Åkerö skola likabehandlingsplan

plan mot diskriminering och kränkande behandling

18-19

Åkerö skola skall vara en plats där alla skall känna

trygghet och bli accepterade för den man är.

2

INLEDNING 3

DOKUMENTETS TVÅ DELAR 3

DEL 1 4

1.1 VISION 4 1.2 FÖRANKRING 4 1.3 ANVÄNDNING 4 1.4 ANSVAR 4 1.5 SKOLANS TRYGGHETSTEAM 5 1.5 B SKOLANS LEDNING 5 1.6 FÖREBYGGANDE INSATSER 2017/2018. 5 1.6.1 KARTLÄGGNING 6 1.6.2 ANALYS 2017-18 7 1.6.3 PRIORITERADE OMRÅDEN LÅ 2018/2019 8 1.6.4 FÖREBYGGANDE INSATSER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1.6.5 FRÄMJANDE INSATSER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

RUTINER VID KRÄNKANDE BEHANDLING 9

A: MELLAN ELEV-ELEV (DOKUMENTERAS ENLIGT BILAGA 1) 9 B: MELLAN PERSONAL-ELEV (DOKUMENTERAS ENLIGT BILAGA 1) 10 C: MELLAN ELEV-PERSONAL (DOKUMENTERAS ENLIGT BILAGA 1) 11 D: HANDLINGSPLAN VID HOTFULLA SITUATIONER (BILAGA 1) 11 RUTINER FÖR DOKUMENTATION 11

DEL 2 11

2.1 DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA 11 2.2 SKOLLAGEN LÄROPLANEN OCH ARBETSMILJÖLAGEN 13 2.3 DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP 14 2.4 ANSVARSFÖRDELNING: 15

3

Inledning

Åkerö skolas likabehandlingsplan ligger till grund för skolans arbete mot

diskriminering och kränkande behandling. I planen beskrivs förebyggande åtgärder

och rutiner för akuta situationer. Syftet med Åkerös likabehandlingsplan är att arbeta

för en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling. Likabehandlingsplanen har som utgångspunkt de sju

diskrimineringsgrunderna1:

• kön,

• etnisk tillhörighet,

• religion eller annan trosuppfattning,

• sexuell läggning,

• funktionshinder,

• könsöverskridande identitet eller uttryck,

• ålder

Dokumentets två delar

Del 1 består av likabehandlingsplanen.

Del 2 tar upp lagtexter, definitioner och bilagor.

Planen gäller från 2018-08-15 till 2019-08-15.

1 http://do.se/sv/Fakta/Diskrimineringsgrunderna/

4

Del 1

1.1 VISION

Åkerö skola skall vara en plats där alla skall känna trygghet och bli accepterad för

den man är.

1.2 FÖRANKRING

Trygghetsteamet har tillsammans med rektor ansvaret för att likabehandlingsplanen

är uppdaterad och aktuell. Likabehandlingsplanen revideras årligen i samverkan med

skolans personal. På klassråd, elevråd, brukarråd och föräldramöten, ges elever och

föräldrar möjlighet att se över planen i början av läsåret. Personalen på skolan

diskuterar planen i arbetslagen. Synpunkter på planen från eleverna, personalen

eller vårdnadshavare förmedlas till ansvariga för likabehandlingsplanen. Planen

fastställs i början av oktober.

1.3 ANVÄNDNING

Skolans elever, vårdnadshavare och all personal ska ha tillgång och vara förtrogna

med likabehandlingsplanen inklusive de åtgärder som årligen planeras. Skolans

personal ska använda dokumentet i sitt dagliga arbete och utgå från dess visioner

prioriterade områden och åtgärder.

1.4 ANSVAR

Rektor har huvudansvaret för att skolans personal är förtrogna med innehållet i

likabehandlingsplanen samt att dess handlingsplaner efterföljs.

Klasslärare/mentorer har huvudansvaret för att i klasserna gå igenom innehållet i

planen. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida och på

5

Infomentor.

1.5 SKOLANS TRYGGHETSTEAM

Åkerö skola har trygghetsteam i årkurs 7-9. I stadierna F-3 och 4-6 tar man upp

trygghetsärenden på stadiemötet varje vecka. Är det ett ärende som skall utredas

tillsätts ett team för ärendet. Kurator Ann Christin Gummeson är ledare för

trygghetsfrågor.

Trygghetsteam 7-9: Berit, Ebba, Adam, Roger

1.5 b SKOLANS LEDNING

Rektor Erika Hemptenmacher

Biträdande rektor Ingrid Leander

1.6 FÖREBYGGANDE INSATSER 2017/2018.

Trygghetsteamet på högstadiet har träffats regelbundet. På låg och mellanstadiet tog man med trygghetsärenden på stadieträffarna en gång i veckan. Exempel på andra aktiviteter under året. Må bra dag på högstadiet. Styrda rastaktiviteter som både personal och elever varit ansvariga för. Åldersmixade elevens- val grupper som gör att eleverna från olika klasser lär känna varandra. Samarbete skola-socialtjänst-polis Socialfärdighetsträning i årskurs 1 Demokratiresan, förintelsens minnesdag, Värdegrundsarbete med personalen Värdegrundsarbete i klassrummen, gemensamma aktiviteter F-9 och solidaritetsdagen

6

1.6.1 KARTLÄGGNING

Vid kartläggningen har nedanstående åtgärder använts:

• Trygghetsenkät – skolans egen utvärdering F-9

• Skolverkets skolenkät till årskurs fem och nio.

• Utvecklingssamtal med riktade frågor

• Dialog med elevråd

• Dokumentation vid kränkande behandling

• Elevhälsosamtal

• Trygghetsteamets årliga översyn av skolans rutiner gällande arbete mot

diskriminering och kränkande behandling.

Utdrag från resultat från skolans egen trygghetsenkät som gjorden i maj 2018:

Eleverna i årskurs F-9 fick ta ställnig till följande påstående:

Jag känner mig trygg i skolan:

Resultaten från skolinspektionens enkät kan man läsa under följande länk:

http://siris.skolverket.se/siris/ris.skolenkat.searchform?p_kommun=2029&p_foretag=%25&

7

p_landsting=%25&p_enhet=%25&p_typ=Grundskolan%2C+Elevenk%C3%A4ten%2C+%

C3%A5k+9&p_termin=%25

1.6.2 ANALYS 2017-18

Antalet anmälda och dokumenterade kränkningsärenden på Åkerö skola läsåret 2017-2018 har fortsatt att öka. Detta beror mycket på att vi har blir bättre och bättre på att dokumentera och anmäla ärenden. Vi kommer under höstterminen 2018 införa ett digitalt system för att underlätta rapportering till huvudmannen. Vi upplever fortfarande att Åkerö skola är relativt förskonad från kränkningar och att det främjande och förberedande arbetet fungerar bra. På högstadiet har flertalet elever i årskurs nio svarat att de inte känner sig trygga på skolinspektionens enkät. Vi tror att det kan bero på att det kom fram under hösten att många elever som upplevde sig kränkta via sociala medier. Där gick skolan ut med en riktad insats tillsammans med socialtjänsten och polisen och pratade kring regler som gäller kring kränkningar. Kommunens skolor ordnade även en föreläsning för personal och föräldrar kring nätetikett. Vi ser däremot ett fortsatt behov av att systematisera arbetet kring dokumentationen när det gäller kränkningar. I maj genomfördes en ny undersökning och då såg resultatet mycket bättre ut. Under hösten hade vi även brist på personal inom elevhälsan. Flera elever känner sig otrygga i omklädningsrummen. Där måste vi gemensamt titta på vad man kan gör åt det. Även toaletterna på mellanstadiet upplevdes som obehagliga, det åtgärdades med att fixa bättre belysning på toaletterna. Nätet, toaletterna och omklädningsrummen är platser som elever har nämnt som otrygga.

8

1.6.3 PRIORITERADE OMRÅDEN LÅ 2018/2019

1.6.4 FÖREBYGGANDE INSATSER

• Att regelbundet diskutera och kommunicera skolans ordningsregler.

• Värdering och samarbetsövningar.

• Klassråd, klassföreståndare/mentor ansvarar

• Att frågan gällande, trivsel samt förekomsten av kränkningar, alltid finns med

vid utvecklingssamtalet

• Ett väl fungerande rastvaktssystem och vid behov bemannade

omklädningsrum.

• Pedagogisk lunch - personal äter tillsammans med eleverna

• Kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare.

• Trygghetsteamet som bistår klasslärare/mentorer i pågående ärenden.

• På högstadiet finns det en anställd café/skolvärdinna

• Trygghetsteamet träffas en gång i veckan.

Trygg skola Hur, vad vem Januari

och juni

2019

Erbjuda rastaktiviteter Eleverna ska veta vem de ska vända

sig till på rasterna

Jobba för ett gemensamt

förhållningssätt på skolan som råder

under hela skoldagen

Förhindra kränkningar

Ordningsreglerna ska vara kända

Utbildning för lärare, elever, föräldrar

kring bemötande

Fungerande trygghetsteamsrutiner på

alla stadier.

Använda draftit

Eleverna ska veta vem de ska vända

sig till

Trygg miljö vid omklädningsrum Arbeta tillsammans med elevråd

9

• Trygghetsteamet presenterar sig i början av läsåret.

• All personal på skolan involveras i arbetet.

1.6.5 FRÄMJANDE INSATSER

• Uppmärksamma goda relationer och kamratskap

• Utveckla rutiner för att välkomna nya elever.

• Medveten klassrumsplacering.

• Aktivt arbete för att stärka gemenskapen i klassen och skolan.

• Skapa olika alternativ för social gemenskap, där elever i olika åldrar och från

olika årskurser umgås och samarbetar, ex Åkerödagen, elevens-val,

vandringsdag, fritidshemmets dag och läsdag.

• Medvetandegöra och diskutera normer och fördomar som vi har.

• Demokratiresan i åk 9

• Närvaro och tillgänglighet av skolsköterska och skolkurator

Rutiner vid kränkande behandling All form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som

uppmärksammas av personal eller elever på skolan ska omedelbart utredas och

åtgärdas. Elever/föräldrar vänder sig i första hand till mentor/klassföreståndare, men

även till trygghetsteamet eller personal inom elevhälsan.

Kränkningar/diskriminering/trakasserier utreds enligt följande gång:

A: MELLAN ELEV-ELEV

1. Den personal/upptäckaren som först får kännedom om diskriminering,

mobbning eller annan kränkande behandling, lyssnar och dokumenterar

(draftit). Informationen skickas till rektor och mentor.

10

2. Berörd mentor kontaktas som:

a. pratar med berörda elever, (mentor och en till vuxen vid samtalet), de

berörda får ge sin version av händelsen

b. tar kontakt med respektive vårdnadshavare

c. fortsätter utredning och dokumentation. Lämnar slutfört eller vilande

d. Om kränkning fortsätter aktiveras trygghetsteamet av rektor och de

tar över ärendet.

3. Om kränkning inte upphör efter trygghetsteamets insats kallas de

inblandade till ett elevmöte med rektor/bitr. rektor, där beslut om vidare

åtgärder tas.

4. Uppföljningssamtal genomförs alltid inom en vecka efter händelsen samt

ytterligare en gång nästkommande vecka

5. Är händelsen av sådan art att polisanmälan är aktuell görs detta i första

hand av rektor alt. biträdande rektor.

Exempel på frågor vid elevsamtal: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är

de inblandade?

B: MELLAN PERSONAL-ELEV

1. Om en vuxen märker att en annan vuxen på skolan kränker eller diskriminerar

en elev ska denne ingripa direkt. Rektorn informeras.

Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra

stort allvar då eleven antas stå i beroendeställning till den vuxne.

Eleven ska berätta för någon annan vuxen på skolan t ex lärare eller kurator

som i sin tur informerar rektor.

Om förälder upplever att en personal kränker ett barn/elev uppmanas

föräldern att kontakta rektor.

2. Skolledningen för samtal med berörda parter, och föräldrar.

11

C: MELLAN ELEV-PERSONAL

1. Om en elev kränker personal på skolan ska detta anmälas.

2. Anmälan sker till rektor

3. Rektor utreder och vidtar åtgärder.

D: Handlingsplan vid hotfulla situationer

1. Vid bråk och konflikt skall närmaste vuxen ingripa för att häva bråket.

2. I de situationer det krävs hjälp, tillkallas en annan vuxen. Den vuxne särar på

eleverna varvid de inblandade genomför enskilda samtal för att reda ut och

bearbeta händelsen.

3. I de fall där de vuxna inte kan hantera situationen eller våldet är allt för grovt,

tillkallas polis via larmnummer 112.

Rutiner för dokumentation

Elev-elev 1. Händelseförlopp dokumenteras på draftit under länken;

https://inloggad.draftit.se/public/kb-process-

anmalan/?invitation=I4WZ%2fi56AQvYgDdv3UQTw7EfV6bhItd5pXV%2fOsXZ1y

m55fs5FCBw2Q%3d%3d

Elev-Lärare, Lärare-elev

2. Detta dokumenteras i ett samtalsprotokoll och lämnas upp till rektorn.

Del 2

2.1 DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA

Diskrimineringslagen (2008:567) § 5 definierar grunderna för diskriminering:

12

Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt

etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn.

Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin

religion eller trosuppfattning.

Funktionshinder - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin

fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga.

Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även

transsexualism.

Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur man

uppfattar kön eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön.

Med könsöverskridande identitet och uttryck menas att du använder attribut,

exempelvis kläder, smink, smycken som oftast förknippas med det motsatta könets

attribut.

Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att man är homosexuell,

bisexuell eller heterosexuell.

Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, dvs. sin uppnådda

levnadslängd.

13

2.2 SKOLLAGEN LÄROPLANEN OCH ARBETSMILJÖLAGEN

Kapitel 6 i skollagen (2010:6) handlar om åtgärder mot kränkande behandling av

barn och elever. Huvudmannen har ansvar för att personal inom verksamheten

fullgör de skyldigheter som finns skrivna i lagen. Det är huvudmannens ansvar att se

till att det på alla skolor bedrivs ett målinriktat och förebyggande arbete för att

motverka kränkande behandling av elever. All personal på skolan har skyldighet att

utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Det innebär att om någon av

skolans personal får kännedom om att en elev känner sig utsatt måste agera och

utreda ärendet. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.

Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att det varje år upprättas en plan med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa

åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En

redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande

års plan.

Utöver barn- och elevskyddslagen har skolan enligt läroplanen LGR-11 ett uppdrag

att arbeta med frågor som rör jämställdhet och genus. Arbetet med läroplanernas

jämställdhetspedagogiska uppdrag är ett viktigt bidrag i arbetet mot

könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med

kön. I LGR-11 står det skrivet att skolan måste motverka tendenser till

diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det är skolans uppgift

att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med förbyggande och främjande

arbete och systematiska åtgärder om lagarna överträds.

14

2.3 DEFINITIONER AV OLIKA BEGREPP

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan

vara:

• fysiska (slag, knuffar)

• verbala (hot, svordomar, öknamn)

• psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)

• text och bild (sms, snapchat, ask, fotografier, skrivna meddelanden och

olika sociala medier).

Kränkande behandling kan vara antingen trakasserier eller annan kränkande

behandling.

Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling

till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön,

funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan

trosuppfattning.

Annan kränkande behandling kallas en kränkning av en elevs värdighet som saknar

koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara ett uppträdande som, utan att ha

någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet.

Det kan vara mobbing, misshandel, ofredande eller olaga hot. Det är alltid den

utsatte som avgör om beteendet är en kränkande handling.

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra

elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

15

Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till

exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst

gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta

program.

Indirekt diskriminering kan vara att man istället behandlar alla lika. Det sker när

skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt,

men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om

exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever

som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

2.4 Ansvarsfördelning:

Rektor ansvarar för

• att all personal, elever och vårdnadshavare känner till alla former av

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som är förbjudna på

skolan

• att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika

rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering

eller trakasserier på grund av det som anges i diskrimineringslagen

• att årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan

mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och

vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i likabehandlingsplanen

• att om skolan får kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller

diskriminering förekommer, se till att utredning görs och åtgärder vidtas

• att se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de

16

dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier

och diskriminering och de åtgärder som vidtagits

• att kontakta andra myndigheter vid behov

Lärare och annan skolpersonal ansvarar för att

• följa skolans likabehandlingsplan

• ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon

förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling

• se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller

diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks

• dokumentera misstänkt, anmäld och upptäckt kränkande behandling,

trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas

• bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och

diskriminering, där den enskilde anställde är berörd, följs upp

• bemöta kollegor och elever på ett respektfullt sätt

Elever och förälder ansvarar för att

• påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som

förekommer på skolan

• bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt