41
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Kommunikativa rättigheter för alla barn! · Reda-ut-häfte Struktur och bilder som stöd vid att reda ut missförstånd-utmanande situationer Thunberg nov 2017 . Tips och material

  • Upload
    others

  • View
    4

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Kommunikativa rättigheter

– för alla barn!

Gunilla Thunberg

Leg logoped, Fil Dr

Dalheimers Hus nov 2017

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Gunilla Thunberg

▪ Leg logoped

▪ Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs

Universitet, avhandling om autism

▪ Stort engagemang i frågan om rätten till

kommunikation – flera projekt (föräldrar,

skola, sjukvård & tandvård)

DART

Thunberg nov 2017

Kommunikations- och dataresurscenter

för personer med funktionsnedsättning

Utredning och handledning

Utbildning och information

Utveckling och forskning

Kommunikativ tillgänglighet

Förälder

till Alfred 24

autism och

utvecklings-

störning

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Samtalsmatta – en viktig

resurs för

kommunikativa rättigheter

- en metod som möjliggör att uttrycka åsikter

och känslor med hjälp av visuellt stöd

▪ Tydlig struktur och ram för öppna frågor

▪ Kan användas vid olika åldrar och olika

kommunikativa och kognitiva svårigheter

Thunberg nov 2017

En samtalsmatta

Visuell skala

samtalsämne frågeställningar

Thunberg nov 2017

Innehåll

▪ Kommunikation - livsviktigt

▪ Kommunikation och utmanande beteende

▪ Rätten till kommunikation– Barnkonventionen

– FNs konvention för personer med funktionsnedsättning

– Kommunikativa rättigheter

▪ Kommunikationsstöd – AKK – en rättighet och möjlighet för alla genom universell utformning

Thunberg nov 2017

Kommunikation = människa

▪ Sociala varelser – födda för att kommunicera –förutsättning för att överleva

▪ Det är i mötet med andra som vi människor blir till – vi blir någon

▪ Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet

Thunberg nov 2017

Kommunikationens och

språkets tre sidor▪ Att förstå andra – språk &

kroppskommunikation

▪ Att uttrycka sig

- tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo, många med utvecklingsstörning har dyspraxi, svårt att styra rörelser med viljan

▪ Att kommunicera med sig själv: planera, strukturera, föreställa sig, reglera känslor

Thunberg nov 2017

Samspel vid

kommunikationssvårigheter

▪ Är svårt!

▪ När en person pratar mindre, har färre och

svårtolkade signaler…..så….

▪ Kommunicerar vi mindre med personen

▪ När vi väl kommunicerar är vi mer styrande

och dominanta. Det klassiska är att vi frågar

väldigt mycket – och – ofta svarar själva!

▪ Ger mindre utrymme för personen– skapar en

negativ cirkel!

▪ Går att bryta genom handledning-utbildning!

Utmanande beteende =

kommunikation

▪ Otroligt frustrerande att inte förstå – kunna

uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd……

▪ Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd

finns är det helt naturligt och logiskt att använda

kroppen

▪ Att så tidigt som möjligt börja använda AKK/stöd

är därför det säkraste sättet att förebygga

utmanande beteende – och utveckla språk!

Thunberg nov 2017

Socialstyrelsens rapport

Thunberg nov 2017

Går att beställa i tryck eller

ladda ned som pdf

Kommunikation och

kommunikationsstöd ett

centralt tema

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelk

atalog/Attachments/19946/2015-12-3.pdf

Thunberg nov 2017

Har alla barn rätt att kommunicera?

▪ Vi har vår lag

▪ Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper – skall påverka lagstiftning och policyarbete i Sverige

– Barnkonventionen

– Konventionen för personer med funktionsnedsättning

Thunberg nov 2017

Barnkonventionen – garanterar barnets rätt

till

▪ Inflytande

▪ Information

▪ Lika värde

▪ Må bra

Omfattar barn med

funktionsnedsättning

Thunberg nov 2017

FN-konventionen för personer med

funktionsnedsättning

▪ Antagen jan 2009

▪ 50 artiklar, varav de 4

första reglerande, 26

sakartiklar, 20-50

genomförande

▪ http://www.regeringen

.se/sb/d/108/a/13221

5

Thunberg nov 2017

FN-konventionen för personer med

funktionsnedsättning

▪ Flera/ de flesta av artiklarna innebär att

kommunikation måste anpassas

▪ Artikel 2: AKK - Alternativ och

Kompletterande Kommunikation - skall

också räknas som kommunikation –inte

bara tal eller skrift

▪ Vi ska sträva efter universell utformning

▪ Artikel 7: Konventionen gäller också barn

Thunberg nov 2017

FN-konventionen för personer med

funktionsnedsättning

▪ Användning av AKKska befrämjas

▪ Man har rätt att få information som man förstår

och att uttrycka sig så som man valt -

barnet/familjen bestämmer själv AKK-sätt – inte

verksamheten

▪ Man har rätt att få undervisning på det sätt man

förstår

▪ Det ska finnas personal med kompetens om

AKK i alla skolformer.

Thunberg nov 2017

Rättigheterna

mer i praktiken▪ Kommunikativa rättigheter -

publicerade av ASHA –amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/NJC/bill_of_rights.htm

▪ http://www.dart-gbg.org/public/anpassningar/Ratten_att_kommunicera.pdf

▪ Lite mer konkret –utmärkt att utgå från i olika kommunikationsinsatser vid utformning av stöd - men är inget som är antaget av riksdagen

Så vad behövs – hur skapar vi

en kommunikativ miljö där

barns rätt till kommunikation

blir mer än fina ord?

Vi börjar med oss själva

Attityder och värderingar

Kunskap och medvetenhet

– Om rättigheter, kommunikation

– Hur vi kommunicerar

Thunberg nov 2017

Bemötande – viktigast av allt

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Responsiva strategierUnderlättar kommunikation hos personer med

kommunikationssvårigheter - evidensbaserat

Titta & lyssna: se vad personen gör

Vänta & förvänta: stanna upp och

visa förväntsfull väntan – ansikte-

kropp! Minst 20 sekunder

Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta

vad personen kommunicerar eller

gör UGGLA!

Thunberg nov 2017

Även tillgång till redskap - AKK

Thunberg nov 2017

AKK - Alternativ och Kompletterande

kommunikation

=Kommunikationsstöd

▪ Eftersom tal är så svårt behöver många

personer med funktionsnedsättning AKK i

sin kommunikativa miljö

▪ För att förstå – eller att uttrycka sig – och

kommunicera med sig själva

▪ Tar aldrig bort möjlighet till tal – ökar

förutsättningar för tal!

Thunberg nov 2017

AKK-sätt▪ Kroppskommunikation;

gester, mimik, blick, hållning, röst

▪ Föremål

▪ Tecken

▪ Foton/bilder/filmer/symboler/skrift

▪ Talande hjälpmedel/datorer

Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan erbjuda kombinationer – bild det mest generella varför vi satsat mer på det vid universell utformning

Thunberg nov 2017

Universell utformning och

AKK

▪ Kommunikativ miljö-projekt

Kunskapsbas/kurser och färdiga

material

– AKKtiv föräldrautbildning – hemmet

– KOMPIS – skola & förskola

– KomHIT – sjukvård och tandvård –

nationell resurs www-kom-hit.se

Universell design som möjliggörare för

att uppfylla nya patientlagen

Thunberg nov 2017

A

Alla

barn&

föräldrar

Andra barn & föräldrar med

språksvårigheter

Hela

verksamheten

www.kom-hit.se och

www.bildstod.se

Thunberg nov 2017

Thunberg nov 2017

Projekt KomHIT – Kommunikationsstöd i

vårdsituationer

▪ Syfte: tillgodose rätten till

kommunikation enligt

Barnkonventionen och

Funktionshinderkonventionen och öka

barnets aktivitet och delaktighet under

sjukhusvistelse och tandvård

▪ Skapa nationella webbresurser:

– www.kom-hit.se – här hittar du material

och filmer av intresse för dig som arbetar

med AKK i förskola/skola.

– www.bildstod.se – fritt verktyg för bildstöd

Thunberg nov 2017

AKKtiv föräldrautbildning

▪ KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK

▪ KomIgång kartor på DARTs hemsida: http://www.dart-gbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmaterial/tm_bild_symbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbolmaterial_

komigang

▪ Här beställer du boken:

http://www.vgregion.se/sv/Habilitering-och-halsa/Om-Habilitering-och-Halsa/informationsmaterial/bocker/

Thunberg nov 2017

KOMPIS – förskola/skolmljö

Modell för att skapa kommunikativ miljö

▪ Utbildning utformad för att genomföras i ett

arbetslag: 6 tillfällen – görs av handledare

som gått kurs på DART 2 dagar.

▪ Kommunikationskartor i olika format att

ladda ner från www.bildstod.se eller

DARTs hemsida (InPrint) : http://www.dart-

gbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmate

rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis

Thunberg nov 2017

KOMPIS-förskola

▪ ..\Filmer pekprat förskola\MjölkPecs.wmv

Thunberg nov 2017

Exempel träningssärskola

▪ Barn&ungdomar med autism&utvecklingsstörning

▪ Fokus på att omgivningen använder AKK fra bild som ett

andra språk – bildkartor i olika aktiviteter

▪ Vi ser hur en flicka successivt utvecklar kommunikation

med bilder - pekprat

Kommunikation=mångsidigOlika platser, olika situationer, olika personer, olika funktioner

Kommunikationsstöd=mångsidigt

Thunberg nov 2017

Några exempel på bra verktyg:

Kommunikationspass

Thunberg nov 2017

Pekprat: kartor och knippa

Thunberg nov 2017

Visuella scheman

dag aktivitet

Thunberg nov 2017

Kommunikationsapp

▪ Pekprat med tillgång

till tal

Thunberg nov 2017

Reda-ut-häfte

▪ Struktur och bilder

som stöd vid att

reda ut

missförstånd-

utmanande

situationer

Thunberg nov 2017

www.dart-gbg.org

Tips och material samt information

om kurser och den årliga

Kommunikationskarnevalen i

Göteborg - 7-8 maj 2018

Thunberg nov 2017