Embed Size (px)
Citation preview
G3-UPPSATS
Institutionen för humaniora VT 2009
Maria Alfredsson
Peter Hagelberg
Marie Jeppsson
Korrektion och imitation som mätverktyg för diagnos av PT-nivå
Kan man korrigera eller imitera en grammatisk struktur som man inte
kan producera i fri skriftlig produktion?
Handledare: Gisela Håkansson
Institutionen för humaniora
Sammandrag
Syftet med uppsatsen var att undersöka om andraspråksinlärare kunde korrigera eller imitera
strukturer i språket som de inte kunde producera i skriftlig produktion enligt
processbarhetsteorins nivåer. Informanterna hade arabiska som modersmål. Studien visade att
förmågan till korrektion utvecklades långsammare än förmåga till imitation och förmåga till
skriftlig produktion. Förmågan till korrektion utvecklades med vistelsetiden. Resultatet var en
bekräftelse på teoribildningen i processbarhetsteorin. Korrektiv elicitering skulle kunna
utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i klassrummet och därmed ge en
undervisning som följde en naturlig inlärningsordning enligt Pienemanns processbarhetsteori.
Nyckelord: processbarhetsteorin, imitation, korrektion, skriftlig produktion
Abstracts
The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate
structures of the language that they could not produce in written production defined by
processability theori levels.The Informants had Arabic as their mother tongue. The study
showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the
ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the
stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective
elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide
an education that followed a natural learning order according to processability theory by
Pienemann.
Keywords: processability theori, imitation, correction, written production
Innehåll
1 Inledning .......................................................................................................................... 4
1.1 Syfte och frågeställning ...................................................................................... 5
1.2 Avgränsning ............................................................................................................... 5
2 Bakgrund ........................................................................................................................ 6
2.1 Andraspråksinlärning och forskning ............................................................ 6
2.2 Processbarhetsteori ............................................................................................... 8
2.3 Två avhandlingar som behandlar processbarhetsteorin ................... 10
2.4 Fonologiska aspekter på andraspråksinlärningen ............................... 13
3 Material och metod ............................................................................................ 16
3.1 Implikationstabeller ............................................................................................ 17
3.2 Eliciterad imitation .............................................................................................. 19
3.3 Testkonstruktion ................................................................................................... 20
3.4 Material ..................................................................................................................... 21
3.5 Metodkritik .............................................................................................................. 21
4 Resultat och analys ............................................................................................ 23
4.1 Resultatsammanställning ................................................................................. 23
4.2 Implikationstabell utfall skriftlig produktion ........................................ 26
4.3 Implikationstabell utfall korrektion ............................................................ 27
4.4 Implikationstabell utfall imitation ............................................................... 29
4.5 Implikationstabell med jämförelse mellan metoderna ..................... 31
4.6 Förväntat utfall och avvikelser ..................................................................... 33
4.7 De tre mätmetoderna jämfört med vistelsetid i Sverige .................. 36
4.8 Kan informanterna korrigera eller imitera en grammatisk struktur
som de inte kan producera skriftligt? ..................................................................... 39
5 Diskussion .................................................................................................................. 42
5.1 Testmetodens reliabilitet .................................................................................. 46
5.2 Framtida forskning .............................................................................................. 47
6 Slutsats ........................................................................................................................... 48
Litteratur ............................................................................................................................... 49
Bilagor ............................................................................................................................................ 50
Bilaga 1........................................................................................................................................... 50
Bilaga 2........................................................................................................................................... 51
Bilaga 3........................................................................................................................................... 52
4
1 Inledning
I vårt dagliga arbete som SFI-lärare stöter vi ofta på bedömningsproblem. Vilken nivå befinner sig
studenten på? Hur anpassar vi vår undervisning så att studenten får maximalt utbyte? Enligt
processbarhetsteorin, i fortsättningen kallad PT, och som utvecklats i första hand av Pienemann
(1998), finns det en ordning i utvecklingen av interimspråk. Pienemann har identifierat fem
sådana olika nivåer. Om studenten inte har automatiserat en lägre nivå, finns det inte kapacitet att
lära och processa en svårare och högre nivå. Performansanalys är ett redskap som länge har
använts av lärare för att bedöma hur långt en elev har kommit i sin andraspråksutveckling. Det är
en djup och bred studie av en elevs skriftliga produktion vid ett givet tillfälle där läraren tittar på
elevens olika språkliga element. Denna metod har flera nackdelar. Dels är den mycket tidsödande,
dels kräver den en skriftlig produktion. Studenten utvecklar sitt interimspråk, men det är inte alltid
som den skriftliga produktionen utvecklas parallellt. Studentens bakgrund i form av annat
skriftspråk eller brister i de svenska språkljuden, ger olika lång inlärningsväg. Vi anser att en
tillämpning av PT- nivåer på muntlig produktion är en bättre uppdelning för att anpassa vår
undervisning till rätt nivå.
Hitintills har vi saknat objektiva verktyg för att snabbt kunna mäta och kvantifiera kunskapen.
Ibland möter vi studenter som har ett perfekt uttal och bra prosodi. Detta tillsammans med inlärda
fraser kan vara mycket förvillande när det gäller att uppfatta elevens egentliga kunskapsnivå.
Vilka av bristerna i språket är ”kosmetiska” och vilka pekar på bristande språklig förmåga? Vi har
valt att använda oss av eliciterad imitation för att mäta språklig nivå. Eliciterad imitation innebär
att informanten får höra meningar som antingen ska imiteras eller korrigeras. Meningarna ges med
stigande svårighetsgrad. En sådan här metod kan bli användbar i klassrummet. Med ett antal
meningar som designats för varje nivå blir metoden ett användbart verktyg i den dagliga
verksamheten.
5
Informanternas förmåga till skriftlig produktion har vi mätt med en bildserie som de har fått
skriva om. Genom triangulering jämför vi sedan informanternas förmåga till språkproduktion ur
tre perspektiv; korrektionsförmåga, imitationsförmåga och skriftlig förmåga.
1.1 Syfte och frågeställning
Vårt syfte är att undersöka om andraspråksinlärare klarar av att korrigera eller imitera strukturer
som de inte producerar i fri skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins (PT) nivåer.
Undersökningen utformas som en tvärsnittsstudie. Vi vill se om informanterna når samma PT-
nivå med våra olika mätinstrument. För att uppfylla vårt syfte använder vi tre frågeställningar.
Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de inte kan imitera?
Kan informanterna imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri skriftlig
produktion?
Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri
skriftlig produktion?
1.2 Avgränsning
Studien har avgränsats till att endast undersöka informanter med arabiska som modersmål. De
studerar sfi eller svenska som andraspråk. Det är de grammatiska strukturerna som har undersökts.
Bedömningen avser endast om informanterna har korrigerat eller imiterat strukturer korrekt. Vilka
feltyper som förekommit analyseras inte. Det finns inte heller något kontrastivt perspektiv på de
fel informanterna gjort.
6
2 Bakgrund
I följande avsnitt behandlas bakgrunden i andraspråksforskningen och faktorer som påverkar
andraspråksinlärningen. Sedan följer en förklaring av processbarhetsteorin. Därefter ges en kort
redogörelse för två doktorsavhandlingar som berör samma forskningsfält, efter detta följer
metodval och utfall. Avslutningsvis kommer en kort schematisk beskrivning av standardarabiskt
ljudsystem och svenskt ljudsystem. Detta för att peka på problem med att konstruera relevant
testmaterial.
2.1 Andraspråksinlärning och forskning
Andraspråksinlärningen skiljer sig från modersmålsinlärningen eftersom den ofta sker senare i
livet då inläraren skapat sig en världsuppfattning och har kunskaper om hur språk fungerar. I
vilken ålder man kommer till det nya landet påverkar hur och vad inläraren lär sig. Det kan verka
som om barn lär sig språket mer framgångsrikt än vuxna, men detta kan enligt Viberg (1987) bero
på att barn endast behöver kommunicera i ett begränsat antal situationer, medan vuxna måste
förstå och behärska mer komplicerade situationer. Saville-Troike (2006) menar att språket endast
kan utvecklas naturligt om man kommer i kontakt med det nya språket innan en viss ålder, den
kritiska perioden. Med naturlig inlärning menas här informell inlärning som sker genom
kommunikation med målspråkstalare. Vidare menar hon att när barnet nått den kritiska perioden
är det andra kognitiva processer som tar över språkinlärningen. Här avses en direkt användning av
analys och syntes av ett språkinlärningsmaterial. Enligt Saville-Troike blir detta framförallt tydligt
i barns och vuxnas förmåga att lära målspråkets fonologi. Barn lär sig ofta att tala utan brytning,
till skillnad från inlärare som påbörjar inlärningen i vuxen ålder. Kotsinas (2005) menar också att
motivationen är avgörande för språkinlärningen. Om man exempelvis planerar att flytta tillbaka
till sitt hemland kan detta verka hämmande för motivationen, liksom att en öppen och utåtriktad
person har lättare att ta till sig språket. Hyltenstam (1979) menar att en av de viktigaste faktorerna
7
som påverkar andraspråksinlärningen är möjligheten till naturligt umgänge med modersmålstalare
av målspråket.
Intresset för andraspråksforskningen startade i början av 1970-talet både internationellt och i
Sverige och har sedan dess fördjupats och differentierats. I Sverige berodde det till stor del på den
ökande invandringen. Gemensamt var också att forskningen var starkt påverkad av vad som var
gällande för tiden inom den allmänna lingvistiken och språkpedagogiken. Tidigare forskning hade
huvudsakligen utgjorts av kontrastiva perspektiv mellan modersmål och målspråket, för att peka
ut strukturella skillnader i språket samt den inverkan interferens eller transfer hade på målspråket
(Hammarberg 2004). Enligt Hammarberg har utvecklingen och nyanseringen av forskningen från
70-talet och till nu, lett till att det numera forskas inom flera olika perspektiv. Bland annat tas det
inom forskningen idag, i större utsträckning, hänsyn till individens inre och yttre förutsättningar
så som dess psykiska status, kognitiva förmåga, motivation, medfödda och inlärda färdigheter,
samt hur språket utvecklas generellt och på individnivå.
En forskare av stor betydelse för forskningens utveckling på 70-talet var Selinker (1991) som
införde begreppet interlanguage (interimspråk), vilket innebar att man började se inlärarens
andraspråk som ett system under utveckling, som en process. Det nya inom forskningen innebar
att man skiljde på målspråket och det språk som inläraren själv byggde upp, inlärarspråket.
Därmed inriktades forskningen mer mot ett utvecklingsperspektiv än den gjort tidigare. Begreppet
interlanguage har använts i två betydelser, dels som den process som inläraren går igenom mellan
modersmålet och målspråket, dels som det språk en viss individ har vid en viss tidpunkt i
utvecklingen. Selinker introducerade även begreppet fossilisering, som benämning för
avstannande i interimspråksutvecklingen. Han ville undersöka varför vuxna ofta inte uppnådde
infödd nivå av målspråket och kom fram till att det fanns ett antal processer som formade och
begränsade interimspråket. Selinkers namngivna processer var transfer, övergeneralisering,
överföringar från undervisning, inlärningsstrategier och kommunikationsstrategier. Detta har
senare kritiserats eftersom dessa processer också leder till korrekta resultat och för att de bara kan
förklara varför en struktur uppstår och inte varför utvecklingen stannar av. Numera ses de alltså
som positiva och nödvändiga för språkutvecklingen (Selinker 1991).
Som nämndes tidigare är övergeneraliseringar en del av interimspråket. Detta brukar innebära att
när inläraren upptäckt en regel som fungerar kan den alltså övergeneraliseras, d.v.s. den används
oftare än vad som är brukligt. Exempel på detta kan vara att inläraren upptäcker regeln att
8
substantiv i grupp ett i plural får –or ändelse och sedan överanvänder denna regel så att det även
blir ”pojkor” och ”bilor”. Detta fortgår tills dess att inläraren lär sig att substantiven böjs olika
beroende på vilken grupp de tillhör. Enligt processbarhetsteorin, som förklaras senare, beror detta
på att inläraren helt enkelt inte behärskar den nivå ännu där detta fenomen förekommer och gör
därför fel. Abrahamsson & Bergman (2005) menar att förenklingar också är vanligt
förekommande i ett interimspråk. Det innebär att grammatiska funktionsord, pronomina och
ändelser plockas bort för att underlätta språket. Utmärkande är även att inläraren ibland använder
korrekta former och ibland använder egna påhittade ord eller ändelser, nybildningar. Även här
beror det enligt processbarhetsteorin på att inläraren inte behärskar dessa specifika nivåer ännu.
Att det ibland blir rätt kan bero på helfrasinlärning som i sig kan innehålla flera grammatiska
svårigheter (Abrahamsson & Bergman 2005).
Genom Corder (1967) flyttades forskningens fokus från undervisning och material till
inlärningsprocessen. Corder hämtade mycket inspiration från Noam Chomskys kritik av den
behavioristiska inlärningssynen. Han menade att språkinlärning inte enbart bestod av att lära sig
vanor och mönster utantill i målspråket. Istället byggdes språket upp genom att inläraren bildade
hypoteser genom den språkliga input omgivningen erbjöd. Hypoteserna antingen befästes eller
förkastades beroende på om de fungerade eller inte. Corder menade att alla hade en inbyggd
läroplan (built-in syllabus) som bestämde utvecklingen och att inlärare med samma andraspråk
hade ungefär samma utvecklingsgång.
2.2 Processbarhetsteori
Processbarhetsteorin som är framtagen av Pienemann (1998) har utvecklats inom det kognitiva
forskningsfältet och bygger på tanken att L2 inlärning av målspråket sker i en bestämd ordning
och att de högre nivåerna inte lärs förrän de lägre nivåerna har automatiserats. Som nämnts ovan
försökte man tidigare förklara inlärningssvårigheter med utgångspunkt från inlärarens modersmål.
Dock visade forskning att ordföljdsreglerna i det tyska språket utvecklades i en bestämd ordning
oavsett inlärarens modersmål (Clahsen, Meisel & Pienemann 1983). Med stöd av Levelts modell
konstruerade Pienemann (1998) processbarhetsteorin. Enligt Levelts modell arbetar ett flertal
olika processer parallellt och automatiskt för att producera språket. Pienemann kallar dessa steg
för utvecklingsnivåer och definierar dem i sin processbarhetsteori. Processbarhetsteorin beskriver
enligt Pienemann en utvecklingshierarki och han hävdar att stegen är implikativa, dvs. att varje
9
nivå bygger på och förutsätter de föregående nivåerna. Teorin omfattar inte inlärda fraser.
Pienemanns processbarhetsteori beskriver och definierar fem processnivåer.
Tabell 2.1
Processnivå
L2 utfall Svenska morfem
nivå ett: ord, lemma N1 ord oböjda former
nivå två: kategoriprocesser N2 lexikala morfem plural, verbformer
nivå tre: frasprocesser N3 inf i frasen attributiv kongruens
nivå fyra: interfrasprocesser N4 inf mellan fraser adjektiv i predikativ form
nivå fem: bisatsprocesser N5 huvudsats och bisats
Pienemanns olika processnivåer samt utfall i andraspråk generellt. Svenska morfem visar vilka uttryck processen får
på svenska.
Enligt Pienemann är alltså processbarhetsteorin en allmängiltig beskrivning av nivåerna vid all
språkinlärning. Den beskriver en naturlig utvecklingsgång för inläraren. Som tidigare nämnts ses
ordningen som implikativ. Ett ord måste finnas(N1) för att kunna få en grammatisk kategori och
behandlas korrekt i en kategoriprocess(N2). Först därefter kan frasprocessen (N3) genomföras.
När frasprocessen är klar kommer funktionen i satsen (N3).Därefter kan informationen föras
mellan satser korrekt i interfrasprocessen(N4) och slutligen kan bisats skiljas från huvudsats så att
negationen kommer på rätt plats(N5).
De bakomliggande processerna i vår hjärna är komplexa och parallella och växelverkar med
varandra. Vi kan t.ex. påbörja ett uttalande innan hela den grammatiska strukturen är
färdigformad. Enligt Pienemann (1998) är processbarhetsteorin en rimlig förklaring till de
forskningsresultat som han diskuterar och problematiserar. Vidare menar han att man inte kan
hoppa över något utvecklingssteg och en optimerad inlärning bör utgå från L2 talarens nivå +1.
Det är relativt enkelt att bestämma vilken nivå talaren befinner sig på genom att undersöka hur
morfemen behandlas, liksom att titta på syntax i de högre nivåerna (Pienemann 1998).
10
Om en tillämpning görs av processbarhetsteorin på det svenska språket får den följande utseende:
Den första nivån består av ord i oböjd form, substantiv eller verb. Talaren kan föra samtal och
besvara frågor men svaren består av enstaka ord.
På nivå två kan inläraren processa flera av de olika ordklasserna, använda lexikala morfem,
markera plural och verbformer som presens och preteritum. Ofta finns det en överanvändning av
de svaga, regelbundna böjningsformerna. Den raka ordföljden används.
På nivå tre kan inläraren använda den grammatiska informationen inom frasen, i frasmorfologin
uttrycks attributiv kongruens. I syntaxen spetsställs uttryck med adverbial före subjektet och
verbet.
På nivå fyra kan inläraren föra grammatisk information mellan fraser. Adjektivkongruensen
tillämpas även i predikativ ställning, subjektet finner sin korrekta placering efter verbet i
spetsställda huvudsatser.
På nivå fem kan inläraren föra grammatisk information mellan satser och skilja mellan
huvudsatser och bisatser. I bisatsen placeras negationen före finita verbet och i huvudsatsen efter
finita verbet (Pienemann 1998).
2.3 Två avhandlingar som behandlar processbarhetsteorin
När vi har skrivit denna uppsats har vi under resans gång blivit uppmärksammade på andra
arbeten som har behandlat samma forskningsfält men med lite andra utgångspunkter. De metoder
som använts här var vi inte medvetna om när vi planerade och genomförde vår ursprungliga
undersökning. Metodvalen har därför inte påverkat vårt sätt att genomföra vår studie. Vi anser
ändå att en kort redogörelse för undersökningarna bör finnas med i vår bakgrund. Vi gör en
återkoppling till dessa avhandlingar i vårt diskussionsavsnitt.
Philipsson har i sin doktorsavhandling Interrogative Clauses and Verb Morphology in L2 Swedish
(2007) undersökt utvecklingen av ordföljden i frågestrukturer och verbmorfologi hos
andraspråksinlärare i svenska. Han undersöker även om olika typer av insamlad data ger olika
resultat av samma strukturer. Han ställer resultatet av insamlad data mot begreppen typologisk
11
markering och processbarhet för att bedöma deras giltighet. Han undersöker också om
förstaspråket har någon inverkan på utvecklingen av de strukturer som studien inriktar sig på.
När Philipsson gjorde sin datainsamling befann sig de 36 informanterna på olika
språkbehärskningsnivåer. Informanterna har tre olika modersmål, persiska, irakisk arabiska och
somali. Inom språkgrupperna fanns lika delar informanter på låg, mellan respektive hög
språkbehärskningsnivå. Tolv personer med svenska som modersmål har fungerat som
kontrollgrupp.
Philipsson använde fyra olika metoder för att samla in data i syfte att ta reda på hur olika
eliciteringsmetoder kan påverka resultatet. De metoder som han använde är muntlig produktion,
skriftlig produktion, grammatikalitetsbedömningstest samt ett test av informanternas receptiva
förmåga. Två delmoment ingick i den muntliga produktionen, en mer och en mindre styrd.
Informanterna arbetade i par och tilldelades för den mer fria produktionen var sin bild, med främst
likheter men även flera olikheter. Informanterna ombads att ta reda på vilka olikheter som fanns
på bilderna genom att ställa så många frågor som möjligt. I det andra delmomentet fick den ena
informanten ett papper med bilder av personer med olika karaktärsdrag och den andre
informanten fick en hög med kort med samma personer. Informanten med kort fick dra ett kort.
Sedan frågade den med pappret ja/nej frågor för att hitta den rätta personen på sitt papper. De fick
ett begränsat antal frågor för att hitta så många som möjligt. Konversationerna spelades in och
transkriberades.
Philipssons skriftliga produktion bestod av tre delmoment. Ett moment fungerade som ett lucktest
där informanten skulle fylla i rätt form av ett givet verb. Nästa uppgift var att skriva frågor till
givna svar och det tredje momentet var att avsluta en påbörjad mening. Till alla uppgifterna fanns
olika svårighetsgrad enligt PT-nivåerna.
Vidare hade han ett grammatikaliserat bedömningstest där informanterna skulle avgöra om ett
större antal meningar var korrekta eller ej. Meningarna fanns i skrift men de fick även lyssna till
dem. Om informanten ansåg att en mening var fel skulle denna sedan rättas. Dessutom fick
Philipssons informanter lyssna till ett stort antal meningar och avgöra om de var frågor eller inte.
Detta för att han ville bedöma informanternas receptiva förmåga.
Philipssons olika metoder var utformade på så sätt att de testade informanternas kunskaper om
olika ordföljdsstrukturer i frågor. Resultatet i sin helhet ger stöd åt processbarhetsteorin och att de
12
olika resultaten har implikationella förhållanden. Grammatikalitetstestet ger ett avvikande och
motsägelsefullt resultat. Intressant är att även den receptiva förmågan verkar följa samma
utvecklingsmönster som processbarhetskapaciteten. Alltså bör den receptiva förmågan ligga på
samma nivå som muntlig och skriftlig produktion (Philipsson 2007).
I processbarhet på prov (2009) undersöker Eklund Heinonen om det finns ett samband mellan
muntlig språkbehärskning och PT-nivå samt om nivåerna i sig kan ligga till grund för utformning
och bedömning av muntliga test.
Eklund Heinonens material består av inspelningar av alla muntliga Tisus-test från perioden 1999-
2002 vid ett universitet i Sverige. Tisus-test är ett test som utländska studenter i Sverige måste
klara för att få börja studera en kurs som ges på svenska. Det består egentligen av tre delprov,
läsförståelse, skriftlig produktion och muntlig produktion. Av de 148 som gjort testet under denna
period var det 33 som fick underkänt. Slumpmässigt valdes lika många ut som klarat testet.
Sammanlagt transkriberades cirka femton minuter av varje testdeltagares konversation. De
sekvenser innehållande strukturer som stod i fokus för undersökningen plockades ut. Endast
strukturer mellan nivå tre och fem undersöks.
Eklund Heinonen analyserade resultatet enligt tre kriterier. Det första var att en struktur endast
behövde användas korrekt vid ett tillfälle, första förekomst, för att tillhörande nivå ska anses
uppnådd. Det andra var att en struktur som används ska vara korrekt vid hälften av de tillfällena.
Det tredje var att 80 % av de använda strukturerna skulle vara korrekta. Kriteriet ”endast en
korrekt använd struktur” gav inga klara resultat. Ju högre krav som ställdes på korrekthet desto
tydligare blev mönstret av att de som klarat testen hade uppnått PT-nivå fyra och de som varit
underkända endast uppnått nivå tre med ett fåtal avvikande resultat.
Eklund Heinonen betonar att det muntliga testet inte är framtaget för att locka fram specifika
grammatiska strukturer och bedöms inte heller därefter. Trots detta går det att utläsa ur resultatet
att om testdeltagaren kan processa de strukturer som krävs för nivå fyra spontant, erhåller denne
ett godkänt testresultat. Det finns alltså ett samband mellan PT-nivå och ett godkänt resultat av
Tisus-testet samt att det kan ligga till grund för bedömning även av muntlig konversationsförmåga
(Eklund Heinonen 2009).
13
2.4 Fonologiska aspekter på andraspråksinlärningen
Flege menar att det svenska och det arabiska ljudsystemet skiljer sig åt på olika sätt, vilket kan
bereda svårigheter för informanterna. Om testmeningarna innehåller ljud eller ljudkombinationer
som är nya för informanten, måste de lägga processkapacitet på detta, och det kan ge ett
missvisande resultat vid bedömningen. Det finns en mycket stor variation inom den arabiska
språkgruppen beroende på dialekt. Denna redovisning syftar till att förklara eventuella svårigheter
informanterna ställs inför vid spontan imitation eller korrektion. Flege (1987) pekar på
avsaknaden av den bilabiala tonlösa klusilen p samt den labiodentala tonande frikativan v liksom
retroflexerna som viktiga skillnader mellan svenska och arabiska. Nedan följer en kort
redovisning i tabellform av de arabiska konsonantljuden. Fonemen är de som används i
standardarabiska enligt Flege.
Tabell 2.2
Arabiska
konsonanter
labial Inter-
dental
dental Palato-alveolar palatal velar uvular faryngal laryngal
Klusiler
Tonlös
t
k
q
tonande b d
Emfatiska
Klusiler
Tonlös
t
x
tonande d g
Frikativor
Tonlös
f
t
s
s
h
h
tonande d z C
Emfatiska
frikativor
tonlös
s
tonande d
Affrikator g
Nasaler m n
Lateraler l
tremulanter r
halvvokaler w j
Ljuduppsättning standardarabiska
14
Nedan följer en kort redovisning i tabellform av de svenska konsonantljuden.
Tabell 2.3
Svenska
konsonanter
Bi-
labial
labio-
dental
Dental-
alveolar
Retro-
flex
Palato-
alveolar
Främre
palatal
velar Uvular
laryngal
Klusiler
Tonlös
p ph
t th
/rt/
k kh
tonande b d /rd/ g
Frikativor
Tonlös
f
s
/rs/sje/
/tje/
/sje/
h
tonande v r j r
Nasaler m n /ng/ /ng/
Lateraler l /rl/
tremulanter r r
halvvokal
Ljuduppsättning standardsvenska.
Vidare betonar Flege att svenskan har nio vokaler som alla kan vara både långa och korta, medan
arabiskan endast har tre vokaler. De arabiska vokalerna är a, i och u, som även de kan skilja i
kvantitet, men de svenska vokalerna skiljer inte bara i kvantitet utan även i kvalitet. De
produceras på olika sätt av talorganen. Eftersom de svenska vokalljuden är fler är de betydligt
snävare i sina definitionsgränser än vad de tre arabiska vokalerna är.
Det finns flera nivåer i språket som måste läras in för ett gott uttal, men inlärningen börjar redan i
inlärarens perception av målspråkets ljudmönster. Enligt Flege är sannolikheten att inläraren
uppfattar och producerar målspråksljudet mer korrekt om det inte finns något liknande ljud i
modersmålet än om det finns närliggande ljud. Finns liknande ljud i förstaspråket tolkar inläraren
det nya ljudet som något närliggande, vilket resulterar i en kraftigare brytning. Att behärska
betoningsmönstret ses ofta som viktigast för ett gott uttal. Var betoningen ligger i ett ord beror
enligt Barth Magnus & Tawaesy (1989) på stavelsestrukturen, men är även beroende av
fonotaktiska faktorer inom ordet, mellan orden och satser. Kärnan i stavelsen består av en vokal.
Till vokalen kommer sedan en eller en kombination av konsonanter. Konsonanten/konsonanterna
framför kallas ansats och den/de bakom kallas för koda. Svenskan tillåter upp till tre konsonanter
15
i ansatsen och fem i kodan, medan arabiskan inte har ett lika komplext stavelsesystem utan kan
endast ha en konsonant i ansatsen och högst två, men oftast en i kodan (Barth Magnus & Tawaesy
1989).
16
3 Material och metod
Undersökningen består av data från totalt 33 informanter. 30 informanter är arabisktalande och
studerade vid våra respektive arbetsplatser hösten 2007, som ligger i Växjö och Göteborg. De tre
övriga är infödda målspråkstalare. Vi vill undersöka om det finns ett samband mellan
informanternas språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i skriftlig produktion och deras förmåga
att elicitera motsvarande strukturer i en korrektions- och imitationssituation. Den skriftliga
produktionsförmågan har vi diagnostiserat med hjälp av en bildserie som informanterna har fått
skriva om (bilaga 1). Vi samlade in uppgifter om informanternas kön och ålder, utbildningstid i
Sverige och hemlandet och deras vistelsetid i Sverige.
För att testa eliciteringsförmågan hos informanterna har vi använt 20 olika meningar inspelade av
en kvinnlig målspråkstalare. Det är författarna till denna uppsats som har konstruerat meningarna.
Eliciteringen har skett i två steg, först uppmanades informanterna att lyssna på 10 meningar och
korrigera eventuella brister (bilaga 3). De fick höra meningen en gång, men om de inte hörde vad
som sades, upprepade testledaren innehållet ytterligare en gång, i något fall flera gånger. Därefter
fick de höra 10 korrekta meningar som de skulle imitera (bilaga 2). Vi undersökte om de klarade
att imitera de grammatiska strukturer som fanns på respektive nivå. Hela processen spelades in
digitalt. När datainsamlingen var avslutad bedömde vi först våra egna informanter (11stycken),
sedan bytte vi material med varandra så att alla fick bedöma samtliga informanter. Vid varje
skiljaktighet i bedömningen tog vi upp en gemensam bedömning och resonerade oss fram till
konsensus. Informanternas riktiga namn har bytts ut mot andra för att skydda deras identitet. Vi
redovisar vårt resultat i tabellform. En tabell med samtliga testresultat, därefter bryter vi ner
resultatet i olika former av tabeller där vi ställer de olika utfallen mot varandra för att söka
eventuella samband.
17
3.1 Implikationstabeller
För att förtydliga vad implikationstabeller är och hur de kan användas kommer här en genomgång
med tydliga exempel:
I en implikationstabell kan man ordna ett stort antal mätdata så att man ser om det finns ett
samband. Med ett antagande att en andraspråkslärare lär sig olika verb i en viss ordning kan man
göra en undersökning och pröva detta. Följande verb undersöks i en tänkt studie: kan, vill, måste,
får, behöver och brukar. Undersökningen innehåller en observation av varje verb.
Antagandet är att inlärningen sker i denna ordning: 1 får, 2 vill, 3 kan, 4 måste, 5 behöver och
slutligen 6 brukar. Ett plus under respektive verb innebär positiv observation.
Först görs en sammanställning av alla insamlade data med informanterna redovisade i alfabetisk
ordning. Utfallet för respektive verb redovisas i varje kolumn.
Exempeltabell 3.1
Namn Får (1) Vill (2) Kan (3) Måste (4) Behöver(5) Brukar (6)
Ahmed + + + + + +
Bejram + + + +
Cetor + + + + +
David + + + +
Erlam +
Genom att studera utfallet under varje verb i spalterna visas att antagandet om
inlärningsordningen var fel. Tabellen korrigeras så att utfallet för verbet måste kommer sist.
Exempeltabell 3.2
Namn Får Vill Kan Behöver Brukar Måste
Ahmed + + + + + +
Bejram + + + +
Cetor + + + + +
David + +
Erlam +
Exempeltabell 3.2 ger en ny kunskap. Verbet måste lärs in efter de andra verben i
undersökningen. Här finns en implikativ ordning. Ett plus i fältet längst ut till höger finns bara om
samtliga övriga fält i raden har plus. Genom att summera utfall horisontellt, person för person kan
utfallen också sorteras och rangordnas så att resultatet kommer i stigande ordning. Det innebär att
informanter med flest positiva observationer kommer längst ner i tabellen.
18
Exempeltabell 3.3
Namn Får Vill Kan Behöver Brukar Måste
Erlam +
David + +
Bejram + + + +
Cetor + + + + +
Ahmed + + + + + +
I exempeltabell 3.3 finns nu det slutliga utseendet. Från denna punkt kan man gå vidare med
grafiska presentationer av utfallet och bryta det mot andra faktorer för att pröva andra samband.
En implikationstabell är alltså ett sätt att ordna information i en undersökning så att man kan se
om resultaten är implikativa. I denna undersökning är det PT som styr den ordning resultaten
redovisas i. Det lägsta villkoret redovisas till vänster och det högsta längst ut till höger i tabellen.
En implikationstabell kan redovisas antingen med stigande eller med fallande resultat. Ett
stigande resultat innebär att informanterna har klarat högre nivå ju längre ner i tabellen de
redovisas. I en fallande tabell är det omvänt. Som vi tidigare nämnt är PT implikativ i sina nivåer.
Implikationstabeller är ett vanligt verktyg vid redovisning av olika undersökningar i
språkvetenskapliga sammanhang. Genom att ordna språkliga data i implikationstabeller kan man
undersöka och visa hur ett interimspråk utvecklas (Hyltenstam 1977).
Informanternas nivå enligt PT har redovisats med implikationstabeller. Ett plustecken innebär att
informanten klarat en mening på den specifika nivån. Om informanten har två eller fler plustecken
på samma nivå betyder det att han/hon klarade meningarna. Ett eller flera minustecken på samma
nivå betyder att informanten inte har klarat meningen/meningarna på den specifika nivån.
19
3.2 Eliciterad imitation
Undersökningen vill mäta informanternas språkstrukturer och därmed deras PT-nivå.
Eliciterad imitation valdes som metod därför att den kan testa kunskaper i olika språkliga
moment. Maho (1996) beskriver i avsnittet ”Datainsamling genom språkelicitering” hur man rent
allmänt går till väga i ett fältarbete i syfte att dokumentera ett språk. Språkelicitering är en metod
för att hämta information om ett okänt språk. I denna studie är ju målspråket känt medan däremot
informantens språknivå är okänd eller dåligt utforskad.
Maho (1996) menar att elicitera innebär att få en informant att producera yttranden genom någon
form av systematiserade stimuli. Direktelicitering och enkel elicitering är två varianter. Den
förstnämnda innebär att informanten namnger det man pekar på. Det andra betyder att
informanten får översätta det som sägs. Vidare nämner han en tredje metod som heter korrektiv
elicitering och som går ut på att modersmålstalaren uttalar ord, eller längre uttryck som
informanten sedan ska rätta eller korrigera. När man eliciterar bör man gå från enkla strukurer till
mer komplexa. Det finns fyra steg att följa; ord, fraser, meningar och texter. Ord, fraser och
meningar kan kombineras beroende på hur mycket informanten vet om målspråket sedan tidigare
(Maho 1996). Huvudmetoden för denna studie är korrektiv elicitering. Informanterna får höra och
rätta språket i ett antal meningar.
Erlam (2006) menar att eliciterad imitation testar inlärarens kunskap i specifika grammatiska
moment. Eliciterad imitation är en rekonstruktion av inlärarens förmåga att tillgodogöra sig och
använda sin implicita kunskap. Med implicit kunskap menas automatiserad förmåga (Erlam
2006). Gathercole & Badderley (1993) menar att kritiker har ansett att eliciterad imitation endast
är imitation där inläraren ej använder sig av sina förvärvade kunskaper. Men en studie med
nonsensord har visat att inläraren får svårare att imitera om orden är påhittade. Hamayan m.fl.
(1977) menar att inläraren alltså inte har haft tid att lära sig dessa ord och känna igen och
memorera dem. I en studie gjord av Hamayan där inlärare får imitera några grammatiska samt
några ogrammatiska meningar finns ytterligare stöd för tanken att imiterad elicitation mäter
rekonstruktiv förmåga. Flertalet av inlärarna korrigerade de felaktiga meningarna. Erlam (2006)
menar att om eliciterad imitation endast var ordagrann imitation skulle inte inlärarna korrigera de
felaktiga meningarna och meningslängden skulle då ha en betydelse för upprepningen. Studien av
Hamayan m.fl. (1977), använde sig av nio stavelser i en undersökning av studenter med arabiska
som modersmål. Testmeningen på nio stavelser kompletterades med en kort mening på fem
stavelser för att öka belastningen på närminnet, men resultatet togs inte med i bedömningen.
20
Erlam (2006) anser även att det är viktigt att testpersonen har tidspress, eftersom det minskar
möjligheten att använda explicita kunskaper. Med explicit kunskap menas grammatiska regelverk
som finns som intellektuell kunskap men inte automatiserats. En uppgift i eliciterad imitation som
innebär att inläraren får tid att kontrollera sitt svar gör att inläraren kan använda sig av sina
explicita kunskaper. Ett eliciteringstest är designat för att fokusera på innehållsbetydelsen istället
för på formen och det ska finnas lite tid mellan det att inläraren hör meningen och sedan repeterar
den. Det sker då en spontan rättning av grammatiken och det finns inget tydligt förhållande mellan
meningslängden och förmågan att repetera densamma (Erlam 2006).
3.3 Testkonstruktion
De muntliga testen konstruerades utifrån de fem olika PT-nivåerna. Imitationsmeningarna sattes
samman genom att konstruera tio grammatiskt korrekta meningar, alltså två meningar på nivå ett
fyra och fem, en på nivå två samt tre på nivå tre (bilaga 3). Meningarna på nivå ett innebar vissa
problem. PT-nivå ett innebär enstaka ord, lemma, i oböjd form. Ett övergripande krav var att
meningarna skulle ha ungefär tolv stavelser. En bättre analogi med PT-nivå ”ett” hade varit
enstaka ord istället. Kravet på antal stavelser valdes att överordnas. Konsekvensen blev att några
informanter inte nådde upp till nivå ett. Detta var en konstruktionsmiss som sedan kompenserades
genom att ge alla informanter minst nivå ett i bedömningen. Ytterliggare en konstruktionsmiss är
antalet meningar på nivå två och tre (bilaga 2 och 3). I efterhand upptäcktes att en av meningarna
på nivå två (Hundarna låg på gatan i den varma solen), istället tillhörde nivå tre, därav det
ojämna antalet meningar på dessa bägge nivåer.
Korrektionsmeningarna sattes samman genom att ändra imitationsmeningarna så att de inte var
grammatiskt korrekta (bilaga 2). Medellängden på meningarna är tolv stavelser. Två varianter av
meningarna spelades in, en korrekt för imitation och en med ett syntaktiskt eller morfologiskt fel
beroende på vilken nivå de avsåg, för korrektion.
Vid bedömningen användes första förekomst, vilket innebär att den sökta strukturen observerats
en gång och därmed anses som uppnådd.
Som bakgrund till den skriftliga produktionen användes en tecknad bildsekvens. Den föreställer
en man som går på promenad och möter flera olika personer, däribland en kvinna som han tycks
21
ha en närmare relation med (bilaga 1). Även här har första förekomst använts för att bedöma
nivåer enligt PT.
3.4 Material
Samtliga informanter har arabiska som modersmål, utom de tre kontrollpersonerna (k), som har
svenska som modersmål. En informant hade studerat 0-5 år, fem hade studerat 6-9 år, tjugofyra
hade studerat mer än 9 år i sitt hemland. Informanterna har studerat i genomsnitt ett år i Sverige.
De har varit här mellan två månader och sex år. Kontrollgruppen består av tre personer med
svenska som modersmål, samtliga har studerat mer än femton år i svensk skola.
3.5 Metodkritik
Som tidigare nämnts upptäcktes i efterhand en felaktighet i de korrektions- och
imitationsmeningar som konstruerades, då en nivå tre mening hade placerats på nivå två. Den
flyttades då om så att tre meningar kom till nivå tre. Detta påverkade resultatet så att det stämde
bättre med PT-nivåerna. Detta ses som en bekräftelse på att informanternas produktion styrdes av
faktisk nivå, och inte av författarnas förväntningar.
Informanterna klagade ofta på ljudnivån och uppfattade inte alltid vad den inspelade rösten sa. De
tilläts då höra meningen flera gånger men ingen skillnad i svarsfrekvens har noterats.
Det muntliga resultatet är bedömt så att testledaren i korrektionssituationen huvudsakligen lyssnat
efter hur den felaktiga strukturen hanterats. I imitationssituationen har testledaren lyssnat efter
helheten och bortsett från mindre felaktigheter som inte påverkat förståelsen eller strukturen.
Nivå 5 är svår att elicitera i en fri skriven text. Av våra kontrollpersoner är det bara en som använt
strukturen. Utfallet blev oväntat lågt eftersom det kan tas för givet på att även de övriga två
kontrollpersonerna behärskar den. Det kan då inte heller dras någon säker slutsats om nivå fem för
de övriga informanterna. Kunskapen kanske fanns där, men de har inte funnit någon anledning att
använda den. Det hade förmodligen varit bättre att använda ett antal exempelmeningar som
informanterna hade fått bedöma riktigheten av i likhet med Philipssons metod, som beskrevs
tidigare. Det hade även varit en bättre parallell till de övriga testerna.
22
Hur mycket informantens stressnivå påverkat prestanda går inte att bedöma. Bedömningen av
informanternas produktion är författarnas egen subjektiva. När kraftiga avvikelser visat sig hos
enskilda informanter har undersökningsmaterialet plockats fram och bedömningen har diskuteras
igen. Någon bedömning har då ändrats. Resultat som passat in i förväntningarna har inte
nagelfarits på samma sätt, och kan därför vara behäftat med fel.
23
4 Resultat och analys
Här följer en sammanställning av de resultat undersökningen har gett. Kapitlet börjar med en
sammanfattning i tabellform av samtliga resultat från undersökningarna. Dessa resultat visas
sedan varje mätning var för sig i implikationstabeller. Genom att sedan jämföra utfallet på de
olika testfrågorna i muntlig produktion med utfallet i den skriftliga produktionen, bedöms också
om mätmetoderna är relevanta. Därefter visas utfall tillsammans i en implikationstabell med
vistelsetid som ställs i korrelation till informanternas nivå enligt de tre olika mätmetoderna.
Slutligen redovisas sambanden mellan alla tre undersökningsmetoderna för att se om
mätresultaten korrelerar och i så fall på vilket sätt.
4.1 Resultatsammanställning
Sammanställningen av samtliga mätresultat presenteras i tabell 4.1. Se även den inledande
förklaringen av implikationstabeller under avsnittet 3.1.implikationstabeller.
I tabell 4.1 presenteras informanternas namn i alfabetisk ordning i den första kolumnen. Mätdata
är ordnade i fem kolumner från nivå ett till nivå fem. Dessa nivåer beskrivs och förklaras i
bakgrundsavsnittet om processbarhetsteori. Den andra kolumnen innehåller observationer på nivå
ett. Här presenteras först den skriftliga produktionen (s), därefter resultat av korrektion (k) och
imitation (i). I de följande kolumnerna visas sedan resultatet av skriftlig produktion (s), därefter
utfall av korrektion (k) och imitation (i), för respektive nivå. Den skriftliga produktionen
redovisas enbart med utfall i högsta nivå (J). Det innebär att de övriga nivåerna markeras med (N).
Eftersom det finns olika antal testmeningar på de olika nivåerna, se metodkritik 3.5, blir också
antalet plus (+) eller minus (-), olika i de olika kolumnerna.
24
För att förtydliga de olika resultatsammanställningarna följer här exempel tagna från tabell 4.3
samt förklaringar till dessa.
Tabellexempel 4.1
Namn Nivå 1
s/k/i
Nivå 2
s/k/i
Nivå 3
s/k/i
Nivå 4
s/k/i
Nivå 5
s/k/i
Adel N/ + + / + + J / + / + N/ - - - / - - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Adel har både korrigerat och imiterat meningarna på nivå ett och två korrekt och har därför fått
fyra plus i andra kolumnen och två plus i den tredje kolumnen. Han har inte klarat någon av
testmeningarna på de högre nivåerna, så därför får han minus (-) i dessa kolumner. Hans skriftliga
produktion innehåller strukturer som tillhör nivå 2. Han får därför ett J i kolumn tre som står för
nivå två. Eftersom det bara är den högsta nivån av hans skriftliga produktion som redovisas får
han ett N i samtliga övriga fält.
Tabellexempel 4.2
Namn Nivå 1
s/k/i
Nivå 2
s/k/i
Nivå 3
s/k/i
Nivå 4
s/k/i
Nivå 5
s/k/i
Aslan N/ + + / + + N / + / + J / - - - / + + - N/ - - / - - N/ - - / + -
Aslan korrigerar och imiterar korrekt på nivå ett och två, och får sex plus (+) i kolumnerna för
nivå 1 och 2. Han producerar skriftligt på nivå tre och får ett J i denna kolumn. Han kan inte
korrigera någon av de tre exempelmeningarna på nivå 3 och får därför tre minus (-). Han kan
imitera meningarna 4 och 5 men inte mening nr 6 och får därför två plus (+) och ett minus (-) på
nivå tre. Hans högsta nivå på den skriftliga produktionen är nivå 3. Aslan får därför ett J här och
N på samtliga övriga nivåer.
25
Tabell 4.3
Namn Nivå 1
s/k/i
Nivå 2
s/k/i
Nivå 3
s/k/i
Nivå 4
s/k/i
Nivå 5
s/k/i
Adel N/ + + / + + J / + / + N/ - - - / - - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Ammar N/ - + / - + J / - / - N/ - - + / - - + N/ - - / - - N/ - - / - -
Asel N/ + + / + + J / - / + N/ - - - / + - - N/ - -/+ - N/ - - / + -
Aslan N/ + + / + + N / + / + J / - - - / + + - N/ - - / - - N/ - - / + -
Audra N/ + + / + + N / + / + N/ - +- / + + + J /+ - / + + N/ - - / + -
Delcham N/ + + / + + N / - / + N/ + - - / + - + J / + +/ + + N/+ +/ + +
Dema N/ + + / + + N / - / + J/ - - - / - - - N/ + - / - - N/ - - / - -
Firas N/ - + / + + N / + / + N/ - + - / - + - J / - + / + - N/+ - / + -
Gailan N/ +- / + + N / - / + N/ - - - / - + - J / - - / - - N/ - - / + -
Hanna N/ + + / + + N / + / + N/+ + +/ + + + J /+ - / + - N/+ +/ + +
Hiba N/ + + / + + N / + / + J / - - - / - + - N/ - - / - - N/ - - / - -
Hussein N/ + + / + + N / - / + J / - - - / - - + N/ - - / - - N/+ - / + -
Jessica (k) N/ + + / + + N / + / + N/+ + +/ + + + J /+ +/ + + N/+ +/ + +
Lina N/ + + / + + N / + / + N/- + + / + + + J / - - / - - N/ - - / + -
Mahmod N/ + + / + + N / - / + J /- - - / - + - N/ - - / - - N/ - - / - -
Majed J / - - / + + N / - / - N/ - - - / - - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Maria N/ + + / + + N / - / + N/- - - / + - - J /+ - / + + N/- - / + -
Mariam N/ - - / + + J / - / - N/ - - - / - - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Mohammed N/ + + / + + N / + / + J / - - - / - + - N/ - - / - - N/ - - / - -
Mustafa N/ + + / + + J / - / - N/ - - - / - - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Nor N/ + + / + + N / + / + J / + - - / + + - N /- - / + - N/ - - / - -
Nora N/ + + / + + N / + / + N/- + + / + + + J / - - / - - N/ - - / - -
Ramza N/ + + / + + N / + / + J /- - - / - - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Safa N/ + + / + + J / + / + N/ - - - / + + - N/- +/ + + N/+ +/ + -
Sahib N/ + +/ + + N / - / - N/ - - - / - - - J/ - - / - - N/ - - / - -
Samer N/ - - / - - J / - / - N/ - - - / - - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Sara N/ - - / + - N / - / - J /- + + / - + + N/ - - / - + N/ - - / + -
Sayed N/+ + / + + N / - / + N/ - - - / - + - J / - - / - - N/- - / + -
Sofie (k) N/ + + / + + N / +/ + N/+ + +/ + + + J /+ +/ + + N/+ + / + +
Stina (k) N/ + + / + + N/ + / + N/ + + +/ + + + N/ + + / ++ J /+ + / + +
Zainab N/ - + / + + N/ + / + N/ + + +/ + + + J / + + / ++ N/+ - / + -
Zetam N/ + + / + + N/ - / + J / - - + / + + + N/ - - / + + N/ - - / - -
Zohra N/ + + / + + J / +/ + N/ - - - / + - - N/ - - / - - N/ - - / - -
Informanternas namn och resultat i skriftlig produktion, korrektion och imitation. För skriftlig produktion: J =Ja, har producerat strukturen i skriftlig form. N= Nej, har inte
producerat nivån i skriftlig form. För muntlig produktion: (+) innebär att en mening producerats
rätt. (–) innebär att produktionen saknas. (k) betyder kontrollperson. Tabellen är en
sammanställning av samtliga resultat från undersökningen. I fortsättningen bryts resultatet ner i
implikationstabeller. Grunden för denna redovisningsform redovisas i bakgrunden under 3.1
implikationstabeller.
26
4.2 Implikationstabell utfall skriftlig produktion
Informanternas skriftliga produktion redovisas i tabellen 4.4. Resultatet visas i stigande ordning.
Det innebär att ju längre ner i tabellen ett namn förekommer, desto högre nivå har informanten.
Här presenteras på vilken nivå informanternas högsta struktur hamnar. I kolumn 6 anger vi
informantens PT-nivå. Efter tabellen ges exempel på meningar från våra informanter och på
vilken nivå de placerats.
Tabell 4.4
Namn Nivå 1
(1)
Nivå 2
(2)
Nivå 3
(3)
Nivå 4
(4)
Nivå 5
(5)
PT -nivå
(6)
Majed J N N N N 1
Adel N J N N N 2
Mariam N J N N N 2
Mustafa N J N N N 2
Samer N J N N N 2
Ammar N J N N N 2
Zohra N J N N N 2
Asel N J N N N 2
Sara N N J N N 3
Hiba N N J N N 3
Aslan N N J N N 3
Mahmod N N J N N 3
Ramza N N J N N 3
Dema N N J N N 3
Mohammed N N J N N 3
Hussein N N J N N 3
Nor N N J N N 3
Zetam N N J N N 3
Safa N N J N N 3
Firas N N N J N 4
Sayed N N N J N 4
Zainab N N N J N 4
Hanna N N N J N 4
Lina N N N J N 4
Nora N N N J N 4
Audra N N N J N 4
Delcham N N N J N 4
Maria N N N J N 4
Sahib N N N J N 4
Gailan N N N J N 4
Sofie (k) N N N J N 4
Jessica (k) N N N J N 4
Stina (k) N N N N J 5
Informanternas namn och resultat i skriftlig produktion.
27
Tabell 4.4, kolumn 1, nivå ett: Detta är högsta nivå för en av våra informanter, Majed, som skrev:
(Mark wolk hon dig).
Tabell 4.4, kolumn 2, nivå två: Detta är högsta nivå för sju informanter. Samer skrev: (Emil går
med hond till trafar Klara). Asel skrev: (Hon följade han).
Tabell 4.4, kolumn 3, nivå tre: Detta är högsta nivå för elva informanter. Zetam skrev: (På vägen
han träffade mormor och farfar). Audra skrev: (Det var fint väder).
Tabell 4.4, kolumn 4, nivå fyra: Detta är högsta nivå för tretton informanter. Av dem är två
kontrollpersoner, Sofie och Jessica. Hanna skrev: (På vägen träffade hon sin mormor och
farmor). Sahib skriver: (Sen tittade han på klockan och gick för att träffa sin flickvän).
Tabell 4.4, kolumn 5, nivå fem: Detta är högsta nivå för en informant, Stina (k), som skrev:
(Kvinnan och mannen blev glada, eftersom de inte hade träffat honom på länge).
Tabell 4.4, kolumn 6, redovisas den nivå de olika informanterna bedömts ha använt. En informant
har nivå ett, sju informanter har nivå två, elva informanter har nivå tre. Tretton informanter har
nivå fyra och en informant har nivå fem. I fortsättningen användes denna siffra som redovisning
för deras nivå på den skriftliga produktionen.
4.3 Implikationstabell utfall korrektion
Informanternas korrektionsförmåga redovisas i tabellen. Resultatet visas i stigande ordning. Här
redovisas de faktiska mätdata som samlats in om korrektioner. Här redovisas den PT-nivå
informanten tillgivits efter kriteriet ”första förekomst”. I kolumn 6 prövas om det implikativa
villkoret är uppfyllt, se förklaring om implikationstabeller i bakgrund, 3.1 implikations-tabeller. I
kolumn 7 ges den PT-nivå som är satt på respektive informant. I både kolumn 6 och 7 görs
undantag för utfallet av mening ett, nivå fem (Jag vill ha datorn som är inte trasig). Som tidigare
nämnts har nivå två bara en korrektionsmening, medan nivå tre har fått tre korrektionsmeningar,
därav den ojämna fördelningen i kolumnerna.
28
Tabell 4.5
Namn Nivå 1
(1)
Nivå 2
(2)
Nivå 3
(3)
Nivå 4
(4)
Nivå 5
(5)
Implikativt
villkor
uppfyllt
(6)
PT nivå
(7)
Majed - - - - - - - - - - jaimpl 1
Samer - - - - - - - - - - jaimpl 1
Mariam - - - - - - - - - - jaimpl 1
Gailan + - - - - - - - - - jaimpl 1
Mahmod + + - - - - - - - - jaimpl 1
Sahib + + - - - - - - - - jaimpl 1
Mustafa + + - - - - - - - - jaimpl 1
Hussein + + - - - - - - + - jaimpl 1
Asel + + - - - - - - - - jaimpl 1
Sayed + + - - - - - - - - jaimpl 1
Ramza + + + - - - - - - - jaimpl 2
Aslan + + + - - - - - - - jaimpl 2
Hiba + + + - - - - - - - jaimpl 2
Adel + + + - - - - - - - jaimpl 2
Zohra + + + - - - - - - - jaimpl 2
Mohammed + + + - - - - - - - jaimpl 2
Nor + + + +- - - - + - jaimpl 3
Ammar - + - - - + - - - - nejimpl 3
Zetam + + + - - + - - - - jaimpl 3
Sara - - - - + + - - - - nejimpl 3
Lina + + + - + + - - - - jaimpl 3
Nora + + + - + + - - + - jaimpl 3
Maria + + - - - - + - - - nejimpl 4
Dema + + - - - - + - - - nejimpl 4
Firas - + + - + - - + + - jaimpl 4
Audra + + + - + - + - - - jaimpl 4
Zainab - + + + + + + + + - jaimpl 4
Hanna + + + + + + + - + + jaimpl 5
Delcham + + - + - - + + + + nejimpl 5
Safa + + + - - - - + + + nejimpl 5
Sofie (k) + + + + + + + + + + jaimpl 5
Jessica (k) + + + + + + + + + + jaimpl 5
Stina (k) + + + + + + + + + + jaimpl 5
Informanternas namn och resultat i korrektion. Implikativt villkor uppfyllt, samt deras PT-nivå.
Tabell 4.5 redovisar utfall av korrektionsmeningar. Här presenteras resultatet kolumn för kolumn.
29
I kolumn 1 har 26 informanter korrigerat mening ett korrekt (Jag kaffe, te, Cola och vatten
dricker) och 28 informanter har korrigerat mening två korrekt (Han svenska, engelska och
arabiska talar). I kolumn 2 har sjutton informanter korrigerat mening tre korrekt (Bebisen i
sängen på natten sover). I kolumn 3 har sju informanter korrigerat mening fyra korrekt (I det
varma solen hundarna liggade på gatan). Tio informanter har korrigerat mening fem korrekt (Inte
nu jag ska skriva ett långt och tråkigt brev) och tio informanter har korrigerat mening sex korrekt
(Imorgon jag ska skriva många nytt brev). I kolumn 4 har nio informanter korrigerat mening sju
korrekt (Hennes artiklar är långa och tråkiga) och sju informanter har korrigerat mening åtta
korrekt (Idag de gick stora hundarna på gatan). I kolumn 5 har elva informanter korrigerat
mening nio korrekt (Jag vill ha datorn som är inte trasig). Mening tio slutligen, har sex
informanter korrigerat korrekt (Mina elever blir glada när jag är arg inte). Detta är enda
meningen där utfallet korrektion överstiger utfallet imitation. I kolumn 6 prövas om utfallet är
implikativt, dvs. om de föregående lägre nivåerna är uppnådda. Här är utfallet 26 ja (ja impl), och
sju nej (nejimpl). Detta behandlas vidare under avsnitt fem. Kolumn 7 slutligen, redovisas den PT-
nivå (korrektion) informanterna har. Tio informanter har nivå ett, sex informanter har nivå två,
sex informanter har nivå tre, fem har nivå fyra och sex har nivå fem.
4.4 Implikationstabell utfall imitation
Informanternas imitationsförmåga redovisas i tabellen nedan, kolumn 1-5. Resultatet visas i
stigande ordning. I kolumn 6 redovisas om det implikativa villkoret är uppfyllt. I kolumn 7
redovisas den PT-nivå informanten får efter kriteriet ”första förekomst”. I båda fallen görs
undantag för utfallet av mening nio (Jag vill ha datorn som inte är trasig).
30
Tabell 4.6
Namn Nivå 1
(1)
Nivå 2
(2)
Nivå 3
(3)
Nivå 4
(4)
Nivå 5
(5)
Implikativt
villkor
uppfyllt
(6)
PT-nivå
(7)
Samer - - - - - - - - - - jaimpl 1
Majed + + - - - - - - - - jaimpl 1
Sahib + + - - - - - - - - jaimpl 1
Mariam + + - - - - - - - - jaimpl 1
Mustafa + + - - - - - - - - jaimpl 1
Adel + + + - - - - - - - jaimpl 2
Dema + + + - - - - - - - jaimpl 2
Ramza + + + - - - - - - - jaimpl 2
Sayed + + + - - - - - + - jaimpl 2
Ammar - + - - - + - - - - nejimpl 3
Zohra + + + + - - - - - - jaimpl 3
Hiba + + + - + - - - - - jaimpl 3
Mohammed + + + - + - - - - - jaimpl 3
Mahmod + + + - + - - - - - jaimpl 3
Gailan + + + - + - - - + - jaimpl 3
Hussein + + + - - + - - + - jaimpl 3
Aslan + + + + + - - - + - jaimpl 3
Nora + + + + + + - - - - jaimpl 3
Lina + + + + + + - - + - jaimpl 3
Firas + + + - + - + - + - jaimpl 4
Sara + - - - + + - + + - nejimpl 4
Nor + + + + + - + - + - jaimpl 4
Asel + + + + - - + - + - jaimpl 4
Zetam + + + + + + + + - - jaimpl 4
Safa + + + + + - + + + - jaimpl 4
Zainab + + + + + + + + + - jaimpl 4
Maria + + + + - - + + + - jaimpl 4
Audra + + + + + + + + + - jaimpl 4
Hanna + + + + + + + - + + jaimpl 5
Delcham + + + + - + + + + + jaimpl 5
Sofie (k) + + + + + + + + + + jaimpl 5
Jessica (k) + + + + + + + + + + jaimpl 5
Stina (k) + + + + + + + + + + jaimpl 5
Informanternas namn och resultat i imitation. Implikativt villkor uppfyllt, samt PT-nivå.
I tabell 4.6 är informanterna sorterade efter högsta utfall. I kolumn 1 har 31 informanter imiterat
mening ett korrekt. 31 informanter har imiterat mening två korrekt (Jag dricker kaffe, te, vatten
och Cola/Han talar svenska, engelska och arabiska). I kolumn 2 har 26 informanter imiterat
mening tre korrekt (Bebisen sover i sängen på natten). I kolumn 3 har 16 informanter imiterat
mening fyra korrekt (Hundarna låg på gatan i den varma solen), 18 har imiterat mening fem
31
korrekt (Nu jag ska skriva ett långt och tråkigt brev) och 13 har imiterat mening sex korrekt
(Imorgon jag ska skriva många nya brev). I kolumn 4 har 13 informanter imiterat mening sju
korrekt (Hennes artiklar är långa och tråkiga) och 10 har imiterat mening åtta korrekt (Idag gick
de stora hundarna på gatan). I kolumn 5 har 18 informanter imiterat mening nio korrekt (Jag vill
ha datorn som inte är trasig), 5 har imiterat mening tio korrekt (Mina elever blir glada när jag
inte är arg). I kolumn 6 undersöks om det implikativa villkoret är uppfyllt, dvs. om de föregående
lägre nivåerna imiterats korrekt. Utfallet är 31 ja (jaimpl) och 2 nej (nejimpl). I kolumn 7 slutligen,
redovisas den PT-nivå informanternas imitation satts på. Dessa nivåer kommer att användas
fortsättningsvis. Fem informanter är på nivå ett, fyra informanter på nivå två, tio på nivå tre, nio
informanter på nivå fyra och fem på nivå fem.
4.5 Implikationstabell med jämförelse mellan metoderna
Tabellen nedan redovisar i kolumn 1-5 utfallet av de olika testmeningarna. De är sorterade efter
korrektionsutfall i första hand och efter imitationsutfall i andra hand. I kolumnerna 6 och 7 bortses
utfallet av mening nio (Jag vill ha datorn som är inte trasig/Jag vill ha datorn som inte är trasig).
Här jämförs utfallet av de båda eliciteringsmetoderna med varandra. Dels resultatmässigt och dels
bedömningsmässigt, det vill säga vilken nivå har informanterna bedömts ha efter korrigering av
mätresultaten.
32
Tabell 4.7
Namn
Nivå 1
K/I
(1)
Nivå 2
K/I
(2)
Nivå 3
K/I
(3)
Nivå 4
K/I
(4)
Nivå 5
K/I
(5)
K/I
Obser-
verad
nivå
(6)
K/I
Bedömd
nivå
(7)
Samer - - / - - - / - - - - / - - - - - / - - - - / - - 0/0 * 1/1 *
Majed - - / ++ - / - - - - / - - - - - / - - - - / - - 0/1 * 1/1 *
Mariam - - / ++ - / - - - - / - - - - - / - - - - / - - 0/1 * 1/1 *
Mustafa ++ / ++ - / - - - - / - - - - - / - - - - / - - 1/1 1/1
Sahib ++ / ++ - / - - - - / - - - - - / - - - - / - - 1/1 1/1
Mahmod ++ / ++ - / + - - - / - + - - - / - - - - / - - 1/3 1/3
Hussein ++ / ++ - / + - - - / - - + - - / - - + -/ + - 5/5 1/3
Gailan + - / ++ - / + - - - / - + - - - / - - - - / + - 1/5 1/3
Zetam ++ / ++ - / + - - +/ +++ - - / ++ - - / - - 3/4 3/4
Asel ++ / ++ - / + - - - / + - - - - / + - - - / + - 1/5 1/4
Sayed ++ / ++ - / + - - - / - + - - - / - - - - / + - 1/5 1/3
Ramza ++ / ++ + / + - - - / - - - - - / - - - - / - - 2/2 2/2
Adel ++ / ++ + / + - - - / - - - - - / - - - - / - - 2/2 2/2
Mohammed ++ / ++ + / + - - - / - + - - - / - - - -/ - - 2/3 2/3
Zohra ++ / ++ + / + - - - / +- - - - / - - - - / - - 2/3 2/3
Hiba ++ / ++ + / + - - - / - + - - - / - - - - / - - 2/3 2/3
Aslan ++ / ++ + / + - - - / + + - - - / - - - - / + - 2/5 2/3
Dema ++ / ++ - / + - - - / - - - + - / - - - - / - - 3/2 3/2
Ammar - + / - + - / - - - +/ - - + - - / - - - - / - - 3/3 3/3
Lina ++ / ++ + / + - ++ /+ + + - - / - - - - / + - 3/5 3/3
Nora ++ / ++ + / + - ++ /+ + + - - / - - +- / - - 3/5 3/3
Nor ++ / ++ + / + + - - /+ + - - - /+ - +- / + - 5/5 3/4
Sara - - / + - - / - - ++ /- + + - - / - + - - / + - 3/5 3/4
Maria ++ / ++ - / + - - - / + - - + - / ++ - - / + - 4/5 4/4
Firas - + / ++ + / + - + - / - + - - + / + - +- / + - 5/5 4/4
Audra ++ / ++ + / + - + - / +++ + - / ++ - - / + - 4/5 4/4
Safa ++ / ++ + / + - - - / ++ - - + / ++ ++/ + - 5/5 5/4
Zainab - + / ++ + / + +++ / +++ ++ / ++ +- / + - 5/5 4/4
Hanna ++ / ++ + / + +++ / +++ + - / + - ++/ + + 5/5 5/5
Delcham ++ / ++ - / + + - - / +- + ++ / ++ ++/ + + 5/5 5/5
Jessica (k) ++ / ++ + / + +++ / +++ ++ / ++ ++/ + + 5/5 5/5
Sofie (k) ++ / ++ + / + +++ / +++ ++ / ++ ++/ + + 5/5 5/5
Stina (k) ++ / ++ + / + +++ / +++ ++ / ++ ++/ + + 5/5 5/5
Informanternas namn och resultat i muntlig produktion, korrektion och imitation. Jämförelse mellan
korrektion och imitation, observerad nivå och bedömd nivå.
I kolumn 1 har 26 informanter korrigerat och 31 har imiterat mening ett korrekt. 28 informanter
har korrigerat och 31 har imiterat mening två korrekt. I kolumn 2 har 17 informanter korrigerat
och 26 har imiterat mening tre korrekt. I kolumn 3 har 7 informanter korrigerat och 16 har imiterat
mening fyra korrekt. 10 informanter har korrigerat och 19 har imiterat mening fem korrekt. 10
33
informanter har korrigerat och 13 har imiterat mening sex korrekt. I kolumn 4 har 9 informanter
korrigerat och 13 har imiterat mening sju korrekt. 7 informanter har korrigerat och 10 har imiterat
mening åtta korrekt. I kolumn 5 har 11 informanter korrigerat och 18 har imiterat mening nio
korrekt. Mening tio slutligen, har 6 informanter korrigerat korrekt, medan 5 har imiterat mening
tio korrekt. Detta är enda meningen där utfallet korrektion överstiger utfallet imitation. Därmed
besvaras den första frågeställningen; Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de
inte kan imitera? Svaret på den första frågeställningen blir nej, det kan de inte.
Utfallet i kolumn 6 visar den PT nivå informanterna får enligt observationer. (*) markerar att de
alltid får nivå ett, även om de inte levererat någon korrekt korrektion eller imitation. Se även
under testkonstruktion 3.3. I kolumn 7 ovan redovisas bedömningen av PT-nivå.
4.6 Förväntat utfall och avvikelser
Mätresultaten kan även summeras lodrätt, det vill säga mening för mening för att sedan jämföras i
form av procentuellt utfall för de olika mätmetoderna. Här blir det också synligt var de olika
mätverktygen avviker eller kommer till korta. Som tidigare har nämnts, har det konsekvent
bortsetts från utfallet av mening nio, eftersom den bedömts avvika kraftigt från de övriga
resultaten. (Jag vill ha datorn som är inte trasig/Jag vill ha datorn som inte är trasig). Tabellen
4.8 och figuren 4.1, visas för att ge stöd för detta beslut.
34
Tabell 4.8
Mening
nummer
PT
nivå
K antal Stav-
elser n
K % I antal Stav-
elser n
I %
1 1 26 11 78 31 11 93
2 1 28 13 84 31 13 93
3 2 17 11 51 26 11 78
4 3 7 15 21 16 13 48
5 3 10 13 30 19 13 57
6 3 10 11 30 13 12 39
7 4 9 11 27 13 12 39
8 4 7 12 21 10 12 30
9 5 11 11 33 18 11 54
10 5 6 14 18 5 14 15
Muntlig produktion. Informanternas PT-nivå och verkligt utfall i antal och procentuellt utfall av de olika meningarna 1-10, samt antal stavelser i respektive mening.
Meningarna tre, fyra, fem och nio, se bilaga 2 och 3, har imiterats i betydligt högre utsträckning
än vad de har korrigerats. Mening fyra och mening nio har avvikande utfall sett mot vad som
förväntades. Mening fyra (I det varma solen hundarna liggade på gatan/Hundarna låg på gatan i
den varma solen) anses inte ha påverkat vårt resultat eftersom den är en av tre meningar på nivå 3.
Mening nio (Jag vill ha datorn som är inte trasig/Jag vill ha datorn som inte är trasig) har
oväntat högt resultat. Här är avvikelsen kraftig, både i imitation och korrektion. Av denna
anledning finns den inte med vid bedömning av PT-nivå. Dessa avvikelser diskuteras även under
vårt diskussionsavsnitt. Antal stavelser har lagts in som en parameter i tabellen ovan. Det kan
finnas ett svagt samband mellan antal stavelser och utfall när det gäller mening fyra, i övrigt inte.
Detta behandlas vidare under avsnitt fem.
35
Procentuellt utfall
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
mening 1-10
pro
cen
tuellt
utf
all
Korrektion utfall %
Imitation utfall%
Figur 4.1 Procentuellt utfall av de olika meningarna 1-10, grafisk presentation.
Som visas i tabell 4.8 och figur 4.1, skiftar utfallet i de båda mätmetoderna av den muntliga
produktionen. Imitationsnivån ligger generellt högre än korrektionsnivån. Detta behandlas vidare
under vårt diskussionsavsnitt. Var för sig visar dock de båda mätmetoderna samma tendens.
Utfallet tolkas som att det finns ett implikativt samband. För att kunna bedöma vad som är ett
förväntat utfall, tas en jämförelse med av den skriftliga produktionen. För att kunna få jämförbara
siffror med den muntliga eliciteringen har de procentuella utfallen summerats från de högre
nivåerna och lagts samman i respektive PT-nivå. Nivå ett är alltså hundra procent och nivå två alla
minus de som endast har nivå ett i sin skriftliga produktion, tre procent. På så sätt fås följande
sifferserie fram för informanternas produktion i de olika mätningarna.
Tabell 4.9
Pt-nivå korrektion imitation skrift
1 81 93 100
2 51 78 97
3 27 48 76
4 24 34,5 43
5 25 34 5
Jämförelse mellan utfall i PT-nivå för de olika mätmetoderna, procentuellt utfall.
36
Tabell 4.9 lyfter fram de svagheter som finns i de olika mätmetoderna och som behandlas i
diskussionsavsnittet. Nivå ett, två och tre är underpresterade i den muntliga produktionen jämfört
med den skriftliga. På samma sätt är nivå fem underpresterad i den skriftliga produktionen.
0
20
40
60
80
100
120
1 2 3 4 5 6
PT-nivå 1-5
utf
all %
korrektion
imitation
skrift
Figur 4.2 Grafisk presentation av procentuellt utfall i PT-nivå med de tre olika mätmetoderna.
Figur 4.2 visar samma resultat som tabell 4.9, men i grafisk form. Se även här diskussionen under
kapitel fem.
4.7 De tre mätmetoderna jämfört med vistelsetid i Sverige
Tabellen 4.10 visar informanternas resultat ställt i korrelation till vistelsetid i Sverige. De sorteras
i stigande ordning efter vistelsetid. Här prövas om det finns några samband mellan vistelsetid och
förmågan till muntlig och skriftlig produktion. Alla tre mätresultaten visas parallellt samt högsta
nivå för att se om det finns några tydliga tendenser, dels i varje resultat för sig och dels med
högsta nivå sammantaget.
37
Tabell 4.10
Namn Vistelsetid
i Sverige
månader
Korrektion
K nivå
Imitation
I
nivå
Skriftligt
S
nivå
Högsta nivå
I, K eller S
Majed 2 1 1 1 1
Mustafa 2 1 1 2 2
Sahib 2 1 1 4 4
Sara 4 3 4 3 4
Asel 4 1 4 2 4
Zetam 4 3 4 3 4
Nora 5 3 3 4 4
Mariam 6 1 1 2 2
Aslan 6 2 3 3 3
Samer 7 1 1 2 2
Sayed 7 2 3 4 4
Mohammed 7 2 3 3 3
Dema 7 4 2 3 4
Gailan 7 1 3 4 4
Firas 7 4 4 4 4
Ammar 8 3 3 2 3
Ramza 8 2 2 3 3
Safa 8 5 4 4 5
Hiba 10 2 3 3 3
Adel 12 2 2 2 2
Zohra 12 2 3 2 3
Zainab 12 4 4 4 4
Hussein 15 1 3 3 3
Maria 15 4 4 4 4
Audra 15 4 4 4 4
Mahmod 24 1 3 3 3
Lina 48 3 3 4 4
Delcham 48 5 5 4 5
Hanna 72 5 5 4 5
Nor 72 3 4 3 4
Sofie (k) Sedan födsel 5 5 4 5
Jessica (k) Sedan födsel 5 5 4 5
Stina (k) Sedan födsel 5 5 5 5 Informanternas namn och vistelsetid, resultat i korrektion, imitation, skriftlig produktion samt högsta nivå.
38
All produktion ställd mot vistelsetid
0
1
2
3
4
5
6
2 2 2 4 4 4 5 6 6 7 7 7 7 7 7 8 8 8 10 12 12 12 15 15 15 24 48 48 72 72
vistelsetid
PT
-niv
å Korrektion K nivå
Imitation I nivå
Skriftligt S nivå
Figur 4.3 Tabell 4.10 i grafisk form, alla tre metoderna ställt i relation till vistelsetid i antal månader.
Kontrollpersonerna är borttagna.
Tabellerna 4.10 och figuren 4.3 visar inga tydliga samband mellan produktion och vistelsetid.
Informanterna har utvecklat sin språkliga förmåga inom de olika områdena olika fort. På nivå ett
finns en informant med två månaders vistelsetid. På nivå två varierar det mellan två och tolv
månader. På nivå tre är spannet mellan sex och tjugofyra månader. På nivå fyra är vistelsetiden
mellan 4 och 15 månader. På nivå fem varierar det mellan 5 och 72 månader. Sammanställningen
visar att informanterna har uppnått sina respektive nivåer olika snabbt. En informant, Sahib, har
uppnått nivå fyra i sin skriftliga produktion efter endast två månader i landet. Hans
eliciteringsresultat visar att han inte hunnit utveckla sin språkförmåga allsidigt eftersom han
endast befinner sig på nivå ett vad gäller imitation och korrektion. Den andra ytterligheten är
”Nor” som efter sex års vistelse i Sverige har nivå tre som högsta nivå i korrektion och skriftlig
produktion. Om den korrektiva produktionen däremot lyfts ut och ställs mot vistelsetiden får man
ett visst samband om man bortser från Mahmod, Hussein och Safa. De förstnämnda har utvecklat
sin korrektionsförmåga oväntat långsamt, medan den senare har nått sin nivå oväntat snabbt.
39
Korrektiv elicitering /vistelsetid
0
1
2
3
4
5
6
2 2 2 4 4 4 5 6 6 7 7 7 7 7 7 8 8 10 12 12 12 15 15 15 48 48 72 72 72 72
Vistelsetid antal månader
Up
pn
åd
d P
T-n
ivå
Korrektion K nivå
Figur 4.4 Grafisk presentation av hur korrigeringsförmågan förhåller sig till vistelsetid. Figuren är rensad från tre avvikelser, Mahmod, Hussein och Safa. Kontrollpersoner är ej medtagna.
Figuren 4.4 är rensad från tre avvikande resultat, Mahmod, Hussein och Safa. Tendensen blir då
tydligare. Nivå ett kan ta mer än sju månader att passera, nivå två kan ta ett år eller mer, nivå tre
mer än 15 månader. Några informanter når nivå fyra inom 15 månader och nivå fem slutligen har
man nått efter fyra eller sex år.
4.8 Kan informanterna korrigera eller imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera skriftligt?
Tabellen nedan visar utfallet i olika mätmetoder korrelerat med högsta nivå. Tabellen är ordnad
efter utfall i skriftlig produktion stigande ordning kolumn 1, i andra hand efter utfall korrektion
kolumn 2 och i tredje hand efter utfall imitation kolumn 3. Kolumn 4-7 jämför metoderna och
prövar två av våra frågeställningar: Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de
inte kan imitera och kan informanterna imitera en struktur som de inte kan producera i fri skriftlig
produktion?
40
Tabell 4.11
Namn Skriftlig
produk-
tion S
(1)
Korrek-
tion
K
(2)
Imita-
tion
I
(3)
Högsta
nivå,
I/K/S
(4)
Samma
utfall
I/K/S
(5)
K> S
(6)
I>S
(7)
Majed 1 1 1 samma I,K,S nejk neji
Samer 2 1 1 S I, K nejk neji
Mariam 2 1 1 S nejU nejk neji
Mustafa 2 1 1 S I, K nejk neji
Asel 2 1 4 I nejU nejk ja
Adel 2 2 2 samma I,K,S nejk neji
Zohra 2 2 3 I K, S nejk ja
Ammar 2 3 3 I, K I, K ja nejs
Hussein 3 1 3 S I, S nejk neji
Mahmod 3 1 3 I, S I, S nejk neji
Ramza 3 2 2 S I, K nejk neji
Hiba 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Mohamed 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Aslan 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Nor 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Sara 3 3 4 I K, S nejk ja
Zetam 3 3 4 I K, S nejk ja
Dema 3 4 2 K nejU ja neji
Sahib 4 1 1 S I, K nejk neji
Gailan 4 1 2 S nejU nejk neji
Sayed 4 2 3 S nejU nejk neji
Nora 4 3 3 S I, K nejk neji
Lina 4 3 3 S I, K nejk neji
Firas 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Zainab 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Maria 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Audra 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Safa 4 5 4 K I, S nejk neji
Hanna 4 5 5 I, K I, K ja ja
Delcham 4 5 5 I, K I, K ja ja
Sofie (k) 4 5 5 I, K I, K ja ja
Jessica(k) 4 5 5 I, K I, K ja ja
Stina (k) 5 5 5 samma I,K,S nejk neji
Informanternas namn och resultat i skriftlig produktion, muntligt: korrektion och imitation. Därefter följer högsta nivå, samma nivå och slutligen jämförs korrektion och imitation med skriftlig produktion.
I tabell 4.11, kolumn 4, redovisas informanternas högsta nivå. Tio har skriftlig (S) och två har
korrektion (K) som högsta nivå. Fyra har imitation (I) som högsta nivå. Sju har högsta och samma
nivå enligt alla tre mätmetoderna (I, K, S). Fem har imitation och skriftlig (I, S), och fem har
imitation och korrektion (I, K) som högsta nivå. Kolumn 5 jämför utfall i de olika mätmetoderna.
41
Här visas vilken metod som har bäst samstämmighet med de två övriga (samma utfall I/K/S).
Imitation (I) ger samma utfall som en eller flera andra i 25 fall. Korrektion (K) ger samma utfall
som en eller flera i 21 fall. Skriftlig produktion (S) slutligen, ger samma utfall som en eller flera
andra, i 17 fall.
Fem informanter har ett resultat som inte sammanfaller i någon av de olika mätmetoderna (nejU).
Kolumn 6 i tabellen ovan prövar med villkoret ”K större än S”, den tredje av våra
frågeställningar: Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de inte kan producera i
fri skriftlig produktion? Här är utfallet 27 nej (nejk ). Av de sex som korrigerar högre än de
skriver, har fem samma nivå på sin imitation som korrektion (I, K) Ammar, Hanna, Delcham,
Sofie (k) och Jessica (k). Metoden att fånga nivå på skriftlig produktion och dess validitet
behandlas även under avsnittet 4.6 förväntat utfall och avvikelser och redovisas i figur 4.7, liksom
i metodkritiken
Kolumn 7 i tabellen 4.11 prövar med villkoret ”I större än S” den andra frågeställningen: Kan
informanterna imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri skriftlig produktion?
Här är utfallet 25 nej (neji). Av de åtta som imiterar högre än de skriver, har tre samma nivå på
korrektion och skriftlig produktion, (K, S), Zhora, Sarah och Zetam.
42
5 Diskussion
Uppsatsens syfte var att undersöka om andraspråksinlärare klarar av att korrigera eller imitera
strukturer som de inte producerar i fri skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins (PT)
nivåer. Den första frågeställningen i studien var, kan informanterna korrigera en grammatisk
struktur som de inte kan imitera? Studien visar att det kan de inte, se tabell 4.7. Uppsatsens andra
frågeställning, kan informanterna imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri
skriftlig produktion? Här visar studien att de flesta, 25 av 33, inte kan det, se tabell 4.11. Den
tredje frågeställningen prövade om informanterna kan korrigera en grammatisk struktur som de
inte kan producera i fri skriftlig produktion. Här visar studien att 27 informanter inte kan korrigera
högre nivå, se tabell 4.11. Detta tyder på att korrigeringsmetoden har något högre validitet än
imitationsmetoden. Men samtidigt kan konstateras att imitationsmetodens resultat stämmer bättre
överens med de båda övriga med 25 lika utfall. Den ger alltså mest lika resultat med antingen
korrektion eller skriftlig produktion när de olika mätinstrumenten jämförs med varandra, se även
här tabell 4.11. Utfallet skulle även kunna tolkas så att det korrektiva resultatet visar faktisk
implicit nivå, medan resultat av imitation och skriftlig produktion är missvisande högt därför att
informanterna har använt sig av helfraser i varierande grad. Figur 4.1 ger stöd för en sådan
tolkning. Figuren visar att meningarna tre, fyra, fem och nio har imiterats i betydligt större
utsträckning än de korrigerats, så att resultatet uttryckt i form av PT-nivå, närmar sig det
skriftliga, se även figur 4.2 Om svårigheterna i den muntliga produktionen låg på det fonetiska
planet och inte det korrektiva, borde inte imitationsförmågan överstiga den korrektiva förmågan
så mycket. Fonetiska problem behandlas längre fram.
Testmeningarna i undersökningen innehåller inte alla tänkbara konstruktioner på varje nivå. Hur
klarar informanten frågeställningar, meningar med flera verb, med negationer, med transitiva eller
intransitiva verb, med dubbla eller enkla objekt, vilka bisatsinledare är prövade, vilka bisatsformer
osv. Listan kan göras lång och därmed växer kravet på antalet testmeningar. Valet att använda ett
fåtal meningar i undersökningen bygger på att det skulle kunna användas effektivt i
klassrumsarbetet. Samtidigt blir utformningen på testet en mätare på processbarhetens
43
teoribildning. En meningskonstruktion som tillhör en given nivå bör förhålla sig implikativt till de
övriga meningarna, oavsett vilken av de ovanstående kategorierna den tillhör. Därför redovisas
om det implikativa villkoret är uppfyllt i de olika mätmetoderna. I huvudsak är det uppfyllt i
undersökningen, se tabell 4.5 och 4.6. Villkoret är inte satt som tvingande när PT-nivåerna
bedömts, utan i stället gjordes valet att redovisa bristande implikativitet som en avvikelse.
Avvikelserna får anses vara få i förhållande till antalet utfall och de kan förklaras med brister i
perception eller ordförståelse hos informanterna. Resultatet ses som en bekräftelse på att
förmågan till både imitation och korrektion utvecklas i steg enligt PT. Utfallet bekräftar också att
de exempelmeningar som använts, med något undantag, har hög validitet.
Både Philipsson (2007) och Eklund Heinonen (2009) arbetar med bredare bedömningsunderlag i
sina respektive doktorsavhandlingar. Philipsson använde sig av en hel testarsenal men med en
annorlunda frågeställning eftersom han ville pröva begreppen typologisk markering och
processbarhet mot varandra.
Eklund Heinonens (2009) resultat pekar på hur sambandet med nivå godkänd stiger, ju högre
procentuell andel korrekt användning av strukturen man sätter som krav. Genomgående valdes att
använda första förekomst både i skriftlig och muntlig produktion i undersökningen som
författarna gjort inför denna uppsats. I den skriftliga produktionen var volymen för liten för att
någon annan metod skulle fungera.
I den muntliga eliciteringen användes en meningslängd som översteg andra undersökningar,
exempelvis Hamyan m.fl. (1977), som använde testmeningar om nio stavelser. Undersökningens
testmeningar har tolv stavelser i genomsnitt. Detta för att vara säkra på att testmeningarna inte
bara kunde hanteras i närminnet utan även måste hanteras i processminnet. Meningslängden
minskar också risken för att informanten levererar en
imitation utan bakomliggande processaktivitet.
Gathercole & Badderley (1993), menar att nonsensord gör det svårare för inlärare att imitera. Det
skulle kunna antas att en nonsensramsa kan imiteras i en viss utsträckning, men knappast
korrigeras i annat avseende än uttalsunderlättande ordning. Den längsta testmeningen, nr fyra, har
oväntat lågt utfall och innehåller 15 stavelser, det är tre stavelser mer än medelvärdet.
Bedömningen är att detta inte har påverkat det låga utfallet, utan att det är andra faktorer som
utvecklas nedan. I hela undersökningen märks en betydligt högre imitationsförmåga än
korrigeringsförmåga på meningarna tre, fyra och nio, se tabell 4.8 och 4.9. Här kan man misstänka
44
att inlärda helfraser har påverkat resultatet. Detta ses inte som resultatstörande utom i ett fall,
mening nio på nivå fem, (Jag vill ha datorn som inte är trasig). Som tidigare påpekats, menar
Pienemann (1998) att inlärda helfraser inte omfattas av processbarhetsteorin. Det är även flest
brott mot implikativt krav på mening nio, med fem informanter som imiterar meningen utan att ha
imiterat föregående lägre nivå, se tabell 4.6. Det är förklaringen till att denna mening bortses från
i bedömningen av informanterna och deras respektive nivåer inom PT.
Vid korrektiv elicitering är det sannolikt inte samma risk med inlärda fraser. En felaktig fras
måste ju jämföras mot den inlärda, avvikelsen identifieras och korrigeras för att sedan levereras.
Trots det valdes att även här bortse från utfallet av mening nio, även om det varit möjligt att ställa
olika villkor för de olika mätmetoderna. En alternativ bedömning av testmeningarna på nivå ett
hade ju kunnat vara att bedöma återgivning av ett enstaka ord som uppnådd nivå eftersom det
mera motsvarar PT–nivå 1.
Den längsta testmeningen (Hundarna låg på gatan i den varma solen), har oväntat lågt utfall och
innehåller 15 stavelser, se figur 4.1. Bedömningen, som tidigare påpekats, är att antalet stavelser
inte har påverkat det låga utfallet. Då meningen i efterhand har studerats närmare för att förstå
varför den har varit så svår för informanterna, har flera möjliga förklaringar framkommit. Den
första anledningen är ett PT- perspektiv. Meningen innehåller en dubbel bestämdhet och här finns
en svaghet i teoribildningen i PT. Formellt är det en process inom frasen och alltså nivå tre men
den dubbla bestämdheten i svenskan handlar om både form och funktion, den kan lika gärna vara
nivå fyra. Det har inte tagits någon hänsyn till detta i resultatredovisningen, men det görs ett
påpekande att den avviker i sitt utfall. En annan förklaringsmodell är meningens abstraktionsnivå.
Den direkta betydelsen av meningen är att det finns gator i solen samt att det finns hundar där.
Innehållet blir orimligt och informanten kan då inte förstå och inte heller processa efter sin nivå.
En tredje förklaring kan vara att informanterna haft svårt att avgöra vilken satsdel ordet låg tillhör
och på så sätt inte lyckats placera detta i rätt ordföljd. Låg är ett svårt verb i preteritumformen och
skulle lika gärna kunna vara ett adjektiv. De båda senare resonemangen ses som en bekräftelse på
Erlams (2006) tes om fokus på innehållsbetydelsen.
Enligt Pienemann (1998) är det först när ett ord inkorporerats som det kan processas i plural eller
bestämdhet eller tempus eller ges kongruens eller rätt plats i frasen för att senare processas i
satsen så att ordföljden blir rätt, såväl i huvudsats som i bisats. En korrektiv elicitering prövar alla
dessa moment, enligt undersökningsresultatet, men bara om det är en struktur som innehåller
45
kända ord. Här finns alltså ett konstruktionsdilemma när man gör testmeningar: använd bara
kända ord men helst inte i tidigare inlärda konstellationer!
I bakgrunden, i avsnittet om fonologiska aspekter på andraspråksinlärningen, pekas på viktiga
skillnader mellan de svenska och de arabiska språkljuden. Enligt Flege (1987) saknar arabiskan
bokstäverna p och v samt retroflexerna rt/rd/ng, liksom konsonantkluster i ansatsen. Detta är
problem som lärare ofta möter i klassrummet när arabisktalande ska läsa texter på svenska. Det tar
dessutom lång tid för dem att automatisera svenska avkodningssystem. Hur påverkar detta deras
förmåga att hantera undersökningens testmeningar? Att kunna identifiera ett ljud och processa det
efter kategori är en av de parallella processer som pågår i vårt medvetande när vi använder språk
enligt Pienemann (1998). Sambandet mellan imitationsförmåga och skriftlig förmåga som visas i
figur 4.9 ser ut att följas åt i undersökningen. Det tycks ge stöd för uppfattningen att perception
och muntlig förmåga utvecklas parallellt med förmågan att utrycka sig i skrift. En diktamen på
undersökningens testmeningar hade förmodligen avslöjat informanternas svårigheter och
svagheter enligt ovan, men sammanfattningsvis bör inte fonetiska skillnader mellan svenska och
arabiska ha stört utfallet i undersökningen av informanternas muntliga produktion.
Ett lägre utfall i den muntliga produktionen kan bero på att de tekniska förutsättningarna inte
förelåg. Fler informanter klagade på för låg ljudvolym. Resultatskillnad kan också bero på att
informanterna använde sig av explicita, dvs. ej automatiserade kunskaper, i sin skriftliga
produktion. En kunskap de inte kunde utnyttja i de övriga mätningarna. Enligt tabell 4.11 är det
åtta informanter, varav två kontrollpersoner, som presterar högre i någon av de båda muntliga
mätmetoderna än i skriftlig produktion. Om korrektionsmetoden kräver att kunskaperna de
använder är implicita innebär detta att det också kan produceras skriftligt. Tidigare har bristerna i
det skriftliga materialet beskrivits eftersom det inte provocerade informanten att använda sig av
nivå fem. Det blir då högst troligt att de informanter som presterar högsta nivå inom korrektion
också klarar att producera detta skriftligt trots att de bara hade nivå fyra i denna undersökning.
Enligt Erlam (2006) är ett eliciteringstest utformat så att det mäter den implicita förmågan hos
informanten genom att fokusera på innehållsbetydelsen. Det korrektiva momentet blir då spontant
och underordnat.
Resultatet tyder på att det finns en inre utvecklingsgång (built- in syllabus) i enlighet med Corder
(1967). Pienemanns processbarhetsteori definierar de olika stegen och ger en korrekt beskrivning
av de olika nivåerna. Slutsatsen blir att korrektiv elicitering är ett användbart diagnostiskt verktyg
i klassrummet eftersom denna mätmetod gav högst validitet.
46
I jämförelsen mellan uppnådd nivå och vistelsetid i Sverige visar undersökningen inget entydigt
samband men förmågan till korrektion tycks utvecklas med vistelsetiden. Majoriteten av de som
har vistats längst i Sverige har också uppnått högst nivå inom de olika mätområdena. Detta känns
rimligt från ett allmänt antagande att det sker en kontinuerlig inlärning över tiden. Tabell 4.11 och
figur 4.4 tolkas som att förmågan till korrektiv elicitering ökar med längre vistelsetid. Det är
intresseväckande att fyra av informanterna som varit i Sverige i så lång tid som 72 månader (6år),
inte behärskar mer än nivå tre i korrektiv förmåga, se figur 4.4. Det innebär bland annat att de inte
kan hantera spetsställning korrekt, inte heller ordföljd med negation i bisatser. Det är ett
betydande språkligt handikapp vid en tidpunkt då de flesta invandrare har lämnat allt vad
språkutbildning heter bakom sig. Det är också intressant att vid imitation och skriftlig produktion
är resultaten väldigt blandade och verkar sakna samband med vistelsetiden, se tabell 4.10.
Exempelvis uppnår Sahib nivå fyra i skriftlig produktion efter två månader och Sara, Asel och
Zetam samma nivå i imitation efter fyra månader. Ingen av dessa informanter når samma resultat i
korrektion. Nivå 4 i korrektion uppnås som tidigast efter sju månader och med undantag för Dema
har de informanterna också klarat samma eller högre nivå i de andra mätmetoderna. Resultaten
tyder på att explicita kunskaper som kan mätas genom skriftlig produktion lärs in i mycket
varierande takt medan kunskapen behöver en viss tid för att bli implicit, se tabell 4.10 och 4.11.
Undersökningen visar att eliciterad korrektion är en metod med god validitet som visar faktisk
nivå hos våra informanter. Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att bedöma hur den
enskilde informantens inlärningsprofil har sett ut över tiden. Bakom de olika utfallen döljer sig
förmodligen både olika lärstilar, tidigare utbildning, sfi-undervisning i Sverige, ålder och social
situation för informanten. Detta ligger dock utanför ramen för undersökningen.
5.1 Testmetodens reliabilitet
Ett övningsmaterial som hade gjort informanten mera bekant med testmetoden innan den
användes hade förmodligen höjt reliabiliteten, liksom en betydligt längre testserie i likhet med
Philipssons. Exempelmeningar i skriven form som informanten fått bedöma riktigheten av hade
troligen varit en bättre parallell till den muntliga eliciteringen.
I bakgrunden med fonologiska aspekter och i diskussionen har påvisats några av problemen när
det gäller relevant testmaterial för arabisktalande. Det arabiska språket skiljer sig mycket från det
47
svenska språket. En kritisk invändning mot eliciteringsförfarandet kan vara att ett antal
testmeningar skapats med stigande fonetisk svårighetsgrad och att detta ger ett utfall som tycks
stödja processbarhetsteorin. I analysen av vilka skillnaderna mellan språken är, visas att så inte är
fallet.
En förklaring till avvikande mätresultat kan vara att informanterna kände sig nervösa i en ovan
situation, samt att de hade svårt att uppfatta meningarna vid eliciteringen. De klagade på för låg
ljudvolym. Uppgifter saknas om någon av informanterna hade hörselskador. Några informanter
var påtagligt nervösa och oroliga i testsituationen. Att lämna klassrummet och sitta tillsammans
med en obekant person i en ny miljö bidrog förmodligen till deras resultat inledningsvis.
5.2 Framtida forskning
Resultatet av undersökningen tyder på ett samband mellan informanternas förmåga att korrigera
och imitera och deras faktiska nivå enligt processbarhetsteorin. Resultatet är ett stöd för
teoribildningen i processbarhetsteorin att strukturer lärs in i en viss naturlig ordning. Det känns
angeläget att dels utveckla ett större testbatteri enligt den struktur som använts i undersökningen,
dels för att pröva metoden på en större grupp informanter, gärna med andra modersmål än
arabiska. Enligt tidigare forskningsarbeten, som till viss del redovisas i uppsatsen, sker
interimspråksutvecklingen på ett likartat sätt oberoende av förstaspråk.
En framkomlig väg att utveckla ett testmaterial är förmodligen att utveckla testmeningar
tillsammans med eleverna, då det ganska fort upptäcks om svårigheterna ligger på fonetisk eller
syntaktisk nivå. Med ett större testpaket höjs reliabiliteten/validiteten, genom att enstaka
konstruktionsmissar inte får så stor påverkan på resultatet. Ett större testpaket minskar även risken
för en gradvis inlärning av testfraser hos eleven. Att som lärare ha tillgång till ett enkelt och
effektivt testverktyg känns angeläget. Språk är nästan oändligt mångfasetterat och därmed även
metoderna att lära ut det. Som pedagog kan man ibland känna att uppgiften att leda studenten
framåt i dennes studier som övermäktig. Vad är relevant för min student här just nu, vad måste
läras först och finns det någon naturlig inlärningsgång? Att se över våra pedagogiska verktyg så
att vi jobbar efter processbarhetsteorins nivåer känns rätt, att arbeta i enlighet med en inre
utvecklingsgång gör oss effektivare.
48
6 Slutsats
Syftet med undersökningen var att undersöka om andraspråksinlärare klarar av att korrigera eller
imitera strukturer som de inte producerar i fri skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins
(PT) nivåer. Utfallet av den eliciterade imitationen stämmer tämligen väl med övriga utfall, men
resultatet visar att korrektiv elicitering är den metod med högst validitet när det gäller att fastställa
implicita kunskaper och därmed faktisk PT-nivå hos en informant. Undersökningen ger stöd för
uppfattningen att korrektiv elicitering kan utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i
klassrummet och därmed ge en undervisning som följer en naturlig utveckling enligt Pienemanns
processbarhetsteori.
49
Litteratur
Abrahamsson, T & Bergman, P, 2005: Tankarna springer före - att bedöma ett andraspråk i
utveckling. Stockholm: HLS förlag.
Barth Magnus, G & Tawaefi, L, 1989: Arabiska. En Kontrastiv Beskrivning. Åke
Viberg (red.) Arlöv: Berglings.
Clahsen, H, Meisel, J, Pienemann, P: 1983: Deutsch als zweitsprache: der spracherwerb
ausländischer arbeiter. Tubingen: Narr
Corder, P, 1967: The significance of learner´s errors .IRAL5. S. 161-169.
Eklund Heinonen, M, 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig språkfärdighet
hos vuxna andraspråksinlärare. Västerås: Inst. F nordiska språk. Uppsala universitet.
Erlam, R, 2006: Elicited Imitation as a Measure of L2 Implicit Knowledge: An
Empirical Validation Study. Applied Linguistics 27/3. S. 464-491.Oxford University Press.
Flege, J, 1987: The production of “new”and “similar”phones in a foreign language: evidence for
the effect of equivalence classification. J. Phonetics15. S. 47-65.
Gathercole, S & Badderley, A, 1993: Working Memory and Language. Hove,
UK: Lawrence Erlbaum Associates.
Hamayan, E, Saegert, J, Laraudee, P, 1977: Elicited imitation in second language learners.
Language and speech 20. S. 86-97.
Hammarberg, B, 2004: Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Svenska som
andraspråk –i forskning, undervisning och samhälle. (Red) Hyltenstam, Kenneth &
Lindberg, Inger, 2004. S. 25-78. Studentlitteratur.
Hyltenstam, K,1977: Implicational patterns in interlanguage syntax variation. I Language
learning 27. S. 383-411.
Hyltenstam, K, 1979: Kontrastiv analys, språktypologi. I: Hyltenstam, Kenneth, (red.):
Svenska i invandrarperspektiv. Liber läromedel.
Kotsinas, U, 2005: Invandrarsvenska. Uppsala: Hallgren och Fallgren
Maho, J, 1996: Datainsamling genom språkelicitering. I: Lingvistisk metod. Inst. f
lingvistik, Göteborgs Universitet.
Philipsson, A, 2007: Interrogative clauses and verb morphology in L2 Swedish. Theoretical
interpretations of grammatical development and effects of different elicitation
techniques. Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Pienemann, M, 1998: Language processing and second language development. Processability
theory. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins publishing company.
Saville-Troike, M, 2006: Introducing second language acquisition. Cambridge: Cambridge
university press.
Selinker, L, 1991: Rediscovering interlanguage. London: Longman.
Viberg, Å, 1987: Vägen till ett nytt språk. Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv.
Stockholm: Natur och kultur.
50
Bilagor
Bilaga 1
Bildserie som underlag för fri skriftlig produktion
51
Bilaga 2
Imitationsmeningar
Nivå 1
1 Jag dricker kaffe, te, vatten och Cola.
2 Han talar svenska, engelska och arabiska.
Nivå 2
3 Bebisen sover i sängen på natten
Nivå 3
4 Hundarna låg på gatan i den varma solen.
5 Nu jag ska inte skriva ett långt och tråkigt brev.
6 morgon jag ska skriva många nya brev.
Nivå 4
7 Hennes artiklar är långa och tråkiga.
8 Idag gick de stora hundarna på gatan.
Nivå 5
9 Jag vill ha datorn som inte är trasig.
10 Mina elever blir glada när jag inte är arg.
52
Bilaga 3
Korrektionsmeningar
Nivå 1
1 Jag kaffe, te, Cola och vatten dricker.
2 Han svenska, engelska och arabiska talar.
Nivå 2
3 Bebisen i sängen på natten sover.
Nivå 3
4 I det varma solen hundarna liggade på gatan.
5 Inte nu jag ska skriva ett långt och tråkigt brev.
6 Imorgon jag ska skriva många nytt brev.
Nivå 4
7 Hennes artiklar är långa och tråkig.
8 Idag de gick stora hundarna på gatan.
Nivå 5
9 Jag vill ha datorn som är inte trasig.
10 Mina elever blir glada när jag är arg inte.
53
54
55
