of 28/28
Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi Introduktion Introduktion Tobias Johansson Tobias Johansson [email protected] [email protected]

Kognitiv psykologi

  • View
    65

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Kognitiv psykologi. Introduktion Tobias Johansson [email protected] Schema. www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt. Tentamen. 6 nov 9 -12 Blandade frågor på delar av innehållet - PowerPoint PPT Presentation

Text of Kognitiv psykologi

  • Kognitiv psykologiIntroduktion

    Tobias [email protected]

  • Schemawww.distans.hkr.se/joto/kognition.html

    1-2 kapitel vid varje tillflle, eller vning, laboration etc

    Var frberedd, viktigt

  • Tentamen6 nov 9 -12

    Blandade frgor p delar av innehllet

    Fokusera ej p tentamen, fokusera p att upptcka materialet

  • FrelsningarVar frbereddaStll grna frgor, det ger inte alltid svar, men nya vinklarwww.distans.hkr.se/joto/kognition.html

  • UpplggIntroduktion (kap 1)Kartlggning, exempel, historik, principer.

  • TipsTa reda p vad du kan. Att ngot knns bekant behver inte betyda att du kan det.Att testa dig sjlv frbttrar inlrningen.

    Ngra tips till:Sprid ut ditt studerande. Frbered dig infr frelsningarna.Frsk frst materialet, inte bara rmemorisera.Knyt an materialet till dig sjlv. Spekulera och fundera. Frsk upptcka materialet, snarare n att bara lra in det.Ha roligt.

  • Vad r kognitiv psykologi?En del av psykologin som studerar de mentala processer som underligger vrt beteende, tnkande, knslor etc.

    Kognitiv neurovetenskap: samma sak, fast med mer direkt fokus p

  • Klassiska problemomrden inom kognitiv psykologiPerceptionUppmrksamhetInlrning och MinneSprkProblemlsningBeslutsfattande

    Alla dessa fenomen terfinns i en ondlig mngd situationer. Men det r sllan vi sjlva direkt frstr hur fenomenen fungerar.

  • Exempel: SprkAlla i det hr rummet kan tala svenska (eller nt annat modersml).Vi kan t ex omedelbart se att satsen Flyga inte vill gngen dr han sen den. inte r grammatiskt korrekt. Men ingen kan rkna upp alla dom relevanta reglerna i sprket (inte ens en lingvist).

    Allts, vi kan vara medvetna om huruvida en sats r korrekt eller inte, utan att vara medvetna om varfr den r korrekt eller inte. D undrar man: vad r det dr fr regler som jag kan utan att jag vet om det? Hur lrde jag mig dom? Fljer jag verkligen regler omedvetet (se t ex Perruchet, 2005)?

  • Exempel: uppmrksamhet Namnge frgerna frn hger till vnster s fort som mjligt Namnge ge frgerna som ordet str skrivet i frn hger till vnster s fort som mjligt. Namnge ge inte frgen som ordet betyder. Stroop-effekten. Ordens mening bearbetas automatiskt.

  • Exempel: perception och uppmrksamhetSkulle du upptcka en gorilla om du var upptagen med annat? Chansen r ca 50%.

    Inattentional blindness

  • Exempel: minneFrsk minnas fljande:

    1 4 8 3 5 2 3 1 6 7Frsk minnas fljande:Det hr med kognitiv psykologi verkar ju ganska s spnnande.Chunking att skapa meningsfulla enheter kar minnesfrmgan.

  • Exempel: minneVilka faktorer pverkar vad vi minns? En hel del. Misinformation effect.

  • Exempel: uppmrksamhet och minneFrestll er en 10-krona med kungens ansikte p. Tittar han t hger eller vnster?

    I vissa tester har deltagarna svrt att ange detaljer i hur mynt ser ut. Det r ju mrkligt eftersom vi har tittat p mynt tusentals gnger. En frklaring r att vi inte uppmrksammar detaljer, eftersom det inte finns nn anvndning fr det nr det gller att skilja mellan olika mynt.

  • Exempel: perceptionVad frestller bilden?

    Ett enkelt exempel p att perception inte bara r att se det som r dr ute. Vi tolkar, drar slutsatser, gr antaganden. Mestadels omedvetet.

  • Exempel: beslutsfattandeChoice blindness

    Mnga av deltagarna gav ingende skl till varfr de fredrog ett ansikte som de faktiskt INTE hade valt.

  • Gemensamt fr alla exempel hittills r att de utgr omrden dr man frsker underska de komplexa principer och mekanismer som underligger vrt beteende, tnkande, minne, etc. Oftast sker detta via antaganden om underliggande representationer och informationsprocessande mekanismer.

  • Tidig kognitiv psykologiDonder (1868)Simple reaction time < choice reaction time

    Pierce & Jastrow (1884)Diskriminering av vikter ven vid subjektiv gissning.

    HelmholtzOmedvetna inferenser vid perception. T ex, varfr upplever vi inte en skog som fragmentarisk?

  • Forts. tidig kognitiv psykologiEbbinghausFundamentala minnesexperiment.

    Wundt (1879)Frsta psykologiska laboratoriet. Introspektion viktig metod.

    Behaviorismen tar ver psykologin i USA (brjan 1900-talet).Influenser frn logisk positivism vetenskapsteoretisk inriktning.Undvik spekulation om saker som inte r observerbara.

  • BehaviorismEndast beteende ska studeras. Mentala processer behvs inte fr att frklara beteende. I princip allt beteende r inlrt. Watson, Skinner, m fl, menade att generella inlrningslagar baserade p bl a klassisk betingning och operant betingning kunde frklara allt beteende, utan hnvisning till vad som sker inuti individen.Skinner Box

  • Behaviorismens nedgngSkinner (1957) Verbal BehaviorSprkinlrning sker genom imitation och frstrkning. Inga underliggande regler etc.Chomsky - inflytelserik kritikBarn sger saker de aldrig har hrt. Barn generaliserar utifrn saker de hr.Barn lr sig fr snabbt.Vuxna rttar inte bara enligt grammatik, utan efter sanningsvrde ocks.Skinners analys fungerar inte i praktiken, drfr att vi vet inte vilket stimulus som styr en persons yttrande frrn personen har avgett en respons. Som Chomsky sa: the stimulus is driven back into the organism, och dr ville Skinner inte ha det.Sprk har samma underliggande struktur i alla kulturer i princip.

    Det mesta talar enligt Chomsky fr att vi har ett medftt system fr sprkinlrning som innehller en Universal grammar.

  • Forts. behaviorismens fallGarcia vissa associationer r lttare att lra in n andra.Mat-sjukdom, Ljus-elchockBreland och Breland instinktiva beteenden.Tolman kognitiva kartor.

    Cherry, Broadbent, Miller experiment om informationsprocessande.Konferens i Dartmouth (1956) startpunkt fr den kognitiva revolutionen. Mte mellan folk frn olika discipliner, nya ider. Cognitive Science.

  • Tolman kognitiva kartor Trningslabyrint. Vad hnder nr mssen testas hr? Resultat.Resultaten frklaras bst genom att mssen lr sig en kognitiv karta som sedan kan manipuleras fr att hitta nya lsningar. Resultaten r inte s ltta att frklara utifrn behavioristiska principer, t ex att mssen har blivit frstrkta att utfra just de motoriska responser som trningslabyrinten innefattar.

  • Idag studeras beteende bde utifrn beteendebaserade och fysiologibaserade perspektiv.

    A kan t ex vara en persons reaktion, reaktionstid, eller bedmning av ngot slag.B kan t ex vara kad aktivering i en viss region i hjrnan, eller att en viss elektrisk respons ger rum vid en viss tidpunkt efter ett stimulus. C r svr att uppskatta kausalt, ven genom brain imaging.

    Fr att uppskatta C kan man dock manipulera fysiologi och sen mta beteenderespons (Beck et al., 2006). T ex genom transcranial magnetic stimulation, dr man minskar aktiviteten i ett visst omrde och ser vilken effekt det fr.

  • ExperimentManipulering och kontroll av variablerOrsakssamband

    InlrningMinneKategoriseringOsv..

  • NeurokognitionExperiment eller kvasiexperiment i samband med mtning av hjrnanHjrnaktivitetElektrofysiologiEnstaka cellerDynamiska responser, utveckling ver tid

  • Kognitiv modelleringKonstruktion av matematiska modeller utifrn principer om representation och informationsprocessandeModellerna implementeras och testas p samma material som deltagare och ger responserVilken modell motsvarar deltagarna bst?Model selection

  • Nsta gngKognition och hjrnanLs p ordentligt