KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN · 2018. 3. 20. · En kompass är till för att hjälpa oss att bestämma i vilken riktning vi ska röra oss. Det tycker vi också

KOMPASSENVÄGLEDNING VID ARBETE

FÖR RÄDDA BARNEN

16-4716tg-RB-Styrdokument-Kompassen-A5.indd 1 2016-11-29 11:16

En kompass är till för att hjälpa oss att bestämma i vilken riktning vi ska röra oss. Det tycker vi också är en bra beskrivning av denna vägledning för alla frivilliga och anställda som arbetar i Rädda Barnens namn. Här berättar vi om Rädda Barnens grundläggande idéer, hur vi arbetar och hur organisationen är uppbyggd.

© Rädda Barnen 2016

Formgivning: CrosbyFoto: Oskar KullanderTryck: Peter WallenArtikelnummer: 2695

www.räddabarnen.se

KOMPASSEN – VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN2


KOMPASSEN – VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN 3

InnehållRädda Barnen i korthet 4

Det här vill Rädda Barnen 5Vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Värdegrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 1. Alla människor har lika värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 2. Barn har särskilda rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 3. Alla har ett ansvar, men stater har bindande skyldigheter . . . . . 7Det humanitära imperativet – en grundläggande princip . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Värderingar i Rädda Barnens arbete 10

Rädda Barnens historia 11

Rädda Barnens organisation 13Rädda Barnens organisation i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Rädda Barnens internationella organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Så här styrs Rädda Barnen 16Rädda Barnens styrdokument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Så här arbetar Rädda Barnen 18Med och för barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Samarbete med andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Rädda Barnens metoder 20Förändringsteorin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

De fyra arbetsmetoderna 211. Faktainsamling och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212. Direkta insatser för barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213. Kunskapsförmedling och kompetensutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224. Påverkansarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23


4 KOMPASSEN – VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN

Rädda Barnen i korthetRädda Barnen är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden

folkrörelse som kämpar för barns rättigheter i Sverige och i världen.

Vi väcker opinion, påverkar beslutsfattare och stöder barn i utsatta

situationer. Detta är också grundidén som den är beskriven i våra

stadgar.

År 2016 består Rädda Barnen globalt av 29 Rädda Barnen-organisationer

i lika många länder1). Tillsammans bedriver vi verksamhet i omkring

hälften av världens alla länder.

I Sverige är Rädda Barnen en folkrörelse som organiserar 76 000

medlemmar i lokalföreningar och distrikt (år 2016) och som stöds av

över 100 000 givare. I Rädda Barnen kan även den som inte är medlem,

men som delar organisationens värderingar, engagera sig.

Rädda Barnen bedriver verksamhet med och för barn i en majoritet av

Sveriges kommuner.

1) Medlemmar i Save the Children Association

Rädda Barnens globala samverkansförbund

Save the Children Association

Internationella Rädda Barnen

Save the Children International



Det här vill Rädda BarnenVISION

Vi vill se en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling,

trygghet och skydd och rätt till delaktighet.

UPPDRAG

Vårt uppdrag är att arbeta för och inspirera till genomgripande förbätt-

ringar i hur barn behandlas samt att uppnå omedelbara och bestående

förändringar i deras liv.

VÄRDEGRUND

1. ALLA MÄNNISKOR HAR LIKA VÄRDE

Rädda Barnens värdegrund utgår från FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter.

FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor,

såväl barn som vuxna, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Var

och en är berättigad till samma rättigheter och friheter utan åtskillnad av

något slag.

2. BARN HAR SÄRSKILDA RÄTTIGHETER

Rädda Barnens verksamhetsfokus är barnets rättigheter.

FN:s konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen – preciserar

de rättigheter som alla barn och unga upp till 18 år har. Barnkonventionen

är ett folkrättsligt bindande dokument, vilket innebär att alla stater som

ratificerat konventionen har förbundit sig att följa den. Det innebär också

ett åtagande att främja barnets rättigheter internationellt.

Rättighetsperspektivet• Alla människor har lika värde.• Barn har särskilda rättigheter.• Alla har ett ansvar, men stater har bindande skyldigheter.


6 KOMPASSEN – VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN

Barn har särskilda rättigheter för att tillförsäkra dem extra skydd och

stöd. Rättigheterna i Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper.

• Alla barn har rätt till de rättigheter som anges i Barnkonventionen utan diskriminering. Det betyder att varje barn har rätt att bli respekterat och inte lämnas utanför. Inget barn får särbehandlas negativt, men de som behöver ska få extra stöd.

• Barnets bästa ska vara vägledande. I alla myndighetsbeslut och åtgärder som berör barn ska särskild hänsyn tas till vad som är bäst för barnet eller barnen. Det betyder att barns intressen alltid måste väga tungt i beslut som berör såväl barn som vuxna. Barnets åsikt ska alltid höras.

• Alla barn har rätt till liv och utveckling. Varje barn har rätt att leva och utvecklas så långt som möjligt, var och en utifrån sina förutsättningar. Det betyder att alla har rätt till överlevnad och hälsa, liksom rätt till att utveckla sina kunskaper och färdigheter. Det betyder också att varje barn har rätt att skyddas från våld, utnyttjande och andra övergrepp.

• Alla barn har rätt att säga sin mening och bli hörda. Varje barn har rätt att uttrycka sig, bli lyssnat till och bli taget på allvar. Barn har rätt att i takt med sin växande mognad ha ökat inflytande över sitt liv. Det betyder att barn har rätt till inflytande i sin familj, i sin skola och i samhället. De har rätt att få den information de behöver för att kunna förstå och ta ställning.



3. ALLA HAR ETT ANSVAR,

MEN STATER HAR BINDANDE SKYLDIGHETER

Alla stater som har ratificerat Barnkonventionen har förbundit sig att

följa den. Det innebär att de åtagit sig att respektera och främja barnets

rättigheter. Några länder har reserverat sig mot enskilda artiklar eller

gjort generella undantag. Det gör barnets ställning svagare i dessa

länder.

En internationell FN-kommitté för barnets rättigheter möts regelbundet i

Genève för att granska hur staterna lever upp till Barnkonventionen. Alla

stater ska rapportera till kommittén vart femte år efter att de lämnat sin

första rapport och de är skyldiga att göra sina rapporter tillgängliga för

allmänheten i sina länder. Kompletterande eller alternativa rapporter

lämnas in från frivilligorganisationer. Rädda Barnen lämnar in en kom-

pletterande rapport till FN-kommittén inför granskningen av Sverige, och

Rädda Barnen-organisationer i andra länder gör på samma sätt.

FN-kommittén ger därefter rekommendationer som den granskade

staten förväntas följa. Det händer att stater inte lämnar in någon rapport

eller struntar i kommitténs synpunkter. Eftersom det inte finns några

sanktionsmöjligheter mot en stat som inte lever upp till barnkonventio-

nen är det viktigt att civilsamhället genom påtryckningar och publicitet

sätter press på staterna. I länder som begränsar civilsamhället eller saknar

oberoende media behövs internationellt stöd för att kränkningarna av

barns rättigheter ska uppmärksammas.



Även Sverige har fått kritik av kommittén. Rädda Barnen följer upp den

kritik och de rekommendationer som Sverige får av kommittén för att

försäkra sig om att åtgärder vidtas.

Staten och dess myndigheter har skyldighet att genom politiska beslut,

fördelning av resurser och praktiska åtgärder garantera alla barn i landet

deras rättigheter. Det gäller oavsett om ansvaret har delegerats till

kommun, landsting, region, civilsamhället eller företag. Varje land har

också ett ansvar att solidariskt bistå andra, fattigare länder att tillgodose

barns rättigheter.

Vi har alla också ett individuellt ansvar för att barnets rättigheter

respekteras – både i vår närmiljö och genom att påverka samhället.

Föräldrar och närstående har det primära ansvaret att vårda, stödja och

vägleda barnet. Även barn själva har i takt med ökad ålder och mognad ett

ansvar för att respektera andra barns och vuxnas rättigheter.

DET HUMANITÄRA IMPERATIVET – EN GRUNDLÄGGANDE PRINCIP

Barnets rättigheter gäller alltid: i fred, i krig och i naturkatastrofer.

Därför arbetar Rädda Barnen utifrån det så kallade humanitära imperati-

vet. Det är en grundläggande humanitär princip som innebär att alla med-

borgare i alla länder har rätt att ta emot, eller erbjuda, humanitärt

bistånd.

Vi har en skyldighet att hjälpa barn och deras familjer att överleva i en

humanitär kris om staten i landet de befinner sig i inte klarar av att

tillgodose barns grundläggande behov och deras rätt till överlevnad och

utveckling.

När Rädda Barnen agerar för barnets bästa i krigs- och katastrofsituatio-

ner sker detta alltid för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig

värdighet. Vi visar humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende.



Med vårt humanitära arbete vill vi göra skillnad för de barn som är mest

utsatta. Dessa barn befinner sig ofta i krigs- och katastrofsituationer

där sociala och samhälleliga system har kollapsat, med en stat som inte

klarar av eller inte är villig att leva upp till sitt internationella ansvar för

barns rättigheter. Rädda Barnen arbetar för att barn ska få sina

grundläggande behov tillgodosedda, det vill säga få det som behövs för

att de ska överleva och utvecklas. Vi arbetar brett och ser till att barnen

och deras familjer i största möjliga utsträckning har tak över huvudet,

rent vatten och mat samt tillgång till skola och primär hälsovård, men

framförallt arbetar vi för att barn kan känna sig trygga och säkra och

inte utsättas för våld och övergrepp.



Värderingar i Rädda Barnens arbeteAllt arbete som Rädda Barnen utför ska kännetecknas av engagemang,

mod, kompetens och uthållighet. Den globala Rädda Barnen-rörelsen har

gemensamt definierat de värderingar som ligger till grund för vårt arbete.

ANSVAR

Vi tar ansvar för att använda våra resurser effektivt och för att nå

mätbara resultat.

Vi hålls ansvariga inför givare och partners men framför allt inför barn.

AMBITION

Vi ställer höga krav på oss själva och på våra kolleger. Vi sätter högt

ställda mål och är fast beslutna att förbättra kvaliteten i allt vi gör med

och för barn.

SAMARBETSVILJA

Vi respekterar och värdesätter varandra. Vi tar tillvara vår mångfald

och arbetar med partners för att gemensamt ytterligare stärka vår

förmåga att göra skillnad för barn i världen och för att få ett hållbart

resultat.

KREATIVITET

Vi är öppna för nya idéer och vågar satsa. Vi välkomnar förändring för

att utveckla varaktiga lösningar med och för barn.

INTEGRITET

Vi strävar efter att uppträda på ett ärligt och föredömligt sätt. Vi sätter

aldrig vårt anseende på spel. Vi agerar alltid utifrån barnets bästa.



Rädda Barnens historiaSave the Children grundades i England av Eglantyne Jebb 1919 som en

reaktion på den nöd som drabbade många barn i Europa efter första

världskriget. Samma år bildades Rädda Barnen i Sverige. Jebb var en

aktivist för sociala rättigheter. Hon var först med att lansera idén om

barnets rättigheter och var en av initiativtagarna till den så kallade

Genève-deklarationen 1924 – en föregångare till FN:s konvention om

barnets rättigheter.

TIDIG SYN PÅ GEMENSAMT ANSVAR

Engagemanget för barnets rättigheter hade både i Sverige och England

från början en stark anknytning till rörelsen för kvinnlig rösträtt och till

den internationella fredsrörelsen. I dessa rörelser var också Ellen

Palmstierna aktiv, som tillsammans med bland andra författaren Elin

Wägner bildade Rädda Barnen i Sverige. Engagemanget byggde på

uppfattningen att alla nationer har ett gemensamt ansvar för hur barn

har det i vår värld oavsett geografisk, politisk, ekonomisk, social eller

religiös bakgrund.

Under mellankrigstiden minskade Rädda Barnens medlemsantal betyd-

ligt. Verksamheten var då mest inriktad på barn i Sverige. År 1939 hade

Rädda Barnen 512 medlemmar och 6 000 kr i kassan.



INTERNATIONELL MEDVETENHET

I skuggan av andra världskriget växte uppgifterna för Rädda Barnen och

1944 hade 100 lokalföreningar bildats. Det snabbt ökande informations-

flödet under efterkrigstiden höjde medvetenheten om behoven i mer

avlägsna länder, till exempel barnens situation efter 1950-talets Korea-

krig, jordbävningarna i Agadir och Skopje på 1960-talet och svälten i

Biafra på 1970-talet. Överallt fanns Rädda Barnen med och verkade.

Under 1970-talet utvecklades Rädda Barnen till en modern biståndsor-

ganisation. Rädda Barnen var mycket aktiv i tillkomsten av FN:s konven-

tion om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling 1989.

Detta var inledningen till en kursändring för Rädda Barnen. Med

konventionen som vägledning och inspiration började vi arbeta mer

långsiktigt för att stärka barns rättigheter och villkor och för att

åstadkomma bestående förbättringar. Barn i Sverige kom åter i fokus för

lokalföreningarnas engagemang.

ÖKAD SAMVERKAN

Rädda Barnen har ända från starten samarbetat med Rädda Barnen-

organisationer i andra länder och varit en del av många olika samar-

betsorganisationer. År 2003 bildades Rädda Barnens Ungdomsförbund

av aktiva barn och unga inom Rädda Barnen för att skapa en arena där

barn och unga själva sätter agendan. Rädda Barnens Ungdomsförbund

är ett självständigt förbund men delar Rädda Barnens grundvärderingar

och är en del av Rädda Barnen-rörelsen. Rädda Barnen och Rädda

Barnens Ungdomsförbund har sedan starten samarbetat på lokal,

nationell och internationell nivå.

Rädda Barnen är med i Rädda Barnens globala samverkansförbund (Save

the Children Association) sedan 1988. År 2009 samordnade medlems-

organisationerna den internationella verksamheten i en genomförande-

organisation, Internationella Rädda Barnen (Save the Children Interna-

tional).



Rädda Barnens organisationRÄDDA BARNENS ORGANISATION I SVERIGE

Rädda Barnen är en ideell organisation med lokalföreningar i nästan

alla kommuner i Sverige. Lokalföreningarna är sammanslutna i distrikt.

I lokalföreningar och distrikt engagerar sig medlemmar och andra aktiva

ideellt. I Rädda Barnens Ungdomsförbund kan barn och unga upp till 25

år själva arbeta för sina och andra barns rättigheter. Lokalföreningarna,

distrikten och Rädda Barnens Ungdomsförbund är självständiga fören-

ingar med egna styrelser och årsmöten.

Kansliet ansvarar för att verksamheten genomförs enligt riksmötet och styrelsens beslut.

Kansli och regionkontor

Medlemmarna utser representanter till riksmötet, som vartannat år fattar beslut i policyfrågor.

Riksmötet

Riksstyrelsen leder, utvecklar och samordnar verksamheten.

Riksstyrelsen

Medlemmar och aktiva organiserar sig i lokal- och distriktsföreningar.

189 lokalföreningar • 25 distrikt

Medlemmar och aktiva

Rädda Barnens Ungdomsförbund har en styrelseplats och

representanter vid riksmötet

Rädda Barnens Ungdomsförbund

Lokalföreningarna, distrikten och Rädda Barnens Ungdomsförbund utser

vartannat år representanter till Rädda Barnens riksmöte som väljer

riksstyrelse och fattar beslut om policyfrågor. Riksmötet är Rädda



Barnens högsta beslutande organ. Riksstyrelsen har det övergripande

ansvaret under tiden mellan riksmötena och leder, utvecklar och

samordnar verksamheten. Generalsekreteraren med kansli ansvarar för

att den dagliga verksamheten genomförs i överensstämmelse med

riksmötets och styrelsens beslut.

RÄDDA BARNENS INTERNATIONELLA ORGANISATION

Rädda Barnen är en del av den världsomspännande Rädda Barnen-

rörelsen. Globalt består Rädda Barnen av 29 medlemsorganisationer i

lika många länder (år 2016) och tillsammans är vi en av världens ledande

icke-statliga barnrättsaktörer. Vi bedriver gemensam verksamhet i mer

än hälften av jordens länder. Styrelsen för Rädda Barnens globala

samverkansförbund utses av medlemsorganisationerna. Arbetet leds av

en generalsekreterare.

Alla medlemsorganisationer är med och bestämmer innehåll i:

• globala strategier

• förändringar i syfte, vision, uppdrag och värderingar

• förändringar kring hur Rädda Barnens namn används

• medlemskap i Rädda Barnens globala samverkansförbund

• förändringar i stadgar och regelverk.

Vid omröstning som rör dessa frågor har varje medlemsorganisation en

röst. Medlemsorganisationerna träffas årligen vid ett gemensamt

medlemsmöte. Medlemsmötet kan fatta beslut, men fokus ligger på att

genom dialog arbeta fram gemensamma uppfattningar i frågor som

berör samtliga medlemsorganisationer.

Den gemensamma internationella verksamheten bedrivs av Internatio-

nella Rädda Barnen, den globala rörelsens genomförandeorganisation.

Styrelsen för Internationella Rädda Barnen utses av medlemsorganisa-

tionerna. Arbetet leds av generalsekreteraren som ansvarar för sekreta-

riatet i London och för ett sextiotal land-, region- och påverkanskontor

runt om i världen. Landkontoren koordinerar programverksamheten i

sina respektive länder medan regionkontoren samordnar landkontorens



verksamhet i en region. Påverkanskontoren samordnar multilateral

politisk påverkan för barns rättigheter gentemot exempelvis Afrikanska

Unionen, EU och FN.

Rädda Barnen samarbetar på detta vis globalt för att förverkliga den

gemensamma visionen och uppdraget.

Rädda Barnen i Sverige är en av 29 medlemsorganisationer

över hela världen.

Genomför de internationella programmen (ca hälften av medlemmarna har inter nationell verksamhet).

Centralkansli i London • 54 landkontor • 4 påverkanskontor • 7 regionkontor

Internationella Rädda Barnen (utför)

Vid omröstningar har varje medlemsorganisation en röst.

Rädda Barnens globala samverkansförbund (beslutar)

Styrelsen utses av medlemsorganisationerna.

Gemensam styrelse



Så här styrs Rädda BarnenRiksmötet som hålls vartannat år är högsta beslutande organ i Rädda

Barnen. Ombud från medlemsrörelsens alla delar utser styrelse och

ordförande och fattar beslut om verksamhetens inriktning och mål.

Styrelsen väljs på två år och leds av ordföranden. Styrelsen ansvarar för

att verksamheten har den inriktning som riksmötet beslutat och general-

sekreteraren leder kansliets arbete.

RÄDDA BARNENS STYRDOKUMENT

Rädda Barnens riksmöte fastställer de styrdokument som vägleder

all verksamhet inom Rädda Barnen.

• Stadgarna är regelverket för organisationen.

• Kompassen innehåller Rädda Barnens vision, uppdrag, värdegrund och värderingar. Den beskriver också hur Rädda Barnen organise-ras, styrs och arbetar både i Sverige och internationellt och vår relation med andra Rädda Barnen-organisationer.

• Verksamhetsinriktningen berättar vilka resultat Rädda Barnen vill uppnå i Sverige och internationellt och visar våra prioriteringar och målsättningar för en tidsbegränsad period. Den tydliggör vad vi behöver göra för att vår vision ska bli verklighet.

• Riktlinjer för Ideellt arbete i Rädda Barnen, Valberedning inom Rädda Barnen och Internkontroll i Rädda Barnens lokalföreningar och distrikt samt Regler och riktlinjer för Lokal insamling beskri-ver hur det ideella arbetet ska bedrivas.



Det finns även externa regelverk som är styrande för verksamheten, till

exempel regler för insamling som Frivilligorganisationernas Insamlings-

råd (FRII:s kod) och Svensk insamlingskontroll fastställt.

Vår samverkan med andra medlemsorganisationer i Rädda Barnens

globala samverkansförbund (Save the Children Association) regleras via

ett antal styrdokument:

• De internationella stadgarna är regelverket för Rädda Barnens globala samverkansförbund.

• Rädda Barnens globala samverkansförbunds ambition för 2030 är styrande för den globala strategin och för enskilda Rädda Barnen-organisationers strategier och verksamhetsinriktningar.

• Licensavtal med Rädda Barnens globala samverkansförbund reglerar hur varumärket får användas.

Medlemsorganisationernas gemensamma internationella verksamhet

regleras via fyra internationella programavtal som tydliggör ansvar och

roller i genomförandet.



Så här arbetar Rädda BarnenMED OCH FÖR BARN

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter i världen, men vi har ett

särskilt ansvar i vårt eget land eftersom vi har bäst förutsättningar att

påverka här. Att arbeta för barns rättigheter i Sverige ger oss även

kunskap och trovärdighet i utvecklingssamarbetet i andra delar av världen

då vi kan ge och ta emot erfarenheter i samarbete med andra globalt. Vi

utgår från Barnkonventionen i allt vårt arbete. Vi arbetar mot diskrimine-

ring och för en ökad mångfald i samhället och i vår egen organisation.

Rädda Barnen arbetar tillsammans med barn och unga. Gemensamt

beskriver vi problem och föreslår lösningar. På detta sätt mobiliserar

Rädda Barnen barn och unga att bli aktörer för sina rättigheter samt

stärker deras inflytande. Vi lyfter deras röst och vi stöder dem så att de

själva kan försvara sina rättigheter.

Rädda Barnen uppmärksammar offentliga institutioner och allmänheten

på brister och övergrepp och ställer krav på att stat, landsting och

kommuner ska genomdriva förändringar. Vi analyserar de problem och

hinder som finns för barns rätt till liv och utveckling och ser vilka

möjligheter som finns till förändring.

Vår roll är att bidra med konstruktiva lösningar och förslag riktade till

berörda beslutsfattare. Vi ska inte ta över det offentligas ansvar eller ge

ekonomiska bidrag till enskilda barn.

SAMARBETE MED ANDRA

Rädda Barnen samarbetar med andra organisationer och aktörer som

verkar för att förbättra barns villkor då vi tillsammans kan nå bättre och

mer hållbara resultat för barn.

Vi baserar samarbetet med andra, både i Sverige och internationellt, på

gemensamma värderingar, respekt och öppenhet. Det ska leda till

ömsesidigt lärande och förutsätter en jämlik dialog där vi enas om mål

och metoder för arbetet.



Samarbetet ska också bidra till att våra partner utvecklas och stärks i

sitt arbete för barns rättigheter. Bara om de lokala organisationerna

som arbetar för barns rättigheter är starka går det att få hållbara,

bestående lösningar. Rädda Barnen försäkrar sig om kvalitet och

effektivitet i samarbetet.

Genom partnerskap får vi tillsammans en starkare röst och kan lättare

påverka, förändra och åstadkomma förbättringar för barn i större skala.

Även privata aktörer har stor påverkan på barns rättigheter. Rädda

Barnen arbetar därför aktivt med att få företag att respektera och

förverkliga barns rättigheter.



Rädda Barnens metoderFör att påverka och förändra krävs kunskap, uthållighet och flexibilitet.

Många av de problem vi arbetar med är komplexa. Vi arbetar därför

med långsiktiga förändringsprocesser. Många faktorer och aktörer är

inblandade och vi måste ständigt uppdatera oss om läget och lära av

våra erfarenheter. Därför ser vi regelbundet över våra arbetsmetoder.

FÖRÄNDRINGSTEORIN

Förändringsteorin är Rädda Barnens globala gemensamma syn på hur vi

ska arbeta för att genomdriva förändringar för barn.

I den säger vi att Rädda Barnen ska vara rösten för att påverka och

förändra, att vi ska uppnå resultat som säkrar bestående förändringar,

att vi ska vara innovatören som utvecklar och prövar nyskapande

lösningar och att vi bygger partnerskap för barns rättigheter.



De fyra arbetsmetodernaMed förändringsteorin som grund använder sig Rädda Barnen av fyra

arbetsmetoder: faktainsamling och analys, direkta insatser för barn,

kunskapsförmedling samt påverkansarbete. De olika metoderna stöttar

varandra och kombineras för att nå bästa resultat.

1. FAKTAINSAMLING OCH ANALYS

För att kunna påverka, bidra till förändring och vara trovär-

diga måste vi alltid veta vad vi talar om och ha en gemensam

kunskapsbas. Rädda Barnen tar därför reda på fakta och bevakar

omvärlden aktivt. Vi håller oss uppdaterade om forskning, studier och

praktiska erfarenheter inom våra områden och samarbetar med

forskare. Vi dokumenterar och delar med oss av våra egna erfarenheter,

och vi genomför kartläggningar, studier och utvärderingar. Att lyssna på

barn, arbeta med barn och samla in deras egna röster och erfarenheter

är en viktig del i detta arbete. Vi utvecklar och testar också nya meto-

der, lösningar och verktyg för att kunna föreslå handlingsalternativ.

2. DIREKTA INSATSER FÖR BARN

Vi gör direkta insatser för barn för att få kunskap och kunna ta

tillvara barnets rättigheter. Insatserna kompletterar dem från

stat, landsting och kommuner, men vi tar inte över det offentligas ansvar.

Vi gör direkta insatser i katastrofsituationer för att kunna bistå med

omedelbar hjälp. Vi fokuserar på barnen i de mest utsatta situationerna.

Rädda Barnen träffar och arbetar med barn och unga både för att

kunna företräda deras intressen på ett trovärdigt sätt och för att stärka

och mobilisera dem som aktörer för sina rättigheter. På det viset får vi

mer kunskap om problemen, bättre idéer till lösningar och möjligheter

att utveckla metoder som får betydelse för fler. Vi kan också påverka

och förmedla kunskap mer effektivt.

Vi nöjer oss inte med att hjälpa enskilda barn för stunden utan angriper

orsakerna till problemen för att åstadkomma bestående förbättringar.



För att direkta insatser för en grupp barn ska leda till varaktiga för-

bättringar i barns livsvillkor ska insatsen:

• ge kunskap om barns egen syn på sin situation och på möjliga lösningar

• stärka barns och ungas förmåga att själva vara aktörer för sina rättigheter

• ge erfarenheter som kan användas i påverkansarbetet och kunskapsförmedlingen

• beröra principfall som kan leda till reformer och få betydelse för många barn

• skapa trovärdighet och en grund för ett långsiktigt arbete.

3. KUNSKAPSFÖRMEDLING

OCH KOMPETENSUTVECKLING

Rädda Barnen förmedlar egna och andras kunskaper för att

stärka förmågan hos viktiga aktörer att tillämpa och främja Barnkonven-

tionen. Det kan vara problemanalyser och kunskapsöversikter, slutsatser

av egna studier, metodutveckling och praktisk vägledning utifrån Rädda

Barnens eller andras erfarenheter. Det kan också handla om att ge

stöd till samarbetsorganisationer, att utveckla sin kompetens i påver-

kansarbete, strategisk planering eller finansiering.

4. PÅVERKANSARBETE

Rädda Barnen granskar och ställer krav på makthavare och

institutioner för att få dem att agera och genomdriva föränd-

ringar för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Vi påverkar

beslutsfattare och bildar opinion bland allmänheten. Vi beskriver med

goda exempel hur barns rättigheter kan stärkas, men rapporterar även

när vi upptäcker missförhållanden. Det är vårt ansvar att agera när

barn far illa oaktat kringliggande faktorer.



Rädda Barnen påverkar genom lobbying, opinionsbildning, kommunika-

tion och kunskapsspridning. Genom den globala Rädda Barnen-rörelsen

arbetar vi för nödvändiga internationella förändringar. Det kan ske via

påverkan på exempelvis EU och FN eller genom gemensamma kampanjer.

Rädda Barnen påverkar makthavare i Sverige både lokalt, regionalt och

nationellt. Vi använder också våra nätverk aktivt och arbetar långsiktigt

och uthålligt.



Rädda Barnen107 88 Stockholm

Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg

Tel: 08-698 90 [email protected]

www.räddabarnen.se

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen.


Documents

KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN · 2018. 3. 20. · En kompass är till för att hjälpa oss att bestämma i vilken riktning vi ska röra oss. Det tycker vi också