Det är sommar, och när detta

läses är 5-dagars slut, och det har

väl varit ganska "snärjigt" med

både det ena och det andra. Jag

tänkte att Karl-Johan kanske inte

har så mycket stoff till detta BOK-

info, så jag beslöt att skriva om

mitt släktforskande. Kanske det

roar någon, annars så får ni väl

bläddra förbi dessa sidor.

Intresset för att släktforska baraökar och ökar. Det har jag i allafallläst nånstans. Säkert är det så, förmånga verkar intresserade av att fåveta mer om sina rötter. Så kännerjag själv när jag pratar med vänneroch bekanta, även om visserligen endel är totalt ointresserade.

Men HUR börjar mansläktforska...

Själv har jag nog länge varitganska nyfiken på mina anor. Mendet har ju hela tiden känts så...krångligt! "Hur gör man" är ju denstora frågan. Och det tar tid... ochman måste bege sig till Vadstena...Och hur gör man när man välkommer till Vadstena... Det tro sjut-ton att det kändes krångligt! Visserli-gen är de flesta kyrkböckerna idagtillgängliga på internet, och man kanju då släktforska hemifrån. Men detkostar pengar, man bokar prenumera-tion (till en viss månadskostnad) påwww.genline.se. Men då missar manju charmen med att släktforska påslottet i Vadstena,samt att man antagli-gen känner viss pressatt utnyttja prenume-rationen.

Själv så lärde jag jukänna Gunilla Kind-berg i samband medvåra torpturer, och attbesöka landsarkivetför första gången till-sammans med enlämpligare person änGunilla, ja det måstevara omöjligt! Gunillahade snart förklarathur jag skulle göra,och det tog inte så

himla lång tid förrän jag hadefattat en hel del... Det är klartatt jag kört fast många gångermen Gunilla har alltid vetatpå råd. Dessutom är hon feno-menal på att tyda gammal-svenska vilket ju kan vara ettproblem för gemene man.Och prästen var i många fallinte så noga med textningen.

Men det är klart att detmåste vara lättare att börjasläktforska om man vet någonsom kan fungera som lärare.Det är säkert betydligt lättareän att läsa och försöka lärasig själv.

En släktforskare blir aldrig klarI dag har jag fått ihop ett ganska

imponerande släktträd vill jag påstå.Även om jag absolut inte är färdig,För alla släktforskare vet, att färdigblir man knappast aldrig! Men en heldel intressanta och spännandeförfäder har jag hittat, väl värda attberätta om.

Mitt släktträd har jag fått fram påett flertal olika sätt. Ska det varariktigt så bör jag ju kolla alla dessauppgifter själv, många namn ärnämligen uppgifter som andra har fåttfram, men jag vill bra gärna utgåifrån att de är riktiga... På följandesätt har släktforskningen växt fram:

� Vid mina besök på landsarkivet iVadstena har jag förstås hittat

flera förfäder. Iblandflyter forskningen pålekande lätt, medandet andra gånger kanvara lite motigt. Vidvissa besök börjarman forska på enperson, och manföljer personen bakåti tiden med hjälp avhusförhörsböckerna.Detta kan bli otroligttidsödande mångagånger, det vill sägaom personen vardräng eller piga ochflyttade från gård tillgård. Målet är ju att

komma bakåt så att barndomshem-met hittas, och därmed namnen påföräldrarna och syskonen. Det kanvara tålamodskrävande, menklockan går otroligt fort pålandsarkivet! Det är väl ett bevispå att det är kul, och på något sättkänns det som om man blirkompis med personen man följer.Man blir nyfiken på honom/henneoch man önskar att man kunderesa tillbaka i tiden och träffapersonen.

� Min systerdotter Fanny har enpojkvän som också sysslat mycketmed släktforskning. Plötsligtmailade han mig ett släktträd därmin farfar fanns med, ochförfäderna fortsatte långt bakåt, jaända till 1500-talet. Där finns enhel del prästsläkter, kyrkoherdaroch annat fint folk... Med hjälp avinternet och anbytarforum hadehan fått fram dessa namn.Släktforskare hjälper ju gärnavarandra.

� Och tack vara alla dessa ovanliganamn och kända prästsläkter såhar jag själv kunnat surfa runt påinternet och komplettera minsläktforskning. Alltså genom att"googla" namnen (söka på namneni en sökmotor). På svenskasläktforskarförbundets hemsida"Rötter" (www.genealogi.se) harjag hittat några av mina förfäder.Där kan man efterlysa sina anor

Johanssons har inte bara pigor och drängar i släkten!

Några rader om släktforskning ochJohanssons förfäder...

Även far och mor har varit med till Vadstena somni kan se på denna något suddiga bild. Far

upptäckte här varför hans barndomshem hettaAdolfshem. En Karl-Johan Adolfsson bodde i

torpet som tidigare visade sig ha varit soldattorp

Denna tavla finns iGammalkils kyrka. Det är ett

äreminne över PetrusSvenonis Kihlman. Och somjag härstammar från i rakt

nedstigande led...

Jag har inte besökt Gårdsby (somligger inte långt från Växjö) för atttitta efter stenen, men kanske det kanbli av någon gång. Bengt Baazius varmin ff fm ff fm fm ff.

En annan intressant kille varBrodde Jacobsson, och han var minff fm ff fm ff f. Följande rader harjag hittat om Brodde:

Gränsinspektör i Markaryd, post-bonde och gästgivare, tillikalänsman i Sunnerbo häradsting. Hanvar Gustaf II Adolfs och Axel Oxen-stiernas förtrogne kunskapare ochspion vid Sveriges sydgräns ochingick i ett välutvecklat spionerisys-tem. Bland hans mångaförtroendeuppdrag märks också be-

fattningen som Gränstullsinspektör.All post ner till Europa gick före1646 över Markaryd. Närpostväsendet fick en fast form genom1638 års riksdagsbeslut erhöll Mar-karyd status som poststation ochBrodde blev ”ordinariepostmästare". Efter Broddes död flyt-tades postkontoret till Halmstad medsonen Jacob Broddesson sompostmästare. Redan vid faderns död1610 började Brodde bygga upp sinmed tiden ansenliga förmögenhet,huvudsakligen i mark och gårdar.

Äreminne över en annananfader...

Präster på den tiden gifte sig jugärna med folk från samma börd. Detvill säga från en annan prästsläkt.Många av mina förfäder kommer frånGammakil och där föddes farfar,liksom hans far, och där föddes ochdog också Petrus Svenonis Kihlman.Han var komminister i Skänninge1660, och kyrkoherde o komministeri Gammalkil. Av en slump upptäcktejag på Wikipedia, uppslagsboken pånätet, att i Gammalkils kyrka hängerett äreminne i form av en ovalträtavla över komminister Petrus Sve-nonis Kihlman. Tänk, det kanske jufanns en målning på min ff fm ff ffff! Vid första besöket i kyrkanhittade jag aldrig tavlan, den var juinlåst i sakristian. Det fick bli ett nyttbesök, och då hade jag först tagitkontaktat med vaktmästaren och som

Som släktforskare är det spännande med gamla kort. Och det är väldigt viktigt attdokumentera vilka det är på korten, tids nog finns det ju annars ingen som kan

svara på detta! Här ses familjen Johansson med Anna Charlotta och Anders Peterlängst fram. Bakom dom står Gunnar, Maria, Signe, Ester, och sist min farfar;

Albin.

Så här kan det se ut på läsapparaten när man släktforskar. Här ses Lunta Storgårdi början av 1900-talet. Först är det något överstruket, men sen följer Anders Peter

Johansson (farfars far). Därefter H (som betyder hustru) Anna CharlottaJohansson. Sen följer barnen d (dotter) Anna Maria, s (sonen) Anders Albin (farfar)

och därefter Ester, Signe och Gunnar. Årtalen i första kolumnen är födelseåret(1861 på Anders Peter) följt av datum. Sen ser man var de föddes och till höger att

de kom från Sjögestad den 23/3 1917.

och på så sätt få hjälp. Det har jagsjälv aldrig gjort, men jag harändå haft nytta av dettaanbytarforum. För här fick jag tillexempel av en slump se namnetSven Norrbom, en av minaförfäder! Men här fanns ocksåuppgifter på några nära anhörigatill Sven, namn som jag saknade.

� Min far har en kusin, JanWollhed, som har släktforskat endel enligt far och mor. Jag beslötmig för att ringa honom, och detslutade med att jag och far besöktehonom i hemmet påÖstgötaslätten. Jan hade tyvärrinte sin forskning i datorn (enforskning han haft hjälp med),men väl på papper och jag fickkopior på alltihopa.

Minnessten rest över minanfader!

Att jag har så mycket "fint folk"som anfäder var ju kul! "Dä va pigoro drängar. Pigor o drängar. Pigor odrängar, så långt man kunde se! Ja,så sjunger Lundell i en låt, men i minantavla finns alltså inte bara pigoroch drängar. Mina förfäder heter juså fint som Baazius, Kihlman, Kry-lander, Tollstadius och Markman.Bengt Benedictus Jönsson Baaziusföddes i Gårdsby 1549 och dog påsamma ort 1600. De här raderna harjag hittat på nätet:

Över honom läto sönerna år 1628på Gårdsby kyrkogård lägga engravsten (ännu bevarad) medpåskrift och en uthuggen ekegrenmed 3 ollon, vilket uttryckligen sägesha varit Baaziernas vapen för 100 årtillbaka".

ordnade så vi kom in i sakristian. Nuvar det ingen målning på min gamlasläkting, däremot en tavla med enmassa text på latin. Men helt klartmåste denne Petrus, min förfader havarit en viktig person...

När jag har berättat om dessaviktiga personer för vänner så brukarde ju förstås undra vad det var somsedan gick snett... Hur kunde det gåså pass mycket utför! Ja, det kan manju fråga sig, men man får väl hoppasatt det var någon som inte tittade såmycket på titlar utan kanske valde sinpartner för kärleks skull...

Mörsare; artilleripjäs ochanfader

I min släkt finns också en hel dellivgrenadjärer. Farfars farfars farhette Carl Mörsare. Mörsare; det varju en äldre typ av kortpipigartilleripjäs. Carl föddes i Normlösaoch var soldat där ute på slätten.Sonen hette Johan Carlsson Mörsare.Och det är ju efter denne Johan somsläkten fått namnet Johansson. Hanbosatte sig i Gammalkil och fick medhustrun Karin Carlsdotter sonen An-ders Peter Johansson, min farfars far.Men TÄNK om de behållit namnetMörsare, och inte valt son-namn eftersina fäder... Klas Mörsare, det låter...hm, kanske inte så kul ändå...

Nils Råss skrev dagbok!I Lindås,

Kråkshult somligger i Smålandoch sydost omBruzaholm föddes1753 Nils Råss.Denne Nils varkorpral, och hanvar med ommycket... Det vetvi för han skrevnämligen dagbok!Och dagbokenfinns bevarad, och lär vara inlåst påbiblioteket i Linköping. Så sa farskusin Jan Wollhed, och på nätet harjag läst att den ska finnas påLinköpings stadsbibliotek. Jan Woll-hed lyckades i allafall, på något sätt,ändå få ta del av dagboken, och jagfick kopior på en renskrivning avden. Nils Råss var med om ett stortslag vid Lübeck, och den 6 november1806 skriver han i dagboken en kortnotering att Nils Sköld blev skjutenav en kanonkula på ett skepp utanför

Lübeck. Nils Sköldvar Nils Råss son!Vid detta slag stor-mades Lübeck avfransmänen, och påm o t s t å n d a r s i d a nfanns en viss JeanBaptiste Bernadotte,alltså den blivandesvenske kungen ochsom i Sverige ficknamnet Karl XIV Jo-han. Så vem vet, men det KAN havarit den blivande svenske kungensom sköt min förfader!

Att det verkligen var på detta sättfår jag bekräftat på www.wikipe-dia.se. Där hittade jag denna faktaom slaget:

Efter preussarnas nederlag vidJena kastade sig Blücher med om-kring 20 000 man in i Lübeck, den 5november 1806, men redan följandedagen stormades den av Blücherförsvarade staden av Bernadotte,Soult och Murat under en häftiggatustrid och blev härjad under tredagar. En vid staden befintlig svensktrupp på omkring 2 000 man underöverste C. A. von Morian blev be-skjuten under försöket att på fartygsmyga sig utför Trave ochtillfångatogs. Lübeck var sedan be-satt av fransmännen och införlivades

i december 1810med kejsarriket.

På en annanplats med faktaom årtalet 1806läser jag:

6 november -Svenskarna bese-gras avfransmännen un-der Jean Bap-tiste Bernadotte islaget vid

Lübeck.Här dog alltså farfars mormors

morfar, Nils Sköld, men vad som gördet hela lite... speciellt, äratt Maja Nilsdotter, somvar hustru till Nils Sköld;den 18 april 1807 föddeen dotter. Då kom StinaMaja Nilsdotter tillvärlden, min farfars mor-mors mor, detta drygt 5månader EFTER fadernsdöd. Det är ju tur att NilsSköld varit hemma hos

sin hustru innan han for ut i kriget,annars så hade ni ju inte läst dessarader..

Nils Råss krigsfånge i fyra år!Men hur gick det för Nils Råss? Jo

han blev tagen som krigsfånge där iLübeck, och fick vandra enormasträckor i bland annat nuvarandeTyskland. I dagboken framgår vand-ringen tydligt, och jag har sett medhjälp av en bilkarta över Europavilken enorm sträcka som vandradesoch jag har kunnat pricka invandringsvägen ort för ort. Ur papp-ren från dagboken läser jag också:

Tillfångatogs under fälttåget åtTyskland och satt i fransktfångenskap åren 1806-1810. Deltog ifälttåget åt Norge 1814. Innehadetapperhetsmedalj. Erhöll 1817 afKarl XIV Johan 15 kronor jemtetillstånd att utan tjenstgöring fåinnehafwa sitt boställe och lön undersin återstående lefnad. Under sittwistande i Norge erhöll han swårafrostskador i fötterna, hwarföre hantransporterades till Uddewalla sjuk-hus, der tårna och högra fotenbortbrändes med glödgade jern. Dog1818 efter en 47:årig krigarbana,ledsagad af högre och lägre befälsamt två korporalskap till sitt hvilo-

Bäckstugan, belägen strax bortanför Ulrika, ganska näravägen mot Rimforsa. Här föddes 1862 farfars mor Anna

Charlotta.

"Lübeck stormades av den franska arménden 6 november 1806" står det underdenna bild på internet, och som jag

"lånat"... Ett slag där Nils Sköld, minanfader dödades.

Råsshemmet (eller Råshemmet) där Nils Sköld avled1818. Överst en vägskylt som idag visar vägen till

torpet, och underst ses torpet på häradskartan.

rum, der salut gafs.Nils Råss belönades alltså av

svenske kungen för sina insatser ikriget, kungen som han ju tidigarekrigat mot och som dessutom KANha skjutit sonen! Nils Råss dog iRåsshemmet, ett före detta soldattorpsom finns kvar än i dag. Det liggerstrax utanför Svinhult i Ydre.

Barnadödligheten var storAtt det var fattigt och eländigt i

torpstugorna förr märker man snartmedan man släktforskar.Barnadödligheten var ju enorm. Mankan ju fråga sig hur det äkta paretPer Gustaf Ekström och KarolinaAndersdotter kände det egentligen.de fick följande barn:� Karl Gustaf (blev troligen vuxen)� Anna Karolina (min farmors mor)� Hilda Wilhelmina (blev 10 dagar)� Hulda Albertina (blev 1 månad)� Hjalmar Sigfred (blev 7 månader)� Hjalmar Emanuel (blev 2 månader)� David Johannes (blev 4 månader)� Simon Petrus (blev 8 månader)� Elin Maria (blev troligen vuxen)

De fick alltså sex barn i följd inomknappt nio år, och där ingen bleväldre än 8 månader. Dessutom dogPer Gustaf 1891 tre år efter att sistadottern föddes. Han blev bara 45 år.

Intressant att besöka torpenJa, det var en liten del av det som

jag har hittat under mittsläktforskande. Många frågar sig"vad spelar det för roll" vadförfäderna hette eller bodde. Ochvisst; så kan manse det, men det ärväldigt spännandenär ättlingarnaplötsligt dykerupp på skärmenpå läsapparaten."Där är dom!Mina förfäder!"Än merspännande blirdet ju om man ärka r t in t resseradockså. Det är all-tid kul att hittatorpet som man följt på läsapparatenockså på den gamla häradskartan.Och sen gör man en jämförelse medden moderna terrängkartan för att seom torpet finns med där också. Detgör det oftast inte, men det händer.Jag är nu väldigt sugen på att begemig till Närke, alldeles vidÖstgötagränsen, för där föddes Emi-lia Lovisa Johandotter 1876. Det var

min mormors mor, och hon dog1951. Hon föddes i torpet Björnhällaoch i detta torp var såväl Emilias farsom farfar torpare. Björnhälla stårsom kursiv stil på terrängkartan. Detfinns alltså inte kvar, men resterna avtorpet borde vara tydliga.

Många av förfädernas torp ärborta. Till exempel soldattorpet vidSkiestad, Gammalkil där farfarföddes, på platsen finns i dag ettnyare hus. Men Bäckstugan vid Ul-rika finns kvar. En söt liten stuga därfarfars mor, Anna Charlotta föddes

1862. Däremothittade jag interesterna av Toll-storp där AnnaCharlottas far,skomakare An-ders Peter Isaks-son bodde medsin familj. Fårnog göra ett nyttförsök att hittalämningarna...

Stugan där far-mor föddes hörtill de som finns

kvar, men där har bebyggelsen verk-ligen trängt sig på. Det ligger alldelesvid ett eljusspår i Vikingstad.

Farfar intervjuades 1969Min farbror Rune var väldigt

förutseende och gjorde 1969 en inter-vju med min farfar Albin med sinrullbandspelare. Det är en riktig skattsom det är väldigt roligt att lyssna till

idag. Inspelningen har förts över tillkassett och jag har ganska nyligenöverfört intervjun till datorn. Farfarberättar många barndomsminnen. Hurde flyttade till olika platser. Och omskolåren och andra händelser. Tillexempel hur han som riktigt unggrabb var med till Mantorp och förförsta gången fick se tåget. "Jag varså rädder så jag skalver", berättarfarfar...

Funderar du på att släktforska såtycker jag absolut du ska börja. Detgår ju alltid att börja lite försiktigt.

Ett dataprogram måste man ha för att dokumentera och hålla ordning påsläktforskningen. "Min släkt" fungerar alldeles utmärkt! Det kan man tanka ner på

www.dannbergsdata.se

Stp står det på den gamla häradskartanfrån 1870-talet strax nordost om Skiestad,beläget alldeles norr om Gammalkil. Där

föddes farfar Albin Johansson 1890. och en bra början är alltid att surfa inpå Rötter, alltså www.genalogi.se.Där finns mycket tips om hur mankommer igång. Där finns också tu-sentals bilder i porträttsamlingen, ochatt läsa på anbytarforum är ju alltidkul. Lycka till!

Klas

Björnhällen (eller Björnhälla) i Närkenära Östgötagränsen tycks vara borta.Torpet brukades av mormors morfar,

plus dennes far.