KLGF-bladet nr 69Medlemsblad för Kalmar läns Genealogiska Förening Årgång 17,

Nov 2008Adress: Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR

Hemsida på internet: http://www.klgf.com ISSN 1653-087X

Redaktionskommittén för medlemsbladet är:Gullan Olsson, Alva Lilja, Gösta Alexandersson och Jan Jutefors.

Artiklar, frågor och efterlysningar skickas till: KLGF, Ryssbyvägen 15, 380 30 RocknebyMedlemsavgift 2009: 160:-; familjemedlem: 40:-. Postgironr 436 19 72-5.

Foto: Rune Berkemar

Välkommen till oss i Kallinge...

Man känner sig verkligen väl-kommen när man stiger in hosAnnika i Ronneby.

Först hamnar man i 50-talet ochsedan hamnar man mitt i ett fnis-sande damsällskap som kallar sigPärlhönsen.

Sedan överväldigas man avmängden information man kanhämta här om man har anfäder isödra Sverige.

sidan 12

Båtsmännen i BergaEtt fotografi på torpet Kvarnkullen iBerga i Kalmar, fick Jan-Olof Carls-son att börja forska om båtsmännen iKalmar och deras öde.

sidan 6

Gravhällarna i KalmarDomkyrka

Kalmar Läns museum har inventeratgravarna i Domkyrkan.

Gullan Olsson har gjort en förteck-ning över personnamnen på gravar-na och har möjlighet att hjälpa tillmed utdrag ur rapporten.

sidan 8

Höstprogrammet ochvårens släktforskarhjälp

sidan 4

Vem är du?sidan 5 och 10

Korta nyhetersidan 16

Ainas minne från 1912Ainas, från Stenåsa, minne om Ame-

rikafararen och vad som hände sedansidan 11

Några skolminnenf.d. småskollärarinnan Ellen Olaus-son minns hennes tid på Öland och iKalmar

sidan 14

KLGF-bladet Nr 69, Nov 20082

Ordföranden spalt...

En solig höstsöndag reste vi tiopersoner från min mans släkt tillFrödinge kyrka.

Häradshövding Petter Hiertstedtsepitafium har efter 131 år återsatts upp på södra långväggen iFrödinge kyrka. Detta skulle fi-ras.

Att sitta i kyrkbänken och låtatankarna gå till familjen Hiert-stedt, som levt och verkat i för-samlingen i flera generationer ochsom fått sina sista vilorum i dentvå våningar stora gravkammarenunder kyrkgolvet var en häftigupplevelse.

serade i släkten som uppsökt mu-seet för att få se epitafiet.

Släktingar och församlingen iFrödinge började arbeta för att fåtillbaka gravminnet till Frödingekyrka. Epitafiet har konserveratsi Linköping och den 13 maj blevdet återbördat till kyrkan.

I inledningen till gudstjänsten be-rättades om predikstolen från1626 i S:ta Gertruds kyrka i Väs-tervik som Hiertstedt var intres-serad av att köpa 1744.

Kyrkoherden i Västervik villebli av med den ”för församlingentittar bara på denna pråliga pre-dikstol istället för att titta och lyss-na på mig”.

Så för 150 daler kopparmyntköpte Hiertstedt predikstolen tillFrödinge församling.

130 kända ättlingar till PetterHiertstedt hade fått en personliginbjudan från församlingen i Frö-dinge.

Vid kaffeminglet i vapenhusetsyntes flera forskare från Kalmaroch vår förening. Alla är de ätt-lingar till ”hövdingen i Frödinge”.

Epitafiet har sedan 1760 hängt påden läktare som tillhörde släkten.Påverkad av temperaturväxlinga-rna i kyrkan, sot från ljusen ochdamm, flyttades epitafiet till va-penhuset.

Den placeringen var knappastbättre.

1877 överlämnades gravminnettill Kalmar läns fornminnesfören-ing. Det hängdes upp på Kalmarslott och därefter har det tillhörtKalmar läns museums inventarier.

Av ättlingarna till Hiertstedts 11barn som blev vuxna, är vi mångasläktforskare och övriga intres-

Gullan Olsson

Kalmar Läns GenealogiskaFörening

Postadress:c/o Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR

E-post: gullan.olsson@netatonce.net

Hemsida: http://www.klgf.com

KLGF-bladetMedlemsblad för

Kalmar läns Genealogiska Förening

ISSN 1653-087X

Upplaga: 600 ex

Ansvarig utgivare:Gullan Olsson

Organisationsnummer:83 24 01 - 2981

Redaktör och layout:Jan Jutefors

Manus skickas till:Jan JuteforsRyssbyvägen 15380 30 ROCKNEBYjan.jutefors@telia.com

Stoppdatum för manus:Nr 1 -- 31 decemberNr 2 -- 28 februariNr 3 -- 15 juliNr 4 -- 30 september

Redaktören förbehåller sig rättenatt redigera innehållet.

Citat ur KLGF-bladet får göras,om källan anges. För hela artiklarhänvisas till författaren.

Författarna är själva ansvariga förinnehållet i artiklarna.

Medlemsavgift 2009:160 krfamiljemedlem 40 kr

PlusGiro: 436 19 72-5 KLGF

Adressändring:KLGF c/o Jan JuteforsRyssbyvägen 15,380 30 ROCKNEBYE-post: jan.jutefors@telia.com

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008 3

Styrelse:

Ordförande:Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR Tfn: 0480-177 07E-post: gullan.olsson@netatonce.net

Vice ordförande:Alva Lilja, Björkenäsvägen 41, 393 59 KALMAR Tfn: 0480- 47 23 12E-post: alva.lilja@swipnet.se

Sekreterare:Gösta Alexandersson, Korvmakaregränd 6, 393 64 KALMAR Tfn: 0480- 47 42 42E-post: alexandersson.gosta@tele2.se

Kassaförvaltare:Margareta Ågren, Torsgatan 78, 387 34 BORGHOLM Tfn: 0485- 772 02E-post: yuf746z@tninet.se

Ledamöter:Birgitta Berkemar, Törevägen 13, 393 64 KALMAR Tfn: 0480- 47 34 86E-post: birgitta.berkemar@gmail.com

Alva Carlsson, Sveagatan 22, 361 31 EMMABODA Tfn: 0471- 124 96E-post: alva.carlsson@swipnet.se

Anders Elofsson, Sporrsjö 2143, 380 31 LÄCKEBY Tfn: 0480-607 07E-post: anders@elofsson.ws

Conny Gustavsson, Tors gränd 3, 385 32 TORSÅS Tfn: 0486- 108 30E-post: conny.gu@telia.com

Jan Jutefors, Ryssbyvägen 15, 380 30 ROCKNEBY Tfn: 0480- 665 65E-post: jan.jutefors@telia.com

Suppleanter:Allan Niklasson, Hultsby 115, 382 96 NYBRO Tfm: 0481- 220 58E-post: allan.niklasson@hs.lrf.se

Lena Bohman, Storgatan 13, 382 30 MYBRO Tfn: 0481- 186 06E-post: lena.bohman@bokia.se

Henrick Lindell, Spannlandsgränd 17, 393 65 KALMAR Tfn: 0480- 266 86E-post: henrick@netatonce.net

Siv Mattson,Tre vänners väg 53, 393 59 KALMAR Tfn: 0480- 181 52E-post: sinima@telia.com

Valberedningens ordförande: Tomas Alriksson

Biblioteksansvarig: Anders Elofsson

Redaktionskommitté för KLGF-bladet:Gullan Olsson, Alva Lilja, Gösta Alexandersson & Jan Jutefors

Webredaktör: Henrick Lindell

KLGF-bladet Nr 69, Nov 20084

inbjuder till träff för släktforska-re och andra historieintresserade

Dag: Lördagen den 15 Nov.Tid: 11.00Plats: Ståthållaregatan 52 AProgram:

Allmän frågestund om Disgenoch en kort information om nästaversion 8.2 som kommer till vå-ren.

Peter Ullgren, Lundahistoriker,forskare och författare berättar om”Uppsnappade brev från KarlXII:s soldater i Norge 1716”

Inträde: 40 kronor inkl fikaAnmälan: senast torsdagen den13 nov till Britt Strömbäck,Tfn: 0494- 51 395sms: 070- 663 12 00E-mail:stromback.forvaltning@telia.com

Arrangeras i samarbete medKLGF

Pratkväll

Höstens sista pratkväll i forskar-lokalen den 24 November.Temat blir Forskartips

Tid: 19.00

Släktforskarhjälpenpå biblioteken

Biblioteket i KalmarMåndag 8 sept kl 17-20Måndag 15 sept kl 13-15Måndag 22 sept kl 17-20Måndag 6 okt kl 17-20Måndag 13 okt kl 13-15Måndag 20 okt kl 17-20Måndag 3 nov kl 17-20Måndag 10 nov kl 13-15Måndag 17 nov kl 17-20

Biblioteket i NybroTorsdag 18 sept kl 17-19Tisdag 14 okt kl 17-19Onsdag 12 nov kl 17-19

Biblioteket i EmmabodaOnsdag 3 sept kl 17.30-21Onsdag 8 okt kl 17.30-21Onsdag 5 nov kl 17.30-21

Biblioteket i TorsåsOnsdag 10 sept kl 17-19Onsdag 8 okt kl 17-19Onsdag 12 nov kl 17-19

Biblioteket i BorgholmLördag 27 sept kl 11-13

Biblioteket i MörbylångaLördag 6 sept kl 11-13Lördag 8 nov kl 11-13

Biblioteket i FärjestadenLördag 4 okt kl 11-13

DIS Småland

KLGFs ForskarstugaStåthållareg. 52 A, Kalmar

Öppettider:Måndagar kl. 13.30 – 19Tisdagar kl. 09 – 20Onsdagar kl. 10 – 20Torsdagar kl. 13 – 21

OBS! Tiderna kan vara ändrade efter

att tidningen kommit ut.

Vill du vara alldeles säker på attfå en plats så ring och kolla först

Tfn: 070- 282 97 25

Vi kommer i fortsättningen attkräva dig på personnummer vidvåra träffar. Vi är tvungna att rap-portera detta till studieförbundet.

Det är inget som vi själva har hit-tat på, utan reglerna är sådana,utan personnummer - inga bidrag.

Hösten 2008

Hjälpen i Färjestaden missades avolika anledningar, men den kommeratt ersättas av en annan dag, som vidpressläggningen inte bestämts. Hållutkik på biblioteket

Vill DU vara medatt påverka?

Ge oss förslag på programpunk-ter du vill att vi ska genomföra.

Vi behöver tips på bra, trevligaoch intressanta föreläsare tillvåra träffar.

Vill du att vi ska ge oss i kastmed nya områden? Vad skulle detvara i så fall?

Vad kan DU göra för förening-en?Hör av dig rill någon i styrelsen!

Eftersom de andra bägge kvällar-na blev sådana dundersucceermed många deltagare, så se till attdu kommer tidigt för det kan bliont om plats.

(Vi garanterar dock att du inteska bli utan plats)

TEMA-nummerom militärer

KLGF-bladet kommer med etttemanummer till våren om solda-ter, båtsmän m.m.

Vi behöver berättelser. Varförinte om F 12 t.ex., eller någon somgjort lumpen på I 11 eller I 12.

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008 5

Släktforskarhjälpenpå biblioteken

Våren 2009

Biblioteket i KalmarMåndag 2 febr kl 17-20Måndag 9 febr kl 13-15Måndag 16 febr kl 17-20Måndag 2 mars kl 17-20Måndag 9 mars kl 13-15Måndag 16 mars kl 17-20Måndag 6 april kl 17-20Måndag 20 april kl 13-15Måndag 27 april kl 17-20

Biblioteket i NybroTorsdag 19 febr kl 17-19Tisdag 19 mars kl 17-19Onsdag 16 april kl 17-19

Biblioteket i EmmabodaOnsdag 4 febr kl 17.30-21Onsdag 4 mars kl 17.30-21Onsdag 1 april kl 17.30-21

Biblioteket i TorsåsOnsdag 11 febr kl 17-19Onsdag 11 mars kl 17-19Onsdag 8 april kl 17-19

Biblioteket i BorgholmLördag 28 mars kl 11-13

Biblioteket i MörbylångaLördag 7 febr kl 11-13Lördag 4 april kl 11-13

Biblioteket i FärjestadenLördag 7 mars kl 11-13

Vi behöver hjälp på biblioteken.Vi vill att DU ställer upp någoneller ett par gångeroch hjälper till.Ta kontakt med Jan Jutefors så fårdu vidare hänvisning.

Jag bor i Nybro. Jag har släktforskati 4 år men alltid varit intresserad avhistoria.

Mina släktforskningsområden ärJönköping, Falköping, Vänersborgoch USA.

Det som för mig är moroten i släkt-forskningen är etnologin -att lära merom hur människor levde hur derasvardag såg ut.

Vem är du?

Lena Bohman, Nybrosuppleant i styrelsen presenterar sigsjälv:

Anbytarträffi Nybro

Lördagen den 25 oktober ordnadesen anbytarträff på biblioteket i Ny-bro.

De socknar man samlades om varMadesjö, Oskar och Örsjö. 14 med-lemmar mötte upp.

De allra flesta hade datorer medhela sin släkt inlagd, så det var lättatt jämföra varandras resultat ochdiskutera kring de uppgifter somskiljde sig åt, samt att kontrollera vil-ka källor som använts.

Biblioteket hade plockat fram eko-nomiska kartan till oss, så att det skul-le vara lätt att identifiera olika plat-ser.

Datum: 12 novTid: 18:45Plats: Utkiken, StadsbiblioteketRune Oppgården talat om Land-skapskartering mellan 1790-1830,gamla mått och vikter.Kaffen, Lotteri, Anbyte

Datum: 26 novTid: 18:00Plats: Brandstationen VästervikPratkväll

Datum: 3 decTid: 18:45Plats: Utkiken, StadsbiblioteketLuciakaffe. Valle Johansson sjungeroch berättarn om Hemsöborna frånmitten av 1800-talet till nutid.Lotteri, Anbyte

Tjust Släktforskar-förening

Program

Ny släktforskar-förening i Småland

nu har det bildats en ny släktforskar-förening i Småland. Det är Krono-bergs Läns Genealogiska Föreningsom har fått konkurrens. Den nyaföreningen är bildad i Älmhult ochheter SIE - Slektsforskare i Elmhult.

Kortisar

DISBYTär utan tvekan en av världens störstadatabaser för släktforskare. Just nuså innehåller den inte mindre än 17,1miljoner poster!

DISBYT är helt och hållet upp-byggd av DIS-medlemmar, som harskickat in utdrag från sina släktfors-karprogram. Varje post innehålleruppgift om namn, församling och år-tal för händelser som född, gift ochdöd, eller annan händelse.

KLGF-bladet Nr 69, Nov 20086

Ett foto från 1895 visar Kvarnkul-len i Berga. Bredvid den storakvarnen står Mjölnaren Per Mag-nus Håkansson. Nere på vägen stårhans nära 20-årige son Albert medsin cykel. De är min morfar ochmorfarsfar.

Kvarnen byggdes 1834-35 avskomakaren Jonas Westerlund.Han övergick från skomakaryrkettill att bli mjölnare och senare mäl-tare i Lindsdal, dit han flyttadeefter år 1848.

Efter Westerlund var där fyra mjöl-nare före Per Magnus Håkanssonsom köpte den år 1870. Till vänster ibakgrunden står en liten stuga, somvar ett båtmanstorp. Stugan revs ibörjan av 1900-talet för att bli endrängkammare, som byggdes av an-

vändbart virke, murstock och spis ien uthuslänga på gården. Kvarnkul-len låg under Berga 3.Efterforskning om båtsmän som bod-de i stugan har varit intressant. I Sta-tistisk sammanställning av detSvenska Indelningsverket av ClasGrill 1865, under rubriken No 11Smålands Båtsmanskompani, Kal-

mar Län. Calmar, Berga 18, 20. Detfanns alltså två båtmansrotar i Ber-ga.

Frågan var nu om stugan på Kvarn-kullen var en av dessa. I husförhörs-längder från slutet av 1800-taletfanns en Båtsman Samuel Peter Små-länning med familj, skriven som bo-ende hos Mjölnaren Per MagnusHåkansson. Forskningen om honomi General Mönstrings Rulla visadeföljande:

1845 Dörby SockenNo 7 SmålänningPeter Svensson Smålänning, antagen1803, född 1779. Avled den 20 juni1845, 66 år gammal.

Samuel Peter Svensson Smålän-ning, antagen 14/10 1845, 27 år.Född 26/1 1820 i Lemnhult, Jönkö-

pings län. Gift 5/3 1852 med MajaLisa Svensdotter från Berga, dottertill Sven Håkansson och ElisabethSvartlock. De får 2 döttrar, 1852 och1858. Samuel Peter får avsked 1862,efter 17 tjänsteår för sjuklighet medvitsord att han sig väl förhållit.

1863 flyttar familjen till Berga ochblir boende hos Carl Carlsson (1808-

1890) No 3 Berga. Mjölnare PerMagnus Håkansson köper Kvarnkul-len 1870 och har då Samuel PeterSmå-länning med familj boende påkullen. Sjuklig och fattig avliderSamuel Peter den 5/9 1888. HustrunMaria Christinas öde är obekant.

1810 års General Mönster Rulla förSmålands Roterings Compagni, Cal-mar Län Norra Möre

Härad visar från 1790 vilka Båts-män som varit antagna till Roten No18 i Berga.

Calmar SockenNo 18 Balkman1790 antogs Isak Balkman, född1759 och gift 1795 med Lisa Måns-dotter. De fick två döttrar samt tvil-lingpojkar. Isak Balkman fick avsked25/11 1810 och flyttade då till Wes-terslät i Kläckeberga. Lisa Månsdot-ter avlider 1815, 56 år gammal. IsakBalkman gifter om sig med MariaAndersdotter, född 1783 och de fåren dotter 1816 och en son 1819. IsakBalkman avlider 1820, 61 år gam-malPå rote No 18 följer Nils Balkman,född 1752, gift 1779 i Kalmar Stads-församling med Ingrid Månsdotteroch de får en son 1782. Ingrid Måns-dotter avlider 1810. Avskedade båts-mannen Nils Balkman avlider iKläckeberga 1812, 60 år gammal.När han blev antagen respektive fickavsked är obekant.

1816Vid Generalmönstringen blev note-rat ny båtsman, Jonas AnderssonBalkman, antagen 1808, 18 år gam-mal, född 1790. Han hade 1816 åttatjänsteår. Han finns inte vidare note-rad i rullorna. Han blev 1816 sjö-kommenderad till Fregatten Galathe.

Båtsmännen i Bergaav Jan-Olof Carlson

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008 7

Kanske hände något härefter.

1822 är noterat, Carl Fredrik Balk-man antagen 1817, 34 år och nu 39år, med 5 tjänsteår, född 1783. Hanfår troligen avsked efter 15 tjänste-år. Han avlider i Stora Wångerslät iÅby socken 12/9 1847. Familjeför-hållanden är okända.

1837 är som ny båtsman på No. 18,Jonas Andersson Balkman, antagen6/6 1837, 28 år och född 1809.Kronobåtsman Jonas Balkman vig-des 19/11 1842 med Lisa CatarinaMagnidotter från Berga. De får enson 1842 och Jonas Balkman avli-der 14/6 1847 i Carlskrona. Sonenavlider 1890 i Kläckeberga. Änkangifter om sig i Hossmo 1852.

1852 är noterat för No 18 Calmarsocken. Gustaf Adolf Larsson Balk-man, antagen 1851 6/8, 22 år ochfödd 1829. 1857 står han som kanon-kommendör approberad sjökommen-dering. Han avlider i Genua, Italienden 6 juni 1857, nästan 28 år gam-mal och ogift. Han kan ha deltagit ien expedition med Korvetten Naja-den som företogs 1857-58 till Med-elhavet. Resan varade i 8½ månadmed besök i ett stort antal hamnar.

1862Ny båtsman på No 18 blev FerdinandSvensson Balkman, antagen 1857 2/10, 27 år gammal, född 1834 i Elg-hult på torpet Nyemålen. Han hadevid antagandet 4 tjänsteår. FerdinandSvensson blev utstruken 13/9 1864.Motivering ej noterad.

1867Anders Peter Petersson Balkman,antagen 1865 24/2, 21 år gammal, tvåtjänsteår, född 1845 i Dörby. Befa-ren approberad sjökommendering.

Anders Peter vigdes 1868 i Dörbymed Johanna Christina Dahlberg. Defick två barn, 1861 och 1871. Hus-trun avlider 1874. Anders Peter Balk-man var båtsman på No 18 Berga till31/3 1885 då han blev avförd efter20 tjänsteår.

1885Erik Emanuel Johansson Balkman,antagen 1885 10/9, 19 år gammal,född i Hossmo 9/12 1867. No 18

Balkman Erik Emanuel Johanssonöverflyttad till sjömanskårens värva-de stam 1/5 1889. Vakant från 1/51889.

1897Berga No 18 vakant från 1889. No-terat i lista över vakanser i NorraMöre 1897.

Nio båtsmän finns noterade på No18 Berga.

Calmar SockenTvå båtsmän Berg är noterade medenbart vigseldatum och boende iBerga. Sigfrid Berg, gift 27/12 1713samt Lars Berg, gift 5/2 1717. När-mare uppgifter saknas.

Olof Larsson Bärg, båtsman i Ber-ga. Gift 1743 i Kläckeberga medKarin Andersdotter från Wästerslät.De fårfyra barn under åren 1746-1755.

Dessa tre båtsmän saknas i Rullor-na.

1810 års General Mönster Rulla förSmålands Roterings Compagni, Cal-mar Län Norra Möre Härad visar från

1790 vilka Båtsmän som blivit an-tagna till roten No 20 Berga

No 20 Berg1790Jonas Persson Berg, kronobåtsmanantagen 1790, 23 år, född 1767, gift1793 med Maja Nilsdotter från Ber-ga och dotter till Båtsman Nils Balck.Jonas Berg blev 1816 uttagen till Fre-gatten Galathe.

1827Jonas Berg noterades som Wälbefa-ren Båtsman med 37 tjänsteår. Hanavled 29/1 1829 61 år av Frossa.

1830Ny båtsman på rote 20 blev Johan-nes Adamsson Berg, antagen 1830,27 år. Johannes Berg vigdes 1832med Maria Helena Sjögren från Ber-ga. De fick en dotter 1833 och den27/8 1858 avled Johannes Berg, 55år gammal. Han hade 28 tjänsteår.

1859Peter Göransson Berg, antagen 1859,23 år och född 1837 i Åby socken.Han blev kasserad för sjuklighet1862.

Inte några båtsmän noterade i Rul-lan förrän 1882.

KLGF-bladet Nr 69, Nov 200881882Den 13/5 detta år antogs Otto Fredi-nand Lindblom, född 1861 i Lemn-hult socken i Jönköpings län till nybåtsman för No 20.

Otto Ferdinand Berg vigdes 1888med Hedvig Sofia Olsdotter. De fick4 barn och Hedvig Sofia avled 1897i lungsot.

1897Båtsman Otto Berg blev permitterad.1901 9/11blev han skild från Flot-tan.

Det var fyra båtsmän på Rote No20 från 1790 till 1897.Uppgifterna i General Mönster Rul-lan visar att båtmanstorpen No 18och 20 var bebodda av aktiva båts-män till 1897. De skall ha varit be-lägna på det som kallades ”västraallmänningen”. Oduge stenig markstår det på en karta från 1765. Därfanns det ett par fattigstugor och ettpar båtmanstorp. Att stugan påKvarnkullen kallats för båtmanstorpkommer troligen av att där bodde enavskedad båtsman, Samuel PeterSmålänning med familj. Hans hus-tru Maja Lisa kom från Berga, vil-ket säkert var till hjälp att finna nybostad.

Utöver de i Berga roterade båtsmän-nen, uppges i kyrkoböckerna om an-dra båtsmän som boende där. Frånvilka rotar de kommer och varför debott i Berga är svårt att finna svarom. Kunde de möjligen komma frånnågon rote i Kalmar Stadsförsam-ling, men fått bosätta sig i Berga.

Båtsman Jöns Withår i Berga ochIngrid Nilsdotter, också från Berga,vigdes i Kalmar Stadsförsamling år1714. En son, Johan föddes i Berga1716.

Båtsman Pär Lärka i Berga avlider1741.

Båtsman Mathias Pehrsson i Ber-ga, får en son Peter 1756.

Båtsman Anders Swartlock i Ber-ga, får en dotter Elin 1789.

i Kristvalla och de antog namnetWesterlund efter hennes hemby.

I Duvetorp föddes en son i augusti1813 som tyvärr avled efter 2 veck-or. Detta föranledde troligen till attde 1814 flyttar till Kalmar Stadsför-samling och Berga där Jonas blevantagen som häradsskomakare.

Han bedrev yrket med flera lärling-ar som det anstod en kunnig yrkes-man på den tiden. I husförhörsläng-den från 1820-talet finns fyra lärling-ar namngivna.

”Båtsmanstorpet” på fotot från 1895är med stor säkerhet inget sådant utanJonas Westerlunds skomakareverk-stad, troligen byggt omkring 1815-16.1830 ingick Jonas Westerlund sitttredje gifte. Han övergav skomakar-yrket och blev mjölnare och mälta-re. 1848 sålde han kvarnen i Bergaoch flyttade in som nr 29, 1851 tillLinneberga och torpet Lindahl. Häravled mältaren Jonas Westerlund den20/1 1863, 77 år gammal. Gravvår-den som Aron Ferdinand lät resa påKläckeberga kyrkogård finns ännukvar på kyrkans norra sida.

Nybro i Mars 2008

KällorEget arkivMadesjö KyrkoböckerKalmar Stadsförsamlings kyrko-böckerKalmar Landsförsamlings kyrko-böckerGeneral Mönster Rulla 1724-1907Smålands BåtmansregisterS:t Christophers Gilles Chroenika,1998Gerhard Koppen: A F Westerlund,1981Erik Hägg: Under tretungad flagga,1941

År 1790 avlider en dotter för Båts-man Lars Lärka i Berga. Även Båts-man Pehr Lustig mister ett barn det-ta år och han finns även noterad somfader till en son 1804.

Pehr Lustig avlider 1815. Båtsmanunder åren 1842-1866,

Carl Gustaf Svartlock på Berga 8.1867 står han som Skomakare Da-nielsson, in i 1900-talet boende påBerga 8. Han var född 1824, son tilltorparen Daniel Nilsson i Wedby,Förlösa.

Jonas WesterlundJonas var son till skomakaren ochbåtsmannen Jöns Gisesson Stålbågei dennes tredje gifte.

Jöns Stålbåge var Båtsman för No262 Tjukehall, i Madesjö socken.Han avled 1789 i Karlskrona tillsam-man med ytterligare fyra båtsmänfrån Madesjö av en magsjukeepide-mi. Det är Jonas son, Aron Ferdinandsom bl.a. berättar detta. Orsaken tillepidemin finns beskriven i en bok avErik Hägg.

”När ryska linjeskeppet Vladislafftogs i beslag i slaget vid Högland 17juli 1788, medförde de ryska matro-serna den ohyra, som skulle kommaatt sprida återfallstyfus inom storaflottan och även i Karlskrona. Om-fattningen av denna epidemi fram-går av antalet döda i staden, på Tjur-kö och på sjökastellen från slutet avnovember 1788 till slutet av decem-ber

1790 beräknats uppgå till omkring14.000 personer. Den svåra farsotensom gick under namnet Karlskrona-febern verkade i hög grad menligt påvår flottas operationer under de föl-jande krigsåren.

På grund av farsoten i Karlskronafick 3600 man landtrupper avsättassom utfyllnad av de oerhörda vakan-serna ombord på fartygen.”

Jonas hade tidigt fatt lära sig sko-makaryrket av sin far. Jonas Jönssonvar sockenskomakare i Duvetorp,Kristvalla socken. Där träffade hanpigan Maria Johansdotter från Wes-terslät i Kläckeberga. De vigdes 1812

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008 9

Den kulturhistoriska utredningenssyfte och målsättning har varit attinventera, fotografera och beskri-va domkyrkans samtliga 80 grav-hällar.

Det förekom gravsättningar i dom-kyrkan mellan 1681 och 1824. Vidrestaureringarna åren 1834 och 1914flyttades hällarna runt och gravarnaraserades. Endast två hällar liggeridag kvar på, eller invid, sina ur-sprungliga platser. Dessa två är häl-len över Wachtmeisters gravkor ochhällen över Adam Semmels grav.

Enl. Magnus Gabriel Craelius grav-karta från 1681 fanns hela 84 gravar.Gravpriserna varierade beroende påvar gravplatsen låg och vem man var.En församlingsmedlem som haft gravi Storkyrkan betalade det lägsta pri-set. Något mer betalade den som till-hörde församlingen, men som intehaft grav i gamla kyrkan. Dyrast vardet för personer utom församlingen.

Både gravar och gravhällar visar attdet var samhällets övre skikt sombegravdes i domkyrkan.

I koret begravdes personer ur detandliga och det adliga ståndet. Läng-re bak begravdes personer ur borgar-klassen. Samtliga gravhällar, med ettundantag är tillverkade av grå ellerröd kalksten. Mellan år 1681 och1824 skall närmare 2000 personer habegravts i domkyrkans 84 gravar.Jämförelser mellan 1680-talets grav-förteckning, gravhällarna och dagenstelefonkatalog visat att många släkt-namn fortfarande finns representera-de i Kalmartrakten.

De avfotograferade gravhällarnamed beskrivning och personhistorikgäller:

Handelsmannen och redaren Matti-as Olofsson – 1712 och hustrun SaraGunnarsdotter – 1693 och Kvarter-mästaren Mattias Krögerström 1720-1793

Amirallöjtnant Werner von Rosen-feldt 1639 – 1710

Generalmajoren och friherren Rein-holdt Rehbinder 1640 -1709

Handelsmannen Johan Fahlberg ochhustrun Catharina Höyer

Baronen Bleckert Wachtmeister –1701

Borgmästaren Mattias Robeck 1631– 1692 och hustrun Maria Rooth

Rådman David Heijock 1620 – 1681och hustrun Marta Stefansdotter Lip-pia - 1660

Brita Lippia – 1674 och RådmannenGöran Bremer – 1696

Handelsmannen Hans Baumgardtoch Marta Rodde

Tullnären Didrich Stridbeck – 1711

Ekipagekommissarie Sven NilssonPorsell 1649 – 1693 och CatharinaZellinger – 1742

Borgmästaren Diedrich Mühlen-bruch 1628 – 1712 och hustrun Bri-ta Persdotter 1624 - 1669

Rådmannen Caspar Hanell – 1745och Christina Cederholm von Sch-malensen. Sonen Caspar AbrahamHanell och hustrun Anna ElisabetSjöborg

Holmmajor Anders Homman 1622 –1685 och landshövdingen Gustaf vonPsilander 1669 - 1758

Handelsmannen och byggmästarenMichael Krahner och hustrun Anna

Handelsman Baltzar Hoppenstedt -1699 och hustrun Dorotea Engels1627 – 1710

Handelsmannen och rådmannen Fol-ke Månsson – 1676 och hustrun ElinBörjesdotter - 1709

Skepparen och hanelsmannen Christ-offer von Sehltzen ca 1670 – 1740och hustrun Catharina Hingstman

Tullnären Zacharias Lindman 1653– 1711 och hustrun Catharina Lind-man

Handelsmannen och redaren ZachrisAndersson – 1693 och fältskärenErnst Diderich Salomon – 1759

Skeppsbyggmästaren Hans Mickel-son Engel – 1684 och hustrun MariaKiön – 1687

Handelsmannen Petter Moberger1701 – 1779 och hustrun CatharinaElisabeth Svebilia 1723 – 1755

Handelsmannen och rådmannen Pet-ter Johansson – 1705 och hustrunMargareta Jacobsdotter

Utdrag ur en kulturhistorisk utredning om

Gravhällarna i Kalmar domkyrka 1681-2008av Johan Apelman

Kyrkoantikvarisk rapport februari 2008, Kalmar läns museum

KLGF-bladet Nr 69, Nov 200810Skräddaren, handelsmannen och råd-mannen Friedrich Linck – 1708

Skepparen Hans Johansen 1614 –1680 och hustrun Margareta Peters-dotter Klatte 1620 – 1690

Handelsmannen och rådmannenFredrik Siefvertz – 1684 och hustrunGunilla Rodde – 1705

Anders Strömberg årtalet 1739

Fortifikationskassören Johan Dahl-ström och hustrun Elsa Lindblad –1702

Handelsmannen och bryggaren Jo-han Mühlenbruch – 1720 och hus-trun Maria von Teen – 1720

Handelsmannen och skutägaren Ja-kob Hindrichsson – 1663

Handelsmannen, redaren och bryg-garen Pär Håkansson (Scheder) –1682

Bryggaren och rådmannen JönsJönsson – 1666 och hustrun AnnaAndersdotter

Handelsmannen och bryggaren Hå-kan Månsson – 1689 och hustrunGertrud Persdotter

Joakim Dorwichen

Strandvakten Abraham HeidenrichStrandvaget

Kopparslagaren Anders Hjort

Handelsmannen och rådmannenChristian Witte 1639 – 1701 ochhustrun Anna Nilsdotter Svan – 1710

Slottsbyggmästaren Hans Man(Hans Fleming) – 1622 och LarsKrååk

Sekreteraren och överborgmästarenChristopher Larsson Grubb 1594 –1681 och hustrun Christina Stierne-feldt 1613 – 1700

Skräddaren Balzer Klunder

Buntmakaren J. H. Wasserman

Handlaren Nils Hasselbom

Bokbindaren och bokhandlaren OlofJönsson Knaph – 1675 och hustrunDorothea Christoffersdotter Günther1611 – 1674

Överskäraren och färgaren MattiasHåkansson – 1705

Ingolf Pederson och hustrun KarinBergesdotter

Barberaren Pawel Kaske Balber –1653

Borgaren Esbjörn Höök

Skrivaren och rådmannen GerhardNilsson 1650 – 1716 och hustrunCatharina Franck – 1715

Handelsmannen Daniel Jonsson

Stadskirurgen och badaren AdamSemmel – 1705

Matronan Anna Olofsdotter – 1684Peter Ekelin

Lars Åbrandt och hustrun CatharinaÅbrandt

Krukmakaren Hindrich Ros och hus-trun Maria Ludvigsdotter von TheenSkepparen Lars Lönebom 1650 –1702

Bryggaren Jon Svensson – 1705 ochElizabet Rolansdotter

Tullnären Samuel Werner

I utredningen finns även en förteck-ning över gravinnehavarna med år-tal som refererar till det år då gravenköptes, ärvdes, såldes eller på annatvis bytte ägare. Förteckningen ärbaserad på Fabian Baehrendtz an-teckningar från 1914.

”Jag är en bonnapojk som inte kom-mit någonstans i livet, dvs. jag borkvar på den gård i Hultsby, Nybrodär jag föddes i mitten av 50 talet.

Jag är 3e generationen här och harmina rötter djupt i den Småländskamyllan. Inte någon av mina anfäderkommer, vad jag vet, från annat ännärstående socknar. Älghult, Made-sjö och Oskar gäller på pappas sidaoch mamma har sin sina rötter i, framför allt Långasjö, men också Ljuderoch Vissefjärda.

Jag har givetvis också tittat på minfrus härkomst och det är framför alltBäckebo och Kråksmåla. Bönder,torpare och en och annan båtsmanhittar jag med mer eller mindre spän-nande liv. En del har hamnat i tingetför föga smickrande ”misshandelmed livsfarligt vapen” eller ”för-falskning och utprånglande avmynt”. För 140 år sen lönade det sigtydligen att förfalska mynt eller sågjorde han det bara av tekniskt in-tresse?

För övrigt gäller inte bara släktforsk-ning för mig, motorcyklar och gam-la bilar är kul det också. Jobbar förbrödfödan gör jag som tryckare påSmurfit Kappa, som förut hetteMunksjö.”

Vem är du?

Allan Niklasson, Nybrosuppleant i styrelsen presenterar sigsjälv:

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008 11

Det var många som utvandrade frånÖland i slutet av 1800-talet och bör-jan av 1900-talet.

Vi ska följa en av de många utvand-rarna från Karlevi i Vickleby sock-en. Han hette John Johansson (An-dersson) och föddes i Karlevi 1874.År 1892, knappt 18 år fyllda, begär-de han flyttningsbetyg för att utvand-ra till Amerika. John hade tre syst-rar. Systern Hilda hade utvandratmed man och dotter redan på 1880-talet och stannade kvar i USA livetut. Systern Nanny med man frånVickleby reste ut till Amerika 1908men återvände på 1920-talet. Endasten syster blev kvar på Öland.

John blev amerikansk medborga-re 1898. Han vistades under alla åreni Elk, Mendocino county i Kalifor-nien, som förman på ett sågverk. Ide svenska husförhörslängderna kanvi se att John kom hem till Öland1900 i samband med sin fars död,men reste ut igen 1902. Han kom återtill Öland 1908, men då var föräldra-gården i Karlevi såld och båda för-äldrarna var döda.

Ainas minne från 1912Berättat av Gärd Wickléus

John bodde då hos sina mostrar i NilsPerssons stuga i Stenåsa och står som”före detta lantbrukare” i husförhörs-längden från Stenåsa. I mars 1912 vardet åter dags att återvända till Ame-rika för den då 38-årige John.

Min svärmor, Aina Fredriksson,gift Andersson, har på 1980-talet be-rättat om en händelse som etsat sigfast i hennes minne.

Aina var född i Stenåsa 1904, dot-ter till Amanda och Gustaf Fredriks-son. I mars 1912 var lilla Aina åttaår. Hon berättade, att det var storuppståndelse i byn Stenåsa den dagdå amerikafararen John skulle resaiväg. Han kom på en hästskjuts medsin stora amerikakoffert. ”Så stilighan var i hatt och fin rock. En riktigherreman!” Barnen sprang efterhästskjutsen och vinkade och ropa-de. Det var ju så spännande! Dennahändelse skulle många i byn minnaslänge. John blev troligen skjutsadtill den nya järnvägsstationen iGårdby som hade tillkommit 1909.Den åttaåriga Aina kunde inte då,1912, ens drömma om att hon 1930skulle gifta sig med John.

John kom hem till Öland för gott1921. Han bodde då åter i Stenåsa.Vi vet att han umgicks med Ainasföräldrar. Ainas pappa Gustaf Fred-riksson, f. 1864, hade i sin ungdomvarit i Amerika och fiskat ostron ut-anför San Francisco. Han återvändetill Stenåsa och gifte sig 1899. Mankan anta att Amerika var det storasamtalsämnet när amerikafararnaträffades. John hade under alla åreni Amerika förblivit ungkarl. Familje-bildningen fick anstå till dess att hankommit åter till hemlandet. Aina somen i en stor syskonskara fick nu till-fälle att dagligen se amerikafararenJohn som nu hade nått en mogen ål-der. Tycke uppstod i varje fall, och1930 firades deras ståtliga bröllop iStenåsa.

Aina och John köpte en lanthan-del i Vickleby och fick tre barn. Johnavled 1954, nästan 80 år gammal.Aina drev affären ensam vidare till1984, då den lades ner. Aina avled1994, 90 år gammal. Johns storaamerikakoffert finns nu hos ett barn-barn till Aina och John.

KLGF-bladet Nr 69, Nov 200812

När man kommer in på SVAR iRonneby så slås man av den miljösom man möter i foajen, dels 50-talsatmosfären och sedan 30-taletvid sidan om.

Det är mycket smakfullt och An-nika Otfors myser när hon berät-tar om det och ideerna som flöda-de när de inredde rummet.

Ett besök på SVAR i Kallinge

av Jan Jutefors Text/foto

Dessutom har man mikrokort för alladessa län och uppkoppling både tillSVAR och Genline. Tyvärr finns intetillgång till Arkiv Digital, än så längei alla fall, Möjligheten finns att detkanske blir i framtiden.

Pärlhönsen fr.v. Gudrun Turesson, Inga-Lill Gustavsson, Birgitta Gustafsson ochKarin Harrysson

SVAR i Ronneby är en filial tillSVAR. Ursprungligen var det en ar-betsmarknadsåtgärd, ett ALU-pro-jekt och staren skedde den 18 okt1994, där arbetslösa läste in ortnamnoch byar för ortnamnskatalogerna.

De har gjort Blekinge, Malmöre-gionen, Kronoberg och Kalmar län.Numera finns bara tre kvar som äranställda på filialen eftersom de intefår några arbetslösa längre. ALU-projekten är ju nedlagda.

Detta hindrar inte att det gäng somalltså var mammorna till katalogernasamlas under ett par gånger om året.När jag besöker Ronneby så är deten febril aktivitet av damerna, somkallar sig ”Pärlhönsen”.

- Vi saknar tyvärr askkoppen till ställ-ningen här, säger Annika med enbekymrad min, - det ska vara en så-dan där snurrgrej som fanns förr.- Men förr eller senare kanske vi hit-tar en sådan, säger hon medan honfortsätter rundvisningen i lokalerna.

Allt arbete är sparat i färgkodadepärmar för att det ska vara lätt atthitta: Gröna pärmar för Kalmar län,röda för Kronoberg, gula för Kristi-anstads län, blå för Malmö stad ochorange för Blekinge.

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008 13

Foto: Jan Jutefors

Ett unikt arkiv har man fått från BLT,Blekinge Läns Tidning. De hade ettklipparkiv med födelsedagar. Manhar alltså sparat allt man skrivit ombemärkelsedagar från 1925 och tilloch med 1978.

Det finns i arkivmappar, tyvärr intesökbart ännu. Det är meningen attman ska skanna alla dessa sidor föratt kunna söka på det. Tyvärr kanman inte släppa det på CD, för manäger egentligen inte rätten till arki-vet. Det var meningen att det skulleut i soporna, men så fanns det tydli-gen någon person som tänkte på vil-ken värdefull skatt detta var.

Har du någon som fyller jämt mel-lan 1925 till 1978 i Blekinge, så ären titt i detta arkiv ett måste.

Här är Pärlhönsen Mia Friberg, och tyvärr ryggarna på Mona Petersson och Agneta Nilsson

Här finns mycket att hämta, CD-ski-vor, ett stort bibliotek med Blekinge-litteratur, försäljning av böcker,SVARs sockenkataloger m.m.

När det gäller Ronneby pastorat, såär det en s.k. typförsamling, vilketinnbär att absolut ingenting har sor-terats bort. Allt ha sparats. Detta finnsnu på DVD, dells på församllingenmen även här.

Dessutom finns här mycket annatsom du som släktforskare har nyttaav och jag kan vekligen rekommen-dera ett besök här.

Man vill visserligen ha lite betalt,men det är väl det minsta problemet.Det kostar nämligen 50 kr för en heldag och 25 för en halv dag.

KLGF-bladet Nr 69, Nov 200814

En decemberdag 1901 hade minabarndomsdrömmar gått i uppfyl-lelse. Jag hade tagit småskollärar-inneexamen. 19 år var jag och ju-blande glad, att jag nått mitt mål.

Min första plats fick jag i januari1902. Det var 6 veckors vikariat vidTullskolan i Kalmar. Det var inte såvärst länge sedan jag själv varit elevvid den skolan, och alla mina f.d. lä-rarinnor voro kvar där. De voro alle-sammans snälla och hjälpsammaemot mig, men ändå kände jag migblyg och bortkommen. Nu fick jagpröva på, att mönsterlektioner komman inte långt med. Många fel gjor-de jag i början. Men livet och skolanlär en, och så småningom kände mansig säkrare. Det var mer än 30 småförstaklassare jag undervisade. Närde 6 veckorna voro slut, kunde deljuda hjälpligt, fast läsningen varstapplande.

Den 4 mars började jag ett nytt vika-riat. Denna gång i Föra på norraÖland. Dit kom jag efter att ha åktden nära 5 mil långa vägen i slädefrån Stora Rör. Dagen var kall ochbister. När jag kom fram på kvällenvar det mörkt. I skolan var ingenhemma. Skjutskarlen satte ner minkoffert på gården och for sin väg. Därstod jag nu och stirrade i mörkret påkyrkan och kyrkogården, vilken lågpå andra sidan vägen, och kände migsom utkastad i världen. Men omsi-der kom lärarinnan, som jag skullebo hos. Hon tände ljus, kaffebordetdukades, och mina händer, som bli-vit köldskadade på resan, bands om.

I Föra fanns inget avklädningsrum,utan barnens matkorgar och kläderförvarades i skolsalen. Där fanns tvåsmåskollärarinnor med var sina jäm-förelsevis små klasser, vilket varmycket ovanligt på landet på den ti-den.I Föra stannade jag till den första juli.

Nu hade jag fått ordinarie plats iKälla församling. Dit reste jag medmitt enkla bohag i augusti. Vid bå-ten i Sandviken kom en skolrådsle-damot och hämtade mig med enskjuts. Han hälsade mig välkommenoch hoppades jag skulle få det likabra som min företräderska. ”När ho´kom till Källa, hade ho´ e´ lita kortkapp´och en gammal myss. När ho´efter mång´ år reste därifrån, hadeho´ e´ lång kapp och en ny myss”,sade han.

Den femtonde började skolarbetet.Jag hade 57 barn på två klasser.Många voro överåriga. Skolrådsord-föranden var rädd, att jag inte skullekunna klara disciplinen. Jag var juså ung. Man det gick bra. De småölänningarna voro snälla och tillgiv-na. Lönen var 300 kronor per år, plus67 kronor för folkskolans slöjd, samthusrum och vedbrand. Men mjölkoch diverse andra matvaror skicka-de alltemellnåt barnens föräldrar till

Några skolminnen

Av f.d. småskollärarinnan Ellen Olausson

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008 15

mig. En påsk fick jag nära 40 tjogägg. I Källa var jag ensam lärarinna.En kantor skötte folkskolan. Jag triv-des gott och kände mig som helasocknens barn. Ty alla ville mig såväl.

År 1908 kom jag åter till Kalmar, nusom ordinarie lärarinna. Jag hamna-de också denna gång i Tullskolan. Nukände jag mig säkrare än förra gång-en. Jag blev god vän med kamrater-na och mina f.d. lärarinnor, som vorokvar i tjänsten. Jag fick en lön på 75kronor per månad. Det var storartat,och jag visste inte i början, vad jagskulle göra av så mycket pengar.Men ford-ringarna steg och pengar-na blev det utväg för. Min första klassutgjordes av 38 små trevliga flickor.

När jag varit i Tullskolan två årblev en av lärarna, herr Svänsson,vald till överlärare. Jag måste lämnamitt klassrum till honom och flyttatill logen Sanning i gamla staden. Detvar som en litan skola på landet.Materiel fick jag låna från andra sko-lor. Rapporter över skolgångenskrevs då varje vecka och lämnadestill överläraren.

År 1911 förflyttades jag till Jen-dalsskolan. Det var ett litet gulmålatenvånings f.d. boningshus, som ännufinns kvar, strax intill Barnkrubbanoch Vasaskolan. Där fanns ett litetavklädningsrum, två långsmala läro-salar och ett litet kök på baksidan.Vi voro fyra lärarinnor, som dupli-cerade i de båda klassrummen och

Ellen Olausson

Ellen Olausson var lärare i Kalmarunder större delan av sitt yrkesverk-samma liv.

Kanske någon minns henne frånsin egen skoltid på Tullskolan ellerVasaskolan?

Hon var född i Kalmar 1882, dottertill arbetaren Per Johan Olausson frånMortorp och hans hustru MatildaJohansson, som kom från NorraMöckleby. Hon växte upp på Mal-men tillsammans med sin yngre sys-ter Ingrid Maria. Ellen Olausson av-led i Kalmar 1966.

I Kalmar folkskolors minnesskrift,utgiven med anledning av folksko-lans 100-årsjubileum 1942, berätta-de hon om sitt lärarliv.

hade samklasser på omkring 30 barnvardera, samt slöjd med 18 öre i tim-men som extra ersättning. Varannandag slutade läsningen klockan 4 e.m.Under den mörka årstiden lyste vi ossmed fotogenlampor, som hängde itaket. I köket hade vi barnbespisningför de fattigaste barnen. God gröt,som kokades i grötkokare, och sötmjölj vankades på rasten. Aptiten vardet inget fel på. Det var flera fattigabarn då än nu, och klädseln var imotsats till vad är fallet i nutiden intealltid så nätt och prydlig. Trätofflordelades ut, och var en rätt vanlig fot-beklädnad. Ohyra förekom ofta iflickornas långa hår. Materiel fannsinte så mycket av. Några åskådnings-och bibliska planscher samt lite räk-nekuber, det var allt.

Från den lilla skolsalen sågo minakamrater och jag Vasaskolan växaupp, stor och mäktig. Vi följde dessvardande med andakt, ty vi visste ju,att en dag skulle vi få komma dit. Närannexet blev färdigt fingo vi ochKungsgatsskolans lärare och barnflytta dit. Men småskoleklassernafick även nu duplicera, tills den sto-ra byggnaden stod färdig. Då fingovi alla vackra, ljusa, trivsamma sa-lar. Det ordnades med gymnastikkur-ser för lärarna. Även småbarnenfingo gymnastisera.

En ny tid bröt in, och skolväsen-det gick framåt på alla sätt. Barnan-talet i klasserna sjönk. Skolbad in-rättades. Hygienen blev bättre ochlönerna större. Arbetet vid Kalmar

folkskolor har varit en stor glädje, tyjag har alltid rönt välvilja och för-ståelse från både överlärare, kamra-ter och föräldrar.

Glad var jag, när jag fått minsmäskollärarinneexamen, men led-sen när jag efter 40 och ½ års arbetei skolan höll min sista examen 1942.När jag tänker tillbaka på de gångnaåren med alla dess ljusa, glada min-nen, känner jag en oändlig tacksam-het över att ett sådant rikt kall be-skärts mig, och att jag kunnt utföradet, med undantag av endast tvåveckors sjukledighet under de mångaåren.

KLGF-bladet Nr 69, Nov 2008, Baksidan

Gåvor

Gärd och Jan-Åse Wickleus i Mör-bylånga har skänkt en hel rad medårsboken Kalmar län till föreningensbibliotek.

Efterlysning

Jag har fått ett mail från LouiseBrown i Australien som söker sin mfmf rötter. Han gifte sig den 24 nov1880 i Maryborough med en flickamed tysk härkomst.

Enligt vigselbeviset var han sjö-mannen Peter Nielsen från Calmer,Sweden.

Hustruns namn var Emelie Schep-per, född i Koblenz, Tyskland.

Peter Nielsen mönstrade av (blevavskedad) från ett brittiskt fartyg iAustralien 1878.

På vigselbeviset står två kvinnor somföräldrar till Peter, Mildred Nielsenoch Cathrine Isaac.

På hans dödsbevis står däremotnamnen Frederick Alexander som fa-derns namn.

Viss forskning är gjord. Den 30 april1834 föds en gosse med namnet Frd-rik Alexander i Borgholm av Jung-fru Carolina Nöbbelin. Hon visar sigvara född i Karlskrona 1810-08-21.Hon flyttar senare till Kalmar,Gårdby och Borgholm. 1837 flyttarhon med sina barn till Stockholm.

Det är möjligt att detta är rätt Fred-rik Alexander, men vi vet inte.

Känner du till något om detta?Ta kontakt med redaktören.

Korta nyheter

PLFPerson- och Lokalhistoriskt Forskar-centrum, i Oskarshamn har flyttat tillnya lokaler. De finns numera på Sten-gatan 16.

Du som har köpt deras CD-skivorvet väl att du kan uppdatera program-varan, den senaste heter 1.05.

Arkivens Dag 8 novemberTema 2008: Nöjen och underhållning

SläktbandPå den stora radiogalan den 24 sep-tember tilldelades göteborgsjourna-listen Elisabeth Rehnström Stora ra-diopriset som årets folkbildare till-sammans med Gunilla Nordlund förP1-programmet Släktband

Kinesisk jättedatabas försläktforskning

Världens största databas med släkt-träd håller på att byggas upp av bib-lioteket i Shanghai i Kina. Databa-sen kommer att innehålla 50 000 ki-nesiska släktträd och sträcker sig hela1000 år tillbaka i tiden.

Informationen om de olika släkt-träden kommer från hela världen, ochom allt går som planerat kommer detjättelika släktträdet att finnas till-gänglig på nätet i slutet av det häråret. Det rapporterar den kinesiskanyhetsbyrån Xinhua.

Din plats i historienär en TV-serie som börjar i SVT2onsdagen den 5 november. Det bliråtta program på 30 min och det skabygga helt och hållet på tittarnas be-rättelser. Programledare blir GunillaKindstrand.

Du hittar information om program-met på http://svt.se/dinplats

Emigrantinstitutet igen...

Enligt uppgifter som jag fått på tele-fon, så är alltihop bara ett spel förgallerierna för att få bort institutetfrån värdefull mark.

Enligt min källa så vill kommunenbygga ett Word Trade Center på plat-sen. Kommunen har gjort en utred-ning om att bygga på stationsområdetoch busstorget, men enligt sagesman-nen så är det redan för trångt där föratt bebyggas. Den utredningen skullevara fejk.

Jag vet inte vad jag ska tro.

Göta hovrätts arkivHuvuddelen av arkivet kommer attflyttas till landsarkivet i Vadstena.Hela arkivet från 1600-tal till 1947kommer att finnas tillgängligt i Vad-stena fr.o.m. december 2008.

SLDHSvensk Lokalhistorisk Databasär ett kulturarvsprojekt som arbetarmed att digitalisera de svenska kom-munal- och sockenstämmoprotokol-len.

Oskarshamn är den enda kommu-nen i Kalmar län som är ansluten.http://www.lokalhistoria.nu

Arne Ernstsson i Älghult har skänktäldre nummer av KLGF-bladet samten antavla.

Vi tackar så mycket för gåvorna. Definns tillgängliga i forskarstugan.