Nya finska frskole-

platser lockar sverigefinska

barn

Emma Makkonen

berttar om hstens finska

boknyheter

Ny bistnds-blankett

underlttar fr finsk- sprkiga

nr 8r 2014JAG

R

portrttet: Liselotte Karlsson

gillar finsk film!

KAJ HEINOom Gteborgs Stads HBTQ-rd

TIMO NIEMINEN aktuell som Samuel Njd i Kristina frn Duvemla p GteborgsOperan. Timo Nieminen r skdespelare, sngare och regissr som har varit professionellt verk-sam sedan 1985 och som har en frkrlek fr visor svl finska som svenska.

2

SJU SNABBA: TIMO NIEMINENTEXT: SANNA POSTI SJMAN FOTO: TONY SJMAN

JAG R SVERIGEFINNE! NR 8, R 2014

Jag har upplevt en hel del komiska, kulturella och sprkliga krockar

Kristina frn Duvemla har premir den 25 oktober p GteborgsOperan. Taube Amore spelas p flera olika hll i Gteborg, bland annat p Musikcafet i Partille den 15 november.

Du ska allts spela Samuel Njd i den klassiska musikalen Kristina frn Duvemla. Vi brjar med den klassiska frgan: hur knns det?

Det knns bara bra! Det r en sann ra att f medverka i denna fina musikal. Det ska bli jtteroligt!

Bertta lite mer om Samuel Njd!Han r en jgare, en trapper, vn med indianerna.

Och namnet till trots r han missnjd med hur de vita behandlar ursprungsbefolkningen.

Hur har du frberett dig infr rollen?Genom allt frn musikaliska rep hemma till solist-

och ensemblerepetitioner p GteborgsOperan. Jag har ven studerat Samuel Njd via bckerna.

Kristina frn Duvemla baseras p Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Vad har du fr relation till Utvandrarna?

Jag har sett filmen, men missade Kristina frn Duve- mla nr den spelades p GteborgsOperan fr frsta gngen fr 18 r sedan.

Du r sjlv en utvandrare frn Finland! Bertta kort om din relation till finska!

Jag har upplevt en hel del komiska, kulturella och sprkliga krockar sedan jag flyttade hit 1976, men inga s brutala som Kristina och Karl-Oskar upplever i musikalen.

Har du ngra kultur- eller musiktips fr svenskar som vill ta del av bra finsk kultur?

Det bjuds ju p Mumin-hst fr barn och vuxna med barnasinnet kvar p Stadsbiblioteket! Och lyssna grna p finsk tango.

Vad hnder i Timo Nieminens liv i vrigt i hst?Jag har en spnnande roll i SVT:s jttesatsning ngel-

by som r en svensk version av Twin Peaks och som har premir framver. Och jag medverkar ven i en hrlig vrldsmusikalisk resa under namnet Taube Amore. Kom och lyssna, det svnger garanterat!

3H sten har kommit till vr stad med gldande lv och mrknande kvllar. rstiden markerar svl brjan p en ny tid som slutet av

den gamla. Men det finns ven andra stt att tyda riktningen som vi frdas i, exempel- vis genom att lsa denna informationstid-skrift som sammanfattar de allra viktigaste sverigefinska hndelserna i Gteborg.

Och i hst har vi extra mycket att gldjas t!

Ls och skrivundervisning fr finsk-sprkiga r en kurs som avdelningen fr finska vid Stockholms universitet anordnar i Gteborg. Kursen vlkomnar srskilt fr-skolelrare och frldrar som vill frmedla sitt modersml till kommande generationer. Gteborgs Stad arrangerar ven en utbild-ning fr kommunens rektorer som handlar om nationella minoriteters rttigheter, samt tvsprkighet i grundskolan. Utver detta, har Gteborgs Stad anstllt en projektledare - Erica Porttila - som har i uppdrag att kartlgga mjligheterna att erbjuda mer finsksprkig undervisning i stadsdelarnas frskolor. Du kan lsa mer om detta i denna tidskrift.

och det r inte allt! Nu kan du ska ldreboende och std i hemmet med finsksprkiga blanketter. Och en helt ny handlingsplan r i skrivande stund p vg till kommunstyrelsen fr att godknnas. Handlingsplanens syfte r att klargra vem som ansvarar fr sverigefinska frgor inom Gteborgs Stad. Den kommer att exempel-vis klargra vem som arrangerar hgtidlig-hllandet av Sverigefinlndarnas dag 24/2

och varfr vi firar dagen, vem som ansvarar fr att det finns finsksprkig dagverksamhet och fr att denna tidskrift blir publicerad. Ls om beslutet som togs p mtet den 24 september p adressen www.goteborg.se/suomeksi. Vi berttar naturligtvis mer om mnet i nsta nummer av vr tidskrift.

ps. Du fljer vl Gteborgs Stads tvsprkiga hemsidor? Dr informerar vi bland annat om nr det ordnas sagostunder fr barn p finska p Stadsbiblio- teket och nr det bjuds p frfattar besk och teater- frestllningar, samt annat som piggar upp i hst-mrkret.

ANTTI YLISEL, planeringsledare fr det finska

frvaltningsomrdet i Gteborg antti.ylisela@stadshuset.goteborg.se

En hndelserik hst r hr!

r en informationstidning som ges ut av arbetet fr stadens anpassning till finskt frvaltningsomrde i Gteborgs Stad till stadens alla sverigefinnar och andra invnare samt fr stadens anstllda.

Ansvarig utgivare: Antti Ylisel antti.ylisela@stadshuset.goteborg.seChefredaktr: Sanna Posti SjmanProduktion: Stadsledningskontoret och Rubrik ABOmslagsfoto: Anna SigvardssonGrafisk form: Rubrik ABTryck: Ale TryckteamUtgivning: Tre gnger per r

JAGR

Liselotte Lotta Karlsson: Tagen av finsk film

Emma Makkonen om hs-tens boknyheter

Nya finska frskoleplatser lockar sverigefinska barn

Kaj Heino om Gteborgs HBTQ-rd

6101112

Innehll nr 8, r 2014

LEDARE

FO

TO

: PE

TER

SV

EN

SO

N

Missa inte Gteborgs Stads tvsprkiga hemsidor!

4INFORMATION

Sverigefinnarnas rttigheter i Gteborg

JAG R SVERIGEFINNE! NR 8, R 2014

FO

TO

: SH

UTT

ER

STO

CK

Gteborg r sedan 1 februari 2011 del av det finska frvaltningsomrdet. Det medfr rttigheter fr den sverigefinska befolkningen som r bosatt i Gteborg enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetssprk, som trdde i kraft 1 januari 2010. Det hr r dina rttigheter:

Frskola och skola Du har rtt att f helt eller delvis finsk frskoleverksamhet (frskola, frskole-klass, familjedaghem) oavsett barnets hemsprk. Rektorn ansvarar fr att s-dan undervisning ges.

Du har ocks rtt att f undervisning i finska som modersml i grundskolan och gymnasieskolan enligt skollagen.

ldreomsorg Du har rtt att f helt eller delvis finsk ldreomsorg. Bistndsbedmare gr en bedmning av stdbehovet.

Kontakt med kommunenDu har rtt att anvnda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kom-munen. Du har rtt att p begran f en versttning av beslut och besluts-motivering.

Kommunen fr bestmma srskilda tider och srskild plats fr att ge service p finska.

Kultur och sprkGteborgs Stad ska skydda och frmja det finska sprket och den sverigefinska kulturen. Barns utveckling av en kultu-

rell identitet och anvndning av finska ska frmjas srskilt.

SamrdGteborgs Stad ska ge den sverigefinska minoriteten inflytande i frgor som be-rr dem.

InformationGteborgs Stad ska informera den sve-rigefinska minoriteten om dessa rttig-heter.

Gteborgs kontaktcenter erbjuder vgled-ning p finska Gteborgs kontaktcenters per- sonal vgleder gteborgare p finska.

Personalen svarar p alla slags frgor som rr kommunala tjnster och uppmanar sverigefinlndare att ringa vid eventuella frgor. Den som ringer behver bara sga ett ord: finska fr att f finsksprkig service.

Gteborgs Stads kontaktcenterTelefonnummer: 031 365 00 00Besksadress: Ekelundsgatan 1Beskstider: mn fre, kl. 9.0016.00Telefontider: mn fre, kl. 7.00 18.00.

Det nya sverigefinska rdet sjsatt

5

G teborgs Stads sverigefinska rd samlades frsta gngen i maj. Rdet har som uppgift att bevaka den sverigefinska minoritetens

rtt till kommunal service, sprk och kul-tur. Ledamterna och suppleanterna har utsetts av den sverigefinska minoriteten och faststllts av kommunstyrelsen.

Rdet anordnar rligen ocks ett ppet

mte dit alla med intresse fr sverigefinska frgor inom Gteborgs Stad r vlkomna. Mtet hlls onsdag den 22 oktober, kl 1719 p Stadsbiblioteket.

till sitt std har rdet ocks tre refe- rensgrupper vilka har som roll att vara sakkunniga och bidra med kunskap om minoritetens vrderingar, synpunkter och

livssituation till Gteborgs Stad. Gruppen agerar ocks som rdgivande instans fr Gteborgs Stads sverigefinska rd.

Om du vill ta kontakt med stadens sverigefinska rd eller referens- grupperna, skicka e-post till goteborgs. stads.sverigefinska.rad@goteborg.se

Det finns nrmare 600 frskolor i Gte-borg, varav tv tredjedelar r kommunala. Men vilken frskola har sverigefinska barn och lrare? Och vilka frskolor erbjuder tv-sprkig eller finsksprkig frskola?

Frgor som dessa kommer att redas ut av Sprkcentrets nya projektledare, Erica Porttila. Erica Porttila kommer ven att bygga upp ett ntverk bestende av finsksprkiga frskolelrare, samt hjlpa till med att initiera tvsprkig frskoleverksamhet inom Gte-borgs olika stadsdelar.

PresidiumOrdfrande: Soili Brunberg (MP), Gteborgs StadFrste viceordfrande: Tarmo Ahonen, Gteborgs sverige-finska delegationAndre viceordfrande: Arto Niskala (M), Gteborgs Stad

Gteborgs Stads andra politiska ledamterPia Kurz Moisander (FP), Beatrice Toll (S), Inga-Lill Adolfsson (KD), Yasmine Po-sio Nilsson (V)

Andra ledamter frn den sverigefinska minoritetenTuula Jkr, Sirpa Kyllnen, Reino Pitknen, Kauko Railo-vaara, Satu Rekola och Anneli Ylijrvi, Gteborgs sverigefin-ska delegation.

Daniel Mertala, ungdomsleda-mot Irene Carlensberg, ord-frande referensgrupp Skola och sprk Heli Henriksson Vasara, ordfrande referens-grupp Kultur Merja Heed, ordfrande referensgrupp ldreomsorg

VILL DU VETA MER?Om du har frgor eller vill veta mer om finsksprkig frskola i Gteborg, ta kontakt med Erica Porttila. E-post: erica.joanna.porttila@orgryteharlanda.goteborg.se

Ny projektledare fr frskolefrgor

gteborgs stads sverigefinska rd

FO

TO

: SH

UT

TE

RS

TO

CK

6M in frsta kyss var faktiskt av en sverigefinsk pojke i Biskopsgrden och det kanske r frklaringen till varfr jag tycker s mycket om finsk kultur, skrattar

Liselotte Lotta Karlsson.Vi befinner oss p hennes arbetsplats

Angereds Bio som r en del av det nyreno- verade Bl Stllet i Angered. Lokalerna genomgick nyligen en upprustning och nr

portarna ppnades p nytt i augusti, inledde Lotta Karlsson sitt fjrde r som biograf- koordinator fr Ny finsk film.

Vi har investerat i modern 2K-projektor, ny ljudteknik och duk i salongen, berttar Lotta Karlsson entusiastiskt.

ny finsk film turn r ett samarbete mellan Finlandsinstitutet och Folkets Bio p olika svenska orter. Finlandsinstitutet vljer ut filmerna och ansvarar fr distri-

butionen. Folkets Bio betalar i regel ett par tusenlappar per visning till institutet, samt hyra fr biograflokalen och arvode till maskinisten.

Visningarna har varit vlbeskta men d vra ersttningslokaler under evakue-ringen var sm och att vi strvat att hlla biljettpriset lgt (40kr) har visningarna inte riktigt gtt runt. Vi hjer nu priset till 50kr och hoppas att det fortfarande r rimligt fr alla. Vi har ocks under ren skapat fina

Liselotte Lotta Karlsson r biografkoordinatorn med ett blvitt hjrta. Trots att hon inte har ngra som helst finska rtter r hon s tagen av finsk film att hon arrangerar finska filmkvllar fr biografsugna

gteborgare. Vi trffade sverigefinnarnas biografhjlte fr att snacka finsk film och vemod.

JAG R SVERIGEFINNE! NR 8, R 2014

FINSK FILM

PERSONPORTRTTET: LISELOTTE KARLSSONTEXT: LEO YLITALO FOTO: ANNA SIGVARDSSON

Tagen av

7kringarrangemang tillsammans med de sverigefinska freningarna som Alakoski berttarseminarie, sverigefinska kultur- fester med dans, mat, teater och workshops, sger Lotta Karlsson.

Hon berttar ven att projektet har fr- skt n yngre sverigefinlndare med work-shops och genom att vlja finska filmer srskilt fr ung publik och barn samt fr familjefilmer.

Till detta har vi varit tvungna att anska om lite pengar frn olika hll. Bland annat har Gteborgs finska frvaltningsomrde stttat oss ekonomiskt.

nr lotta karlsson brjade arbeta p Angereds Bio 2010 funderade hon kring hur hon skulle kunna intressera fler Angereds-bor fr film.

D det bor s pass mycket sverigefinnar i Gteborg brjade vi med att ta kontakt med sverigefinska freningar. Efter att ha talat med dem drog vi slutsatsen att man mste strva efter att lyssna p nskeml och visa filmer som intresserar sverige- finlndare. Visa film p finska d kommer vi! var utgngspunkten.

Anledningen till att filmerna visas p Angereds Bio r enligt Lotta Karlsson att det r den enda biografen i Gteborg som har visat intresse fr verksamheten.

Fast det gr inte s mycket, resan med sprvagn frn till exempel Hisingen till Angered tar ju inte mer n 45 minuter. Och filmvisningarna, samt det vriga program-met som vi har arrangerat i samband med visningarna har varit sociala hjdpunkter. Jag vill fortstta att vrna om bandet till sverigefinlndarna ven i framtiden, sger Lotta Karlsson.

den mngbegvade biografkoordinatorn har studerat olika kreativa yrken under tio rs tid. Hon har bland annat studerat p Fotohgskolan i Gteborg och hon arbe-tade under flera rs tid med skulptur och mleri, men kunde dessvrre inte livnra sig p konsten.

Jag har jobbat med nstan allt. Jag har jobbat inom vrd och omsorg och varit till sjss. Jag har en bred arbetslivserfarenhet

och har bott i mnga olika omrden i Gte-borg, vilket jag br med mig och det r till stor nytta nr jag arbetar bland olika slags folk och sprk.

Trots att Lotta inte har ngra finska rtter, har Finland alltid varit henne nra hjrtat. Hon beskte bland annat Pudasjrvi i norra Finland tillsammans med sin fre detta finske kille och hon har en frkrlek fr Kaurismkis filmer.

Kaurismkis alla filmer r fantastiska. De har ett helt eget sprk. Mnniskorna r oftast outsiders som lever utanfr samhllet. Och Kaurismkis favoritskdespelerska Kati Outinen r helt fantastisk, sger hon.

Lotta har ofta funderat kring varfr hon dras till finsk film, samt filosoferat kring

den finska och svenska filmens skillnader. En av hennes slutsatser r att de finska filmerna ofta r mer melankoliska n de svenska.

Jag tycker vldigt, vldigt mycket om detta vemod, men ven om det teatraliska draget och om humorn och mysticismen, samt nrheten till naturen.

under hsten visas tre nya finska filmer: Krlekens ingenjrer (Rakkauden insinrit), Augusti gr oss galna (Mieletn elokuu) samt ver mrka vatten (Tumman veden pll). Under den nrmsta framtiden planerar Lotta Karlsson arrangera dagsvisningar, frmst fr seniorer i samband med pro-jektet Film och elvakaffe i salongen fr

Kaurismkis alla filmer r fantastiska. De har ett helt eget sprk. Mnniskorna r oftast outsiders som lever utanfr samhllet.

Lotta Karlsson, biografkoordinator

ver mrka vatten (Tumman veden pll) Nr: Sn, 7 december kl. 18.30 Regi: Peter Franzn. Lngd: 108 min. Finskt tal, svensk text. lder: Frn 15 r.

ver mrka vatten, som baserar sig p Peter Franzns egna roman, r en rrande och knslig berttelse om en ung pojkes uppvxt i norra Finland.

Den lilla pojken ppnar sina gon p morgonen och frundrar sig ver solljuset. Dagarna fylls av att ta, leka och vara ute. Allting knns idylliskt och gulligt. Men s smningom brjar det hras ljud av strid och trar frn kket om ntterna. Pappa frsvinner och mamma fr barnen till mor-frldrarna. Barnet litar nd villkorslst p sina frldrar och beundrar deras kun-nande.

Det r fyllt av hopp och tro p framtiden. Men vad hnder med ett barn nr denna bild gr i kras och vardagens verliggande hot blir stndigt?

Krlekens ingenjrer (Rakkauden insinrit) Nr: Fre, den 3 oktober kl. 18.30Regi: Tonislav Hristov. Lngd: 85 min. Engelskt tal, finsk/svensk text. lder: Frn 15 r.

Underhllande dokumentr om ingenjrer som sker krlek med hjlp av vetenskapliga metoder. Atanas r en bulgarisk ingenjr som bor i Finland och han utvecklar en formel med hjlp av vilken ven de mest socialt klumpiga ingenjrsmnnen, som hittills haft otur med kvinnor, ska kunna hitta krlek. Musikern Viktor Fors Mntyranta, ven r knd fr dokumentrfilmen "Homesick" (om sin morfar, skidlegendaren Eero Mntyranta), spelar live 20.15 21.00. Spelningen ingr i biljettpriset. Medarrangr Gteborgs Stads finska frvaltningsomrde.

Augusti gr oss galna(Mieletn elokuu) Nr: Fre, den 31 oktober kl. 18.30Regi: Taru Mkel. Lngd: 103 min. Finskt tal, svensk text. lder: Frn 15 r.

Taru Mkels frggranna komedi sprudlar av livsgldje och musikalisk 60-talsnostalgi. Rollerna spelas av lyskraftiga finska skde-spelare. I hndelsernas centrum str hattfr-sljerskan Elsa (Kati Outinen), som vid sidan om sin butiksverksamhet ocks r synsk. Elsas organiserade liv vnds upp och ner nr den tjeckoslovakiska musikern Jan, en man hon en gng lskade, kommer till Helsingfors fr att upptrda p en internationell festival.

8

Ny finsk film hsten 2014

WWW.HAGABION.SE/ANGEREDS-BIOFr mer information: Kontakta Liselotte Lotta Karlsson, lotta@hagabion.se Tel: 0727 - 26 26 23

Information p finskaKontakta Terhi Voionmaa,terhia@gmail.com Tel: 0709 - 73 23 30

LISELOTTE "LOTTA" KARLSSON Fdd: 1955Yrke: Biografkoordinator p Angereds BioBor: Majorna Familj: Vuxen dotter i Arvika, slkt i Gteborg och Stockholm. Och Folkets Bio d frsts!

seniorer i Angered. I samarbete med Fin-landsinstitutets nya satsning fr spridning av finsk barn- och ungdomsfilm, som nnu inte riktigt tagit fart, hoppas hon att det gr att ordna filmvisningar i aulan p den Sverigefinska skolan i Hisingen. Tills vidare kommer hon dock att visa de finska barnfil-mer som Finlandsinstitutet lyckas ta fram p Angereds Bio.

Lotta Karlsson har under rens gng ftt bra kontakt med sverigefinska organisa-

tioner och freningar, men hon hoppas f nnu mer dialog med sverigefinlndarna sjlva. Hon arrangerar ofta extra program-punkter i samband med filmvisningarna och hoppas p tips!

Angereds Bio p det nya Kulturhuset Bl Stllet innebr utvecklade mjligheter att skapa stora fina sverigefinska arrange-mang. Jag hoppas att sverigefinlndare tar kontakt med mig och berttar vilket slags program de vill ha!

JAG R SVERIGEFINNE! NR 8, R 2014

PERSONPORTRTTET: LISELOTTE KARLSSONFORTS.

9AKTUELLT

B lanketterna finns att hmta hos bistndshandlggare i varje stads-del samt p kommunens hemsida, berttar planeringsledare Gisela

Askne, som arbetar p stadsledningskonto-rets avdelning fr ldreomsorg och hlso- och sjukvrd.

en annan nyhet som underlttar fr finsksprkiga r att ven de svenska blan-ketterna har en ruta, i vilken den som sker om insatser kan kryssa i om hon eller han nskar ldreomsorg p finska, samiska eller menkieli.

Med blanketterna nskar vi ka servicen fr den enskilde. De nya blanketterna r en

del av stadens satsning som finskt frvalt-ningsomrde, sger Gisela Askne.

TEXT: SANNA POSTI SJMAN

TEXT: LEO YLITALOFOTO: SHUTTERSTOCK

Gteborgs Stad har tagit fram nya ansknings- blanketter fr insatser inom ldreomsorgen. Numera kan blanketterna, som gller anskan om ldre- boende samt anskan om std i hemmet, ven fyllas i p finska.

Nya finska blanketter fr insatser inom ldrevrden

I dn till kvinnojouren fick sin brjan nr Ritva Jokinen studerade p Gteborgs folkhgskolas finska linje i Grdsten.

Vi gjorde ett projektarbete som handlade om vld i hemmet dr vi bland annat kartlade situationen i sverigefinska hem i Angered.

Projektarbetet ledde fram till skrm-mande statistik om behovet av hjlp och 1989 bildades Stdfreningen fr finskt kriscentrum (SFFK). ret drp ppnades en telefonjour en gng i veckan och 1991 fick freningen lokaler och brjade anvnda namnet Piilopirtti. I brjan hade lokalen plats fr ett eller tv barn, men verksam-heten har vuxit sedan dess.

Nu har vi fyra lgenheter, varav en an-vnds som kontor. I fjol hjlpte vi 33 kvin-nor, men vi tvingades neka 67 kvinnor till fljd av platsbrist, sger Ritva Jokinen.

av kvinnorna som sker sig till Piilopirtti talar ungefr hlften finska och andra halv-an svenska eller andra sprk. Ritva Jokinen berttar att flera av kvinnorna stannar p kvinnojouren lngre n vad de behver p grund av att de inte kan f en egen bostad eller p grund av att de saknar uppehlls-tillstnd.

Ibland kommer kvinnor enbart fr att bertta om svra saker som de har upplevt, men vldigt mnga kommer hit via sociala myndigheter, sjukhus, skola eller genom andra myndigheter. Ibland krs kvinnor hit av polisen, sger Ritva Jokinen.

Ritva Jokinen berttar att Piilopirtti hjlper kvinnor p olika flera stt. Man kan ringa till jouren fr att f rd och hjlp, personalen som svarar r vana vid att hjlpa misshandlade kvinnor. Man kan ven bes-ka jouren fr att diskutera sitt hjlpbehov.

Ritva Jokinen uppmanar den som blir sla-gen eller r utsatt fr psykisk misshandel att hra av sig direkt.

Piilopirtti (finska fr gmstugan) r en kvinnojour p en hemlig adress i Gteborg som erbjuder kvinnor hjlp oavsett lder, nationalitet, religion eller sprk. Vi talade med en av jourens grundare, Ritva Jokinen.

Piilopirtti hjlper kvinnor i nd

BLANKETTERNA De finska blanketterna Anskan om ldreboende (vanhustenasuntohakemus) samt Anskan om std i hemmet (kotia-puhakemus) finns att hmta hos bistnds-handlggare samt p adressen: www.goteborg.se/suomeksi

KONTAKTA KVINNOJOUREN E-post: piilopirtti.goteborg@roks.seTel: 031-330 25 56Webb: www.piilopirtti.se

JAG R SVERIGEFINNE! NR 6, R 201410

VINJETTAKTUELLT

FRGYLL HSTEN med finsk litteratur

m oderna deckare, barndomsskild-ringar frn 70-talet, politisk satir och en tankevckande roman om hur verviktiga per-soner behandlas av sin omgivning.

Det r bara ngra av teman som behand-las i hstens finsksprkiga nyhetsbcker som vntar p lntagare p Gteborgs folkbibliotek.

bibliotekarie emma makkonen har arbe-tat som tvsprkig bibliotekarie p Lundby bibliotek (fre detta Hisingens bibliotek) sedan 2010 och hon sger sig trivas jttebra. Emma Makkonen berttar att majoriteten av de finsksprkiga lntagarna r 50-plussare vars favoritbcker i regel bestr av klassisk finsk litteratur, samt krigsskildringar.

Jag trffar vldigt olika slags lntagare varje dag, allt frn sm barn till pensionrer. Alla har olika nskeml och behov och jag lr mig ngot nytt varje dag. Det hr r vrl-dens bsta yrke, utbrister Emma Makkonen glatt.

fr den yngre lsaren vill Emma tipsa om barnboken Maukan ja Vykn naamakir-ja som har gjort succ i Finland och som handlar om katten Maukkas och hunden Vykks ventyr. Och fr ungdomar nm-ner bibliotekarien Kimmel, en saga om en

16-rig tjej som fr i uppdrag att rdda vrlden!

Emma Makkonen vet vikten av finsk litteratur fr att hlla liv i sprket. Hon r fdd och uppvuxen i Sverige, men familjen talade alltid finska hemma och bibliotekarien hade nytta av sprket efter att ha avslutat bibliotekarie-studierna i Bors.

Nr jag skte min nuvarande tjnst var tvsprkighet inget krav, men jag tror att den rknades som en merit, sger hon.

emma makkonen hoppas att hstens finska boknyheter lockar nya sverige-finska lntagare till biblioteket. Hon berttar att stdet fr finsksprkig litteratur hnger p utlningsstatistiken.

Drfr r det viktigt att sverigefinlndare anvnder vra tjnster flitigt, sger hon.

TEXT: LEO YLITALO FOTO: PRIVAT & SHUTTERSTOCK

Mrknande hstkvllar frgylls ltt med finska boknyheter, fr svl gammal som ung.

Vi har en hel del bra nyhetslitteratur att bjuda p i hst, berttar bibliotek- arien Emma Makkonen.

JAG R SVERIGEFINNE! NR 8, R 201410

Karo Hmlinen Ilta on julma

En modern deckare vars hndelser sker under en och samma kvll. Robert, en nyrik man i 40-rsldern bjuder sin gamla skol- kamrat Mikko p mid-dag. Bda mnnens hustrur r ocks med p middagen och kvinnorna har sin egna hemliga agenda. (WSOY 2013)

Pekka Hiltunen Iso

Baseras p en artikel som behandlar ver-vikt och hur samhllet diskriminerar ver-viktiga personer. Vi fr flja den 39-riga akademikern Anni som diskrimineras p arbetsmarknaden p grund av sin vervikt. Boken beskrivs som en ordentlig tankestllare. (WSOY 2014)

Olli Jalonen Miehi ja ihmisi

En 70-talsskildring i vilken vi fr flja en ung man under en hel sommar. Handlingens skdeplats r ett plt-fretag och samtidigt som romanens huvud-karaktr bekantar sig sitt nya arbetsliv, fr han ven ta itu med livets skuggsidor. (Otava 2014)

Roope Lipasti Kunnon virkamies virtanen

En satirisk roman som behandlar EU och den byrkrati som finska Virtanen fr ta itu med efter att han brjar arbeta som fredsfr-handlare. Virtanens nya liv kryddas med en hel del knasigt papper- sarbete och komiska bifigurer. (Karisto 2014)

Timp Parvela Maukan ja vykn naamakirja (barnbok)

Maukka r en katt och Vykk en hund som bor tillsammans i ett himmelsbltt hus p en kulle. Parvela har skrivit flera barnbcker fr olika ldrar. Maukka och Vykk-serien bestr av tta vldigt popu-lra bcker. Bckerna kommer ven att bli ett teveprogram p YLE i hst! (Otava 2014)

Vilja-Tuulia Huotarinen Kimmel (ungdomsbok)

16-riga flickan Kimmel fr i uppdrag av sin mamma att rdda vrl-den. Hon flyger med ett rosa flygplan och mter tolv olika flickor under sina resor. En ungdomsbok som bry- ter mot normer och som behandlar klassiska teman ssom krlek, vnskap och ensam-het. (Karisto 2014)

EMMA MAKKONENS FINSKSPRKIGA BOKTIPS

11

T v stadsdelar, Vstra Gteborg och Askim-Frlunda-Hgsbo, startade kom-munal finsksprkig frskoleverksamhet p prov i maj i r.

I brjan hade vi sju barn och en pedagog, men nu har vi dragit i gng p riktigt och vi har 16 barn och tre pedagoger som r tvsprkiga och kompetenta inom sina yrkesomrden, berttar Eva Sunegrd.

Till en brjan spreds informationen om fr-skoleverksamheten mun till mun, men numera frsker respektive stadsdel identifiera vilket sprk som talas hemma hos barnen fr att p s stt bttre kunna informera om finsksprkig fr-skoleverksamhet.

Eva Sunegrd misstnker att det finns ett strre behov n platser och att verksamheten kommer att utkas framver.

Det finns fler barn med finska rtter n vad vi egentligen vet. Fr ju mer vi pratar och kom-mer ut med detta, desto mer blir frldrarna intresserade och brjar frst modersmlets betydelse fr sitt eget barn. Och ryktet sprider sig, sger frskolechefen.

Eva Sunegrd menar att den egna informations- kampanjen och kommunens hemsida verkar numera som viktiga informationskllor fr sverigefinska frldrar.

Jag fick exempelvis ett mejl en mndag frn en andra generations sverigefinne som berttade att han hade hittat information om frskolan p kommunens hemsida. Vi talades vid senare p telefon och hans sexrige son brjade g p finsk frskola, sger hon.

eva sunegrd berttar att frskolebarnens familjebakgrund och barnens sprkkompetens varierar stort. Frskolegruppen i Vstra Frlunda bestr fr nrvarande av tv- till sexriga barn.

Vi har egentligen sagt att frskolan i frsta hand tar emot barn frn tre till fem r, men nr vi fr lediga

platser, kan vi ven tnka oss 2-ringar, sger hon.

Frutom finska spr-ket lr sig barnen ven om finsk kultur.

Vi r med i projektet finska.nu som exempel-vis ordnar pedagogiskt material som vi arbetar med och i september fr vi ett besk av en tvspr-kig skdespelare.

Frskoleklassen trffas en gng i veckan, p fredagar i Vstra Frlunda. Frskolan r belgen p Skattegrdsvgen 100 och fljer samma terminstider som andra skolor.

Eva Sunegrd berttar att tanken kring den finsksprkiga kommunala frskolan fddes i samband med att Gteborg gick med i det finska frvaltningsomrdet r 2011.

Nr Gteborg blev ett finskt frvaltningsom-rde brjade man prata mycket mer om rtten till sitt modersml och samma rtt ska ven glla den andra och tredje generationens sverigefinnar, sger hon.

Fotnot: ven Majorna-Linn erbjuder numera finsksprkig frskoleverksamhet.

Nya och hett efterlngtade kommunala finsksprkiga fr- skoleplatser har ppnat i vstra Gteborg. Sexton sverigefinska frskolebarn gr p finsksprkig frskola i Vstra Frlunda.

Vr verksamhet har kommit i gng utmrkt, sger frskolechef Eva Sunegrd.

Finsksprkiga frskoleplatser lockar sverigefinnar

INTRESSERAD? Om du bor i stadsdelarna Vstra Gteborg eller Askim-Frlunda-Hgsbo och vill ha mer information om frskola p finska, ta kontakt med Eva Sunegrd p: eva.sunegard@vastra.goteborg.se eller tel. 031 - 366 45 92

Den finska frskolegruppen hller till p Skattegrds- vgen 100 i Vstra Frlunda.

AKTUELLTTEXT: LEO YLITALO & SANNA POSTI SJMAN

FOTO: SHUTTERSTOCK

Gteborgs finska konst-frening arrangerar mlarkurs Gteborgs finska konst-frening arrangerar finsk-sprkiga mlningskurser p mngkulturella folkhgskolan i Angered. Frutom vgled-ning och tips, bjuder fren-ingen ven p frelsningar om svl historiska som nutida konstnrer.

Kursen riktar sig till nybr-jare och det finns fortfarande plats till hstens kurs som pgr till och med den 8 december.

Fr mer information och anmlan, besk: www.taideyhdistys.blogspot.se Anmlan till kursen kan mailas till: livselixir.net@gmail.com eller ringas in till Eija Korhonen, tel. 0708-71 81 71

Kristina frn Duvemla p operan Kristina frn Duvemla, som baseras p Vilhelm Mobergs Utvandrarna och som har skrivits av Bjrn Ulvaeus och Benny Anders-son, intog GteborgsOperan fr frsta gngen 1996. Och i hst arton r senare r det dags igen! Musikalen har urpremir den 25 oktober och huvudrollen spelas av Maria Ylip. Musikalen har ven sverigefinsk feeling, gte- borgssonen Timo Nieminen spelar nmligen rollen som plsjgaren Samuel Njd.

www.opera.seTel: 031-13 13 13

12 JAG R SVERIGEFINNE! NR 8, R 2014

REPORTAGE: KAJ HEINO

GTEBORGS HBTQ-RD

H BTQ-rdet r ett forum fr samrd och utbyte av infor-mation mellan HBTQ-Gte-borg och kommunledningen i Gteborg. Hur mnga r ni i rdet och vilken r er huvudsakliga uppgift?

Vi bestr av tretton personer som p olika stt ska dokumentera HBTQ-liv i Gteborg samt sex politiker som representerar de olika partierna.

Gteborg r frst ut i Sverige med att ha ett HBTQ-rd?

Ja, vad vi vet i alla fall. Ingen har i alla fall protesterat nr vi har sagt s.

Hur upplever du arbetet med HBTQ-rdet?Nu har vi varit igng i knappt ett r, s

det r svrt att sga i det hr skedet, men jag kan sga att det rder en ganska stor, om inte samstmmighet, s i alla fall en samsyn och samvilja inom gruppen.

Hur upplever du Gteborg nr det gller HBTQ-frgor? Vilka r attityderna?

Jag kan ju bara svara utgende frn mitt perspektiv men jag tycker att det r rtt s ok, men jag r vit bg i medelldern som har det hyfsat bra men det gller inte fr alla HBTQ-personer. Om du r knsver- skridande eller en person med flera uttryck s r inte vardagen alltid s ltt. Det finns hela spnnvidden frn personer som lever ppet och har ett gott liv och till dem som gr och tnker p sjlvmord.

Gteborg valdes nyligen till Sveriges bsta HBTQ-stad, hur knns det?

Det r sknt att det kommer ett sdant hr resultat som visar p att ngonting har hnt. Sedan fr man ju akta sig fr att det hr inte blir s att man tar det som att nu behver vi inte gra ngot fr vi r redan dr, ven om vi klarar oss bst i den under-skningen r vi fortfarande inte i ml och jag hoppas att alla politiker fattar att det hr r bara en belning p vgen och en sporre att gra nnu bttre.

Vilka r de vanligaste frdomarna som en HBTQ-person kan mta idag?

Frdomarna i sig kan variera mycket men det som frdomarna ofta blir kopplade till r en slags exotifieringen av personen. I det nya toleranta Sverige dr allt r ok kan folk vara nyfikna p ett plumpt stt och man blir lite exotifierad i stil med men Jonas Gardell och Eva Dahlgren r ju s trevliga. I den stunden skapar man en skillnad mellan vi och dem.

Du har ett finskklingande namn, bertta mer om dig sjlv och din bakgrund!

Jag r fdd och uppvuxen i Finland, pappa r karelare och mamma r finlands-svensk. Jag r uppfostrad som finlands-svensk och lrde mig finska frst i skolan.

Jag flyttade till Sverige fr tio r sedan som 32-ring. Jag skulle egentligen bara komma hit fr att skriva p min uppsats, men s stannade och lste jag en kurs till. Sedan kom lite krleksgrejer och s sm-ningom blev jag rotad hr.

det frsta i sitt slag i Sverige

Gteborg blev nyligen vald till Sveriges bsta HBTQ-stad och Gteborgs Stad har Sverige

frsta HBTQ-rd. Vi snackade med en av rdets representanter, Kaj Heino, som har

lng erfarenhet av arbete med HBTQ-frgor.

TEXT: SANNA POSTI SJMAN FOTO: ANNA SIGVARDSSONTEXT: SANNA POSTI SJMAN FOTO: ANNA SIGVARDSSON

13

NOTISERTEXT: SANNA POSTI SJMAN

FO

TO

: FLI

CK

R

Stockholms Universitets finskakurs i Gteborg Avdelningen fr finska vid Stockholms Universitet an-ordnar en kurs i ls- och skrivundervisning i Gteborg i hst. Kursen, som genomfrs p uppdrag av Gteborgs Stad och som ger 7,5 studiepong, vnder sig i frsta hand till fr-skolelrare, klasslrare och frldrar till finsksprkiga barn.

Lrare p kursen r fil. dr. Outi Oja, lrare i finska och finsk litteratur vid avdelningen fr finska vid Stockholms universitet.

Mer info om kursen: www.goteborg.se/suomeksi

Gteborgs finska frsamling flyttar Gteborgs finska kyrka lmnar sina lokaler p Mariakyrkan vid Sving-eln och flyttar till Oscar Fredriks frsam-ling i Linnstaden. Verksamheten kommer att pg som vanligt i Mariakyrkan t o m. den 23 november, varp flytten kommer att markeras med en avslutningsfest i kyrkan. Finska gudstjnster kommer att firas i Oscar Fredriks kyrka kl 11 varje sndag och helgdag frn och med januari 2015.

Fr mer information om den finska frsamlingens aktiviteter och flytten: www.kyrktorget.se/goteborg.finska, Tuuli Ekenberg, tel: 03 1-739 11 64.

GTEBORGS STADS HBTQ-RD

Finska sagostunder i hst Gteborgs stadsbiblioteks projekt Mngsprkiga Gte-borg fortstter verksamheten i hst. Projektet gr ut p att barn fr hra sagor p olika sprk. Under hsten r sago- sprken finska, engelska, spanska och persiska.

Barnen kommer att vistas i den nya teaterliknande Tellus- salen, som r belgen bredvid barnboksavdelningen p Stadsbiblioteket i Gteborg.

Frskolelrare Laura Paasio vlkomnar alla finsksprkiga barn till sagostunder p lrdagen den 11 oktober och 8 november klockan 14.00.

Fri entr!Mer info p: www.stadsbiblioteket.nu

Gteborgs Stads HBTQ-rd r ett forum fr samrd och utbyte av information mellan HBTQ- Gteborg och kommunledning-en i Gteborg. HBTQ str fr homosexuella, bisexuella, trans-personer och queer.

Fr mer info: Kontakta rdets samordnare Anna-Carin JanssonTelefon: 031 - 365 00 00 (vxel)E-post:goteborgs.stads.hbtq-rad@goteborg.se

Du var tidigare ordfrande fr RFSL. Hur lnge har du arbetat med HBTQ-frgor?

Innan jag flyttade till Sverige var jag ordfrande fr finska RFSL och nr jag kom till Sverige s hade jag bestmt mig fr att nu har jag gjort mitt, och det blev ngra rs uppehll. Men s blev jag bekant med en person som satt i valberedningen fr RFSL hr i Gteborg och han sade att jag borde engagera mig och ngra r senare var jag dr igen. Ser man brister i vardagen s mste man gra ngot t det.

Vad har du fr tips till ngon som skulle vilja engagera sig i HBTQ-frgor?

Om man vill organisera sig traditionellt s kan man alltid bli medlem i RFSL eller ngon annan HBTQ-frening. Man kan hlla sig uppdaterad kring HBTQ-frgor genom RFSL:s hemsida eller qx.se, s att om man hamnar i ngon kafferumsdiskus-sion p jobbet s kan man sga ifrn nr folk sger ngot olmpligt eller kommer med konstiga kommentarer.

14 JAG R SVERIGEFINNE! NR 8, R 2014

DET HR HNDER I STADSDELARNATEXT: SANNA POSTI SJMAN FOTO: GTEBORGS STAD & SHUTTERSTOCK

AKTUELLT

angered

Hlsoteket i Angered flyttlass och nytt hstprogramHlsoteket i Angered flyttar till nya lokaler p Hgaffelsgatan 10 i september. I samma veva som flyttlasset gr, kr hstens aktiviteter igng med ett stort utbud av aktiviteter. Bland hstprogrammets ut-bud mrks bland annat mediyoga (medicinsk yoga), funkisgympa och afrodans.

Hlsoteket finns till fr alla Angeredsbor som vill frbttra hlsan. P Hlsoteket kan man trna, g p frelsningar och anmla sig till en kurs. Hlsoteket har ven upp- skande verksamhet med olika frelsnings-teman kopplade till hlsa. Alla aktiviteter r gratis och Hlsoteket har drop-in p alla aktiviteter frutom till kurserna som krver anmlan.

Kontakta Hlsoteket fr mer information:www.goteborg.se/halsoteketangeredTel: 031-365 11 44 eller 031-365 11 28E-post: halsoteket@angered.goteborg.se

centrum

Ny cykelfartsgata och Hlsolots rivstartarCentrala Gteborg kom-mer att erbjuda bttre tillgnglighet fr cyklister. Under hsten 2014 grs stra Hamngatan sder om Brunnsparken om till cykelfartsgata. Arbetet kommer att pg t o m. den 7 november. Arbetet kommer att pg i etapper och biltrafiken kommer att ledas om s att bilarna fr kra p sprvagnsspren. Arbetet kommer inte att pverka kollektiv- trafiken som kommer att g som vanligt.

Hlsolots rivstartar hsten med ett nytt pro-gram. Bland programpunkterna mrks nya aktiviteter ssom avspnningstrning fr att minska kroppens spnningar, samt frels-ningar om andning och rrelse.

Hlsolots ska inspirera till ett liv med god hlsa och verksamhetens ml r att frmja hlsa och frebygga ohlsa. Alla aktiviteter r kostnadsfria och vnder sig till den vuxna be-folkningen i Centrum och Majorna-Linn.

Fr mer information och ritningar, besk: www.goteborg.se/centrum

askim-frlunda-hgsbo

Ny cirkulationsplats och Hlsotekets hstprogram klartDet rder grvskope-tider i Mlndal. Kors-ningen vid Musik- vgen Mandolinga-tan byggs om till en cirkulationsplats. Dessutom byggs en ny gng- och cykelvg mellan Mandolingatan och Ruddalens Idrottscen-ter lngs Musikvgen. Syftet med bygget r att skapa bttre skerhet och framkomlighet fr cyklister. Arbetet frvntas vara klart under vinter 2014 och kommer att innebra begrnsningar p framkomligheten under byggtiden.

Hlsoteket i Vster meddelar att hstpro-grammet innehller en spnnande mix av fredrag, drop-in-aktiviteter och kurser.

Fr mer information och hstens program, besk: www.goteborg.se

Basta som en finlndare i hst Visst har simhallarna bastu, men fr den som vill basta i finskt sllskap kan vi tipsa om finska freningars bastukvllar, som arrange-ras p olika hll i Gteborg i hst. Gteborgs KaRe- frening i Bergsjn vrmer bastun p tisdagar (fram till 17.00) och fredagar (16.00 18.30).

Freningen Karhu IF, som ligger i Grdsten i Angered har bastukvllar p onsdagar och fredagar kl. 16.30 19.30.

Fr mer information om bastukvllar, kontakta freningarna:Ka-Re, www.karekerho.com Tel. 031-365 00 00Karhu IF Tel: 031-331 45 95

Jammu och Jaana tervnder till etern i hst Gteborgsfrfattare Asko Sahl-bergs radioserie Jammu och Jaana tervnder till Sveriges Radio P4 i hst! Serien skildrar det kta paret Jammus och Jaanas tankar om vrldens gng och det svenska samhllet.

Jammu r en fretrdare fr den finska bngstyriga mannen medan Jaana r mer mottaglig fr anpassning. Jammu spelas av skdespelaren Timo Nieminen och Jaana av Siri Hamari. Serien produceras av Ulla Rajakisto. Serien kommer att sndas i tta delar och har titeln Jammu och Jaana p skrivarkurs.

Ls mer om serien hr: www.sr.se/sisuradio

FO

TO

: ULL

A R

AJA

KIS

TO

15

DET HR HNDER I STADSDELARNA

Flj sverigefinska nyheter

Jag vill ha tidningen i pappersformat!Prenumerera p vr tidning fr att f aktuell information. Den kostar ingenting och r tvsprkig.Vi skriver om hur arbetet fr att frverkliga sverigefinnars rttigheter i Gteborgs Stad gr framt. Du kan ven lsa om olika kulturevenemang och om annat som r intressant att veta fr sverigefinnar i Gteborg.

Nimi

Osoite

Postinumero

Namn

Adress

Postnummer

Haluan saada lehden paperimuodossa!Tilaa lehtemme saadaksesi ajankohtaista tietoa. Se on ilmainen ja kaksikielinen. Kerromme, miten ty ruotsinsuomalaisten oi-keuksien toteuttamiseksi Gteborgin kaupungissa edistyy. Voit lukea mys erilaisista kulttuuritapahtumista ja muista Gteborginruotsinsuomalaisia kiinnostavista asioista.

Vill du f den hr tidningen direkt i din brevlda i fortsttningen?I s fall kan du fylla i dina kontaktuppgifter i nedanstende kupong. Klipp ut den och lmna den i brevldan. Portot r redan betalt. S hr enkelt r det att f tidningen direkt hem till dig i fortsttningen. Du kan ocks prenu- merera p tidningen genom att skicka ett

meddelande med din e-postadress till suomeksi@stadshuset.goteborg.se.

Mrk ditt meddelande med Tidningspre-numeration i mnesraden. Tidningen r kost-nadsfri. Samtliga nummer kan lsas elektro-niskt p adressen: goteborg.se/suomeksi

I tidningen berttar vi hur arbetet med att genomfra de sverigefinska rttigheterna i Gteborgs Stad fortskrider. Du kan ocks lsa om olika kulturaktiviteter och om andra frgor som r av intresse fr sverigefinnarna i Gteborg.

lundby

Lundby bibliotek flyttar och bibliotek i ldanLundby bibliotek flyttar till moderna lokaler i Glasiren vid Vgmstareplatsen i brjan av 2015. Lokalerna ligger centralt och har bra frbindelser. De blir dessutom mer tillgngli-ga, till exempel fr personer med funktions-nedsttning och frldrar med barnvagn.

Fr dem som vill ta del av en annorlunda biblioteksupplevelse, rekommenderas det mobila bibliotek Ldan, som erbjuder mysiga soffor och kuddar dr man kan lsa bcker. Bibliotek Ldan erbjuder ven roliga aktivite-ter, till exempel dockverkstder och frfattar-besk. Bibliotek Ldan finns p Backaplan vid Coop hela hsten.

Ls mer och se programmet p:www.goteborg.se/lundby

majorna-linn

Mariaplan rustas upp och Hlsolots r igngMariaplan ska fenefterlng-tad upprustning. Mlet r att gra omrdet mer ppet och inbju-dande med plats fr folkliv, handel, uteserveringar och upplevelser.

Under hsten startar arbetet som ska ge Mariaplan nytt liv omrdet kommer att bli grnare med mer plats fr trd och planteringar. Trafiken kommer att f mindre utrymme, men spr-vagnsspren ligger kvar och det kommer fort-farande att finnas parkeringsplatser. Arbetet pbrjas i oktober 2014 och berknas hlla p till vren 2015.

Hlsolots meddelar att hstaktiviteterna r igng. Hlsolots inspirerar till ett liv med god hlsa och verksamhetens ml r att frmja hlsa och frebygga ohlsa. Alla aktiviteter r kostnadsfria och vnder sig till den vuxna be-folkningen i Centrum och Majorna-Linn.

Fr mer information: www.goteborg.se

norra hisingen

Utflyktsparken brjar ta formPark- och naturfrvalt-ningen informerar att den nya utflyktslekplatsen i Hisingsparken brjar byggas under hsten och planeras vara frdig innan rsskiftet. Parken kommer att vlkomna svl gammal som ung och strcka sig frn Tuvevallen till Gunnestorps mosse.

Parken kommer att vara indelad i tre teman: bondgrden, frukttrdgrden och skogen/vtmarken. Parken kommer att locka beskare med bland annat hinderbana, leks-kulpturer, sittplatser fr vila och picknick och linbana.

Se ritningar och ls mer om utflyktsparken p: www.goteborg.se/norrahisingen

vstra gteborg

Kastanjetrffen ny mtesplats i KastanjeallnVstra Gteborg har ppnat Kastanjetrffen, en helt ny mtesplats i Kastanjealln. Aktivite-terna i huset ska bygga p initiativ frn dem som bor i omrdet. P ett dialogmte i somras freslog beskarna att huset skall husera sprkcaf, kulturkvllar med musik och filmer, workshops och gymnastik fr ldre. Nu efterlyser Kastanjetrffen fler frslag till aktiviteter.

Maila ditt frslag till: kastanjetraffen@vastra.goteborg.seLs mer om Kastanjetrffen p: www.goteborg.se/vastra-goteborg

JAG R SVERIGEFINNE! NR 6, R 201416

STADSLEDNINGSKONTORETANTTI YLISEL

SVARSPOSTKundnummer: 20380442404 20 GTEBORG

Frankeras ejMottagaren

betalar portot

DET HR HNDER I STADSDELARNA

vstra hisingen

Biskopsbibblans kulturprogram och Hlsodisken HisingenBiskopsgrdens bib-liotek informerar att hstens fullmatade kulturprogramskatalog r hr! Katalogen kan hmtas frn Vstra Hisingens bibliotek.

Hlsodisken erbjuder en mjlighet fr den som vill ta strre eget ansvar fr sitt liv och din hlsa. Genom Hlsodisken kan man delta i olika grupper ssom vrkstaden, depressionsskola, ng-estskola, stresskola, smnskola,mindfulness, yoga och frigrande dans.Via hemsidan och Hlsodiskens mediaavdelning p Lundbys resursbibliotek kan man ska information och kunskap om allt som rr hlsa.

Ls mer om kulturprogrammet och Hlsodisken hr: www.goteborg.se/vastrahisingen

rgryte-hrlanda

Kkens hstprogram frn Tove Jansson till SljdcafKulturhuset Kkens hstprogram bjuder p ett stort antal spnnande aktivite-ter i hst, vad sgs till exempel om strvtg p stra kyrkogrden, en utstllning om bo-livianska vvnader och besk av fr-fattaren Josephine Bornebusch (alias Mickan i tv-serien Solsidan)? Ingvor Karlsson lser hgt ur Tove Janssons "Pappan och havet" och p sljdcafet kan man sljda, sticka och virka.

Kulturhuset Kken ligger i rgryte-Hrlanda. Sitt namn, Kken, har kulturhuset ftt efter-som byggnaden utgr en del av det som under perioden 19071997 var Hrlanda fngelse.

Se hela programmet och ls mer p: www.goteborg.se/orgryteharlanda

stra gteborg

Kldbytardagar, schack och hlsoinformationBiblioteken i Bergsjn, Gamlestaden och Kortedala har ett brett utbud och massor av spnnande aktiviteter fr alla ldrar. Hstens program bjuder p bokprat, frfattartrffar, sng och musik, pyssel, schack, film och teater. Lr dig mer om surfplattor och e-bcker, trffa en hlsoinformatr och prata hlsa, g p sprkcaf och trna svenska och f lxhjlp. Det blir kldbytardagar, tex-tila workshops, frgesport, schackspel och mycket, mycket mer.

Fr barn, ungdomar och frldrar finns det mnga olika programpunkter. Hstens program finns att hmta p biblioteken i stadsdelen.

Programmet kan ocks lsas och skrivas ut p sidan: www.goteborg.se/ostragoteborg

FO

TO

: SH

UT

TE

RS

TO

CK