Kommentarmaterial kk modersmål

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersmål

SkolverketStockholm 2013 www.skolverket.se

ISBN: 978-91-7559-050-9

Innehåll

1. Inledning ................................................................................ 4

Vad materialet är och inte är ............................................................................4

Materialets disposition .....................................................................................5

2. Kunskapskrav uppbyggda med värdeord .................................. 6

Värdeorden ........................................................................................................6

Sammanhanget bestämmer hur orden ska tolkas .........................................7

Modersmål – många språk i en kursplan .......................................................7

3. Bedömning i årskurs 6 ............................................................ 9

Skriftlig kommunikativ förmåga .......................................................................9

Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen .................................................... 10

Bedömningsaspekter på skriftlig kommunikativ förmåga ......................................... 10

Elevexempel med kommentarer ................................................................... 13

Kommentarer – Arabiska ......................................................................................... 13

Kommentarer – Finska ............................................................................................ 18

Kommentarer – Somaliska ...................................................................................... 24

4. Bedömning i årskurs 9 .......................................................... 29

Skriftlig kommunikativ förmåga .................................................................... 29

Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen .................................................... 29

Bedömningsaspekter på skriftlig kommunikativ förmåga ......................................... 30

Elevexempel med kommentarer ................................................................... 33

Kommentarer – Arabiska ......................................................................................... 33

Kommentarer – Finska ............................................................................................ 40

Kommentarer – Somaliska ...................................................................................... 47

5. Avslutningsord ...................................................................... 52

4 KoMMENtarMatErIal tIll KuNSKapSKraVEN I ModErSMål

1. Inledning

Från och med höstterminen 2011 sätter lärare betyg med hjälp av de nya kunskapskraven i läroplanen.

Syftet med det här materialet är att ge lärare stöd i hur de kan resonera när de bedömer elevers kunskaper utifrån kunskapskraven. I materialet presenteras en mängd bedömningar som verksamma lärare har gjort av autentiska elevexempel. Bedömningen utgår från de så kallade värdeorden, det vill säga de fetmarkerade ord i kunskapskraven som anger nivåerna.

Det är nödvändigt att lärare identifierar vilka bedömningsaspekter som de utgår från för att kunna göra säkrare bedömningar, men också för att kunna diskutera elevprestationer på ett bra sätt. Det är också centralt för att lärare ska kunna beskriva för elever och vårdnadshavare på vilket sätt en elev kan förbättra sina prestationer.

Det är Skolverkets förhoppning att skriften ska kunna utgöra ett stöd för vidare diskussioner mellan kollegor. Läs den gärna tillsammans med ett annat stödmaterial från Skolverket, Diskutera - kunskapskraven. Det är ett material som vill inspirera lärare till att göra kollegiala bedömningar av elevernas arbeten.

Vad materIalet är och Inte ärInledningsvis ska något sägas om materialets avgränsningar och varför de är gjorda.

Materialet ska:• vara ett stöd i att tolka kunskapskraven

• underlätta för lärare att diskutera bedömningsfrågor

• underlätta kommunikationen med elever och vårdnadshavare om elevernas arbete

Materialet ska däremot inte:• ge en helhetsbild av kunskapskraven

• sätta kravnivåer och definiera betygsgränser på det sätt som till exempel ett nationellt prov gör

Kommentarmaterial till kunskapskraven finns i ett urval av ämnen, och varje material behandlar delar av kunskapskraven. Dessa avgränsningar har gjorts av flera skäl. Det är inte meningsfullt att gå igenom samtliga värdeord i alla ämnen, eftersom det finns så pass stora likheter mellan hur nivåerna är uppbyggda. Likheterna gör att man ofta kan överföra resonemangen om värdeorden mellan olika ämnen, även om det också finns kännetecken på kvalitet som till stor del beror på ämnet.

Skolverket vill inte heller ge intryck av att säkra och rättvisa bedömningar är beroende av att man först har brutit ned kunskapskraven på samma detaljerade sätt som i det här materialet. När man som lärare gör bedömningar av elevers arbete gör man det ofta både utifrån en medveten analys av vilka bedömningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter.

KoMMENtarMatErIal tIll KuNSKapSKraVEN I ModErSMål 5

Med hjälp av det här materialet får lärare en möjlighet att utveckla en mer detaljerad och systematiserad förståelse av några av värdeorden i kunskapskraven. Därigenom är det Skolverkets förhoppning att det ska vara enklare att skaffa sig en överblick över kraven som helhet.

materIalets dIsposItIonKommentarmaterialet består av fem kapitel som är upplagda på följande sätt.

• Kapitel 1 beskriver syftet med materialet och några avgränsningar som har gjorts.

• Kapitel 2 handlar om hur man kan förstå kunskapskraven. I kapitlet redogörs för vad som menas med värdeord i kunskapskraven och hur man som lärare kan tolka och förstå vad värdeorden innebär. Här finns också ett avsnitt om hur man kan överföra resonemangen i materialet till andra ämnen eller sammanhang.

• Kapitel 3 beskriver hur lärare har bedömt autentiska elevarbeten i årskurs 6 med hjälp av kunskapskraven.

• Kapitel 4 beskriver hur lärare har bedömt autentiska elevarbeten i årskurs 9 med hjälp av kunskapskraven.

• Kapitel 5 avslutar materialet och ger tips på annat bedömningsstöd från Skolverket.


2. Kunskapskrav uppbyggda med värdeord

För att bättre förstå den kommande diskussionen om bedömning med hjälp av värdeord behöver man först en snabb överblick hur kunskapskraven är uppbyggda.

Bilden här nedanför illustrerar att kunskapskraven bygger på kursplanens olika delar.

I kursplanen för modersmål finns sex förmågor som eleven ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen. Förmågorna är skrivna i punktform längst ned i syftestexten:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och

• reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där mo-dersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Dessa förmågor är desamma för alla årskurser. Förmågorna och det centrala innehållet bygger därefter, tillsammans med värdeorden, upp kunskapskraven.

VärdeordenI kunskapskraven används ett antal värdeord för att beskriva kunskapsnivåer för olika betygssteg. Exempel på sådana värdeord är grundläggande (E), goda (C) och mycket goda (A). I läroplanen är alla värdeord i kunskapskraven fetmarkerade för att skillnaderna mellan kunskapskraven ska bli tydliga.

Diskussionen om värdeord i det här stödmaterialet bygger vidare på Skolverkets kommentarmaterial till grundskolans kursplaner. Där förs en generell diskussion om hur man kan tolka några vanligt förekommande värdeord i kunskapskraven. Den diskussionen fördjupas i det här materialet till att bli mer ämnesspecifik.

Förmågorna i syftestexten Det centrala innehålletKunskapskraven


sammanhanget bestämmer hur orden sKa tolKasI det här materialet diskuteras hur man kan tolka och förstå värdeorden i kunskapskraven. Vad innebär det till exempel att en elev i skrift uttrycker sig enkelt i skrift med viss språklig variation respektive utvecklat i skrift med god språklig variation och hur kan man urskilja och bedöma detta i en undervisningssituation?

Hur man tolkar ett värdeord måste nästan alltid avgöras av sammanhanget. Det här materialet lyfter fram hur några av orden kan tolkas och användas i en konkret undervisningssituation, till exempel hur en lärare använder ordet enkelt när läraren bedömer en elevs förmåga att formulera sig och kommunicera i ett sammanhang. Vid bedömningen av ett annat sammanhang skulle läraren behöva tolka och använda samma ord på ett annat sätt. Detta innebär att det ofta är svårt att slå fast en tolkning av ett enskilt värdeord en gång för alla. Vissa aspekter av värdeorden kan vara unika i relation till ett visst ämne eller centralt innehåll, men det kan även finnas andra aspekter som är mer eller mindre desamma oavsett sammanhanget.

modersmål – många språK I en KursplanÄmnet modersmål har en kursplan, men antalet språk som studeras efter kursplanen är mycket stort och spännvidden mellan de olika språkens karaktäristika är likaledes stor. I det här materialet får tre språk exemplifiera modersmålsämnet. Valet av språk grundar sig på att alla funnits en längre tid i Sverige och talas av många människor.

• Arabiska är gemensamt språk för i stort sett hela arabvärlden. Språket skrivs med arabiska tecken och läsriktningen skiljer sig från den svenska. I skolan erbjuds undervisning i modern standardarabiska MSA, ett språk som egentligen inte är någons modersmål. Hemma talar man olika varieteter av det arabiska språket, och dessa varieteter skiljer sig från land till land. Barn som läser arabiska möter alltså på ett sätt ett nytt språk i skolan.

• Finska är, liksom samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch, ett nationellt minoritetsspråk. Det som kännetecknar dessa språk är att de funnits i Sverige under mycket lång tid och att de har ett starkare skydd än övriga minoritetsspråk. Elever som studerar ämnet modersmål i de nationella minoritetsspråken är delvis undantagna kraven i skollagen och skolförordningen.

• Somaliska talas i Somalia och i närliggande områden som Djibouti, Etiopien ( Somaliland) och Kenya. Somaliska fick ett officiellt alfabet 1972 som ett led i att försöka att öka läs och skrivförmågan på språket. Tidigare hade man huvudsakligen använt andra språk för skriven text, dels arabiska, dels också italienska och engelska.

Det är dessa tre språk som används som exempel i det här materialet, men den tolkning som görs av de aktuella värdeorden är möjlig att överföra även till andra språk. Det krävs då att läraren gör en bedömning av vilka inslag i det språk hon eller han undervisar i som motsvarar det som beskrivs i det här materialet.

Materialet behandlar den skriftliga förmågan. Flera språk har en annan läsriktning och/eller andra bokstavstecken än de latinska, t.ex. dari, persiska, pashto, thai, ryska


och kinesiska. Att i Sverige utveckla skriftlig kommunikativ förmåga i ett språk som har tecken istället för bokstäver eller ett språk med icke latinska bokstäver kan kräva längre tid än om tecken och läsriktning är densamma som i svenska. I kommentarmaterialet till kursplanen i ämnet modersmål framgår att särskild hänsyn i bedömningen ska tas till elever med modersmål där läsriktning och alfabet skiljer sig mycket från svenskan. Lärare som undervisar i språk med liknande språkliga förutsättningar kan dra paralleller till bedömningen av de elevtexter på arabiska som finns exemplifierade.

I kommentarmaterialet till kursplanen i ämnet modersmål sägs vidare att kunskaper om språkets uppbyggnad alltid ska betraktas som ett redskap för att kunna uttrycka sig och kommunicera på ett funktionellt sätt. Funktionell språkanvändning innebär att kunskaper om form och struktur inte är ett mål i sig, utan ett hjälpmedel för att kunna uttrycka det man vill i mer och mer språkligt komplexa och krävande situationer. Genom att undervisningen även sker i ett jämförande perspektiv kan eleven utveckla en ökad språklig medvetenhet och därmed en ökad flerspråkig kompetens.


3. bedömning i årskurs 6

Det här kapitlet lyfter fram hur verksamma lärare har bedömt elevarbeten i ämnet Modersmål utifrån kunskapskraven för årskurs 6.

Inledningsvis i kapitlet presenteras den förmåga och den del av kunskapskraven som bedömningen har utgått ifrån samt den uppgift som lärarna har baserat bedömningarna på. Därefter görs en analys av olika bedömningsaspekter på de olika förmågorna och värdeorden. Vilka aspekter kan man lägga på förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift? Hur kan man vidare förstå vad det innebär att uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation jämfört med att uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation?

Sedan presenteras de konkreta elevarbetena. I anslutning till dessa förs ett resonemang om hur lärarna har bedömt dessa arbeten utifrån kunskapskraven.

sKrIFtlIg KommunIKatIV FÖrmågaKommentarerna i det här avsnittet avser den del av kunskapskraven som utgår från förmågan att formulera sig och kommunicera i (tal och) skrift:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.

Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.

Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.

uppgiften som ligger till grund för elevexemplen

För att åskådliggöra de delar av kunskapskraven som gäller skriftlig kommunikativ förmåga i modersmål i årskurs 6 har följande elevtexter valts ut i samarbete med verksamma lärare i modersmål. Bedömningskommentarerna visar på kopplingen mellan olika språkliga företeelser i texterna och kunskapskravens värdeord på olika nivåer. Kommentarerna anknyter också till Kommentarmaterial till kursplanen i modersmål och kan ses som ett komplement till detta material.

Underlaget för elevexemplen har varit följande uppgift där eleverna ska skriva en presentation av sig själva. Uppgiften presenteras nedan med förslag på vad presentationen kan handla om:


Det här är jag

Det här ska bli en berättelse som handlar främst om dig själv. Du kan välja att skriva som du tycker det passar dig bäst, men försök att berätta så att läsaren blir intresserad. Det här är några saker du kan skriva om:

• Mitt namn, min ålder, min familj

• Platsen där jag bor

• Vad jag tycker om – och inte tycker om, till exempel musik, mat, att göra och så vidare

• Sådant jag tycker är viktigt i livet

• Vad jag skulle vilja göra i framtiden, om till exempel fem år, tio år eller ännu mer.

Texterna visar på olika kvaliteter beträffande såväl språk som innehåll och en tydlig progression mellan de olika nivåerna. De är valda för att visa specifika kvaliteter för respektive nivå och det bör påpekas att elever kan skriva texter med såväl bättre som sämre kvaliteter än dessa inom alla tre nivåerna. Det är inte heller säkert att elever visar exempel på allt som krävs i kunskapskravet för ett visst betyg i varje text han eller hon skriver.

bedömningsaspekter på skriftlig kommunikativ förmåga

Bedömningen av kvalitén i elevens sätt att uttrycka sig i skrift kan utgå från dessa aspekter:

• Textens uppbyggnad Bedömningsaspekten textens uppbyggnad beskriver i vilken utsträckning eleven organiserar, strukturerar och ordnar budskapet i allt mer komplexa och krävande språkliga situationer. Hit hör förmågan att hålla en röd tråd genom att använda sig av till exempel början, fortsättning och avslut på ett sätt som är anpassat till textens syfte.

– Att eleven uttrycker sig enkelt i skrift innebär att hon eller han kan producera en till största delen sammanhängande text genom att använda en fåtal enkla medel för att organisera och binda samman texten.

– Att eleven uttrycker sig utvecklat i skrift innebär att hon eller han kan producera en strukturerad text genom att använda några lämpliga medel för att organisera och binda samman texten till en sammanhängande helhet.

– Att eleven uttrycker sig välutvecklat i skrift innebär att hon eller han kan producera en tydlig, välstrukturerad och detaljerad text genom att på ett planerat och lämpligt sätt använda varierade medel för att organisera och binda samman texten till en sammanhängande helhet.

• Språkets struktur Bedömningsaspekten språkets struktur beskriver med vilken precision och tydlighet eleven framför sitt budskap i skrift. Det här innefattar språkliga aspekter utifrån språkets särdrag som till exempel grammatiska strukturer, satsmönster och stavning,


liksom förmågan att strukturera och ordna satser så att de bildar sammanhängande text och budskapet tydligt går fram.

– Att eleven uttrycker sig enkelt i skrift innebär att hon eller han behärskar några få enkla grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet på ett i huvudsak begripligt sätt. Eleven kan för det mesta göra sig förstådd i korta sekvenser, men texten kan innehålla språkfel som kräver förtydliganden för att innehållet ska framgå.

– Att eleven uttrycker sig utvecklat i skrift innebär att eleven kan använda vanligt förekommande grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet förhållandevis tydligt. Detta görs med relativt få störande språkfel, men dessa påverkar inte nämnvärt kommunikationen.

– Att eleven uttrycker sig välutvecklat i skrift innebär att hon eller han kan använda lämpliga grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet tydligt och precist. Språket i skrift innehåller få eller inga fel som stör kommunikationen.

• Språklig variation Bedömningsaspekten språklig variation beskriver i princip omfattningen av elevens ord, begrepps och frasförråd och förmågan att använda detta i skrift. Hit hör förmågan att använda till exempel synonymer, fasta fraser, metaforer och liknande stilmedel för att anpassa språket efter syfte, situation och mottagare.

– Att eleven uttrycker sig med viss språklig variation innebär att hon eller han har och använder ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser som rör personliga förhållanden och konkreta vardagssituationer. Eleven behärskar detta grundläggande ordförråd ganska väl, men kan emellanåt fortfarande göra fel som stör kommunikationen.

– Att eleven uttrycker sig med relativt god språklig variation innebär att hon eller han har ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna uttrycka grundläggande kommunikativa behov. Eleven kan också relativt kortfattat och översiktligt beskriva eller berätta om väl kända situationer, ämnen, enstaka händelser och detaljer. När hon eller han uttrycker mer komplexa tankegångar eller hanterar okända ämnen eller situationer kan eleven göra fel som inte nämnvärt hindrar kommunikationen.

– Att eleven uttrycker sig med god språklig variation innebär att hon eller han har ett tillräckligt stort ordförråd för att uttrycka sig om bekanta ämnen, och då beskriva detaljer på ett mer fördjupat och nyanserat sätt. Generellt visar eleven god korrekthet, men viss hopblandning av språken och felaktiga ordval kan förekomma utan att det hindrar kommunikationen.

Några av dessa olika bedömningsgrunder kan emellanåt tangera varandra, vilket innebär att ett stycke eller en mening i en elevlösning kan bedömas utifrån flera bedömningsgrunder samtidigt.


För att se på och bedöma texten enligt de aspekter som beskrivits ovan kan frågor liknande de här nedan användas. När det gäller den andra punkten, språkets struktur, måste det göras en bedömning av vilka företeelser som är relevanta i det aktuella språket.

Textens uppbyggnad• Är innehållet begripligt? Går elevens text att förstå utan att man behöver gissa eller

be eleven förtydliga vad som menas?

• Finns det en röd tråd i texten?

• Hur är texten uppbyggd?

Språkets struktur• Hur ser ordbildning och meningsbyggnad ut?

• Hur ser användningen av till exempel verb, kasus, satsbyggnad eller tempus ut?

• Finns det fel i strukturen, till exempel i meningsbyggnad och/eller stavning som kan vara ett tecken på utveckling, så kallade utvecklingsfel?

Språklig variation• Skriver eleven på ett sätt som är anpassat till uppgiftens genre?

• Använder eleven beskrivningar? Är beskrivningarna detaljerade?

• Använder eleven ord och begrepp som passar för uppgiften?

• I vilken utsträckning varierar eleven sitt bruk av ord och begrepp?


eleVeXempel med Kommentarer

Kommentarer – arabiska

Att uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation

Elevexempel 1

انا اسمي. ... وعمري ١٣ سنة. انا يف الصف السادس.و عالتي ٧ أشخاص والدي ٣خون و خنت ١.وأنا ساكن يف بية كبري.

وانا أحب كرة القدم و كرة السلة وتنيس.وال أحب املسيقه واحب السمك وأحب أن اسفر ايل العراق. ويف وقة الفراغ العب

يف الكمبيوتر . وكول الواجبات هي موهم يل وأريد أن أصبح جراح و شكرن وأيب يعمل يف تصليح السيارت وأمي تشتغل يف

موهندس كهرباي.وعمرامي ٤٣وعمر ايب٤٤.وأنا ال احب نجوا كرم. وأنا ال احب املدرسه.وسكرن جزيلن!

Textens uppbyggnad Eleven skriver om ämnet på ett relevant sätt och textens innehåll är begripligt trots att presentationen i sig är kort. Eleven använder sig av korta enkla meningar: أنا إسمي... و

men (.Mitt namn är X och jag är 13 år gammal. Jag går i åk 6) .عمري ٣١ سنة. أنا يف الصف السادسvisar samtidigt en förmåga att använda sammanhängande meningar så att de bildar en löpande text: أنا أحب كرة القدم و كرة السلة و تنيس. و ال أحب املسيقة... (Jag tycker om fotboll och bas-ketboll och tennis. Jag tycker inte om musik…) Eleven strukturerar texten på ett enkelt, något otydligt sätt, till exempel genom att göra ett avslut mitt i texten där läsaren tackas för att sedan börja om med ett nytt stycke som i: و أريد أن أصبح جراح و شكرن. و أيب يعمل يف .(och jag vill bli kirurg tack. Min far arbetar med att laga bilar) ...تصليح السيارات

Språkets struktur Eleven kan använda enkla grammatiska stukturer och satsmönster för att förmedla innehållet på ett i huvudsak enkelt och begripligt sätt. Användning av prepositioner förekommer generellt på rätt sätt utom i: أمي تشتغل يف مهندس كهرباي (min mor arbetar i elek-troingenjör) istället för أمي تشتغل كمهندسة كهربائية (min mor arbetar som elektroingenjör). I samma mening använder eleven sig av maskulint substantiv och adjektiv istället för feminint. Texten innehåller en del stavfel men dessa påverkar inte förståelsen som helhet. Det förekommer att eleven förväxlar vokaler och vokalisering som i: موهم istället för: Det förekommer مهندس :istället för موهندس :samt i كل الواجبات :i stället för كول الواجبات och مهمockså andra typer av stavfel men inte heller dessa påverkar förståelsen av texten: نجوا istället för نجوى och شكرن istället för: شكرا samt: املسيقة istället för املوسيقى

Språklig variation Eleven uttrycker sig med viss språklig variation, även om en del uttryck upprepas i texten. Eleven använder sig av ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser som rör personliga förhållanden och vardagliga ämnen. De flesta meningarna inleds med subjekt och eleven använder sig ofta av verbkonstruktionerna ”tycker om” eller ”tycker inte om” som i: ال انأ ،مدقلا ةرك بحأ انأ ،رفسأ نأ بحأ ،اوجن بحأ ال انأ ،نكاس انأ

,Jag bor, jag tycker inte om Najwa, jag tycker om att resa, Jag tycker om fotboll) ةسردملا بحأ


Jag tycker inte om skolan). Eleven visar heller inte riktigt förmåga att utveckla resonemangen eller budskapet i meningarna ytterligare, och detta beror troligen på att ordförrådet inte räcker till i alla situationer.

Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder.

Elevexempel 2

هذه حيات

أنا أسمي. ... أنا من فلسطني و لكن أسكن ماملو.عمري ١٠سنوات ولدت يف الدنارك .اسكن يفRosen Gård.أنا يف

الصف السادس أ يف مدرسة أتنى أن أصبح طبيبة.أحب أن أكل اللحم كثريا ورأس الخروف خاصة .أمي وأيب من

فلسطني .سأجتهد وأدرس ك أصبح طبيبة.أيب وأمي يشجعان عل الدراسة ليك أصبح طبيبة مثل أختي الكبرية.أقض أوقات

فراغي يف مشاهدة ألتلفزيون كثريا وأشاهد املسلسالت الرتكية.

Att uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation

Elevexempel 3

هذا أنا.

أنا أسمي... عمري ما يقارب من١٢سنة.عائلتي تتألف من ٥ أخوة)أنا بينهم (وطبعا لدي والدان.أنا أسكن يف مدينة

ماملو جنوب الجمهورية األوربية السويدية.أحب الطعام اللبنان كمثل التبولة و الفول. و أفضل رشكة طريان بالنسبة يل

هي طريان الرشق األوسط .يف وقت فراغي أحب أن أستخدم حاسويب لطواصل مع أصدقاءي . بعد خمسة سنني سأدرس

يف الثانوية مبادة الهندسة.وبعد عرشة سنينن سأكمل دراستي يف الجامعة وبعد ذلك سأصبح مهندس.لكن منذ سنتني كنت

أحلم بأن أكون طيارا أو طبيبا ألن كنت أشاهدهم عىل التلفاز وهم يقومون بعمل رائع لكنني علمت أن هذه ليست

حقيقة .اليوم الذي ولدت فيه معروف ب٣٠-١١-٢٠٠٠.وطني األصل هي الجمهورية العربية اللبنانية.

Textens uppbyggnad I texten finns en röd tråd, och eleven lyckas ganska väl anpassa sin text till syftet. Eleven visar god vilja att berätta för läsaren, använder sig av språkliga strategier med gott resultat och uttrycker sig ganska ledigt. En del av informationen är uppenbart felaktig: أنا أسكن يف

-Jag bor i staden Malmö den Svenska europeiska republi) مدينة ماملو جنوب الجمهورية األوروبية السويديةkens söder), men stort har eleven hållit sitt skrivande väl till ämnet, som iأنا إسمي..، عمري ما

mitt namn, min ålder är ungefär…, min familj består av.., jag) . يقارب ..، عائلتي تتألف من..، أنا أسكنbor...) Texten är kronologiskt uppbyggd; den börjar med en presentation av eleven och sedan följer en beskrivning av vad eleven gör nu och slutligen vad eleven kommer att göra i framtiden som i يف وقت فراغي أحب ان..، بعد خمسة سنني سأدرس..، و بعد عرشة سنني سأكمل..، و بعد ذلك سأصبح ... ( på min fritid tycker jag om att.., efter fem år ska jag läsa.., och efter tio år ska jag vara färdig.., och efteråt ska jag bli…) Eleven strukturerar texten på ett utvecklat sätt med hjälp av både samordnande och underordnande konjunktioner: سأصبح مهندس. لكن منذ سنتني...ألنني كنت (.Jag ska bli ingenjör. Men två år sedan (…) därför att jag såg dem på TV)... أشاهدهم عىل التلفاز


Språkets strukturEleven kan använda vanligt förekommande grammatiska strukturer för att förmedla innehållet tydligt och har lyckats formulera meningarna på ett korrekt och utvecklat sätt. Eleven använder pronomen på ett korrekt sätt: هم يقومون بعمل رائع (De gör ett fan-tastiskt jobb) och هذه ليست الحقيقة (detta är inte sanningen). I texten används tempusformerna presens, preteritum och futurum, som i följande verb: ، تتألف ، كنت أحلم ، سأدرس Eleven visar också säkerhet i adjektiv .(ska bli, ska läsa, Jag drömde, det består av) سأصبحböjning som i: وطني األصل (mitt ursprungliga land) och عمل رائع (fantastiskt jobb). Texten innehåller några stavfel som inte påverkar förståelsen och ett begränsat talspråksbruk som får anses som acceptabelt. Eleven sammanblandar till exempel bokstäver som har samma fonologi i talspråk som للطواصل i stället för للتواصل. Eleven använder också hamzavarianten på ett felaktigt sätt; hamza skrivs i texten som fristående i stället för som diakritiskt tecken: أصدقاءي i stället för أصدقايئ.

Språklig variation Eleven visar överlag en relativt god språklig variation och försöker även variera fraserna i sin meningsbyggnad, i användningen av adjektiv, وطني األصل ، عمل رائع, (fantastiskt jobb, mitt ursprungliga land) såväl som nominalsatser, اليوم الذي ولدت فيه.., (dagen jag föddes)och i verbsatser: أحب الطعام اللبنان كمثل... (Jag tycker om libanesisk mat). Eleven försöker motivera sitt val inför yrkeslivet och beskriver orsaken bakom att valet i dag ser annorlunda ut än tidigare. De ord som används i texten verkar eleven behärska bra.


Elevexempel 4

هذا أنا

أنا اسمي ... عمري ١٢سنة أنا يف الصف السادس )ب(.عائلتي مكونة من أب ، ام ،أخت،أخان أنا ليس لدي حيوان يف

البيت.أنا اعيش يف روسن جورد. أنا أحب املوسيقى،القراءة ،وانا أحب السفر إىل بالد العامل. حيوان املفضل هو الحصان

.هوايتي هي السباحة،القراءة،وركوب الخيل. أنا ال أحب االوالد املشاغبون .اليشء املفيد يل يف حيات هو عائلتي ،علمي

و دراستي. يف املستقبل أريد ان اصبح دكتورة.اللون املفضل لدي هو البنفسجي و االحمر و الزهري. مادت املفضلة هي

الرياضيات.يف وقت الفراغ أحب أن العب عىل الكمبيوتر و العب مع أخوان و أحب أن أساعد أمي يف املطبخ .واحب ان

أكل السمك و الكالت املفيد للصحة .


Att uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation

Elevexempel 5

هذا أنا

أنا أسمي هو... عمري ١٢سنة وأنا يف الصف السادس .أنا أحب الدراسه كثريا .مادت املدرسية املفضلة هي الرياضات أنا

أحب درس الرياضة و الجغرافيا أيضا.رياضتي املفضلة هي كرة القدم ، كرة القدم رياضة ممتعة جدا. حيوان املفضل هو

األرنب .األرنب حيوان لطيف ذك و جميل جدا .ليس لدي حيوان يف املنزل. أنا أحب السفر والسياحة ،ألنني أحب أن أزور

بلدان جديدة و أتعرف عىل حضارتهم و تقاليدهم وأرى الطبيعة. أنا ال أحب أن أستمع إىل املوسيقى ألنهى ليست جيدة

أو مفيدة. أنا أحب أن أتعلم واكتشف أشياء جديدة. أنا أحب أكل السمك والطعام املفيد للصحة.عندي عائلة لطيفة

و ممتعة جدا .عائلتي متكونة من٨ أشخاص: أيب، أمي،أختي،أخي،أخوان التومئان و أخي الصغري. يف وقت فراغي أقوم

مبامرسة هيوايات وأشياء أخرى.أقوم بلعب كرة القدم و مشاهدة التلفاز ، قراءة األخبار عىل الكومبيوتر، رسم، قراءة كتاب

و العديد من األشياء.

اريد أن أصري باحثة علمية يف املستقبل أو طبيبة أسنان.املهم هو أن أصري شئ جيد.

Textens uppbyggnadEleven visar god vilja att berätta och dessutom god tilltro till sin språkförmåga. Eleven använder en effektiv strategi för att bygga upp texten som har en varierad meningsbyggnad där både samordnade och underordnande konjunktioner används för att skapa flyt i texten: أنا أحب السفر و السياحة،ألنني أحب أن أزور بلدان جديدة و أتعرف عىل(Jag tycker om resor och turism, därför att jag vill besöka nya länder och lära känna…). Det finns en röd tråd i texten, eleven lyckas presentera ett tydligt och intressant innehåll och skriver välutvecklat utifrån textens genre.

Språkets strukturEleven använder med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och uttrycker sig välutvecklat.. Eleven klarar av att använda olika sorters plural i rätt form som i هوايات،أخبار، أشخاص (mina hobbyer, nyheter, personer). Verben som förekommer i texten är böjda i rätt tempus och pronomen som iاقوم بلعب كرة القدم و مشاهدة التلفاز... (Jag spelar fotboll och tittar på tv). Stavningen är genomgående god. Det förekommer några stavfel i texten, som till exempel ألنهىi stället för ألنها (därför att det är) eller förväxling mellan vokaler och vokalisering, som till exempel هيوايات i stället för هوايات (mina hobbyer). Inget av dessa stavfel påverkar emellertid förståelsen av texten.

Språklig variationEleven växlar mellan de två huvudtyperna av enkla satser: verbsats och nominalsats, som i مادت املدرسية املفضلة (mitt favoritskolämne…) och أريد أن أصري (jag vill bli…). Eleven visar att ordförrådet räcker till att bygga ut och göra texten intressant. Eleven uttrycker sig med flyt även i mer avancerade konstruktioner, som i meningen أريد أن ,أصري... (Jag vill bli…) och utvecklar sina idéer och tankar på ett utförligt sätt. Eleven skriver inte bara fakta om sig själv utan beskriver också sina åsikter om sitt intresse, fritiden och


familjen, som i كرة القدم رياضة... (fotboll är en sport som…)och عندي عائلة لطيفة و ممتعة... (jag har en snäll och trevlig familj). Eleven varierar också sin text genom att inleda vissa meningar med bisats, som i ..يف وقت فراغي (på min fritid). Sammantaget lyckas eleven uttrycka sig med god språklig variation i sin text.


Elevexempel 6

مرحبا،

أنا اسمي ... أنا أحب أسمي جدا وأمي تحبه أيضا ألن أسمي جدت والدة أمي هى الذي أختارته يل عندما ولدت

يف 6/ ٨ /٢٠٠٠ تقريبا منذ ١٢ سنة فأنا عمري األن ١٢.يف سنة ٢٠٠٠ عندما ولدتني أمي كانت مع عائلتها الذي يكونون

عائلتي أيضا فهم يكونون خيالن األثنني فهم أصغر من أمي ب ٤-6 سنوات ومع واحد من خيالن زوجته ولكن ليس اآلخر

فخايل اآلخر كان ليس متزوج. وجدي وجدت لكن مع األسف انا ال أتذكر جدت ألنها توفيت يف عام ٢٠٠٣ عندما كنت ٣

سنوات. لكن ايب كان ليس هناك يف العراق مع أمي و عائلتي فهو كان يف السويد يعمل فأن أيب منذ سنة ٢٠٠٠ يعمل يف

السويد لكني ال أعرف ماذا يعمل،إن أيب يعيش يف السويد تقريبا ١٢سنة )منذ سنة ٢٠٠٠( لكنه كل سنة يحرض للعراق

يبقى معنا ٠٠٠٠٠٠معنا شهرين أو ثالثة أشهر.فإن أىب تعب كثريا يف إقناع أمي للمجئ إىل السويد ألن أىب يحب دولة

السويد ويحب جوها ألنه بارد والدولة أمنة ليس فيها إرهاب مثل العراق لكن أمي كانت عكس أيب تاما فكانت تكره

السويد ألنها باردة وهى ال تحب الربد أبدا أنها تحب الحر الرهيب و الصيف وأيب يكره الحر جدا .كنت أنا و أخي الكبري

نريد أن نسافر للسويد أنا عندي أخ أكرب منى بسنتني لكنى ال أعرف عنه الكثري. يف سنة ٢٠٠٤أنا وأمي وأيب وأخي . ذهبنا

إىل مرص وعشنا هناك 6 سنوات وبعدها وأخريا أمي وافقت للعيش ىف السويد فعشنا يف السويد منذ نهاية عام ٢٠١٠ اىل

األن ولهذه اللحظة.نحن نعيش يف السويد األن ىف ماملو ىف منطقة أسمها بونكفلوسرتاند أنها جميلة، مليئة باألشجار فأنا

أحب األشجار واألماكن الهادئة وبنفس الوقت أحب أن أكون مع صديقات مثال أتكلم معهم أخرج معهم وأحب أيضا

التسوق جدا وأحب أن العب . الرياضة لكن ليس رياضة محددة , وأحب ان أكل الكيك ومن حبي للكيك فأنا أعرف أن

أعمل كيكة عادية وكيكة بالربتقال. فأنا أحب التجربة وأحب الطبخ ألن الطبخ فيه تجارب متحمسة ولكن هذا ليس يعنى

إن أريد أن أكون طباخة فأنا أريد أن أكون طبيبة ليك يفتخر يب عائلتي . فأنا ال أحب أن أكون ال شئ وال أحب أن أخجل

من نفيس.أهم شئ ىف الحياة أن أرفع رأىس وال أحد يقدر أن يفعل شئ ولكن ليس لدرجة التكرب والغرور فأنا ال أحب

التكرب والغرور. بأختصار أنا هكذا أكون


Kommentarer – Finska


Elevexempel 1

Syntymä Minä synyin 26 sep minulla ei ollu mitä problema ja minun äiti tykkässi että minä olin mailmaan söpöin Vauva J

Elämä Kuin minä olin 5 vouta yksi mies työnsi minut rullarappusa kuin minä tulin ylös minä olin vertana ja minä pyöraisiin kotin kun minä tuliin kotiin me ajotiin akuutin.

11 Vouta Kun minä olin 11 vouta minä olin Kariinka metsässä 4 poikaa uhatti meitä.

Textens uppbyggnad Eleven visar viss förmåga att kommunicera skriftligt, trots att språket är enkelt och presentationen kort. Texten har ett visst flyt och innehållet är begripligt för läsaren. Det finns en röd tråd med inledning, fortsättning och avslutning, och innehållet och språket är på ett enkelt sätt anpassade till uppgiftens genre. Texten är uppbyggd på ett enkelt sätt och består till största delen av huvudsatser.

Språkets struktur Eleven kan använda enkla grammatiska strukturer och satsmönster för att förmedla innehållet på ett i huvudsak begripligt sätt. Texten är skriven i preteritum vilket visar att eleven behärskar vardagliga verb i detta tempus: synyin, ei ollu, työnsi (jag föddes, var inte, puttade). Grammatiskt gör eleven en del enkla misstag men det stör inte kommunikationen: pyöraisiin i stället för pyöräilin (jag cyklade) och ajotiin i stället för ajoimme (vi körde). Eleven är mycket osäker på stavningen av ord men stavfelen påverkar inte heller förståelsen av texten.

Språklig variation Eleven uttrycker sig med viss språklig variation genom att använda ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser om personliga förhållanden och vardagliga ämnen. Ordförrådet räcker inte för att eleven ska kunna utveckla meningarna ytterligare. I orden rullarappusa (finska ordet är liukuportaat) och akuutin (finska ordet är päivystys) har eleven använt sig av svenska innehållsord (rulltrappor, akuten) men ändå sökt en förfinskad form vilket visar på en tvåspråkig kompetens i finska och svenska. Däremot har eleven använt det svenska ordet sep (september) rakt av i stället för det finska ordet.



Elevexempel 2

Minun kirjottelma

Minun nimikon X olen 11 ihan kohta 12

Minä asun äitin luona ja mun perhessä on ätti isä isoveli. minä asun Xgatan Ruotsissa Tukkolman alueessa. Minä tykkää musikkia peleja pyssyjä ja vanhaikasii tarinoit liinko maailman sotta.

Minun perhe on kaikkis tär kein minä tykkään. 10 vuoden päästä haluaisin tulla NFL pelajaksi ja matkusstella ympäri maapalloa.

Minun äiti asuu Xs ja minun isä asuu Xs minun äti on Xt sielä on hirveä kivaa ja minun isä on suomessta. Suomessa ei ole niin kivaa mutta yksi juttu on kivaa suomessa se on linnan mäki.

Minä pelan monen kavereitten kansa PS3 ja taatas. Minä tykkään eläimist Paljon ja käydä sentrummis mutta minä en käy niin Paljon sielä. Talvi on minun parhin vuoden aikka ja Sykksy. Talvena minä ruukkan leikkiä pyssy sotaa koska sitten voi piilouhtua lumeen ja voi ajata kelkoilla.

Minä ruukkan kattoa paljon Filmiä vapaa päivisis. Minä toivoisin koiran tai rottan koska ne on minun lemmikki eläimet. minä tykkään pajon jumppaa koulussa minun lemppi urheilu koulussa on pessäpal minä harrastan Amerikka laista jalka pallo


Elevexempel 3

Nimeni on X. Olen 11 vuotta. Perheeseeni kuuluu äiti, isä, pikkusisko, isoveli ja koira.

Olen syntynyt Xssä, Suomessa. Olen elänyt suurimman osan elämästäni Xssa. X on pieni kunta Oulussa, ja se on meren rannalla. Nyt asun Xssä, Ruotsissa.

Minun mielestä tärkeita asioita elämässa ovat perhe, kaverit, lemmikki ja paljon muita asioita, kuten hauskan pitäminen.

Pidän eläimistä, piirtämisestä, lukemisesta, kirjoittamisesta, musiikista, pelaamisesta, uimisesta ja pyöräilystä. Lempiruokani on sushi.

En pidä eläinrääkkäyksestä, saastuttamisesta, kesäkurpitsasta, homejuustosta, matkijoista, kiusaajista tai illalla suurissa kaupungeissa olemisesta.

Tulevaisuudessa haluaisin tulla argeolokiksi, hyväksi piirtäjäksi ja päästä Austraaliaan.

Lempiaineeni koulussa ovat Espanja, Englanti, SO ja musiikki.

Harrastan uimista ja piirtämistä.


Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att berätta utförligt för läsaren och uttrycker sig utvecklat, texten har relativt bra flyt och det är lätt att följa med. Eleven tar hjälp av uppgiftsformuleringen och strukturerar texten väl med tydlig inledning, fortsättning och avslutning anpassade till textens syfte. Språket och innehållet är väl anpassade till uppgiftens genre. Det finns viss variation i meningsbyggnaden, exempelvis när tidsadverbial får inleda meningen: Tulevaisuudessa haluaisin tulla argeolokiksi, hyväksi piirtäjäksi ja päästä Austraaliaan (I framtiden skulle jag vilja bli arkeolog, god tecknare och få komma till Aus-tralien). Eleven använder sig enbart av huvudsatser och det finns inga fördjupade resonemang eller beskrivningar i texten. Den byggs till stora delar ut genom uppräkningar: En pidä eläinrääkkäyksestä, saastuttamisesta, kesäkurpitsasta, homejuustosta, matkijoista, kiusaajista tai illalla suurissa kaupungeissa olemisesta (Jag gillar inte djurplågeri, förore-ning, squash, mögelost, folk som härmas, mobbare eller att vara i stora städer på kvällstid).

Språkets struktur Eleven kan använda vanligt förekommande grammatiska strukturer för att förmedla innehållet tydligt och uttrycka sig på ett utvecklat sätt. I texten används presens, perfekt och konditionalis i huvudsak korrekt då eleven berättar om sig själv: asun, olen elänyt, haluaisin tulla (jag bor, jag har levt, jag skulle vilja bli). Eleven är också relativt säker på skrivregler och kan stava korrekt.

Språklig variation Eleven uttrycker sig med hjälp av ett tillräckligt stort och varierat ordförråd för att relativt detaljerat beskriva och berätta om de väl kända situationer och händelser som texten handlar om. Eleven använder sig också av olika språkliga strategier med gott resultat, orden används korrekt och i rätt sammanhang och på det hela taget uttrycker sig eleven med relativt god språklig variation.


Elevexempel 4

Minä

Minun nimi on X Minä olen 11 vuotta. Minä asun Xssa. Minulla on yksi veli, sisko ja koira. Minun veljen nimi on X, ja minun siskon nimi on X. Minun äidin nimi on X ja minun isin nimi on X. Minun koiran nimi on X.

X on 12 vuotta ja X on 7 vuotta. Äiti on 39 vuotta ja isi on 32 vuotta. X on 1 vuotta ja joitakin kuukausia.

Minä tykkään urheilla ja pelata Pelejä. Minä tykkään myös leikkimisestä ja legojen rakentamisesta Minä tykkään soittaa viulua ja kahvista tykkään hirveästi. Minä tykkään nukkua pitkään aamulla ja tykkään ulkona olemisesta.

Minä inhoan herää aion aamulla ja mennä aion nukkumaan. Koulu ei aina ole hauskaa Mutta sinne on Pakko mennä. Herkku sienistä en tykkää.



Elevexempel 5

Minä

-Perustieto Hei olen 12-vuotias poika jonka koko nimi on X. Asun Ruotsissa ja minulla on pikku ja Isoveli jotka ovat mielestäni aika stresaavia. Perheessäni on myös X. Äiti X. Isä ja koira X -koulu Käyn X-koulua Xssä, ja se on ihan hyvä koulu koska se on pieni siellä on 80 oppilasta. Koulussani saa helposti kavereita vaikka vain katsomalla heihin. -Vapaa-aika Olen yleensä kotona vapaa-aikaa viettäessäni ja tykkään hoitaa koiraani. Käydä uimassa ja muuten vain liikkua. Tai olla kavereitteni kanssa. Musica. Tykkään bändeistä jotka näkyy listassa. Parasta on biiseissä se että sanat on selkeitä ja musiikki mukaansa tempaavaa tykkään tosin myös Rock musiikista ja muusta räiskeestä mutta myös rauhalisista kappaleista. -Skillet -Skrillex -Ruoska -Symphony X -Pittbull -Rammstein -Dead by April Ammatti 1 Isona haluasin ehkä rauhanturvaajaksi eri maihin. Rauhanturvaajien tehtävä on suojella maata mellakoilta kahakoilta ja muulta pahalta. Parasta on kuitenkin se etta saa testata monia aseita esim. Ak-47, M4-A1, Barret -50˚ cal. Ammatti 2 Voisihan minusta tulla myös kontturi rotta joka ei tekisi mitään muuta kuin naputtelisi koneella. Siitä minä en tykkäisi, haluasin ehkä olla Presidentti joka pistäisi maailman uuteen malliin. Mutta ei sitä koskaan tiedä mitä itsestään tulee ja miloin tulee. Asiat josta pidän

Pidän näistä asioista -koirista -liikunnasta -kavereista -Aseista -eläimistä -sotaan liityvistä jutuista -Peleistä -elektroniikka laiteista ja kavereista. Asiat joista en pidä en pidä näistä asioista -Thaimaalaisesta tulijuurikeitosta -Opettajista -kouluista -Isoveljista -Barbeista ja koulusta


Textens uppbyggnadEleven visar god vilja att berätta och dessutom god tilltro till sin språkförmåga – texten är tydlig, sammanhängande och har bra flyt. Det finns en röd tråd med tydlig inledning, fortsättning och avslutning som är väl anpassade till textens syfte. Texten är dessutom detaljrik på ett sätt som gör den intressant för läsaren. Eleven skriver längre meningar genom att binda samman satser med konjunktioner, och texten är välstrukturerad och indelad i korta stycken. Eleven skriver välutvecklat utifrån textens genre.

Språkets struktur Eleven använder sig av varierad ordföljd som är väl anpassad till sammanhanget. Exempelvis skriver eleven Parasta on biiseissä…(Det bästa i låtarna är…) och Isona halu-aisin ehkä rauhanturvaajaksi (Som stor skulle jag kanske vilja bli fredsbevarare…). Eleven skriver i presens och konditionalis: … joka ei tekisi mitään muuta kuin naputtelisi… (… som inte skulle göra något annat än att knappa …). I finskan kan man foga samman en bisats till ett enda ord, och genom att göra detta visar eleven på välutvecklad språkförmåga: viettäessäni (när jag tillbringar) och katsomalla (genom att titta). Eleven använder finskans kasusformer huvudsakligen korrekt och tillämpar med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet. Stavningen är genomgående god.

Språklig variationEleven visar genomgående på god språklig variation och använder sig av ett stort ordförråd där bekanta ämnen beskrivs. Eleven berättar om sina möjliga framtidsyrken och kan då på ett ganska detaljerat sätt beskriva vad exempelvis en fredsbevarare gör: Rauhanturvaajien tehtävä on suojella maata mellakoilta, kahakoilta ja muulta pahalta (Fredsbevararnas uppgift är att skydda landet från blodiga demonstrationer, kalabalik och annat ont). Eleven utvecklar sina resonemang och motiverar exempelvis varför viss musik är bra. Eleven skriver … sanat on selkeitä ja musiikki mukaansa tempaavaa (… orden är tydliga och musiken medryckande).



Elevexempel 6

SYNTYMÄ Oli kylmä harmaa tammikuun iltapäivä kuin minä tulin mailmaan. Tämä tapahtui Xn sairaalassa kello 14:37. Olin pieni ja pullea ei minun pääsä ollut yhtään hiuksia. Kuusi tuntia syntymän jälkeen sain vihdojnkin tulla mun kotiin ENSIMÄISET VUODET Ensimäisen vuoden minä olin sylivauva ei vain koska olin äitihullu olin sylivauva myös koska Minun lantioluut ei ollut kasvanut viellä niin mulla oli jalkatelineet sen takia minua piti hoitaa vähän enemmän kuin tavallista. Olin myös kovaääninen. PÄIVÄKOTI Olin yksivuotta kuin alotin Muumilaaksossa siskoni kanssa. Ensimäissenä päivänä mina roiku äitin jalassa ja itkin koska en halunut, että äiti menee töihin. Mutta ajan mukana minä opin, että äiti kyllä tulee takaisin. KOULU Nytten minä olen 11-vuotias kuutosluokkalainen tyttö vieläkin aika lyhyt, mutta maasta pienikin ponnistaa. ISONA Isona minä haluan tulla eläinlääkäriksi, koska rakastan eläimiä. LOPPU Tämä on vähän minun elämästä.


Kommentarer – somaliska


Elevexempel 1

Maagacey wuxuu yahey XX. Waxaan jira 12 sano. Faamilkeyga waxaa ku koobanyahey hooyo iyo aabe iyo 3 wiil oo ila dhashey, X, Y iyo M. Aniga iyo faamilkeyga waxaan deganahay xxxx. Waxaan deganahay 3 qol iyo barsad. Cuntada ay hooyo karisoo oo dhan waan jeclahay. Aniga waan jeclahay inaan dhelo Computer. Hase yeeshee waxaan necebahay qashin inaan tuuro. Waxaa muuhiim i ah inaan wax baarto iyo inaan shaqaysto marka ilmo hesto. Marka weynaado waxaan rabaa inaan noqdo injineer.

Dhamaad !

Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja och en viss förmåga att kommunicera skriftligt, trots att textens uppbyggnad är enkel och att presentationen i sig är kort. Meningsbyggnaden är enkel och texten är till största delen uppbyggd av korta huvudsatser som i princip är korrekta. Eleven använder samordnande konjunktioner som iyo (och) på rätt sätt. Det finns väldigt få detaljerade beskrivningar i texten, men detta påverkar inte förståelsen; textens innehåll går att förstå fullt ut och läsaren kan lätt följa med i texten.

Språkets struktur Texten är till största delen skriven i presens och man ser att eleven behärskar vanligt förekommande och vardagliga verb i detta tempus. Eleven använder också verb i futurum som i inaan noqdo...(att bli…) Texten visar att eleven behärskar den grundläggande ordföljden och pronomenanvändningen är i princip korrekt. Vid ett ställe kan prepositionen uppfattas som störande: ku koobanyahay i stället för ka koobanyahay (be-står av…). Eleven behärskar grundläggande stavningsregler relativt bra men texten är inte fri från stavfel, exempelvis vid lång och kort vokal som i maagacey, dhelo, muuhiim i stället för magacey, dheelo, muhiim för att nämna några. Eleven verkar alltså osäker på hur många ord stavas men detta påverkar inte förståelsen. Språket som helhet är enkelt.

Språklig variationEleven uttrycker sig med viss språklig variation med hjälp av ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser som rör personliga förhållanden och vardagliga ämnen. Eleven visar heller inte riktigt förmåga att utveckla resonemangen eller budskapet i meningarna ytterligare, och detta beror troligen på att ordförrådet inte räcker till i alla situationer. Vissa ord är påverkade av svenskan, i orden Faamilkeyg (somaliska ordet är Qoyskayagu) och hesto (somaliska ordet är yeesho) har eleven använt


sig av svenska innehållsord (familj, häst) men ändå sökt en somalisk form vilket visar på en tvåspråkig kompetens i somaliska och svenska.


Elevexempel 2

Magacayga waa X. Da`daydo waa 12 sano. Qoyskayga waa Hooyo, Abahayga iyo 2 wiil oo walaalahay ah, X iyo Y. Waxaan degganahay Sweden, Stockholm xafada XX. Waxaan ka hela muusikada, quranta iyo famiilagu. Waxa aanan ka helin shaydaanka, doofarka iyo dadka waalan. Noloshayda waxa uu muhim ah in an quuran baarto, soonka, saalada iyo in an lacag yeesho iyo in an farxo


Elevexempel 3

Magacygu waa X X waxaan degenahay X X wadanka Sweden. Waxaan leyahay afar walaalo. 2 wiil iyo laba gabdood. Waxan jira 12 sano. Waxaan kahelaa basket iyo kubada cagta. Waxaan uga jeclahay qoyskeyga. Waxyabaha aan u arko inay nolosha ugu muhiimsan waa waxbarashada iyo diinta. Waxaan rabaa in aan noqdo ambassador. Wadamo badan ayaan aan rabaa in aan soo harku. Waxan rabaa in aan barto luuqado badan waxaa ka mid ah af fransis, Spanish iyo af chines, uu noqondoonta af wayn badan. Wadamha aan rabo in aan soo harku waa china, spana, fransiska iyo sacudiga. Sacudiga waxaan rabaa in aan ku soo xajiyo.

Waxaas ayaa rabaa in aan sameyo 5 sano ka bacdi

Textens uppbyggnadEleven visar en god vilja att berätta utförligt för läsaren och bygger upp sin text på ett utvecklat sätt. Texten flyter relativt bra och det är lätt att följa med i den. Meningsbyggnaden består i huvudsak av korta satser, men det förekommer också ganska långa satser som eleven har lyckats formulera på ett korrekt sätt: waxyabaha aanu u arko in ay nolosha…(det som jag anser att livet…).

Språkets strukturEleven lyckas använda språkliga strukturer för att formulera sig utvecklat. Ordföljden fungerar relativt bra. På ett ställe refererar ett ord till fel person, uga jeclahay istället för ugu jeclahav (gillar mest), men detta påverkar inte på något sätt förståelsen av texten.


Pronomen används genomgående rätt. Eleven gör i sin text typiska utvecklingsfel när det gäller stavning. Ordet harku är till exempel korrekt stavat arko (ser)en gång och felstavat två gånger. Detta är ett typiskt utvecklingsfel innan eleven är helt säker på hur ordet stavas. Det visar på att eleven har förstått att ordet kan stavas arko men ännu inte har befäst stavningen av ordet.

Språklig variationEleven har relativt stort ordförråd och en god ansats till variation bland fraserna i sin meningsbyggnad. Eleven beskriver sig själv, sin familj och händelser relativt kortfattat och försöker också utveckla språket för att beskriva sina framtidsplaner. Eleven lyckas också uttrycka sina tankar väl trots att språket inte alltid räcker till, vilket tyder på en god kommunikativ strategi. De ord som används i texten verkar eleven behärska bra och sammantaget pekar texten på att eleven kan uttrycka sig med relativt god språklig variation.


Elevexempel 4

Magaceygo waa X X, waxaan ahay 12 jir. Reerkeenu waxaan ka koobanahaay kow iyo toban ciyaal iyo hooyo iyo aabeh, ciyaalkuna waxay u kala baxiyaan lix gabdho iyo shan wiil. Waxaan degenahaay meel magaca XX leh. Waxaan jeclaahay inaan buugag badan akhristo, iyo in aan maalin kasta wax cusub barto.

Markaan dhameey skoolka waxaan jeclaahay in aan uu gudbo jaamacada oo aan isku diyaariyo macaalnimo ciyaaleed, si aan uu caawiyo ciyaalada waxbarashadu ku adhagthahay. Markaan waxbarashada dhameesto waxaan jeclaan doona in aan reer weyn yeesho, oo aan ka farxiyo aabeh iyo hooyo.

Ilaahayna waa in aan ka farxiyo. Waa in aan salaadahayga oogo oo aan wakhtigeeda ku tukaadho, jidka toosan waa in aan raaco iyo in aan ilaahay ka xanaajin markaas waxaan helo doona wax kasto oo aan jeclaahay.



Elevexempel 5

Magaceygu waa XX, waxaan ahay gabar 13-jir oo aad iyo aad u aqli badan. Waxaan deganahay meel XX la yidhahdo oo wadanka Sweden ku yaalo. Meesha waxaan la deganahay hooyo, aabo iyo walalaheyga. Markan iskoolka ka baxo waxaan jeclahay inaan wax aqristo oo aan TV dawadho. Waxaan necbahay qeelo iyo buug. Maddax xanuun ayaad leh ka qadeysa.

Nolosha waxaa muhiim ah inaa la is fahmo. Hadu mesha is faham yaalin waa dhib. Hada manta oo kale hadaad shaqada joogtid oo aad ninka meesha xakumo is fahmi weysan waxaad u arkeysa dhib, marka is fahamku waa muhiim

Inshaallah markaan jamacada gaaro, 5 mise 10 sano kadib waxaan rabi lahaa inaan daqtarnimo barto oo aan dadka soomaaliyeed daweyo.

Waxa fiican inaad baratid wax oo dadkaaga u taraayo

Dhamaad !

Textens uppbyggnadTexten är sammanhängande, har bra flyt och är intressant för läsaren. Eleven visar god vilja att berätta och har god tilltro till sin språkförmåga. Eleven använder en effektiv strategi för att bygga upp texten och meningsbyggnaden är välstrukturerad och varierad. Satsbindingen i texten är korrekt. Som exempel börjar meningarna ibland med tidsadverbial som Inshaallah markaan weynaado ...(Om Gud vill, när jag blir stor…) och ibland med subjekt som Nolosha waxaa… (Livet är…). Språket är välutvecklat utifrån textens genre.

Språkets strukturTempusformer används medvetet som ett verktyg för att berika texten; det mest intressanta är när eleven uttrycker önskemål i framtiden och gör detta på ett mycket välutvecklat sätt: Waxaan rabi lahaa inaan daqtarnimo barto…(Jag skulle vilja utbilda mig till läkare…) Det förekommer stavfel i texten, särskilt vid användningen av lång och kort vokal: yidhahdo, walaleheyga, dawadho i stället för yidhaahdo, walaalahayga, daa-wado, men de påverkar inte förståelsen av texten. Det är tydligt att eleven har försökt skriva en komplex text som kräver ganska god språklig förmåga, och även om det finns några stavfel bedöms alltså eleven uttrycka sig på ett välutvecklat sätt.

Språklig variationDet som gör texten intressant för läsaren är variationen – att meningar börjar med annat än personliga pronomen som till exempel Waxan… (Jag…) och Waxay… (Hon…). Ordförrådet räcker också till för att eleven ska kunna bygga ut och göra texten detaljrik och intressant. Redan i början av texten presenterar sig eleven med namn och ålder och berättar även om sina egenskaper: aad iyo aad u aqli badan (mycket, mycket smart).


Eleven visar gott ordförråd och god språkkänsla i passager som Hada manta oo kale hadaad shaqada joogtid oo aad ninka meesha xakumo is fahmi weysan waxaad u arkeysa dhib (Som idag på jobbet, om du inte kommer övererens med din chef då upplever du det jobbigt)och uttrycker sig också med stor detaljrikedom. Eleven visar här prov på en effektiv strategi för att använda sitt ordförråd till att fånga läsarens intresse. Sammantaget lyckas eleven uttrycka sig med god språklig variation.


Elevexempel 6

A.s.c magaceega waa X waxaan jiraa sadax iyo toban sano jir. Aniga qoyskeyga waxuu ka kooban yahay afar gabdhood iyo afar wiilal. Aniga waxaa la daganahay XX waxey ku taalaa X banaakeed. Aniga waxaan ka helaa kubada cagta, dhaqanka soomaalida, ciyaaraha orodka. Aniga waxaan ka helin waa hiliba inaa cuno, iyo kuwo kale. Aniga waxee ila tahay nolasho muhiim, waayo salaada waxaan ahay qof muslim ah waa in la tukto salaada, qoyskeega waan inaa caawiyo weey ii soo dadaalayn. Dadka waa in la seeyo amaan oo la caynen. Aniga waxaan rabaa in aan mustaqbalka noqdo orday in ey u orodo dalka soomaaliya oo noqdo sida Cabdi Bile Cabdi oo tuso dad weynaha aduunka in eey Soomaaliya heesato oodyo khatar ah, hadaan noqonin waxaan rabaa inaa noqdo qofka alfo dharka, waayo aniga waxaan jeclahay dharka inaa faaniyo/xayeeseeyo. Aniga waxaan jeclahay inaa shiina, Dubaay, London inaa aado markaa aan weynaado, waxa kale waa inaa hooyadeey xajka geeyo iyo ayeeyadeey hooyadeey dhashay iyo aabahay.


4. bedömning i årskurs 9

Det här kapitlet lyfter fram hur verksamma lärare har bedömt elevarbeten i ämnet M odersmål utifrån kunskapskraven för årskurs 9.

Inledningsvis i kapitlet presenteras den förmåga och den del av kunskapskraven som bedömningen har utgått ifrån samt den uppgift som lärarna har baserat bedömningarna på.. Därefter görs en analys av olika bedömningsaspekter på de olika förmågorna och värdeorden. Vilka aspekter kan man lägga på förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift? Hur kan man vidare förstå vad det innebär att uttrycka sig begripligt i skrift med viss språklig variation jämfört med att uttrycka sig tydligt i skrift med god språklig variation?

Sedan presenteras de konkreta elevarbetena. I anslutning till dessa förs ett resonemang om hur lärarna har bedömt dessa arbeten utifrån kunskapskraven.

sKrIFtlIg KommunIKatIV FÖrmågaKommentarerna i det här avsnittet avser den del av kunskapskraven som utgår från förmågan att formulera sig och kommunicera i (tal och) skrift.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter med begripligt innehåll och viss språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp.

Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp.

Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, skriva olika texter med tydligt innehåll och god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp.

uppgiften som ligger till grund för elevexemplen

För att åskådliggöra de delar av kunskapskraven som gäller skriftlig kommunikativ förmåga i modersmål i årskurs 9 har följande elevtexter valts ut i samarbete med verksamma lärare i modersmål. Bedömningskommentarerna visar på kopplingen mellan olika språkliga företeelser i texterna och kunskapskravens värdeord på olika nivåer. Kommentarerna anknyter också till Kommentarmaterial till kursplanen i modersmål och kan ses som ett komplement till detta material.

Underlaget för elevexemplen har varit följande uppgift där eleverna ska skriva en presentation av sig själva. Uppgiften presenteras nedan med förslag på vad presentationen kan handla om:


Det här är jag

Det här ska bli en berättelse som handlar främst om dig själv. Du kan välja att skriva som du tycker det passar dig bäst, men försök att berätta så att läsaren blir intresserad. Det här är några saker du kan skriva om:

• Mitt namn, min ålder, min familj

• Platsen där jag bor

• Vad jag tycker om – och inte tycker om, till exempel musik, mat, att göra och så vidare

• Sådant jag tycker är viktigt i livet

• Vad jag skulle vilja göra i framtiden, om till exempel fem år, tio år eller ännu mer.

Texterna visar på olika kvaliteter beträffande såväl språk som innehåll och en tydlig progression mellan de olika nivåerna. De är valda för att visa specifika kvaliteter för respektive nivå och det bör påpekas att elever kan skriva texter med såväl bättre som sämre kvaliteter än dessa inom alla tre nivåerna. Det är inte heller säkert att elever visar exempel på allt som krävs i kunskapskraven för ett visst betyg i varje text han/hon skriver.

bedömningsaspekter på skriftlig kommunikativ förmåga

Bedömningen av kvalitén i elevens sätt att uttrycka sig i skrift kan utgå från dessa aspekter:

• Textens uppbyggnad Bedömningsaspekten textens uppbyggnad beskriver i vilken utsträckning eleven organiserar, strukturerar och ordnar budskapet i allt mer komplexa och krävande språkliga situationer. Hit hör förmågan att hålla en röd tråd genom att använda sig av till exempel inledning, fortsättning och avslutning på ett sätt som är anpassat både till mottagaren och till textens syfte.

– Uttrycket begripligt innebär att eleven med ett begränsat antal enkla sambands eller bindeord kan sätta samman fraser eller kortare meningar till en sammanhängande text.

– Uttrycket relativt tydligt innebär att eleven med hjälp av olika bindeord på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt kan sätta samman fraser eller meningar till en sammanhängande text.

– Uttrycket tydligt innebär att eleven uttrycker sig välstrukturerat och med flyt samt använder sig av inledning, fortsättning och avslutning på ett sätt som är anpassat till textens syfte.

• Språkets struktur Bedömningsaspekten språkets struktur beskriver med vilken precision och tydlighet eleven framför sitt budskap i skrift. Det här innefattar språkliga aspekter utifrån språkets särdrag som till exempel grammatiska strukturer, satsmönster och stavning,


liksom förmågan att strukturera och ordna satser så att de bildar sammanhängande text och budskapet tydligt går fram.

– Att eleven uttrycker sig begripligt i skrift innebär att hon eller han behärskar några få enkla grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet på ett i huvudsak begripligt sätt. Eleven kan för det mesta göra sig förstådd i korta sekvenser, men texten kan innehålla språkfel som kräver förtydliganden för att innehållet ska framgå.

– Att eleven uttrycker sig relativt tydligt i skrift innebär att eleven kan använda vanligt förekommande grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet förhållandevis tydligt. Detta görs med relativt få störande språkfel, men dessa påverkar inte nämnvärt kommunikationen.

– Att eleven uttrycker sig tydligt i skrift innebär att hon eller han kan använda lämpliga grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet tydligt och precist. Språket i skrift innehåller få eller inga fel som stör kommunikationen.

• Språklig variation Bedömningsaspekten språklig variation beskriver omfattningen av elevens ord, begrepps och frasförråd och förmågan att använda detta i skrift. Hit hör förmågan att använda till exempel synonymer, fasta fraser, metaforer och andra stilgrepp för att variera eller anpassa språket efter syfte, situation och mottagare.

– Uttrycket med viss språklig variation innebär att eleven använder ett tillräckligt stort ordförråd för att uttrycka sig om vardagliga ämnen, men kan emellanåt fortfarande göra fel som stör kommunikationen när eleven uttrycker mer komplexa tankegångar eller hanterar okända ämnen eller situationer. Eleven använder omskrivningar eller omformuleringar som uttrycksmedel för att kommunikationen ska fungera.

– Uttrycket relativt god språklig variation innebär att eleven använder ett tillräckligt stort ordförråd, även inom områden som ligger utanför vardagliga ämnen. Generellt visar eleven stor säkerhet, men viss hopblandning och felaktiga ordval kan förekomma utan att det hindrar kommunikationen. Eleven formulerar sig på ett varierande sätt och även använda synonymer för att undvika alltför många upprepningar. Enstaka omformuleringar kan förekomma.

– Uttrycket god språklig variation innebär att eleven använder ett stort och varierat ordförråd anpassat till textens genre. Eleven använder sitt ordförråd på ett i förhållande till syfte, situation och mottagare korrekt och lämpligt sätt. Eleven kan effektivt välja uttryck som stilmedel för att precisera eller belysa delar av texten och vet vilka associationer dessa uttryck ger.

Några av dessa olika bedömningsgrunder kan emellanåt tangera varandra, vilket innebär att ett stycke eller en mening i en elevlösning kan bedömas utifrån flera bedömningsgrunder samtidigt.


För att se på och bedöma texten enligt de aspekter som beskrivits ovan kan frågor liknande de här användas. När det gäller den andra punkten, språkets struktur, måste det göras en bedömning av vilka förereelser som är relevanta i det aktuella språket.

Textens uppbyggnad• Är innehållet begripligt? Går elevens text att förstå utan att man behöver gissa eller

be eleven förtydliga vad som menas?

• Finns det en röd tråd i texten?

• Hur är texten uppbyggd?

Språkets struktur• Hur ser ordbildning och meningsbyggnad ut?

• Hur ser användningen av till exempel verb, kasus, satsbyggnad eller tempus ut?

• Finns det fel i strukturen, till exempel i meningsbyggnad och/eller stavning som kan vara ett tecken på utveckling, så kallade utvecklingsfel?

Språklig variation• Skriver eleven på ett sätt som är anpassat till uppgiftens genre?

• Använder eleven beskrivningar? Är beskrivningarna detaljerade?

• Använder eleven ord och begrepp som passar för uppgiften?

• I vilken utsträckning varierar eleven sitt bruk av ord och begrepp?


eleVeXempel med Kommentarer

Kommentarer – arabiska

Att skriva texter med begripligt innehåll och viss språklig variation

Elevexempel 1

اسمي ... عمر ١٤ عاما انا اعيش مع عائلتي. عائلتي متكونة من امي و جدت و اختي الصغرية انا اعيش يف عامرة كبرية

اعيش يف الطابق الثان البيت الذي اعيش بة متكون من غرفتان و صالة و حاممان انا اعيش يف غرفة مع اختي انا انام عىل

رسير و اختي تنام عىل رسير. انا احب املوسيقة كثريا و احب االكل ايضا مثل الفالفل و البانية و الفاصولية. هناك اشياء

رضورية يف الحياة مثل العمل و التعلم. مخططات واحده و هديف واحد و هو ان اصبح مهندس. ) سوف ابدأ بكتابة قصة

حيات ( عندما كان عمر 6 سنوات قمت بحرق قدمي ب الكامل و كان هذا موملا جدا و لكن غض النظر عن االمل لقد

ذهب ايل املدرسة و ستمرارت ب الدراسة و كنت ال استطيع امليش و بعد اسابيع بدات ب امليش مثل الطفل الذي يتعلم

امليش، و عندما اصبح عمر ٨ سنوات قد تزوج عمي و قد عملو عرس كبري و كان هذا شيئ جميل و بعد اشهر تويف ايب و

كانت هذة الحدثة اثر كبري عىل حيات و ضلة هذا االمل يف قلبي حتى اصبحت شخص ال يتحكم ب اعصابة و لكن اعصبي

تتحسن يوم بعد يوم و بعد مرور ٥ سنوات من وفات ايب امي قرارت االنتقال للسويد و هذه النقلة كانت جميلة بانسبة

يل و بعد ٥ اشهر بدات الدراسة يف السويد يف مدرسة للجدد يف السويد و كانت الدراسة و املدرسة جميلة جدا و بعد مرور

شهران انتقلت ملدرسة عادية و كان هذا جيد جدا و حيات اصبحت اجمل و احسن من يوم انتقايل للسويد و انا اشكر اللة

عىل هذا. و لقد كتب جزء بسيط من حيات و اتناء ان يكون كايف

Textens uppbyggnad Texten är lätt att förstå och den har en tydlig röd tråd. Eleven kan strukturera och ordna satser så att texten blir begriplig och budskapet förmedlas tydligt och. Eleven uttrycker sig också med visst flyt även om meningsbyggnaden till största delen består av huvudsatser.. Innehållet och språket är på ett enkelt sätt anpassat till uppgiftens genre. Eleven lyckas skriva en sammanhängande text genom att använda sig av enkla språkliga konstruktioner som nominalfraser och verbfraser: ...تزوج عمي...البيت الذي اعيش به (min farfar gifte sig.., huset där jag bor…) och eleven använder också såväl samordnande som underordnande konjunktioner i texten: انا احب املسيقة كثريا و احب االكل ايضا (jag tycker mycket om musik och jag tycker också om maten) och حتى اصبحت شخص ال يتحكم ب اعصابه و لكن jag blev en person som inte kunde kontrollera sitt humör men mitt humör är) ...اعصبي تتحسنbättre nu).

Språkets strukturSammantaget visar eleven viss förmåga att kommunicera skriftligt och texten är be-griplig även om den språkliga strukturen är relativt enkel. Bruket av dualis och plural fungerar relativt bra: غرفتان، حاممان، شهران – مخططات، اشياء (två rum, två badrum, två måna-der- mina planer, saker ). Elevens text innehåller många stavfel, men det påverkar inte nämnvärt förståelsen. I sin text förväxlar eleven vokaler och vokalisering som i قرارت i stället för قررت och i الحدثة istället för الحادثة . Prepositioner som bör hänga ihop med substantivet står separata som i ب الكامل istället för بالكامل (totalt) och ب امليش istället för بامليش


(med att gå). Eleven behärskar inte hamzavarianten, och det kan här bero på att eleven inte är säker på hamzans plats som diakritiskt tecken. Den har i texten försvunnit i de flesta ord, exempelvis اسمي، اعيش، امي، انا، احب، االكل، موملا، بدات االمل، االنتقال، انتقلت، اشكر (mitt namn, min mor, jag, jag tycker om, maten, gör ont, började göra ont, flyttningen, jag flyttade, jag tackar).

Språklig variation Eleven uttrycker sig med viss språklig variation och kan använda sig av ett tillräckligt stort ordförråd för att uttrycka sig om vardagliga ämnen. Eleven använder enkla beskrivningar som är relaterade till ämnet som i انا اعيش يف عامرة كبرية يف الطابق الثان...انا انام عىل رسير

jag bor i ett höghus på andra våningen…, jag sover i en) واختي تنام عىل رسير. قمت بحرق قدمي...säng och min syster sover i en säng.., jag brände min fot). Trots elevens begränsade ordförråd hamnar vardagliga ord och begrepp i rätt sammanhang, som i كان هذا موملا جدا ولكن Det gjorde mycket ont men oavsett ont jag tackar Gud) .غض النظر عن االمل ... و انا اشكر الله عىل هذاför detta). Eleven använder olika uttryckssätt för att framföra sina tankar kring ämnet, som iهناك أشياء رضورية يف الحياة مثل العمل و التعلم..و كانت هذه الحدثة أثر كبري عىل حيات... (det finns viktiga saker i livet som arbetet och utbildningen..och händelsen hade stor påverkan över mitt liv). Användningen av talspråkliga former är begränsad i texten och därmed acceptabel, som i من غرفتان و صالة...احب الفالفل و البانيه (två rum och ett vardagsrum och jag tycker om falafel och okran).

Här följer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder.

Elevexempel 2

أنا اسم ... أنا ١٤ سنة. أسكون يف منزل مع أب و أم و أخي و هو أكرب مني ب ٧ سنوات و أخوات األثنني و هام أكرب مني و

أنا أصغر واحد يف البيت.

أعيش يف السويد يف ماملو و هي منطقة ساحلية و يتصفون أهالها بالصفات الحميدة و يتكلمون اللغة السويدية و ال

يوجد عندهم العنصورية. يوجد أماكن كثرية جميلة و سياحية و مطاعم اجنبية و عربية.

أنا أحب ان ألعب كورة القدم أحب ايضا السباحة. اتنا ان أصبح يف املستقبل العب كورة قدم


Att skriva texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation

Elevexempel 3

أسمي ... معنى أسمي هوة األسد و يف اللغة ألعربية ميلك األسد الكثري من األسامء يف اللغة العربية فهية أول و أغنى لغة و

يبلغ عمرها تقريبا ٨٠٠٠ سنة. عمري ١٤ سنة و تتكون عائلتي من خمس أفراد ، أمي و ايب، أختي و أخي و انا. ان دولتي

هية بالد الرافدين، بالد ألحضارة البابلية ، بالد الحضارة السومرية ، أول بالد أستعملت ألكتابة بألحرف بالد غنية بلذهب

األسود ، هذا البلد هوة العراق ، كنت أعيش يف العاصمة و هية تدعى بغداد. بعدها انتقلت اىل السويد ، ألسويد بلد بارد

و لكنه يشتهر بطبيعة جميلة و يشتهر ألسويد باألشجار و لديهم احسن انواع ألخشب. أنا أعيش يف مقاطعة سكونة يف

مدينة ماملو ، اسكن يف شقة تطل عىل محطة القطار. أحب موسيقى الراب و هوة فرع من فروع الفهيب هوب و هية

موسيقى غربية. احب أألكالت أألرشقية أكرث من أألطعام أألغريب ، أحب رياضة كامل الجسام و أحب كرة السلة و لكني

ال أمارسها. األشياء الرضورية لعيش حياة مناسبة يف وجهة نظري هية: مكان سكن مناسب ، غذاء متكامل، عناية طبية ،

مصدر تعليمي ) املدرسة ( ، مالبس مناسبة و بيئة نقية و مناسبة للعيش. هذه األشياء هية أشياء أساسية من وجهة نظري.

هناك أشياء أخرى و لكنها كامليات و يستطيع أألنسان ألعيش بدونها و لكني ال أستطيع ألعيش بدون الهاتف ألجوال و

الشبكة ألعنكبوتية ) األنرتنت (. مخططات هية أن أصبح مربمج و أخذ شهادة ... و بعدها فتح رشكة خاصة يب و رشاء بيت

كبري و رشاء سيارة و أخذ رخصة قيادة. لكن الطريق أىل كل هذه هوة أتام الدراسة و الحصول عىل ألشهادة و الحصول

عىل وضيفة محرتمة.

Textens uppbyggnadEleven behärskar medlen för att organisera sin text och har skrivit en relativt tydlig, välstrukturerad text med bra flyt. Eleven lyckas också väl med att göra texten intressant för läsaren. Texten har en tydlig röd tråd med början, fortsättning och avslutning som på ett välutvecklat sätt är anpassade till textens syfte. Eleven kan dra slutsatser kring innehållet, som i أحب موسيقى الراب و هوة فرع من فروع...كامل األجسام (jag tycker om rapmusiken som är del av… kroppsbyggnad) och هذه األشياء هية اشياء أساسية يف وجهة نظري. هناك أشياء أخرى و لكنها .(.de här sakerna är väsentliga enligt mig, det finns andra saker men de är lyxiga…) كاملياتInnehållet och språket är anpassat till uppgiftens genre. Elevens tankar presenteras på ett mycket klart sätt och följer en tydlig struktur: األشياء الرضورية لعيش حياة مناسبة يف وجهة نظري -Sakerna som är viktiga för att leva ett bra liv en) هية: مكان سكن مناسب ،غذاء متكامل...مناسبة للعيشligt min syn är: lagom plats att bo i, rik mat,…lämpliga för livet).

Eleven använder sig också av språkliga element för att strukturera texten, exempelvis konjunktioner, både samordnade och underordnande:هناك أشياء أخرى لكنها كامليات و يستطيع

det finns andra saker men de är lyxiga och man kan leva utan men) اإلنسان العيش بدونها و لكني...jag…).

Språkets strukturEleven visar huvudsakligen på god grammatisk behärskning och har uppenbarligen en god strategi för att strukturera språket på ett relativt tydligt sätt. Böjningen av olika sorters substantiv, som dualis och pluralformer, görs på rätt sätt: ،الرافدين، كامليات

Eleven använder tempusformer genomgående kor .(de två floderna, saker, lyxiga)أشياء rekt, exempelvis iكنت أعيش يف العاصمة و هي تدعى بغداد.. (jag levde i huvudstaden som heter Bagdad…) och و يشتهر السويد ... (Sverige är känt för…). Det finns ett begränsat antal


stavfel i elevens text och de påverkar inte förståelsen. Det förekommer att eleven skriver vokaler där vokalisering borde förekomma, som i هوة i stället för هو (han) och i هية i stället för هي (hon). Det förekommer också att eleven skriver fonologiskt, som i بألحرف i stället för باألحرف , بلذهب samt i stället för بالذهب .

Det ljudenliga skrivandet påverkar också då eleven skriver وضيفة i stället för وظيفة .

Språklig variationEleven uttrycker sig med relativt god språklig variation och har stort ordförråd inom det område som texten behandlar. Texten varierar till både innehåll och språk där eleven berättar detaljrikt om sig själv och beskriver skillnader och likheter mellan Sverige och hemlandet. ...إن دولتي هي بالد الرافدين...بالد غنية بلذهب األسود...السويد بلد بارد لكنه يشتهر بطبيعة جميلة

(mitt land är Mesopotamien...ett land som är rikt på svart guld…, Sverige är ett kallt land men känt för vacker natur). Eleven visar dessutom goda kunskaper om språk, historia, seder och traditioner i områden där arabiska talas och använder dessa för att bygga ut texten och göra den fylligare: 8000 معنى أسمي هو األسد و يف اللغة العربية ميلك األسد...، يبلغ عمرها تقريبا mitt namn) ....أن دولتي هية بالد الحضارة البابلية، بالد الحضارة السومرية...السويد بلد بارد و لكنه يشتهر och .سنةbetyder lejon och i arabiskan har lejonet…mitt land är sprunget ur den babyloniska civi-lisationen, sprunget ur den sumeriska civilisationen ,det är ungefär 8000 år gammalt…Sverige är ett kallt land men det är känt…).


Elevexempel 4

هذه أنا

أسمي ... و عمري ١٥ سنة. أنني أعيش مع عائلتي و نحن خمس أشخاص. أعيش يف مدينة مالو يف السويد. الكثري يرون

مثل ما أنا و لكني أختلف بكثري عن ما يرون. أن ال أبني كيف أنا أكون و ال أبني مشاعري ، أحاول أن أكون بسيطه و ليس

معقدة. أحب أن أكون مع الذي أرتاح إليهم و ال أحب أن أكون مع اللذين ال يودونني و يريدون أن أكون معهم ألن هذا

أنزعج منه كثريا. أحب الشئ الذي يسعدن و أفرح منه. و من األشياء الذي تفرحني كثريا هي عندما أستمع إىل املوسيقى

حتى إذا كنت حزينة تخفف عن حزن قليال. أفرح أيضا عندما أكل الطعام الذي أحبه ، إذا يف يوم ما مل أكل الطعام الذي

أحبه أنزعج قليال من هذا الشئ. من أهم األشياء التي يف حيات هي أكمل دراستي و أنجح يف حيات و أن أعمل عمال جيدا

و أن ال أعمل خاطا يف حيات و أندم عليها طول عمري. يف النستقبل أريد أن أعمل عمال صالح أفتخر فيه.


Att skriva texter med tydligt innehåll och god språklig variation

Elevexempel 5

أنا انسانة... طفلة عندما أكون ضعيفة ... شيخة كبرية عندما أكون مهزومة ... امرأة عندما أتخذ أي قرار. لدي اهتاممات و

تفكريي الخاص. ال أختلف كثريا عن باقي البرش و لكن يل ملستي الخاصة التي أمتاز بإضافتها لكل يشء أقوم به.

أحب اإلختالف و األمتياز. أنا فتاة ال تشبع و ال تكتفي فقط بالعيش كاآلخرين. لدي طموحات و خطط و مشاريع كثرية

تخص مستقبل.

اسمي ... و عمري ١٥ عاما. ولدت و ترعرعت يف بغداد ، عاصمة العراق. قضيت تسعة سنني من عمري هناك ، يف و طني

الحبيب. و من ثم أجربتنا األوضاع عىل السفر خارج العراق و األنتقال للعيش يف سوريا.

عشت حيات هناك بني البيت و املدرسة ملدة ثالث سنني. مل يوجد يف ذهني سوى درويس و واجبات. أحببت املطالعة و

مل أكتفي مبجرد أداء فرويض املنزلية. تعودت أن أقرأ الكثري من الكتب منذ صغري ك أزود نفيس باملزيد و املزيد من

املعلومات العامة حول كل يشء يدور من حويل. و من هوايات املفضلة غري املطالعة هي السباحة و الرسم. أحب السباحة

ألنها تجعلني أشعر باإلسرتخاء و الراحة النفسية . أما بالنسبة للرسم فتعودت عىل طرح أفكاري و ما يجول يف ذهني يف

لوحة فنية أعرب فيها عن أفكاري و أحاسييس. و يف وقت الفراغ احب األستامع إىل املوسيقى و الغناء يف الوقت ذاته ، و لكن

فقط عندما أكون مبفردي.

بعد قضاء ثالثة سنني يف سوريا، جئنا هنا للسويد. مل نكن نعلم الكثري عن هذه البالد سوى إنها تقع يف قارة أوروبا و أن

مناخها بارد.

يف البداية ، عند قدومنا ، شعرنا بإختالف كبري من كل الجهات. كل يشء كان جديد و مختلف عام تعودنا عليه. و لكننا

برصاحة أحببنا هذا اإلختالف.

هنا تغريت نظرت للحياة ، فقد أصبحت أعرف املزيد عنها و عن مستلزماتها. و لكنني ما زلت و سأبقى متمسكة بذلك

الحلم الذي عملت عىل بنائه منذ صغري. و هو أن أجتهد يف دراستي أينام كنت و ان أحصل عىل أعىل الشهادات ك

استطيع أن أصبح شخصا مهام يف املستقبل و أن أستطيع بدوري أن أخدم املجتمع و أسعى إىل تحسينه و تطويره.

أنا عن نفيس أحب أن أصبح طبيبة أطفال يف املستقبل، فمساعدتهم و املساعدة يف عالجهم و دعمهم نفسيا و معنويا يشء

جميل يشعرن بالراحة و الفخر. و أتنى أن أستطيع تحقيق هذا الحلم يف القريب العاجل.

لست األفضل و لكن يل أسلويب ، سأضل دامئا أتقبل رأي الناقد و الحاسد، فاألول يصحح مساري و الثان يزيد من إرصاري.

ليست مشكلتي إن مل يفهم البعض ما أعنيه، وليست مشكلتي إن مل تصل الفكرة ألصحابها. فهذه قناعتي و هذه أفكاري.

و أنا بطبعي ال أحب مجادلة من يخالفني الرأى. يكفيني أن ألتزم الصمت و أن أستمع فقط للنقاش. عندي قناعة إن من

يعرفني لن يخطىء فهمي، ومن أخطئ فهمي فإنه بالفعل ال يعرفني.

يف النهاية أود أن أختم بثالثة أشياء مهمة يف الحياة ، إن إلتزم بها املرء استطاع العيش يف راحة و طمئنينة و هي: ١-

اإلجتهاد: حب عملك.. تعمل ما تحب ، فإن اجتهدت يف عملك فتحت لك جميع أبواب الرزق.

٢- اإلحرتام: احرتم ... تحرتم ، و ال تجادل األحمق فقد يخطىء الناس يف التفريق بينكام.

٣- الحكمة: من ارسع يف الجواب ... أخطأ يف الصواب . فأفكارك لك و أقوالك لغريك.

ال يجب أن تقول كل ما تعرف، لكن يجب أن تعرف كل ما تقول.


Textens uppbyggnadEleven visar god vilja att kommunicera skriftligt och dessutom god tilltro till sin språkförmåga. Eleven har en välutvecklad förmåga att uttrycka sig med flyt i skriven text. Innehållet framgår tydligt och texten är intressant och väl sammanhängande:أنا عن

نفيس أصبح أن أصبح طبيبة أطفال يف املستقبل، فمساعدتهم و املساهمة يف عالجهم و دعمهم نفسيا و معنويا شئ جميل يشعرن

Jag personligen vill bli barnläkare i framtiden, att hjälpa dem och bidra till) بالراحة و الفخر.deras behandling och stödja dem psykiskt och fysiskt är något vackert som gör mig känna bekvämt och stolt).

Det finns en röd tråd med början, fortsättning och avslutning som på ett bra sätt är anpassade till textens syfte och som gör att textens uppbyggnad är tydlig. Dessutom bidrar variationen i meningsbyggnaden på ett mycket positivt sätt till att texten har ett bra flyt. Texten innehåller samordnande och underordnande konjunktioner och eleven använder bland annat den konditionala konjunktionen om, ...ليست مشكلتي إن مل يفهم البعض (det är inte mitt problem om andra inte förstår), och den finala konjunktionen för att,و أن

.(…och jag får de högsta betygen för att) أحصل عىل أعىل الشهادات ك.

Språkets strukturEleven har en god strategi för att ge texten en tydlig struktur och behärskar de grammatiska reglerna väl. I texten använder eleven feminin plural, maskulin plural och oregelbundna plural, exempelvis هوايات، معلومات، جهات، آخرين، أطفال، كتب (hobbyer, information, håll, andra, barn, böcker). Tempus förekommer i de tre formerna presens, preteritum och futurum, som أقوم، يدور، ولدت، ما زلت و سأبقى (jag gör, Det snurrar, är född, jag är fortfa-rande och ska kvarstå), och även negativ form av olika tempus, jussiv, används med rätt artikel, som i ال أختلف، مل أكتفي (Jag skiljer inte, det räcker inte för mig). Eleven visar genomgående en hög grad av grammatisk säkerhet och språket innehåller ytterst få fel, inga som stör kommunikationen. Det finns knappt några stavfel i texten förutom på ett par ställen: سأضل i stället för سأظل och من أخطئ i stället för من أخطأ

Språklig variationEleven skriver med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp, och förmår också välja ord som höjer kvaliteten och passar i sammanhanget. Ordförrådet är rikt och varierat, som i لدي طموحات و خطط و مشاريع

och eleven uttrycker sig med god (jag har ambitioner, planer och många projekt)كثرية språklig variation. Eleven skriver inte bara om sig själv utan integrerar ämnesrelaterade ord och begrepp som i مل نكن نعلم الكثري عن هذه البالد سوى إنها تقع يف قارة أوروبا و أن مناخها بارد (Vi vis-ste inget om detta land förutom att det ligger i Europa och att dess klimat är kallt) där eleven skriver om Sveriges geografi och klimat. Eleven lyfter också fram skillnader och likheter mellan livssituationen i Sverige och i arabiska länder: عند قدومنا، شعرنا بإختالف كبري ,När vi kom fram, upplevde vi en stor skillnad på allt) ...من كل الجهات. كل شئ كان جديد و مختلفalla saker var nya och annorlunda). Eleven beskriver situationer och uttrycker känslor på ett välutvecklat sätt som i قضيت تسعة سنني من عمري هناك، يف وطني الحبيب. و من ثم أجربتنا األوضاع Jag tillbringade nio år av mitt liv där, i mitt kära) عىل السفر خارج العراق و األنتقال للعيش يف سورياland. Därefter tvingade omständigheterna oss att åka utanför Irak för att leva i Syrien). Eleven visar en förmåga att analysera och motivera sina tankar och idéer: أحب السباحة ألنها


...تجعلني اشعر باإلسرتخاء و الراحة النفسية. أما بالنسبة للرسم فتعودت عىل طرح أفكاري و ما يجول يف ذهني يف لوحة فنية(Jag tycker om simning för den gör att jag kopplar av och mår psykiskt bra. När det gäller målningen brukar jag lägga mina tankar och det jag tänker på som en konstnärlig tavla). Eleven använder också olika synonymer och motsatsord för att berika sin text: \مجادلة

-argumentation/konversation – Människa/individ/kvinna) نقاش إنسانة\مرء\ إمرأة طفلة\شيخةflicka/gumma). Textens avslutning blir intressant genom att eleven använder målande uttryck och ordspråk: من أرسع يف الجواب...أخطأ يف الصواب (den som svarar hastigt faller i fel svar) och ال يجب أن تقول كل ما تعرف، لكن يجب أن تعرف كل ما تقول (du behöver inte säga allt du vet, men du måste veta allt du säger).


Elevexempel 6

هذا انا

اهال،

سوف أتكلم عن نفيس كأي انسان عادي عايش يف هذا العامل الغريب العجيب ، يف هذا العامل امللئ ايضا بالخري. الكن يف

بعض االحيان ينترص الرش عىل الخري. و أيضا الفقري الذي يعامل و كأنه غري موجود و الغني يتعامل و كأنه الرئيس... حيث

ال يوجد عدل بينهام!

انا اسمي ...، و عمري ١٤ سنه. اعيش مع عائلتي يف مدينة ماملو يف السويد. و لكن انا من العراق. و للرصاحه العيش يف

الدوله االجنبيه احسن من العيش يف الدول العربيه ، حيث يوجد العدل بني كل االجناس و األشخاص من دول مختلفه

حيث يعامل الفقري مثل الغني ليس كام هو الحال يف الدول العربيه حيث ان الفقري مظلوم و كأنه مجرم! فأظن ان ذلك ال

يريض احدا !؟

فأنا احب مامرسه الرياضه خصوصا كره القدم ، انا الوحيد يف عائلتي من يحب كرة القدم ، كل عائلتى تكره كره القدم.

انهم يعتقدون انها رياضه تافهه حيث يركض ٢٢ رجل وراء كره صغريه تافهه ! هم يقولون هذا و لكنني ال اباىل ملا يقولونه

، ألننى متمسك بهذه الرياضه. و اهم شئ ىف الحياه هو الحصول عىل شهاده جيده جدا و ان اصبح العب كرة قدم ناجح و

لكن الشهاده اوال ألننى بحاجه إىل الشهاده الجيده ألستطيع العمل بها و العمل كدكتور او مهندس. و لكن اتنى ان اصبح

العب كرة قدم ناجح ىف املستقبل.


Kommentarer – Finska


Elevexempel 1

Minä

Minun nimeni on X ja olen 15 vuotta vanha. Asun joka toinen viikko X:ssä ja joka toinen viikko X:ssä. Perheeseeni kuuluu Äiti, isi, pikku veli, pikku sisko, velipuoli, sisko puoli, isäpuoli ja koira.

Minä pidän urheilusta, ulkona olemista, lenkkeillä koiran kanssa, kalastaa ja katsoa filmejä. En pidä kiusaajista, hevosista, koulun ruuasta enkä hämähäkeistä. Tärkeitä asioita elämässä on perhe, tyttöystäväni, musiikki, Suomi, hyvän makuinen ruoka, mökki Suomessa ja kalastus.

Juttuja mitä haluaisin tehdä tulevaisuudessa onsaada hyvä työpaikka mistä pidän, matkustaa mailman ympäri ja syödä eri ruokia ja nähdä toisten maiden kulttuuria, Saada kauniin vaimon, lapsia ja ostaa kaksi koiraa ja osta iso hieno omakoti talon, ostaa rikkinäisen 1967 Mustangin tai Impalan ja pistää se kuntoon. Ja haluaisin saada yli kymmenen kilosen kuhan.

Isoin unelmani on että saisin nähdä yli seittemän metrisen valkohain jahtaa hyljettä uida sen alle ja sitten se hyökkäis sen päälle ja lentäis ilmaan.

Textens uppbyggnadEleven kan på ett enkelt sätt strukturera och ordna satser så att de bildar sammanhängande text och budskapet blir tydligt. I dispositionen bygger eleven sin text på fristående element då texten består av fem olika stycken som inte binds samman. Eleven uttrycker sig begripligt och med visst flyt även om meningsbyggnaden genomgående är enkel. Texten består mestadels av huvudsatser som binds ihop med konjunktionen ja (och). Eleven kan sätta samman korta, enkla element eller grupper av ord. Innehållet och språket är på ett enkelt sätt anpassat till uppgiftens genre. I texten finns en röd tråd med inledning, fortsättning och avslutning som är anpassade till textens syfte.

Språkets struktur Eleven visar viss förmåga att kommunicera skriftligt på ett begripligt sätt även om språket är relativt enkelt.Eleven visar en relativt hög grad av grammatisk behärskning, och gör inga fel som leder till missförstånd. I följande exempel använder eleven rätt kasusformer: En pidä kiusaajista (jag tycker inte om mobbare), och Tärkeitä asioita elämässä on... (viktiga saker i livet är). Det finns fel i språket som kan vara ett tecken på utveckling, eleven skriver osta iso hieno omakoti talon (köpa en stor fin villa) och utelämnar då böjning av adjektiven (eg ostaa ison hienon omakotitalon). Däremot har eleven på andra liknande ställen böjt adjektiven korrekt och misstagen kan därför


vara utvecklingsfel. Eleven använder konditionalis på ett sätt som passar bra i sammanhanget: Juttuja mitä haluaisin tehdä tulevaisuudessa … (saker som jag skulle vilja göra i framtiden) och Isoin unelmani on että saisin nähdä yli seittemän metrisen valkohain (Min största dröm är att jag skulle få se en över sju meter lång vithaj). Eleven använder enbart presens när han berättar om sig själv: on (är), asun (jag bor), kuuluu (tillhör), pidän (jag gillar). Eleven behärskar grundläggande stavningsregler, det förekommer stavfel i texten men det är ingenting som påverkar förståelsen.

Språklig variationEleven uttrycker sig med viss språklig variation och har ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna uttrycka sig om vardagliga ämnen. Eleven använder sig exempelvis av orden: isäpuoli (styvfar), kiusaajista (mobbare), mökki (stuga), saada kauniin vaimon (få en vacker fru), osta iso hieno omakoti talon (köpa en stor fin villa), unelmani (min dröm). Beskrivningarna är enkla och djupare resonemang saknas, när eleven berättar om saker som eleven gillar blir det en uppräkning: Minä pidän urheilusta (jag gillar sport), ul-kona olemista (att vara ute), lenkkeillä koiram kanssa (att gå ut med hunden), kalatsa (att fiska) ja ketsoa filmejä (och att titta på film).


Elevexempel 2

Minä ja vain Minä

Minä olen X. Olen 15 vuotta ja käyn Ruotsinsuomalaisessa koulun yhdeksän luokkaa. Asun äidin ja isin kanssa. Mulla on kolme siskoa ja asutaan äidin luonna joka toinen viikko ja isin luonna joka toinen kanssa.

Synnyin kahdeskymmenens ensimmäistä heinäkuutta vuonna 1997, äiti on suomesta ja isä X:sta. Asuin X:ssä 7 vuotta ja kävin siellä päiväkotia. Kuin täytin 6 niin aloitin käsipalloa ja pelasin sitä 7

vuotta, ja tykkäsin siitä. Lopetin sen takia kun meillä oli liian paljon treenejä.

Olen aina ollut iloinen poika ja aina ollut kaikkien kanssa kaveri. Esikoulusta saakka olen käynnyt tätä koulua ja nytten olen menossa lukioon. Olen miettinyt mennä IT-linjaan ja tehdä teknistä ja fyysistä työtä. Olen aina pidännyt tästä kolusta ja on aina ollut kavereita.

Vapaa-aikoina minä pelaan tosi paljon tietokone pelejä, kavereiten kanssa. Tykkään aktiivisia asioita ja tykkään keskutella.

Elämässä tärkeetä on että saan hyvät arvosanat ja voin jatkaa elämää hyvällä reitillä. Ja sen jälkeen halun olla hyvä isä ja että voin laittaa minun lapset hyvät reitit. Mä halun elää tosi vapaan elämän, että kaiki voi valikoida ite mitä elämän kanssa tehdään.



Elevexempel 3

Minun nimi on X ja olen 15 vuotta vanha. Tykkään treenata. Käyn puntti salissa Joka Päivä.

Asun X:ssä minun äitini ja pikku veljeni kanssa. Minulla ei ole kotieläimiä, mutta haluaisin kyllä koiran. Pidän myös urheilusta, ihan kaikista urheiluista ja tykkään olla kavereiden kanssa. Minä en pidä kiusaajista, koska kiusaaminen on ihan väärin. En myös kään pidä ihmisistä jotka ovat laiskoja. Ja läksyt ei ole minun kavereita. Tulevaisuudessa haluaisin työpaikan josta saa paljon rahaa, myös Perheen Ja asua ulkomaassa, vaikk Amerikassa. Tärkeäätä minun elämässä on minun kaverit ja Perhe. Myös terveys ja niitten terveys. Siksi minä urheilen paljon Ja myös autan toisia urheilemaan.

Olen kiinnostunut urheilemisesta koska X:ssä on Paljon urheilijoita jotka ovat tunnettuja, ja minä myös olen X:stä syntynyt. Lempi urheilija on Milbeat Rous joka on NHL Pelaja ja hän on syntynyt X:stä.

Textens uppbyggnadEleven visar god vilja att berätta utförligt för läsaren och strukturerar texten relativt tydligt. Det finns flyt i texten och det är lätt att följa med i den. Texten har en röd tråd med tydlig inledning, fortsättning och avslutning som är anpassade till textens syfte. Innehållet och språket är också anpassade till genren.

Språkets strukturEleven visar huvudsakligen på god grammatisk behärskning. Ett återkommande misstag är när eleven ska berätta var någon är född, eleven använder då prepositionen från i stället för i: …ja minä myös olen X:stä syntynyt (…och även jag är född från X). Eleven binder samman en rad fristående satser och meningar till sammanhängande yttranden, exempelvis genom att använda sig av ett begränsat antal bindeord: Olen kiinnostunut urheilemisesta koska X:ssä on Paljon urheilijoita jotka ovat tunnettuja, ja minä myös olen X:stä syntynyt (Jag är intresserad av att idrotta eftersom det finns många idrottare som är kända i X, och även jag är född från X). Men en del längre yttranden kan däremot verka något ryckiga. Eleven använder sig av presens och konditionalis och gör relativt få språkfel även om det kan finnas viss påverkan av svenskan: … ja asua ulkomaassa (… och bo utomlands). Den korrekta formen på finska är: ja asua ulkomailla. Eleven har genomgående god stavning och sammantaget uttrycker sig eleven relativt tydligt.


Språklig variation Eleven uttrycker sig med relativt god språklig variation genom att använda sig av ett stort ordförråd inom det område som texten behandlar. Likaså använder eleven sig av en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp.


Elevexempel 4

Minun nimi on X ja olen 14 vuotta vanha ja kohta olen 15 vuotta. Syntymäpäiväni on 3/12, siis kolmas joulukuu. Minun perheessä on minä, isäni, äitini ja Isoäitini (isän äiti). En tiedä jos minun äidin äiti on vielä elossa ja en tiedä jos minulla on serkkuja tai muita.Minun isä ja äiti ovat eronneet, joten asun kahdessa eri paikkassa.

Äitini asuu X:ssä kerrostalossa ja isäni asuu X:ssä, matka bussilla X:stä X:ään keestää yksi tunti, se meinaa että minun pitää herää 6:30 ja nopeasti pukea ja pestä hampaat että pääsisin bussiin hyviksi ajaksi. Mutta matka isältäni kestää vain 10 minuuttia busilla ja 5 minuuttia autolla , joten olen isomman ajan isälläni kun äidilläni.

Taisin unohtaa mainita minun isäni jä äitini nimet. Minun isän nimi on X ja äitini on X. Heidän mielipide toisista on vaihtunut ja he alkoivat tapella ja sitten he erosivat. Se oli aika ikävä päivä mutta minäkin sain tarpeeksi siitä niin menin isäni mukaan koska se oli äitini joka aloitti kaiken tappelun.

Nyt se riittää perheestäni koska en halua puhua siitä. Nyt kerron jutuista mistä minä tykkään ja jutuista mistä en tykkää. Tykkään pelata videopelejä ja tykkään pelata tietokone pelejä, olen kanssa paljon internetissä ja surffailen sielä vaikka musikkia. Tykkään jutella kavereitteni kanssa internetissä tai sitten tavallisesti kouluaikana.

En erityisesti tykkää jalkapallon Pelamisesta mutta voin pelata kyllä sitä, mutta en ole erikoisen hyvä siinä. Olen tällä hetkellä luokalla 9 koulussa, en erikoisesti pidä siitä, mutta se on yksi tärkeä juttu elämässäni. Minun perhe ja kaverini ovat kanssä tärkeitä minulle ja musikki kanssa on minulla tärkeä. Olen ajatellut itseasiassa tehdä musikkia tulevaisuudessa ja varmasti matkustella Mombasaan tai muihin paikkoihin. Vaikka aina kun matkustan, päätyn aina kipeäksi siellä, yleinsä se on vatsani kanssa. Haluaisin kanssa huomauttaa että olen allerginen kaikkille pähkinöille, koirille, kissoille ja pollenille. Pollen tulee joka kesä, se yleinsä tekee että minun silmiä kirvelee ja nenä on yleinsä tukossa sillä ajalla.



Elevexempel 5

Tämä on Minä

Kaikki alkoi kuin minä synnyin X:ssa asuin siellä vanhempieni kanssa ja veljeni myös asui siellä, pian vanhempani erosivat ja me muutimme Ruotsiin. Asuimme X:ssä. Siellä asuinne pari vuotta, kävin siellä tarhassa ja siellä oli muistaakseni paljon ulkomaalaisia.

Vuodet kuluivat ja pian tarha-aika loppui ja silloin me vaihdoimme suomalaiseen kouluun kuin suomenkieli oli melkei unohtunut meiltä ja siellä tutustuttiin ystäviin ketkä tunnen vieläkin. pari vuotta myöhemmin minä vaihdoin koulua X:n kouluun ja siellä olin kutosluokkaan asti. Siellä tutustuin hyvin useiseen henkilöön, mutta harmittavasti en tunne heitä enään. Kuin lopetin X:n koulun, lopetin myös jalkapallo urani, olin pelannut noin kuusi vuotta jalkapalloa mutta tahto ei riittänyt.

Nytten me asuimme X vägenissä missä vieläkin asun tänään ja useiten kuin koulu loppuu menen suoraan kotiin ja laitan koneen päälle ja rupean pelaamaan, tietokoneen pelaaminen alkoi jo silloin kun asuimme X:ssä äitini ja hänen poikaystävänsä kanssa. He olivat eronneet kuin kävin viitosluokkaa ja silloin minulla ei ollut mailman parhain olo.

X:n jälkeen tulin takaisin Ruotsinsuomalaisten kouluun missä tutustuin vielä paremmin vanhoisiin kavereihin, olen useiten heidän kanssa yhteydessä nettin kautta kuin me pelaamme tietokonepelejä yhdessä. Vuodet kuluivat kuin olin samassa luokassa hyvien ystävien kanssa. Nytten olen yhdeksännessä luokassa ystävieni kanssa.

Kotona asun veljeni X:n kanssa (16 v) ja äitini X:n kanssa, X ja minä tykätään erittäin paljon tietokoneen pelaamisesta ja jalkapallon pelaamisesta ystävien kanssa kesällä. Talvilla me useiten lasketellaan jos on muuta seuraa lähtemässä mukaan.

Tuleivaasuutta varten ajattelen jos mennä johonkiin linjaan missä on paljon matikkaa ja jos menee hyvin rupeisin peli koodajaksi, että tekisin tietokonepelejä elääkseni.

Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att kommunicera skriftligt och god tilltro till sin språkförmåga. Det finns en röd tråd med början, fortsättning och avslutning som på ett välutvecklat sätt är anpassade till textens syfte. Eleven har skrivit en tydlig, välstrukturerad text med bra flyt och lyckas väl med att göra texten intressant för läsaren: Kaikki alkoi kuin minä synnyin Xssa. Asuin siellä vanhempieni kanssa ja veljeni myös asui siellä. Pian vanhempani erosivat ja me muutimme Ruotsiin (Allting började när jag föddes i X. Jag bodde där med mina föräldrar och även min bror bodde där. Snart skildes mina föräldrar och vi flyttade till Sverige). Innehållet och språket är väl anpassat till uppgiftens genre och eleven kan ge utförliga beskrivningar samt berätta längre historier där särskilda punkter avrundas med en lämplig slutsats.


Språkets struktur Eleven har en god strategi för textens struktur samt en välutvecklad och varierad meningsbyggnad. Eleven inleder meningar exempelvis med tidsadverbial: Nytten (nu), rumsadverbial: kotona (hemma) eller subjekt: Vuodet (åren). Eleven behärskar medlen för att organisera text: Vuodet kuluivat kuin olin samassa luokassa hyvien ystävien kanssa. Nytten olen yhdeksännessä luokassa ystävieni kanssa (Åren gick när jag var i samma klass med goda vänner. Nu går jag i nionde klass med mina vänner). Texten, som har ett tydligt innehåll, inleds på ett intresseväckande sätt genom att eleven berättar hur det gick till när eleven föddes och därefter får man en tillbakablick där eleven berättar om sitt liv för ett antal år sedan. Sedan får man även veta en del om personens nuvarande liv och slutligen om framtidsplanerna. Eleven visar genomgående en hög grad av grammatisk säkerhet, och språket innehåller få fel som stör kommunikationen. Eleven kan använda sig av finskans typiska bisatskonstruktion: elääkseni (för att leva) och muistaakseni (om jag minns rätt). I texten använder eleven presens, preteritum och pluskvamperfekt när han berättar om sig själv: asun, loppuu, alkoi, synnyin, olivat eron-neet (jag bor, slutar, började, jag föddes, hade skilt sig). Stavningen är något osäker men stavfelen påverkar inte förståelsen av texten. Ett fel som återkommer är när eleven använder ordet kuin (än) i sammanhang där det borde vara kun (när).

Språklig variationTexten har god språklig variation och eleven visar medvetenhet om associationer som orden och uttrycken ger. Eleven kan genomgående välja korrekta och lämpliga ord för situationen och mottagaren. Texten har en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp: vuodet kuluivat, tutustuin, jalkapallo urani (åren gick, jag lärde känna, min fotbollskarriär). Eleven kan utveckla särskilda punkter och avrunda med en lämplig slutsats: Kuin lopetin Xn koulun, lopetin myös jalkapallo urani, olin pelannut noin kuusi vuotta jalkapalloa mutta tahto ei riittänyt (När jag slutade skola X, slutade jag även min fotbollskarriär, jag hade spelat fotboll i un-gefär sex år men viljan räckte inte till).



Elevexempel 6

Minä

Minun nimeni on X. Olen 15 vuotta vanha. Minulla on aika pieni perhe, johon kuuluu velini, aitini, isäni ja minun hamsteri. Minä asun X:ssä joka Sijaitsee noin 30 km Pohjoiseen Tukholman keskustasta. Täällä on ihan Kivaa asua kun täällä on niin paljon tekemistä ja monta kaveria. Täällä voi käydä vaikka Elokuvateatterissa, käydä keilailemassa, pelata jääkiekkoa, käydä X:n

ostoskeskuksessa ja paljon muuta. Lomilla yleensä vietän aikana Suomessa hiljaisessa kylässä nimeltään Rajamäki, Nurmijärven kunnassa. Minä pidän monesta asioista esim. Jalkapallosta, Jääkiekosta, olla tietokoneella ja käydä punttisalilla.

Asioista josta en todellakaan pidä on hyttysistä herkkusienistä, maiskuttamisesta ja laiskoista ihmisistä. Elämässäni on monta tärkeää asiaa mutta tärkeimmät ovat varmaan perhe, kaverit, urheilu, Suomi, tietokone ja koulunmenestys. Tulevaisuuteni näyttää kirkkaalta ja on paljon

asioita jota haluaisin ehtiä tehdä ennen kuin tulen kahdeksankymmenen vuotiaksi papaksi. Haluaisin lasketella alpeissa, Matkustella, olla Hartwallin areenalla kun Suomi järjestaa mm- kisat Ja leijonat voittaa mm-kultaa kotikentällä Ruotsia tai venäjään vastaan, pyydystää kahdenkymmenen tai isomman hauen ja paljon muuta josta en ole vielä unelmoinnut.

Päiväni elämmässäni ovat aika simppeleitä. Sanotaampa että on tiistai arkipäivä. Herään aamulla seitsemältä koska pitää ehtiä kouluun.

Syön aamupalan ja puen vaatteni päälle ennen kun otan bussin kouluun. Koulussa teen tehtävät ja kaikki mitä pitää tehdä. Sen jälkeen käyn punttisalilla ja nostelen painoja. Sitten loppu ilta on vapaata tai voi olla jalkapallo harjoitukset.


Kommentarer – somaliska


Elevexempel 1

Magaceyga waa X. 15 baan jira. Reerkeyga waxan ka koobanyahay 2 waalid iyo 8 walaalo. 5 gabdhood iyo 3 wiilal. Waxan degan yahay X. X waa maal oo Rinkeby ku yaalo. Ani waxa ka hela inaa basket ciyaaro. Cuunto oo ani ka helo waa canjeelo iyo shaax. Ani ma ka helo maal oo buuq ah. Ciyaal oo dhib ah ma jiclo laakin kuwa oo dhegsan waa ok.

Waxyaabaha aan u arko inay nolosha muhiim uu yihiin waxa ka mid ah inaad jamacada dhameeyo iyo ina noolasha ska toorin. Muusik aan ka helo waa heesaha somaliga. waxa aan doonayo inaan sameeyo mustaqbalka, tusaale ahaan 5, 10 sano ama sanado badan ka dib inaad daqtar ama sharci yaqan. Marki aan winaado Ingriiska baan uu guura. Shaqo mashas baan ka hela.

Textens uppbyggnadEleven visar god vilja att kommunicera och skriver en text som trots flera brister i språket är begriplig. Innehållet och språket är på ett enkelt sätt anpassade till uppgiftens genre och eleven kan till exempel använda samordnande konjunktioner på rätt sätt: 5 gabdhood iyo 3 wiilal (fem flickor och tre pojkar). I texten finns en röd tråd med inledning, fortsättning och avslutning som är anpassade till textens syfte. Eleven använder sig av enkla beskrivningar och djupare resonemang saknas. Språkets struktur Meningarna i texten är enkla och består i huvudsak av huvudsatser. Det finns också enstaka fall där pronomen inte syftar på rätt person: Reerkeyga waxan ka koobanya-hay… istället för Reerkeygu wuxu ka koobanyahay… (Min familj består av…) och Wax-an degan yahay… istället för Waxan deganahay…( Jag bor i…), men i övrigt fungerar användning av pronomen i stort korrekt. Det förekommer en hel del stavfel i texten, och dessa påverkar delvis förståelsen och drar ner helhetsintrycket något. Ett exempel är maal oo buuq ah där eleven förmodligen menar meel oo buuq ah (bullrig plats), men textens sammanhang hjälper till så att budskapet trots detta går fram och texten är begriplig.

Språklig variationEleven förmår trots ett begränsat ordförråd uttrycka sig med viss språklig variation, i tillräcklig grad för att kommunikationen ska gå fram.



Elevexempel 2

Magacaygu waa X, 15 år baan ahay. Waxaan gedanahay X oo ku yaal Stockholm.Waxan leyahay shan walalo. Aniga waxaan jeclahay inaa la joogo saaxiibaday markan fasah ahay. Nolosha waxa ugu muhiimsan ina aduunka ku dadaashid ina aduunka ku dadaashid, waxaana muhiimsan inaad saladaha iyo dinta ku dadaashid akhiira ka celin. Markan weynaado inshallah waxaan raba inaa noqdo wiil oo diintis yaqaan iyo wiil jaamacda dhameeyey iyo reer haysta waxaan raba ina geyo walidkaay mel ay ku raaxeystan inshallah.


Elevexempel 3

Aniga magacaygu waa X. Da`daydu waa lix iyo toban. Reerkayga waa sideed gof. Waa M,S, Y, N, U, L oo Y aabo aa dhalay hoyo ma dhalin lakin. Aniga waxaa deganahay X, waxa degana jiray X. Halkaas oo aan jeclaan jiray. Waxaan xiiseeyaa heesaha iyo musikada. Waxa kale oo aan jeclayn waa sigaarka oo halis ku ah caafimoodka iyo dhaqaalaha. Waxaan aad u jeclahay waxbarashada oo ah tiirarka nolosha iyo horumarka adamiga. Waxbarashada faa`iidadeeda ma ahan mid halkan logu soo koobi karo. Marka hore waxaan bilaabayaa dugsi dhexe, oo laga barto shaqada poliiska, kadid waxaan bilbajaa dugsiga sare poliiska, si aan kor ugo qaado xirfadeyda poliiska ilaa aan ka gaaro shan sano ah. Markaas ka did waxaan noqon kora poliis caadi ahaa.

Textens uppbyggnad Eleven motiverar på ett för uppgiften lämpligt sätt sina intressen och åsikter och det är lätt att följa med i texten. Det finns en röd tråd med tydlig inledning, fortsättning och avslutning som är anpassade till textens syfte. Meningsbyggnaden är bra med tanke på att eleven försöker skriva långa meningar med mer komplicerad meningsbyggnad. Eleven visar prov på varierad textbindning: oo ah (som är), si aan (för att) och ilaa aan (tills jag), vilket bidrar till att texten får flyt och blir relativt tydlig. Dessutom är innehållet och språket anpassat till uppgiftens genre.

Språkets struktur Texten är i sin helhet relativt tydlig. Språket är delvis påverkat av svenska, exempelvis i poliisa och poliis, där elever använder bokstaven p som inte finns i det somaliska alfabetet. Här har eleven använt sig av svenska innehållsord men ändå sökt en somalisk form vilket visar på en tvåspråkig kompetens i somaliska och svenska. Det förekommer vissa stavfel, framför allt när det gäller långa och korta vokaler: hoyo, lakin och caafimood i stället för hooyo, laakiin och caafimaad, men dessa påverkar inte förståelsen av texten.


Den näst sista meningen: ilaa aan ka gaadho shan sano ah (tills det har gått en period av fem år), är något oklar i sammanhanget.

Språklig variationEleven uttrycker sig med relativt god språklig variation och visar på ett stort och varierat ordförråd inom det område som texten behandlar. Eleven använder också sig av en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp.


Elevexempel 4

Magaeyga waa X. Waxaan ku nool yahay dalka Sweden magaalada X. Anigu waxaanyahay 15 jir laakiin bisha koobaad ayaan noqonaya 15 jir. Reerkayagu waxaanahay 8 caruur. Lix hablood iyo laba wiil. Anigu mataan ayaan haayst magaceedu waa X. Waxaan dhigana dugsiga 9.aad. Xaafada aan anagu deganahay waa xaafad aad u degan. Xaafada waxa la yidhaahda X. Guriga aan deganahay waa guri labo dabqood leh.

Anigu waxaan jeclahay in aan kubad ciyaaro iyo in aan filim daawado laakiin waxa ugu fiican waa in aan saaxiibado la ciyaaro ama la daawado filimka. cuntada ayaan aad iyo aad u jeclahay waxa aan necebyahay ama ka baqanayo waa mas ama marka qof iga badinayo. Markaas waan xanaaqa. Waxaan doonayaa in aan markasta badiyo.

Waxa anigu igu yahay waa in aan skoolka ugu dadaalo iyo in aan jamacada dameysta. mida labaad waa in aabahay iyo hooyaday caawiyo markey gaboobaan. Marka weynaado waxaan raba in aan labadaba jaamacada dhigto iyo shaqeeyo dabadeetana waxaan doonaya in aan soo iibsado guri weyn sii aan keligay kirada bixin karo.



Elevexempel 5

Asalaamu calaykum.

Magacaygu waa XXX. Waxa aan ku dhashay magaalada X, gobolka X. Waxa aan ahay 16 jir , imika waxa aan daganahay Sweden gaar ahaan magaalada X. Dalka Sweden waxa aan ku noolahay mudo ah sadex sano iyo badh.

Qoyskayagu wax uu ka kooban yahay Aniga iyo sadex hablood. Gabadha ugu wayn magaceegu waa X waa 21 jir , X 18 jir iyo X 17 jir. Qoyskayaga aniga ayaa ugu yar marka hooyo aad ayaan u ixtiraama waayo waxaan ahay gurandambaysa la kook kooliyo.

Waxa aan ugu necebahay qofka beenta ii sheega waxa aan aad ugu jecelahay qofka runta iisheega. waqtiyada firaaqada waxa aan ciyaaraa kubada cagta inta badan iyo marmar aan la joogo asxaabtayda. Waxa aan ka ciyaaraa weerarka kooxda XX Waxa aan aad u jecelahay inaan markasta gooldhaliyo. Kooxda aan kubada taageeraa waa Chelsea oo waxaan rabaa inaan mustaqbalkayga kooxdaa u ciyaaro, insha allah. Hadii ay hamigayga kubadu ii suura geliwaayo waxaan rabaa inaan barto dhinaca dhaqalaha iyo bangiyada oo aan ka shaqeeyo bangiga ama wixii dhaqaalaha ku saabsan, insha allaah

Textens uppbyggnadEleven visar god vilja att kommunicera skriftligt och god tilltro till sin språkförmåga. Eleven fångar läsarens intresse genom sitt sätt att i texten på ett utmärkt sätt förmedla sina upplevelser som en del av presentationen. Det finns en röd tråd med början, fortsättning och avslutning som på ett välutvecklat sätt är anpassade till textens syfte. Meningsbyggnaden i texten fungerar väl och eleven använder de konjunktioner som förekommer i texten på ett korrekt sätt: markaa (då), waayo (varför), ama (eller) och hadi (om). Textens uppbyggnad är tydligt framskriven och texten har också en tydlig koppling till uppgiftens genre.

Språkets struktur Eleven har en god strategi för att ge texten en tydlig struktur samt en välutvecklad och varierad meningsbyggnad. Tempus används korrekt och pronomen syftar på rätt person vilket bidrar till tydligheten. Eleven behärskar i stort sett stavningsreglerna och stavfelen är mycket få. Ett exempel är ugu i stället för uga (mest), ett annat är dhaqalaha där samma ord stavas rätt andra gången det används, dhaqaalaha (ekonomin).

Språklig variation Elevens text visar på ett stort ordförråd som väl täcker behovet för den här uppgiften, exempelvis genom orden gurandambays (yngst), kool kooliyo (bortskämd)och hami (framtidsdröm). Eleven använder också beskrivningar och värderingsord för att


precisera sin framställning, som i hooyo aad ayaan u ixtiraamaa (jag visar stor respekt för mamman) och Waxaan ahay gurandambays la kool kooliyo (Jag är det yngsta bortskämda barnet i familjen). Sättet som eleven väljer orden är också kvalitetshöjande och passande, vilket bidrar till att texten får ett bra flyt och eleven uttrycker sig med god språklig variation.


Elevexempel 6

Asalaaamu calaykum !

Magacay waa X. Waxaan daganahay X oo ku taala Istockoolm oo ah magaala madaxa Swiidhen. Aniga waxaan jira 15 sano, waxaan ku dhashay isbitaalka Karoliinska oo Istockoolm ku yaala. Qoyskeeyga wuxuu ka koobanyahay 5 qof. Aniga oo ah X, hooyadayda X, aabahay X, walaashay X iyo walaashayda X 25 jir aay jirta, waa ay guursatay oo waxa ay u guurtay X. Hooyaday iyo aabahay waxa ay ka imaadeen Soomaaliya 1989. Rinkeby waan jeclahay maadaama garoon kubadeed oo fiican ayey leedahay iyo saxiibo badan oo soomaaliya ka yimid ayaa degan X.

Aniga waxaa igu muhiim ah inaan wax Fiican barto sida aan shaqo fiican mustaqbalka ka helo. Markaas waa inaan iskoolka wax badan ka barto. Waxaan ka helaa banooniga cagta, waxaan ka helaa inaan ciyaaro iyo inaan ka fiirsado TV:ga,waa an jecalahay marka aan saaxiibadayda la ciyaaro banooni iskoolka dabadeed. Koox banooni ah waan u ciyaaraa, magaca kooxda waxa waaye XX. Mustaqbalkayga wili ma dooranin waxa aan ka shaqayn doono. Laakiin marka aan sagaalaad dhamayo oo aan galo dugsiga sare waxaan dooranayaa dariiqa natuurka. Hadda waxaan u malaynayaa in aad naftayda wax ka barateen !


5. avslutningsord

Det här materialet har lyft fram hur lärare kan tolka och förstå kunskapskraven genom att analysera olika aspekter av dem. Detta är ett arbete som lärare utför både systematiskt och intuitivt när de gör bedömningar av elevers kunskaper.

Det kommer aldrig att vara möjligt att en gång för alla slå fast exakt vilka kunskaper eller prestationer som krävs för att motsvara ett specifikt värdeord. Vad innebär det egentligen att ha ”mycket goda kunskaper” om något? Det skulle kräva en beskrivning av alla upptänkliga situationer som kan uppstå, och likaså en beskrivning av alla möjliga elevprestationer för att entydigt kunna besvara den frågan.

Vad man däremot kan göra är att försöka ringa in vilka bedömningsaspekter som man kan utgå från i bedömningen. I detta arbete är samtal kollegor emellan centralt. När lärare gör systematiska analyser av kunskapskraven och därefter diskuterar dem inom professionen blir det möjligt att utveckla en större samsyn och ett gemensamt språk för att beskriva kunskapsnivåer och prestationer.

Det är inte ett arbete som kan utföras centralt för att därefter överlämnas till de verksamma lärarna. Skolverket utfärdar kunskapskraven och erbjuder därefter olika slags stöd för att arbeta vidare med dem. Men det är lärarna som gör bedömningarna i praktiken. Deras kunskap om styrdokumenten, eleverna och om undervisningens faktiska innehåll är det som ytterst kan göra bedömningen säker och rättvis.

http://http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan-for-grundskolan-1.164001

http://http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan-for-grundskolan-1.164001

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning

ISB

N: 978-9

1-7

559-0

50-9

Documents

Kommentarmaterial kk modersmål