr sin konst, s var homofobin tydlig. nd rubriceras det inte som ett hatbrott.

Polisen har aldrig gtt med p

att kalla det fr hatbrott de gnger som jag har blivit misshandlad. ven om jag har blivit kallad fr bgjvel och negerjvel och varit noggrann med att ppeka det vid anmlan. Att en polis-chef dessutom kallar det fr en skit-sak r konstigt nr hatbrott ska tas p allvar enligt svensk lagstiftning, berttar Linde.

Men han anmler alltid, av princip och av plikt, ven om det r jobbigt.

Polisen tror inte p vad man bert-tar. Man blir misskrediterad och kallad allt mjligt p internet. Folk skriver att man hittar p och vill ha uppmrksam-het, sger Linde.

Trots anmlningarna har han inte ftt ngon hjlp frn rttssamhllet. Frutom en gng nr han blev evakuerad frn sin lgenhet, i samband med att han blev verfallen infr kycklingrttegng-en, d han stod talad fr djurplgeri

SIDAN 24

efter att ha haft med kycklingar p en klubbkvll. Hans adress lades upp p Flashback och lg dr ett dygn.

Det lades upp styckningscheman p mig. Jag blev verfallen i mitt hus i samband med det, s det r inte svrt att koppla, sger Makode Linde.

Linde anmlde hndelsen till polisen, men rendet lades snabbt ned. Han erbjd sig att komma till polisen med drrhandtaget dr det borde finnas fingeravtryck, eftersom mnnen hade sttt och dragit i hans drr. Men polisen var inte intresserad.

Ingenting, det r vad rttssam-hllet har gjort fr mig, sger Makode Linde.

Konstnren J oA NN A r y t e l r en av de feminister som nmndes i terroristen och massmrdaren Anders Behrings Breiviks manifest 2083- A European Declaration of Independence. Detta fr konstgruppen Unfucked Pussys gubbs-lem-aktion p Frken Sverige-tvlingen 2000, samt fr sina uttalanden om vita mn. Hon togs upp som ett exempel p hur vsterlndska feminister har banat vg fr en pstdd muslimsk invasion genom att frsvaga vita mn. Rytel har

ftt mnga hatmejl frn utlandet efter Breivik. Hennes namn frekommer p hgerextrema forum. Och hoten kar nr hon har frekommit i media gene-rellt, berttar hon.

Hon har skyddade personuppgifter sedan mnga r och efter gubbslem-aktionen polisanmlde hon en man som hotade henne via telefon. Men hon upplevde inte att polisen gjorde ngot, och har slutat att anmla efter det. Rytel har ocks sjlv blivit anmld fr hets mot folkgrupp av nazister som menade att hennes uttalanden om vita mn gick under den rubriceringen. Hoten har gjort henne lite paranoid, som till exem-pel om ngon gr bakom henne sent p kvllen. Men det pverkar inte hennes konst.

Jag ser det som ett bevis p att jag gr viktig konst, sger Joanna Rytel.

Flera enskilda utstllningar har ocks vandaliserats av nazister de senaste ren i Sverige. Andres Serrano-utstllningen A History of Sex p Kulturen Lund 2007 blev sndersla-gen av maskerade mn. Nazister tog senare p sig ddet. Mot dekadens, mot perversioner, fr folket och fr den

sunda kulturen proklamerade de p en nazistsajt.

En utstllning i Gallerian i Stockholm som gjorts p uppdrag av Lkare utan grnser blev attackerad av nazister tidigare i r. De kastade in rkbomber och flygblad i lokalen dr en 3D -installation av ett flyktinglger i Sudan fanns av filmkonstnrerna P e t e r N o r r M A N och A ND e r S BIr ge r S S o N.

p o l i s E n s v i k E r

Mnga av konstnrerna som Konstnren har talat med uttrycker en stark miss-tro infr polisens frmga och vilja att utreda den hr typen av brott. Frunderskningar lggs ned, mls-ganden frhrs inte och mjligt bevisma-terial ignoreras.

u l F h AQ u INI u S , brottsoffersamordna-re p Polisen i Stockholms ln, berttar att det inte finns ngon srskild hjlp att f som konstnr eller kulturutvare. Allt startar med en anmlan och det gr till p samma stt fr alla. Han trycker p vikten av att alltid anmla hot, oavsett ens frtroende fr polisens frmga att lsa brottet. Hot och vld mste dokumenteras av polisen, eftersom

Ingenting, det r vad rttssamhllet har gjort fr mig.- Makode Linde

SIDAN 25

de riskbedmningar som de senare kan behva gra baseras p tidigare anmlningar.

Nr det vl hnder ngot rejlt, sg tionde gngen, d har man stor nytta av att ha anmlt tidigare. Har man inte anmlt s saknar polisen den historiken, sger Ulf Haquinius.

Polisens riskbedmningar baseras ocks p srbarhetsfaktorer hos den som r utsatt, som var han eller hon bor, hur de reser och personens sociala situation. Det finns ett antal skyddstgrder som kan sttas in, som larmtelefoner och kontaktfrbud, som klagaren beviljar.

Samtidigt har polisen som frmsta uppgift att utreda, inte att skydda, ppe-kar Ulf Haquinius. Men de har ven en skyldighet att informera om det skydd som vriga samhllet kan erbjuda. Att anmlningar blir nedlagda kan bero p

svag bevisfring och brist p vittnen, men ocks p att polisen r verbelastad i mnga regioner, menar Ulf Haquinius.

Det gller att polisen ska orka med att lgga ned energi p fallet. De kan engagera sig i drrknackning eller jmfra bilder frn tidigare incidenter. Men infldet av renden r som ett handfat som hela tiden rinner ver. Om det inte finns ngot konkret att ta p s jobbar polisen sllan vidare, sger Ulf Haquinius.

Det r kommunerna i Sverige som ansvarar fr att deras invnare r trygga och fr hjlp vid en hotbild. Det gller svl kvinnor som blir utsatta fr mns vld i relationer, som konstnrer som hotas. Kommuner ska hjlpa vid till exempel evakuering och vid bortfall av inkomst. Men det r sllan s det fung-erar i verkligheten. Stockholm stad har

nyligen initierat en kartlggning av hotet mot kulturskapare, srskilt kvinnor. Detta efter debatten om nthat frra ret och hoten mot Turteatern i Stockholm och skdespelaren A ND r e A e D WA r D S efter uppsttningen av S C u M-manifestet.

Kultur- och fastighetsborgar-rdet M A D e l e INe S J S t e Dt ( F P ) skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet 2013 att vrnandet om den konstnrliga friheten utgr krnan i en liberal kultur-politik. Mlet r en handlingsplan fr att strka den konstnrliga friheten. Drfr har Kulturfrvaltningen och Stockholm stad ltit gra en enkt bland dem som har anskt om ekonomiskt bidrag av Kulturfrvaltningen under vren 2013, med totalt 134 svar. Av dessa r runt tolv procent konstnrer, medan majoriteten r verksam inom dans eller teater.

I enkten uppger sju procent att de

Jag ser det som ett bevis p att jag gr viktig konst. - Joanna Rytel

SIDAN 26

har utsatts fr hot i sitt yrkesutvande under det senaste ret, tre procent uppger att det har skett flera gnger. Av dessa hot uppges flest ha skett ga mot ga och frre n vad man skulle kunna tro via telefon eller p ntet. Mnga uppger att de har blivit rdda, men inga har funderat p att byta mnen eller lmna yrket p grund av hoten.

Svaren r dock f och resultatet oskert. Madeleine Sjstedt r lite frv-nad ver de ngot lga resultaten, ven om det r positivt. Men hon tycker inte att det stmmer med den verklighet som hon har sett bland kulturutvare i vrigt. Hon tror fortfarande p behovet av en handlingsplan

Kulturutvare r de frsta som fr knna p totalitra ider. Ett kulturkrig pgr ute i Europa. Det krvs en kad medvetenhet om detta p mnga hll i Sverige, sger Madeleine Sjstedt.

Stockholm stads kartlggning r ett positivt exempel p hur kommuner kan ta hotbilden mot konstnrer och kultur-utvare p allvar, om det leder till ngra konkreta tgrder vill sga.

t r A N SI t k u lt u r IN k u BAto r , som r en ideell frening, hller p att underska hur konstnrligt yrkesverksamma kan f std under hot som r relaterade till deras yrkesutvning. De hoppas f till en checklista fr kulturutvare som utstts fr hot med rd och tips.

k o n s t n r l i g f r i h E t b E s k r s

Att nazister bde provoceras och lockas av konst r ingenting nytt. De skriver regelbundet om konst p sina sajter, mycket oftare n om andra konstformer. Detta beror troligen p att konst till sin natur kan beskrivas som konfrontativ. Den syns, vare sig betraktaren har bett om det eller inte. Men det beror ocks p nazisternas konstsyn, dr konsten ska forma folksjlen och ha en karaktrsda-nande inverkan p mnniskor.

De konstnrer som nazisterna skri-ver om p sina sajter r ofta samma som sedan hotas. Det verkar vara en utlsan-de faktor fr vilka som utstts fr hger-extrema hot, hatmejl och kommentarer.

Nr Sverigedemokraterna fr kat medieutrymme och politiskt inflytande riskerar den konstnrliga friheten att beskras. Deras utspel om provokativ samtidskonst r samma retorik som nr de mer ppna nazistgrupperna hetsar mot konst som de uppfattar som provo-cerande eller osund. Om utvecklingen fortstter som den har gjort de senaste tv ren r det inte osannolikt att vi fr se mer vandalisering av konst och hot mot konstnrer framver.

Det r drfr srskilt oroande att polis och kommuner inte lyckats hjlpa utsatta konstnrer och kulturutvare. Detta signalerar, vilket kan ses i vittnes-mlen frn konstnrerna i detta reporta-ge, att man som konstnr, kulturutvare

eller offentlig person i allmnhet, str ensam nr hot och vld riktas mot en. Att det r konstnrens eget fel, om den r fr provokativ, eller gr konst om jobbiga mnen.

Detta gller srskilt de konstnrer som bde attackeras fr sina konstnr-liga uttryck och politiska stllningsta-ganden, och fr sin bakgrund, sexualitet eller utseende. Fr dem blir signalerna frn samhllet och polisen extra tydliga nr brottet varken utreds ordentligt eller rubriceras som hatbrott. Nr samhl-let sviker terstr fr de konstnrer som hotas att antingen ligga lgt i sitt konst-nrliga uttryck eller politiska stllnings-taganden, eller att utst hot och vld. Inget av alternativen r acceptabla i en demokrati dr konstnrlig frihet och yttrandefrihet vrderas hgt.

t e X t: SANNA SAMue l S So N

BIl D : P o N t u S luND k v I S t

SIDAN 27