= tdC7S

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades p Kungl. biblioteket r 2012

UK > v u-

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1948:27

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

1946 RS SKOLKOMMISSIONS

BETNKANDE MED FRSLAG TILL RIKTLINJER FR

DET SVENSKA SKOLVSENDETS

UTVECKLING

S T O C K H O L M

1 9 4 8

Statens offentliga utredningar 1948 K r o n o l o g i s k f r t e c k n i n g

Betnkande nod frslag rrande organisation och ayl-ningsfrhllanen m. m. vid lantmteristyrelsen och lns-lantmterikonoren. Idun. 120 s. J o . Betnkande rod utredning och frslag rrande organisa-tionen av vexsamheten fr jordbrukets yttre och inre rationalisering Idun. 220 s. J o . Betnkande red frslag till ndrad butikstngningslag-etiftning. Nortedt. 148 s. I . Markutredninen. 1. Betnkande med frslag till vissa ndringar i exropriationslagstiftningen. Marcus. 169 s.-Ju. Trdgrdsundrvisningen. Norstedt. 200 s. J o . Elkraftutrednigens redogrelse nr 2: 67. Redogrelse fr detalj distibutrerna samt deras rkraftkostnader och priser vid disribution av elektrisk kraft. Jnkpings ln och Kronobers ln. Beckman. 75 s. K. Parlamentaris a underekningskommissionen angende flyktingrenda och skerhetstjnst. 3. Betnkande ang-ende skerhestjnstens verksamhet. Norstedt. 490 s., 1 pl. I . Betnkande red frslag till ny Kungl. Maj :ts frordning angende expssiva varor m. m. Norstedt. 231 s. H. Betnkande rande Sveriges smalspriga jrnvgar. Del 3. Smalsprig, jrnvgar i stra Smland och stergt-land. Idun. 23 s. K . Betnkande agende skrgrdstrafiken m. m. V. Petter-son. 424 s. E Kommittns r partiellt arbetsfra betnkande. 4. Fr-elag angend partiellt arbetsfras anstllning i allmn tjnst. Katalg och Tidskriftstryck. 132 s. S. Statens trdardsfrsk. Norstedt. 75 s. J o . Betnkande ingende statens jrnvgars organisation. Del 1. Den entrala ledningen. Katalog och Tidskrifts-tryck. 55 s. I .

14. Den ppna lkarvrden i riket. Idun. 411 s. I . 15. Elkraftutredningens redogrelse nr 2: 16. Redogrelse for

detalj distributrerna samt deras rkraftkostnader och pri-ser vid distribution av elektrisk kraft. Skaraborgs ln. Beckman. 48 s. K.

16. Frslag till sjarbetstidslag. Haeggstrm. 101 s. H . 17. Betnkande angende utbildning av sjukskterskor och

annan sjukvrdspersonal. 1. Kihlstrm. 228 s. I . 18. Betnkande rrande vgnmndernas och lnsvgnmn-

dernas arbetsuppgifter m. m. Beckman. 56 s. K. 19. Den svenska spritfabrikationen och dess avsttningsfr-

hllanden. Marcus. 95 s. F l . 20. Betnkande med frslag till tgrder fr hjande av tra-

fikskerheten. Kihlstrm. 413 s. K . 21. Ungdomen och arbetet. Ungdomsvrdskommittns betan-

kande. 6. Idun. 317 s. J u . ^ 22. 1944 rs allmnna skattekommitt. 2. Betankande med for-

slag till ndrade bestmmelser angende beskattning av livfrskringsanstalter och livfrskringstagare m. m. Marcus. 227 s. F i . , , . . .

23. Betnkande med frslag till lag om nykterhetsvara m. m. Marcus. 334 s., 6 pl. I .

24. Bilagor till medicinalstyrelsens utredning om den ppna lkarvrden i riket. Idun. 393 s. I .

25. Elkraftutredningens redogrelse nr. 2 : 5 . Redogrelse tor detaljdistributrerna samt deras rkraftkostnader och pri-ser vid distribution av elektrisk kraft. stergtlands ln. Beckman. 42 s. K. Statsmakterna och folkhushllningen under den till t olja av stormaktskriget 1939 intrdda krisen. Del 8. Tiden juli 1946juni 1947. Av K. mark. Idun. 394 s. Fo .

27 1946 rs skolkommissions betnkande med frslag till rikt-linjer fr det svenska skolvsendets utveckling. Haegg-strm. xvi, 561 s. E .

26.

Anm. Om srskild tryckort e] angives, r tryckorten Stockholm. B o ^ e r n * m ^ taverna till d>t departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, do. jcru bruksdepartemntet.

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1 9 4 8 : 2 7

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

1946 RS SKOLKOMMISSIONS

BETNKANDE MED FRSLAG TILL RIKTLINJER FR

DET SVENSKA SKOLVSENDETS

UTVECKLING

STOCKHOLM 1948

IVAR H ^ G G S T R M S BOKTRYCKERI A. B.

% M W *

I N N E H L L

Skrivelse till Konungen.

Kap. 1. Skolvsendet och demokratins samhlle 1

Kap. 2. Skolans ml.

I. 1940 rs skolutredning 18

II. Skolkommissionen 23 1. Omvrdnad 23 2. Studiefostran 26 3. Sprk- och rknefrdigheter 27 4. Allmnbildning 29 5. Estetisk fostran 30 6. Praktisk fostran 32 7. Yrkesfostran 33 8. Hlsofostran 33 9. Social fostran 34

10. Personlighetsdaning 36

Kap. 3. Enhetsskola och skolplikt.

I. Begreppet enhetsskola , 39 II. Den nioriga skolplikten 45

III. Centralisering 54 IV. Differentiering 59 V. Stadier 73

Kap. 4. Enhetsskolan: arbetsstt och mnesinnehll. I. Inledning 82

1. Allmnna synpunkter 82 2. Inventering av frsksverksamheten 83 3. En fortskridande skolreform 84

II. Frutsttningarna fr en fortskridande skolreform 85 1. Ndvndigheten av en analys av studiemlen 85 2. Std t den psykologiska och pedagogiska forskningen . . . . 86 3. Std t frsksverksamheten 88 4. Lrarnas vidareutbildning 90 5. Hjlpmedel i skolarbetet 90 6. Organisatoriska stdtgrder 92 7. Kursplaner och studieplaner 97 8. Inspektion och konsulentverksamhet 99

9. Prov som hjlpmedel i skolarbetet 101 10. Journalfring och betyg 106 11. Ngra synpunkter ur en lrarenkt 111

III. Arbetssttet H 2 1. 1940 rs skolutredning om arbetssttet 112 2. Utvecklingslinjer fr arbetssttet 115 3. Arbetssttets effektivitet 117 4. Utnyttjandet av elevernas intresse 119 5. Sjlvverksamhet 121 6. Individualisering 123 7. Samarbete I 2 6

8. Enhet i skolarbetet 131 9. Hemuppgifter 133

10. Arbetsvecka och lsr 136 11. Kvarsittning 140 12. Hjlpklasser och hjlpundervisning 143

IV. Frndringar i kursinnehllet 146 1. Allmnna synpunkter 146 2. Svenska 1 4 9 3. Matematik 1 5 3 4. Frmmande sprk *57 5. Naturvetenskaplig orientering 162 6. Historisk och geografisk orientering 163 7. Samhllskunskap 1"5 8. Kristendomskunskap 1'-*-9. Praktiska mnen 1' *

10. Estetiska mnen *1 11. Fysisk fostran 1"3

Kap. 5. Enhetsskolans struktur.

I. Frskoleproblem l^ II. Skolmognad och intagning :

' III . mnena p skolans olika stadier :

9 2

1. Lgstadiet (klass 13) :9 3

2. Mellanstadiet (klass 46) 9 3

3. Hgstadiet (klass 79) :9 4

IV. Nionde klassen och den fortsatta utbildningen 98 V. Praktiska realskolor "0

VI. Frgan om realexamen -Oo

Kap. 6. Enhetsskolan och yrkesutbildningen.

I. Den nuvarande yrkesutbildningen -13 1. Allmn versikt "^ 2. Yrkesskolor fr industri, hantverk, handel och husligt arbete 214 3. Utbildning inom jordbruk och lanthushll 216 4. Annan egentlig yrkesundervisning i skolor 217 5. Yrkesbestmda hgre folkskolor, praktiska mellanskolor samt

inbyggda praktiska linjer vid allmnna lroverk m. fl. skolor 218 6. Elevantalet i ungdomsskolor fr yrkesutbildning 218

IV

7. Organiserad yrkesutbildning inom nringslivet 218 8. Yrkesutbildning p gymnasiestadiet 220 9. Yrkesskolningens omfattning 221

IL Yrkesutbildningens uppgifter under det nionde skolret 222 1. Behovet av yrkesutbildning 222 2. Frdelning av eleverna i klass 9 y med hnsyn till yrkesvalet 223 3. Den frberedande yrkesutbildningens allmnna anordning . . 224

I I I . Utbildning i yrkesarbete i nringslivet med undervisning i yrkes-teori och allmnna mnen i skola 225

1. Tidigare erfarenheter 225 2. Yrkespraktik 226 3. mnen i skolundervisningen 226 4. Frdelning av utbildningstiden mellan yrkespraktik och vriga

mnen 228 5. Yrkespraktikens vxling med skolundervisningen 229 6. Yrkespraktikens art och frlggning m. m 230 7. Srskilda instruktions- och yrkesteorikurser under nionde

skolret 233 8. Lrare fr den frberedande yrkesutbildningen 235 9. Individuell yrkesteoriundervisning med korrespondensmetod

m. m 236

IV. Fullgrande av nionde skolret i yrkesskolor, i yrkesavdelningar inom enhetsskolan eller i form av pbrjad kvalificerad lrlingsutbildning i nringslivet 238

1. Yrkesskolor 238 2. Yrkesavdelningar inom enhetsskolan 240 3. Kvalificerad lrlingsutbildning i nringslivet 241

V. Allmn praktisk utbildning, lmplig fr olika yrken 242

VI. Tillsynsmyndigheter fr den frberedande yrkesutbildningen i enhetsskolan 244

1. Lokal ledning 244 2. Regional frvaltning 246 3. Central ledning 246

VII. Yrkesvgledning i skolan 247

VIII. Yrkesundervisningens utbyggnad 251 IX. Sammanfattning 253

Kap. 7. Gymnasiet.

I. Gymnasiet och samhllet 256

1. Skolutredningen om gymnasiets uppgifter 256 2. Kvantitativa utvecklingstendenser inom det hgre skolvsendet 261 3. Gymnasiets ml 266 4. Allmnna synpunkter p en gymnasiereform 269

II. Gymnasiet och enhetsskolan 270 1. Klass 9 g 270 2. Intagning av lrjungar i gymnasiet 274

V

III. Gymnasiets linjedelning . 2ol 1. Historik. Skolutredningens frslag 281 2. Linjedelningens psykologiska frutsttningar 284 3. Linjedelningens samhlleliga frutsttningar 288

IV. Gymnasiets horisontella klyvning 292 1. Nuvarande utformning av gymnasiets hgstadium 292 2. Skolutredningens frslag till system med fasta linjer 294 3. Skolkommissionens frslag till system med fasta linjer 298 4. Gymnasiets anknytning till hgskolorna 301 5. Skolkommissionens frslag till gymnasieorganisation med

horisontell klyvning 305

V. Utformningen av studentklassen (klass 12) 312

VI. Vissa mnen p gymnasiet 321

VII. Det inre arbetet p gymnasiet 332

VIII. Examina 336

IX. Gymnasium fr vuxna 341

8. Flickskolan.

1. 1940 rs skolutredning 343 2. Skolkommissionen 347

9. Lrarkategorier och lrarutbildning.

Allmnna synpunkter.

I. 1940 rs skolutredning 350

II. Skolkommissionen 354

Kritik av nuvarande lrarutbildning.

I. Lroverkets mneslrare samt folk- och smskolans klasslrare . . 361

II. vningslrare 375 Kommissionens slutsatser och principfrslag till anordning av lrar-

utbildningen.

I. Allmnna synpunkter 377

II. Lrarkategorier 378

III. mnesstudierna 379 1. Smskollrarna 379 2. Mellanskollrarna 382 3. Realskollrarna 384 4. Gymnasiets lrare 393

IV. Den egentliga yrkesutbildningen 403 1. Allmnna synpunkter 403 2. Lrarhgskolan 405 3. Anordningar av de srskilda lrarkategoriernas egentliga yrkes-

utbildning 415

V. Sammanfattning 422

10. Skolans ledning och lokala organisation.

I. Stat och kommun 427 II . Centrala och regionala skolmyndigheter 430

III. Skolans lokala organisation 432 1. Skolenheterna 432 2. Skolstyrelserna: verksamhetsomrde 433 3. Skolstyrelserna: ledamter 434 4. Skolstyrelserna: befogenheter , 435 5. Lrartillsttning 436 6. Skolans fackliga ledning 438

Kap. 11. Omvrdnaden om eleverna.

A. Skolsociala tgrder 440

B. Psykologisk-pedagogisk verksamhet i skolan.

I. Allmnna synpunkter 444

II. Den psykologisk-pedagogiska rdgivningens frutsttningar och uppgifter 446

1. Inledande synpunkter 446 2. Skolmognadens problem 448 3. Psykologisk-pedagogiska underskningar av eleverna vid ver-

gngen mellan olika skolstadier och skolformer 448 4. Psykologisk-pedagogiska underskningar av inlrnings- och

undervisningshmmade barn 450 5. Testningens betydelse fr det inre skolarbetet 451 6. vergngen frn skola till frvrvsarbete 454 7. Speciell psykologisk (psykologisk-medicinsk) rdgivning . . 455

III. Rdgivningens organisation 457

IV. Skolpsykologernas utbildning 458

V. versiktlig diskussion av testmetodikens anvndning i skolan . . . . 459

VI. Testtyper och underskningsmetoder 462 1. Skolmognadsprvningar 463 2. Regelbunden testning p skolans olika stadier 463 3. vriga test- och underskningsmetoder 463

VII. Sammanfattning 464

Kap. 12. Skolbyggnadsfrgor.

1. Allmnna synpunkter 466 2. Byggnadsenheterna 467 3. Den obligatoriska skolans lokalbehov 468 4. Klassrummen 469 5. Estetiska synpunkter 471 6. Skolan som samhllscentrum 471

Kap. 13. Tekniska hjlpmedel i skolarbetet.

I. Allmnna synpunkter 472

II. Skolradio 473 1. Radioundervisningens nuvarande omfattning 473 2. Vidgad anvndning 474 3. Utkning av tiden fr sndning av skolradioprogrammen . . . . 475 4. Skolornas utrustning med radioapparater 475

VII

5. Licensavgifter fr skolradioanlggningar 476 6. Skolradions metodik 476 7. Organisation 477

III. Skolfilm 478 1. Filmen i undervisningens tjnst 478 2. Produktion av skolfilm 480 3. Skolornas utrustning med filmapparater 480 4. Skolornas utrustning med skolfilm 481 5. Granskningsfrfarande och central organisation 481

IV. vriga tekniska hjlpmedel 482

Kap. 14. Skolreformens kostnader 484

Kap. 15. Skolreformens genomfrande 489 1. Principbeslut om ny skolorganisation 489 2. Lrartillgngen och skolreformens genomfrande 490 3. Omorganisationens etapper 493 4. Lrarutbildningens omlggning 495 5. Skolans lokala organisation 499 6. Reformer under vergngstiden 499 7. Det fortsatta utredningsarbetet 501 8. En skola i utveckling 502

Srskilda yttranden.

1. Kristendomskunskap och morgonandakt 503 2. Flickskolan 505

Bilagor. 1. P.M. med vissa versiktliga berkningar angende statens

kostnader fr skolvsendet och framtida sannolika kostnads-stegringar franledda av det vxande barnantalet och av genomfrandet av den av 1946 rs skolkommission fre-slagna skolreformen 508

2. Sammanstllning ver yrken, fr vilka studier p gymnasie-stadiet komma i frga, frdelade p respektive linjer 540

3. P.M. angende 1947 rs musikutrednings frslag rrande musik-undervisning i skolorna 543

4. Sammanstllning av Film- och radiodelegationens rundfrga angende film, radio m. m 547

Sakregister 553

VIII

Till Konungen

Genom ndigt beslut av den 22 november 1940 uppdrog Eders Kungl. Maj :t t en

kommitt att verkstlla utredning rrande skolvsendets organisation m. m. och

framlgga drav franledda frslag. Drjmte frordnade Eders Kungl. Maj :t, att

kommittn, vars arbete skulle ledas av dvarande chefen fr ecklesiastikdepartementet

professorn Gsta Bagge som ordfrande, skulle utgras av fljande fjorton ledamter

i vrigt, nmligen numera framlidne biskopen Tor Andra;, smskollrarinnan Karin

Cardell, rektorn Elisabeth Dahr, numera folkskoleinspektren Viktor Fredriksson,

docenten Urban Hjrne, rektorn Gustaf Iverus, numera verlraren Sigrid Jonsson,

frste folkskoleinspektren Bror Jonzon, numera e. o. undervisningsrdet Bertil

Karnell, rektorn Martin Kolmodin, undervisningsrdet Karl Krre, folkskoleinspek-

tren Nils Persson, kanslirdet Fredrik Sandberg och professorn Erik Wellander.

Nmnda utredningskommitt, vilken antagit benmningen 1940 rs skolutredning,

har fram till 1947, d dess verksamhet avslutades, avlmnat fljande betnkanden:

I. Skolan i samhllets tjnst. Frgestllningar och problemlge. (SOU 1944:20) II. Sambandet mellan folkskola och hgre skola. (SOU 1944:21)

III. Utredning och frslag angende vidgade mjligheter till hgre undervisning fr landsbygdens ungdom. (SOU 1944:22)

IV. Skolpliktstidens skolformer. 1. Allmn organisationsplan. (SOU 1945:60) 2. Folkskolan. A. Allmn del. (SOU 1946:11) B. Frslag till undervisnings-

planer. (SOU 1946:15) 3. Realskolan. Teoretisk linje. (SOU 1945:61) 4. Realskolan. Praktiska linjer. (SOU 1946:14) V. Skolans betygssttning. (SOU 1945:45) VI. Skolans inre arbete. Synpunkter p fostran och undervisning. (SOU 1946:31) VII. Radio och film i skolundervisningen. (SOU 1946:72) VIII. Utredning och frslag rrande vissa socialpedagogiska anordningar inom

skolvsendet. (SOU 1947:11) IX. Gymnasiet. (SOU 1947:34) X. Flickskolan. (SOU 1947:49) Utredningskommittn har till dessa betnkanden fogat fljande bilagor: I. Hygieniska frutsttningar fr skolarbetet. Av Urban Hjrne. (SOU 1943:7) II. Den psykologiska forskningens nuvarande stndpunkt i frga om den psykiska

utvecklingen hos barn och ungdom m. m. Av G. A. R. Anderberg, J. K. G. Elmgren, D. Katz och J. Landquist. (SOU 1943 :19)

I X

III. Frhandlingarna vid sammantrde den 15 den 17 juni 1943 med 1940 rs skolutrednings rdgivande nmnd. Stenografisk uppteckning. (SOU 1944:23)

IV. Lrjungeurvalet till studielinjer med den nuvarande realskolans ml. Av Elisabeth Dahr. (SOU 1945:44)

V. Skolungdomens vgledning till utbildning och yrke. Av Ejnar Neymark. (SOU 1945:43)

VI. Sammanfattning av allmn organisationsplan. (SOU 1945:62)

I yttrande till statsrdsprotokollet den 12 januari 1946 gav dvarande chefen

fr ecklesiastikdepartementet, statsrdet Erlander, en versikt ver 1940 rs skol-

utrednings dittillsvarande verksamhet samt anfrde vidare:

Det synes rda en relativt stor enighet om att det svenska skolvsendet br underkastas en genomgripande omgestaltning betrffande svl mlsttning och organisation som arbetsmetoder och kursplaner. De beslut, som komma att fattas i denna frga, bli av grundlggande betydelse fr vrt samhlles fortsatta framt-skridande och komma att under avsevrd tid stta sin prgel p vrt samhllsliv. Besluten bra drfr icke fattas utan djupgende prvning och moget vervgande. 1940 rs skolutredning har i sina omfattande och om grundliga frberedelser vittnande betnkanden i enlighet med utredningsarbetets planlggning anlagt vsent-ligen fackmssiga synpunkter p de freliggande arbetsuppgifterna. Fr att dessa skola bli allsidigt belysta bra de emellertid ven skrskdas ur mera allmnna synpunkter. Det r givetvis av strsta vikt, att lekmanna- och frldraintressena drvid f komma till tals och att allmnpolitiska synpunkter f gra sig gllande.

Tidpunkten synes nu vara inne att pbrja den verarbetning av de framlagda frslagen ur nmnda, mera allmnna synpunkter, som erfordras, innan skolpro-blemen kunna anses mogna fr definitiva beslut. Visserligen har 1940 rs skol-utredning nnu icke avslutat sitt arbete, vilket i och fr sig kunde vara ett skl fr uppskov med det fortsatta utredningsarbetet i skolfrgan. Mot ett sdant uppskov talar emellertid, att ett omfattande planlggningsarbete fr kommande reformer p andra samhllsomrden verkstllts och att det synes nskligt att i ett sammanhang f prva jmvl de krav, vilka skolvsendet kommer att stlla p statsfinanserna. Hrtill kommer den starkt kade nativiteten vilken ndvndiggr omfattande tgrder betrffande lrarutbildning, skolbyggande e tc , som bra inpassas i en uppgjord plan fr skolvsendets fortsatta utbyggande. Med hnsyn till dessa synpunkter och d det vsentliga av 1940 rs skolutrednings arbete r verkstllt, torde hinder icke mta att nu pbrja den verarbetning, som jag allts anser erforderlig och som synes bra anfrtros t en srskild skolkommission om tretton personer.

Kommissionens huvuduppgift br vara att uppgra en plan fr det allmnna skolvsendets framtida organisation och riktlinjer fr dess genomfrande. Enligt sakens natur mste emellertid t mera genomgripande reformer inom detta omrde tillmtas en relativt lng vergngstid. Det br drfr vara kommissionen obetaget att ven framlgga frslag till sdana omedelbart eller p kortare sikt genomfrbara frbttringar av skolvsendet, som m befinnas pkallade och som kunna stad-kommas utan fregripande av den framtida organisationen.

X

Bland de arbetsuppgifter, som hnskjutits till 1940 rs skolutredning, ing icke frgorna om utbildning av lrare fr det allmnna skolvsendet samt om den lgre yrkesutbildningens stllning i skolsystemet. I bda dessa hnseenden synas tgrder bra vidtagas i nra framtid. D svl lrarutbildningen som yrkesundervisningen ha ett ptagligt samband med vriga skolfrgor, torde den nya skolkommissionen i brjan av sitt arbete bra uppdraga vissa allmnna riktlinjer fr dessa frgors lsning, varefter den fortsatta utredningen synes bra anfrtros t srskilda sak-kunnigkommitter. Kommissionen br jmvl beakta vikten av att ka samhllets mjligheter att redan i frskoleldern omhndertaga barnen i lekskolor. D srskild utredning pgr i detta hnseende, br samarbete ske mellan kommissionen och dessa sakkunniga.

Den nya skolkommissionen br erhlla en sdan sammansttning, att de allmnna

synpunkter, som i det fregende berrts, bli representerade s allsidigt som mjligt.

Ordfrande, vice ordfrande och ledamter i kommissionen torde bra utses av

Kungl. Maj :t.

Till kommissionens frfogande br stllas en krets av experter med insikt och erfarenhet frn olika omrden av kulturlivet och skolvsendet. Med hnsyn till att det hr gller att f utrymme fr olika sikter, intressen och erfarenheter, synes antalet experter komma att bli betydande. Fr viktiga stllningstaganden br kom-missionen bereda hela kretsen av experter tillflle att framfra sina synpunkter, medan vid behandlingen av detaljfrgor samrd br ske med i dessa frgor speciellt sakkunniga. Kretsen av experter torde icke bra givas en fast sammansttning utan br kunna vxla under utredningsarbetets fortgng. Chefen fr ecklesiastikdeparte-mentet synes bra ga befogenhet att tillkalla fr ndamlet lmpliga personer.

Under beropande av vad slunda anfrts hemstllde statsrdet, att Eders Kungl.

Maj :t ville besluta att t en kommission uppdraga att verkstlla fortsatt utredning

rrande skolvsendets organisation m. m. och framlgga drav franledda frslag.

Med bifall hrtill frordnade Eders Kungl. Maj :t, att kommissionen, vars arbete

skulle ledas av statsrdet Tage Fritiof Erlander ssom ordfrande, skulle utgras

av fljande ledamter i vrigt, nmligen dvarande t. f. statssekreteraren Johan Josef

Emanuel Weijne, vice ordfrande, samt redaktren fru Mrta de Laval, professorn

vid Gteborgs hgskola Hans Ingemar During, ledamoten av riksdagens andra

kammare medicine licentiaten Bertil von Friesen, frbundssekreteraren Hilding

Gunnar Edvin Albert Farm, studierektorn fru Alva Myrdal, ledamoten av riksdagens

andra kammare lantbrukaren Gustav Erik Nilsson i Gingegrden, ledamoten av

riksdagens frsta kammare fattigvrdsordfranden Emil Erhard Nsstrm, redaktren

Knut Mauritz Gotthard Olsson, ledamterna av riksdagens frsta kammare agro-

nomen Ivar Persson i Skabersj och fru Anna Maria Sjstrm-Bengtsson samt

ledamoten av riksdagens andra kammare sekreteraren Adolf Valentin Wallentheim.

Kommissionen antog benmningen 1946 rs skolkommission.

X I

I kommissionens sammansttning vidtogs i oktober 1946 den frndringen, att

nuvarande statsminister Erlander lmnade kommissionen, varvid nuvarande stats-

rdet Weijne vertog ordfrandeskapet och hr Diiring blev vice ordfrande.

Sedermera har den slunda frordnade kommissionen erhllit i uppdrag att

slutgiltigt utreda ven frgorna rrande lrarutbildningen och den lgre yrkes-

utbildningen.

Det ovan omtalade expertrdet erhll frn brjan fljande sammansttning:

rektorn E. Stellan . Arvidson, adjunkten Evert G.-A. Carlholm, rektorn Axel

Nordhult, rektorn Ernst Albin Swedberg och docenten Ernst F. Sderlund (samtliga

som representanter fr lroverkens personalorganisationer), smskollrarinnan M.

Kristina 0 . Borrman, folkskollraren Bengt A. Hillman, riksdagsmannen folkskol-

lraren K. Folke F. Kyling, smskollrarinnan Ruth I. Ch. Wikstrm, riksdags-

mannen folkskollraren Oscar J. N. Malmborg och e. o. undervisningsrdet Hildur

K. Nygren (samtliga representanter fr folkskolans personalorganisationer) samt

riksdagsledamoten fil. kand. Ulla Alm-Lindstrm, rektorn K. 0 . W. Andersson,

folkskollraren Hemfrid Barck, fil. kand. Ivan W. Blomberg, professorn John G. G.

Elmgren, undervisningsrdet Kurt R. Falck, rektorn Karin Heimbiirger, skolver-

lkaren professorn C. W. Herlitz, rektorn G. Gunnar Hirdman, byrchefen Karl O.

Josephson, studierektorn Torvald O. Karlbom, undervisningsrdet H. Ragnar Lund-

blad, professorn N. Erik M. Lnnroth, e. o. adjunkten Nils G. Norman, riksdags-

mannen f. d. lektorn Oscar U. B. Olsson, riksdagsledamoten t. f. byrchefen Ingrid

M. Oswald, riksdagsmnnen lektorn Ivan Hj. Pauli, rektorn S. Ivar Sefve och lektorn

H. L. Edgar Sjdahl, studeranden 0 . A. Ternstrm, lektorn Frits J. M. Wigforss

och rektorn R. Sigurd strand.

Expertrdet har sedermera kompletterats med fljande ledamter, nmligen

undervisningsrdet David E. Andersson, urmakaremstaren K. Stefan Andersson,

journalisten Rosa Andersson, landstingsmannen Torsten E. Andre, rektorn Ester K.

Arfwedson, rektorn L. Artur Attman, studierektorn J. Henrik Berglind, rektorn

Nils Carli, folkskollraren Ture L. Casserberg, kontoristen Elvira B. Christiernin-

Gunnarsson, kanslirdet Johannes Dillner, frbundssekreteraren Lars Eliasson,

ombudsmannen i L.O. Gsta E. Eriksson, verlraren Hilding L. Flinck, rektorn

K. Gsta Freygrd, rektorn L. H. Gillis Hammar, rektorn Karl V. Hedlund, folk-

skollrarinnan Ester A. S. Hermansson, rektorn Honorine L. Hermelin-Grnbech,

vningsskollraren Stina Hosinsky, gymnastikdirektren kaptenen J. Hkansson, rek-

torn C. H. Maria Jeppson, riksdagsmannen K. Gustaf Karlsson, folkhgskollrarinnan

fil. kand. Anna-Lisa Klvesten, docenten A. Rikard A. Lindahl, lroverksadjunkten

Gustav A. Lindberg, chefen fr statens biografbyr fil. kand. Jan-Gunnar Lindstrm,

verlraren ingenjren Martin S. Lindstrm, byrchefen fil. lic. N. G. Ejnar Neymark,

riksdagsmannen Hjalmar R. Nilsson, professorn Folke K. G. Odqvist, lektorn Karin

X I I

E. Ringenson, rektorn S. H. Salinas, rektorn Ernst F. D. Sedstrm, kanslisekreteraren

Erik Skoglund, lektorn Gsta Stenvinkel, seminariestuderanden Torsten Sundin,

disponenten Christian F. C. Hj . von Sydow, frbundssekreteraren Eric L. Thorin,

professorn K. Gerhard G. Trnqvist, numera landshvdingen Ruben Wagnsson, riks-

dagsmannen professorn Sten G. W. Wahlund, arkitekten Helge Zimdahl, rektorn

Thorsten G. berg, rektorn P . G. A. gren, fil. lic. Britta kerman-Johansson och

numera byrchefen Per V. sbrink.

Till kommissionens sekreterare frordnades hr Arvidson och hr sbrink, av vilka

den sistnmnde lmnade detta uppdrag den 1 januari 1948.

Det frberedande utredningsarbetet inom kommissionen har delvis varit frlagt

till fljande delegationer:

delegationen fr lrarutbildningsfrgor: hr During (ordfrande), hr von Friesen,

fru Myrdal, hr Nsstrm och fru Sjstrm-Bengtsson samt hrr Falck, Wahlund och

Wigforss med hr Carlholm samt till den 20 oktober 1946 hr Hillman som sekreterare;

delegationen fr inventering och granskning av vid in- och utlndsk vetenskaplig

forskning och pedagogisk frsksverksamhet framkommet material av betydelse vid

utformning av kursplaner, schemata och de olika mnenas inre metodik m. m.

(kursplanedelegationen) : fru Myrdal (ordfrande) samt fru Arfwedson (frn den

27 januari 1947), hr Arvidson (frn den 19 november 1947), frken Borrman,

hr Casserberg (frn den 5 februari 1948), frken Hermansson, hr Kyling (frn den

28 mars 1947), hr Lindberg (frn den 27 oktober 1947), hr Sderlund (intill den

27 oktober 1947) och hr Wigforss med hr Blomberg som sekreterare;

delegationen fr frgor rrande skolvsendets lokala organisation och ledning:

hr Wallentheim (ordfrande), hr Farm, fru de Laval, hrr Gustav Nilsson och Knut

Olsson samt hr Hjalmar Nilsson med kanslisekreteraren Gsta Malmberg som

sekreterare;

delegationen fr frgor sammanhngande med barnens psykologiska anpassning

till skolan och skolarbetet, psykologisk rdgivning, testning och andra prvnings-

frfaranden samt utbildningen fr dylikt arbete (skolpsykologiska delegationen) :

hr von Friesen (ordfrande), fru de Laval, hr Nsstrm samt hrr Lindahl och

Neymark med hr Lindahl som sekreterare;

delegationen fr skolbyggnadsfrgor: hr Andre (ordfrande), fru Myrdal, hrr

Nsstrm och Persson samt hr David Andersson (intill den 9 juni 1947), hr Dillner

(intill den 16 december 1946), frken Hermansson (frn den 9 juni 1947) och hr

Zimdahl med kanslisekreteraren Lars Ekstrmer som sekreterare;

delegationen fr skolornas utrustning med tekniska hjlpmedel (film- och radio-

delegationen): hr Knut Olsson (ordfrande), hr Farm, fru Myrdal och hr Gustav

Nilsson samt hrr Berglind, Flinck, Gustaf Karlsson (frn den 27 januari 1947),

Jan-Gunnar Lindstrm och Skoglund med hr Flinck som sekreterare;

X I I I

delegationen fr frgor rrande folkhgskolans stllning och uppgifter i skol-

vsendet (folkhgskoledelegationen) : hr Wagnsson (ordfrande och ledamot intill

den 27 oktober 1947), hr Farm (ordfrande frn den 19 november 1947), hr Persson

samt fru Christiernin-Gunnarsson, hr Hedlund, fru Hermelin-Grnbech, hr Malmborg

och hr berg med fil. mag. Ella Jnsson som sekreterare;

delegationen fr frgor rrande den lgre yrkesutbildningens stllning i skol-

systemet och framtida utformning (yrkesutbildningsdelegationen): hr Nsstrm

(ordfrande), hrr Farm, Gustav Nilsson och Persson samt fru Andersson, hr Stefan

Andersson (frn den 27 maj 1947 och till den 29 november 1947), hr Eriksson,

frken Klvesten, hrr Martin Lindstrm, von Sydow, Thorin och Trnqvist, fru

kerman-Johansson (frn den 19 november 1947) och hr sbrink (frn den 19

november till den 31 december 1947) med rektorn Einar E. Forssell som sekreterare;

delegationen rrande gymnasiets utformning: hr Lundblad (ordfrande), hrr

During och Wallentheim samt hrr Arvidson, Hillman, Lindberg, Lnnroth och

Nordhult och frken Ringenson med hr Arvidson som sekreterare;

delegationen fr utarbetande av kursplaner fr frsksverksamhet med trerig

realskola: hr Lundblad (ordfrande) samt hrr Carlholm och Hillman;

delegationen fr provisorisk omlggning av smskollrarutbildningen: hr Falck

(ordfrande) samt hr Freygrd, frken Jeppson och fru Wikstrm med vningsskol-

lraren C.-. Hansson som sekreterare; samt

delegationen fr provisorisk omlggning av folkskollrarutbildningen: hr Wigforss

(ordfrande), fru Sjstrm-Bengtsson samt hr Attman, fru Hosinsky och hr Sedstrm

med hr Carlholm som sekreterare.

t statens psykologisk-pedagogiska institut har kommissionen uppdragit att i sam-

arbete med kommissionen och under ledning av professorn J. Elmgren utfra vissa

psykologisk-pedagogiska underskningar, avseende bland annat att utrna begv-

ningsstruktur och faktoriell mognad hos svensk skolungdom. Dessa underskningar

har slutfrts och kommer att redovisas i ett srskilt betnkande. Kommissionen har

vidare franstaltat en inventering av pgende frsksverksamhet och experiment

inom det svenska skolvsendet. I samrd med 1945 rs universitetsberedning har

kommissionen medverkat vid tillkomsten av en under professor C.-E. Quensels led-

ning igngsatt statistisk underskning avsedd att belysa de fr olika r i student-

examen examinerades frdelning p olika efterfljande utbildningsvgar och lev-

nadsbanor m. m. Fr att erhlla en grundval fr bedmning av frgan om en pyrkad

frbttring av stipendier och understd till eleverna vid de p olika hll i landet

upprttade s. k. korrespondensrealskolorna har kommissionen igngsatt en under-

skning av nmnda skolors elevrekrytering, uppndda studieresultat, frutsttningar

fr fortsatt drift, elevernas stipendiebehov m. m. Kommissionen har vidare igngsatt

underskningar betrffande landets yrkesskolevsen, folkhgskolornas rekrytering,

XIV

tillgngen p folkskollrare med behrighet att undervisa i engelska samt mjlig-

heterna att med provisoriska skollokaler avhjlpa den akuta lokalbristen inom

skolvsendet.

I enlighet med sitt uppdrag att framlgga frslag jmvl till sdana reformer,

som omedelbart kan genomfras, har kommissionen utarbetat och till Eders Kungl.

Maj :t verlmnat fljande framstllningar, nmligen den 3 juli 1946 om sdan

ndring av 35 mom. 2 i folkskolestadgan, att barns skolgng fr begynna det

kalenderr, under vilket barnet fyller sex r, om frldrar och mlsmn s nskar

och om barnet befinnes vara vl skolmoget, samt att dessa bestmmelser skall glla

enhetligt och ej vara beroende av stadganden i lokala reglementen; den 6 augusti

1946 om vidtagande av vissa ndringar i stadgan fr rikets lroverk och i vrigt

tgrder, som erfordras fr genomfrande av olika provisoriska reformer avseende

studentexamen, nmligen infrande av efterprvningsinstitut, partiell studentexamen,

sammanfattningsbetyg i samtliga skrivmnen m. m.; den 19 september 1946 om

revision av gllande villkor fr intagning av lrjungar i gymnasiet och fr flyttning

till hgre avdelning inom de allmnna lroverken; den 24 september 1946 om

lekmannarepresentanter i skolverstyrelsen; den 15 oktober 1946 om stipendier fr

folkskollrare, som nskar genomg kurser fr att vinna behrighet att undervisa

i engelska; den 21 november 1946 om anordnande av frivilliga kurser i engelska

vid folkskoleseminarierna, syftande till behrighet att undervisa i engelska i folk-

skolan; den 25 november 1946 om tgrder fr att mjliggra utvidgade frsk med

kombinerad radio- och korrespondensundervisning i engelska; den 3 mars 1947 om

frsk med ndrat frfarande vid intagning av elever i folk- och smskolesemina-

rierna; den 6 mars 1947 om vissa ndringar i gllande tim- och kursplaner fr rikets

hgre allmnna lroverk, innebrande bland annat att engelska blir huvudsprket i

realskolan och att undervisningen i tyska i den femriga realskolan brjar frst i

tredje klassen; den 18 mars 1947 angende provisoriska byggnader fr folkskolan;

den 29 mars 1947 om vissa ndringar av paragrafer i folkskolestadgan, vilka berr

tillrttavisning och bestraffning av lrjungar; den 27 maj 1947 om tgrder mot

lrarbristen; den 5 november 1947 angende statsbidrag till nybyggnader m. m. vid

folkhgskolor; den 17 november 1947 om vissa tgrder rrande skolradio och

skolfilm; den 18 december 1947 om bestmmelser rrande statsbidrag till skol-

byggnadernas konstnrliga utsmyckning; den 19 maj 1948 angende omlggning

av utbildningen vid folkskoleseminariernas studentlinje samt likas den 19 maj

1948 angende omlggning av utbildningen vid smskoleseminarierna. Dessutom har

kommissionen i ett stort antal fall avgivit yttranden ver till kommissionen remitte-

rade betnkanden, utredningar och framstllningar.

Frn myndigheter, institutioner, organisationer och enskilda ingivna framstll-

XV

ningar i olika frgor har av Eders Kungl. Maj :t verlmnats till kommissionen fr

beaktande vid fullgrande av kommissionens uppdrag.

Samarbete har skett med andra sakkunnigutredningar, verksamma p kommissio-

nens uppdrag nraliggande omrden.

Vissa av kommissionens och dess expertrds ledamter har beretts tillflle att

studera skolvsendet i Danmark, Norge, Belgien, Frankrike, Schweiz, Storbritannien

och Frenta staterna.

Expertrdet har varit sammankallat dels till sammanhngande sammantrdes-

perioder, varvid en genomgng gt rum av de centrala, med skolreformen samman-

hngande frgorna, dels till enstaka sammantrden fr behandling av speciella

frgor.

Kommissionens arbete har indelats i tvenne etapper. Den frsta, som nu avslutats,

har huvudsakligen gnats t utarbetandet av allmnna riktlinjer fr en genom-

gripande skolreform, avsedda att kunna lggas till grund fr en proposition till

riksdagen om principbeslut rrande skolvsendets framtida organisation. Hri inbe-

gripes dock inte arbetet p folkhgskolevsendets och den egentliga yrkesutbild-

ningens utformning, vilket nnu inte avslutats utan planmssigt fortgr. Den andra

etappen avser utarbetandet av organisationens detaljer; detta arbete har inom skol-

kommissionen pbrjats i s mtto, att de frberedande underskningarna igngsatts,

varigenom detaljarbetet kan brja, s snart riksdagens beslut om den framtida

skolorganisationen freligger.

De allmnna riktlinjerna fr skolreformen finns sammanfattade i freliggande

betnkande, som i enlighet med sitt syfte ftt karaktren av ett principbetnkande och

som kommissionen hrmed verlmnar till Eders Kungl. Maj :t med hemstllan,

att Eders Kungl. Maj :t mtte fresl 1949 rs riksdag att i verens-

stmmelse med de i betnkandet framlagda frslagen faststlla riktlinjer

fr det svenska skolvsendets framtida organisation och utveckling.

Stockholm den 4 juni 1948.

Underdnigst

JOSEF WEIJNE

MRTA DE LAVAL INGEMAR DURING BERTIL VON FRIESEN

HILDING FARM ALVA MYRDAL GUSTAV NILSSON

EMIL NSSTRM KNUT OLSSON IVAR PERSSON

ANNA SJSTRM-BENGTSSON ADOLF WALLENTHEIM

Stellan Arvidson

X V I

F R S T A K A P I T L E T

SKOLVSENDET OCH DEMOKRATINS

SAMHLLE

1940 rs skolutredning har givit det frsta av sina betnkanden (SOU 1944: 20) titeln Skolan i samhllets tjnst. Denna titel har en dubbel innebrd. Den fastslr till att brja med ett historiskt faktum, nmligen att skolans organisa-tion och verksamhetsformer i sin utveck-ling genom tidsskedena betingas av vrt samhlles och vr kulturs historiska ut-veckling och i varje skede anpassas efter tidens sociala struktur och kulturella be-hov (s. 45) . I anslutning hrtill ger skolutredningen en versikt ver den svenska skolans utveckling i relation till samhllsutvecklingen (s. 37 ff).

Uttrycket Skolan i samhllets tjnst innebr emellertid ocks en mlsttning: den frestende skolreformen har att an-passa skolan efter det moderna samhl-lets behov. Nrmare bestmt betyder detta, att skolreformen skall ta sikte p att omdana skolan till verensstmmelse med det demokratiska samhllets struktur och liv. 1940 rs skolutredning har fattat sin uppgift p detta stt. 1946 rs skol-kommission delar denna grundsyn p den frestende skolreformen. I verensstm-melse hrmed framlgger kommissionen i det fljande frslag till allmnna rikt-linjer fr en demokratisering av det svenska skolvsendet.

En sdan demokratisering har lnge pgtt, och s till vida r sjlva huvud-riktningen fr skolans framtida utveck-ling redan fixerad. Skolans utveckling har emellertid inte helt kunnat hlla jmna steg med den samhlleliga utveck-lingen, vilken fr vrigt i alldeles sr-skilt hg grad pskyndats under de se-naste decennierna. Den demokratiserings-process, som samhllet genomgr, har i mnga avseenden frndrat vr syn p skolans ml, p dess organisatoriska pro-blem, p omfattningen av dess verksam-het, p undervisningens innehll och p metoderna fr fostran och undervisning. Denna frndrade syn p skolan och dess uppgifter har nnu inte hunnit helt stta sin prgel p vrt skolliv och har av naturliga skl inte heller kunnat gra det. Tiden synes nu vara inne att ge skolan de mjligheter i detta avseende, som den hittills saknat. Den kritik, som numera frn mnga hll riktas mot skolan, och det forcerade arbete p skolans om-daning, som under och efter det andra vrldskriget igngsatts i andra kultur-lnder, talar hrfr.

1940 rs skolutredning har i enlighet med sina direktiv starkt betonat vikten av att man vid omdaningen av skolan sker bygga vidare p den svenska kultur-och skoltraditionen. Hrom torde ingen

1

oenighet behva uppst. Om man emeller-tid uppstller skolans demokratisering som ml fr skolreformen - och hrom synes enighet rda innebr sjlva denna mlsttning ett konstaterande av att vr skola, sdan den ter sig i dag, i skilda avseenden r en produkt av andra samhllsformer n demokratins och dr-fr p mnga stt str i motsttning till det samhlle den skall tjna. Uppgiften blir under sdana frhllanden att med fasthllande av det vrdefulla i det svenska skolarvet ska utrensa det tyngan-de och otidsenliga och erstta detta med element som r i niv med samhllsut-vecklingen och som pekar framt.

Den skolhistoriska forskningen har p-visat ett starkt medeltida inslag i nutida pedagogik. Medeltidens skolvsen ledde sitt ursprung frn kyrka och kloster, och den unge uppfostrades till lydnad och osjlvstndighet gentemot auktoriteterna. Kunskapsstoffet var givet och bildade en sluten enhet. Den unge hade endast att lydigt mottaga det. Den frhrskande undervisningsmetoden var utanlsning och frhr. Det fanns ingen som helst anledning att tnka p att utveckla barna-sinnet genom reflexion eller fri tillg-nelse av kunskaper. Under skolastiken, vars teologiska system hade till huvudml att vetenskapligt bevisa kyrkans dogmer, fick ungdomen va sin tankeskrpa ge-nom att med tillhjlp av den frn sen-antiken rvda retoriken och dialektiken disputera ver mnen, dr saken betydde intet och formen allt. Disputationerna trdde under nya tiden s smningom i bakgrunden och frsvann slutligen all-deles, men skolan behll den mera im-produktiva delen av den skolastiska me-toden: satsernas inprgling, lxan. Det vill allts synas, som om skolans arv frn medeltiden vore dels en bengenhet fr formalism, en alltfr stor uppskatt-ning av formell abstrakt bildning utan

ndig frankring i verklighetens ibland kaotiska och i varje fall mindre regel-bundna vrld, dels en undervisnings-metod, som gr lxplugg hemma och lx-frhr i skolan till hrnstenarna i skol-arbetet. (Nils Hnninger, Ny skola och gammal, s. 23 ff.)

Om skolans uppgift frn brjan var att utbilda tjnare t kyrkan, vidgades senare uppgiften: skolan skulle ge ocks de blivande vrldsliga mbetsmnnen deras frsta fostran och undervisning. mbetsmannastaten frberedd under vasakungarna, grundfst under Karl XI, vidareutvecklad under frihetstiden och det gustavianska envldets tid satte helt sin stmpel p skolan. Denna bar sin prgel hrav nnu vid den tid, d den obligatoriska folkskolan med i grunden helt andra uppgifter lagfstes. Att mbets-mannastatens skola skulle bevara det ovan ptalade medeltida inslaget det for-mella bildningsidealet och lxmetoden ligger i sakens natur. Lika naturligt var, att skolan skulle f en byrkratisk prgel. Under denna tid grundlades den organisa-toriska bundenhet och stelhet, som nnu i dag utmrker det svenska skolsystemet. D skolan hade att fostra blivande m-betsmn, kom man s smningom att lg-ga allt strre vikt vid bestmda kunskaps-krav, vid enhetliga kursplaner, vid kun-skapskontroll genom examina och vid likformighet i frga om metoder och prov. I och med att skolans frihet p detta stt begrnsades, frsvrades ex-periment med nya undervisningsmetoder och nya organisationsformer. Traditiona-lism kom att knneteckna hela skolvsen-det. Det r karakteristiskt, att de sistfr-flutna hundra ren, som tillfrt skolan s mycket nytt undervisningsstoff och som i s mnga andra avseenden givit skolan en ny karaktr men som samtidigt p grund av det vetenskapliga och tek-niska framtskridandet medfrt allt str-

2

re krav frn samhllets sida p de utexa-minerade, i de hr nmnda avseendena snarast skrpt tendenserna till likfor-mighet och till kontroll uppifrn. Detta gller samtliga skolformer. Vissa tenden-ser till frigrelse har gjort sig gllande, speciellt givetvis inom folkskolan, men till ett verkligt genombrott har reform-strmningarna nnu inte ntt.

Om vrt skolvsen slunda i vissa av-seenden br p ett tyngande arv frn gngna rhundraden och till detta arv br ven rknas konkurrensen lrjungar-na emellan och betygshetsen, med meto-der som anses hrrra frn jesuiterordens pedagogiska insats mste man andra sidan konstatera, att vra skoltraditioner i mngt och mycket r lysande och att skolan av i dag utgr en god grund att bygga vidare p. Denna grund fr inte raseras. De frndringar, som r ndvn-diga, kan gras med varsam hand.

Angelget r emellertid, att dessa fr-ndringar verkligen kommer till stnd och att utvecklingen inom skolan sker i takt med vr egen samhllsutveckling och med den pedagogiska utvecklingen ute i vrlden. Drvid mste man hlla i sikte, att det demokratiska samhllsskic-ket, som i Sverige visserligen har rtter djupt ner genom rhundradena men som ftt sin avgrande utformning under det sista halvseklet, stller skolan infr nya uppgifter och nya problem. Detta gller redan om skolans mlsttning.

Demokratin bygger p alla medborga-res fria samverkan. En sdan samverkan mste i sin tur bygga p fria personlig-heter. Skolans frmsta uppgift blir att fostra demokratiska mnniskor.

Satsen fr inte missfrsts. Den inne-br inte, att skolan skall frkunna demo-kratisk-politiska doktriner. Undervisnin-gen fr inte vara auktoritr, vilket den skulle bli, om den stlldes i en politisk doktrins tjnst, vore denna doktrin n

demokratins egen. Demokratisk undervis-ning mste tvrtom vila p objektiv ve-tenskaplig grundval. Den skall hos lr-jungarna befrmja aktning fr sanningen och lust att ska den. Lrjungarna ger rtt till saklig upplysning om de stora ideologiska och samhlleliga stridsfr-gorna och br p grundval hrav sjlva sedan arbeta sig fram till en personlig uppfattning. Om skolan ssom vl alla torde vara ense om hos lrjungarna skall grundlgga vrdnad och aktning fr vrt folks och mnsklighetens kultur-arv, fr mnniskovrde, frihet och fred, br det och kan det ske endast p denna fria vg. Blott genom en fri uppfostran kan skolan skapa frutsttningarna fr ssom skolutredningen uttryckt det en p medborgarnas egen insikt och vilja grundad samhllsutveckling.

Kravet p att skolan skall fostra demo-kratiska mnniskor innebr allts ingen likriktning. Det kan och fr inte bli tal om att stpa alla i samma form. Redan den alltmer utprglade specialiseringen i det moderna samhllet krver en rikt facetterad skolorganisation med mjlig-het fr var och en att erhlla den fr honom lmpligaste utbildningen. ven ur ren kultursynpunkt r det frdel-aktigare med en frdelning av kunska-perna n med en nivellering av dem till ett fr alla gemensamt mtt. Specialise-ring r allts i och fr sig nskvrd. Men ven en fr samhllets alla olika upp-gifter vl avpassad skolorganisation kan vara frenad med en likriktad uppfost-ran, med en auktoritr undervisning och anda. Demokratins skola dremot mste vara en milj fr barnens fria vxt. Den enskilde elevens individualitet och per-sonliga frutsttningar br i skolan inte endast uppmrksammas och respekteras utan vara sjlva utgngspunkten fr upp-lggningen av fostran och undervisning. Skolans arbete br inriktas p att be-

frmja en fri och harmonisk utveckling av alla sidor av elevens personlighet men dessutom tillgodose och utveckla det fr honom egenartade och speciella.

Drvid br tagas i sikte, att vissa egen-skaper bde ur samhllets och individens synpunkt r srskilt vrdefulla och sam-tidigt mjliga att genom uppfostran ut-veckla. Sjlvstndigheten r en sdan egenskap. Dess vrde har srskilt upp-mrksammats i debatten om de totalitra regimernas psykologiska frutsttningar. Av medborgaren i ett folkstyrt samhlle br man fordra ett kritiskt sinnelag, som ger motstndskraft mot andliga farsoter. Demokratin har ingen nytta av osjlv-stndiga massmnniskor. Men sjlvstn-dighet och kritiskt sinnelag r inte nog. Sjlvstndigheten kan resultera i ego-centricitet, karrirism, asocialitet. Det kritiska sinnelaget kan verg i negati-vism. Skolan br drfr inrikta sitt arbete s, att det fostrar ocks till sam-arbete som en naturlig livsform och att det hos lrjungarna vcker lust att enga-gera sig, att frivilligt inordna sig i ett sammanhang.

Den demokratiska skolans uppgift r sledes att utveckla fria mnniskor, fr vilka samarbetet r ett behov och en gldje. En nrmare belysning av skolans mlsttning ger kommissionen i kapitel 2.

Aktningen fr lrjungens personlighet och egenart br allts vara en hrnsten i skolans fostrande verksamhet. En frut-sttning hrfr r en ingende kunskap frn skolans sida om lrjungarnas kroppsliga och sjlsliga frutsttningar, om deras individuella utvecklingsgng, om aktivitetshmmande och aktivitets-frmjande freteelser i deras psyke och livsfring samt knnedom om deras hem-frhllanden och milj i vrigt. Skolan mste allts p ett helt annat stt, n som nu vanligen r mjligt, hjlpa eleverna att vervinna deras personliga svrighe-

ter. Genom skolans hlsovrd, genom skollkare och skolskterskor, genom skolgymnastik, skoltandvrd, skolbad, skolkoloniverksamhet och genom fria skolmltider har tskilligt gjorts fr vr-den av lrjungarnas hlsa. En motsva-rande mental omvrdnad har i stort sett saknats. Specialister p detta omrde, s. k. skolpsykologer, har hrvidlag en stor uppgift att fylla, bland annat d det gl-ler att i samarbete med lrare, skollkare m. fl. ka skolans mjligheter att bedma och avhjlpa beteenderubbningar, ls-och skrivsvrigheter och andra avvikelser frn det normala samt att avskilja lr-jungar fr srundervisning. Huvudan-svaret fr den mentala omvrdnaden om eleverna mste dock alltid vila lraren. Denne br i vida strre utstrckning n nu anfrtros sjlsvrdande och sociala uppgifter. Lrarutbildningen br anpas-sas hrefter. Tillrckliga kunskaper i uppvxtrens psykologi och sociologi br ing i varje lrares utrustning. Urvalet av lrare br ske med hnsyn till lmp-ligheten att handha en uppfostran av detta slag. Klasslrarsystemet, som gr det mjligt fr lraren att lra knna sina elever individuellt och att n till-fredsstllande kontakt med hemmen, br utstrckas s lngt upp i skolan som mj-ligt; p hgre stadier br klassfrestn-darskapet f kad betydelse. En snkning av det genomsnittliga elevantalet i klas-serna skulle betydligt underltta kontak-ten mellan lraren och den enskilde lr-jungen; en sdan snkning br fretagas, s snart lrartillgngen medger det. Nr-mare frslag till utformning av den in-dividuella omvrdnaden om lrjungarna framlgger kommissionen i tskilliga av de fljande kapitlen, bl. a. i kapitlen 4 och 5, som behandlar undervisningens problem, i kapitel 9, dr lrarutbild-ningen behandlas, och i kapitel 11, dr

4

ett avsnitt gnas t skolpsykologens upp-gifter.

En frutsttning fr den fria person-lighetsdaningen i skolan r en omlgg-ning av undervisningsmetoderna. Ovan har antytts, att den svenska skolan i frga om metodik br p ett betungande arv frn medeltidens och den gamla mbets-mannastatens skola. Den frhrskande metoden, tminstone i de s. k. kunskaps-mnena, torde fortfarande vara den med klassundervisningen sammanhngande frgor och svar-metoden: lraren fr-gar och eleven svarar. Om denna metod anvnds i mttlig omfattning och i s-dana fall, dr den motiveras av lro-stoffets natur, har den en uppgift att fylla. Hittills har den emellertid varit tmligen allenardande i svenska skolor, och det r p denna punkt en radikal ndring r nskvrd. D denna metod frutstter, att det r lraren, som diri-gerar lrjungarnas aktivitet, blir denna lrjungarnas aktivitet i bsta fall endast halv. Metoden r gnad att fram-skapa osjlvstndighet, auktoritetstro, passivitet, i vrsta fall leda vid skola och arbete verhuvud. Den ger fga mjlig-het till initiativ frn lrjungens sida, och den har fga utrymme fr samarbete mellan lrjungarna. Den befordrar inte lusten till fortsatt studiearbete p egen hand. Till sin inre syftning r metoden auktoritr. Inom svenskt skolvsen finns tendenser till orientering bort frn en undervisning av denna typ. Inte minst vittnar hrom den inventering av fr-sksverksamheten vid vra skolor, som kommissionen fretagit och som i annat sammanhang kommer att redovisas. Ar-betsskolemetoder, laborativa metoder, aktivitetspedagogik kommer p sina hll till anvndning. Denna utveckling br av samhllet systematiskt understdjas. Att lgga lraren en viss metod kan visser-ligen inte komma i frga. De reform-

pedagogiska modestrmningarna avlser varandra, och att binda undervisningen vid ngon av dem vore att hejda den pe-dagogiska utvecklingen. Enligt sjlva den demokratiska skoluppfattningen br dess-utom lraren ha frihet att ska sig fram till de metoder, som gr det mjligt fr honom att personligen fylla sin uppgift p bsta stt; undervisningens effektivi-tet r bst betjnt av en sdan frihet. andra sidan r det i hgsta grad ange-lget, att till skolans bruk utformas ar-betsmetoder, som frmjar elevernas sjlvstndighet och kritiska sinnelag, de-ras arbetsvilja och lust att arbeta vidare p egen hand, deras sociala sinne och frmga av samarbete. Gemensam fr alla moderna pedagogiska strmningar r en strvan att utforma skolans arbete s, att lrjungarna sjlva fr tillflle att utveckla aktivitet och initiativ, och ett demokratiskt skolvsen mste accep-tera detta program. En omlggning av lrarutbildningen r en ofrnkomlig fr-utsttning fr programmets frverkligan-de. Den blivande lraren br under sin utbildningstid sttas i intim teoretisk och praktisk kontakt med de olika un-dervisningsmetoderna och f tillflle att vinna en p egen erfarenhet grundad frtrogenhet med dem, s att han se-nare under sin yrkesutvning har mj-lighet att arbeta fram de metoder, som passar honom bst. Ett krav r ocks, att lraren till sitt frfogande tr till-rckligt lokalutrymme och tillrcklig materiel fr att med framgng kunna ut-nyttja de nya metoderna. En annan fr-utsttning fr de moderna och ofta friare undervisningsmetodernas utbredning r, att skolan och lrarna medges strre fri-het vid upplggandet av kurserna och en friare mlsttning fr arbetet. Hrvidlag r det av vikt, att det tryck, som examina utvar p undervisningen, i mjligaste mn avlgsnas. Prov av olika slag br

5

enligt modern uppfattning vara hjlp-medel fr lrarna att flja elevernas framsteg, att upptcka deras svrigheter och att ge undervisningen den individu-ella nyanseringen. Standardiserade prov tjnar att kontrollera klassens eller sko-lans allmnna standard. Proven br dr-emot inte f verka frryckande p arbe-tets upplggning genom att gras till rikt-punkter fr undervisningen. Lrare, som befrias frn det tryck, som examina av olika slag lgger p undervisningen, har strre mjligheter att ska sig bort frn frhrsundervisning och kommer att ori-entera sig nrmare andra metoder. En snkning av elevantalet i klasserna skulle ytterligare frstrka denna tendens. Kom-missionen framlgger sin syn p dessa problem i kapitel 4.

Ocks i frga om undervisningens innehll stller det moderna, komplice-rade samhllet nya krav p skolan. Sko-lan skall frbereda fr det liv, till vilket den unge skall g ut. I enlighet med sitt formalistiska bildningsideal har skolan lnge frbisett viktiga sidor av den ut-bildning, som den blivande samhllsmed-borgaren behver. Vad speciellt den obligatoriska skolan betrffar, har be-rttigad kritik kunnat riktas bde mot undervisningens allmnna inriktning och mot resultaten svl i orienteringsmnena som i frdighetsmnena.

Ur medborgerlig synpunkt r srskilt den bristflliga samhllsorienteringen att beklaga. Genom 1919 rs undervis-ningsplan fr folkskolan infrdes mnet hembygdsundervisning med arbetsv-ningar i de tre lgsta klasserna. Under-visningen i detta mne har till syfte att genom planmssiga, av barnen i deras omgivning gjorda iakttagelser och genom til l dessa knutna enkla beskrivningar och berttelser samt lmpliga arbetsv-ningar fr barnen frmedla vergngen frn hemmet till skolan, utveckla deras

iakttagelsefrmga, ordna och vidga de-ras frestllningskrets och giva dem till-flle till vning i att p olika stt giva uttryck t sina frestllningar samt p samma gng frmja deras knnedom om hembygden, framfr allt dess natur och arbetsliv. Rtt bedriven ger hembygds-undervisningen barnen deras frsta syste-matiska orientering i omvrlden. mnet ger ocks den grundlggande undervis-ningen i geografi och naturkunnighet och i ngon mn i historia, allt med utgngs-punkt frn barnens egen frestllnings-vrld. Efter tredje klassen splittras emel-lertid undervisningen upp p de tre nyss-nmnda mnena, och den allmnna orienteringen i omvrlden upphr s smningom i och med att undervisningen frs ver till omrden som ligger elever-na och deras dagliga liv mera fjrran. Minst gller detta mhnda naturkunnig-het, medan i de bda vriga mnena frst sjunde klassens kurs terfr undervis-ningen eller en viss del drav till nr-liggande ting, i geografi hembygden, i historia kommunens och statens styrelse och frvaltning samt viktigare samtids-freteelser p samhllslivets omrde. Mellan tredje (i viss mn fjrde) och sjunde klassen finns allts i frga om samhllsorientering en stor lucka, och drtill kommer, att undervisningen i sjunde klassen mera sllan fr den kon-kreta utformning, som gr kunskaperna omedelbart anvndbara fr eleverna eller bygger p deras egen erfarenhet. Att den samhllsorientering, som skolan enligt undervisningsplanen erbjuder, inte r tillrcklig, drom vittnar de srskilda franstaltningar som under senare tid mst vidtagas fr att i folkskolans un-dervisning inlgga moment av omedelbar praktisk betydelse fr elevernas mte med livet: nykterhetsundervisning, sexu-alundervisning, trafikundervisning, spar-samhetsuppfostran, yrkesorientering. Det

ii

gller att g vidare p denna vg i syfte att ge lrjungarna konkret knnedom om de freteelser, som kommer att mta dem ute i samhllet, och gra dem bttre an-passade fr livets svrigheter. Uppgiften r s pass betydelsefull fr elevernas fostran till samhllsmedborgare, att ett srskilt skolmne hrfr br inrttas, samhllskunskap, som br avlsa hem-bygdsundervisningen i fjrde klassen och sedan kvarst p schemat till och med den obligatoriska skolans avslutnings-klass.

En ur medborgerlig synpunkt knn-bar brist i den obligatoriska skolans hit-tillsvarande mnesuppsttning r frn-varon av undervisning i frmmande sprk. Kunskaper i frmmande sprk har hittills varit frbehllna ett litet f-tal, de s. k. bildade. Om ett frmmande sprk och valet kommer d rimligen att falla p engelskan infres som ob-ligatoriskt mne i skolpliktstidens skola, skulle drigenom en gammal bildnings-klyfta tminstone hjlpligt verbryggas. Ett fnster ut mot vrlden skulle ppnas fr den breda massan av medborgare. I allt hgre grad gr sig ocks behovet av kunskaper i tminstone ett frmmande sprk gllande bde i yrkes- och organi-sationslivet. Fullt medveten om de sv-righeter, som en obligatorisk undervis-ning i engelska i den allmnna skolan er-bjuder, freslr kommissionen engels-kans infrande som vanligt skolmne frn och med femte klassen. Detta be-tyder tre till fem rs undervisning i eng-elska t all svensk ungdom (hjlpklass< klientelet undantaget).

Undervisningen i vissa grundlggande frdighetsmnen i den obligatoriska sko-lan behver frstrkning. Detta gller i synnerhet modersmlet, vars behandling i skrift och tal nu oftast vllar stora sv-righeter fr dem, som inte tnjutit annan undervisning n folkskolans. Frmgan

att med behllning och gldje lsa vrde-full litteratur r heller inte tillrckligt uppdriven.

Vad orienteringsmnena betrffar kan man konstatera, att den allmnbildnings-grundval, som den sjuriga folkskolan nu ger, inte r tillrcklig. Inlevelse i nutida kulturliv, som alltid mste bygga p historisk grund, frstelsen fr vrlds-hndelserna, som frutstter viss knne-dom om frmmande folk och lnder, kontakten med teknikens och naturveten-skapens landvinningar, som blir ytlig utan kunskaper i fysik, kemi och biologi, frsvras fr nrvarande fr de flesta genom bristande skolunderbyggnad. P dessa omrden br den allmnt medbor-gerliga skolan i framtiden ge vida mer n den nuvarande kan ge. Det r drtill ett medborgerligt intresse, att skolan genom att meddela djupare insikter blir i till-flle att undanrycka grunden fr den frflackande lsning, underhaltiga konst, vrdelsa musikunderhllning, dliga film o. s. v., som frstr breda folk-lagers smak. Skolan mste meddela lr-jungarna en estetisk fostian, som ger dem mjlighet att tillgodogra sig kulturlivets skatter och drigenom leva ett rikare liv. Strre utrymme br ges t elevernas egen skapande verksamhet, varigenom det este-tiska sinnet uppodlas. Strre uppmrk-samhet n tidigare frtjnar ocks den praktiska bildningen: mnniskorna br sttas i stnd att bedma vrdefull kva-litet, att ej falla fr verreklamerade va-ror, att bryta med dlig rutin i frga om kosthll, att ej slarva med smnen och att ej av okunnighet vrdslsa sin hlsa etc. Till en hjning av den estetiska och praktiska bildningen medverkar ocks de manuella mnena, vilka ven av pedago-giska skl frtjnar en starkare stllning i skolan n nu och ett fastare samman-fogande med det allmnna stoff skolan arbetar med.

7

Kommissionens synpunkter p inne-hllet i skolans undervisning framlgges i kapitlen 45.

Den utvidgning av skolans uppgifter, som frn medborgarfostrans synpunkt r ofrnkomlig, kan inte ske inom den nu-varande sjuriga skolans ram. 1940 rs skolutredning freslr, att skolpliktstiden utstrcks till tta r med rtt fr skol-distrikt att med Kungl. Maj :ts medgi-vande fr sin del infra niorig skolplikt. Av skl, som nrmare utvecklas i kapitel 3, freslr kommissionen, att den nio-riga skolplikten generellt infres. Hr-igenom skulle plats beredas fr en ut-vidgad medborgerlig utbildning; all ung-dom skulle kunna fras fram till en real-examen, som visserligen mste avpassas efter lrjungarnas varierande mjligheter men som dock t alla gve en medbor-gerligt likvrdig avslutning p arbetet i den allmnna skolan; slutligen skulle man inom den obligatoriska skolans ram kunna inrymma den frberedande yrkes-utbildning, som skulle ge de sista skol-ren ptagligt intressebetonad prgel och eleverna ett incitament till fortsatt arbete med sin utbildning. Anmrkas br, att fortsttningsskolan genom denna frlng-ning av skolpliktstiden frsvinner.

En omlggning till niorig skola br endast ske i samband med genomfran-det av enhetsskoleprincipen. I Sverige existerar sedan gammalt en motsttning mellan folkskola och lroverk, en mot-sttning som lnge hade tydlig klass-prgel och i ngon mn har det fortfa-rande. Motsttningen har mildrats, sedan folkskolan med sina fyra resp. sex klas-ser blivit grundskola fr lroverket och sedan rekryteringen till realskolan och delvis ocks gymnasiet blivit en annan n tidigare. Men i den mn folkskolan med nya klasser vxer i hjden, markeras kraftigare den srskillnad mellan de b-da skolformerna, som 1918 rs skolkom-

mission gav beteckningen parallellskole-system: med sina hgre klasser lper folkskolan parallellt med realskolans lgre klasser och, om folkskolan blir nio-rig, med den femriga realskolan i hela dennas lngd. Det kan knappast an-fras tillrckligt starka skl fr att p detta stt dela upp eleverna p tv olika skolformer, helst som man kan befara, att den ena skolformen kommer att te sig som den mera vrdefulla och locka till sig de mera studiebegvade, medan den andra fr nja sig med sdana lr-jungar som inte ansetts kvalificerade fr den frra. Tiden synes nu vara mogen fr ett upphvande av den gamla dualis-men och ett frverkligande av den enhets-skoletanke, som 1918 rs skolkommis-sion gjorde till sin. 1946 rs skolkom-mission freslr drfr, att folkskola och realskola sammansls till en enda skola, en niorig medborgarskola. En ingende motivering hrfr och en analys av enhetsskoletankens innebrd ges i ka-pitel 3.

Den nioriga enhetsskolan br enligt skolkommissionens mening vara upp-delad p tre stadier: ett i allmnhet tre-rigt lgstadium, dr undervisningen be-strids av smskollrare, ett trerigt mel-lanstadium med undervisning av klass-lrare och ett trerigt hgstadium med undervisning huvudsakligen av akade-miskt utbildade mneslrare. Enligt den-na plan r undervisningen gemensam fr alla elever till och med sjtte klassen, vilket skulle innebra ett frverkligande av Fridtjuv Bergs bottenskoleprogram (dock med den frndringen, att kommis-sionen freslr undervisning i engelska frn femte klassen). Att kommissionen accepterat ett klasslrarsystem, som r generellt genomfrt s hgt upp som i sjtte klassen, sammanhnger bl. a. dr-med, att systemet anses verlgset m-neslrarsystemet i de tv avseenden, som

8

kommissionen lgger huvudvikten vid: klasslrarsystemet mjliggr en bttre individuell omvrdnad om eleverna (se ovan!) , och mneslrarsystemet frsv-rar den samordning av undervisningen de olika mnena emellan, som r frut-sttningen fr en genomfrd arbetsskole-metodik.

Ett demokratiskt skolsystem mste, som ovan framhllits, vara rikt fasetterat och erbjuda varje ung mnniska den ut-bildningsgng, som r lmplig fr hen-nes frutsttningar och avpassad efter hennes blivande uppgift i livet. Fr att n detta ml har man hittills alltid tillgripit differentiering p olika skolformer eller linjer som sjlvklart medel, varvid lr-jungarna uppdelats med hnsyn till sina studiefrutsttningar. Med hjlp av test-ning har man numera mjligheter att gra detta skrare n tidigare, och sam-hllet har numera resurser att lta alla, som anses som studiebegvningar, med hjlp av stipendier n en hgre teoretisk utbildning. Emellertid kommer just hr-igenom problemet i ett nytt lge. Man riskerar att fr framtiden alla ungdomar med teoretisk studiebegvning fres in p de teoretiska studiernas vg, varigenom de praktiska och manuella yrkena och de stora folkgrupper, som gnar sig t dem, komme att utarmas p teoretiska begvningar. Grunden fr ett demokra-tiskt samhllsliv skulle drigenom un-dermineras.

vervganden av denna art har bety-delse fr stllningstagandet till differen-tieringsproblemet. Om man med hjlp av testning, skolbetyg och lraromdmen re-dan s tidigt som efter fjrde klassen de-lar upp eleverna p olika ' studielinjer, blir graden av studiebegvning den enda betydelsefulla faktorn vid uppdelningen, och man riskerar en klyvning av folket i studiebegvningar och vriga. Diffe-rentiering p studielinjer r ur denna

synpunkt inte nskvrd frrn vid den tidpunkt, d eleverna bestmmer sig fr yrkesutbildningsvg. Vid denna tidpunkt kommer vid sidan av studiefrutsttnin-garna ven andra omstndigheter att in-verka p valet av utbildningsvg: spe-cialanlag och intresseinriktning kommer att ha betydelse. Fr den stora grupp av ungdomar, som har bde teoretisk och praktisk begvning, kommer det d ofta att te sig lockande att vlja utbildning fr manuella och praktiska yrken i stl-let fr att fortstta den teoretiska studie-vgen.

En strikt linjeuppdelning med lr-jungarna frdelade p klasser efter ut-bildningens art r drfr inte lmplig frrn i 15-rsldern, d. v. s. efter t-tonde klassen. Den enligt kommissionens mening riktiga formen fr differentiering i de tidigare klasserna r inte linjedel-ning, vilken fr vrigt alltid blir fr grov och aldrig helt kan tillgodose de mnga olika arter av begvning, som repre-senteras bland eleverna, utan individuals sering av undervisningen, s att vederb-lig hnsyn kan tagas till varje lrjunges frutsttningar och frmga: lrjungar med utprglad studiebegvning fr arbe-ta p ett annat stt och med mer kvali-ficerade uppgifter n de vriga lr-jungarna och hindras inte av dessas lng-sammare takt, och lrjungar med utprg-lade frutsttningar fr praktiskt och manuellt arbete fr inom samma ram ut-lopp fr sina krafter och kan arbeta p sitt stt; ocks vriga lrjungar fr en undervisning, svarande mot deras fr-mga och krafter. P detta stt torde man under vissa frhllanden kunna sam-manhlla den ursprungliga kamratkret-sen inom samma klassenhet genom strre delen av den obligatoriska skolan.

P enhetsskolans hgstadium (klas-serna 79) kompliceras frhllandena emellertid drav, att nya mnen kommer

9

till, varigenom mnestrngseln blir str-re och bortval av mnen blir ofrnkom-ligt. Det strre utrymmet fr prak-tiska mnen kan inte tillgodoses p sam-ma gng som plats beredes fr det andra frmmande sprket (tyska), fysik och kemi. Ett visst val mellan olika studie-vgar synes ofrnkomligt. Kommissionen freslr nrmast en differentiering byg-gande p mnesval: utver de gemen-samma mnena tillvljer vissa elever vis-sa mnen, medan andra elever tillvljer andra. En sdan differentiering kan bli effektiv utan att den gemensamma m-neskrnan alltfr starkt inskrnkes. Kom-missionen freslr, att eleverna i sjunde klassen fr vlja mellan tyska och ett praktiskt mne. Valet br vara helt fri-villigt men givetvis fregs av testning och rdgivning, s att eleverna och de-ras frldrar r fullt insatta i vad av-grandet gller. I ttonde klassen vid-gas mjligheterna till mnesval: eleverna har att av tv teoretiska och tv prak-tiska mnen vlja tvenne, varvid ocks kombinationen ett teoretiskt och ett prak-tiskt mne r tnkbar. Elever utan prak-tisk inriktning men med otillrckliga frutsttningar fr hgre teoretiska stu-dier br dock i stllet fr tyska kunna vlja en vningskurs i modersmlet. Hr-till kommer i bda klasserna ett antal timmar med frivilligt valt arbete, var-igenom variationsmjligheterna ytter-ligare kas. Lgger man upp differenti-eringen p detta stt, kommer de olika studievgarna att te sig jmbrdiga, och man kan rkna med att sdana elever, som har bde teoretisk och praktisk be-gvning, inte ensidigt vljer teoretiska mnen. S lnge individualiserad under-visning inte trngt igenom i en skola, torde det emellertid bli ndvndigt att frena denna differentiering med uppdel-ning av eleverna p olika klassavdelnin-gar efter deras mnesval. I detta avseende

skulle i sjunde och ttonde klasserna dif-ferentieringen tills vidare f den traditio-nella innebrden, -lt vara att kursramen fr samtliga representerade mnen skulle vara densamma fr de olika klassavdel-ningarna, varigenom en vergng frn den ena studievgen till den andra lttare kunde ske. P stt och vis kan man allts rkna med en enhetlig studievg till och med ttonde klassen. Detta markeras ytterligare drav, att i denna klass kur-serna i orienteringsmnena fr alla fres fram till en avrundad avslutning.

Nionde klassen kan drigenom ges en speciell karaktr: hr fretages en strikt linjedelning, som samtidigt fr karak-tren av val av yrkesutbildningslinje, och undervisningen ordnas s, att den pekar framt och ger lrjungarna en ny start. Fr vissa elever utgr denna klass frsta ringen i det fyrariga gymnasiet (9 g) , fr andra utformas den med hnsyn till fortsatt praktisk yrkesutbildning (9 y ) , fr en tredje grupp slutligen lgges un-dervisningen s, att den frbereder fr en fortsatt studiegng av mera allmn karaktr, viss teoretisk yrkesutbildning eller sjlvstudier (9 a ) .

Ppekas br i detta sammanhang, att en frsta differentiering av elevmaterialet redan enligt nuvarande bestmmelser br ga rum vid intagningen i skolan. Fr-skolor och skolmognadsprvning mjlig-gr fr skolans myndigheter att intaga drfr lmpade barn i frsta klassen redan i sexrsldern och att vnta med att intaga sent utvecklade barn till tta-rsldern. Hrigenom vinnes en efter-strvansvrd homogenitet i frga om in-telligensldern i klasserna. Dock synes intagning i skolan av underriga vara att rekommendera endast i undantagsfall. Att lta barnen genomg de tre frsta klasserna p tv, tre eller fyra r, bero-ende p barnens frmga att tillgodogra sig undervisningen, torde dremot vara

10

en utvg, som leder till det nskade re-sultatet utan ngon risk fr lrjungarna.

I och med den nioriga medborgar-skolan skapas fr frsta gngen en full-god skola fr landsbygden. I ldre tider var landsbygden i frga om mjligheter till hgre skolutbildning helt eftersatt. De kommunala mellanskolorna inrttades fr att i frga om skolmjligheter gra landsbygden mera rttvisa, men ocks de mste frlggas till ttorter. Hur stort behovet av realskoleutbildning i sjlva verket r p den svenska landsbygden, framgr av den snabba utveckling som korrespondensrealskolorna uppvisade. Det nya statliga stipendiesystem, som tillmpas frn och med lsret 1945 1946 och som mjliggr fr studiebeg-vad landsbygdsungdom att utan alltfr stora ekonomiska offer genomg lroverk och flickskolor, har i sin mn bidragit till att utjmna olikheterna mellan stad och land i frga om mjligheterna till hgre skolutbildning. Men varken kor-respondensrealskolorna eller stipendierna kan slutgiltigt lsa landsbygdens skol-problem. Korrespondensrealskolorna r en i mnga avseenden otillfredsstllande skolform. Stipendier lser problemet endast ekonomiskt och endast fr de egentliga studiebegvningarna. Kvar str hemmens legitima behov av att f behlla barnen ver den mtliga pubertetsldern och nd kunna ge dem den nskade full-goda skolutbildningen. Kvar str ocks bristen p utbildningsmjligheter av an-nan art n den som realskolan och dr-med beslktade skolformer erbjuder.

Den nioriga medborgarskolan synes erbjuda en lsning. Den nya kommunin-delningen, som skall vara genomfrd 1950 och som innebr, att smkommuner-na sammansls till strre enheter, avser bland annat att mjliggra bttre skol-former. Kommissionen freslr, att i varje kommun upprttas niorig skola.

Denna skola br p hgstadiet vara helt centraliserad, grna frn och med femte men i varje fall frn och med sjunde klassen. Kommissionen rknar dock med att tv-, tre-, fyra- eller sexriga bygde-skolor skall finnas kvar verallt dr de geografiska frhllandena gr detta lmpligt, och att man med hnsyn till de mindre barnens skolvgar och till bygdeskolornas vrde som kulturhrdar i detta avseende br frfara mera gene-rst i frga om upprtthllande av hgre skolform fr bygdeskolorna n vad nu r fallet. Genom att den nioriga skolan bde meddelar en undervisning, som mot-svarar den nuvarande teoretiska real-skolans, och ger en frberedande yrkes-utbildning motsvarande elevernas och bygdens behov, kan landsbygdens skol-problem anses ha ftt en tillfredsstl-lande lsning.

Frslaget om niorig skola i varje kommun betyder en stark ansvllning av det svenska skolvsendet p realskole-stadiet. Kostnaderna, frmst fr lrar-lner och skolhusbyggen, blir mycket stora. Svrigheterna att skaffa kompe-tenta lrare blir betydande. I lngden torde en utvidgning av detta slag dock inte kunna undgs. Till de skl, som tidi-gare anfrts demokratins behov av en bttre medborgarfostran och landsbyg-dens krav p rttvisa kommer de eko-nomiska: det moderna industrialiserade samhllet krver utbildad arbetskraft, den alltmer specialiserade yrkesutbild-ningen mste bygga p god allmnbild-ningsgrund, vrt lands resurser i frga om begvningar av olika slag mste effektivt tillvaratagas. En kapitalinveste-ring, som mjliggr ett bttre utnyttjande av den viktigaste produktionsfaktorn, den mnskliga arbetskraften, mste anses vl motiverad. Vrt land har p de sista hundra ren genomgtt en revolutione-rande utveckling tekniskt och ekonomiskt,

11

vra resurser har mngdubblats. Om vra frfder fr hundra r sedan ansg sig ha rd till en sexrig skola, skulle inte vi ha mjligheterna att skapa en niorig?

Frslag till den nioriga skolans orga-nisation framlgges i kapitlen 35.

P den nioriga skolans grund br all vidareutbildning bygga. Man mste emel-lertid rkna med att den nioriga skolan fr mnga blir den enda utbildningen. Synnerligen angelget r det under s-dana frhllanden, att skolans undervis-ning lggs s, att den hos eleverna vc-ker intresse fr vidareutbildning p egen hand eller i det fria och frivilliga folk-bildningsarbetets form. Lrjungarna br drfr redan i skolan vnjas vid studie-cirkelns arbetsmetoder. Lrarna br ak-tivt deltaga i folkbildningsarbetet, och sdant arbete br rknas som merit bde vid intagning i lrarutbildningsanstal-terna och vid tillsttandet av tjnster. En viktig roll i det fria studiearbetet spelar folkhgskolorna. I ett srskilt betnkande kommer kommissionen att framlgga sina synpunkter p folkhgskolans problem. Bde fr det fria och frivilliga folkbild-ningsarbetet och fr folkhgskolorna kommer den nioriga skolan att betyda, att undervisningen i vida mindre grad n nu behver ha elementr karaktr. Den kan lggas p ett hgre plan, bli mer intressevckande och personligt givande. Den nioriga skolans anknytning till folk-bildningsarbetet behandlas i kapitel 5.

En markerad svaghet har det svenska skolsystemet p yrkesutbildningens om-rde. Antalet egentliga yrkesskolor r otillrckligt, deras kvalitet r skiftande, den geografiska frdelningen r ogynn-sam. Oftast fr den unge sin yrkesutbild-ning inom nringslivet i former, som inte r metodiska och som ofta r otillfreds-stllande ur allmnpedagogiska synpunk-ter. En stor del av vr ungdom erhller ingen yrkesutbildning alls. Den nioriga

skolan kan i viss mn hjlpa upp dessa brister. Frn och med sjunde klassen kan eleverna sl in p en praktiskt betonad studiegng, i ttonde klassen br de f yrkesorienterande undervisning, och i nionde klassen fr de tillflle till en direkt yrkesfrberedande utbildning. En nrmare utformning hrav lmnas i kapi-tel 6. Kommissionen kommer sedan att i ett srskilt betnkande avge frslag till en utbyggnad av den egentliga yrkesut-bildningen.

Till den nioriga skolan br ocks gym-nasiet anknyta. Sedan rhundraden har den hgre bildningen i vrt land vilat p den fasta grund, som gymnasiet lagt. Denna bildningsgrund fr inte frsvagas. Visserligen mste demokratin strva efter att vid sidan av gymnasiet skapa utbild-ningsvgar, som mjliggr fr vidare lager av befolkningen att tillgna sig hgre bildning, och i s mtto r det an-gelget, att gymnasiets srstllning upp-hves. Demokratin kan dremot inte efter-strva nivellering. Det kan drfr inte bli frga om att snka gymnasiets bild-ningsml. Enligt kommissionens mening br det snarare vara mjligt att hja detta.

En sdan hjning kan vinnas genom en ndamlsenligare studiegng och genom en frnyelse av undervisningsmetoderna, s att strre vikt lgges vid lrjungarnas sjlvstndiga arbete. Men den kan ocks vinnas genom ett mer rationellt urval av lrjungar, en lmplighetsprvning, som p detta stadium, d valet mellan teo-retisk och praktisk studiegng redan r gjort, inte lngre medfr de olgenheter, som gr sig gllande vid en tidigare tid-punkt. Genom ett sdant lmplighetsurval skulle studierna kunna lggas p en kva-litativt hgre niv.

Visserligen r behovet av intellektuell arbetskraft i starkt vxande. Medan nnu 1936 rs studentexamenssakkunniga be-

12

traktade den kade tillstrmningen till de intellektuella banorna som ogynnsam och skte skapa barrirer fr tilltrde till gymnasiet, mste nu, ett decennium se-nare, konstateras, att brist p intellektuell arbetskraft hotar. Gymnasieorganisatio-nen mste drfr betydligt utvidgas. Detta skulle i och fr sig kunna resultera i en snkning av den genomsnittliga be-gvningsnivn hos lrjungarna. Men man mste rkna med en s stark breddning av gymnasiets rekryteringsunderlag, att man snarare kan motse en hjning av begvningsnivn. Till en bredare rekry-tering medverkar tre omstndigheter. Fr det frsta vntar en lng rad stder, dr man hittills saknat tillgng till gymnasie-utbildning, p tillstnd att inrtta gym-nasium; en dylik utvidgning innebr, att nya grupper av befolkningen fr tillflle att rekrytera gymnasiet. Fr det andra kommer den nioriga skolan, som fre-sls bli obligatorisk i de nya skoldistrik-ten, att betyda att all drfr lmpad landsbygdsungdom fr en utbildning, som leder fram till gymnasiet, och fr det tredje och kanske frmst kom-mer det nya statliga stipendiesystemet att i grligaste mn borttaga de sprrar av ekonomisk och geografisk art, som hittills fr mnga hindrat gymnasiestudier. Man torde drfr fr framtiden ha rd till att trots det vxande behovet av intellektuell arbetskraft kunna hja kraven p elev-materialets kvalitet.

Gymnasiets bildningsml r till sist ocks beroende p hllfastheten hos den grund fr hgre studier, som den nio-riga skolan skall lgga. Farhgor har uttalats fr att den relativt sena differen-tiering av elevmaterialet, som kommissio-nen freslr, skulle vara ogynnsam fr de elever, som frbereder sig fr gym-nasiestudier. Om man rent schematiskt betraktar saken s, att den fyrariga real-skolan, byggande p sexrig folkskola,

ersattes med en trerig realskola, som ocks bygger p sexrig folkskola, r farhgorna i viss mn berttigade. Kom-missionen betraktar emellertid den nio-riga skolan som en arvtagare inte till den fyrariga utan till den femriga real-skolan. Det frsta frmmande sprket stts in i klass 5 och lses liksom i den femriga realskolan i fem r, och fr denna undervisning ges mjlighet till differentiering redan frn brjan (se hrom kapitel 3! ) , det andra frmmande sprket pbrjas i klass 7 och lses i tre r liksom fallet frn och med lsret 19481949 kommer att bli i den fem-riga realskolan; och ven det tredje frmmande sprket kommer att beredas plats i den nioriga skolan, lt vara en-dast i sista klassen, dr det dock kan prkna strre timantal n i den nu-varande femriga realskolans avslutnings-klass. I klasserna 5 och 6 (motsvarande l 5 och 25) sker visserligen ingen klass-uppdelning av lrjungarna efter studie-frutsttningar, men den ogynnsammare stllning, som de blivande gymnasie-eleverna hrigenom p visst stt fr, mot-vges av de frdelar i frga om mnenas samverkan, som klasslrarsystemet ger, och den bttre knnedom om elevernas individuella frutsttningar, som detta system medfr. Det viktigaste argumentet fr tidig linjeuppdelning av lrjungarna r de blivande gymnasieelevernas behov av en srskilt fr dem avpassad under-visning i moderna sprk; med viss annan motivering freslr kommissionen i kapi-tel 3 en differentiering p undervisnings-avdelningar eller p annat stt av sprk-undervisningen i klasserna 5 och 6. Dr-till kommer, att kommissionen rknar med att individualiserad undervisning mste efterstrvas i samtliga mnen. Be-trffande lrarkompetensen, som spelat en viss roll i diskussionen om tidig eller sen differentiering, mste sgas, att aka-

13

demiska specialstudier inte r erforder-liga fr den elementra undervisning det r frga om i klasserna 5 och 6 utom i sprk, men dr br akademiska studier ocks krvas. Om man till sist tar hnsyn till de uppenbara brister, som vidlder den nuvarande realskolans undervisning och studiegng, torde i varje fall en snkning av studiemlet fr gymnasiets grundskola inte behva ifrgasttas. Kvantitativt kan visserligen en nedskr-ning av kurserna bli ndvndig, men den nya mlsttningen fr skolans arbete medger i stllet en kvalitativ hjning av studiearbetet och en kning av studie-intresset.

I frga om gymnasiets egen organisa-tion delar kommissionen uppfattningen, att det fyrariga gymnasiet r pedago-giskt verlgset det treriga. En fyrarig gymnasiegng kan uppns genom att in-om den nioriga skolans avslutningsklass en srskild linje (klass 9 g) upprttas, utgrande gymnasiets frsta ring. En ut-formning hrav terfinnes i kapitel 5.

Samtidigt kan emellertid ifrgasttas, om en genomgng av hela gymnasiet r ndvndig fr alla de utbildningsvgar, som traditionsenligt bygger p student-examen. Kommissionen freslr, att den egentliga gymnasieutbildningen avslutas med klass 11 g (tredje ringen) och att undervisningen i de tre frsta ringarna lggs s, att den ger den frdjupade allmnna bildning, som sedan gammalt varit gymnasiets ena ml. Lrjungar, som med godknda betyg genomgtt klass l i g , anses drmed ha avlagt en examen, frslagsvis benmnd studentexamen. De lrjungar, som mnar fortstta sina stu-dier vid universitet och fackhgskolor, genomgr drefter klass 12 g, som fre-sls bli starkt specialiserad och avser att ge frutom en frdjupad kulturoriente-ring de srskilda fackkunskaper, som lr-jungarna behver som grundval fr sina

fortsatta studier

skolvsen, verbryggas. Att utbildningen i viss mn gres gemensam fr alla lrarkategorier r ocks gnat att ver-brygga klyftan. Demokratins skola r be-tjnt av att alla dess fltarbetare frenas i strvan fr skolans utveckling.

Men inte endast yrkets frmga att locka till sig lmpliga personer r av-grande fr lrarkrens standard. Bety-delsefull r ocks lrarutbildningsanstal-ternas frmga att i tid gallra ut fr yrket olmpliga personer samt samma anstalters frmga att under utbildnings-tiden grundlgga ett djupare intresse fr yrket och ge den fr var och en bst avpassade utbildningen. Lrarutbildnin-gens omlggning blir drfr en av skol-reformens angelgnaste uppgifter. Ovan har nmnts, att kommissionen freslr, att samtliga lrare under sin utbildning skall gras frtrogna med barn- och ung-domspsykologi, med den sociala och men-tala omvrdnadens problem, med moder-na undervisningsmetoder. I kapitel 9, som handlar om lrarkategorier och l-rarutbildning, framlgger kommissionen frslag om lrarhgskolor, vilkas uppgift i frmsta rummet skall vara att ge samt-liga blivande lrare deras egentliga yrkes-utbildning. Vidare mste fr framtiden strre vikt lggas vid lrarnas vidare-utbildning. Hr har universiteten, lrar-hgskolorna, skolverstyrelsen, mnes-freningarna, krsammanslutningarna och den lokala skolledningen samt organ fr studieutbyte med utlandet stora upp-gifter att lsa.

Vid sidan av utbildningen r lrarens arbetsfrhllanden av avgrande bety-delse bde fr yrkets rekrytering och fr den enskilde lrarens frmga att g i land med sin uppgift. Redan de yttre betingelserna r hrvidlag av vikt: triv-samma och ndamlsenliga lokaler, rik-lig undervisningsmateriel, vl avpassade arbetstider, en rimlig arbetsbrda. Till-

tron till vlviljan, sakligheten och rtt-visan hos verordnade myndigheter har stor betydelse fr yrkestrivseln. Samarbe-tet med kollegerna och med lrjungarnas frldrar r av vikt fr en lyckosam yrkesutvning. Viktigast torde dock vara den frihet, som den enskilde lraren till-erknnes, och den mjlighet till utveck-ling som yrkesman skolan ger honom.

I de flesta skolformer har lrarna hit-tills knt sin frihet alltfr mycket be-grnsad av kursplaner och examina. Deras mjligheter att experimentera p egen hand har varit sm. Som ovan nmnts freslr skolkommissionen en lttnad i trycket frn kursplaner och examina. Det br anses som en frtjnst hos en lrare, att han sker egna vgar fr att n bsta mjliga resultat. En av frutsttningarna fr pedagogiskt framt-skridande r lrarens intresse fr denna uppgift. ven om allt experimenterande br ske i frtroendefullt samarbete med skolledning och kollegor, br lraren till-erknnas principiell frihet till experi-ment. Ndvndigheten av en sdan frihet framgr med nskvrd tydlighet drav, att lraren i sin fostrar- och undervis-ningsverksamhet mste inrikta sig p in-dividuell handledning av eleverna: hela skolreformen siktar mot ett sdant ml. Vid individuell undervisning kan man inte flja mal lar : man tvingas att fr varje elev uttnka srskilda vgar eller tillvgagngsstt. Ett experimenterande med undervisningsmetoder r under alla omstndigheter av vrde; ven om man d och d ledes in i tervndsgrnder och mste vnda, ven om man ibland misslyckas och mste ge upp frsket, betyder dock detta frsk, att lraren med sin personlighet engageras i under-visningen, och detta r en skrare garanti fr framgng i lrargrningen n ett slentrianmssigt anvndande av inlrda metoder.

15

Frn mbetsmannastatens tid har de-mokratins samhlle rvt byrkratismen. P skolans omrde likavl som p andra samhllsomrden gller det fr demokra-tin att lsgra sig ur byrkratismens fjttrar. I frga om skolan synes vgen vara kat lekmannainflytande och decen-tralisering.

Det kade lekmannainflytande br komma till synes svl vad betrffar skolvsendets centrala instans och dess mellaninstanser som betrffande skolans lokala ledning. I frga om decentralise-ringen vill skolkommissionen hvda, att en lng rad uppgifter med frdel kan verflyttas frn den centrala instansen till de lokala skolmyndigheterna. En fr-skjutning av avgrandena till de lokala myndigheterna skulle gra skolan till en vida mer central medborgerlig angelgen-het i skolkommunen n nu. Redan fr-slaget om en niorig enhetsskola innebr en sdan frskjutning. Denna skola mste nmligen vara kommunal, ven p real-skolestadiet. D skolans utformning, spe-ciellt p hgstadiet och srskilt i frga om den praktiska och yrkesbetonade undervisningen, i mycket mste bli bero-ende av skolkommunens nringsgeogra-fiska struktur och andra lokala frhl-landen samt nskemlen p orten, kom-mer skolfrgorna att ta det medborger-liga intresset inom kommunen starkt i an-sprk. I kapitel 12 ansluter sig kommis-sionen till den i skoldebatten ofta fram-frda community centre-idn, inne-brande att folkbibliotek och lokaler fr det frivilliga bildningsarbetet och fr fri-tidssysselsttningar, samlingslokaler fr teater, film och freningsmten, kanske ocks folkbad, frlgges till samma byggnadskomplex som skolan, vilken drigenom blir bygdens naturliga cent-rum.

De lokala skolmyndigheterna och drvid frutsattes samverkan mellan skol-

styrelse, rektorer, lrarkollegier, mls-mannafreningar och lrjungeorganisa-tioner br tillerknnas utstrckt rtt att efter egna uppslag och erfarenheter och med hnsyn till bygdens behov ordna de lokala skolfrhllandena och utforma skolans inre liv. De br ha rtt att igng-stta experiment av organisatorisk och pedagogisk art. Erfarenheten ger nm-ligen vid handen, att skolans inre utveck-ling varit beroende frmst av de experi-ment, som utfrts av skolans fltarbetare. Vrt samhlle befinner sig i en dynamisk omvandlingsprocess, tekniskt, ekonomiskt och socialt. I samband drmed undergr ocks synen p skolans problem en suc-cessiv omvandling. Vi lever i en peda-gogisk brytningstid. Statsmakterna br under sdana frhllanden undvika att alltfr starkt binda skolan vid fastslagna organisationsformer, centralt faststllda kursplaner och enhetliga undervisnings-metoder. Denna frsiktighet str i full verensstmmelse med den demokratiska grundskdning, enligt vilken skolans ut-veckling inte i frmsta rummet avhnger eller br avhnga av pbud och initiativ uppifrn utan br bygga p de skapande krafterna ute p arbetsfltet. Kommissio-nen inriktar drfr mlmedvetet skol-reformen p att undanrja hindren fr skolans fria utveckling. Endast genom att tillerknnas tillrcklig frihet ven frihet att gra misstag och ndra upp-fattning kan skolan bli en levande skola. Endast p denna vg kan skolan r frn r anpassa sig efter samhlls-utvecklingen, ja bli en levande och fram-tdrivande kraft i denna.

Fr en sdan frihet ta