PM 2015-01-30 Författare: Tomas Wisell, Martin Jerksjö, Erik Fridell, Sebastian Bäckström, IVL

Översyn och uppdatering av emissionsfaktorer för Naturvårdverkets underlag för beräkning av koldioxidutsläpp i rapporteringen enligt miljöledningsförordningen

Bakgrund

I januari 2010 trädde Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter i kraft

(Miljöledningsförordningen). Enligt denna ska myndigheter ha ett miljöledningssystem som

integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet.

Det innebär att den miljöpåverkan som myndighetens verksamhet kan ge upphov till ska utredas.

Tre områden är prioriterade i regeringens uppdrag till myndigheterna: Resor, energi och

upphandling. Varje år ska myndigheter redovisa miljöledningsarbetets effekter inom dessa

områden enligt bilagan i Miljöledningsförordningen.

För att beräkna sina utsläpp av koldioxid i samband med tjänsteresor och övriga transporter

tillhandahåller Naturvårdsverket en beräkningsmall för sina anställda innehållande schablonvärden

av emissionsfaktorer för koldioxid (CO2). Denna beräkningsmall ligger i ett separat MS Excel-

dokument.

Syfte

Syftet med detta uppdrag är att kvalitetssäkra och uppdatera befintliga schabloner för

koldioxidutsläpp från tjänsteresor och övriga transporter, samt utvärdera och eventuellt förändra

den befintliga kategoriseringen och namngivningen av resesätt.

Metod

Utvärdering och översyn

Översynen av de nuvarande värdena utgår ifrån de krav som finns beskrivna i vad myndigheterna

ska rapportera i bilaga 3, Bilagan till miljöledningsförordningen, del 2, avsnitt 1 Tjänsteresor och

övriga transporter.

Principen för översynen är att utgå ifrån de vanligaste resesätten som finns idag och som används

inom tjänsten. I vissa fall har IVL bedömt att en viss kategori i det befintliga beräkningsverktyget

inte är relevant utifrån dagens förhållanden utan behöver splittras upp i två eller flera nya

kategorier, i andra fall helt utgå. I vissa fall har IVL också lagt till kategorier som inte fanns i den

gamla beräkningsmallen. Det kan också vara så att själva benämningen har bedömts som olämplig

eller att den behöver kompletteras på något sätt.

Analysen av befintliga schabloner baseras i stor utsträckning på den samlade kompetensen och

erfarenheten på IVL inom området emissions- och bränsleförbrukningsfaktorer och miljö- och

klimatkalkyler för transporter och arbetsmaskiner. Denna erfarenhet bygger bl.a. på IVLs 20-åriga

erfarenhet av tillämpning och utveckling av NTM:s miljökalkylverktyg för transporter NTMCalc

(Nätverket för Transporter och Miljö - http://www.transportmeasures.org).

Under utredningsarbetet har också ett stort antal relevanta källor för beräkning av

emissionsfaktorer hittats, varifrån en betydande del av dataunderlaget hämtats. Dessa presenteras i

bilaga 1 och i referenslistan.

Beräkningsförutsättningar

Samtliga värden representerar utsläpp av fossil koldioxid (kg CO2, ej ekvivalenter) från avgasrör. I

fallen med spårtrafik utgår värdet från utsläpp av produktion av elen. Emissionsfaktorer är alltså

inte livscykelbaserade, vilket skiljer sig från de värden som förekommer i t.ex. NTM (anges som

”Well to Wheel”).

Generella beräkningsprinciper utgår ifrån den bästa tillgängliga informationen angående

bränsleförbrukning, energi- och kolinnehåll i bränslen, beläggningsgrad (antal personer/fordon),

uppgifter om personkilometrar, officiella emissionsfaktorer för fordonskilometrar (t.ex.

Trafikverkets emissionshandbok) eller från ”färdiga” värden som levererats direkt från

myndigheter, organisationer eller företag.

I fallet arbetsfordon och arbetsmaskiner bygger våra bedömningar främst på IVL:s och

Trafikverkets arbete med den s.k. arbetsmaskinsmodellen, som IVL under senare år tagit över från

Trafikverket, och vidareutvecklat och tillämpat i en rad uppdrag för såväl Trafikverket som

Naturvårdsverket (SMED – internationella rapporteringen) under de senaste 5-10 åren.

För sjöfart finns två resetyper i beräkningsmallen: skärgårdstrafik och färjetrafik. För

skärgårdstrafik finns mycket lite data tillgängligt. Det föreslås att nuvarande värde behålls. För

färjetrafik föreslås ett nytt värde som hämtats från NTMCalc.

Resultat

Värden på samtliga emissionsfaktorer som återfinns i beräkningsmallen har sammanställts tillsammans med metadata bestående av sammanfattande förklaringar, beräkningsförutsättningar och källhänvisningar i en tabell i Bilaga 1.

http://www.transportmeasures.org/

Bilaga 1. Metadata till framtagna emissionsfaktorer.

Ny indelning från 2015

Värde i beräknings-mall

Förklaring Beräkningsförutsättningar Källor

Drivmedel

Vägtrafik (personbilar och tunga fordon)

Bensin E5 (inkl elhybrid)

2,24 Bensin med 5 % etanol Baserat på emissionsfaktor för ren bensin given av SPBI. Justerat för genomsnittlig låginblandning 2013.

SPBI (2015), Trafikverket (2014)

Diesel (B11) 2,27 Diesel med 11 % bioinblandning (RME + HVO). Baserat på emissionsfaktor för ren diesel given av SPBI. Justerat för genomsnittlig låginblandning 2013..

Trafikverket (2014)

Diesel (B20) 2,03 Diesel med 20 % bioinblandning (RME + HVO).

Denna dieselkvalitet är ett uppskattat genomsnitt av bioinblandningen i de stora bränslebolagens dieselkvaliteter som har störst andel bioinblandning. Preems (ACP Evolution),Statoil (Miles Diesel Bio), OKQ8 (Diesel Bio+)

Preem (2014) Statoil (2015) OKQ8 (2015)

Diesel (B100) 0 Helt biologiskt diesel. Antaget att bränslet har helt biogent ursprung.

Antaget inget fossilt utsläpp.

E85 0,47 E85 vars etanolinnehåll varierar under året; sommar (85 % Etanol) och vinter (75 % Etanol)

Beräknat på i genomsnitt 81% etanol och 19% ren bensin.

SPBI (2015), Preem (2014)

Naturgas 2,74 Gas av fossilt ursprung.

Beräknad utifrån angiven gaskvalitet och gassammansättning vid inloppet till det svenska naturgasnätet. Snittvärden för 2013 var: 0,057 kg CO2/MJ naturgas 39,04 MJ/Nm3 naturgas (undre värmevärde) 0,81 kg/Nm3 naturgas

Swedegas (2015)

Fordonsgas

1,07 Gas som är blandning av biogas och fossil naturgas. Baserat på det nationella snittet 2013: 61 % biogas och 39 % naturgas.

Trafikverket (2014)

Biogas

0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung. Antaget inget fossilt utsläpp.

Arbetsmaskiner

Diesel (B11) 2,24 Diesel med 11 % bioinblandning (RME + HVO). Baserat på emissionsfaktor för ren diesel given av SPBI. Justerat för genomsnittlig låginblandning 2013.

Trafikverket (2014)

Körsträcka eller drifttid Vägtrafik- personbilar I detta avsnitt är kg CO2/km beräknad som en produkt av bränsleförbrukningen (l/km) och fossila kg CO2/l. Den senare parametern har beskrivits i avsnittet ovan. I tabellen nedan beskrivs källor till bränsleförbrukningsdata.

Bensin (E5) 0,18 Genomsnittlig bränsleförbrukning (B0) har hämtats från emissionsmodellen HBEFA och är ett nationellt genomsnitt för 2013.

Antagit samma bränsleförbrukning som för E0 (E5 finns ej i HBEFA).

HBEFA (2014)

Diesel (B11) 0,13 Antagit samma bränsleförbrukning som för B0 (B11 finns ej i HBEFA).

Diesel (B20) 0,12 Antagit samma bränsleförbrukning som för B0 (B20 finns ej i HBEFA).

Diesel (B100) 0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung. Antaget inget fossilt utsläpp.

FFV 100% bensin 0,18 ”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på två olika bränslen, men i detta fall helt går på bensin.

Baserat på genomsnittlig bränsleförbrukning av E85 i flexifuelbilar år 2013 enligt HBEFA. Motsvarande förbrukning när fordonet körs på bensin har beräknats genom att multiplicera förbrukningen (g/km) E85 med 1.5. Faktorn kommer från HBEFA och tar hänsyn till olika energiinnehåll i bränslena samt övriga faktorer som att motorer i vissa flexifuelbilar är mindre effektiva vid bensindrift jämfört med E85.

HBEFA (2014)

FFV 100% E85 0,05 ”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på två olika bränslen, men i detta fall helt går på E85

Baserat på genomsnittlig bränsleförbrukning av E85 i flexifuelbilar år 2013 enligt HBEFA.

HBEFA (2014)

FFV mix 0,13 ”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på två olika bränslen.

Antaget en bränslefördelning på 50/50 mellan körning på bensin (E5) och E85.

Bifuel 100% biogas

0 Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i detta fall som går helt på biogas.

Antaget inget fossilt utsläpp. HBEFA (2014)

Bifuel 100% naturgas

0,13 Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i detta fall som går helt på naturgas.

Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning (naturgas) från HBEFA.

HBEFA (2014)

Bifuel fordonsgas 0,05 Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i detta fall som går på fordonsgas, vilket är en blandning av biogas och naturgas.

Baserat på 61 % biogas och 39 % naturgas. Baserat på det nationella snittet 2013.

Trafikverket (2014)

Bifuel bensin 0,15 Bifuel- ett fordon med två olika bränslesystem, i detta fall som går helt på bensin.

Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning (naturgas) från HBEFA. Antaget att bränsleförbrukningen i kg/km är ca 2% högre vid bensindrift.

HBEFA (2014)

Elhybrid/Plug-in hybrid

0,11 Elhybriden är ett fordon som kan gå både på el och bensin.

Baseras på en genomsnittlig bränsleförbrukning för bensinbilar Euroklass 3-6 år 2013. Erhållen bränsleförbrukning för bensinbilarna har sedan reducerats med 30 %. Siffran har stämts av med bl. a. DECC (2014) och av fordonstillverkare angivna siffror.

DECC (2014), HBEFA (2014)

Personbil generell 0,16 Medelpersonbilen i Sverige. Benämnd ”Medel” i den gamla beräkningsmallen.

Siffran baseras på fördelning i HBEFA av fkm mellan olika bränslen år 2013.

HBEFA (2014)

Vägtrafik- tunga fordon Lätt lastbil, bensin (E5)

0,18 Lastbil med vikt 3,5 ton med släp Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för dieseldrivna tunga lastbilar med släp år 2013 i HBEFA.

HBEFA (2014)

Lastbil med släp (B20)

0,76 Lastbil med vikt >3,5 ton med släp Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11) HBEFA (2014)

Lastbil med släp (B100)

0 Lastbil med vikt >3,5 ton med släp Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11) HBEFA (2014)

Motorcykel (E5) 0,102 Motorcykel Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för motorcyklar år 2013 i HBEFA.

HBEFA (2014)

Moped (E5) 0,055 Moped Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för mopeder år 2013 i HBEFA.

HBEFA (2014)

Arbetsmaskiner

Arbetsmaskiner (Samtliga)

Se beräkningsmall

Arbetsmaskinerna är indelade i 14 kategorier, och detta har inte ändrats sedan den tidigare beräkningsmallen. Underindelningens benämning har emellertid ändrats från tidigare angivna medeleffekten till ett effektintervall vilket underlättar val av rätt kategori. Bedömningen kommer från den s.k. arbetsmaskinsmodellen som först utvecklades av Trafikverket med sedan tagits över av IVL.

IVL har vidare utvecklat arbetsmaskinmodellen och tillämpat i en rad uppdrag för såväl Trafikverket som Naturvårdsverket (SMED – internationella rapporteringen) under de senaste 5-10 åren. I denna modell har året 2013 lagts in för att modellen ska beräkna de mest korrekta värdena.

Trafikverket, IVL (2015a)

Taxi Taxi – stor andel miljöbilar Alternativ 1: Känt antal resor

0,74 Detta alternativ väljer man om man är på en ort med mycket hög andel miljöbilar och bilar som går på förnyelsebara bränslen. Baserat på uppgifter från Taxi Stockholm, vilka har 35% marknadsandel i Stockholm. Andelen ”miljöbilar” i deras flotta är 96% och andelen biogasbilar är 80%.

Beräknat på emissionen 0,059 kg CO2/km och medelresa på 12,5 km.

Taxi Stockholm (2014)

Alternativ 2: Känd körsträcka

0,059 Beräknat på emissionen 0,059 kg CO2/km

Alternativ 3: Känd kostnad

0,003 Beräknad på en medelkostnad per resa på 255 kr, och på emissionen 0,059 kg CO2/km och en medelresa på 12,5 km.

Taxi – svenska genomsnittet

Alternativ 1: Känt antal resor

0,91

Detta motsvarar hela Sveriges taxiflotta och har en lägre andel miljöbilar och bilar med förnyelsebara bränslen. Baserat på uppgifter från Svenska taxiförbundets 2014.

Beräknad på det kända utsläppet per km (se raden nedan) och på kg CO2/resa och kg CO2/km från avsnittet Taxi-stor andel miljöbilar.

Svenska Taxiförbundet (2014), Taxi Stockholm (2015)

Alternativ 2: Känd körsträcka

0,073

Beräknat på taxiflottan i Sverige och taxiflottan i Stockholm och deras relationer med avseende på utsläpp (faktor 1,23), vilken har beräknats genom att vikta in emissionsfaktorer för respektive fordonsslag.

Alternativ 3: Känd kostnad

0,004 Beräknat på det kända utsläppet kg CO2/km och kg CO2/kr från avsnittet Taxi-stor andel miljöbilar, samt utsläppet kg CO2/km från raden ovan.

Nationell och regional kollektivtrafik

Tåg SJ generellt (förnybar el)

0,000002 SJs tåg i allmänhet. Elen kommer från vatten- och vindkraft

SJs kalkylverktyg: Beräkningsförutsättningar: Tåg X2000, 100 % förnybar energi, Göteborg-Stockholm: 456 km.

SJ beräkningsverktyg

Tåg IC/loktåg (nordisk elmix)

0,009 SJs Intercitytåg, traditionella längfärdståg. Nordisk elmix, se kolumnen till höger.

Beräknat på 0,09 kWh/pkm från SJs kalkylverktyg. ”Nordisk elmix” varierar över tid och mellan år, och baserat på medel för hela nordiska elproduktionen inklusive export och import. Baserat på värden om nordisk elmix över tid och expertutlåtanden, bedömning är att värdet 0,100 kg CO2/kWh är rimligt.

SJ, Värmeforsk (2011),IVL (2011), IVL (2015b)

Snabbtåg X2000 (nordisk elmix)

0,007 SJs X2000-tåg. Nordisk elmix, se kolumnen till höger.

Beräknat på 0,07 kWh/pkm från SJs kalkylverktyg, i övrigt se raden ovan.

SJ, Värmeforsk (2011), IVL (2012)

Buss landsväg (diesel)

0,059 Buss som går mellan städer (och i städer).

Beräknat på det generella utsläppet på 0,67 kg CO2/fkm från Trafikverkets emissionshandbok för landsvägsbussar, samt medelbeläggningen på bussar i Sverige vilket är 11,3 personer. (2012)

Trafikverket (2014), SKL/ Trafikanalys (2012)

Lokal kollektivtrafik Buss tätort generell

0,041

Stadsbuss. Denna kan användas om man inte vet vilken typ av buss man har åkt, vilket förmodligen är vanligt. Det representerar en blandning av SL:s fordonsflotta.

Beräknad på SLs totala koldioxidutsläpp delat på SL:s totala personkilometrar för bussar år 2012: 81 000 ton CO2 och 1830 miljoner pkm.

SL (2012)

Buss tätort (diesel)

0,064 Stadsbussar. Beläggningen har utgått ifrån Stockholm.

Beräknat på det generella utsläppet på 0,96 kg CO2/fkm från Trafikverkets emissionshandbok för stadsbussar, samt medelbeläggningen på bussar i Stockholm vilket är 15,1 personer. (2012)

Trafikverket (2014), SKL/ Trafikanalys (2012)

Buss tätort (etanol)

0,016 Stadsbussar som går på E85 eller E95, mestadels finns dessa i Stockholm och de går på E95.

Beräknat på fossila CO2 från etanolbussar (5311 ton) och fordonskm (22 Mfkm) från etanolbussar i Stockholm. Beläggningen utgår ifrån Stockholm (15,1). Jämfört med beräknat värde från www.frida.se, Trafikverket och Gröna bilister.

SL, www.frida.port.se (2013), Gröna bilister (2012), Trafikverket (2014)

Buss tätort (fordonsgas)

0,030

Beräknat på energiförbrukning och fordonskm från www.Frida.se, kolinnehåll från Trafikverket och energiinnehåll från Gröna bilister, för fordonsgasbussar i Sverige. Beläggningen utgår ifrån Stockholm (15,1).

www.frida.port.se (2013), Gröna bilister (2012), Trafikverket (2014)

Buss tätort (biogas)

0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung. Antaget inget fossilt utsläpp.

Buss tätort (biodiesel)

0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung. Antaget inget fossilt utsläpp.

Övrig spårtrafik (nordisk elmix)

0,000002 Tunnelbana, lokala tågbanor, pendeltåg och spårvagnar. Rimligt att utgå ifrån Stockholm då det mesta av sådan spårtrafik finns där.

Beräknat på SLs totala CO2-utsläpp (7000 kg) och totala antal personkm (3411 Mpkm) från spårtrafik. Därefter räknat upp värdet med förhållandet mellan förnybar el (SJ) och nordisk elmix (faktor 3325). För info om nordisk elmix, se raden Tåg IC loktåg.

SL (2012), SJ

http://www.frida.se/http://www.frida.port.se/http://www.frida.se/http://www.frida.port.se/

Övrig spårtrafik (förnybar el)

0,007

Tunnelbana, lokala tågbanor, pendeltåg och spårvagnar. Elen kommer från vatten- och vindkraft Rimligt att utgå ifrån Stockholm då det mesta av sådan spårtrafik finns där.

Beräknat på SLs totala CO2-utsläpp (7000 kg) och totala antal personkm (3411 Mpkm) från spårtrafik.

SL (2012)

Flyg

Inrikes 0,129

FOI har beräknat utsläppen av bland annat bränsleförbrukning och koldioxid. Emissionsberäkningarna baseras på den trafikstatistik som Transportstyrelsen får från samtliga trafikflygplatser i Sverige. För att göra en precisare uppskattning mellan två destinationer hänvisas till ICAO:s beräkningsverktyg, se raden nedan.

Beräkningarna utgår ifrån den närmsta flygvägen mellan två flygplatser, och kan vara något underskattade, men är tillförlitliga för att uppskatta storleksförhållandet mellan inrikes- och utrikesutsläppen. År 2013. Destinations-tabellerna är inte reviderade med undantag av några destinationer i Sverige som tagits bort då flygplatsen lagts ner.

Transportstyrelsen (2015)

Utrikes 0,085

Värdet blir starkt beroende av destination och därmed vanskligt med ett generellt värde. För att göra en precisare uppskattning mellan två destinationer hänvisas till ICAO:s beräkningsverktyg: http://www.icao.int/environmental-protection/CarbonOffset/Pages/default.aspx

Transportstyrelsen (2015)

Sjöfart

Skärgårdsfärja 0,134

Värdet föreslås inte ändras. Värdet kommer från en studie för NTM som skärgårdstrafiken i Stockholm har analyserat avseende bränsleförbrukning och persontransporter.

Bygger på ett antagande om 30% beläggning NTM, Waxholms-bolaget

Färjetrafik, utland 0,567

För färjetrafik föreslås ett nytt värde hämtat från NTMCalc. Värdet blir starkt beroende av ett antal antaganden. Storleken på färjan är viktig då större fartyg generellt är mer bränsleeffektiva. För färjor som går längre sträckor (med hytter) fås generellt högre värden eftersom de tar relativt sett få passagerare i relation till storleken. Fartygets hastighet har stor betydelse och snabbfärjor kommer att ha högre värden än det föreslagna. En

Bygger på en färja med en dödvikt av 5000, en passagerarkapacitet på 1500, en beläggningsgrad på 37% samt att 48% av emissionerna allokeras till passagerartrafik.

NTM, IMO, Stockholms hamnar

http://www.icao.int/environmental-protection/CarbonOffset/Pages/default.aspxhttp://www.icao.int/environmental-protection/CarbonOffset/Pages/default.aspx

annan viktig faktor är allokeringen av en färjas emissioner på gods respektive passagerare. Det finns här olika principer som ger skilda resultat.

Referenser

DECC (2014), A review of data and methods to calculate greenhouse gas emissons from alternative

fuel transport – Final report, Department of Energy & Climate Change

Gröna bilister (2012), Drivmedelsfakta 2012.

HBEFA (2014), www.hbefa.net, databasfiler från juni 2014

International Civil Aviation Organization (ICAO), utsläppskalkylator (2015)

IVL (2012), Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix, 2012

IVL (2015a), Arbetsmaskinmodellen (2013 års värden).

IVL (2015b), muntligt Fredrik Martinsson

NTM. utsläppskalkylator (2015), (http://www.transportmeasures.org/sv/)

OKQ8 (2015), http://www.okq8.se/pa-stationen/drivmedel/diesel/, 2015-01-20

Preem (2014), Klimatprestanda för Preems drivmedelsprodukter, Giltig från 2014-02-17

SAS utsläppskalkylator (2015), (http://sasems.port.se/)

SJ utsläppskalkylator (2015), (www.miljokalkyl.port.se)

SL (2013), Årsberättelse 2012.

SPBI (2015), http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/, 2015-01-12

ST1 (2015), Produktblad Citydiesel B5,

http://www.st1.se/documents/10180/18729/citydiesel+b5.pdf/6fafc79c-1014-46ab-9b39-38e80996d9a4

Statoil (2015), Produktblad – miles diesel med bioinblandning,

Svensk Kollektivtrafik (2015) (miljö- och fordonsdatabasen Frida, http://frida.port.se)

Svenska Taxiförbundet. (2015). Branschläget 2014. Stockholm: Svenska Taxiförbundet

Swedegas (2015), https://www.swedegas.se/gas/gaskvalitet/gaskvalitet_i_sverige, 2015-01-20

Taxi Stockholm (2015), (mailkontakt med Per Nilsson), 2015-01.

Trafikanalys (2013), Luftfart 2013.

Trafikanalys (2014), Uppföljning av de transportpolitiska målen, Rapport 2014:5

Trafikanalys (2014), Transportarbete 1950-2013

http://www.hbefa.net/http://www.transportmeasures.org/sv/http://www.okq8.se/pa-stationen/drivmedel/diesel/http://sasems.port.se/http://www.miljokalkyl.port.se/http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/http://www.st1.se/documents/10180/18729/citydiesel+b5.pdf/6fafc79c-1014-46ab-9b39-38e80996d9a4http://frida.port.se/https://www.swedegas.se/gas/gaskvalitet/gaskvalitet_i_sverige

Trafikanalys/SKL (2014), Kollektivtrafik 2014 med tabellbilaga.

Trafikverket (2014), Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, kapitel 6 bilagor, emissionsfaktorer

2014-04-30

Trafikverket (2014), Index över nya bilars klimatpåverkan 2013 – i riket länen och kommunerna inkl.

nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan, Trafikverket 2014:086

Trafikverket (muntlig kontakt), 2015-01.

Transportstyrelsen (muntlig/mail- kontakt Therése Sjöberg om flyg, Hanna Eklöf om tåg), 2015-01