Känner du igen dig?

Speglar detta dokument dina perspektiv på vilka som är de största möjligheterna och hindren för ökad

inkludering?

Nu har vi haft möjlighet att lyssna in många olika perspektiv. Du får detta dokument för

att du var en av dem som vi lyssnade på. Nu skulle vi vilja fråga dig: Känner du igen dig?

Notera att du inte behöver vara överens om allt som står där, det kan ju vara någon

annans perspektiv på frågan.

Under dialogerna och samtalen har flera konkreta förslag på vad som kan göras kommit

fram. Alla dessa förslag kommer att tas med till vårens arbete och finns inte med i denna

rapport.

Perspektiv på möjligheter och hinder med att

inkludera flera i Fagersta kommun

Detta dokument sammanställer de perspektiv som framkommit i drygt 50 dialogträffar

och enskilda samtal.

Inget av det som finns i denna rapport är att betrakta som den enda sanningen, utan är

underlag för de fortsatta samtalen.

Dialogerna och samtalen har genomförts under hösten och vintern 2016 med dig som bor

eller arbetar i Fagersta samt dig som är politiker eller tjänsteperson i kommunen.

Totalt har drygt 400 personer deltagit, dialogerna har genomförts på svenska, engelska,

finska, arabiska, tigrinja och somaliska.

Det som framkommit utgör underlag för bildande av arbetsgrupp för att tillsammans

arbeta vidare med att öka inkluderingen i Fagersta.

En arbetsgrupp/processgrupp är ett forum där politiker, tjänstepersoner och

representanter från civilsamhället och näringslivet tillsammans kommer fram till konkreta

förslag.

Vad är ett perspektiv?

”Perspektiv, i dialogsammanhang, betecknar en människas eller en

grupp av människors ståndpunkt i förhållande till en fråga eller ett

problem.” Källa: SKLs Nätverket för komplexa samhällsfrågor

Beroende på var man befinner sig

och tittar på cylindern,

ser man en rektangel eller en cirkel.

Båda är perspektiv och båda är rätt.

11 teman

• Ansvar – inställning – inkludering

• Arbete – för alla?

• Boende – sida vid sida eller skilda åt?

• Föreningslivet – får alla vara med? Kan och vill alla vara med?

• Föräldraskap – är det annorlunda att vara förälder i Sverige?

• Information – vad är viktigt att veta? Och för vem?

• Otrygghet – rädsla för det okända

• Skola – mångkulturellt ja! Men inte på mitt barns bekostnad

• Språk – du måste lära dig språket. Men jag vill inte prata med dig!

• Vinnare och förlorare – what´s in it for me?

• Att mötas – på jämlika villkor

1. Ansvar - inställning – inkludering

”Man ska ta seden dit man kommer”

• Vi ska alla anpassa oss efter varandra. Vi har alla ett ansvar att ta reda på vilka

skyldigheter och rättigheter vi har, samt om vi inkluderas eller inte! Alla har dessutom

ansvar att se till att inkludera de som visar att de vill inkluderas.

• Det är kommunens fel de har gjort för mycket och fråntagit människor ansvar.

• Det måste vara frivilligt om man vill vara inkluderande eller bli inkluderad. Respekt för

varandra!

• Bor man i Fagersta då är man en loser.

• En vanlig svensk kan känna sig väldigt utanför.

• Det är de som kommer till vårt land som ska integreras i samhället och vår kultur inte

tvärtom.

• Om vi hade velat hade fler redan nu inkluderats. Om vi inte gör något så kommer den

starkaste gruppen ta över.

”Sluta gnäll det gäller alla! Offerkoftan är på hela tiden!”

2. Arbete – för alla?

• Det är viktigt att alla bidrar och att arbeta är att bidra. Alla ska dra sitt strå till stacken.

Man måste visa att man vill arbeta, alla gör inte det.

• Det är svårt att komma in på arbetsmarknaden. Kontakter går före utbildning.

Fördomar emot grupper gör att företag inte anställer vem som helst.

• Byråkrati hindrar högutbildade nyanlända från att komma in på arbetsmarknaden.

• Praktik som en möjlighet till förankring på den reguljära arbetsmarknaden upplevs

ibland som att man blir utnyttjad av arbetsgivare. Människor tycker att de fastnat i

”praktikträsket”.

• För att komma in på arbetsmarknaden måste man visa att man kan komma i tid, ta

instruktioner, visa resultat, vara självständig, inte hänga på sociala medier m.m.

Alltså förstå sociala koder kopplat till arbete.

• Många går utan arbete eller sysselsättning samtidigt som behoven inom kommunen

och föreningslivet är stora.

• Arbetsförmedlingen hjälper inte till med integration. De aktiviteter inom

arbetsmarknadsområdet som erbjuds matchar inte behoven och upplevs som

värdelösa.

• Personer som deltar i verksamhet inom kommunens arbetsmarknadscentrum

upplever att praktiken inte leder vidare till arbete.

”Det sitter i generna att man behöver arbeta för att bli accepterad.”

3. Boende - sida vid sida eller skilda åt?

• Boendesituationen att det inte finns några lediga lägenheter är ny. De som finns

tillgängliga har ofta dålig standard. Hyresvärdar upplevs som oseriösa, de lägger

ansvaret för grundutrustning på den boende.

• Lägenheter hyrs ut med ohyra såsom kackerlackor och vägglöss samt utan vitvaror.

Hyresgäster tvingas själva bekosta grundläggande utrustning samt reparationer

• Kunskapen om skyldigheter och rättigheter bland hyresgäster är låg. En del

människor vet inte hur man ska bete sig i en lägenhet.

• Det sker en flykt av svenskar från ett område/hyreshus om det flyttar in invandrare

där. Människor väljer att bo med folk av samma ursprung, jmf med utvandringen till

Amerika vid förra sekelskiftet.

• Människor med utomeuropeiskt ursprung har svårare att få lägenhet. En del

hyresvärdar vill inte hyra ut till ensamstående nyanlända - med farhågan det är svårt

att kontrollera hur många som bor i lägenheten.

• Det enda sättet att komma åt problemet med segregation är att sprida ut folk i olika

bostadsområden.

• Områden är olika trygga och Hantverksvägen utpekas som laglöst land.

”Jag tror inte att Hantverksvägen är Sverige. Det finns inga regler där.”

”Jag är rädd att det jag säger ska nå fel person och jag då riskerar att bli vräkt.”

4. Föreningslivet- Får alla vara med? Kan och vill alla vara med?

• Det är svårt att få vänner här, särskilt om man inte är sportintresserad.

• Fagersta är en föreningsstad, vi ska mötas i föreningslivet. Det är där inkluderingen

kan ske. Vi ska mötas i det som förenar: Mat, musik, dans, sport m.m.

• Stort ansvar vilar på enskilda föreningar. Det saknas resurser att möta andra

språkgrupper och ekonomiskt svaga deltagare.

• Utomeuropeiska flickor saknas i föreningslivet. De har ofta inte tillåtelse hemifrån att

delta i lika stor utsträckning som andra grupper.

• Kommunen ger bara stöd till de föreningar som gör aktiviteter för invandrare och

”våra” barn glöms bort.

• Medlemmar i föreningar tycker att de är kunder med rätt att ställa krav istället för att

hjälpa till då de har betalat medlemsavgift.

• Befintliga föreningar önskar att fler kunde engagera sig för att bli ledare.

• Människor från andra kulturer har ingen föreningslivstradition och saknar kunskap om

varför man ska vara med i en förening. Det är många som inte vet hur föreningar

fungerar, till exempel att arbetet sker ideellt.

• Ensamstående föräldrar har svårt att engagera sig i föreningslivet då de saknar

möjlighet till barnvakt.

”Man kan inte tvinga folk att umgås det skulle kännas jättekonstigt. Jag måste hitta mina

vänner genom mina intressen.”

5. Föräldraskap – Är det annorlunda att vara förälder i

Sverige?

• När barn lär sig språket före sina föräldrar skapas ett annat maktförhållande i

familjen. Det finns risk att barn systematiskt lurar sina föräldrar.

• Barn berättar att när föräldrar slutar på SFI går de på praktik två till tre gånger i

veckan sen sitter de hemma och säger att de inte har något jobb.

• En del föräldrar kan inte stötta eller vet hur de ska uppfostra sin barn.

• Det finns ett rykte att socialtjänsten ”tar barn”. Det skapar en rädsla för socialtjänsten

och då vågar man inte be om hjälp.

• Många av dagens barn har tappat respekten för vuxna.

• Svenskfödda barn uppvuxna i familjer där föräldrar inte har förmåga att stötta barnen,

kan känna ett utanförskap och sakna framtidshopp.

• Det finns en maktlöshet hos föräldrar från andra kulturer utifrån föräldraskap i

Sverige.

• Det finns en sorg att inte kunna hjälpa sitt barn i skolan för att man saknar språk och

utbildning.

• Unga som misslyckas med skolan, lämnar i förtid och riskerar att hamna i droger och

kriminalitet.

”Jag är rädd för mitt barn.”

6. Information – vad är viktigt att veta? Och för vem?

• Vem som säger vad, till vem, när och på vilket sätt har avgörande betydelse.

• Uppgifter som finns på sociala medier betraktas som sanningar. Människor väljer den

information som stämmer överens med den egna åsikten.

• Den muntliga informationen är viktig. Myndigheter behöver tänka på att inte bara

skicka ut skriftlig information.

• Gå ut med mer information om nyanlända, att de inte får allt. Det är viktigt för att

hindra ryktesspridning.

• Det finns ett stort behov av information. Många vet inte vad demokrati är, att det är

viktigt att passar tider, vilka regler som gäller m.m. Det är svårt med juridiska frågor.

• Informera mer om skyldigheter, lagar och regler.

• Man ser försörjningsstöd som en rättighet, att det är en sorts ”lön”.

• Klockan är en viktig faktor i Sverige. Vill man bli inkluderad måste man förstå det.

• Det är svårt att förstå och knäcka de sociala koder som gäller här.

• De som är chefer på kommunen, hos polisen och andra myndigheter saknar kunskap

och förståelse om andra kulturer.

”Möjlighet att orientera sig: Människor behöver en farstu innan man går in i huset

Sverige. Man behöver veta vad man ska ta på sig, ta av sig och ta med sig.”

7. Otrygghet – rädsla för det okända

• Äldre människor vågar inte gå ut på kvällarna. Det behövs mer poliser.

• Vi blir annorlunda behandlade för att vi bär sjal.

• En granne kastade ägg på oss och hotade med kniv. Det har blivit ett hårdare klimat

och alltmer vanligt med hot.

• Det förekommer att flera personer utan körkort ändå kör bil. Polisen kontrollerar inte

körkortsinnehav.

• Vi är rädda för polisen.

• Folk vågar inte säga ifrån, till exempel gå emellan vid bråk. Man är rädd att man ska

råka illa ut.

• Det finns nättroll som skriver lögner om olika grupper på sociala medier. Motivet är att

öka hat och rädsla människor emellan.

• Fagerstabor är rädda för nya människor.

• Det finns en rädsla och fördom att alla muslimer är terrorister.

”Jag drömmer mardrömmar efter brand i källaren.”

8. Skola – mångkulturellt ja! Men inte på mitt barns bekostnad

• Närhetsprincipen är ett hinder.

• Barnen får inte den kunskap de behöver idag. Vi ser att barn från olika skolor har

skillnad i kunskapsnivå när de kommer till högstadiet.

• Västanfors och Mariaskolan har alltid setts som bättre. Så har det låtit i över 40 år i

den här kommunen.

• Barnen placeras ut i klasser för tidigt. Man pratar om att språkbada elever. Det är inte

lätt att språkbada i en klass på Alfaskolan med 17 nyanlända och 4 svenska barn.

Vem språkbadar vem?

• Mycket bottnar i en rädsla att vi inte vill att våra barn ska blandas med utlandsfödda

barn. Då säger man att det blir sämre förutsättningar men det handlar om rädsla för

andra kulturer.

• I den globala värld vi lever i, förlorar Mariaskolans elever på att inte finnas med i ett

mångkulturellt sammanhang.

• Det finns elever som kan språket men inte andra ämnen. Då får de vara kvar i

förberedelseklass istället för att vara med i vanlig klass i de ämnen de kan.

• Om alla barn hade en klassplacering så skulle de automatiskt få vara med i ämnen

som de behärskar och även vid friluftsdagar, profildagar m.m. Idag glöms barnen i

förberedelseklass bort, de är vid sidan av.

”Det sitter inga svenskar i elevhallen på Brinellskolan”

9. Språk – du måste lära dig språket. Men jag vill inte prata

med dig!

• Hur ska vi få jobb om vi inte kan språket?

• Språket är prioritet ett! Om man inte kan språket vågar man inte blanda sig med

andra.

• Vi som kan språket, är vi integrerade? Nej! - Det handlar inte om språket -

• Det är ett hinder att bara umgås med dem som pratar samma modersmål.

Brinellskolan är uppdelad i olika våningsplan där språkintro och SFI är för sig själva.

• Det är flest somaliska kvinnor som har fått sluta SFI efter 1 050 studietimmar utan att

ha nått målen.

• Vi vill sluta på SFI och ha praktik istället. Har man gått två år på SFI så ska man

kunna prata hjälpligt.

• SFI undervisningen är för akademisk. Det viktigaste är att eleverna får ett

konversationsspråk och får ett uttal som gör att man blir förstådd.

• Vi vågar inte prata svenska av rädsla för att säga fel och bli missförstådda. Många

tror att om de inte kan svenska kan man inte vara med på någonting.

• Synd att man inte får gå på SFI under tiden man söker asyl.

• Biblioteket är helt öppet för alla. Vi köper in böcker och tidskrifter på olika språk. Vi är

jätteviktiga!

”De som bor här och kan språket borde ta första steget”

10. Vinnare och Förlorare - what´s in it for me?

• Kakan räcker inte till alla.

• Inkludering sker på min bekostnad, vi har släppt så mycket på svenska traditioner för

att inte såra invandrare.

• Det finns en upplevelse och känsla hos många att man är utanför.

• Samhället har en tendens att glömma genusfrågor, kvinnors behov glöms bort.

• Ordet inkludering förknippas med kostnader och åtgärder som ska ge nyanlända

förtur in i olika projekt samt arbetsplatser. Det kanske inte är på det viset men det är

så många uppfattar det. Tanken är god men det slår så fel. Man ser invandrarna som

ett hot.

• Vi vet varför missnöjet växer och varför SD får alltmer stöd. Stora flyktingströmmar

och missnöje med etablissemanget, samt att man upplever att ingen lyssnar.

• Resurserna räcker inte och människor ställs emot varann. Många ser sig som

förlorare och ser den egna platsen som hotad.

• Det finns bara vinnare! Vi svenskar vinner på att berika oss med andra erfarenheter

och kulturer och vice versa.

”Hur kommer det sig att invandrare får praktikplatser men inte våra svenska barn?”

”Det är mina pengar som andra får-då är de vinnare och jag är förlorare”

11. Att mötas – på jämlika villkor

• Man borde mötas i likheter och hitta gemensamma nämnare. Inte bara hindras av

olikheter.

• Svenskar är bara sociala med varandra i den egna familjen.

• Man behöver två olika kompisar. En som är som jag med samma kultur och bakgrund

och en som kommer från Sverige.

• Känslan av att man får vara med är viktig.

• Att vara svensk och flytta till Fagersta och få nya vänner när man är vuxen är inte

heller så lätt.

• Svenskar säger en sak men agerar på ett annat sätt. Not at my backyard!

”Är det inget större fel på en människa annat än att den har fel kläder, är det en riktigt bra

människa!”

Vad händer nu?

Skicka in dina synpunkter om du saknar något i materialet senast den

31 januari till inkluderaflera@fagersta.se

Nu går vi vidare till nästa fas!

Du kommer att bli inbjuden till ett uppstartsmöte

under vår/vintern 2017!

Vid mötet kommer det att bildas arbetsgrupper som ska jobba vidare

med några av ovanstående teman. Grupperna ska hitta prioriteringar

och förslag till åtgärder och aktiviteter som sedan skickas till politiken

för beslut. Mer information: fagersta.se/inkluderaflera

Tid och plats meddelas inom kort!