2

Genrepedagogik i svenska som andraspråksundervisningen

BTerese AnderssonTiia Ojala

SMAKPROV

Terese AnderssonTiia Ojala

- raka vägen!

Författare till Jalla – raka vägen! är Terese Andersson och

Tiia Ojala. Terese är förstelärare i svenska som andraspråk,

legitimerad coach samt föreläsare. Sedan fler år tillbaka har

hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald. Tiia Ojala är

läromedelsförfattare, legitimerad coach, föreläsare samt före

detta förstelärare i svenska som andraspråk. Hon har även

vunnit ett läromedelsförfattarpris Lärkungen 2014.

Innehållsförteckning

Att arbeta med krönika 6

Att skapa förförståelse 6

Att läsa och förstå 8

Att göra textkopplingar 9

Att veta om krönika 8

Att träna grammatik 14

Att skriva tillsammans 15

Att skriva egen krönika 16

Att jämföra texter 17

Att ge och få respons 18

Att bedöma en text 18

Att utvärdera 20

Att arbeta med deckarinledning

Att arbeta med lyrik

Att arbeta med novell

Att arbeta med att hålla tal retorik

Att arbeta med debattartikel

Att arbeta med boksamtal

Jalla – raka vägen ger dig ett rikare språk!

Var så god! Här är din nya bok i svenska som andraspråk. Att få en snabbare språkutveckling vill alla oavsett bakgrund. Här har du chansen!

Ett rikare språk får du med hjälp av Jalla – raka vägen. Bokens aktuella texter engagerar och inspirerar dig och utmanar ditt språk. I varje kapitel tränar du din

läsförståelse, din ordförståelse, din muntliga förmåga och ditt skrivande. Materialet ger dig stöd och tydlig struktur hela vägen genom skrivmallar, checklistor och kamratrespons.

Dessutom som ryggrad har du genrepedagogikens cirkelmodell med dess fyra faser.

Jalla – raka vägen ställer höga krav på dig och får ditt språk att lyfta. Jalla! Dags att jobba!

Lycka till!

Terese Andersson och Tiia Ojala

1Förförståelse

3 Gemensam

text

4 Individuell text

2Modelltext(er)

Texttyper Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 (Lgr 11, svenska som andraspråk)

Att arbeta med novellAtt arbeta med deckarinledningAtt arbeta med debattartikelAtt arbeta med krönikaAtt arbeta med boksamtalAtt arbeta med att hålla talAtt arbeta med lyrik

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsaks­samband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.

Att arbeta med lyrikAtt arbeta med boksamtal

Eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då till viss del underbyggda slut­satser om samband mellan verk och upphovsman.

Att arbeta med novellAtt arbeta med deckarinledningAtt arbeta med debattartikelAtt arbeta med krönikaAtt arbeta med boksamtalAtt arbeta med att hålla talAtt arbeta med lyrik

Att arbeta med novellAtt arbeta med deckarinledning

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

Att arbeta med debattartikel Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Kunskapskrav svenska som andraspråk

4

Att arbeta med att hålla talAtt arbeta med lyrik

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fung­erande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bear­beta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Att arbeta med novellAtt arbeta med deckarinledningAtt arbeta med debattartikelAtt arbeta med krönikaAtt arbeta med bokrecensionAtt arbeta med att hålla talAtt arbeta med lyrik

Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och dis­kutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fung­erande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Att arbeta med lyrik Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträ­dande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.

5

6 KRÖNIKA

Att skapa förförståelse1 Diskutera

• Vad gör flickorna på bilden?

• Vad tror du de säger till varandra?

• Vad händer i resten av klassrummet?

• Vad tycker du om mobiler i klassrummet?

Att arbeta med krönika

I DETTA KAPITEL FÅR DU VETA:

� vad en krönika är

� hur du skriver en krönika

� hur du formulerar argument

� hur du refererar till en källa

� vad bildspråk och retoriska frågor är

� vad nominalisering är

SAMTIDIGT TRÄNAR DU PÅ ATT:

� läsa texter

� diskutera texter

� förstå texter

� göra textkopplingar

� jämföra texter

� ge och få respons

� bearbeta en text

� bedöma en text

� utvärdera eget arbete

Krönikor har skrivits i alla tider. Förr i tiden skrev man krönikor om kungar och viktiga släkters liv till skillnad från idag. Idag handlar krönikorna mer om att kommentera den tid som vi lever i. Den som skriver krönikan kallas för krönikör. Ordet krönika kommer från latin och betyder tid.

KRÖNIKA 7

2 a Slå upp orden och skriv en förklaring till orden.

Förklaring

ett mandat

att om händerta

en flumskola

en distraktion

att distrahera

ett ordalag

att debattera

att tillåta

b Skriv meningar med orden.

Egna meningar

ett mandat

att om händerta

att debattera

en tillåta

att distrahera

generande

8 KRÖNIKA

Hur svårt kan det vara att förbjuda mobilerna?

Att läsa och förstå3 Högläs krönikan

Jag vill inte vara Siewert Öholm här, men diskussionen rörande mobiltele fonernas vara eller icke i våra skolor gör mig alldeles mörk i själen.

Jag har inte följt det så noga förrän nu. Bara sett debatt artik lar fladdra förbi. Men det förhåller sig alltså så att lärare inte har tillåtelse att förbjuda mobiltelefoner på lek­tionerna. En lärare får bara omhänderta en mobiltelefon om den stör lektionen.

Det borde man väl förstå utan en under­sökning, att mobil telefoner är distraktioner? Styrkta av denna statistik vill rege ringen nu ”titta på” det här. I oklara ordalag säger de att de vill titta på möjligheten att ge lärarna till­låtelse att omhänderta mobiltelefoner i”före­byggande syfte”.

De vill ”titta” på det.Hur svårt kan det vara?Det är väl bara att säga att från och med

nu får det inte existera mobiltelefoner i klass­rum någonstans i Sverige. De får inte finnas i någons händer, inte i väskan, inte ens i fick­an. Låt eleverna ha telefonerna på rasterna

om det nu är så otroligt viktigt för dem, men klassrummen från norr till söder är mobil­fria zoner.

Men, nä, politikerna är inte överens. Någon idiot på vänster kanten kallar mobil­förbudsförslaget ”teknik fientligt”.

Det finns också rektorer som slår bakut och tycker att mobil telefonen är ett vik­tigt hjälpmedel för barnen. Och föräldrar protesterar – för de vill kunna få tag i sina barn.

Det här är så dumt att det är generande.Vi vuxna kan inte hantera mobiltelefoner.

De distraherar oss och gör oss till sämre människor.

Om inte vi klarar det, hur tänker vi då att barnen skulle göra det?

Alex Schulman, 2015-11-01 Aftonbladet

Fakta argument är objektiva och baseras på ren fakta som t ex forskning eller statistik.

Objektiv betyder att man är neutral till en åsikt. Objektiv är mot­sats till subjektiv.

Känsloargument baseras på dina egna känslor och tankar. Denna typ av argument är personli­ga och har som syfte att väcka känslor hos läsaren.

Erfarenhets argument baseras på egna eller andras erfarenheter men saknar grund i forskning eller statistik.

• Vem skriver krönikan?

• Vilken åsikt har krönikören?

• Krönikören refererar till en känd person. Vem?

• Krönikören skriver att mobiltelefoner gör oss till sämre människor. Håller du med om detta? Varför/varför inte?

• Vilka olika argument finns i krönikan?

• Vilka fördelar och nackdelar, tycker du, att det finns med att ha mobiler i klassrummet?

• Har du några frågor till krönikan eller till krönikören?

Att samtala och förståDiskutera frågorna.

Här refererar kröni kören till Siewert

Öholm som är en svensk journalist, en känd personlighet och

debattör.

KRÖNIKA 9

4 a Leta efter och markera uttrycken i krönikan.

b Skriv om meningarna med egna ord.

… mobiltelefonernas vara eller icke i våra skolor gör mig alldeles mörk i själen.

… bara sett debattartiklar fladdra förbi.

Det är så sjukt att jag blir matt.

Nu har i alla fall politikerna vaknat.

Någon idiot på vänsterkanten kallar mobilförbuds-förslaget ”teknik fientligt”.

Att göra textkopplingar 5 Fortsätt meningarna i rutan.

Text–til l–mig s jälvDu kopplar ihop den lästa krönikan till dina erfarenheter, upplevelser och känslor.

Detta påminner mig om

Jag förstår författaren til l krönikan eftersom

Jag har upplevt samma sak

Att göra textkopplingar innebär

att man jämför det lästa med sig själv, annan text eller en annan världshändelse. Det

är ett sätt för dig att visa att du förstår

texten.

10 KRÖNIKA

6 a Bilda liknelser. Dra streck.

stark som ett bi

sur som en björn

listig som en citron

arg som en räv

klok som en tomat

röd som en åsna,

glad som solen

envis som en uggla

varm som en lärka

b Vilka fler liknelser känner ni till?

c Tolka en metafor.

• Pojken hade fjärilar i magen före provet.

• Hans nya kompisar hade hjärntvättat honom.

• När de hade vunnit matchen var det guldregn över hela laget.

• Just nu var Hannas liv en dans på rosor.

Bildspråk

Många krönikor innehåller bildspråk. Bildspråk används ofta för att göra språket mer levande och målande. Man kan också säga att bildspråket planterar en bild i läsarens huvud. Exempel på bildspråk är liknelser och metaforer.

En liknelse är en jämförelse med en sak, en händelse, en person eller ett djur, t ex röd som en tomat, arg som ett bi, stark som en björn.

En metafor är en omskrivning. Den ersätter ett begrepp mot ett mer bildligt be­grepp. Exempel: Han är en stjärna. Det betyder att han är mycket duktig på något och inte en stjärna som lyser i himlen. Andra exempel på metaforer: fjärilar i magen, hjärn-tvättad, livet är en berg- och dalbana, guldregn, fotbollsfeber, många bollar i luften och hjärta av guld.

Hur skiljer man en liknelse från en metafor?

Liknelsen har alltid ordet som eftersom det

är en jämförelse .

Att veta om krönika

KRÖNIKA 11

7 Leta efter de typiska dragen i krönikan. Anteckna i krönikan.

8 Leta efter krönikans olika delar. Anteckna i krönikan.

1. Rubrik

2. Presentera ett ämne som ofta utgår från en vardags­händelse

3. Bakgrund till ämnet

4. Tes

5. Argument 1 – referera till en personlig händelse

6. Argument 2 – referera till en personlig händelse

7. Argument 3 – referera till en allmän händelse

8. Komma med ett nytt perspektiv/en ny infallsvinkel

9. Slutsats

10. Genomtänkt slut: Öppet slut (läsaren får tänka själv)/slut som knyter an till inledningen/slut där en av tex­tens retoriska frågor upprepasläsaren fundera/knyta ihop slutet med inledningen

Krönikans struktur

Krönikans typiska drag:

• En aktuell händelse eller ett aktuellt ämne

• Slagkraftig, intresseväckande rubrik, gärna en fråga

• Skriven i jag­form med personlig stil

• Korta meningar – bara ett ord kan vara en mening

• Vardagligt, personligt språk

• Bildspråk (liknelser och metaforer)

• Retoriska frågor

• Blandar gärna nutid och dåtid (tempus)

• Refererar ofta till händelser, serier, kända personer och program

• Skrivs ofta i spalter, likt en tidningsartikel

Retoriska frågorNär du skriver en krönika kan du använda dig av retoriska frågor. Retoriska frågor går ut på att ställa en fråga där svaret redan är givet eller där man själv ger det. Många gånger är en retorisk fråga en ledande fråga samtidigt som det kan vara en fråga som man inte förväntar sig ett svar på. De kan även användas för att hålla läsarens intresse vid liv.

Exempel: Hur svårt kan det vara? Det borde man väl förstå utan en undersökning att mobiltelefoner är distraktioner?

12 KRÖNIKA

Att läsa och förstå9 Läs krönikan.

Politikerna säger att vi måste minska antalet flyktingar för att kunna ge dem som faktiskt kommer ett värdigt mottagande. Så talar bara någon som aldrig någonsin flytt. Råttorna som sprang på flyktingförläggningens golv, när vi kom till Sverige, var ingenting jämfört med det krig mina föräldrar överlevt.

Världen brinner och Sverige gör allt för att stänga sina gränser, utan att säga det rakt ut. Under tisdagen meddelade statsminister Ste­fan Löfven och vice statsminister Åsa Rom­son att man inför ytterligare regleringar för att nå målet ”minskat flyktingmottagande”. De pratade om att gränsen är nådd. Att Sverige inte klarar att ta emot fler flyktingar och samtidigt se till att det svenska samhället fungerar.

Vilken gräns det är våra högsta politiker pratar om vet jag inte riktigt och att ”svenska samhället” skulle vara någon form av kon­stant tillstånd tvivlar jag på. Det verkar näm­ligen vara okej att påverkas och leva med att börsen rasar och lågkonjunkturen träder in, men inte att människor flyr och att vi måste anpassa oss efter det.

Men ja, de sa så i alla fall. De framhöll även att en av de främsta anledningarna till att flyktingmottagandet måste minska är för att det måste vara värdigt.

Att åberopa värdighet i flyktingmottag­andet är något bara folk som aldrig flytt kan göra. På 1990­talet, när jag var bebis, sprang det råttor på golvet i flyktingförläggningen i Småland, där jag bodde med mamma och pappa. Man delade upp familjer i män och

kvinnor, och sov i stora sovsalar. Det var fortfarande mycket värdigare än att dricka smutsigt vatten, ha hjärtat i halsgropen varje gång man går utanför dörren på grund av rädslan att bli skjuten av en krypskytt och att äta bakpulver utspätt med vatten för att få en mättnadskänsla.

Det finns ingenting människor är så rädda för som krig. Det blev tydligt efter de fruk­tansvärda terror attackerna i Paris och den ef­terföljande diskussionen. Att ens land ska bli attackerat och att ens familj ska bli utsatt för fara är de flesta människors stora mardröm. Ändå tar politikerna orden ”en värdig tillva­ro” i sina munnar, när de pratar om varför Sverige ska strama åt sin flyktingpolitik.

Man glömmer att det inte finns något som ger en person så mycket värdighet som att känna sig välkommen och behövd. Och det finns ingenting, inte ens att hamna i en djup norrländsk skog efter en lång bussresa eller ha råttor i sitt boende, som får en människa att känna sig så ovärdig som att tvingas lyda en mördande regim och att inte kunna ställa mat på sina barns bord.

Stefan Löfven säger att gränsen är nådd och att svenska samhället kommer att kollap­sa. Det kanske stämmer, men jag skulle gärna höra exakt hur. I egenskap av svensk med­borgare känner jag mig berättigad att veta exakt vad det är som kollapsar så pass mycket att vi bestämmer oss för att inte göra allt för att rädda människor i nöd.

Irena Pozar Expressen 2015-11-25

Bara den som aldrig flytt kan skylla på ”ovärdigt flyktingmottagande”

Fakta argument är objektiva och baseras på ren fakta som t ex forskning eller stati­stik.

Objektiv betyder att man är neutral till en åsikt. Objektiv är mot­sats till subjektiv.

Känsloargument baseras på dina egna känslor och tankar. Denna typ av argu­ment är personliga och har som syfte att väcka känslor hos läsaren.

Erfarenhets­argument baseras på egna eller andras erfarenheter men sak­nar grund i forskning eller statistik.

KRÖNIKA 13

10 Leta efter de typiska dragen för krönikan. Anteckna i krönikan.

Att göra textkopplingar 11 Fortsätt meningarna i rutan.

• Vilket ämne skriver krönikören om?

• Vilken åsikt har krönikören? Håller du med henne? Varför/varför inte?

• Ge exempel på känsloargument.

• Ge exempel på faktaargument.

• Ge exempel på erfarenhetsargument.

• Krönikören skriver ”Världen brinner …” vilket är en metafor. Vad menar krönikören med det?

• ”Värdig” är ett ord som återkommer flera gånger i krönikan. Varför tror du?

• Vilken händelse refererar krönikören till? Varför tror du att det kan vara bra att referera till en händelse i en krönika?

• Har krönikan ett öppet eller stängt slut? Motivera hur du tänker.

• Har du några frågor till krönikan eller till krönikören?

Att samtala och förståDiskutera frågorna.

Text–til l–mig s jälvDu kopplar ihop den lästa krönikan till dina erfarenheter, upplevelser och känslor.

Detta påminner mig om

Jag förstår författaren til l krönikan eftersom

Jag har upplevt samma sak

14 KRÖNIKA

Att träna grammatikNominaliseringNominalisering är när verb eller adjektiv ombildas till substantiv.

Exempel: Pojken är rädd för ormar. – Pojkens rädsla för ormar…

I tabellen hittar du exempel på nominaliseringar. Orden som är kursiverade hittar du i texten Hur svårt kan det vara att förbjuda mobilerna?

Verb Adjektiv Substantiv

att debattera debatterande en debattör

att tillåta tillåtande en tillåtelse

att omhänderta omhändertagen en omhändertagning

att störa störande en störning

att undersöka undersökande en undersökning

att distrahera distraherande en distraktion

12 a Slå upp orden. Skriv förklaringen i tabellen.

b Komplettera tabellen med nominaliseringar.

c Komplettera tabellen med lämpliga adjektiv.

Förklaring till verben Verb Substantiv Adjektiv

att motta ett mottagande

att fly en

att attackera en

att kriga ett

att kollapsa en

13 Välj tre ord från tabellen. Skriv en mening med varje ord på separat papper eller digitalt.

Nominalisering

KRÖNIKA 15

Att skriva tillsammans14 a Planera er krönika. Skriv stödord och/eller stödmeningar i skrivmallen.

Välj ett av följande ämnen.

Rubrik

Presentera ämnet

Bakgrund till ämnet

Tes

Argument 1 – personlig händelse

Argument 2 – personlig händelse

Argument 3 – allmän händelse

Nytt perspektiv/ny infallsvinkel

Slutsats

Öppet slut/knyta ihop slutet med inledning-en/retorisk fråga

b Skriv er krönika med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper eller digitalt.

flyktingkatastrofnätmobbning/näthat

oskrivna regleridentitet

regler i skolan rädsla

16 KRÖNIKA

Att skriva egen krönika15 a Planera din krönika. Skriv stödord och/eller stödmeningar i skrivmallen.

Välj ett av följande ämnen.

flyktingkatastrof nätmobbning/näthat

oskrivna reglerutseendefixering

kulturkrockar identitet

regler i skolanrädsla

Rubrik

Presentera ämnet

Bakgrund till ämnet

Tes

Argument 1 – personlig händelse

Argument 2 – personlig händelse

Argument 3 – allmän händelse

Nytt perspektiv/ ny infallsvinkel

Slutsats

Öppet slut/knyta ihop slutet med inledningen/retorisk fråga

b Skriv din krönika med hjälp av skrivmallen. Skriv på ett separat papper eller digitalt.

KRÖNIKA 17

Att jämföra text 16 a Jämför krönikan Bara den som aldrig flytt kan skylla på ”ovärdigt

flyktingmottagande” med krönikan Hur svårt kan det vara att förbjuda mobilerna?

Bara den som aldrig flytt kan skylla på ”ovärdigt flyktingmottagande”

Hur svårt kan det vara att förbjuda mobilerna?

tar upp ett aktuellt ämne

innehåller faktaargument

Detta kallas för ett venn­diagram.

Venn­diagrammet hjälper dig att se lik­

heter och olikheter både till innehåll, språk och

struktur.

LikheterOlikheter Olikheter

18 KRÖNIKA

b Berätta för varandra om krönikornas likheter och olikheter. Använd gärna bindeorden från rutan.

c Jämför din krönika med en av krönikorna i kapitlet. Gör ett eget venn-diagram på ett separat papper eller digitalt.

Att ge och få respons17 Ge respons på varandras texter med hjälp av checklistan. Markera checklistans

olika delar i texten.

b Sammanfatta din respons skriftligt utifrån två stjärnor och ett önskemål. Ge responsen till din responskamrat.

Att bedöma text18 a Markera kryss i i bedömningsmatrisen den ruta som du anser motsvara din texts nivå.

b Låt din lärare markera med kryss i den ruta som hen anser motsvarar din texts nivå.

¨ Intresseväckande rubrik

¨ Aktuellt ämne

¨ Tes

¨ Tre argument

¨ Jag-form

¨ Personlig stil

¨ Bildspråk

¨ Retoriska frågor

¨ Referer

¨ Styckeindelning

¨ Tempus

¨ Stavning

¨ Avslutning

Checklista:

Till skillnad från …

Istället för …

Medan …

I motsatt till …

Tvärtom …

På samma sätt …

Liksom …

En likartad …

På så sätt …

Precis som …

KRÖNIKA 19

Aspekter E Lärare Elev C Lärare Elev A Lärare Elev

Koppling till textens genre

Texten fungerar i huvudsak som krönika.

Texten fungerar relativt väl som krönika.

Texten fungerar väl som krönika.

Innehåll Beskrivningarna är enkla. Elevens tankegång fram­går och eleven resonerar på ett enkelt sätt. Eleven ger exempel från den egna erfaren­heten.

Beskrivningarna är utvecklade. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det person liga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem.

Beskrivningarna är välutvecklade. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resone­manget. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna.

Struktur Texten är i huvud sak sam­manhängande och begriplig. Textbindningen är enkel.

Texten är sam­manhängande och strukturen är tydligt urskilj­bar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Textbindningen är utvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller upp­maning till läsaren.

Texten är samman­hängande och väl­strukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd stycke­indelning, stycke­markering och effektiv inledning. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.

Språk och stil

Ordvalet är enkelt. Meningsbyggna­den fungerar i huvudsak. Tempusbruket stör inte förstå­elsen.

Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsar­tilltal eller humo­ristiska vändningar. Menings byggnaden är varierad och rela­tivt väl funge rande. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan.

Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och meta­forer. Menings­byggnaden är varierad, träffsäker och väl funge­rande. Tempus används på ett riktigt sätt.

I detta kapitel har du arbetat med flera kunskapskrav. För att se vilka, titta på sidorna 4–5 i boken. Bedömningsmatrisen bedömer endast din text.

Bedömningsmatris Att skriva krönika svenska som andraspråk åk 9

20 KRÖNIKA

Att utvärdera19 Avsluta meningarna.

Om krönika visste jag redan

Nu har jag lärt mig att

Att samarbeta och diskutera texterna har gett mig

Kamratresponsen jag fick gjorde så att

Genom att läsa någon annans text och sedan ge kamratrespons lärde jag mig

Till sist vill jag säga att detta arbetsområde har

Gleerups Utbildning ABBox 367, 201 23 MalmöKundservice tfn 040-20 98 10Kundservice fax 040-12 71 05info@gleerups.sewww.gleerups.se

Jalla – raka vägen!© 2015 Terese Andersson, Tiia Ojala och Gleerups Utbildning ABGleerups grundat 1826

Redaktör Camilla HyrefeltBildredaktör Katarina WeströmFormgivning Cristina JäderbergIllustratör Cristina Jäderberg

Bildförteckning s. 6 Matjaz Slanic/iStock, s. 8 Claudio Bresciani / TT

Första upplagan, första tryckningenISBN 978-91-40-69351-8

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skol-

kopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information skolkopieringsavtal hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Prepress Namn, ort och årtal.Tryck Namn, ort och årtal.

1 JALLA – RAKA VÄGEN!

Det finns mer att upptäcka Det här smakprovet består av en utvald del av den kompletta boken, för att du som lärare ska kunna utvärdera innehållet innan köp. Till de flesta av våra tryckta böcker finns det en kompletterande webbtjänst. En stor del av vårt sortiment finns också som interaktiva böcker. Alla våra digitala lärverktyg kan du prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se.

Beställ den riktiga bokenVid beställning av boken angeISBN 978-91-40-69351-8

40511 Denna bok får ej säljas

Jalla – raka vägen!Jalla – raka vägen! är ett genrepedagogiskt och stöttande arbetsmaterial för svenska som andraspråkselever i åk 7–9. Genrepedagogik utgår ifrån kommunikativ undervisning där språket står i fokus. Eleverna arbetar med elevnära och autentiska texter.

Jalla - raka vägen! B är en utav tre böcker som syftar till att stötta elever att utveckla både sitt vardagsspråk och sitt skolspråk. Varje kapitel är uppbyggt utifrån genrepedagogikens cirkelmodell med sina fyra faser:

1. Förförståelse och bygga kunskap2. Modelltext3. Gemensam text4. Individuell text

Detta arbetssätt hjälper elever att förstå och upptäcka de språkliga mönster som finns i olika texttyper samt att olika texter har olika syften.

Med sina omväxlande uppgifter och elevnära texter skapar Jalla – raka vägen! ett kommunikativt klassrum och erbjuder en snabbare väg till språkutveckling!

Tiia Ojala är läromedels-författare, föreläsare, legitimerad coach samt före detta förstelärare i svenska som andraspråk. Vann läromedelsförfattar-priset Lärkungen 2014.

Terese Andersson är förstelärare i svenska som andraspråk, legitimerad coach samt föreläsare. Sedan fler år tillbaka har hon arbetat på skolor med stor kulturell mångfald.