KVINNA ELLER MAN – ÄR

INTE FRÅGAN VAD MAN KAN! – HUR FÖRMEDLAS FÖRETAGENS SAMLADE

KOMPETENS I ÅRSREDOVISNINGEN

Kandidatuppsats i Företagsekonomi

Magnus OlaussonChristopher Larsson

VT 2008:KF06

FÖRORD Vi vill först och främst rikta ett stort tack till våra respondenter som har ställt upp med intervjuer och givit oss information och det empiriska materialet som utgör en stor del av vårt arbete. Deras tankar och idéer har varit värdefulla för oss när vi har slutfört arbetet med studien. Vi riktar även vår tacksamhet till våra handledare, Pernilla Lundqvist och Sten- Erik Ingblad, för deras tålamod, kunskap och erfarenheter som vi har fått tagit del av under hela våren 2008. Till sist riktar vi ett tack till våra familjer för det stöd och engagemang samt för den uthållighet som de visat oss under arbetets gång, Borås den 19 maj 2008 _____________________ _______________________ Magnus Olausson Christopher Larsson

Svensk titel: ”Kvinna eller man – är inte frågan vad man kan” Hur förmedlas företagets samlade kunskap i Årsredovisningen.

Engelsk titel: “Men or Women – isn’t the question what knowledge we have” How is the human capital shown in financial reports Utgivningsår: 2008 Författare: Christopher Larsson och Magnus Olausson Handledare: Pernilla Lundqvist och Sten- Erik Ingblad Abstract During the last half of the century there has been a displacement from the manufacturing industry towards knowledge based companies, this displacement makes means that the traditional way of valuing companies no longer gives a complete picture. In the knowledge based companies one of the problems are that it’s hard to communicate how much of the companies resources are human capital. The purpose of this study is to investigate why the human capital aren’t communicated in the annual report, further more we are going to look into different ways to communicate human capital in the annual report. In this study we have chosen to look at the financial reports from the public perspective, to get the view that the public gets. When we collected our empirical material we decided to interview three different people that through their work are in contact with knowledge based companies financial reports, and one person that has been researching different ways to commentate the human capital in financial reports. This is to get as wide a picture as possible of the subject. The theory that concerns this subject is law, earlier research and the public in general. The conclusion we have come to in this subject seems to have the same cycle as the business cycle when business is blooming the subject is very interesting and the other way around, and that the public aren’t that interested in human capital in the annual report. The reporting of human capital should be voluntary. Most of the companies that are interested in reporting the human capital are all ready doing it in the voluntary part of the annual report. Keywords: Human capital, Financial Report, Voluntary

I

Sammanfattning Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).

Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.

I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.

Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig. De företag som har intresse av att förmedla humankapitalet gör detta redan idag. De flesta använder sig då av den frivilliga delen av årsredovisningen.

Nyckelord: Personal, Kunskap, Humankapital, Årsredovisning, Frivilligt

II

Begreppsdefinition:

BFN Bokföringsnämnden.

Examina Högre godkänd utbildning.

Framvagnen Den del av årsredovisningen som inte är obligatorisk. Framvagnen ligger före förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Goodwill Goodwill, inom företagsekonomin, uppstår då man köper ett företag till ett högre pris än det bokförda värdet på företagets eget kapital. Ofta får man betala betydligt mer för att varumärket är välkänt, att man har know how, inarbetad kundkrets m.m.

ISO Internationella standardiseringsorganisationen.

IAS/ IFRS International Financial Reporting Standards (IFRS) är ett regelverk för redovisning som regleras av (International Accounting Standards Board).

IASB IASB står för International Accounting Standards Board, en internationell organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra internationell finansiell redovisning och arbeta för en internationell konvergens av redovisningsstandarder.

IASC Heter numera IASB, International Accounting Standards Board

Incitament Något som stimulerar handling.

Jur. kand. Juridisk kandidat examen.

Konrads- Gruppen Gruppen var sammansatt av personer som levde i och kring

kunskapsföretag och med kompetenser inom både redovisning, värdering och information.

Respondent Är personer som författarna har intervjuat under studiens arbetsgång.

Traders Handlare av värdepapper.

VD En verkställande direktör, VD, är den person som ansvarar inför styrelsen för den löpande förvaltningen i ett företag eller en organisation. Noterade aktiebolag måste i enlighet med aktiebolagslagen ha utsett en verkställande direktör, andra organisationsformer kan göra det.

ÅRL Årsredovisningslagen.

III

Innehållsförteckning 1 Inledning.............................................................................................................................- 1 -

1.1 Bakgrund....................................................................................................................- 1 - 1.2 Problemdiskussion .....................................................................................................- 2 -

1.2.1 Tillgångar...............................................................................................................- 2 - 1.2.2 Kostnader...............................................................................................................- 3 - 1.2.3 Diskussion .............................................................................................................- 3 -

1.3 Forskningsfrågor ........................................................................................................- 4 - 1.4 Syfte ...........................................................................................................................- 4 - 1.5 Avgränsning...............................................................................................................- 4 - 1.6 Perspektiv...................................................................................................................- 4 - 1.7 Disposition .................................................................................................................- 5 -

2 Metod och genomförande ...................................................................................................- 6 - 2.1 Metod .........................................................................................................................- 6 -

2.1.1 Ansats ....................................................................................................................- 6 - 2.1.2 Studiens arbetsprocess ...........................................................................................- 7 -

2.2 Genomförande............................................................................................................- 7 - 2.2.1 Sekundärdata .........................................................................................................- 8 - 2.2.2 Primärdata..............................................................................................................- 8 - 2.2.3 Val av respondenter ...............................................................................................- 8 - 2.2.4 Reflektion över val av källor .................................................................................- 9 -

2.3 Giltighetsanspråk .......................................................................................................- 9 - 2.3.1 Reliabilitet .............................................................................................................- 9 - 2.3.2 Validitet .................................................................................................................- 9 - 2.3.3 Källkritik..............................................................................................................- 10 -

2.4 Analysmetod ............................................................................................................- 11 - 2.4.1 Tolkning...............................................................................................................- 11 - 2.4.2 Analys..................................................................................................................- 11 -

3 Teoretisk referensram .......................................................................................................- 12 - 3.1 Historisk återblick ....................................................................................................- 12 - 3.2 Utveckling inom EU ................................................................................................- 12 - 3.3 Lagar, förordningar samt normer .............................................................................- 13 - 3.4 Intressenterna ...........................................................................................................- 14 -

3.4.1 Aktieägarna..........................................................................................................- 14 - 3.4.2 Långivarna ...........................................................................................................- 14 - 3.4.3 Leverantörer och kunder......................................................................................- 14 - 3.4.4 Konkurrenterna....................................................................................................- 14 - 3.4.5 Anställda..............................................................................................................- 14 -

3.5 Tidigare forskning....................................................................................................- 15 - 3.5.1 Uppsatser .............................................................................................................- 15 - 3.5.2 Konradsgruppen...................................................................................................- 16 - 3.5.3 Övrig forskning....................................................................................................- 16 -

4 Empiri ...............................................................................................................................- 18 - 4.1 Tillvägagångssätt .....................................................................................................- 18 -

4.1.1 Bakgrund .............................................................................................................- 18 - 4.1.2 Allmänt ................................................................................................................- 18 - 4.1.3 Specifikt...............................................................................................................- 18 -

4.2 Ackordcentralen i Borås AB ....................................................................................- 18 - 4.2.1 Bakgrund .............................................................................................................- 18 -

IV

4.2.2 Allmänt ................................................................................................................- 19 - 4.2.3 Specifikt...............................................................................................................- 19 -

4.3 Swedbank Sjuhärad AB ...........................................................................................- 19 - 4.3.1 Bakgrund .............................................................................................................- 19 - 4.3.2 Allmänt ................................................................................................................- 20 - 4.3.3 Specifikt...............................................................................................................- 20 -

4.4 Revisionsbyrå A.......................................................................................................- 21 - 4.4.1 Bakgrund .............................................................................................................- 21 - 4.4.2 Allmänt ................................................................................................................- 21 - 4.4.3 Specifikt...............................................................................................................- 21 -

4.5 Susanne Arvidsson...................................................................................................- 22 - 4.5.1 Bakgrund .............................................................................................................- 22 - 4.5.2 Allmänt ................................................................................................................- 22 - 4.5.3 Specifikt...............................................................................................................- 23 -

5 Analys...............................................................................................................................- 24 - 5.1 Analysmodell ...........................................................................................................- 24 - 5.2 Bakgrund..................................................................................................................- 25 - 5.3 Allmänt ....................................................................................................................- 25 - 5.4 Specifikt ...................................................................................................................- 26 -

6 Slutsats..............................................................................................................................- 28 - 6.1 Allmän slutsats.........................................................................................................- 28 - 6.2 Svar på forsknings delfrågorna ................................................................................- 28 - 6.3 Svar på forsknings huvudfråga ................................................................................- 29 - 6.4 Vårt bidrag ...............................................................................................................- 30 -

7 Avslutande diskussion ......................................................................................................- 31 - 7.1 Vår reflektion över forskningsämnet .......................................................................- 31 - 7.2 Förslag till fortsatt forskning...........................................................................................- 31 -

8 Källförteckning .................................................................................................................- 32 - 9 Bilaga 1 Intervjufrågor .....................................................................................................- 34 - Figurförteckning FIGUR 1:1 Relevans ............................................................................................................................... 1 FIGUR 2:1 Arbetsprocessen.................................................................................................................... 7 FIGUR 2:2 Hermeneutiska spiralen ...................................................................................................... 11 FIGUR 3:1 Skandianavigatorn .............................................................................................................. 16 FIGUR 5:1 Analysmodell...................................................................................................................... 23

V

1 Inledning Det första kapitlet av studien inleds av bakgrunden till det område som vi valt att behandla. Vidare följer en problemdiskussion, forskningsfrågor som följs av syfte, avgränsning samt perspektiv.

1.1 Bakgrund De senaste decennierna har debatten om företagets viktigaste tillgång (personalen) skall vara med eller inte i årsredovisningen, varit stundom högaktuell och stundom bortglömd. Sverige går från att vara ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle utan att redovisningen har ändrats beträffande företagens viktigaste resurs – personalen (Schön, 2000). Förändringen av samhället har inneburit att antalet tjänsteföretag har ökat, denna ökning har framförallt skett inom kunskaps- och konsultföretag. Ända sedan 1600-, 1700- talet har företag försökt sälja sin kunskap, detta i flera olika former, vilket egentligen innebär att dessa nya kunskapsföretag inte är något nytt. Det finns dock en viktig skillnad; idag är frågan mer aktuell då det är fler människor som är sysselsatt inom kunskapsbaserade företag nu än det varit tidigare, samtidigt så är problemlösningarna idag betydligt mer kunskaps krävande än de varit tidigare (Sveiby & Risling, 1986). Historiskt sett har många företag varit bundna till stora maskinparker och inventarier då produktion har krävt detta. Förändringen av samhället har dock ändrat detta. Människans kunskap har blivit mer värd och företagen har insett dess betydelse för företagets välbefinnande (Arbetsgruppen Konrad, 1989). Sysselsättning i olika branscher Andelar av total sysselsättning Arbetskraftsundersökningen (AKU). 16-64 år

Figur 1:1 Relevans

- 1 -

När vi studerar figur 1:1 är det tydligt hur utvecklingen under de senaste 30 åren har varit när det gäller tjänstesektorn gentemot tillverkningsindustrin. Det är just detta som vi kommer att belysa. Under de senaste 30 åren har utvecklingen i Sverige mer och mer gått över till tjänstesektorn och bort från tillverkningsindustrin. Uppfattning vi har är att utvecklingen inom redovisningen inte har följt med i motsvarande takt. Inom tjänsteföretagen är själva kunnandet och den upparbetade kunskap som personalen har en av de viktigaste delarna i företaget. De företag som har både egen tillverknings- och säljorganisation kommer självklart även denna att vara viktig för företaget, på ett sätt som liknar ett rent tjänsteföretag. Det enda tillfället, som vi kan komma att påminna oss om, när företagens kunskap över huvud taget värdesätts är vid ett företagsförvärv, och då hamnar det i övervärdet som man betalar för och går under namnet Goodwill. Fortsätter utvecklingen eller om den stannar på denna nivå är vår uppfattning att redovisningen måste förändras, så att det finns möjlighet för företagen att kunna redovisa någon form kunskapsredovisning. Företag inom tjänstesektorn har inga eller små värden inom de traditionsenliga posterna såsom byggnader och maskiner och inventarier. Redovisningen har också gjort en förändring från den mer försiktighetsinspirerande teorin till anglosaxiska synsättet. Detta innebär att strävan efter en mer rättvisande bild från aktieägarnas perspektiv (Artsberg, 2005). Det finns de som anser att redovisningens lagar och normer inte följt med i riktningen från att lägga sitt största fokus på materiella tillgångar och i mindre utsträckning på finansiella och immateriella tillgångar. Flera olika åsikter kring om ”mjuka värden” skall få ingå i balansräkningens tillgångsida är flera gånger het debatterade de senaste decennierna. Varför det inte har blivit någon ändring i lagar och normer kan vara att det är för stor osäkerhet kring dessa värden. Företag kan inte äga sina anställda, och det finns en viss värderingsproblematik som inte är besvarad. Till vilket värde skall en anställd värderas (ibid)?

1.2 Problemdiskussion När vi läser i IAS 1 punkt 13 så står det att de finansiella rapporterna skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och kassaflöden. För att förstå vad en rättvisande bild är behöver man läsa definitionerna och redovisningsvillkoren för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som framställs i föreställningsramen. Den förställningsram som de hänvisar till är: Föreställningsramen för utformning av finansiella rapporter, utgiven av IASC och översatt till svenska av Redovisningsrådet 1995. I denna definierar de bland annat tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det som vi är intresserade av är tillgångar och kostnader.

1.2.1 Tillgångar De framtida ekonomiska fördelar som går att förknippa med en tillgång utgörs av möjligheten att de direkt eller indirekt bidrar till inflöde av likvida medel till företaget (RR förställningsram § 53). Ett företag utnyttjar vanligtvis sina tillgångar till att producera varor eller tjänster som uppfyller kundens önskemål eller behov (RR

- 2 -

föreställningsram § 54). Kunskapsföretagens intressenter får många gånger fel signaler med de traditionella redovisningsprinciperna. Investering i utbildning och rekryteringsarbete blir en kostnad i resultaträkningen och inte som en tillgång i balansräkningen. Samtidigt syns personalavgångar som en positiv post i resultaträkningen när kunskapskapitalet i själva verket kanske minskat (Arbetsgruppen Konrad 1989).

1.2.2 Kostnader Definitionen på kostnader omfattar såväl förluster som sådana kostnader som uppkommer i företagets ordinarie verksamhet. Bland de senare ingår t ex. kostnader för sålda varor, löner, och avskrivningar. Det innebär vanligtvis ett utflöde eller en värdeminskning av tillgångar t.ex. likvida medel, lager, maskiner och inventarier eller fastigheter (RR föreställningsram § 78).

1.2.3 Diskussion När det gäller kunskapsföretag och deras årsredovisning så finns det ett problem, de vet inte riktigt hur de skall redovisa sin verksamhet för sina externa ägare. Den nuvarande årsredovisningen är inte tillräcklig utan det är mest standardfraser som; ”personalen är vår största tillgång” som förmedlas i årsredovisningen (Arbetsgruppen Konrad 1989). Det problem som alltid har funnits och debatterats är att företagen inte äger sin personal utan de kan sluta när det vill, detta gör att det finns många som inte tycker att personalen hör hemma i balansräkningen (Roslender et.al., 2007). Det som har diskuterats är att personalen skall kunna klassas som en tillgång, för inom många företag så är personalen en av de största tillgångarna. De problem som identifieras är att det blir svårt att bevisa de värden som tillskrivs de anställda. Vem är det som skall bestämma värdet på kunskapen. Det stora problemet kommer att vara mätningen. Det finns ett undantag till dagens redovisning och det är elitidrottsklubbar som aktiverar övergångssummor och skriver av dem under kontraktstiden (Catasús et. al. 2004). I Årsredovisningslagen (ÅRL) behandlas personalen endast i kapitel fem. Dessutom handlar detta endast om tillägg i Årsredovisningen. I paragraferna 18-25 anges vilka kostnader som finns i samband med personal, nu och i framtiden, och hur dessa skall behandlas. Detta är i och för sig en ganska viktig information som kan vara intressant för intressenterna så att de vet vilka bonussystem och vilka fallskärmar som t.ex. styrelsen har. Vidare finns en politik vinkling där den könspolitiska frågan behandlas. Har denna fråga någon relevans i årsredovisningen? Eller är det så att som kvinna besitter man en speciell kunskap? Denna fråga är lagstadgad! Vi har dock inte hittat en enda rad med information om att man måste beskriva vilken kunskap som finns inom företaget. Vi vill inte framstå som några mansgrisar som tar upp detta med att man måste redovisa hur många kvinnor som sitter i styrelsen utan det är precis tvärtom. Att man på 2000- talet fortfarande är så insnöade på könsfördelning i företagen finner vi beklagligt. Om företagen istället koncentrerade sig på att kommunicera vilken samlad kunskap som de besitter tror vi att det skulle var till större nytta för intressenterna. Alla vet att kunskap inte är knutit till något kön utan helt könsneutralt.

- 3 -

Det är därför vi vill fokusera på hur humankapitalet behandlas i årsredovisningen. När vi använder humankapitalet så är det inte vad personalen producerar, utan vilken kunskap de besitter för att kunna producera och prestera.

1.3 Forskningsfrågor Detta är huvudfrågan;

• Varför kommuniceras inte personalens kunskap i företagen i årsredovisningen? Vi har även tre delfrågor som skall leda oss till vår huvudfråga;

• Hur kan företagen mäta personalens kunskap? • Hur kan företagen kommunicera personalens kunskap i årsredovisningen? • Finns det något intresse för att kommunicera personalens kunskap i

årsredovisningen?

1.4 Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.

1.5 Avgränsning När det gäller hur externredovisningen utformas och vad som skall redovisas i denna har vi med tanke på vilka intressenter som finns och hur många de är valt att begränsa vår rapport till hur årsredovisningar förhåller sig i noterade företag.

1.6 Perspektiv Rapporten är skriven ur ett samhällsperspektiv där vi har satt intressenterna som årsredovisningen riktar sig till i fokus. Den problemställning vi har gör även att de intervjuer vi har samlat in till vårt empiriska material kommer att vara av en undersökande form, för hur intressenterna uppfattar situationen, och hur de uppfattar företagens information i verksamhetsberättelsen. Varför vi anser att det är ur ett samhällsperspektiv som rapporten skall skrivas ur är; lyckas vi belysa att kunskapen i tjänsteföretagen är av en väsentlig vikt bör den ha en mer framstående roll i årsredovisningen. Detta gör att på sikt kommer den samlade kunskapen att öka för att fler intresserar sig för hur stor kunskap företagen har. Det bör få till följd att företagen ökar sitt intresse för kunskapsbildning. Genom att på detta sätt skapa en positiv spiral kommer den samlade kunskapen att öka och denna form av kunskapsökning kommer samhället till gagn.

- 4 -

1.7 Disposition Kapitel 2 – Metod Här följer en utförligare beskrivning av den metod som vi valt. Angreppssättet, insamling av data, validitet m.m. kommer att presenteras. Kapitel 3 – Teoretisk referensram Hur ser det ut idag? Här presenteras de teorier och aspekter som framkommer i de data som vi tagit fram. Kapitel 4 – Empiri Här återges en utförlig beskrivning av de respondenter som vi har valt att intervjua samt deras återgivna svar. Kapitel 5 – Analys Här sker en analys och sammanflätning av teori och empirin. Kapitel 6 – Slutsats Våra egna tankar och reflektioner presenteras. Kapitel 7 – Avslutande diskussion I detta kapitel ger vi en avslutande diskussion och ger även förslag till vidare forskning. Kapitel 8 – Källförteckning Kapitel 9 – Bilagor/ Appendix

- 5 -

2 Metod och genomförande I det här kapitlet tar vi upp hur vi har gått tillväga i vår undersökning och redogör för vilka metoder som vi valt att använda oss av. Vi kommer att försöka ge läsaren en förståelse över de olika metoder som vi valt och ge en inblick i dessa.

2.1 Metod Inom samhällsvetenskapen finns det två metoder att använda, kvalitativ och kvantitativ metod enligt Holme & Solvang (1997). Inom det kvalitativa angrepp ansatsen tränger man in på djupet i problemområdet. Tvärtemot den kvantitativa ansatsen där det gäller det att få så många och breda svar som möjligt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Det finns både fördelar och nackdelar med att använda sig av en kvalitativ metod, en nackdel kan vara att ett relativt fåtal respondenter skall få utgöra vad hela redovisningsbranschen anser i frågan. (Jacobsen 2002) Vi är medvetna om att det finns risker med den kvalitativa metoden, så som att vi kan välja fel respondenter och källor. Det kan bidra till vi att har felaktig information att tillgå och där igenom kommer att dra fel slutsatser. Detta kommer att beaktas löpande under studiens gång.

2.1.1 Ansats Studien har en induktionsansats då vi kommer att analysera empirin mot teorin. Vi vill belysa att den nu gällande redovisning av kunskapsnivån i företagen är för åldrig och att det ej har hängt med i utvecklingen mot en allt större tjänstesektor och dess behov av att förmedla andra upplysningar. Vår mening är att söka förståelse om dagens redovisningsupplysningar på området och förknippa detta med den empiri som vi har tagit fram. Detta skall sedan leda till en slutsats som förhoppningsvis skall driva redovisningen framåt mot de nya upplysningskraven.

- 6 -

2.1.2 Studiens arbetsprocess Nivå 1 Forskningsfrågor Nivå 2 Metodval Nivå 3 Reflektion Nivå 4

Empiri Teoretisk referensram

Analys

Tolkning

Figur 2:1 Arbetsprocessen Nivå 5 Slutsats I figur 2:1 ser ni arbetsprocessen som vi har arbetat efter under studiens gång. Vår första uppgift var att ta fram forskningsfrågor som var aktuella och av intresse utifrån valt forskningsämne. Därefter arbetade vi fram tjänlig metod för vår studie, valet kom att falla på en kvalitativ metod. Empirin består därav av en kvalitativ datainsamling. Vi valde att genomföra fyra intervjuer från olika delar i branschen som har hög kunskap om vårt forskningsämne. Intervjuerna genomfördes och genom att vi använde den riktade öppna formen i intervjuer kunde vi samla upp information som direkt inte berördes av intervjufrågorna. Empirin presenteras i sin helhet under kapitel fyra (Intervjumetodik 1993). Eftersom vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod tillåter det oss att under studiens gång utforma den teoretiska referensramen. Vi har alltså inte varit helt styrda av vårt val av teori utan hela tiden under studiens gång stundom varit i empirin stundom i teorin. Efter att vi sammanställt empirin och teorin har vi reflekterat över dessa och det resulterade i kapitel fem – Analys. Analysen ligger till grund för våra slutsatser som vi presenterar i kapitlet därefter.

2.2 Genomförande För att samla in data finns det två olika sätt, sekundärdata och primärdata. Den sekundärdata som används är redan befintlig data, medan den primärdata är den som författarna själva samlar in (Andersen 1998). Vi kommer att använda oss av både sekundärdata och primärdata. Primärdata kommer vi att införskaffa genom intervjuer med utvalda respondenter. Sekundärdata samlas in genom att granska befintlig teori och forskning som finns inom området. En fördel att använda sig av både primärdata och

- 7 -

sekundärdata är att man får en större bredd av det insamlade materialet. Detta för att minimera risken som annars finns med en kvalitativ metod (Holme & Solvang 1997).

2.2.1 Sekundärdata Denna del av datainsamlandet kom vi i huvudsak att göra från biblioteket på Högskolan i Borås, där sökte vi efter litteratur och tidsskrifter. Det finns en del tryckta källor såsom vetenskapliga artiklar och tidigare publicerade forskningsarbeten på området som vi även kom att använda oss utav. Denna del kommer vi i första hand att söka genom databasen Libris, Internet samt från andra databaser genom Högskolans förtjänst. Vi har bland annat genomfört några fjärrlån genom Högskolans databaser, där vi har använt oss av sökorden; Humankapital och Redovisning. Databaserna bestod av Ekonomi och Business Source Premier.

2.2.2 Primärdata Primärdata till studien kom att utvinnas från kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter. Vi kom i våra intervjuer ställa övergripande och stora frågor om problemområdet som skall tjäna oss vid våra egna slutsatser. Då vi ställde omfattande frågor kunde vi även under intervjun ställa kompletterande frågor som kom att vara oss till hjälp vid senare tillfälle. Om man skulle göra en sådan frågeställning vid en kvantitativ metod skulle detta antagligen leda till generaliserade svar eller kanske rent utav inget svar alls. I två intervjuer gjorde vi en uppsökande intervju med vår respondent. Detta för att vi anser att det är det bästa sättet att göra en kvalitativ undersökning på. Vi kunde dessutom läsa in respondents kroppsspråk, röstläge samt känna av om hon/ han var besvärad av de frågor eller den situation som uppstod under intervjun. Vid en av dessa två var respondenterna två stycken, vilka kompletterade varandra bra. Vi har genomfört ytterligare en intervju, denna genomfördes via telefon på grund av avstånd mellan oss och respondenten. Intervjun kompletterades med tilläggsfrågor via mail. Vid en intervju bad respondenten om att få vara anonym vilket vi respekterade, det var viktigt för rapporten att ha med respondenten för att ändå få med han/ hennes kunskaper och åsikter. Hur vi gått tillväga och en beskrivning samt förklaring av varför vi har ställt dessa frågor finns i kapitel 4. Vi valde att lägga den delen tillsammans med frågorna för att det skall bli lättare att få en förståelse för empiridatan.

2.2.3 Val av respondenter Vår avsikt med denna studie är att skapa en insikt och redogöra för behovet av en mer omfattande information av företagens kunskapsmängd i årsredovisningen. Det är största vikt att rätt personer är utvalda, annars kommer det ej att ge en rättvisande bild (Holme & Solvang, 1997). Eftersom studien skall återge behovet av information kring företagens kunskapsmängd, var det viktigt att välja personer som är väl insatta i problematiken och kan vid förändringar påverkas av dessa. Vi har vid val av respondenter utgått från forskningsartiklar, noterade företag i närområdet samt våra egna kontakter inom branschen. Vi ville att våra respondenter skulle ha olika infallsvinklar i ämnet. Därav valde vi personer som på olika sätt kommer i kontakt med noterade företags externredovisning.

- 8 -

2.2.4 Reflektion över val av källor Vår målsättning var från början av studien att använda primära källor så långt som möjligt och komplettera med sekundär data för att underbygga vår studie, detta på grund av att sekundär data är sådan information som redan tolkats av andra personer (Svenning, 2003). Vid val har vi försökt sprida respondenterna över branschen, alltifrån företaget till aktörer vid konkurser av företag med hög kunskapsbaserad personal typ IT-företag eller revisionsbyrå. I studien har vi använt oss av tidigare studenters forskningsarbeten, som vi är medvetna om kan sänka pålitligheten. Vi anser dock att med ett universitet eller högskola i ryggen på dessa studenter håller det så pass hög trovärdighet att vi kan använda oss av dessa.

2.3 Giltighetsanspråk Reliabilitet och Validitet är två problem som aktualiseras vid alla undersökningar som görs, kritiskt skall alla källor granskas för att göra rapporten säker och användbar, det är även viktigt ur ett helhetsintryck. Vi är fullt medvetna om detta och det gör att vi kan reducera den omfattning av problemet som kan uppstå (Holme & Solvang 1997).

2.3.1 Reliabilitet Reliabiliteten – hur pålitlig undersökningen är. Svaren skall inte påverkas av vem som intervjuer eller när intervjun sker, det innebär att svaren ska bli om inte samma så väldigt liknande. Reliabilitet är förutsättningen för att validitet skall kunna uppnås. När god reliabilitet uppnås elimineras fel eller avvikelser i undersökningen. (Wiedersheim-Paul & Eriksson 1997). Rapportens reliabilitet har stärkts genom att vi valt respondenter som vi anser uppfyller de krav (kommer i kontakt med noterade företagets externredovisning på olika sätt) och att vi tror att de svar som vi erhållit kom att uppfylla det syfte som vi har med rapporten. Vi kom att intervjua både respondenter från det perspektiv som vi valt men även från den teoretiska vinkeln, detta för att få en så bred överblick som möjligt och förstå dagens redovisning. Detta gjordes för att ytterligare öka rapportens reliabilitet. Förförståelsen som vi har kan påverka intervjufrågorna, vilket kan vara negativt. Att vår bakgrund kan influera den analys av respondenternas svar är vi fullt medvetna om vilket i så fall kommer att påverka reliabiliteten negativt. Vi försökte i allra möjligaste mån att hindra det genom att vid analysen vara objektiva samt bortse från vår förförståelse.

2.3.2 Validitet Giltighet och relevans är vad som menas med validitet. Det finns två olika former av validitet, den yttre och den inre. Den inre syns bäst i frågeformulär där överensstämmelse mellan de frågor/ begrepp som används och de svar, vad som händer i operationen. Detta innebär att den inre validiteten inte kan användas/ bestämmas om man inte samlar in empiriska fakta (Wiedersheim-Paul och Eriksson, 2001).

- 9 -

Vid framtagning av intervjufrågor kom vi att eftersträva att en så hög inre validitet som möjligt. Det innebär att de frågor som vi valt att ställa var formulerade så att de svar vi fick motsvarar det som vi undersökte och försökte beskriva. För att motverka att fel frågor ställdes kom vi låta en utomstående person som är väl insatt i ämnet studera frågorna innan vi utförde intervjuerna. Den yttre validiteten är överensstämmelsen mellan de fakta (begrepp) som finns och verkligheten. Detta innebär en fördel vid en kvalitativ undersökningsmetod (Holme & Solvang 1997). Vi ansåg att det fanns skäl att låta respondenter läsa igenom sina svar efter det att vi har sammanställt dem, detta för att öka den yttre validiteten. Vi valde att inte göra det då vi anser att validiteten minskar allt för kraftigt i och med den risk som finns att respondenterna ändrar sina svar för att inte han/ hon eller organisationen inte ska framställas på ett negativt sätt. Det kommer att finnas spår av hur vi har tolkat respondentens svar men detta är vi fullt medvetna om och på så vis försöka undvika detta.

2.3.3 Källkritik Den kunskap som vi införskaffat bygger på mer eller mindre trovärdiga källor. Vi måste därför vara kritiska till dessa och det hjälper källkritiken oss med. Det finns fyra olika steg inom källkritiken; Tidssambandet – källan bör vara så nära rapporten som möjligt, tendensfriheten – inga misstankar om att källan ger en förvrängd bild av verkligheten, äkthet – källan är den som den säger att den är och det fjärde steget är; oberoende – källan kommer från sig själv och inte från någon annan (Thurén, 1997). Primärdatan samlades in via uppsökande och telefon intervjuer med speciellt utvalda personer som är väl insatta i branschen och mer eller mindre dagligen arbetar med personal och/ eller redovisning. Detta talar för att källorna är äkta. Tidssambandet är mindre väsentligt i detta fall då det inte ligger några lagändringar eller annat i pipeline inom den närmsta tiden. Ämnet i sig kanske inte är helt och hållet det hetaste men vi går mot en framtid då kunskap kommer att vara högaktuellt vilket gör att lagändringar och normer kommer att ändras. Vi anser att källorna var helt oberoende och att det var helt och hållet deras åsikt som återspeglades i intervjuerna. Vi gav dem möjlighet att vara anonyma, vilket tre avböjde och en tog. Angående sekundärdatan är den inte helt färsk då man under de senaste 40 åren kan se olika tendenser, debatten om studiens ämne går i cykler, därför är den senaste litteraturen inte helt ny. Vi anser att detta inte är ett problem då åsikterna sig i känns aktuella och trovärdiga. Sekundärdatan anser vi är oberoende då det inte finns någon anledning för oss att berätta en oriktig verklighetsbild.

- 10 -

2.4 Analysmetod

2.4.1 Tolkning Vid tolkning av data frågar man sig hela tiden ”vad säger det här” eller ”vad säger datan nu”. Detta är viktigt inom den kvalitativa forskningen (Andersen, 1998). Det hermeneutiska synsättet innebär att man försöker studera ämnet, tolka och skapa en förståelse för ämnet. Det tolkande synsättet används främst inom samhällsvetenskapen, motsvarigheten är det positivistiska inom naturvetenskapen. Då vi vill komma fram till en högre förståelse för varför inte personalens kunskap förmedlas i årsredovisningen har vi arbetat efter ett hermeneutiskt synsätt. Vi har satt helheten i förhållande till delarna vilket är den hermeneutiska spiralen. Vi har gått från teorin till empirin och tillbaka vilket gör att vi ökar vår förståelse (Andersen, 1998).

Förståelse

Dialog

Tolkning

Ny förståelseram

Ny tolkning

Figur 2.2 Hermeneutiska spiralen Källa: Andersen, 1998

2.4.2 Analys Analys i sig ställer höga krav på det material som används och på den primärdata som finns. Det bidrog till att vi hade höga krav på oss när vi skrev frågorna till våra respondenter för att detta material skulle kunna bli så bra som möjligt samt hjälpa oss vid analysen. Vid analysen har vi noggrant valt ut den mest användbara informationen för att svara på studiens problemformuleringar och syfte (ibid).

- 11 -

3 Teoretisk referensram I det här kapitlet tar vi upp en historisk återblick, vi kommer även att redogöra för vilka nuvarande lagar och normer som finns och åt vilket håll det lutar i framtiden. Vidare kommer vi att granska viss del av den tidigare forskning som är gjord i ämnet.

3.1 Historisk återblick Det var först under den andra halvan av det förra seklet som företagen och forskare började intressera sig för personalen och deras kunskap. Det som hela tiden har legat som grund är att man vill se personalen som en tillgång och inte bara som en kostnad. Redan 1922 observerade en forskare vid namn Paton att ”en väl organiserad och lojal personal kan vara mer viktig tillgång än ett lager av varor” (Paton W.A. 1922 s 480). Dryga 40 år efter denna observation var det en forskare vid namn Hermanson som bestred detta och han hävdade att när företaget inte ägde personalen så kunde man inte säga att de ägde tillgången och på det sättet kunde man inte heller ta in tillgången i balansräkningen (Roslender et.al. 2007). I Sverige var det först i slutet på 80-talet som vi fick upp ögonen för denna fråga och då var det främst Arbetsgruppen Konrad som publicerade material med förslag om hur man kan redovisa och analysera kunskapsföretag. Leif Edvinsson som i början på 90-talet var chef för det intellektuella kapitalet på Skandia är också en av dem som har bidragit med mycket inom området. Det var Edvinsson som låg bakom Skandias modell för att mäta det intellektuella kapitalet. Han har även givit ut ett flertal böcker inom ämnet (Muhola 1998). 3.2 Utveckling inom EU Under år 2000 tillsatte European Community en grupp vars uppgift var att studera policys och trender inom de ”mjuka värdena” (intangible assets). Denna grupp var en så kallad ”high level expert group” (HLEG). Gruppen bestod av medlemmar från sju olika länder och ordförande var Clark Eustace. Gruppen definierade mjuka värden till följande, icke materiella faktorer som tillför något vid tillverkning av varor eller skapandet av tjänster eller förväntas att i en framtid skapa ekonomiska fördelar till dem som utvecklar dem. HLEG gruppens slutsats blev följande; även när vi kan göra det möjligt att se de mjuka värdena så är det svårt att hålla reda på exakt vad som är vad. Bara för att vi inte kan se, ta på eller mäta de mjuka värdena så måste vi förlita oss till indirekta mätningar eller uppskattningar för att få dess påverkan. De mjuka värdenas existens visar sig indirekt genom ekonomisk tillväxt som inte redovisas med traditionella nyckeltal (Edvinsson, 2002). Storbritannien var ett av länderna som hade kommit mycket långt när det gäller hur man skall rapportera humankapitalet. År 2003 tillsatte de en utredning för hur man skulle kunna redovisa humankapitalet. Deras lösning var att det skulle vara obligatoriskt att ta med detta i deras Operating and Financial Reviews, en motsvarighet till vår verksamhetsberättelse. Denna del har tidigare varit frivillig och varit ett komplement till årsredovisningen. I november 2005 beslutade de helt plötsligt att de skulle lägga ner

- 12 -

utredningen och grunden till detta var de nya direktiven från EU (modernisering i redovisning). Detta direktiv visar att det nu mera är obligatoriskt med en utökad verksamhetsberättelse och att dessa dela bör tas upp i Directors report (VD:n har ordet). I och med direktivet från EU så har diskussionen kring humankapitalet avstannat något i Europa (Roslender et.al. 2007).

3.3 Lagar, förordningar samt normer Den lag och de normer som styr personalredovisningen i årsredovisningen är ÅRL och BFN:s allmänna råd för mindre företag och för noterade företag IFRS (Catasús et. al. 2004). Det finns två sätt som personalen redovisas i årsredovisningen; en frivillig och en obligatorisk del. I den frivilliga delen finner vi förvaltningsberättelsen (ÅRL kap 6). När det gäller den frivilliga delen så är detta ett sätt för företaget att strategiskt visa viss information av företaget beroende på till vilka man vill nå. I grova drag så kan vi dela upp dem i fem olika inriktningar.

1. Redovisning ur ett ledningsperspektiv: ett sätt för ledningen i företaget att kommunicera till sina anställda och visa att de är en viktig del av företaget. Exempel: belysa vissa personalfrågor i förvaltningsberättelsen

2. Redovisning ur ett kapitalmarknadsperspektiv: när företaget vill kommunicera med aktiemarknaden. Exempel: företaget vill belysa sin forskning och utveckling och hur det kommer att påverka värderingen av aktien.

3. Redovisning ur ett personalmarknadsperspektiv: när företaget vill kommunicera ett budskap om hur personalen har det på företaget. Detta kan vara en strategi för att locka till sig den bästa personalen.

4. Redovisning ur ett kundperspektiv: kan ses som en ren marknadsföringsinsatts mot kund.

5. Redovisning ur ett samhällsperspektiv: när företaget vill framhäva sitt samhällsansvar och att de är en god samhällsmedborgare. Detta gör man för att visa för intressenterna hur duktigt och ansvarstagande företaget är (ibid).

Den frivilliga delen i årsredovisningen en mycket viktig kommunikations länk för företaget (ibid). Den obligatoriska delen för hur personal skall redovisas finner vi i ÅRL kap. 5 som handlar om tilläggsupplysningar. Det skall finnas information om följande; (ibid).

• Antalet anställda (ÅRL. Kap. 5 § 18) • Personalens sjukfrånvaro (ÅRL. Kap 5 § 18a) • Ledningens könsfördelning (ÅRL. Kap 5 § 18b) • Personalens kostnader (ÅRL. Kap 5 § 19) • Befattningsinnehavare lönekostnader (ÅRL. Kap 5 § 20) • Pension och andra ersättningar för befattningsinnehavare (ÅRL. Kap 5 § 22)

- 13 -

3.4 Intressenterna Den externa redovisningen har som syfte att förmedla information till olika användare. Att redovisningen främst riktar sig utanför företaget framgår av namnet extern. Problemet som infinner sig är att olika grupper av användare har olika intressen och därför olika informationsbehov, det kan till och med vara så att även inom en grupp så kan informationsbehoven vara olika. Detta kan bero på att olika branscher har olika utvecklingsprognoser och därför olika tonvikt i sin redovisning. För vissa kanske inte vinsten är det primära utan det är viktigt att expandera, för andra kan det vara så att det är kostnaderna som styr vinsten och därför prioriterar de att visa hur de har klarat det. Men det kan faktiskt vara så enkelt att kunskapen i ekonomi och redovisning är begränsad i vissa grupper (Smith 2006).

3.4.1 Aktieägarna Aktieägare behöver information för att fatta beslut om att köpa, behålla eller sälja aktier. Alla beslut som de fattar har med framtiden att göra, vilken är den framtida utvecklingen för företaget, och vilken aktieutdelning samt värdestegring förväntas? Till grund för den riskbedömning som görs ligger prognoser. Problemet med den information som finns i externredovisningen är att den avser förfluten tid, så tillförlitligheten till redovisningen är av yttersta vikt då den ligger som grund för ett prognosberäknade av framtida investeringar (ibid).

3.4.2 Långivarna Långivarna är banker och andra kreditgivarinstitut. Deras intresse av information ligger i att bedöma kreditrisken, kan företagen infria sina betalningsförpliktelser? På kort sikt är det att bedöma hur likviditeten och soliditeten är. Men när det gäller information om hur företagets långsiktiga framtid ser ut så är detta av yttersta vikt, för långivarna måste bedöma det mest pessimistiska scenariot. Det blir lite av en antingen eller karaktär om de kan infria sina betalningsförpliktelser (ibid).

3.4.3 Leverantörer och kunder Leverantörer har på kort sikt samma intresse som långivarna, men i det långa perspektivet så har de samma intresse som kunderna. Både kunder och leverantörer investerar i relationer med företaget och förlitar sig på att de kan infria sina förpliktelser (ibid).

3.4.4 Konkurrenterna Detta är en grupp som kanske inte har ett lika legitimt intresse för informationen i externredovisningen på grund av sin konkurrens. Informationen som konkurrenter kan ha intresse av är till exempel vilken lönsamhet olika produktsegment har eller vilken lönsamhet de har i olika länder. Detta kan de sedan ha som grundnorm i ett jämförelseperspektiv. Det är inte bara till konkurrenterna som ett förestag inte vill offentliggöra viss information utan det sträcker sig till alla grupper av intressenter (ibid).

3.4.5 Anställda De anställdas intresse, eller fackförbundens som ombud för de anställda, ligger i korta perspektivet i anställningstryggheten och i det långa i möjligheten att få ut mer i de löneförhandlingar som sker över tid (ibid). Den information som finns i

- 14 -

externredovisningen kan också användas av personalen eller blivande personal när de beslutar om sin framtid i företaget (Catasús et. al. 2004).

3.5 Tidigare forskning Det har gjorts ett flertal studier och flera års forskning inom ämnet. Vi har valt ut de som vi ansett vara mest relevanta och de som påverkat utvecklingen inom vårt forskningsproblem. Nedan kommer vi att redogöra för delar av dessa samt ha hjälp av detta i vår vidare forskning.

3.5.1 Uppsatser Vi har valt att titta närmare på fyra uppsatser, däribland tre magisteruppsatser och en kandidatuppsats. Ingen av uppsatserna har samma inriktning utan kompletterar varandra bra utefter vårt forskningsproblem. Det finns ett stort intresse hos företagen att ta upp humankapitalet i balansräkningen, dock finns det problem med mätning och ingen standard för hur detta skall redovisas. Slutsatsen blir att företagen presenterar information kring dess personal i den icke-reviderade årsredovisningen. Detta sker framförallt i börsnoterade företag i kunskapsbranschen. Det finns dock företag som endast redovisar det som är lagstiftat. Varför man inte redovisar bättre och mer utförligt beror på saknaden av en standard för att mäta och redovisa humankapitalet (Nordefjäll Lundberg & Ohlsson, 2007). En annan magisteruppsats gjorde jämförelsen mellan vilken information som lämnats var. Slutsatsen blev att den frivilliga information som lämnas i årsredovisningen är i stort sett samma som lämnats på företagens hemsidor. Det finns dock skillnader mellan olika branscher om vilken information som lämnats, och det skiljer även var i årsredovisningen som informationen lämnas kontra på hemsidorna (Hervús, Jäderberg & Vahlberg, 2007). Åsikter kring värdering och presentation av humankapitalet i årsredovisningen går åt många skilda håll. Det påvisar en undersökning gjord av Augustsson och Klaesson, 2002. Författarnas åsikt är att humankapitalet inte är en immateriell tillgång enl. RR15. Man anser att företaget ej har kontroll över tillgången och den ska således ej tas upp i balansräkningens tillgångssida. Man öppnar för aktivering av utbildningskostnader men hänvisar direkt till RR15 som anger att kostnader för utbildning skall kostnadsföras direkt (Augustsson & Klaesson, 2002). Efter en studie gjorda av Anchér och Frountzos 2004 kan man dra slutsatsen att efter 15 års utveckling har användningen av nyckeltal av intellektuellt kapital ökat kraftigt. Företagens användning och deras kunnande om nyckeltalen har skapat en referensgrund och en jämförbarhet inte bara mellan kunskapsföretag utan även mellan olika branscher. Detta kan vara en standardisering efter den rapport som Konradsgruppen lade fram i slutet av 1980- talet, rapporten presenteras i nästa avsnitt (Anchér & Frountzos, 2004).

- 15 -

3.5.2 Konradsgruppen Arbetsgruppen Konrad bestod bland annat av Karl- Erik Sveiby, en mycket kraftfull debattör om ”mjuka värden” och kunskapsföretag. Många tror att Konradsgruppen har presenterat ett förslag av redovisning av ”mjuka värden”, men det har man inte. Konradsgruppen har försökt skapa begrepp och metoder för att förstå, beskriva, analysera och bedöma kunskapsföretag (Arbetsgruppen Konrad, 1989). I rapporten påpekas att det är personalen som är den viktigaste intäktsgeneratorn i ett kunskapsföretag. Det är väldigt viktig att företagens årsredovisningar ger en god och korrekt bild av personalens stabilitet, kunskap, framtida vinst, och deras förmåga. Konradsgruppen anser att en ny form av personalredovisning bör tas fram då årsredovisningen måste spegla personalen (ibid). Utbildning i ett kunskapsföretag är en viktig investeringspost, denna post syns endast i den traditionella redovisningen som en del i personalkostnader i resultaträkningen (ibid). Balansräkningen innehåller även en osynlig del enl. Sveiby, denna del kan delas in i tre huvudgrupper, interna strukturer – som innehåller patent, modeller och administrativa system, externa strukturer – kund- och leverantörsrelationer, varumärke och rykte bland konsumenter, och den tredje; personalens kompetens. Konradsgruppen anser att det är av högsta intresse som intressenter får företagens utbildningskostnader uppställda i ett diagram för de senaste åren i förhållande till exempelvis omsättningen. Personalens kunskap är ibland inom kunskapsföretag det enda kapital som finns och utbildningen blir då en metod för att förbättra och investera i ny kunskap och i förlängningen nytt kapital. Utgifter som är till för att endast underhålla det befintliga kapitalet skall inte benämnas som investering utan det är endast det nya, kompetenshöjande, som är en investering (ibid).

3.5.3 Övrig forskning Edvinsson & Malone (1997) påpekar att de nu gällande redovisningsprinciperna och modellerna inte hänger med i utvecklingen av affärsvärldens redovisningsbehov. En liten skillnad kommer alltid att finnas men nu har den växt. Balansräkningar i dagens perspektiv ger ingen bild av företagens samlade kunskap. I kunskapsföretag investeras det enorma summor (precis som verkstadsföretag investerar i maskiner) i utbildning av befintlig personal, rekrytering av ny personal m.m. som inte kommer fram som något positivt i redovisningen utan bara som en utgift och kostnad i resultaträkningen (Edvinsson & Malone, 1997).

- 16 -

Historia

Humanfokus Idag Imorgon

Kundfokus

Kundfokus

Fokus för förnyelse och utveckling

Finansfokus

Omgivning Figur 3:1 Skandianavigatorn (Edvinsson & Malone, 1997) Skandias rapporteringsmall som har fått namnet Skandianavigatorn är konstruerad av Edvinsson. Navigatorn är ett sätt att synliggöra humankapitalet utanför balansräkningen. Modellen har fem olika fokusområden;

• Finansiellt • Kund • Förnyelse • Process • Utveckling och human

Edvinsson arbetar med tre grundläggande punkter för det intellektuella kapitalet;

1. Kapitalet är till stöd för den finansiella informationen som presenteras och redovisas.

2. Kapitalet är ett dolt värde mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet, ett icke- finansiellt värde.

3. Kapitalet är en skuld, som det egna kapitalet och motsvaras traditionellt av en Goodwillpost (ibid).

- 17 -

4 Empiri Här presenteras den empiri som vi har samlat in genom intervjuer.

4.1 Tillvägagångssätt Vi har valt att genomför våra intervjuer i den riktat öppna formen. Vi har ställt samma frågor till alla respondenter och följt upp med följdfrågor inom ämnet. Detta har bidragit till att vi fått en vidare bild av ämnet och ger möjlighet till en kvalitativ analys. I intervjun med Swedbank Sjuhärad AB samt Susanne Arvidsson så har de genomförts per telefon, de två övriga har varit uppsökande .

4.1.1 Bakgrund Bakgrundsfrågorna ligger till grund för att visa vilken bredd som finns i de respondenter som är med i empirin. Vi har valt att inte intervjua en mängd olika tjänsteföretag, istället har vi valt olika respondenter som kommer i kontakt med tjänsteföretagens externredovisning.

4.1.2 Allmänt Den allmänna delen i frågeformuläret är formulerad så att respondenterna skall kunna förklara vilken förkunskap de har i ämnet. De fick möjlighet att dela med sig av den uppfattning som de har i frågan om upplysningskraven i ÅRL. Här börjar vi även att förbereda för den specifika delen med en ledande fråga som respondenterna enkelt kan svara ja eller nej på, men oavsett vad de har svarat så finns det en grund för den specifika delen.

4.1.3 Specifikt I den specifika delen har vi använt oss av respondenterna så att de kan ge sin syn på delfrågorna som vi har i problemformulering. Den specifika delen kommer att vara en viktig del i vägen fram till att kunna besvara huvudfråga. Den sista frågan är till för att ge respondenterna en möjlighet att utrycka sig om det är något som de tycker att vi har missat eller inte varit tillräckligt tydliga i våra frågor. 4.2 Ackordcentralen i Borås AB

4.2.1 Bakgrund Den första intervju genomfördes med Bengt Olson som är jur. kan., arbetar som Vd och konkursförvaltare samt Anette Johansson, civilekonom, konkurshandläggare och redovisningsansvarig på Ackordcentralen i Borås AB. Anette och Bengt har arbetat på företaget sedan 1990. Ackordcentralen startade i Borås 1988 och arbetar med obeståndsärenden, vilket innefattar konkurser, ackord och rekonstruktioner av främst

- 18 -

företag. Företaget handhar även affärsjuridik, familjejuridik samt rekonstruktions finansiering. Rekonstruktions finansiering består av ett annat företag som lånar ut pengar till företag då det inte fått finansiering på vanligtsätt.

4.2.2 Allmänt Bengt och Anette har god kännedom om de tilläggsupplysningar som skall ingå i årsredovisningen. Enligt dem är detta inte det första som de tittar på när ett ärende kommer in till dem. Bengt Olsson menar att de använder sig av informationen om personalen som t.ex. antalet anställda om det har ökat eller minskat, hur stor sjukfrånvaron är, och på så sätt kan det ge indikationer om det finns ohälsa i företaget. Bengt fortsätter med att berätta att det känns som det ligger politiska intressen bakom en del av dessa upplysningskrav. Det kan vara intressant att kunna se vilka branscher som är slitsamma och har en hög sjukfrånvaro. Könsfördelningen i styrelserna är viktig för jämlikheten men det verkar som om det inte har så stor effekt, visst blir det bättre med det går för långsamt, och de som är bra på detta redovisar detta i den frivilliga delen av årsredovisningen. Anette och Bengt anser att det inte finns något intresse av att informera intressenter om företagets samlade kunskap men om de själva vill göra detta så bör det vara frivilligt. De tar däremot upp en annan viktig aspekt av detta. De menar att det kan vara av intresse att visa hur stor personalomsättning företaget har och att det kan bidra till viktig information om företaget men att det bör vara frivilligt.

4.2.3 Specifikt När det gäller kommunikationen bör den vara frivillig och finnas i förvaltningsberättelsen och/ eller i framvagnen eller om företaget väljer att på annat sätt redovisa detta. En sådan redovisning kan mer ses som marknadsföring. Om det finns någon form av certifiering så är det ju ett sätt att redovisa kunskapsnivån t.ex. ISO- certifiering. Bengt och Anette ser inget sätt att kunna mäta kunskapen och göra det förståeligt men säger att ett sätt som kanske vore intressant är om det redovisades hur stor kostnad företagen har för utbildning under året. Detta skulle i sådana fall inte redovisas i balans- eller resultaträkningen utan då som not eller i den frivilliga delen. Varför man inte redovisar detta bättre idag tror både Anette och Bengt hänger ihop med att det är svårt att mäta samt att ta fram relevant information. De tror även att de som är intresserade av denna information tar reda på detta ändå, på andra sätt redan idag. Den nuvarande lagstiftningen anser de är tillräcklig, kanske att man bör se över upplysningskraven i not.

4.3 Swedbank Sjuhärad AB

4.3.1 Bakgrund Jens Magnusson, ekonomi/ finanschef på Swedbank Sjuhärad AB är vår tredje respondent. Jens är civilekonom i grunden med inriktning på redovisning och finansiering. Han har efter flera år i branschen genomgått ett flertal interna och externa kurser inom aktie- och räntemarknaden, derivat, redovisning samt skatter. Jens har arbetat på banken sedan 1980 och arbetar med ekonomifrågor sedan 1992.

- 19 -

Swedbank Sjuhärad AB har en balansomslutning om cirka 10 mkr och 185 st. helårsanställda. Banken hanterar en affärsvolym uppgående till cirka 35 mkr. I dess hantering ingår kunders krediter, inlåning samt fonder. Banken har en mycket god lönsamhet. Majoriteten av banken ägs av Stiftelsen Swedbank Sjuhärad, vilka årligen ger ut bidrag till olika branscher i Sjuhäradsbygden.

4.3.2 Allmänt Jens Magnusson är väl insatt i vilka upplysningskrav som finns genom att vara ständigt påmind om detta i sitt dagliga arbete samt att han är väldigt medveten om att banken är ett kunskapsföretag. Utan dess personal har banken helt enkelt ingen konkurrenskraft. Kraven anser Jens är relativt omfattande och kräver väl fungerade IT- system för att kunna klara av all information. Det gäller framförallt sjukfrånvaron som Jens anser är svår att få fram om man inte har bra system för detta. Det är väldigt mycket information som skall tas fram, bearbetas samt presenteras på ett tydligt och korrekt sätt i årsredovisningen. Dessutom diskuterar Jens relevansen i de rapportkrav som ställs. Hans uppfattning rent branschmässigt är att t.ex. att sjukfrånvaron i bankbranschen är av marginellt intresse eftersom den vanligen är mycket låg. Han nämner även att redovisningen av ersättningar till ledande befattningshavare i den omfattning som idag sker torde inskränkas till noterade företag. I det företag som Jens arbetar i där rådgivning är en central roll och denna del blir allt större, bör det vara en allt mer väsentlig post med kunskapsinformation än sjukfrånvaron. En sådan rapportering har även en koppling till risknivån i banken. Detta i sig påverkar i ökande grad rapporteringen. En sådan rapportering kan vara svår att både ta fram underlag till och att finna en standard som gör rapporteringen jämförbar. Jens säger även att formella examina kan mycket väl motsvaras av interna genomförda utbildningar samt samlad erfarenhet. Han nämner även att olika former av licensieringar kan vara en framkomlig väg att gå.

4.3.3 Specifikt Jens anser att årsredovisningen är den plats där så mycket relevant information som möjligt skall samlas på. Ett komplement som många idag använder och som Jens tror att företag i än större utsträckning kommer att använda i framtiden till sådan här information är Internet. Varför sådan här information idag inte kommuniceras i årsredovisningen tror Jens beror på att varken formella krav eller krav från intressenter finns. Därför saknas även en standard. I årsredovisningen har kraven i övrigt ökat så markant att det inte finns kraft och/eller incitament för att rapportera kring detta. Han anser även att lagstiftningen är tillräcklig och säger att det är ett fåtal områden där lagstiftningen inte är tillräcklig. Jens anser däremot att rapporteringen borde vara mer branschspecifik. Han är dock tveksam till om lagstiftning är rätt modell.

- 20 -

4.4 Revisionsbyrå A

4.4.1 Bakgrund Vår tredje respondent vill vara anonym. Respondenten arbetar på en större revisionsbyrå i Borås som även arbetar med redovisning och konsultation. Respondenten har arbetat inom branschen sedan 20 år tillbaka varav de tio senaste på denna byrå. De sista 15 har respondenten varit Auktoriserad revisor och de sista fem arbetat främst med noterade företag.

4.4.2 Allmänt Respondenten arbetar med noterade företag så han/hon är mycket väl insatt i vilka upplysningskrav som ställs på den personalrelaterade information som presenteras i Årsredovisningen för noterade företag. Han/ hon berättar även att som revisor är man insatt både i den obligatoriska och i den frivilliga delen som man hjälper företagen med. ”Jag tycker att de informationskrav som ställs på företagen och på Årsredovisningen i allmänhet är av politisk karaktär”, säger respondenten. Han/hon anser dessutom att de flesta är av nationell prägel och jämför den svenska lagstiftningen med IFRS så är det mycket information som bara återfinns i Sverige. Respondenten tycker att det borde finnas något sätt att återge dessa utanför Årsredovisningen. Som argument för detta menar respondenten att de intressenter som vill köpa aktier i ett företag så är Årsredovisningen inte den enda sättet som de skaffar sig information, de har andra sätt att tillgodose sitt behov av information. När vi diskuterar kring de noterade företagen finns informationen i den obligatoriska delen men även i den frivilliga delen, förvaltningsberättelsen, där man tar upp viss information om personal etc. i dessa Årsredovisningar finns det även en del som kallas för framvagn, där beskriver företagen exempelvis sin affärsidé och annan informationen som företaget anser sig tycka är viktig att informera sina intressenter kring. Denna del omfattas ej av den lagstadgade revisionen. Den del som faller utanför den officiella Årsredovisningen är en mycket viktig del för de noterade företagen. I denna del finns det oftast väldigt mycket om personalen och dess kunskap. Denna del används i många fall som en del av marknadsföringen i företagen.

4.4.3 Specifikt Det bör inte vara lagstiftat att kommunicera företagets kunskap, då det har en tendens att drabba alla former av företag stora som små. När det pratas om att förenkla för företagen känns detta fel. Respondenten tycker att detta är upp till företagen själva att kommunicera detta på en frivillig väg. När det gäller noterade företag så kanske det skall finnas något komplement till årsredovisningen där personalen redovisas. Inom denna grupp av företag så är redan frivilligheten stor. Det stora problemet är att inte finns någon standard för att redovisa personalens kunskap, inga direkta tal utan mest bara floskler och glassiga bilder anser respondenten. Ett annat problem är att bevisa och säkerställer att siffror som man redovisar är korrekta. Skall det bli någon form av kontroll av detta frågar sig respondenten, hur skall den gå till och vad skall man mäta? Här finns det mycket som respondenten anser vara oklart och behöver

- 21 -

utredas. Att ta in det i balansräkningen som tillgång är inte bra anser den auktoriserade revisorn han/ hon säger; ”det blir bara en luft post och en massa bedömningar och mycket svårt att värdera”. I dagsläget finns det en form vid köp av företag som redan tas upp och den delen hamnar i goodwill och där gör man prövningar årligen. Det är möjligt att det skulle kunna kommuniceras i not på något sätt men sammanfattningsvis ser respondenten bara problem med hur det skall mätas och värderas.

Den största anledningen till varför det idag inte kommuniceras bättre tror respondenten är att det inte finns någon standard för att mäta detta. Lagstiftningen är tillräcklig som den är och det är möjligt att man bör skaffa en annan praxis för de större företagen typ noterade, men då är det upp till normgivarna att göra en global praxis. Det skall vara frivilligt men det skall finnas riktlinjer för hur redovisningen skall se ut med någon form av kvalitetsstämpel ungefär som miljöredovisning är idag anser respondenten. Hur bra det intellektuella kapitalet är inom företaget visar sig i resultaträkningen, genom att man gör en bra vinst, detta är det bästa sättet att mäta det intellektuella kapitalet anser respondenten. Frågan om intellektuella kapitalen verka följa konjunkturen och när det går upp kommer det på tapeten igen och när det går ner så försvinner frågan avslutar vår tredje respondent intervjun.

4.5 Susanne Arvidsson

4.5.1 Bakgrund Susanne har forskat kring immateriella tillgångar under de senaste 10 - 15 åren. Nu arbetar hon som universitetslektor i företagsekonomi/ finansiering på Lunds universitet. Susanne är utbildad ekonomie doktor vid Lunds universitet. Lunds universitet har en europeisk kulturtradition men man möter detta med förnyelse av utbildning och forskning enligt deras hemsida. Man försöker skapa kreativa möten mellan studenter, lärare och internationella erfarna forskare. Man bedriver även möten mellan universitetet och samhället i övrigt. Lunds universitet är Skandinaviens största enhet för forskning och utbildning. Verksamheten är utplacerad i hela Skåne, bland annat i Lund, Helsingborg och Malmö (www.lundsuniversitet.se).

4.5.2 Allmänt Eftersom Susanne har arbetat och forskat kring ämnet i flera år är hon väl insatt i de noterade företagens krav från lagstiftning med mera. Hon anser att mer information krävs både nu och i framtiden. Utvecklingen kommer att visa på detta, framtiden får avgöra om det är dags att ta nästa steg i utvecklingen kring företagens viktigaste resurs. Finansmarknaden är ett exempel på att det är oerhört viktigt att få fram information kring företagsledningens trackrecords. Det är även viktigt att få fram information kring företagets kunskap för att förstå framtida ekonomiska värden och framförallt den lönsamhetspotential som finns i företaget. Mer viktigt är det i kunskapsbaserade företag.

- 22 -

4.5.3 Specifikt Susanne anser att den information som skall förmedlas är sådan information som är relevant för företaget och för intressenter som skall sätta in detta i företagets värdeskapande kedja. Informationen måste alltså vara kopplad till den värdeskapande kedja som varje företag har. Företagets kunskap skapar värde åt tjänster och produkter. Problemet ligger i hur detta skall mätas och hur jämförbart det är mellan branscher och olika företag. Man måste försöka precisera sin strategiska information inom företaget och försöka hitta nyckeltal som passar företaget. Här finns ett problem anser Susanne, hon tänker framförallt på jämförbarheten mellan företag och olika branscher. Det finns idag inga standarder och inga normer för denna sort av information, vilket i sig är ett problem, men Susanne anser att framtiden kommer att visa på att standarder och normer eller kanske rent av lagstiftning behövs på området. Susanne arbetar idag aktivt med flera företag och hjälper dessa att ta fram information till deras olika rapporter om företagets personal och samlade kunskap. Hon anser att det är företagen som kommer att driva på utvecklingen i framtiden och tror att man kommer att arbeta fram praxis på området vilket i längden kan komma att bli en standard för hur man ska redovisa företagets samlade kunskap.

- 23 -

5 Analys I detta kapitel kommer vi att göra en analys där vi ställer det empiriska materialet mot teorin. I bakgrunden finns problemformuleringen och syftet.

Förförståelse

Forskningsfrågor och syfte

Teori - Intressenter - Tidigare forskning - Historisk återblick - EU - Lagar och normer

Empiri -intervjuer

Tolkning

Analys Figur 5:1 Analysmodell

5.1 Analysmodell Figur 5:1 visar hur studiens analysprocess går till. Den förförståelse vi har med oss och det intresse vi har för forskningsfrågan ligger till grund för den problemformulering som vi har. Vi skapade en teoretiskreferensram som vi fann vara relevant till problemformuleringen, vidare gjorde vi en empirisk undersökning för att få en bild av verkligheten. Vi eftersträvade att det skulle vara jämvikt i balansen mellan teori och empiri, tolkningen av teorin ligger i att vissa delar av denna, som intressenternas intresse inte är absolut utan kräver en viss form av tolkning. Lagar och förordning ger inte utrymme för tolkning och riktar sig därför direkt mot analysen. Det empiriska materialet har vi tolkat för att senare kunna använda i analysen. Sambandet mellan teori och empiri ligger i att respondenterna har en förförståelse om teorin och genom detta styr teorin till viss del empirin.

- 24 -

5.2 Bakgrund Vi har valt ut respondenter från olika branscher/ yrken som har hög kunskap och synpunkter om vårt forskningsområde. Detta ger oss en stor överblick över det valda ämnet. En respondent som dagligen arbetar med mätning av personalens kunskap (Swedbank), en som forskar kring företagens samlade kunskap och hur detta skall redovisas (Susanne Arvidsson), en som reviderar andra personers sammanställningar (Respondent A) och en som bedömer personalens inverkan på företaget när företagen kommit på obestånd (Ackordcentralen). Den teoretiska referensramen är vald att återspegla flera synvinklar precis som vi tänkte med respondenterna. En historisk återblick finns med för att ge läsarna en förståelse för vårt forskningsproblem. Lagar och förordningar är självklara avsnitt, där vi presenterar det som gäller för noterade företag. Nästa avsnitt handlar om den allt större påverkan som EU har på oss och hur det har utvecklats. Vilka olika roller som intressenterna har avhandlas under kapitel 3.4.4. Mycket tidigare forskning finns på området, vi har valt att återge det som vi har ansett vara mest relevant för vår forskning och för att få svar på våra forskningsfrågor.

5.3 Allmänt Kunskapen om upplysningskraven för företagen och de lagar och förordningar som finns inom detta område är i allmänhet väldigt hög. Det syns klart och tydligt i den empiriska delen att våra respondenter är väl insatta i de lagar och normer som rör forskningsfrågan. Deras uppfattning om lagstiftningen, handlar till stor del om att tilläggsupplysningar som idag finns är av politisk karaktär och bakgrund, än till gagn för företagen. Den förändring som diskuteras inom redovisning för företagen, så var det en respondent (anonym) som utryckte att det kanske finns möjlighet att ändra lagstiftningen för de företag som är noterade. Detta är inte riskfritt utrycker respondenten för i ett senare skede kan detta smitta av sig till de övriga företagen och då blir det en motsats effekt till den förenkling för många företag som är målet med förändringen. Dagens krav i Årsredovisningen på t.ex. sjukfrånvarorapporteringen är för många företag komplicerade och kostsamma. Den nationella prägel som finns inom dagens redovisning är något som inte gynnar de noterade företag i dagens globalisering menar samma respondent. Bengt och Anette påpekade att det inte verkar som om de paragrafer som har en politisk prägel har den effekt som önskas. De tar upp könsfördelningen i styrelserna som exempel, en fråga som de tycker är viktig men att det inte har hänt så mycket och den förändring som sker går väldigt långsamt. Företagen kan ha olika mål med vad de vill redovisa och till vilka de riktar sin information. Detta är kanske en av anledningarna till att det inte har kommit någon generell standard, olika företag har olika intressenter och de är inte alltid att ett företag har samma intressenter från år till år. Det kan vara att de inför en kommande löneförhandling inte vill visa vilket behov av kunskapsökning som finns samt att inte vill visa sina konkurrenter hur företagets utbildningsstrategier ser ut. Övervägande del av våra respondenter tycker att det inte finns så stort intresse från intressenter att få fram uppgifter om företagens samlade kunskap i den obligatoriska delen av årsredovisningen. Susanne Arvidsson är av en helt annan uppfattning och anser att det finns ett stort intresse av denna sorts information framförallt inom kunskapsföretag. Intresset för att informera

- 25 -

kunskapsmängden i årsredovisningen är förhållande vis lågt och det som har ett intresse av detta gör det i den frivilliga delen av årsredovisningen. De intressenter som vill köpa aktier i ett företag hämtar information från flera olika håll. Årsredovisningen är inte det enda sättet att inhämta information kring företagets ”mjuka värden” utan intressenterna tillgodoser sina behov på andra sätt. I och med att respondenterna är väl insatta i den teori som är dessa allmänna frågor, anser vi att deras svar styrs av teorin. Deras förförståelse om teorin genomsyrar deras allmänna svar.

5.4 Specifikt Det finns inga standarder eller någon praxis att tillgå när det gäller hur företagets samlade kunskap ska kommuniceras. Detta är ett av de största problemen anser våra respondenter. Flera goda försök däribland, Skandianavigatorn och Konradsgruppen, har ratats eller fallit bort av en eller annan anledning. Troligtvis beror detta på den stora grad av komplexitet som modellerna har. Ett annat problem som både återfinns i teorin och i empirin är hur mätningen och framförallt hur man ska bevisa och säkerställa att de siffror som man redovisar är korrekta. Respondenterna undrar om det skall till någon form av kontroll för detta och hur den i sådant fall ska gå till? I denna fråga verkar det finnas en samstämmighet mellan respondenter och teori. Uppfattningen är att en standard för detta är den bästa utvägen, men vi ser tydligt att detta kommer att bli svårt samt ta väldigt lång tid. Susanne Arvidsson är inne på en annan väg där hon menar att företagen kommer att spela en stor roll.

- Jag tror att om inte lagstiftarna eller normgivande organ sätter en standard går vi mer och mer mot en praxis som sätts av de företag som ligger i framkant av denna sort redovisning redan idag, säger Susanne.

Detta har vi redan sett i teorin där Skandia och dess navigator låg i främsta ledet i utvecklingen och många studerade den. Det finns redan idag många företag som i sin interna redovisning har egna modeller för att mäta personalens kunskap, men problemet är att det finns ingen allmän standard, så redovisningen är specialanpassad för det som vart och ett vill mäta. Däribland återfinns revisionsbyråer som behöver ha ett visst antal utbildningstimmar per år för att få behålla sin legitimation. Andra företag arbetar på liknande sätt med interna dokument exempelvis McDonalds och First Hotels. De försök som har gjorts med att försöka få in personalen som en tillgång i balansräkningen, trots att i kunskapsföretagen utgör personalen en stor del i den värdeskapande kedja som företaget har, har misslyckats. Problemet som uppkommer är att företagen inte äger sin personal utan de kan sluta när de vill. Det går inte heller att avyttra personal såsom företagen kan göra med t.ex. maskiner. Innan det kommer en generell standard, om det gör det, finns det ingen anledning att ändra nuvarande lagstiftning anser respondenterna och teorin. Både teorin och den information som framkommer av empirin anser att den bästa väg att gå för tillfället med

- 26 -

den lagstiftning och normer som gäller, finns det företag som vill ge mer information om t.ex. personalen och deras kunskap till intressenterna så är det i den frivilliga delen av årsredovisningen som detta skall framföras.

- 27 -

6 Slutsats I detta kapitel kommer vi att presentera en allmän slutsats utifrån den teori och empiri som vi studerat. Denna slutsats faller inte under våra forskningsfrågor. Vidare kommer vi att presentera svaren på våra forskningsfrågor. Avslutande kommer vi att lämna vårt bidrag.

6.1 Allmän slutsats Kunskapens roll i årsredovisningen har snart debatterats under ett haft sekel och det går i cykler som verkar följa konjunkturen. Det finns dock en sak som alla är överens om och det är att personalen och deras kunskap är en tillgång och i många fall kanske den största som företaget har, då främst inom tjänstesektorn. Den forskning som finns på ämnet verkar ha en tendens att vara för omfattande och komplicerad, just att det är så omfattande finner vi är en av anledningarna till att det inte har kommit längre. Med empirin i ryggen finner vi att det är på det frivilliga planet som denna fråga verkar bäst och intressenterna kommer själva att ställa krav på att kunskapen redovisas bättre.

6.2 Svar på forsknings delfrågorna Vi har genom den insamlade empiri och teorin som vi studerat kommit fram till följande svar på våra forskningsfrågor. Vi börjar med delfrågorna, vilka naturligt kommer leda fram till svaret på vår huvudfråga.

• Finns det något intresse för att kommunicera kunskap i årsredovisningen? Inom kunskapsföretagen finns det ett intresse att förmedla vilken kunskap som företaget besitter, även de tillverkande företagen har börjat intressera sig för detta. De flesta företagen har börjat förstå vikten av att kommunicera mer än bara siffror och ekonomiska resultat i sin årsredovisning. Denna kanal till intressenterna ger möjlighet att nå ut med ett större budskap. Ett sådant budskap kan finnas i ett rekryterings syfte. Kan företaget visa att de tar sin personal på allvar och att det finns möjlighet till vidareutbildning inom företaget, kan detta göra att arbetsplatsen blir mer intressant. I dag har Sverige brist på kvalificerad arbetskraft och då kan årsredovisningen vara en väg att rekrytera kompetent personal. Att kommunicera företagets kunskap kan visa på att företaget är starkt och är väl medvetna om vad som krävs på marknaden, denna kommunikation är intressant ur syftet att visa att förtaget är en bra samarbetspartner för kunder och leverantörer.

• Hur kan företagen kommunicera personalens kunskap i årsredovisningen? I dagens redovisning finns det en obligatorisk del och en frivillig del. Den obligatoriska delen är styrd av ÅRL 5 kap som handlar om tilläggsupplysningar. I denna del finns det inte stora möjligheter att kommunicera kunskap. Den frivilliga delen ger däremot stora möjligheter till detta. Till att börja med finns det utrymme i förvaltningsberättelsen, här kan företagen rapportera om viktiga händelser som har inträffat under året och om de finner att kunskapsmängden är en av dessa kan de skriva det här. Vidare finns det stora

- 28 -

möjligheter i den så kallade framvagnen och då främst under avsnittet VD:n har ordet I denna del är det upp till företaget att förmedla det som de vill. De flesta noterade företagen använder sig av denna del till att skicka informationen som de vill förmedla, men detta kanske mer kan ses som marknadsföring.

• Hur kan företagen mäta personalens kunskap? Detta är en av nyckelfrågorna och vi måste säga att svaret är, att man idag inte har några direkt fungerande formler eller lösningar på problemet. När vi studerar forskningen som är gjord i denna fråga finner vi att det inte finns någon generell lösning utan att olika branscher har olika lösningar. Det ligger lite i problemets natur, vissa företag har en stor nytta av att kunna mäta kunskapsnivån i företaget och för vissa finns inget intresse av detta. De företag som har intresse av att mäta kunskapsnivån gör redan detta, men de redovisar inte detta i sin externa redovisning utan håller resultatet till den interna redovisningen.

6.3 Svar på forsknings huvudfråga När det gäller vår huvudfråga måste vi säga att vi blev lite förvånade över svaret, vi hade förväntat oss ett lite annorlunda svar i en annan riktning.

• Varför kommuniceras inte personalens kunskap i årsredovisningen? I denna fråga finner vi en splittring mellan teori och empiri. Vid studier av teorin finner vi att det finns många olika lösningar för hur kunskapen kan förmedlas i årsredovisningen. Arbetsgruppen Konrad gjorde ett mycket avancerat förslag för hur det kan kommuniceras, denna lösning var kanske för avancerad och det var troligtvis därför som detta förslag inte fick fäste hos företag och normgivare. Skandia gjorde ännu ett bra försök med sin Navigator som de hoppades skulle sätta en standard för värden. De använde sin Navigator fram tills de fick andra problem som de flesta säkert har hört talas om och då försvann fokusen från humankapitalet och projektet lades ner. Vi kan konstatera att det har gjorts många bra försök med att kommunicera kunskapen i årsredovisningen men det är när vi kommer till våra empiriska svar som vi får svaret på frågan. Det enkla svaret på frågan är att intressenterna inte har något intresse av att personalens kunskap kommuniceras i årsredovisningen, men när vi gräver lite till så visar det sig att det finns ett intresse. Intresset finns dock inte genom lagstiftning utan främst genom frivillighet. Den frivilliga delen i årsredovisningen är en mycket bra plats för denna kommunikation, och detta görs redan idag i ganska stor utsträckning av de företag som har ett behov att kommunicera personalens kunskap. Det stora, som vi finner, är att mätningen är ett så stort problem samt att det inte finns någon generell standard. Detta är det största problemet till att personalens kunskap inte kommuniceras i årsredovisningen.

- 29 -

6.4 Vårt bidrag Efter denna studie har vi kommit fram till en ganska intressant slutsats och med den i ryggen vill vi gärna lämna vårt bidrag i debatten kring detta ämne. Vi kommer att göra detta i punktform.

• Redovisningen av kunskap är viktig, men vi tror inte att lagstiftning är vägen att gå utan den frivilliga vägen är den rätta, över tid kommer intressenterna att kräva någon form av redovisning av företagen, det skapas en praxis.

• Skapandet av generella regler för hur redovisningen av kunskap skall ske är ett måste. Det måste finnas standarder, annars finns det en risk att det blir mer av ett marknadsföringsbudskap som företagen förmedlar. Detta gör att det blir en vinklad syn på budskapet.

• Rapporteringen kan vara en separat rapportering och knuten till årsredovisningen ungefär som miljörapporteringen är idag.

• Om rapporteringen ligger separat är det mycket lättare att nå ut till dagens intressenter, intressenterna idag har helt andra medel att söka information. Internet och hemsidor är ett ypperligt sätt att förmedla den information som företaget vill kommunicera, kanske bättre än årsredovisningen.

- 30 -

7 Avslutande diskussion Här kommer vi att ge en reflektion över forskningsämnet i allmänhet, vi kommer att ge förslag till fortsatt forskning.

7.1 Vår reflektion över forskningsämnet När vi började med denna studie hade vi en grund till en formel som gör det möjligt att mäta kunskapsmängden i företaget. Vid studier av den forskning som redan finns på området fann vi att en trolig anledning till varför det idag inte finns någon fungerande redovisning, är att det tidigare sätt som har presenterats har varit för komplicerade. Vår idé är att göra det relativt enkelt och därifrån utveckla redovisningen. Det enklaste sättet att redovisa personalens kunskap på, om vi skall utrycka det så enkelt som möjligt, är när den kostnad som företaget har för utbildning och rekrytering av personal ställs i relation till årets vinst. På detta sätt är det möjligt att komma fram till en procentsiffra och då finns det möjligheter till jämförelser över branscher och företag. Vi är medvetna om att det finns fallgropar även för en så enkel lösning, ett exempel på en sådan fallgrop är ett företag som gör god vinst och inte har något större kunskaps behov för att skapa vinsten. Det kommer troligtvis att dyka upp olika situationer där det kan finnas anledning till diskussioner, men vi är av den uppfattning att det är viktigast att vi börjar med kunskapsredovisning redan nu och de problem som uppkommer under resans gång behandlas då. Avslutande vill vi citera Paul Romer, professor vid Stanford universitet i USA, och Bryan Davis knowledge management expert USA;

”Knowledge does not wear itself out; it grows and grows as surely as a benevolent virus”

Paul Romer

”Knowledge is a renewable resource. Better yet, it actually increases with use”

Bryan Davis

7.2 Förslag till fortsatt forskning Efter att vi studerat detta högaktuella ämne och kommit fram till våra analyser och slutsatser finner vi att det finns mycket kvar att forska kring. Bland mycket annat vore det väldigt intressant att se om man kan få fram en standard eller inleda en standardiseringsprocess som kan leda till att personalens kompetens förmedlas. Ett annat forskningsämne som vi helt utelämnande i vår studie var den offentliga sektorn. Denna sektor har en helt annan synvinkel och helt andra intressenter än den privata sfären, vilket vore intressant att studera.

- 31 -

8 Källförteckning Andersen, I. (1998) Den uppenbara verkligheten: Val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Artsberg, K (2005) Redovisningsteori: -Policy och -praxis. Malmö: Liber Ekonomi. Catasús, C.,Von Ehrenheim, L. och Gröjer, J-E. (2004) Personalen i Årsredovisningen. Stockholm: Nyckeltalsinstitutet. Edvinsson, L. och Malone, M. (1997) Det intellektuella kapitalet. Malmö: Liber Ekonomi FAR. (2007) Internationell redovisningsstandard i Sverige: IFRS/ IAS. Stockholm: FAR Förlag AB. Holme, I.M. och Solvang B.K. (1997) Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen, D. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. Konradsgruppen. (1989) Den osynliga balansräkningen: Nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag. Stockholm: Affärsvärlden Förlag AB Lantz, A. (1993) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur Redovisningsrådet. (1995) Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter. Stockholm: Redovisningsrådet. Schön, L. (2000) En modern svensk ekonomisk historia. Stockholm: SNS Förlag. Muhola, H. (1998) Humankapital i omvandling: Det intellektuella kapitalet, Prototyp Skandia. Stockholm: Larsherberts offset. Smith, D. (2006) Redovisningens Språk. Danmark: Studentlitteratur Sveiby, K-E och Risling, A. (1986) Kunskapsföretaget – seklets viktigaste ledarutmaning. Malmö: Liber Ekonomi. Svenning, C. (2003) Metodboken. Eslöv: Lorentz Förlag. Thurén, T. (1997) Källkritik. Stockholm: Liber Förlag. Wiedersheim-Paul, F. och Eriksson, L.T. (2001) Att utreda, forska och rapportera. Malmö: Liber Ekonomi.

- 32 -

Årsredovisningslagen (1995:1554) med ändringar t.o.m. SFS 2008:89 Artiklar Edvinsson, L. (2002) The New knowledge economics. Business Strategy Review, vol 13 issue. Paton W.A. (1922) Accounting Theory. New York: Ronald Press Roslander, R. och Svensson, J. (2007) Accounting for people: Yet another missed opportunity?. Eaa Newslettet #19, Issue 3/2007 Uppsatser Anchér, O. och Frountzos, A. (2004) Redovisning av intellektuellt kapital: - en studie av Konradsgruppens rekommendationer. Kandidatuppsats. Lund: Lunds universitet. Augustsson, K. och Klaesson, A. (2002) Debatten om redovisning av humankapital. Magisteruppsats. Lund: Lunds Universitet. Hervús, L., Jäderberg, Y. och Vahlberg, K. (2007) Frivilliga upplysningar: Skiljer sig upplysningarna som lämnas i årsredovisningen gentemot dem som lämnas på hemsidan?. Magisteruppsats. Göteborg: Göteborgs Universitet. Nordefjäll Lundberg, C och Ohlsson, E. (2007) Humankapital: Den gömda skatten på kunskapsföretaget, faktiskt!. Magisteruppsats. Borås: Högskolan i Borås. Elektroniska SCB (2006) (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____198149.asp (2008-05-19)

- 33 -

9 Bilaga 1 Intervjufrågor  Bakgrundsfrågor                           

1. Namn, befattning            

               2.  Kort företagsbeskrivning                        

3. Hur  ser  din  utbildning  ut?  Både  intern  och externt!     

               

4. Hur  lång  tid  har  du  varit  verksam  inom branschen?     

               Allmänna frågor                           5.  Hur insatt är du i upplysningskraven av personalrelaterad      information som företaget har?                      6.  Hur är er uppfattning kring detta?                      7.  Tycker du att det finns eller bör finnas något intresse av att informera    intressenter om företagets kunskap i årsredovisningen?                  Specifikt                             8.  Hur tycker du att detta i sådant fall ska kommuniceras?                  9.  Hur skall mängden i sådant fall mätas?                     10.   Varför tror du att detta i dag inte kommuniceras bättre?                  11.  Tycker att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig?                  12.  Har Ni några övriga synpunkter eller kommentarer?    Stort tack för Er medverkan!                          Med vänliga hälsningar           Christopher Larsson och Magnus Olausson       

- 34 -

Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. På institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning. Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra IT-utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer. Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.

BESÖKSADRESS: JÄRNVÄGSGATAN 5 · POSTADRESS: ALLÉGATAN 1, 501 90 BORÅS TFN: 033-435 40 00 · E-POST: INST.IDA@HB.SE · WEBB: WWW.HB.SE/IDA