Författare: Johan Lind

Handledare: Torsten Löfstedt

Examinator: Jonas Svensson

Termin: HT16

Ämne: Religionsvetenskap

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2RKÄ06

Kandidatuppsats

Att ’begreppa’ islamofobi - En begreppsutredande studie av begreppet islamofobi

Abstract

Islamophobia as a concept has grown in popularity but is still controversial. This essay

categorizes and analyses 153 scientific articles’ definition of the concept Islamophobia. It

proposes two different categories which the definitions can be put in. First there is micro-

islamophobia which includes definitions that defines islamophobia as an emotional or cognitive

phenomenon. The focus here is on an individual level. The second category is macro-

islamophobia, which focuses more on a structural level, and includes definitions of

islamophobia as an ideology/discourse or islamophobia as racism. The essay concludes that

these two different ways of defining islamophobia are complementary rather than competing.

Negative emotions or cognitions do not appear from nowhere and an ideology needs a

foundation in individuals.

Nyckelord

islamofobi, begreppsanalys

Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................................. 1

1.1 Introduktion ...................................................................................................................... 1

1.2 Syfte & frågeställning ...................................................................................................... 3

1.3 Tidigare forskning ............................................................................................................ 3

1.4 Material & metod ............................................................................................................. 5

1.5 Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................... 7

2. Bakgrund .............................................................................................................................. 10

3. Resultat & analys ................................................................................................................. 12

3.1 Odefinierad islamofobi ................................................................................................... 12

3.2 Mikro-islamofobi ......................................................................................................... 15

3.2.1 Emotionell islamofobi ............................................................................................. 15

3.2.2. Kognitiv islamofobi ................................................................................................ 16

3.3 Makro-islamofobi ........................................................................................................... 19

3.3.1 Ideologisk/diskursiv islamofobi .............................................................................. 19

3.3.2 Rasism ..................................................................................................................... 21

3.4 Islam och/eller muslimer? .............................................................................................. 23

4. Konkluderande reflektion ..................................................................................................... 26

Referenser ................................................................................................................................. 27

Material ................................................................................................................................ 28

Bilaga 1: Sammanställning ....................................................................................................... 38

1

1. Inledning

1.1 Introduktion

Hur kommer då framtiden att te sig? […] Allt tyder på att islamofobiska attityder, hatbrott, politiska

utspel och exkluderingspraktiker kommer att öka under de närmaste åren. Vi kommer att se mer av

förbudspolitik, kravpolitik, symbolpolitik riktad mot muslimers synliga närvaro. Talet om att sätta

stopp för muslimsk invandring, ta kontroll över förorterna, registrera och kartlägga muslimer,

kriminalisera religiösa åsikter och förbjuda Koranen, slöjor, moskéer och minareter kommer att bli

allt mer normaliserat.1

Citatet ovan är den framtidsprognos som religionshistorikern Mattias Gardell gjorde 2010

gällande framtiden för muslimers situation i boken Islamofobi. Det förefaller som om Gardell

skulle kunna göra en lysande karriär som siare eftersom den senaste tiden på många sätt kan

sägas inneburit en makaber tid för muslimer.

”Bränn din slöja – vägra bli förtryckt”. Det är uppmaningen som ges till unga muslimska tjejer

i Sverige av integrationscoachen Bassam Al-Baghdady och författaren Soheila Fors i deras

debattartikel på Nyheter24. Författarna konstaterar obehindrat tillika onyanserat att slöjan idag

symboliserar ”kvinnofientliga religiösa och kulturella uttryck” och att dess funktion är att

”inskränka kvinnans frihet och förminska hennes roll och betydelse som en människa.” I

anslutning till debattartikeln ställs frågan om huruvida läsaren instämmer med dess innehåll och

1404 svarar ja och 47 nej. 2

I Frankrike 2016 tvingades badande kvinnor av polis att klä av sig sin burkini.3 Flera städer har

infört förbud mot burkinin, med motiveringar som sträckte sig från hygienaspekter, ’respekt’

för fransk sekularism ända till att det skulle föreligga en ökad risk för terrordåd.4 Förbuden

underkändes av högsta förvaltningsdomstolen men trots det fortsatte avhysningar av

burkiniklädda strandbesökare. Frankrikes ståndpunkt gällande muslimska kvinnors klädedräkt

utgör inget undantag utan det är troligt att fler länder kommer att annonsera ett förbud mot

muslimska kvinnors klädesplagg.5 När Angela Merkel konstaterade att heltäckande slöja inte

är acceptabelt i Tyskland och begärde ett förbud mot klädseln svarade auditoriet med ljudliga

1 Gardell 2010:257. 2 Al-Baghdady & Fors 2017-01-22. 3 Flores 2016-08-24. 4 de la Reguera 2016-08-15. 5 Lagerwall 2016-08-28.

2

och bifallande handklappningar.6 Den ständigt gnagande oron för de muslimska kvinnornas

klädesplagg förefaller vara ihållande, om inte rentav tilltagande.

En inte helt obetydlig händelse i sammanhanget, eller för planeten Tellus i övrigt, är att Donald

Trump har svurits in som den 45:e presidenten i Amerikas förenta stater. Inom loppet av en

vecka genomförde han en presidentorder som innebär en strangulation av allt

flyktingmottagande under fyra månader samt ett inreseförbud under tre månader för

medborgare från sju länder med den gemensamma faktorn att de har muslimsk

majoritetsbefolkning: Iran, Irak, Libyen, Jemen, Somalia, Sudan och Syrien. Inreseförbudet

inbegriper således 134 miljoner människor. Åtgärder ska tas för att säkerställa att inga personer

med illvilliga avsikter ska tillåtas tillträde till landet.7 Rudy Giuliani, som var delaktig i

utformandet av ordern, har uppgett att Trump från start kallat ordern för ’a Muslim-ban’ och att

han blev ombedd att sammansätta en kommitté som skulle utreda hur det skulle kunna ske på

ett lagenligt tillvägagångssätt.8 Beslutet möttes av omfattande protester. Demonstranter slöt upp

runt om på landets flygplatser efter att flyktingar gripits och inresande hindrats från att komma

in i landet.9 Flera domstolar kommer troligtvis att utmana beslutet som misstänks vara

lagstridigt.10 Parallellt med detta visar opinionsmätningar att det finns ett folkligt medhåll för

beslutet.11

Slutligen är det ytterligare en händelse som inte kan lämnas onämnd i sammanhanget, nämligen

moskéskjutningen i Quebec, Kanada, i januari 2017. Sex personer miste livet och 18 skadades,

varav fem behandlas med intensivvård, när skottlossning bröt ut inne i moskén där mer än 50

personer samlats för kvällsbönen. Kanadas premiärminister Justin Trudeau fördömde händelsen

som en terroristattack.12 Attentatet beskrivs som ett av de värsta riktat mot muslimer i ett

västerländskt land.13

De ovanstående händelserna är ett slumpmässigt axplock av medialt uppmärksammade

exempel på oroande symbolpolitik till disfavör för muslimer, men även ett än mer alarmerande

fall som resulterade i dödlig utgång. Begreppet islamofobi tycks aldrig vara så aktuellt som i

denna stund, samtidigt som det råder en besvärande brist på konsensus kring dess innebörd. Att

6 Dearden 2016-12-06. 7 Bolling 2017-01-29. 8 Hensley 2017-01-29. 9 Flores 2017-01-29. 10 Bolling & Svahn 2017-01-19. 11 Bolling 2017-01-31. 12 Kassam 2017-01-30. 13 Flores 2017-01-31.

3

fastslå vad som utgör en hatisk och tillika sinister inställning gentemot muslimer och vad som

består av en uppriktig men likväl välvillig kritik av specifika föreställningar inom islam tycks

vara ett närmast utsiktslöst företag. Emellertid har begreppet uppkommit till följd av att det

finns en prekär realitet som behöver etiketteras och adresseras. Följaktligen bör begreppet

islamofobi inte överges. Snarare behöver det anta utmaningen och bemöta kritiken så att det

kan förfinas. För om begrepp utgör linser som låter oss identifiera och observera

sakförhållanden är detta en avgörande angelägenhet. Uppsatsen kan liknas med en putsduk som

avser att rengöra samhällsvetenskapens glasögon, som blivit igenimmade av

begreppsförvirring, genom att undersöka hur begreppet har begagnats i vetenskapliga studier

för att på så vis kartlägga vad som har kommit att innefattas i begreppet islamofobi.

1.2 Syfte & frågeställning

I denna uppsats klarläggs och systematiseras det hur begreppet islamofobi har definierats i 153

stycken vetenskapliga artiklar med ’islamophobia’ i titeln som varit åtkomliga via Google

Scholar. Uppsatsens frågeställning lyder:

▪ På vilka sätt har begreppet islamofobi definierats i vetenskapliga artiklar?

1.3 Tidigare forskning

Även om islamofobi är ett relativt nytt begrepp är den mängd som har skrivits om fenomenet

omfattande. Begreppet har aktualiserats vid åtskilliga empiriska undersökningar och belysts

från en rad olika perspektiv. Många som har begagnat begreppet har endast gjort ett kort

uppehåll vid begreppsbestämningen för att sedan raskt gå vidare till själva undersökningen.

Andra har uppehållit sig vid begreppsutredningen utan att gå steget vidare genom att applicera

begreppet på ett empiriskt material. Det är några utav de senare författarnas handlingssätt som

kommer att presenteras här, det vill säga begreppsutredande studier av islamofobi. Eftersom

även dessa författaress definitioner ingår som material i min studie så kommer deras forskning

och resultat endast kort presenteras här, för att senare i uppsatsen lyftas igen. Det finns ingen

begreppsutredning av islamofobi, som kommit till min kännedom, av samma omfattning som

denna uppsats, utan de flesta utredningar av islamofobi har försökt klargöra begreppsoredan

med utgångspunkt i ett mindre omfångsrikt material.

4

Historikern Fernando Bravo López beskriver i artikeln Towards a definition of Islamophobia:

approximations of the early twentieth century hur begreppet islamofobi emanerade och

definierades vid förra sekelskiftet.14 Där redogör han för hur konstnären Étienne Dinet och

författaren Slimane ben Ibrahim samt Alain Quellien, tjänsteman i den franska kolonialmakten,

begagnade och definierade begreppet.15 López konklusion är att dessa tidiga författare menade

att islamofobi innefattade tron att islam och muslimer är oförsonliga och absoluta fiender mot

kristendomen, kristna, Europa och européer och islamofobi bidrog till att skissera denna bild

av fientlighet, oavsett om det skedde på religiösa eller etniska grunder. López konkluderar att

denna tidiga begreppsbestämning utav islamofobi är möjlig att tillämpa även i samtiden.16

I artikeln What Is Islamophobia and How Much Is There? Theorizing and Measuring an

Emerging Comparative Concept undersöker Erik Bleich, professor i statsvetenskap, hur

begreppet islamofobi har använts i den offentliga och akademiska debatten. Målet med artikeln

är att utveckla en konkret och användbar vetenskaplig definition av islamofobi, vilket tar sin

utgångspunkt i Gary Goertz teori om begreppsbestämning. Hans förslag på definition lyder

”indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims”.17

Det kan konstateras att det förekommer två likheter mellan denna uppsats och Bleichs artikel.

Den första är att det finns en viss överlappning gällande materialet. Detta handlar dock endast

om ett par artiklar och då Bleichs artikel har 6 år på nacken och bygger på mindre omfattande

material vållar denna punkten knappast några större svårigheter. Den andra likheten handlar om

våra teoretiska utgångspunkter. Bleich utgår som sagt från Goertz men han nämner i en fotnot

att han även har influerats av John Gerrings kriterier för en god begreppsbestämning, vilket

även är denna uppsats teoretiska utgångspunkt.

14 Bravo López 2011:556. 15 Bravo López 2011:560–566. 16 Bravo López 2011:68-69. 17 Erik Bleich 2011:1581-1585.

5

1.4 Material & metod

Det vore ingen överdrift att påstå att det finns mycket skrivet kring islamofobi. En indikator på

detta är att det vid en sökning på ’islamophobia’ i Google Scholar ungefär står 26 600 träffar

till ens förfogande.18 Det vore en överväldigande ansträngning att inkludera samtliga träffar

som inberäknas i sökningen, då sökningen även inkluderar träffar där ordet ’islamophobia’

möjligtvis endast förekommer en gång. Det kan anses försvarligt att inte definiera ett begrepp

som inte står i fokus för studien och endast nämns i förbifarten. För att hantera problemet med

att på förhand avgöra hur betydelsefullt begreppet kommer vara i sökträffarna har jag begränsat

mig till artiklar med ’islamophobia’ i titeln. Att inkludera ’islamophobia’ i titeln indikerar på

att begreppet kommer att ha en central betydelse.

Utöver att ’islamophobia’ ska inkluderas i titeln kommer endast vetenskapliga artiklar

inkluderas i materialet. Att undersöka utomvetenskapliga uppfattningar kring innebörden av

islamofobi, exempelvis genom debattinlägg, skulle ha styrkan att de ligger närmare de

vardagliga föreställningarna av begreppet. Emellertid är jag intresserad av begreppets

vetenskapliga användbarhet, vilket blir svårt att komma åt med den lättillgängliga och

medryckande diskussion som utspelar sig i den offentliga debatten. Den vetenskapliga

ambitionen att operera med precision gör det därmed lämpligare att begränsa mig till

vetenskapliga artiklar.

Vid sökningen har det också förekommit andra former av skriftalster utöver vetenskapliga

artiklar med ’islamophobia’ i titeln som har exkluderats, så som rapporter, debattinlägg, förord,

blogginlägg, avhandlingar och diverse studentuppsatser. Att förord, debatt- och blogginlägg

inte inkluderas beror på att de inte lever upp till kravet om vetenskaplig stringens och även

rapporterna har ofta en normativ utgångspunkt. Avhandlingar och studentuppsatser lever

förvisso upp till detta kriteriet men de har exkluderats av tidsmässiga skäl.

Materialet som ligger till grund för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar utgörs såldes

av vetenskapliga artiklar, skrivna på engelska, med ’islamophobia’ i titeln som varit åtkomliga

i fulltext via Google Scholar. Det totala antalet artiklar som har granskats är 153 stycken och

sträcker sig tidsmässigt från 1999 till februari 2017. Med reservation för eventuella

försummelser, ska detta inkludera samtliga vetenskapliga artiklar, som svarar mot de uppställda

18 Sökningen gjordes 2017-02-27. En sökning som gjordes två veckor tidigare gav ungefär 25 900 resultat, vilket

indikerar att begreppet fortsätter att vara aktuellt.

6

kriterierna. Givetvis kan det förekomma andra begreppsutredande studier av begreppet som inte

inkluderas då dessa inte svarar mot urvalsprinciperna.

Utifrån omfånget på uppsatsens material kan det konstateras att diskussionerna kring fenomenet

islamofobi är omfattande, och då utgör vetenskapliga artiklar med ’islamophobia’ i titeln endast

en bråkdel av allt som har skrivits inom forskningsfältet. Detta innebär att islamofobi har belysts

från en rad olika perspektiv och applicerats på åtskilligt empiriskt material. Detta till trots är

ämnet långt ifrån uttömt och det finns sannerligen åtskilligt kvar att sysselsätta sig med. Denna

uppsats kommer dock inte applicera begreppet islamofobi på något empiriskt material med

syftet att nå fram till yttranden om hur verkligheten förhåller sig, utan uppsatsen kommer stanna

vid själva utredningen av begreppet islamofobi. Således är uppsatsen en begreppsutredande

studie. Processen vid en begreppsutredande studie kan enligt Esaiasson m.fl. schematiseras i

fem steg:

1) Sök reda på och samla in det som har skrivits om begreppet 2) Sortera de olika

begreppsdefinitionerna som finns och vaska fram det som ser ut att vara kärnan respektive det som

skiljer sig åt mellan olika definitioner 3) pröva huruvida en eller flera definitioner är logiskt

konsistenta 4) pröva huruvida en eller flera definitioner är möjliga att operationalisera och är

fruktbara att använda i empirisk forskning 5) ta om möjligt ställning för den ”bästa”

begreppsdefinitionen.19

Processen att erhålla material har redan redovisats ovanför. Det andra steget i arbetsgången har

genomförts genom en kritisk begreppsanalys, där ett begrepps innebörd klarläggs genom att

klarlägga dess karaktäristika eller attribut. Därigenom tydliggörs vad begreppet inbegriper och

vad som hamnar utanför dess ramar. 20 Denna del av processen har emellanåt varit mödosam.

Åtskilliga artiklar har inte varit explicita med sin definition av begreppet och funderingen kring

hur pass implicit en definition kan tillåtas vara har vållat mäkta tankeverksamhet. Flera andra

artiklar har definierat begreppet på så vis att den täcker in flera aspekter och då har ofta en

avvägning av var tyngdpunkten i definitionen ligger behövts göras. Slutprodukten av detta

delmoment syns i Bilaga 1: Sammanställning, där samtliga artiklars definitioner redogörs samt

kategoriseras. Steg tre och fyra behandlas under resultat- och analysavdelningen, där

illustrerande och/eller problematiserande exempel på definitioner presenteras och diskuteras.

Resonemang kring det femte och slutliga steget förs i den konkluderande reflektionen, där även

uppsatsens val av kategorisering överläggs.

19 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:35. 20 Segesten 2012:102.

7

1.5 Teoretiska utgångspunkter

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt vid analysen av de olika definitionerna av begreppet

islamofobi är statsvetaren John Gerrings ’criterial framework’:

1. Familiarity How familiar is the concept (to a lay or academic audience)?

2. Resonance Does the chosen term ring (resonate)?

3. Parsimony How short is a) the term and b) its list of defining attributes (the

intension)?

4. Coherence How internally consistent (logically related) are the instances and

attributes?

5. Differentiation How differentiated are the instances and the attributes (from other

most-similar concepts)? How bounded, how operationalizable, is

the concept?

6. Depth How many accompanying properties are shared by the instances

under definition?

7. Theoretical utility How useful is the concept within a wider field of inferences?

8. Field utility How useful is the concept within a field of related instances and

attributes?

Tabell 1: Gerrings kriterier för begreppslig godhet.21

Det första kriteriet handlar om i vilken utsträckning ett begrepp samt dess definition

överensstämmer med eller avviker från det gängse bruket av begreppet, både i vardagsspråket

och inom ett specialiserat språksammanhang. Det bör finnas en tydlig överensstämmelse mellan

den nya och gamla definitionen av ett begrepp. För att uppfylla kriteriet är det lämpligt att

försöka att inkorporera så många av termens redan fastställda betydelser som möjligt, eller

åtminstone undvika motsägelser bland dessa. Att utelämna ett perifert, till skillnad från ett

centralt, kännetecken vid en begreppsbestämning innebär att den lever bättre upp till kravet om

igenkänning. Angående själva valet av term som ska beteckna det fenomen definitionen avser

ska en alltid i första hand utröna redan befintliga alternativ. Neologismer, språkliga

nybildningar, är den största överträdelsen mot kriteriet om igenkänning, men kan i somliga fall

vara nödvändiga eftersom det inte finns någon beteckning i det rådande vokabulär.22

Med resonans, det andra kriteriet, menar Gerring att ett begrepp bör klinga tilltalande. Kravet

på resonans kan ofta uppfyllas genom att åberopa andra närliggande begrepp, exempelvis med

gemensamt suffix, som tillsammans kan frambringa en mer omfattande typologi. Önskan att

använda sig av schvungfulla begrepp har emellertid en förmåga att krångliga till

21 Gerring 1999:367. 22 Gerring 1999:368-369.

8

igenkänningskriteriet genom att försöka uppfinna nya eller använda exotiska termer när det

finns okonstlade alternativ som fyller samma funktion. Trots att hänsynstagandet till

resonanskriteriet riskerar att komma i konflikt med de övriga kriterierna bör det tas i beaktande

vid bildandet av begrepp. Detta eftersom begrepp inte endast eftersträvar klarhet utan också

kraft, vilket uppnås genom genklang så väl som dess innebörd.23

För det tredje bör definitionen av ett begrepp, detta gäller även termen som sådan, hållas kort

och koncist. Begrepp är att betrakta som förkortningar, som inte bara besparar oss tid eller

underlättar diskussioner utan också ökar vår förståelse för ämnet i fråga. Således är bra begrepp

kärnfulla och omfattar inte ändlösa definitioner. Fördelarna med att tillfoga ytterligare attribut

till ett begrepp måste vägas mot kriterier om ’parsimony’, snålhet.24

Att de attribut som definierar ett begrepp bildar en sammanhängande enhet, det vill säga

kriteriet om intern koherens, är det fjärde kriteriet. Definitioner som urskiljer den ’essentiella’

innebörden är de mest koherenta. Att finna den innersta kärnan innebär att en urskiljer det

viktigaste attributet och/eller det kännetecken som alla andra är beroende av. En problematik

som kan uppstå är att ett begrepps attribut blir motsägelsefulla. I somliga fall ligger dock inte

problemet i att begreppets attribut är motstridiga, utan att de istället saknar anknytning med

varandra. Vid sådana tillfällen kommer begreppet vara mångtydigt. 25

Differentiering, eller bundenhet, är det femte kriteriet och behandlar frågan om hur ett begrepp

relaterar till andra snarlika begrepp. God differentiering uppnås genom att begreppet har klara

gränser gentemot andra begrepp inom samma fält medan en bristande dito innebär att begreppet

överlappar in i närliggande begrepp. Det handlar om att motivera varför inte ett alternativt

begrepp skulle kunna användas. Differentiering hänvisar dels till den betydelsemässiga

aspekten, hur tydliga definitionens gränser är, dels det ’fysiska utrymmet’, i vilken grad ett

begrepps gränser i tid och rum är klart avgränsade. Således säger en duglig definition inte blott

vad ett begrepp är utan även vad det inte är. Det bör göras en viktig åtskillnad mellan

differentiering och operationalisering, att göra ett begrepp mätbart. Även om ett differentierat

begrepp också är möjligt att operationalisera så är målsättningen vid begreppsbildning och

operationalisering olika. Syftet med begreppsbildning är att välja ut termer, attribut och entiteter

23 Gerring 1999:370. 24 Gerring 1999:371-372. 25 Gerring 1999:373–374.

9

som ska definieras medan operationalisering har som mål att bestämma vilka indikatorer som

är ska användas.26

Det sjätte kriteriet, djup, handlar om effektiv kommunicering. Begreppet ska fungera som en

genväg för att benämna flera likartade fall genom att på ett lyckat sätt bunta ihop kännetecken.

Ett lyckat begrepp lyckas definiera en klass av entiteter som lämpligen låter sig betecknas under

en enda term. Ju fler egenskaper som delas av fenomenen i begreppsomfånget, desto ’djupare’

är ett begrepp.27

Begrepp utgör byggstenarna i teoretiska konstruktioner och av den anledningen bör de bedömas

utifrån deras teoretiska nytta, vilket är det sjunde kriteriet. Inte sällan saknar begrepp mening

om de inte placeras in i ett större teoretiskt ramverk, vilket omvänt innebär att ett begrepp kan

visa sig vara användbar inom ett bredare klassifikationssystem. Detta innebär inte att en smal

definition av ett begrepp per automatik har större teoretisk nytta, utan även breda definitioner

kan ha inneha teoretisk duglighet.28

Det avslutande kriteriet, ’field utility’, handlar om ett begrepps funktion inom ett semantiskt

fält. En begreppsbestämning görs inom ett semantiskt fält, vilket innebär att en definition av ett

begrepp måste förhålla sig till närliggande begrepp. Eftersom det är lätt att låna från redan

befintliga och närliggande begrepp finns det en risk att dessa lämnas innehållslösa, vilket

innebär att en bör undvika att inskränka på angränsade begrepp. Vidare är det önskvärt att inte

endast utvärdera användbarheten av den nya begreppsbestämningen utan också göra det med

de begrepp som kan ha påverkats. Hög grad av ’field utility’ uppnås genom att ett begrepp ökar,

eller åtminstone gör så liten skada som möjligt, på närliggande begrepps användbarhet.29

26 Gerring 1999:375–379. 27 Gerring 1999:379–380. 28 Gerring 1999:381–382. 29 Gerring 1990:382.

10

2. Bakgrund

Rötterna till begreppet islamofobi går att finna omkring förra sekelskiftet då några

franskspråkiga författare identifierade en attityd mot islam och muslimer som de betecknade

”islamofobi”. 30 Somliga anför att Étienne Dinet och Slimane ben Ibrahim var de första att bruka

begreppet i deras alster L’Orient vu de l’Occident från 1918. Även om detta inte tycks stämma,

en redogörelse av Alan Quelliens tidigare bruk av begreppet följer nedan, är den likväl relevant

att presentera eftersom Dinets och Ibrahims användning av begreppet är den som vanligtvis

citeras i den moderna debatten när forskare vill visa på begreppets rötter.

Förvisso redogör författarna ingen tydligt uttalad definition men något kan ändock sägas om

deras syn på begreppet. En bristfällig beskrivning av islam och profeten lever inte upp till

kriterierna för att klassificeras som islamofobi, inte ens ifall den är nedsättande. Istället ska

islamofobi förstås som de drivkrafter som berättigar en missvisande beskrivning av islam.

Dessa kan sägas bestå av en fientlig inställning gentemot islam och synen på islam som en

antagonist som med nödvändighet bör bekämpas.31

Alain Quellien är den författare som kan betraktas som den första att leverera en explicit

definition av termen. I sin avhandling La politique musulmane dans l’Afrique occidentale

française från 1910 är han inne på liknande tankespår som Dinet och Ibrahim. Där definierar

han islamofoben som ”all the authors who consider Islam an implacable enemy of the

Europeans”32. Islamofobi innebär således en syn på islam som en oförsonlig fiende för

européerna vilket i förlängningen medför en fientlig inställning gentemot islam. Då muslimer

utgör förkroppsligandet av islam är en fientlig syn på islam ofrånkomligen en fientlig syn på

muslimer.

Trots att termen islamofobi har sitt ursprung från förra sekelskiftet var det först på 1990-talet

som termen blev mera allmänt känd och systematiskt använd. Det skedde i och med att

tankesmedjan the Runnymede Trust presenterade rapporten Islamophobia – a challenge to us

all från 1997, som har varit tongivande när islamofobi konfereras.33 Chris Allen konstaterar att

begreppet i dagsläget används flitigt, både inom akademin och utanför exempelvis via media,

30 López 2011:568. 31 López 2011:560-562. 32 López 2011:563. 33 Allen 2007:144 & Otterbeck & Bevelander 2006:21.

11

och även om islamofobi kan sägas vara kringgärdat av bristande klarhet är det här för att stanna.

Således är det högst angeläget att uppnå konsensus kring begreppets innebörd.34

34 Allen 2007:167.

12

3. Resultat & analys

Den följande redovisningen och analysen av resultaten tar sin utgångspunkt i

sammanställningen som finns i Bilaga 1. Där presenteras samtliga artiklar som har granskats

och deras placering i den kategorisering som har konstruerats. I det följande avsnittet kommer

emellertid inte samtliga artiklar att presenteras utan istället ligger fokus på de olika kategorier

som konstruerats för att kunna visa på de variationer som påträffats vid definitionen av

islamofobi. Innebörden av varje kategori kommer att redogöras för och illustrerande samt

problematiserande exempel kommer belysas.

Avsnittet är strukturerat på så vis att till en början presenteras och diskuteras de artiklar som

har lämnat begreppet obestämt och därmed kvalificerats till kategorin ’Odefinierad islamofobi’.

Därefter följer kategorin ’Mikro-islamofobi’, där definitioner som har ett mer mikro- eller

individperspektiv på islamofobi har placerats. Begreppsbestämningar har här ett fokus på

individers emotioner och kognition. Nästkommande grupp av definitioner har betecknats

’Makro-islamofobi’ och här hamnar definitionernas brännpunkt på ett makro- eller

strukturperspektiv, exempelvis genom att betrakta islamofobi som ett ideologiskt/diskursivt

fenomen eller som anti-muslimsk rasism. Slutligen diskuteras frågan huruvida begreppet

islamofobi ska inbegripa enbart islam som religion eller muslimer som grupp, eller om båda

ska ges utrymme vid begreppsbestämningen.

3.1 Odefinierad islamofobi

Även om det i sig inte är en definition av islamofobi så är avsaknaden av en

begreppsbestämning ett viktigt resultat att belysa, och därmed har kategorin ’Odefinierad

islamofobi’ konstruerats. Det bör omgående medges att det inte alltid har varit helt enkelt att

placera in en artikel i denna kategori. Ett huvudbry som ofta gjorde sig påmint var hur implicit

en definition kunde tillåtas vara. Att exempelvis använda sig av synonymer, så som anti-Muslim

och anti-Islam, har inte godtagits som begreppsbestämning. Den främsta anledningen till detta

är att sådana synonymer strängt taget inte klarlägger innebörden i begreppet, men en annan

orsak till att utesluta ord som anti-Muslim är att de, om en ska vara prudentlig, skulle kunna

avse något annat än islamofobi.35

35 Ett undantag från denna regel är definitioner som gör tydliga kopplingar mellan islamofobi och rasism, vilka

behandlas senare i uppsatsen, genom att exempelvis använda uttryck som ’anti-Muslim racism’ synonymt med

islamofobi, då det i sådana fall tillförs en väsentlig implikation i utbytesordet.

13

I sin undersökning av intersektionalitet mellan att vara både kvinna och muslim observerar

Barbara Perry kvinnors särskilda utsatthet för ”anti-Muslim hate crime” och talar generellt om

”anti-Muslim violence” samt ”anti-Muslim imagery”. Dessa benämningar får sedan sällskap av

formuleringen ”Islamophobic violence”.36 En kan anta att hon använder uttrycken synonymt

med varandra, vilket emellertid är en undermålig begreppsprecisering på samma sätt som om

en skulle förtydliga vad som menas med en kalkylator genom att svara miniräknare. Kalkylator

skulle nämligen kunna syfta på yrkestiteln kalkylator eller kalkylingenjör, en person som

sysslar med kalkylering. Även om orden är utbytesord krävs en bestämning av vad som gör

något till just en kalkylator/miniräknare, exempelvis att det är ett handhållet elektroniskt

instrument som kan utföra matematiska uträkningar. Korteligen, ekvivalenta uttryck är inte

behjälpliga när innebörden av begreppen ska klarläggas.

En viktig notering att göra är att flera av artiklarna som har placerats i denna kategori inte

lämnar begreppets innebörd helt utan avseende. Det är inte ovanligt att författare för en dialog

kring och förhåller sig till andra författares definitioner, begreppets bakgrund eller en

genomgång av problematiken som kringgärdar begreppet. Trots detta lämnas inget besked om

vilken definition som kommer nyttjas i studien och följaktligen klassificeras de som

odefinierade. Begreppskritik är inte ekvivalent med begreppsbestämning. Två författare som

tillämpat detta förfarande är Fred Halliday och islamforskaren Sindre Bangstad.

Fred Halliday problematiserar en syn på islamofobi där historiska händelser används för att

förklara den nuvarande fientligheten mot muslimer. Han förklarar att ”[t]he past provides a

reserve of reference and symbol for the present, it does not explain it.”37 Därmed får

islamofobiforskningen inte tillåtas bli kontextlös genom att det historiska, sociala och politiska

sammanhanget försummas. Vidare kritiserar han begreppet för att det riskerar att hamna i en

islamsyn som påminner om den som kännetecknar islamofobi, nämligen att betrakta islam som

monolitiskt. Detta eftersom fobin måste riktas mot någonting, i detta fall islam, vilket ger ett

sken av ett islam. Därmed kan etiketten islamofobi hindra en dialog mellan kulturer då det

försvårar genuin islamkritik. 38 En explicit definition från Halliday av vare sig islamofobi eller

anti-muslimism lyser emellertid med sin frånvaro.

36 Perry 2014. 37 Halliday 1999:895. 38 Halliday 1999:898-899.

14

Även Sindre Bangstad gör en utomordentlig redogörelse av begreppets variationsrikedom utan

att själv redovisa den definition som han prefererar.39 Efter att ha redogjort för en del av den

kritik som begreppet har fått utstå konstaterar han: ”This means that it becomes all the more

crucial for scholars to define and apply the term with analytical precision”.40 Kombinationen

av en alldeles förträfflig begreppsdiskussion, ett fastställande av nödvändigheten av att låta

bruket av begreppet präglas av analytisk precision och en frånvaro av en begreppsbestämning

lämnar undertecknad besviken.

Vi bör erinra oss om att begreppet islamofobi är inkluderat i artiklarnas titlar och således bör

det vara ett centralt begrepp för artikeln. Det är det också i många av de artiklar som har

placerats under denna kategori. Exempelvis en författare som ställer frågorna om när, hur och

varför islamofobi växte fram, utan att först ställa frågan ’vad’ islamofobi är.41 Flera av artiklarna

i denna kategori låter begreppet islamofobi stå i fokus genom att belysa fenomenet från en rad

olika perspektiv och applicera det på en stor mängd empiriskt material men aldrig genom att

definiera det.

Det kan konstateras att förekomsten av begreppet i de artiklar som lämnar begreppet odefinierat

varierar. Exempelvis när Tahir Abbas och Imran Awan gör en kritisk utvärdering av en av

Storbritanniens terrorismbekämpningslagar och dess implikationer för islamofobi samt

extremhögern, så begagnar de begreppet vid 16 tillfällen utan att ha gjort en explicit definition.42

Det får anses vara ett flitigt nyttjande av begreppet då artikeln endast är knappa tio sidor lång.

Hussain Othmans artikel om hur påven Urban II sådde första fröet för islamofobi hos

västerländska kristna får illustrera motsatsförhållandet. Vid en sökning efter begreppet i artikeln

hittas endast fyra träffar av vilka tre ingår i titeln, abstraktet och nyckelordet och på så vis

förekommer begreppet endast vid ett tillfälle i texten.43 Att påvisa påvens påverkan på

islamofobi är ett högst intressant förehavande, emellertid torde det vara ett från början omöjligt

företag utan att först avgränsa vad det är påven eventuellt har haft inverkan på.

En förvånansvärd stor andel av artiklarna i materialet lämnar begreppet utan definition. I vissa

fall förekommer begreppet islamofobi endast någon enstaka gång, i andra fall används det desto

flitigare. Oavsett är det problematiskt att inkludera begreppet i titeln. Återkommer begreppet

islamofobi titt som tätt torde det vara centralt och således betydelsefullt att definiera. Används

39 Bangstad 2016:146-152. 40 Bangstad 2016:149. 41 Molyneux 2016:46. 42 Abbas & Awan 2015. 43 Othman 2014.

15

det å andra sidan sparsamt genom hela artikeln kan en fråga sig varför det överhuvudtaget bör

inkluderas i titeln.

En skulle kunna tänka sig att författarna anser att islamofobi har blivit ett etablerat begrepp och

att frågan kring begreppets innebörd redan blivit utredd. Även om en bortser från den stora

pågående diskussionen kring innebörden av islamofobi-begreppet och att det närmast kan

beskrivas som begreppsförvirring så är det brydsamt att operera med en outtalad definition. För

när en begagnar ett begrepp bör innebörden av det åtminstone stipuleras. Hur lång utläggning

som bör följa begreppsbestämningen beror på hur pass väletablerat begreppet anses vara. När

det gäller islamofobi är det alldeles uppenbart att det erfordras en relativt ingående

begreppsdiskussion.

Utifrån Gerrings kriterier på ett adekvat begrepp finns det inte så mycket att överlägga kring

utan det torde vara tillräckligt med konstaterandet att förfarandet, där begreppet lämnas

odefinierat, är en i högsta grad bekymmersam strategi som inte lever upp till ett enda av

kriterierna.

3.2 Mikro-islamofobi

3.2.1 Emotionell islamofobi

En kategori av definitioner som har konstruerats är den där islamofobi definieras som en känsla

gentemot islam och/eller muslimer. Vilken eller vilka känslor som inkluderas i definitionen

varierar men det handlar genomgående om negativa känslor, så som rädsla, hat och fientlighet,

och gemensamt är att det är islamofoben som hyser känslan/känslorna.

Det kan vara lämpligt att börja redogörelsen av det islamofobiska känsloregistret med den

definition där islamofobi definieras som en känsla i den bredaste bemärkelsen, nämligen ”anti-

Islamic feeling”.44 Ett något mer bokstavligt sätt att definiera begreppet islamofobi på är att

efter ordalydelsen tudela ordet i förledet ’islam’ och suffixet ’fobi’.

Islamophia [sic!] is a combination of two words, Islam and Phobia. Islam refers to monotheistic

religion or belief which states that Mohammed is the prophet of Allah (Rasulullah). Phobia is an

extreme and irrational fear of a thing. Thus [sic!] Islamophobia synonymous with fear, anxiety and

phobia against Muslims.45

44 Hopkins 2008:54. 45 Istriyani 2016:204.

16

Just rädsla gentemot islam och/eller muslimer är en emotion som flera andra författare också

lyfter fram i sin definition av islamofobi.46 Detta kan också göras i kombination med andra

emotioner jämte rädsla, så som fruktan47 och hat.48 Även en känsla av fientlighet eller fientliga

attityder riktade mot islam och/eller muslimer som en definition av islamofobi inordnas här

under, i somliga fall för sig självt och andra fall i kombination med någon av de ovanstående

känslostämningarna.49 Andra har velat infoga ångest, oro eller ängslan som det centrala när de

definierat islamofobi som ”a largely unwarranted social anxiety about Islam and Muslims.”50

I pilotstudien Mellan hat och kritik fanns kategorin ‘Islamofobi à la Runnymede Trust’ som

inkluderade författare som valt en definition i enlighet med rapportens.51 Den förkortade

versionen av rapportens definition lyder: ” … a useful shorthand way of referring to dread or

hatred of Islam – and therefore, to fear or dislike of all or most Muslims”,52 vilket utgör ett

exempel där en konstellation av känslor utgör definitionen av islamofobi. I denna uppsats har

denna kategori avskaffats och författare som har valt denna definition har istället klassificerats

under kategorin individuell islamofobi.53

3.2.2. Kognitiv islamofobi

De ovanstående definitionerna ringar in islamofobi med hjälp av olika negativa emotioner

medan de följande begreppsbestämningarna har en mer kognitiv, eller intellektuell, framtoning.

Det handlar således om olika föreställningar eller uppfattningar av islam och/eller om muslimer

som kan lokaliseras i individens tankemönster.

Här placeras författare som har använt sig av The Runnymede Trusts distinktion mellan slutna

och öppna uppfattningar om islam.54 Distinktionen görs utifrån åtta olika kriterier som handlar

om tankar, idéer och föreställningar om islam, som presenteras i tabellen nedan:

46 Lee et al. 2009:94; Gündüz 2010:35; Buehler 2011:639; Saz 2011:479; Pratt 2011:379; Mayer 2012:137; Pratt

2015:205. 47 Abbas 2004:28. 48 Allen 2010:3, Rahim 2010:1, Mignolo 2010:37. 49 Bloul 2008:10; Ennaji 2010:17; Hödl 2010:443; Helly 2012:1; Inman, McCormack & Walker 2012:124–125;

Krondorfer 2015:294. 50 Gottschalk & Greenberg 2012:84. 51 Lind 2016:9. 52 The Runnymede Trust 1997:1 53 Rehman 2003:1–2; Sheridan 2006:317; & Ali 2012:1034; Hasan 2012:56; McGinty, Sziarto, & Seymour-Jorn

2013:3f, Hidayah 2016:3. 54 Weedon 2004:78–79; Tamdgidi 2006:8; Larsson 2007:61.

17

Kriterier Slutna uppfattningar om islam Öppna uppfattningar om islam

1. Monolitisk/mångsidig Islam framställs som en monolitisk och

statisk enhet utan förmåga att möta

förändringar.

Islam ses som något mångbottnat och

progressivt med inre olikheter, debatter

och förmåga till utveckling.

2. Skild/förenad Islam ses som något skilt och

annorlunda – (a) utan värderingar eller

mål som är gemensamma med andra

kulturer; (b) ej påverkad av andra; (c)

utan att påverka andra.

Islam ses som beroende av andra

trossystem och kulturer – (a) med vilka

man har gemensamma värderingar och

mål; (b) påverkad av dessa; (c)

berikandes dessa.

3. Underlägsen/

annorlunda

Islam ses som underlägsen västvärlden

– barbarisk, irrationell, primitiv,

sexistisk.

Islam ses som något annorlunda än

västvärlden, men inte som underlägsen,

utan som en jämbördig part.

4. Fiende/partner Islam ses som våldsam, aggressiv,

hotande, stödjer terrorism, delaktig i

konflikten mellan kulturer.

Islam ses som en verklig och potentiell

partner i gemensamma projekt och i

lösningen av delade problem.

5. Manipulerande/

uppriktig

Islam ses som en politisk ideologi som

används för att skaffa sig politiska och

militära fördelar.

Islam ses som en genuin tro som utövas

på ett innerligt och äkta sätt.

6. Kritik av västvärlden

avvisas/beaktas

Islamisk kritik av västvärlden avvisas

utan reflektion.

Kritik av västvärlden och andra

kulturer beaktas och diskuteras.

7. Diskriminering

försvaras/ kritiseras

Fientliga attityder gentemot islam

används för att legitimera

diskriminering och uteslutning av

muslimer i samhället.

Debatter och uppfattningar som

avviker från islam minskar inte viljan

att bekämpa diskriminering från

uteslutning från samhället.

8. Islamofobi ses som

något naturligt/

problematiskt

Antimuslimska attityder accepteras

som något naturligt och ”normalt”.

Kritiska attityder till islam är föremål

för kritisk diskussion, speciellt om de

är felaktiga eller orättvisa.

Tabell 2: The Runnymede Trusts ’öppna’ respektive ’slutna’ attityder till islam.55

En variant på ‘kognitiv islamofobi’ är att definiera islamofobi som fördomar: ”… this study

[…] considers Islamophobia to be a form of prejudice, and offers the following definition for

it: unfavorable prejudgments of Muslim individuals on the basis of their religious

background.”56 En definition specificerar att det handlar om sociala och utestängande

fördomar.57 En variant som ligger nära till hands är att islamofobi handlar om en

stereotypisering av muslimer.58

55 The Runnymede Trust 1997:5. Översättning hämtad från Otterbeck & Bevelander 2006:22. 56 Kaya 2015:451-452. Se även Choma, Hodson, & Costello 2012:499; Cole 2007:3. 57 Dobkowski 2015:324 58 Davidson 2011:90.

18

I en artikel används distinktionen mellan öppna och slutna uppfattningar kring islam som

definition men författarna menar att termen islamofobi är olycklig. De föreslår istället

benämningen ’islamoprejudice’.59 Genom att behålla samma definition av fenomenet men byta

beteckning mot ett mindre etablerat, görs en omotiverad överträdelse mot Gerrings kriterium

om igenkänning. Även uppfyllelsen av resonanskriteriet blir bristfällig eftersom begreppet

islamofobi ofta motiveras med att det besitter en viss retorisk kraft, som ’islamoprejudice’ inte

kan konkurrera med, samt då det finns närliggande begrepp som homofobi och xenofobi som

gör att termen placerar in begreppet i ett större sammanhang.

Detta är något som religionshistorikern Mattias Gardell erkänner även om han vänder sig emot

tanken på att islamofobi ska definieras ordagrant genom att tudela begreppet:

Islamophobia is not a ‘‘phobia’’ in terms of clinical psychology; it does not denote an individual

anxiety disorder or an irrational fear disproportional to the actual danger posed by the object of fear.

As in the concepts ‘‘xenophobia’’ and ‘‘homophobia,’’ the suffix ‘‘phobia’’ is used in a transferred

sense to connote socially, culturally, and politically produced prejudice, aversions, and

discrimination against specific categories of humans, in this case Muslims.60

Denna definitionen lyfts fram i sammanhanget eftersom den har fördomar som det centrala

kännetecknet men samtidigt bör den förstås utifrån ett mer strukturellt perspektiv på islamofobi,

då den tydligt betonar att fördomarna produceras socialt, kulturellt och politiskt. Därav har den

kategoriserats under ’Makro-islamofobi’.

I en del av definitionerna finns en kombination av att definiera islamofobi dels utifrån en

emotionell aspekt, dels från ett mer kognitivt perspektiv i form av fördomar. En definition som

lyckas koncentrera de flesta komponenterna som har placerats under mikro-islamofobi är

följande: ”… the dread, hatred, and hostility towards Islam and Muslims perpetrated by a series

of closed views that imply and attribute negative and derogatory stereotypes and beliefs to

Muslims.”61 Ytterligare, om än mindre inbegripande, exempel lyder: ”… the fear of or

prejudiced viewpoint towards Islam, Muslims and matters pertaining to them.”62 Här lyfts dels

en rädsla gentemot islam och muslimer fram, dels en mer intellektuell aspekt i form av

fördomsfulla ståndpunkter. En författare har konsulterat Oxford Dictionaries som definierar

59 Imhoff & Recker 2012:813. 60 Gardell 2014:133. 61 Mason 2013:44. 62 Lorente 2010:115. Se även Erdenir 2010:28.

19

begreppet som ”dislike of or prejudice against Islam or Muslims”.63 Definitionen kombinerar

den mer emotionella motviljan med fördomar.

Statsvetaren Erik Bleichs definition av islamofobi som ”indiscriminate negative attitudes or

emotions directed at Islam or Muslims”64 är ytterligare en variant på en kombination av

emotionell och kognitiv islamofobi. I detta fall specificeras det inte vilka emotioner som ingår

utan definitionen vidgas till att inbegripa emotioner som godtyckliga samt negativa. Vidare

medräknas attityder, även dessa ska vara godtyckliga och negativa, istället för fördomar. En

definition som på ett liknande sett vidgar definitionen genom att inte förteckna mer detaljerat

är ”Islamophobia is an essentially negative though ’cognitive, affective and conative’ posturing

of individuals towards Islam and/or Muslims.”65

3.3 Makro-islamofobi

3.3.1 Ideologisk & diskursiv islamofobi

Sociologen Chris Allen, med sina åtta artiklar, är den författare som har förekommit flest gånger

i materialet. I sina tidigare artiklar diskuterar han begreppet kritiskt utan att leverera en explicit

definition. I artikeln ”K.I.S.S Islamophobia (Keeping it simple and stupid)” reflekterar han över

begreppets innebörd utifrån en kritisk analys av the Runnymede Trusts definition.

Resonemanget konkluderas med en problemformulering om hur vi kan röra oss mot en bättre

definition av islamofobi. ”How do we stop ’keeping it simple and stupid‘?”66 I en senare artikel

använder han sig av Forum against Islamophobia and Racisms definition av islamofobi ”…the

fear, hatred and hostility directed towards Islam and Muslims”, vilket emellertid inte tycks

besvara hans tidigare fråga då han medger att den är omgärdad med begränsningar.67

2010 utkommer Allens bok Islamophobia68 som tycks innehålla det slutgiltiga beskedet på hur

begreppet bör definieras. Härefter vidhåller han nämligen vid definitionen av islamofobi som

ett ideologiskt fenomen:

63 Fouad 2016:256. 64 Bleich 2011:1585; Bleich 2012:182. Även Sweeney & Opotow 2013:496 samt Al-Rawi 2014:154 begagnar sig

av Bleichs definition. 65 Iqbal 2010:94. 66 Allen 2001; 2007; 2008:33. 67 Allen 2010b:5. 68 Allen 2010a.

20

…Islamophobia is a threefold ideological phenomenon, one where Islamophobia becomes

conceived and evident in the form of systems of thought and meaning as well as through systems of

signifiers or symbols which pertain to influence, impact upon or inform the social consensus about

‘the Other’. 69

Genom att definiera islamofobi på detta manér så begränsas begreppet inte nödvändigtvis till

några särskilda handlingar, praktiker, diskrimineringsformer eller fördomar, utan ideologins

funktion är att skapa en ’form av ordning’ som stipulerar vilka vi är och vilka vi inte är genom

stigmatisering, marginalisering och intolerans. Representationer av muslimer eller islam blir

’normativa sanningar’ vare sig de är korrekta eller byggda på felaktigheter, missförstånd och

förvrängningar. Islamofobi är således en form av ordning som etablerar muslimer och islam

som ’de andra’.

Att islamofobi är ett ideologiskt fenomen ska, enligt Allen, förstås utifrån tre sammanhängande

komponenter. Den första komponenten handlar om att det ideologiska innehållet, det vill säga

den mening som tillskrivs islam och muslimer, måste förmedlas genom en rad olika handlingar,

yttrande, bilder och texter som därtill måste betraktas som meningsfulla för mottagaren. Den

mening som har tillskrivits och förmedlats, det vill säga det ideologiska innehållet, måste sedan

vidmakthållas oupphörligen genom en rad olika ’modes of operation’. Det kan exempelvis

handla om olika strategier för få föreställningar kring islam och muslimer att framstå som

naturliga och eviga, ett vidmakthållande av det ideologiska innehållet. Detta förfarande utgör

den andra komponenten. Den slutliga komponenten av islamofobi som ett ideologiskt fenomen

är exkluderande handlingar gentemot muslimer. Det handlar om diskriminering av muslimer

och islam inom den sociala, ekonomiska och politiska sfären men även våld är en potentiell

utväg för exkludering.70

En nackdel med att låta islamofobi definieras som ett ideologiskt fenomen kan identifieras

utifrån Gerrings kriterium om ’snålhet’. Allens definition kan knappast sägas vara kärnfull då

islamofobi inte bara är ett ideologiskt fenomen utan dessutom ett trefaldigt sådant, vilket kan

betraktas som en relativt besvärlig begreppsbestämning. Å andra sidan kan förfarandet sägas

leva upp till kriteriet om djup, genom att definition har en bredd som låter flera olika fenomen

inkluderas.

69 Allen 2014b:225. 70 Allen 2011:290-291; 2013:189-190; 2014a:146; 2014b:225-226.

21

Jasmin Zine, professor i sociologi, instämmer i sin artikel om anti-islamofobisk undervisning

att definitionen av islamofobi bör ha sin utgångspunkt i ett strukturellt perspektiv. Hon menar

att begreppet islamofobi blir alldeles för begränsat om det definieras som en rädsla, misstro

eller hat gentemot islam och muslimer. För att undvika detta bör definition vidgas så att dessa

attityder kopplas samman med individuella, ideologiska och systematiska former av förtryck

som stödjer den logiska underbyggnaden för maktrelationer.71 I en annan artikel menar

författaren att islamofobi förvisso resulterar i en grundlös rädsla för muslimer men att begreppet

bäst hänvisar till ”a discourse that reifies and essentializes negative images of Islam, Muslims

and their cultures.”72

Även Momin Rahman, professor i sociologi, ansluter sig till definitionen av islamofobi som ett

ideologiskt fenomen. Han menar att islamofobi ska förstås som en västerländsk ideologisk

konstruktion av icke-västerländska människor, vilket mer specifikt handlar om den koloniala

diskursen Orientalism. Islamofobi blir en konsekvens som är omöjlig att undgå på grund av den

ideologisk konstruktion som, kort sagt, stipulerar att Occidenten är överlägset Orienten.73 Att

islamofobi är ett led i konstruktionen av den västerländska identiteten, som endast kan

åstadkommas genom en fabricering av en diametralt motsatt icke-västerländsk identitet,

uttrycks av en annan författare så här:

Islamophobia is a marker of westernization. Islamophobia, in both contexts signifies more than an

irrational fear or hatred, rather, it becomes a means of articulating the aspirations of a western

identity through their exclusion and dismissal of the 'non-western' that is the Muslim subject.74

3.3.2 Islamofobi som rasism

En del författare har valt att definiera islamofobi som rasism. Det framkommer genom

påståenden som att ”Islamophobia forms the defining racism of our times”75 och

”…Islamophobia is most certainly a form of racism.”76 Kopplingen mellan rasism och

islamofobi är emellertid inte alltid lika explicit.

Att islamofobi och rasism är förbundna med varandra uttrycks i några utav artiklarna tämligen

lakoniskt. Artiklar som har bedömts göra på detta sätt är sådana som använt begreppet

71 Zine 2004:113-114. 72 Bouma 2011:433. 73 Rahman 2017:37-39. 74 Sian 2014:125. 75 Se exempelvis Tyrer 2008:50. 76 Uludag & Molyneux 2014:64.

22

islamofobi synonymt med exempelvis uttryck ”anti-Muslim racism”77. I en artikel undersöks

massmediernas roll i den sociala reproduktionen av ”one form of racism: Islamophobia”78, utan

att göra ytterligare förtydliganden av vad det innebär. Dessa former utav begreppsbestämning

är förvisso inte fullt så uttömmande som en skulle kunna önska, men detta till trots har de

placerats under ’islamofobi som rasism’ då de gör en tydlig koppling till att rasism är en

komponent i islamofobi.

I denna kategori är det vanligt att det saknas en explicit definition av islamofobi samtidigt som

ett led i begreppsbestämningen består i att placera begreppet inom rasismforskning, exempelvis

en artikel som ”locates the contemporary study of antisemitism and Islamophobia squarely

within the fields of race and racism.”79 Det är inte ovanligt att förhållandet mellan islamofobi

och rasism undersöks och att slutsatsen är att det finns ett samband mellan islamofobi och

rasism: ”[t]his article examines how the resugence of Islamophobia in contemporary society

has its roots in the concept of ’race’ and the evolution of racism.”80 I ett fall definieras faktiskt

begreppet islamofobi explicit som ”the hatred of Muslim people and their religion Islam”81,

vilket gör att det borde kategoriseras under ’emotionell islamofobi’. Samtidigt menar

författaren att vi idag behöver ta hänsyn till en ’ny’ rasism och att islamofobi utgör ett sådant

exempel. Även om islamofobi är en ny benämning så har anti-muslimsk rasism funnits i

århundraden. Ytterligare en annan författare menar att islamofobi är att demonisera islam

och/eller muslimer genom stereotyper men samtidigt att islamofobi delar samma logik som

rasism eftersom islamofobi essentialiserar en konstruerad grupp människor.82

En invändning mot att definiera islamofobi som rasism är att varken islam eller muslimer utgör

en ras, utan att det handlar om en religion och dess anhängare. Den kritiken kan besvaras med

att rasbegreppet aldrig har varit uteslutande en fråga om biologi utan att det alltid har varit en

produkt av sociala och politiska processer.83 Det kan således fortfarande vara fruktbart att

placera begreppet islamofobi inom rasismens fält. Annorlunda uttryck kan islamofobi betraktas

som en ny form av rasism som betecknas ’kulturell rasism’, där fokus för islamofobin inte ligger

på ras eller biologi utan på en lika fiktiv konstruktion av religiös gemenskap.84 Men det

77 Perry & Poynting 2006:1; Choudhury 2014:2; Hafez 2015:21. 78 Navarro 2010:95. 79 Meer 2013a:385. 80 Saeed 2015:150. Se även Grosfoguel & Mielants 2006; Davids 2009; Medovoi 2012. 81 Housee 2012:106. 82 Moosavi 2015a:653-654. 83 Sayyid 2011:4. 84 Schiffer & Wagner 2011:79; Cole 2014:82.

23

omvända förhållandet kan också gälla, det vill säga att islamofobi inte enbart baseras på

religiösa identitetsmarkörer utan kan lika gärna baseras på markörer för ras eller etnicitet.85

3.4 Islam och/eller muslimer?

En aspekt av begreppet som inledningsvis ska belysas är huruvida det är islam, som religion,

eller muslimer, som individer eller kollektiv, som är det centrala vid definitionen av islamofobi.

Denna komponent anträffas vid närmast samtliga kategorier av definitioner, men varierar både

mellan och inom dessa. Exempelvis kan definitionen ’islamofobi som rädsla’ betyda att rädslan

har sin orsak i antingen islam eller muslimer, eller både och. Hur varje definition har valt att

hantera detta spörsmål går att utröna i tabellens kolumner ’Muslim’ och ’Islam’, där en

markering i den förra innebär att definitionen endast innefattar muslimer, medan den senare

enbart innefattar islam som religion. En markering i båda kolumnerna betyder att definitionen

av islamofobi riktar sig mot både muslimer och islam.

Ett mindre antal författare har valt att endast inkludera islam som religion i sin definition av

islamofobi. Dessa menar att islam som trossystem antingen är upphovet till eller recipienten av

känslor så som fientlighet, rädsla och hat. Exempel på detta är att definiera islamofobi som

”anti-Islamic feeling”86, ”a feeling of hostility to the religion of Islam”87 eller ”fear against

Islam”.88 Walter D. Mignolo, professor i litteraturvetenskap, avgränsar på ett liknande sätt men

adderar det diffusa adjektivet ’mäktiga’ vid deskriptionen av religionen islam: ”…the fear and

the hate toward a powerful and wide spread religion…”.89

Statsvetaren Burak Erdenir definierar islamofobi som ”a modern epidemic of an age-old

prejudice towards and fear of Islam”.90 Emellertid anser han att begreppet är problematiskt

vilket får honom att föreslå termen ’Muslimophobia’ som alternativ. Han konstaterar att

”Europeans are not afraid of Islam as a faith”91 och menar att det inte är diskussion om Koranen,

sunnan, fiqh eller sharia som är upphovet till rädsla. Konflikten mellan ’väst’ och islam har inte

sin bevekelsegrund i evinnerliga religiösa krafter, utan i samtida trångmål som ikläds religiös

språkdräkt. Utifrån detta föreslår han begreppet ’muslimophobia’ som ett alternativ till

85 Rana 2012:231. 86 Hopkins 2008:54. 87 Ennaji 2010:17. 88 Saz 2011:479. 89 Mignolo 2010:37. 90 Erdenir 2010:28. 91 Erdenir 2010:29.

24

islamofobi, eftersom benämningen tydligare signalerar ett fokus på muslimer som människor.

Erdenir menar att begreppet muslimofobi är lämpligare än islamofobi då det fokuserar på

materiella förhållanden såsom socioekonomiska problem, maktrelationer, politiska

angelägenheter och internationella konflikter som orsaker till reaktionerna mot muslimer,

snarare än en dunkel och transhistorisk religiös sammandrabbning. Även om det finns en

fluiditet begreppen emellan skiljer de sig åt genom att muslimofobi har muslimer som

medborgare som sin recipient och islamofobi riktar sig mot islam som en religion. Islamofobi

erinrar om antijudaism och muslimofobi om antisemitism.92

Utifrån Gerrings kriterium om igenkänning så kan vi se att Erdenirs neologism

’muslimophobia’ utgör en tydlig överträdelse. Det skulle kunna vara behövligt ifall det rådde

en konsensus om begreppet islamofobi enbart inbegrepp islam som religion, men nu är det

snarare så att den avgränsningen utgör ett undantag. Även om det är olyckligt att begreppet

islamofobi med lätthet associeras till att enbart gälla islam som religion så inkluderar det gängse

bruket även muslimer som personer, vilket gör att Erdenirs språkliga nybildning blir överflödig.

Då termens prefix utgörs av ’islam’ kan förefalla logiskt att också begränsa definitionens

omfång till att endast inbegripa islam som religion. Det ger begreppet en form av resonans och

begreppslig snålhet genom att tydlig ’avslöja’ begreppets definition i själva termen. En

fundering som har infunnit sig i samband med dessa artiklars definitioner är hur pass noga

övertänkt det är från författarnas sida att endast inkludera islam som religion, då konsekvensen

följaktligen blir att muslimer som individer eller kollektiv exkluderas från

begreppsbestämningen. Definitionernas styrka är att koherensen i attributen är väldigt hög, det

handlar om islam som religion och därmed basta. Det skulle emellertid resultera i att begreppet

smalnar av, vilket gör att det skulle gå miste om flera fenomen som med fördel skulle falla inom

begreppets ramar. Vidare bryter detta vis att definiera islamofobi på mot kriteriet om att en

definition inte ska gå emot den gängse uppfattning, då det är så få artiklar som definierar

islamofobi på detta vis. Det är ingalunda säkert att detta är författarnas avsikt, även om det

lätteligen kan tolkas så, eftersom ingen utav författarna för en diskussion kring denna aspekt av

preciseringen. På grund av avsaknaden av en sådan överläggning kan det svårligen fastställas

vad som har föranlett att endast islam som religion betonas.

92 Erdenir 2010:28-30.

25

Om det råder en avsaknad av framförda resonemang kring varför islam är det centrala i

islamofobi, så har framhållits desto mer explicit varför motsatsen, att muslimer som personer

är det väsentliga, är desto mer adekvat. Redan 1999 ifrågasätter Fred Halliday, professor i

internationella relationer, att det är islam som ska vara det centrala eftersom ” [t]he attack now

is against not Islam as a faith but Muslims as a people”. Under vissa historiska perioder, så som

korstågen eller reconquistan, må det ha varit religionen islam som var Fienden med stort F men

för närvarande är det knappast frågan om en religiös konflikt på så vis att det är religionens

anspråk på riktighet som betvivlas. Som ersättning föreslår han därmed begreppet ’anti-

Muslimism”.93

I likhet med Halliday och Erdenir är även Juan Cole obekymrad inför attityder gentemot islam

som religion eftersom islam i egenskap av en religion inte kan utsättas för diskriminering men

muslimer som personer med rättigheter kan. Av denna anledning menar han att det är en

ogynnsam omständighet att begreppet ’islamofobi’ anspelar på islam snarare än muslimer.94

Några exempel på mindre utförliga varianter av denna precisering av islamofobi är Sabine

Schiffers and Constantin Wagners användning av uttrycket ”anti-Muslim racism”, Lawrence

Davidsons ”stereotyping of all Muslims” eller Becky Chomas, Gordon Hodsons och Kimberly

Costellos ”prejudice toward Muslims”.95

Sociologen Erik Love menar att den största nackdelen med begreppet islamofobi är att det inte

endast är muslimer som kan drabbas av islamofobi. Islamofobi drabbar nämligen även personer

som misstänkt vara muslimer på grund av deras utseende. Han lyfter fram ett exempel med en

sikh som bar turban och blev dödad på grund av att han misstogs för att vara muslim.96

Slutligen förekommer de författare som inkluderar både islam och muslimer i sin definition av

islamofobi. Dessa kan i sin tur tudelas i de definitioner som 1) inte skiljer på vad som riktas

mot islam respektive muslimer och 2) de som gör det genom att låta islam respektive muslimer

exponeras för skilda handlingar och attityder. Exempel på det förra är Klaus Hödls definition

som menar på att både islam och muslimer utsätts för fientliga attityder eller fientliga

handlingar, och Ömür Orhun som har som åsikt att islamofobi utgörs av intolerans och

diskriminering mot bådadera islam och muslimer.97 Ett illustrerande exempel på det motsatta

93 Halliday 1999:898. 94 Cole 2007:3. 95 Schiffer & Wagner 2011:77; Choma, Hodson & Costello 2012:499 samt Davidson 2011:87. 96 Love 2009:402. 97 Hödl 2010:443 & Orhun 2009:194.

26

är de författare som har valt att använda sig av The Runnymede Trusts simplifierade definition

av islamofobi som hänvisar till ”dread or hatred of Islam – and, therefore, to fear or dislike of

all or most Muslims”.98 I detta sammanhang riktas fruktan eller hat mot islam medan muslimer

framkallar rädsla eller aversion. Andra förslag är att islam utsätts för fördomar medan

muslimerna demoniseras och avhumaniseras,99 eller att islamofobi alltid inbegriper en rädsla

för muslimer men som också ofta, men inte alltid, medför en rädsla för deras religion.100

4. Konkluderande reflektion

Utifrån det som framkommit i uppsatsens resultatdel, kan det konstateras att begreppet

islamofobi har förlänats en uppsjö av betydelser. Denna brokiga mångfald av betydelser har jag

kategoriserat in i två väldigt grovhuggna kategorier som inrymmer en bred variation: individuell

respektive strukturell islamofobi. Jag inser att dessa kategorier inte är några små askar utan att

de bättre liknas vid flyttkartonger.

Även om det finns en risk att kartonger brister i bottnen, det vill säga att kategorierna inrymmer

mer än de borde, är det min uppfattning att de är gångbara. Motiveringen ligger i att

kategoriseringen har potential att förklara mångfalden av definitioner. Genom att kategorisera

definitionerna av islamofobi utifrån individ- och strukturperspektiv tydliggörs att artiklarna

opererar på olika nivåer när de undersöker fenomenet, vilket följdriktigt leder till olika

definitioner av begreppet islamofobi. Beroende på vilken nivå studien undersöker fenomenet

kommer definitionen behöva varieras.

De olika perspektiven på fenomenet islamofobi behöver inte konkurrera med varandra, de

snarare kompletterar varandra. Den tudelning som gjorts mellan mikro- och makro-islamofobi

bör inte betraktas som två uteslutande perspektiv utan snarare som ett ömsesidigt förhållandet.

De emotionella och kognitiva aspekterna som kategoriserats i mikro-islamofobi uppstår inte ur

ett vakuum, utan behöver förstås utifrån den strukturella islamofobin. Likaså kan makro-

islamofobin inte bli begriplig om hänsyn inte tas till hur den islamofobiska diskursen

upprätthålls av individer.

98 The Runnymede Trust 1997:1. Se exempelvis Ali 2012:1034, Hasan 2012:56. 99 Mohideen & Mohideen 2008:73. 100 Pratt 2011:379.

27

Referenser

Al-Baghdady, B. & Fors, S.. 2017-01-22. Till dig som är ung tjej och muslim: Bränn din slöja

– vägra bli förtryckt. Nyheter24. Hämtad 2017-02-23. http://nyheter24.se/debatt/873694-till-

dig-som-ar-ung-tjej-och-muslim-brann-din-sloja-vagra-bli-fortryckt

Allen, Christopher. 2010a. Islamophobia. Farnham, Surrey: Ashgate

Bolling, Anders. 2017-01-29. Det innebär Trumps inreseförbud. Dagens Nyheter. Hämtad

2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/det-innebar-trumps-inreseforbud/

Bolling, Anders. 2017-01-31. Trumps inresestopp har stöd i opinionen. Dagens Nyheter.

Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/trumps-inresestopp-har-stod-i-

opinionen/

Bolling, A. & Svahn, C.. 2017-01-28. Trumps flyktingstopp kan vara olagligt. Dagens

Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/trumps-flyktingstopp-kan-

vara-olagligt/

de la Reguera, Erik. 2016-08-15. Burkinin väcker franska känslor. Dagens Nyheter. Hämtad

2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/burkinin-vacker-franska-kanslor/

Dearden, Lizzie. 2016-12-06. Angela Merkel calls for burqa ban 'wherever legally possible' in

Germany. Independent. Hämtad 2017-01-31.

http://www.independent.co.uk/news/world/europe/germany-burqa-burka-ban-veils-angela-

merkel-cdu-muslims-speech-refugee-crisis-elections-term-vote-a7458536.html

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. 2012. Metodpraktikan. Konsten

att studera samhälle, individ och marknad. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Flores, Juan. 2016-08-24. Fransk polis tvingar kvinna att ta av sig burkini. Dagens Nyheter.

Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/fransk-polis-tvingar-kvinna-att-ta-av-

sig-burkini/

Flores, Juan. 2017-01-29. Protester på många flygplatser mot flyktingstoppet. Dagens

Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/protester-pa-manga-

flygplatser-mot-flyktingstoppet/

Flores, Juan. 2017-01-31. Moskéskytt formellt anklagad för massaker. Dagens Nyheter.

Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/moskeskytt-formellt-anklagad-for-

massaker/

Gardell, Mattias. 2010. Islamofobi. Stockholm: Leopard.

Gerring, John. 1999. What makes a concept good? A criterial framework for understanding

concept formation in the social sciences. Polity, 31(3), 357-393.

28

Goertz, Gary. 2006. Social science concepts: a user’s guide. Princeton: Princeton University

Press.

Hensley, Nicole. 2017-01-29. Rudy Giuliani says Donald Trump came to him to create

'Muslim ban': 'Show me the right way to do it, legally'. Daily News. Hämtad 2017-01-31.

http://www.nydailynews.com/news/politics/rudy-giuliani-trump-tasked-craft-muslim-ban-

article-1.2958588

Kassam, Ashifa. 2017-01-30. Québec City mosque shooting: six dead as Trudeau condemns

'terrorist attack'. The Guardian. Hämtad 2017-01-31.

https://www.theguardian.com/world/2017/jan/30/quebec-mosque-shooting-canada-deaths

Lagerwall, Katarina. 2016-08-28. Förbud mot heltäckande slöja sprider sig i Europa. Dagens

Nyheter. Hämtad 2017-01-31. http://www.dn.se/nyheter/varlden/forbud-mot-heltackande-

sloja-sprider-sig-i-europa/

Lind, Johan. 2016. Mellan hat och kritik. (Studentuppsats, grundnivå). Växjö: Institutionen

för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet Växjö. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:935908/FULLTEXT01.pdf

Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter. 2006. Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars

attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia.

The Runnymede Trust, 1997. Islamophobia: a challenge for Us All. London: Runnymede

Trust.

Segesten, Kerstin. 2012. ”Att göra en begreppsanalys”. I Friberg, Febe (red.). 2012. Dags för

uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Material

Abbas, T. (2004). After 9/11: British South Asian Muslims, Islamophobia, multiculturalism,

and the state. American Journal of Islamic Social Sciences, 21(3), 26-38.

Abbas, T. (2012). The symbiotic relationship between Islamophobia and radicalisation.

Critical Studies on Terrorism, 5(3), 345-358.

Abbas, T., & Awan, I. (2015). Limits of UK Counterterrorism Policy and its Implications for

Islamophobia and Far Right Extremism. International Journal for Crime, Justice & Social

Democracy, 4(3).

Ahmed, N. (2004). Islamophobia and antisemitism. European Judaism, 37(1), 124-127.

Al-Rawi, A. (2014). The representation of September 11th and American Islamophobia in

non-Western cinema. Media, War & Conflict, 7(2), 152-164.

29

Alam, Y., & Husband, C. (2013). Islamophobia, community cohesion and counter-terrorism

policies in Britain. Patterns of Prejudice, 47(3), 235-252.

Ali, Yaser. 2012. Shariah and Citizenship—How Islamophobia Is Creating a Second-Class

Citizenry in America. California Law Review, Vol. 100, No. 4 (August 2012), 1027-1068.

Alietti, A., & Padovan, D. (2013). Religious Racism. Islamophobia and Antisemitism in

Italian Society. Religions, 4(4), 584-602.

Allen, C. (2001). Islamophobia in the media since September 11th. Exploring Islamophobia:

Deepening our understanding of Islam and Muslims. University of Westminster, 29.

Allen, C. (2007). Islamophobia and its consequences. European Islam—Challenges for public

policy and society, 144-167.

Allen, C. (2008). KISS Islamophobia (keeping it simple and stupid). Thinking Thru

Islamophobia, 30-33.

Allen, C. (2010b). An overview of key Islamophobia research. National Association of

Muslim Police, 1-22.

Allen, C. (2011). Opposing Islamification or promoting Islamophobia? Understanding the

English defence league. Patterns of Prejudice, 45(4), 279-294.

Allen, C. (2013). Between Critical and Uncritical Understandings: A Case Study Analyzing

the Claims of Islamophobia Made in the Context of the Proposed ‘Super-Mosque’in Dudley,

England. Societies, 3(2), 186-203.

Allen, C. (2014a). Exploring the Impact of Islamophobia on Visible Muslim Women Victims:

A British Case Study. Journal of Muslims in Europe, 3(2), 137-159.

Allen, C. (2014b). Islamophobia and the Crises of Europe’s Multiculturalism. New

Multicultural Identities in Europe: Religion and Ethnicity in Secular Societies, 1, 213.

Ameli Ranani, S. R., & Nosrat Kharazmi, Z. (2013). American Virtual Colonialism and the

Islamophobia Politics: Muslim/Iranian Women’s “Hijab” at “YouTube”. International

Journal of Women's Research, 2(1), 5-22.

Awan, M. S. (2010). Global terror and the rise of xenophobia/Islamophobia: An analysis of

American cultural production since September 11. Islamic Studies, 521-537.

Awan, I. (2014). Operation ‘Trojan Horse’: Islamophobia or Extremism?. Political Insight,

5(2), 38-39.

Bangstad, S. (2016). Islamophobia: What’s in a Name?. Journal of Muslims in Europe, 5(2),

145-169.

Bleich, E. (2011). What is Islamophobia and how much is there? Theorizing and measuring

an emerging comparative concept. American Behavioral Scientist, 55(12), 1581-1600.

Bleich, E. (2012). Defining and researching Islamophobia. Review of Middle East

Studies, 46(02), 180-189.

30

Bloul, R. A. (2008). Anti-discrimination laws, Islamophobia, and ethnicization of Muslim

identities in Europe and Australia. Journal of Muslim Minority Affairs, 28(1), 7-25.

Bouma, G. D. (2011). Islamophobia as a constraint to world peace: the case of

Australia. Islam and Christian–Muslim Relations, 22(4), 433-441.

Bravo López, F. (2011). Towards a definition of Islamophobia: approximations of the early

twentieth century. Ethnic and Racial Studies, 34(4), 556-573.

Bravo López, F. (2014). The genocidal Islamophobia of a late nineteenth-century French anti-

Semite: D. Kimon and the pathology of Islam. Islam and Christian–Muslim Relations, 25(1),

101-116.

Briskman, L., & Latham, S. (2017). Refugees, Islamophobia, and Ayaan Hirsi Ali:

Challenging Social Work Co-Option. Affilia, 32(1), 108-111.

Brun, E., & Hersh, J. (2008). The Danish disease: A political culture of

Islamophobia. Monthly Review, 60(2), 11.

Buehler, A. F. (2011). Islamophobia: A projection of the West's 'dark side'. Islam and

Civilisational Renewal, 2(4), 639-653.

Bunzl, M. (2005). Between Anti-Semitism and Islamophobia: Some Thoughts on the New

Europe. American Ethnologist, Vol. 32, No. 4, pp. 499-508

Bötticher, A. (2009). Islamophobia? The German discussion about

islamophobia. Středoevropské politické studie, 11(2–3), 210-229.

Chahuan, E. (2005). An East-West Dichotomy: Islamophobia. Palestine-Israel Journal of

Politics, Economics, and Culture, 12(2-3), 47.

Chao, E. C. (2015). The-Truth-About-Islam. Com: Ordinary Theories of Racism and Cyber

Islamophobia. Critical Sociology, 41(1), 57-75.

Choma, B. L., Hodson, G., & Costello, K. (2012). Intergroup disgust sensitivity as a predictor

of islamophobia: The modulating effect of fear. Journal of Experimental Social

Psychology, 48(2), 499-506.

Choma, B. L., Haji, R., Hodson, G., & Hoffarth, M. (2016). Avoiding cultural contamination:

Intergroup disgust sensitivity and religious identification as predictors of interfaith threat,

faith-based policies, and islamophobia. Personality and Individual Differences, 95, 50-55.

Choudhury, C. A. (2014). Ideology, identity, and law in the production of Islamophobia. FIU

Legal Studies Research Paper Series, 14-20, 1-19.

Cole, J. (2007). Islamophobia as a social problem: 2006 presidential address. Middle East

Studies Association Bulletin, 41(01), 3-7.

Cole, M. (2014). Austerity/Immiseration Capitalism and Islamophobia—Or Twenty-First-

Century Multicultural Socialism?. Policy Futures in Education, 12(1), 79-92.

31

Cousin, B., & Vitale, T. (2012). Italian Intellectuals and the Promotion of Islamophobia after

9/11. Global Islamophobia: Muslims and Moral Panic in the West, 47-66.

Davids, M. F. (2009). The impact of Islamophobia. Psychoanalysis and history, 11(2), 175-

191.

Davidson, L. (2011). Islamophobia, the Israel lobby and American paranoia: letter from

America. Holy Land Studies, 10(1), 87-95.

Dobkowski, M. (2015). Islamophobia and Anti‐Semitism. CrossCurrents, 65(3), 321-333.

Doyle, N. J., & Ahmad, I. (2013). Islamophobia, European Modernity and Contemporary

Illiberalism. Politics, Religion & Ideology, 14(2), 167-172.

Dragoš, S. (2005). Islamophobia in Slovenia: Politically produced intolerance. Journal of

Contemporary European Studies, 13(3), 299-315.

Elver, H. (2012). Racializing Islamn before and After 9/11: From Melting Pot to

Islamophobia. Transnat'l L. & Contemp. Probs., 21, 119-174.

Ennaji, M. (2010). Moroccan Migrants in Europe and Islamophobia. Comparative Studies of

South Asia, Africa and the Middle East, 30(1), 14-20.

Erdenir, B. (2010). Islamophobia qua racial discrimination. Muslims in 21st Century Europe:

Structural and cultural perspectives, Londres et New York, Routledge, 27-44.

Field, C. D. (2007). Islamophobia in contemporary Britain: The evidence of the opinion polls,

1988–2006. Islam and Christian Muslim Relations, 18(4), 447-477.

Figueroa, T. B. (2012). All Muslims are Like That: How Islamophobia is Diminishing

Americans' Right to Receive Information. Hofstra L. Rev., 41, 467.

Fouad, S. Y. (2016). Islamophobia in Early and Contemporary America: Reproducing Myths

in Slaves in Algiers (1794) and Argo (2012). Anglica. An International Journal of English

Studies, (25/1), 255-269.

Gabsi, Z. (2015). Response to Islamophobia in the Arabic Islamic discourse: A critical

discourse analysis. Intellectual Discourse, 23(2), 229.

Gardell, M. (2014). Crusader dreams: Oslo 22/7, Islamophobia, and the quest for a

monocultural Europe. Terrorism and political violence, 26(1), 129-155.

Geisser, V. (2010). Islamophobia: a French Specificity in Europe?. Human Architecture, 8(2),

39.

Gingrich, A. (2005). Anthropological analyses of Islamophobia and anti-Semitism in

Europe. American Ethnologist, 32(4), 513-515.

Gottschalk, P. & Greenberg, G. (2012). Common Heritage, Uncommon Fear: Islamophobia in

the United States and British India, 1687-1947. Islamophobia studies journal Volume 1, no.

1, pp. 82-106.

32

Grosfoguel, R., & Mielants, E. (2006). The Long-Durée entanglement between Islamophobia

and racism in the modern/colonial capitalist/patriarchal world-system: An introduction.

Human Architecture, 5(1), 1.

Gündüz, Z. Y. (2010). The European Union at 50—xenophobia, islamophobia and the rise of

the radical right. Journal of Muslim Minority Affairs, 30(1), 35-47.

Hafez, F. (2015). The Refugee Crisis and Islamophobia. Insight Turkey, 17(4), 19.

Halafoff, A. (2011). Countering Islamophobia: Muslim participation in multifaith

networks. Islam and Christian–Muslim Relations, 22(4), 451-467.

Halliday, F. (1999). 'Islamophobia' reconsidered. Ethnic and Racial Studies, 22:5, 892-902.

Hasan, M. M. (2012). Feminism as Islamophobia: A review of misogyny charges against

Islam. Intellectual Discourse, 20(1), 55.

Helly, D. (2012). Islamophobia in Canada? Women’s Rights, Modernity,

Secularism. Religions in the Public Sphere: Accommodating Religious Diversity in the Post-

Secular Era, Recode. Responding to Complex Diversity in Europe and Canada, On Line

Working Papers, (11).

Hervik, P. (2015). What is in the Scandinavian Nexus of “Islamophobia, Multiculturalism,

and Muslim-Western Relations”?. Intersections. East European Journal of Society and

Politics, 1(1), 66-82.

Hidayah, A. N. (2016). Reversing Islamophobia Perspective through Tolerance Principles in

Islam. In Proceeding Of The International Seminar and Conference 2015.

Ho, C. (2007, August). Muslim women's new defenders: Women's rights, nationalism and

Islamophobia in contemporary Australia. In Women's Studies International Forum (Vol. 30,

No. 4, pp. 290-298). Pergamon.

Hopkins, L. (2008). Young Turks and new media: the construction of identity in an age of

Islamophobia. Media International Australia, 126(1), 54-66.

Housee, S. (2012). What’s the point? Anti-racism and students’ voices against

Islamophobia. Race Ethnicity and Education, 15(1), 101-120.

Hussain, Y., & Bagguley, P. (2012). Securitized citizens: Islamophobia, racism and the 7/7

London bombings. The Sociological Review, 60(4), 715-734.

Hödl, K. (2010). Islamophobia in Austria: the recent emergence of anti-Muslim sentiments in

the country. Journal of Muslim Minority Affairs, 30(4), 443-456.

Ihsanoglu, E. (2010). Islamophobia and Terrorism: Impediments to the Culture of Peace.

Arches Quarterly Vol 4(7), 11-13.

Imhoff, R. & Recker, J. (2012). Differentiating Islamophobia: Introducing a New Scale to

Measure Islamoprejudice and Secular Islam Critique. Political Psychology, Vol. 33, No. 6.

33

Inman, S., McCormack, P., & Walker, S. (2012). “Wearing Your Own Culture”: a Study of

Islamophobia in English Schools. Children’s Voices, 171.

Istriyani, R. (2016). Media: causes and strategies to overcome islamophobia (psychological

and sociological study). QIJIS (Qudus International Journal of Islamic Studies), 4(2), 201-

217.

Iqbal, Z. (2010). Islamophobia or Islamophobias: Towards Developing A Process

Model. Islamic Studies, 81-101.

Kaplan, J. (2006). Islamophobia in America?: September 11 and Islamophobic Hate Crime.

Terrorism and Political Violence, 18:1, 1-33.

Kalmar, I. D. (2009). Anti-Semitism and Islamophobia: The formation of a secret. Human

Architecture, 7(2), 135.

Kaya, S. (2015). Islamophobia in Western Europe: A Comparative, Multilevel Study. Journal

of Muslim Minority Affairs, 35(3), 450-465.

Khan, S. A. (2012). Sharia Law, Islamophobia and the US Constitution: New tectonic plates

of the culture wars. U. Md. LJ Race, Religion, Gender & Class, 12, 123-139.

Krondorfer, B. (2015). Introduction: Anti‐Semitism and Islamophobia. CrossCurrents, 65(3),

292-296.

Larsson, G. (2007). Cyber-islamophobia? The case of WikiIslam. Contemporary Islam, 1(1),

53-67.

Lee, S. A., Gibbons, J. A., Thompson, J. M., & Timani, H. S. (2009). The Islamophobia scale:

Instrument development and initial validation. The International Journal for the Psychology

of Religion, 19(2), 92-105.

Legrand, V. (2014). ‘Anti-Islamization of Europe’Activism or the Phenomenon of an

Allegedly ‘Non-racist’Islamophobia: A Case Study of a Problematic Advocacy

Coalition. New Multicultural Identities in Europe: Religion and Ethnicity in Secular

Societies, 1, 139.

Lorente, J. R. (2010). Discrepancies Around the Use of the Term" Islamophobia". Human

Architecture, 8(2), 115.

Love, E. (2009). Confronting Islamophobia in the United States: framing civil rights activism

among Middle Eastern Americans. Patterns of Prejudice, 43(3-4), 401-425.

Marcus, K. L. (2009). Jailhouse Islamophobia: Anti-Muslim Discrimination in American

Prisons. Race and Social Problems, 1(1), 36-44.

Martín-Muñoz, G. (2010). Unconscious islamophobia. Human Architecture, 8(2), 21.

Mason, K. (2013). Islamophobia in the Post-Bush Era. Scientia Crescat, 10(2), 43-59.

Mayer, N. (2012). “Islamophobia” in France: old prejudice in new clothes?. In Methods,

Theories, and Empirical Applications in the Social Sciences (pp. 137-143).

34

McGinty, A. M. (2012). The ‘mainstream Muslim’opposing Islamophobia: self-

representations of American Muslims. Environment and Planning A, 44(12), 2957-2973.

McGinty, A. M., Sziarto, K., & Seymour-Jorn, C. (2013). Researching within and against

Islamophobia: a collaboration project with Muslim communities. Social & Cultural

Geography, 14(1), 1-22.

Medovoi, L. (2012). Dogma-Line Racism Islamophobia and the Second Axis of Race. Social

Text, 30(2 111), 43-74.

Meer, N. (2013a). Racialization and religion: race, culture and difference in the study of

antisemitism and Islamophobia. Ethnic and Racial Studies, 36(3), 385-398.

Meer, N. (2013b). Semantics, scales and solidarities in the study of antisemitism and

Islamophobia. Ethnic and Racial Studies, 36(3), 500-515.

Mignolo, W.D. (2010). Islamophobia and Hispanophobia: How They Came Together in the

Euro-American Imagination. Arches Quarterly Vol 4(7), 24-38.

Mohideen, H., & Mohideen, S. (2008). The language of Islamophobia in Internet

articles. Intellectual Discourse, 16(1), 73-87.

Molyneux, J. (2016). Secularism, Islamophobia and the politics of religion. Irish Marxist

Review, 5(16), 41-51.

Moosavi, L. (2013). Islamophobia in the representations of Islam and Muslims by the British

government between 2001 and 2007. Turkish Journal of Sociology, 27(3), 33-368.

Moosavi, L. (2015a). Orientalism at home: Islamophobia in the representations of Islam and

Muslims by the New Labour Government. Ethnicities, 15(5), 652-674.

Moosavi, L. (2015b). The racialization of Muslim converts in Britain and their experiences of

Islamophobia. Critical Sociology, 41(1), 41-56.

Moreno, L. (2010). Fearing the Future: Islamophobia in Central Europe. The New Presence,

(4), 73-80.

Nadal, K. L., Griffin, K. E., Hamit, S., Leon, J., Tobio, M., & Rivera, D. P. (2012). Subtle and

overt forms of Islamophobia: Microaggressions toward Muslim Americans. Journal of

Muslim Mental Health, 6(2).

Navarro, L. (2010). Islamophobia and sexism: Muslim women in the western mass

media. Human Architecture, 8(2), 95.

Noor, F. A. (2006). How Washington's' War on Terror'Became Everyone's: Islamophobia and

the Impact of September 11 on the Political Terrain of South and Southeast Asia. Human

Architecture, 5(1), 29.

Orhun, Ö. (2009). Intolerance and discrimination against Muslims (Islamophobia). Security

and Human Rights, 20(3), 192-200.

35

Osler, A., & Lybaek, L. (2014). Educating ‘the new Norwegian we’: an examination of

national and cosmopolitan education policy discourses in the context of extremism and

Islamophobia. Oxford review of education, 40(5), 543-566.

Othman, H. (2014). Islamophobia, the First Crusade and the Expansion of Christendom to

Islamic World. World Journal of Islamic History and Civilization, 4 (3): 89-106.

Padovan, D., & Alietti, A. (2012). THE RACIALIZATION OF PUBLIC DISCOURSE:

Antisemitism and Islamophobia in Italian society. European Societies, 14(2), 186-202.

Parker, K. (2012). Islamophobia Abroad and Anti-Catholicism at home: The Making of the

English Nation. History Research, 2(7), 461-466.

Perry, B. (2014). Gendered Islamophobia: hate crime against Muslim women. Social

Identities, 20(1), 74-89.

Perry, B., & Poynting, S. (2006, December). Inspiring islamophobia: media and state

targeting of Muslims in Canada since 9/11. In TASA Conference 2006, University of Western

Australia & Murdoch University, 4-7 December 2006 ASA 2006.

Poynting, S. (2008). The Attack on'Political Correctness': Islamophobia and the Erosion of

Multiculturalism in Australia under the Howard Regime. Social Alternatives, 27(1), 5.

Poynting, S., & Mason, V. (2007). The resistible rise of Islamophobia: Anti-Muslim racism in

the UK and Australia before 11 September 2001. Journal of sociology, 43(1), 61-86.

Pratt, D. (2011). Islamophobia: ignorance, imagination, identity and interaction. Islam and

Christian–Muslim Relations, 22(4), 379-389.

Pratt, D. (2015). Islamophobia as reactive co-radicalization. Islam and Christian–Muslim

Relations, 26(2), 205-218.

Rahim, E. (2010). The growing epidemic of “Islamophobia” in America Social change

through appreciative inquiry. The International Journal of Diversity in Organizations,

Communities, and Nations, 10, 239-246.

Rahman, M. (2017). Islamophobia, the impossible Muslim and the reflexive potential of

intersectionality. Muslim Minorities, Workplace Diversity and Reflexive Hrm, 35.

Rana, J. (2012). Muslims in the global city: racism, islamophobia, and multiracial organizing

in Chicago. Studies in Critical Social Sciences: Reinventing Race, Reinventing Racism, 50,

225-239.

Rehman, J. (2003). Islamophobia after 9/11: International Terrorism, Sharia and Muslim

Minorities in Europe―The Case of the United Kingdom. European Yearbook of Minority

Issues Online, 3(1), 217-235.

Reifer, T. E. (2006). Militarization, Globalization, and Islamist Social Movements: How

Today's Ideology of Islamophobia Fuels Militant Islam. Human Architecture, 5(1), 51.

36

Romeyn, E. (2014). Anti-Semitism and Islamophobia: spectropolitics and immigration.

Theory, Culture & Society, 31(6), 77-101.

Ruez, D. (2013). “Partitioning the Sensible” at Park 51: Rancière, Islamophobia, and

Common Politics. Antipode, 45(5), 1128-1147.

Ryder, N., & Turksen, U. (2009). Islamophobia or an important weapon? An analysis of the

US financial war on terrorism. Journal of Banking Regulation, 10(4), 307-320.

Saeed, A. (2015). Racism and Islamophobia: A Personal Perspective. Identity papers: A

journal of British and Irish studies, 1(1), 15-31.

Samman, K. (2012). Islamophobia and the Time and Space of the Muslim Other.

Islamophobia Studies Journal, 1(1), 107-131.

Sanjeev Kumar H.M. (2015) Responding to Western Critiques of the Muslim World:

Deconstructing the Cliché of Islamophobia and the Genealogies of Islamic Extremism. British

Journal of Middle Eastern Studies, 42:4, 579-598.

Sayyid, S. (2011). Racism and islamophobia. International Centre for Muslim and Non-

Muslim Understanding, MnM Commentary No, 4, 1-4.

Saz, G. (2011). Turkophobia and rising Islamophobia in Europe: A quantification for the

negative spillovers on the EU membership quest of Turkey. European Journal of Social

Sciences, 19(4), 479-491.

Schiffer, S., & Wagner, C. (2011). Anti-Semitism and Islamophobia-new enemies, old

patterns. Race & Class, 52(3), 77-84.

Schmidt di Friedberg, O. (2003). Building the enemy: islamophobia in Italy.

Schwartz, S. (2010). Islamophobia: America's new fear industry. In Phi Kappa Phi

Forum (Vol. 90, No. 3, p. 19). National Forum: Phi Kappa Phi Journal.

Sheridan, L. P. (2006). Islamophobia pre–and post–September 11th, 2001. Journal of

interpersonal violence, 21(3), 317-336.

Shumsky, D. (2004). Post‐Zionist orientalism? Orientalist discourse and Islamophobia among

the Russian‐speaking intelligentsia in Israel. Social Identities, 10(1), 83-99.

Sian, K. P. (2014). The politics of Sikh Islamophobia. Debating Islam: Negotiating Religion,

Europe, and the Self, 119-134.

Soyer, F. (2013). Faith, culture and fear: comparing Islamophobia in early modern Spain and

twenty-first-century Europé. Ethnic and Racial Studies, 36:3, 399-416.

Sweeney, P., & Opotow, S. (2013). “Why There?” Islamophobia, Environmental Conflict,

and Justice at Ground Zero. Social Justice Research, 26(4), 492-512.

Tamdgidi, M. H. (2006). Editor's Note: Probing Islamophobia. Human Architecture, 5(1),

VII.

37

Tausch, A. (2007). Quantitative world system studies contradict current Islamophobia: world

political cycles, global terrorism, and world development. Alternatives. Turkish Journal of

International Relations, 6(1&2), 15-81.

Therwath, I. (2007). Working for India or against Islam? Islamophobia in Indian American

Lobbies. South Asia Multidisciplinary Academic Journal, (1).

Tyrer, D. (2008). The unbearable whiteness of seeing: moderated Muslims, (in)/visibilities

and Islamophobia. Thinking Thru Islamophobia, 48-53.

Uenal, F. (2016). Disentangling Islamophobia: The Differential Effects of Symbolic,

Realistic, and Terroristic Threat Perceptions as Mediators Between Social Dominance

Orientation and Islamophobia. Journal of Social and Political Psychology, 4(1), 66-90.

Uludag, M., & Molyneux, J. (2014). Racism and Islamophobia. Irish Marxist Review, 3(10),

64-69.

Verkhovsky, A. (2004). Who is the enemy now? Islamophobia and antisemitism among

Russian Orthodox nationalists before and after September 11. Patterns of Prejudice, 38(2),

127-143.

Weedon, C. (2004). Miss World in Nigeria: eurocentrism and the problem of Islamophobia.

Revista canaria de estudios ingleses, 48, 77-88.

Werbner, P. (2005). Islamophobia: Incitement to religious hatred – Legislating for a new fear?

Anthropology Today, 21, 5-9.

Yazdiha, H. (2014). Law as movement strategy: How the Islamophobia movement

institutionalizes fear through legislation. Social Movement Studies, 13(2), 267-274.

Yel, A. M., & Nas, A. (2014). Insight Islamophobia: Governing the public visibility of

Islamic lifestyle in Turkey. European Journal of Cultural Studies, 17(5), 567-584.

Zebiri, K. (2008). The Redeployment of Orientalist Themes in Contemporary

Islamophobia. Studies in Contemporary Islam, 10(1-2), 4-44.

Zemni, S. (2011). The shaping of Islam and Islamophobia in Belgium. Race & Class, 53(1),

28-44.

Zine, J. (2004). Anti-Islamophobia Education as Transformative Pedadogy: Reflections from

the Educational Front Lines. American Journal of Islamic Social Sciences, 21(3), 110-119.

Zunes, S. (2017). Europe's Refugee Crisis, Terrorism, and Islamophobia. Peace

Review, 29(1), 1-6.

38

Bilaga 1: Sammanställning

År Referens Utdrag Od

efin

iera

d

Mak

ro

Mik

ro

Mu

slim

Isla

m

1999 Halliday Diskuterar begreppet men lämnar det odefinierat. •

2001 Allen - •

2003 Rehman

Enligt the Runnymede Trusts definition: "Islamophobia has been defined as "dread or hatred of Islam

- and, therefore, fear or dislike of all or most Muslims" • • •

2003 Schmidt di Friedberg - •

2004 Abbas “Islamophobia is defined as the fear or dread of Islam or Muslims.” • • •

2004 Ahmed - •

2004 Shumsky - •

2004 Weedon Följer the Runnymede Trusts uppdelning mellan slutna och öppna uppfattningar om islam. • •

2004 Verkhovsky - •

2004 Zine

"...Islamophobic attitudes are, in fact, part of a rational system of power and domination that

manifests as individual, ideological, and systemic forms of discrimination and oppression." •

2005 Bunzl - •

2005 Chahuan - •

2005 Dragoš - •

2005 Gringrich - •

2005 Werbner "a form of differentialist racism" •

2006 Grosfoguel & Mielants

Definierar aldrig begreppet men diskuterar det utrifrån fyra olika perspektiv: "The first part of this

essay discusses Islamophobia as a form of racism in a world-historical perspective. The second part is

a discussion of Islamophobia as a form of cultural racism. The third part is on Islamophobia as

Orientalism. The fourth part is Islamophobia as epistemic racisml..."

• (•)

2006 Kaplan - •

39

2006 Noor Diskuterar begreppet utan att själv definiera det. •

2006 Perry & Poynting ”…anti-Muslim racism...” • •

2006 Reifer - •

2006 Sheridan

“This word is functionally similar to xenophobia and offers a useful shorthand way of referring to a

dread or hatred of Islam and therefore a fear or dislike of Muslims”

• • •

2006 Tamdgidi

Hänvisar till the Runnymede Trusts: "… The Runnymede report defined Islamophobia and “closed

views of Islam” as follows…"

• •

2007 Allen - •

2007 Cole "The word generally employed for prejudice and discrimination against Muslims is now 'Islamophobia'…" • •

2007 Field - •

2007 Ho - •

2007 Inayat

"This [Islamophobia] is a tendency to conflate all Muslims as belonging to a single nation and

aspiring to a single political aim."

• •

2007 Larsson

"Following the Runnymede Trust and its definition of Islamophobia, it is possible to argue that a

closed attitude is more likely to be an expression of Islamophobia than an open attitude."

• • •

2007 Poynting & Mason - •

2007 Tausch •

2007 Therwath - •

2008 Allen

Diskuterar definitionen av islamofobi, genom en problematisering av the Runnymede Trust definition,

och avslutar med att efterfråga en bättre definition av begreppet. •

2008 Bloul

Hänvisar till the Runnymede Trusts definition: "...unfounded hostility towards Islam. It refers also to

the practical consequences of such hostility in unfair discrimination against Muslim individuals and

communities, and to the exclusion of Muslims from mainstream political and social affairs..."

• • •

2008 Brun & Hersh - •

2008 Hopkins “...anti-Islamic feeling, also known as Islamophobia…” • •

2008 Mohideen & Mohideen

"Islamophobia may be defined as the practice of prejudice against Islam and the demonisation and

dehumanization of Muslims." • • •

2008 Poynting - •

2008 Tyrer "… Islamophobia forms the defining racism of our times." • •

40

2008 Zebiri Problematiserar begreppet utan att definiera det. •

2009 Bötticher För en diskussion kring begreppet men presenterar aldrig en definition. •

2009 Davids

Ingen definition men en sammankoppling mellan islamofobi och rasism: "… it became abundantly

clear that the processes involved in Islamophobia are in fact those of racism." • (•)

2009 Kalmar - •

2009 Lee et al. "Islamophobia is characterized by the emotion of fear." •

2009 Love

"‘Islamophobia’ is a problematic neologism, and the one that is currently the most common term used

to refer to bigotry, discrimination, policies and practices directed towards Islam and a racialized group

of people that includes Muslims." "Approaching Islamophobia as a product of racial dynamics in the

United

States brings certain analytical advantages."

• (•) • •

2009 Marcus - •

2009 Orhun "… intolerance and discrimination against Muslims and Islam… " • • •

2009 Ryder & Turksen - •

2010 Allen

“Islamophobia is the fear, hatred or hostility directed towards Islam and Muslims.” Påstår att

definitionen har sina begränsningar.

• • •

2010 Awan - •

2010 Ennaji “Islamophobia is defined as a feeling of hostility to the religion of Islam.” • •

2010 Erdenir

"Islamophobia could simply be defined as a 'modern epidemic of an age-old prejudice towards and

fear of Islam." Författaren anser emellertid att begreppet är undermåligt och föreslår istället begreppet

'Muslimophobia' som riktar sig mot muslimer och kan ses som en ny form av rasism. Detta är dock

inte en definition av islamofobi, utan av muslimofobi.

• •

2010 Geisser - •

2010 Gündüz "...Islamophobia—the fear of Islam and Muslims…" • • •

2010 Hödl

"Full-fledged Islamophobia, which is understood as a hostile attitude toward or hostile practices

against Muslims and Islam that is accepted or embraced by large parts of the society"

• • •

2010 Ihsanoglu - •

2010 Iqbal

"Islamophobia is an essentially negative though 'cognitive, affective, and conative' posturing of

individuals towards Islam and/or Muslims."

• • •

41

2010 Lorente

“We hereinafter take Islamophobia to mean: “[...] the fear of or prejudiced viewpoint towards Islam,

Muslims and matters pertaining to them.” •

2010 Martin-Muñoz

Begreppet lämnas odefinierat men följande konstaterande görs: "However, defining Islamophobia

requires its existence existence to be politically and socially acknowledged, and this is clearly not the

case today. This debate is ongoing and rational and empirical criteria must be sought to define this

phenomenon in accordance with international standards on racism and intolerance."

• (•)

2010 Martín-Muñoz

2010 Mignolo “Islamophobia - the fear and the hate toward a powerful and wide spread religion…” • •

2010 Moreno - •

2010 Navarro

"This paper reflects on the role of mass media in the social reproduction of one form of racism:

Islamophobia."

• •

2010 Rahim "… fear and hatred against Muslims by non-Muslims…" • •

2010 Schwartz - •

2011 Allen “...Islamophobia should be considered as an ideological phenomenon…” •

2011 Bleich "Islamophobia as indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims." • • •

2011 Bouma

“This article takes Islamophobia to refer to a discourse that reifies and essentializes negative images

of Islam, Muslims and their cultures, resulting in unfounded fear of actual Muslims.”

• • •

2011 Bravo López

"... the term ‘Islamophobia’ should be applied only to denote a hostile attitude towards Islam and

Muslims based on the image of Islam as the enemy and as a vital, irrefutable and absolute threat to

‘our’ well-being and even to ‘our’ existence, irrespective of how Muslims are identified, whether on

the basis of religious or ethnic criteria."

• • •

2011 Buehler

"In the personal view of the author, ‘islamophobia’ is an ungrounded fear of something/someone that

does not exist in reality and which involves a psychological projection to create ‘the other’ as enemy."

•

2011 Davidson

“Islamophobia is a stereotyping of all Muslims (that is the stereotyping of over a billion human

beings) as real or potential terrorists due to the alleged hateful and violent teachings of their religion.” • • •

2011 Halafoff - •

2011 Pratt

"Fear of the ‘other’, when the ‘other’ is Muslim, is fear of Muslims per se, and also often of their

religion, Islam – so Islamophobia."

• • •

42

2011 Sayyid

Islamofobi som rasism: "Races were never exclusively biologically determined but rather socially and

politically produced." •

2011 Saz ”…fear against Islam” • •

2011 Schiffer & Wagner

Begreppet definieras aldrig men det kopplas samman med rasism: "… the empirical phenomenon of

‘Islamophobia’ is not entirely coextensive with the definition of ‘racism’ (to the extent that there is a

universally valid definition of the term). […] Furthermore, Islamophobia can be considered a new

form of racism, a ‘cultural racism’."

• (•) (•) (•)

2011 Zemni - •

2012 Abbas - •

2012 Ali

“The term Islamophobia, defined as an 'unfounded hostility towards Islam... [and therefore] fear or

dislike of all or most Muslims'...”

• • •

2012 Bleich "Islamophobia as indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims." • • •

2012 Choma, Hodson & Costello "Islamophobia, or prejudice toward Muslims…" • •

2012 Cousin & Vitale - •

2012 Elver - •

2012 Figueroa

"… an irrational distrust, fear or rejection of the Muslim religion and those who are (perceived as)

Muslims."

• • •

2012 Gottschalk & Greenberg "...by 'Islamophobia' we refer to a largely unwarranted social anxiety about Islam and Muslims." • • •

2012 Hasan

Använder sig av the Runnymede Trusts definition. "It [islamofobi] is now 'a useful shorthand way of

referring to the dread or hatred of Islam – and, therefore, to the fear or dislike of all or most

Muslims.'"

• • •

2012 Helly

“Islamophobia, a term coined in 1997 in Britain by Runnymede Trust to describe extreme hostility

toward Muslims.” • •

2012 Housee

"Today’s context requires that we consider the ‘new’ racisms of our time. One such reality is

Islamophobia – the hatred of Muslim people and their religion – Islam. Although Islamophobia is a

relatively new term, anti-Muslim racism has, however, existed for centuries."

(•) • • •

43

2012 Hussain & Bagguley

Redogör aldrig för en definition av islamofobi, dock när islamofobi rasifieras: "Islamophobia

becomes racialized when religious belief is essentialized and seen as a result of birth. Unlike racism

Islamophobia constructs the distinctiveness of Islam and its representatives – Muslims – on the basis

of belief and practice rather than supposed biological or somatic characteristics"

• (•) (•) (•)

2012 Imhoff & Recker

“Despite the fact that our definition is based on what the Runnymede Trust calls Islamophobia, we

propose to use the term Islamoprejudice instead.” •

2012 Inman, McCormack & Walker

"So, whilst acknowledging the limitations of the term Islamophobia, we adopt the definition used by

FAIR: '/…/ the fear, hatred or hostility directed towards Islam and Muslims /…/'"

• • •

2012 Khan "… anti-Muslim rhetoric and action, commonly described as Islamophobia…" • •

2012 Mayer "'Islamophobia', or the fear of Islam and Muslims…" • • •

2012 McGinty - •

2012 Medovoi

“What I hope to make visible is a supplemental racial practice, typified by Islamophobia, that has

always operated alongside the more familiar mode of racism in America through which “whites” are

distinguished from “people of color.””

•

2012 Nadal et al. - •

2012 Padovan & Alietti

Ingen explicit definition. Emellertid görs en sammankoppling till rasism: "Forms of racial prejudice,

such as antisemitism and Islamophobia…" • (•)

2012 Parker - •

2012 Rana

"The concept of Islamophobia, then, allows an analysis of how religious practice is connected to the

logic of racialization. Indeed, the fear of Islam connects cultural (i.e., religious) signifiers to racial

ones. Thus, xenophobic attitudes to Muslim immigrants are not only based on religious difference, but

are also interpreted through racial difference."

• (•)

2012 Samman - •

2013 Alam & Husband - •

2013 Alietti & Padovan

"This paper presents a critical review of Islamophobia as a racial prejudice, showing that two main

definitions are at work: Islamophobia as xeno-racism or linked to the so-called clash of civilizations." • • •

2013 Allen “Recognizing it [islamophobia] as a threefold ideological phenomenon…” •

2013

Ameli Ranani & Nosrat

Kharazmi - •

44

2013 Doyle & Ahmad - •

2013 Mason

“… the dread, hatred, and hostility towards Islam and Muslims perpetrated by a series of closed views

that imply and attribute negative and derogatory stereotypes and beliefs to Muslims…” • • •

2013

McGinty, Sziarto & Seymour-

Jorn Använder the Runnymede Trusts definition. • • •

2013a Meer

Definierar aldrig begreppet men placerar in det inom ramen för rasismforskning: "… locates the

contemporary study of antisemitism and Islamophobia squarely within the fields of race and racism."

• (•)

2013b Meer

Definierar aldrig begreppet men undersöker sambandet mellan rasism och islamofobi: "… this article

explores what purchase the ideas of ‘cultural racism’ and ‘racialization’ can bring to bear on our

conceptualization of each [antisemitism och islamofobi]."

• (•)

2013 Moosavi - •

2013 Ruez - •

2013 Soyer - •

2013 Sweeney & Opotow

Använder sig av Bleich definition: "indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or

Muslims" • • •

2014a Allen “Islamophobia is and indeed functions as an ideology…” •

2014b Allen “Islamophobia is a threefold ideological phenomenon...” •

2014 Al-Rawi Använder sig av Bleich definition: "indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or

Muslims"

• • •

2014 Awan - •

2014 Bravo López - •

2014 Chao - •

2014 Choudhury "…anti-Muslim racism..." • •

2014 Cole

"... Islamophobia (as one of a plethora of forms of racism)...". "It is important to stress that while

Islamophobia may be sparked by skin colour, like other forms of non-colour-coded racism,

Islamophobia is not necessarily triggered by colour of skin – it can also be set off by one or more

(perceived) symbols of the Muslim faith."

•

45

2014 Gardell

"Islamophobia is not a ‘‘phobia’’ in terms of clinical psychology; it does not denote an individual

anxiety disorder or an irrational fear disproportional to the actual danger posed by the object of fear.

As in the concepts ‘‘xenophobia’’ and ‘‘homophobia,’’ the suffix ‘‘phobia’’ is used in a transferred

sense to connote socially, culturally, and politically produced prejudice, aversions, and discrimination

against specific categories of humans, in this case Muslims."

• •

2014 Legrand - •

2014 Osler & Lybaek - •

2014 Othman - •

2014 Perry - •

2014 Romeyn - •

2014 Sian

"Islamophobia is a marker of westernization. Islamophobia, in both contexts signifies more than an

irrational fear or hatred, rather, it becomes a means of articulating the aspirations of a western identity

through their exclusion and dismissal of the 'non-western' that is the Muslim subject."

• •

2014 Uludag & Molyneux "… Islamophobia is most certainly a form of racism ..." •

2014 Yazdiha

Diskuterar andra författares definitioner av begreppet utan att redogöra för vilken definition hon

använder sig av. •

2014 Yel & Nas - •

2015 Abbas & Awan - •

2015 Dobkowski

"As mentioned earlier, most of what we label racism, sexism, Islamophobia, and so on is probably

best classified as social or exclusionary prejudice."

•

2015 Gabsi - •

2015 Hafez "…Islamophobia or anti-Muslim racism...". • •

2015 Hervik - •

2015 Kaya

"… this study […] considers Islamophobia to be a form of prejudice, and offers the following

definition for it: unfavorable prejudgments of Muslim individuals on the basis of their religious

background."

• •

2015 Krondorfer

"If by anti-Semitism we mean the dread, hatred, and hostility toward Jews and Judaism, and by

Islamophobia we refer to the dread, hatred, and hostility toward Muslims and Islam, we have gained a

flexible working definition."

• • •

46

2015a Moosavi

"I consider Islamophobia as being about demonising Islam and/or Muslims by using stereotypes that

are often historic such as that Islam/Muslims are violent, barbaric and oppressive. Islamophobia

shares the same logic as racism because it essentialises a constructed group of people as having

inherent qualities that cast them as inferior."

• • •

2015b Moosavi

"Islamophobia should rightly be considered a form of racism that singles out a category of people as

having innate attributes, stereotypes them and treats them as legitimate targets of hostility." • •

2015 Pratt

"Islamophobia, as a manifestation of fear of an exclusionary Islam, manifests as exclusionary or

negatively reactive behaviours with Muslims and Islam as the target."

• • •

2015 Saeed

Diskuterar andra författares definitioner av begreppet utan att redogöra för vilken definition han

använder sig av. En tendens att låta begreppet kopplas samman med rasism kan identifieras. Se

exempelvis "[t]his article examines how the resurgence of Islamophobia in contemporary society has

its roots in the concept of ‘race’ and the evolution of racism."

• (•)

2015 Sanjeev Kumar - •

2016 Bangstad

2016

Choma, Haji, Hodson &

Hoffarth - •

2016 Fouad

“Islamophobia is defined as a 'dislike of or prejudice against Islam or Muslims, especially as a

political force'” • • •

2016 Hidayah

Utifrån the Runnymede Trusts definition: "a short way refers to fear and hatred toward Islam, and

therefore that fear and hatred are addressed to all Moslems" samt rapportens uppdelning mellan slutna

och öppna uppfattningar om islam

• • •

2016 Istriyani

“Islamophia is a combination of two words, Islam and Phobia. Islam refers to monotheistic religion or

belief which states that Mohammed is the prophet of Allah (Rasulullah). Phobia is an extreme and

irrational fear of a thing Thus Islamophobia synonymous with fear, anxiety and phobia against

Muslims…”

• •

2016 Molyneux - •

2016 Uenal

Konstaterar att det inte finns någon etablerad definition, men lämnar det odefinierat. Föredrar att

islam som religion och muslimer som individer hålls åtskilda men då begreppet lämnas obestämt kan

en inte veta vilket av det som ska inkluderas i begreppet islamofobi.

•

47

2017 Briskman & Latham - •

2017 Rahman

"Western ideological constructions of non-Western people, specifically through the colonial discourse

of Orientalism." •

2017 Zunes - •