IDÉKATALOG

NORDISKA BIBLIOTEKSVECKAN 2012

Innehåll:

Sida 3 Inledning

Sida 5 Litteratur till Nordiska Biblioteksveckan 2012

Sida 6 Kura Gryning - högläsning för de små

Sida 7 Ungdomssatsningen - läsningen för ungdomar och tonåringar

Sida 8 Kura Skymning - till de vuxna

Sida 9 Övrig litteratur

Sida 11 Idékatalog – Till skolorna

Sida 13 Till bibliotek

Sida 14 Thorbjørn Egner – 100 år 12.12.12

Konstverk och Konstnär 2012

Redaktionsruta:

Projektledare .....................................................................................................................Carl-Mikael A. TeglundLitteraturkonsulent ......................................................................................................Anna ÅstrandKonstnär ...............................................................................................................................Henrik DrescherSkribent.......................................................................................................................................................Hanna Marie BjörklundFörfattare om Thorbjörn Egner .........................................................................Petter Knutsen BjørkeloDesign og layout ...........................................................................................................Kenn Clarke

Och ett speciellt tack till:

Inessa Osadchaya, Jacob Mellåker, Tina K. Jakobsen, Bjørn Egner, Marna Jakobsen, Stefán Vilbergsson, Britta Nygård, Birgitta Engman, Heidi Lønne Grønseth, Sabine Høgh, Mikkel Bredsgaard Randers, Søren Sørensen, Cappelen Damm, Torbjørg Breivik, Susanna Puisto, Ieva Hermansone, Egle Staskunaite, Eha Vain, Carsten Hebsgaard Nielsen og Heyday, Zlatan Ibrahimovic agent Mika Lepistö, Albert Bonniers Förlag, og Miika Nousiainen.

Fotografiet är taget av Riikka Tyrväinen som var nordjobbare i Sverige 2011. Bilden föreställer nordjobbare i Sverige som sjunger tillsammans låten “Sträck ut din hand”. Sången var dedikerad till Norge i solidaritet med offren för terrordådet 22-07-2011.

3

Så sade Loreen i en intervju strax före sin seger i Eurovisionsschlagern 2012. På så vis samman-fattade hon en syn på kulturen som något som ständigt spretar, växer och förändras. Kulturen är aldrig statisk.

Kulturen får också växtkraft av mångfald, något som Loreen illustrerar väl i sin egen person, som svensk med marokanska rötter. Det finns en lång historia av kulturell och etnisk mångfald i Nor-den – alltifrån finlandssvenskar på Åland till grönlänningar i Köpenhamn till de nordiska medbor-gare som ursprungligen föddes i ett annat land. Erfarenheten av flera kulturer ger nya perspektiv och infallsvinklar.

Miika Nousiainens hyllade roman Hallonbåtsflyktningen behandar just detta tema; hur man han-terar två kulturer, och att ha två länder som är hemma. Han längtar efter att få vara helt och hållet svensk, samtidigt som han ständigt upplever sig vara lite utanför, som att något saknas. Han använder själv ordet ”nationalitetstransvestit” för att beskriva sin känsla av att inte höra till.

”Biologisk mångfald” är den term som beskriver floran av djur, växter, blommor och insekter som finns i naturen. Vi vet att biologisk mångfald är viktigt för alla naturtypers överlevnad och växtkraft. När en art försvinner är det en förlust eftersom ekosystem är komplexa – tar man bort en av byggklossarna kan det påverka konstruktionen som helhet, och det är svårt att förutsäga

hur. Mångfalden är viktig att slå vakt om eftersom vi ännu inte vet och förstår alla varelsers betydelse för helheten. En dag inser vi hur viktig just den där fjärilen var och då är den kanske redan försvunnen.

I Klas Klättermus av Thorbjørn Egner är musen Klas väldigt säker på sin egen roll och uppgift bland djuren i Hackebacke-skogen. Han spelar och sjunger, medan de andra varelserna får arbeta och skaf-fa mat. Det är en inställning som han får skäl att tänka över under historiens gång. Vi behöver varandra, och därför måste vi ha ödmjukhet inför våra olikhe-ter. Vi kan inte bestämt säga vilken roll en viss människa kommer att spela för

Jag är inte för att bevara

kulturen. Ta den och gör

vad fan du vill med den

4

sitt samhälle och sin omgivning i framtiden. Precis som med den biologiska mångfalden bidrar vi alla med egna tankar och vanor och om någon unik erfarenhet försvinner krymper även vår gemensamma kunskap.

Inte sällan beskylls mångfalden i sig för att skapa sådana avstånd, att vi inte förmår att överbyg-ga olikheterna utan istället skiljer ut och stöter bort det som är annorlunda. Men fantasin rustar oss för att förstå den andre, och med hjälp av litteraturen kan vi överbrygga avstånden. Genom språk och läsning kommer förmågan att leva sig in i andra människors liv och tankar. Att se hur mycket vi har gemensamt, och att upptäcka vår mångfald av olikheter.

Vi har inför i år gjort ett urval av litteratur som hjälper oss att göra just detta; överbygga avstånd, sätta oss in i andras tankar, känslor och upplevelser.

Jag är Zlatan, Zlatan Ibrahimovics självbiografi (skriven tillsammans med David Lagercrantz) har hittills lästs av över en halv miljon människor bara i Sverige. Nu klättrar den också på topplis-torna över hela Europa. Det är en rak berättelse om pojken som växer upp i ett jugoslaviskt hem i Rosengård i Malmö, och blir en av fotbollens superstjärnor.

Zlatans historia ger en interiör från det som blivit en symbol för en segregared förort, och den ger kött och blod åt livet i Rosengård. Samtidigt är Zlatans historia en länk mellan alla de människor världen över som läser hans bok. Som läsare förflyttas vi till en plats där vi kan mötas. På så vis hjälper läsningen oss att förbättra vår förmåga till mångfald.

Välkommen till en liten del av den nordiska mångfalden

5

Litteratur för Nordiska Biblioteksveckan 2012

Dagens samhälle kännetecknas av kulturell, språklig och etnisk mång-fald, vilket gör att kunskap om detta område är nödvändigt för att förstå och verka i detta mångfaldhetens Norden. De författare vi valt har inte några direkta politiska dimensioner rörande temavalet, utan koncentrerar sig snarare på att förklara och materialisera detta sam-hälle genom sina böcker. Det är vårt hopp att vi med hjälp av dessa författare kan förmedla - till små barn, unga, och vuxna - redskap för att reflektera över den kulturella mångfalden och öppna upp för sam-tal om vilket samhälle som vi vill vara med om att skapa tillsammans. Vi har inför i år gjort ett urval av litteratur som hjälper oss att represen-tera valet av temat “Mångfald i Norden” på bästa sätt; att överbygga avstånd, sätta oss in i andras tankar, känslor och upplevelser. Vi vill med dessa böcker ge er verktyg för att vi bättre skall förstå varandra trots våra olikheter i det mångfaldiga Norden.

Mycket nöje!

6

Kura Gryning –

läsning för de små

Thorbjørn Egner

Thorbjørn Egner är Norges stora och in-ternationellt mest kända barnboksnamn. Han var både författare, tecknare, gra-fiker, kompositör och scenograf. Den 12 december 2012 är det 100 år sedan Thorbjørn Egner föddes och textvalet är en del av hyllningen under jubileumsåret 2012. Längre fram i Idékatalogen kom-mer vi berätta mer om Egner och hans betydelse för norsk litterär tradition.

Klas Klättermus

Klas Klättermus av Thorbjørn Egner är en tidslös klassiker som hand-lar om att alla människor är viktiga på sitt sätt, att man skall vara snäll och vi måste hjälpas åt då oväntade saker händer. Boken Klas Klätter-mus har vi valt för att boken berättar om att alla är lika mycket värda, på sitt eget speciella sätt. I Hackebackeskogen finns det även där en stor mångfald (av människoliknande djur) och alla måste samsas på bästa sätt för att skogen skall bli ett så bra hem som möjligt för alla. Till och med räven lär sig att förstå detta till slut.

Det stycke vi valt berättar också för oss att även de som vi tror är dumma egentligen kan vara riktigt snälla, innerst inne. I Egners böcker finns inga klassiska onda karaktärer utan man får sympati även med skurkar, sluga rävar och banditer.

Vid uppläsning

Visualiseringar kan alltid hjälpa till vid uppläsning och Klas Klättermus- böckerna har alltid fina illustrationer. Teckningarna till Klas Klättermus är alldeles fantastiska och har ni inte tillgång till dem själv kommer vi ha ett kollage av vår egen tolkning av alla de kända barnbokskaraktärerna på vår hemsida, liggandes under fliken “Pedagogiskt Material”. Här kommer man även kunna lyssna på exempel av alla de olika skandinaviska språken - svenska, norska och danska.

Enligt styrdokumenten ska lärarna utgå från elevernas egen vardag och erfarenheter och en bra idé kan vara att fråga barnen om de har hört talas om Klas Klättermus förut och då spela några

sånger på gitarr och sjunga tillsammans. På vår hemsida kan ni även under Vi-deos höra på den kända Grönsaksätarsången.

Att dramatisera är att använda språket och uttrycka sig med stor inlevelse. Detta vill vi uppmuntra och Klas Klättermus har använts i detta syfte många

gånger tidigare för att skapa till exempelvis teaterpjäser, med mera. Det ökar naturligtvis också glädjen i arbetet – en underskattad ingrediens! I klassrummet kan eleverna välja vilka djur de vill vara och ha sin egen

7

karaktär. En annan idé kan vara att måla karaktärerna själva eller att göra dockor som symboliserar dem, kanske tillsammans med skolans textil- och slöjdlärare. Detta kan vara speciellt bra sätt att arbeta med barn som inte känner till dessa karaktärer sedan tidigare - kanske på grund av att man kommer från ett icke-nordiskt land från början. Är detta fallet måste vi alltså gå efter styrdokumenten och anpassa oss till barnens bakgrund och vardag. Då kan boken malas ned till grundidéen om att det är en massa djur som faktiskt endast försöker att umgås så gott det går i sin skog, trots deras olikheter. Det är naturligtvis också viktigt att poängte- ra att räven inte får äta de andra, eller att han i alla fall blir snäll på slutet.

Vi kan verkligen rekommendera detta sätt att arbeta på. Det är lärorikt på alla sätt och främ-jande för det sociala. Och sist men inte minst har man roligt och sprider glädje åt alla!

Ungdomssatsningen - läsningen för ungdomar och tonåringarEnligt nya undersökningar läser ungdomar mindre och mindre. I alla Nordens medlemsstater lä-ser ungdomar mindre, de läser för sakta och enligt flera undersökningar förstår de också mindre av vad de läser. Kulturrådet presenterade nyligen färsk statistik som visar att läsningen bland ungdomar i de övre tonåren minskat betydligt under det senaste decenniet, inte minst bland kil-larna. Naturligtvis är det så att läsandet har större konkurrens i dag jämfört med 20-30 år sedan. Boken är förloraren i kampen om de ungas tid. För tjugo år sedan var de yngre generationerna de flitigaste läsarna. Ett tecken på hur det är ställt är att dagens generation av unga läser sämre än sin föräldrageneration. Det är första gången i modern tid som det händer. Framförallt märks det bland pojkar, men det finns ökande klyftor även mellan barn från olika samhälls/klassbakgrunder och att det är ofta kulturellt/etniskt betingat, vilket är oroande.

Därför har vi valt att inkludera en tyd-lig tredje kategori som riktar sig di-rekt mot ungdomar och tonåringar. Vi hoppas på så vis även kunna nå äldre mellanstadieelever, högstadie och gymnasienivå. Det är egentligen ingenting kontroversiellt. Förra året hade vi även då en extra bok, men som vi inkluderade in under Kura Skymning- kategorin.

Högläsningen inom denna kate-gori behöver dock inte ske innanför skolans värld utan uppmuntras hål-las även i andra institutioner - ung-domshus, fritids, kaféer, kulturhus, eller i bibliotek med särskild satsning mot unga. Ungdomsböcker är också litteratur, och de får inte försvinna i mängden. Man måste också förstå att tonåringar nödvändigtvis inte lä-ser samma saker som barn eller vux-na gör (och vice versa).

8

Boken “Jag är Zlatan Ibrahimovic”

“Jag är Zlatan Ibrahimovic”, Zlatan Ibrahimovics självbiografi (skriven tillsammans med David Lagercrantz) har hittills lästs av över en halv miljon människor bara i Sverige. Nu klättrar den också på topplis-torna över hela Europa. Det är en rak berättelse om pojken som växer upp i ett bosniskt hem i Rosengård i Malmö, och blir en av fotbollens superstjärnor. Zlatans historia ger en interiör från det som blivit en symbol för en segregared förort, och den ger kött och blod åt livet i Rosengård. Samtidigt är Zlatans historia en länk mellan alla de män-niskor världen över som läser hans bok. Som läsare förflyttas vi till en plats där vi kan mötas. På så vis hjälper läsningen oss att förbättra vår förmåga till mångfald.

Vid uppläsning

Att välja ut vilken text som skulle representera boken och temat var inte helt enkelt. Skall man ta med de delar som talar om utanförskap och samhällsproblem eller kan de väcka stigmatisering och generaliserande tankar hos de unga läsarna? Det är viktigt att påpeka att i den svenska läroplanen står det att det är viktigt att ta upp dessa saker om samhället, som existerar, men att det är lärarens ansvar att då följa upp med arbete kring dessa frågor. Att problematisera, konkretisera, förklara och ställa saker i sin kontrast är viktigt. Textutvalet är olika klipp ur boken, sammansatta för att visa på att alla kan lyckas här i livet, även om man kommer från Rosengård. Vi har försökt att följa en kronologi i textutvalet och få texten att representera tema och bok på bästa sätt. Finner ni andra stycken ur böcker ni köpt från förlagen som ni anser gör detta bättre uppmuntras detta naturligtvis.

Att kombinera uppläsning med diskussioner om socioekonomisk problematik, krig i andra länder, rasism på arbetsmarknaden etcetera blir ett viktigt komplement till uppläsning av denna bok.

Kura Skymning - till de vuxna

Miika Nousiainen

Författaren är född 1973, bor i Helsingfors och arbetar som journalist och författare. Hans kritikerrosade debutroman Hallonbåtsflyktingen (på finska Vadelmave-

nepakolainen) har sålts i över 20 000 exemplar i Finland. Han menar att boken är på sätt och vis en självbiografi. Boken handlar om en finsk man som på nästan ett religiöst sätt svärmar för Sverige och allt som är svenskt. Han flyttar över till Sverige och försöker desperat bli svensk

i själ och hjärta. Nousiainen menar på att detta kommer från en tonårs-revolution mot sin svensk-hatande far som jublade varje gång Sverige

förlorade i en sport på TV.a

9

Hallonbåtsflyktingen

“Mikko Virtanen har ett problem. Han vill inte längre vara finsk. Han vill inte vara den där tysta och grubblande typen med ångestkänslor och dåligt självförtroende. Istället vill han vara svensk! Efter vissa inledande svårigheter går det vägen. Mikko blir Mikael Andersson, en vältalig äkta man och familjefar från Göteborg. Priset blir högt, men vad gör man inte för att få leva i världens bästa land?”

Hallonbåtsflyktingen av Miika Nousiainen är en roman fylld av hu-mor men som också tar upp årets tema ‘Mångfald i Norden’ på ett bra och beskrivande sätt. Boken belyser de problem som kan upp-stå när man flyttar till ett annat land och när ens identitet slits mellan två nationaliteter och kulturella identiteter. Den driver också både med finländare och svenskar; men på ett inte alls elakt sätt, utan på ett roligt och kärleksfullt vis.

Det är viktigt att vi poängterar att vi inte på något sätt tror att de pro-blem som Miika ställs inför i sin egen kulturella identitetskris (att han inte får ta ledigt från jobbet i Finland till exempel när den svenska kronprinsessan Victoria fyller år) på något sätt är representerbara för de problem som andra invandrade kan uppleva i en liknande livssituation. Men tillsammans fungerar Zlatan Ibrahimovic bok och Miika Nousiainens bok som perfekta kompletteringar till varandra. Vi vill gärna uppmuntra skolor, bibliotek och andra institutioner att gärna ta båda böckerna om de vill, på grund av detta.

Övrig litteraturEn annan logisk referenspunkt till Nousiainens bok är Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri. Hans debutroman har humorn, den specielle - något instabile - huvudkaraktären och den un-derliggande politiska skärpan gemensam med ”Hallonbåtsflyktingen”. Nousiainen uppfinner vis-serligen inget eget språk, men däremot en helt egen logik - nationaltransvestiten. Som komplet-tering till de huvudtexter vi valt har vi också valt att offentliggöra den litteraturlista som vi utgick ifrån när vi valde ut litteratur som skulle representera Nordiska Biblioteksveckan för 2012. Det står alla institutioner fritt att själva införskaffa de böcker som väcker intresse för att själva kom-plettera Biblioteksveckan på bästa sätt med den litteratur som lockar i vår lista. All den litteratur som står nedan i listan är från Nordens alla hörn - till och med Åland, samt en bok från Estland.

Övrigt för Kura Gryning

Ana Udovic - Vem är tjuven, Mirjana? Kristina Aamand - Baba Habib perker på plettenManu Sareen - Iqbal Farooq og den sorte pjerrot Katja Kallio - Bibi muuttaa Suomeen (Bibbi flyttar till Finland)

Övrigt för Ungdomssatsningen

Marjun Syderbö Kjelnaes - Skriv i sandenBrian B. Christensen - Mihai og TobiasJonas Hassen Khemiri - Ett öga rött Diktare och poeter utvalda från Poetry Slam, t ex. Robert Meriruoho - Göteborgilainen Viikonloppusatu (Sagan om ett veckoslut i Göteborg)

10

Øvrig læsning til skumringstimen

Jonas Hassen Khemiri Ett öga rött Eija Hetekivi Olsson IngenbarnslandMarjaneh Bakhtiari Kalla det vad fan du villMadina Salamova (utgiven under pseudonymen Maria Amelie) Ulovlig norsk Magnus Dam Jacobsen Í Grønlandi við KongshavnMaimu Berg Ma armastasin venelast (Jag älskade en ryss)Ranya Paasonen Där solen står högstLeo Löthman Transportflotte SpeerArnaldur Indriðason Vetrarborgin (Vinterstaden)Jónína Leósdóttir Elskar mig elskar mig ekkiAnn Jäderlund Som en gång varit ängMartha Christensen Glansbilleder

11

Idékatalog

Till skolornaDe flesta barn växer upp i ett samhälle i dag som är så fullt av kulturell och etnisk mångfald att de inte ens reflekterar över den på samma sätt som andra tidigare generationer i Norden kanske har gjort. “Vad är det som är ‘traditionellt’ nordiskt”? “Vad är det som är ‘nytt’”? Vi hoppas att årets tema om mångfald kan vara en ingridiens i en positiv debatt om de olikheter och skillnader vi har mellan människor i vårt samhälle i Norden. Genom att öppna barnens ögon för nya och gamla traditioner, matvanor, kläder, etc. så kan läraren skapa en konstruktiv diskus-sion kring identitet och mångfald. Här är ett par förslag ifrån oss som förhoppningsvis kan hjälpa er att komma igång.

Tala om temat i klassen

Mångfald kan betyda många olika saker för barnen. Som utgångspunkt kan man använda texten om Klas Klättermus och prata med barnen om vad “mångfald” betyder för dem. Handlar mång-fald om olikheter eller likheter? Hur framhäves temat “mångfald” i texten? Finns det en mångfald där barnen själva bor? Hur då? Finns det också kanske mångfald i klassen eller barnens egna familjer? Som exempler på just mångfald kan ni till exempel tala om de olika nordiska språken och de traditioner vi firar i våra egna länder. Vad finns det för likheter mellan våra länder och vad är olikt? Varför är det egentligen så?

Spel till de allra minsta

På vår hemsida kan ni hitta ett spel till de minsta barnen. Här kan ni också gå in och få våra egna tolkningar av alla de kända karaktärerna från Klas Klättermus och lära er mer om den språkliga mångfalden i Skandinavien. När barnen trycker på figurerna så säger de olika saker från boken som passar till karaktärerna på olika skandinaviska språk. Därefter kan ni tala om olika språk - språklig mångfald - i klassrummet. Hur mycket förstod barnen till exempel av danska eller norska? Var det några ord som liknade varandra? Varför tror ni att vi kan förstå varandra så bra i Norden? Eller kan vi verkligen det?

Teckna och skriv

Teckna och skriv er egen historia om mångfald. Ni kan som utgångspunkt antingen ta figurerna från Klas Klättermus, eller kanske till och med hitta på helt egna figurer? Tillsammans kan bar-nen skriva historier, teckna egna djur, och sedan visa teckningarna och läsa för varandra. Ni kan också naturligtvis anordna en utställning med era egna bilder och historier för föräldrar och andra besökare till skolan. Innan ni börjar med uppgifterna kan det vara en bra idé att prata med barnen om mångfald. Vad betyder det för dem? Handlar ordet om var man kommer ifrån? Vilken mat man äter? Vilket språk man talar? Eller kanske någonting helt annat .. ?

Musik

På vår hemsida kan ni finna ackord och text till sångerna från Klas Klättermus. Med dessa kan ni själva spela och sjunga tillsammans i klassrummet. Ni kan också försöka skriva en egen sång om mångfald. För att göra det lättare för er kan ni eventuellt använda samma melodi från någon av låtarna från Klas Klättermus. Det blir då lättare för barnen att igenkänna dem och gilla dem. Man kan också tala om olika typer av musikstilar (som ju också är en form av mångfald) och fråga barnen om vad som är deras favoritmusik. Kanske kan barnen själva ta fram musik som de tycker representerar mångfald eller så kan man samla ihop en massa olika typer av musik från hela världen och låta barnen lyssna på dessa.

12

Laga mat ihop

Laga mat tillsammans med barnen - antingen i skolans kök, eller be barnen ta med någonting hemmifrån som representerar den mångfald de ofta besitter själva. Tala om likheter och olikhe-ter. Ni kan också tala om barnens favoritmaträtter och se hur många olika typer av maträtter ni kan komma på i klassen. Eller så kan ni tala om olika typer av mattraditioner eller om traditioner i förbindelse till just mat. Äter alla i klassen på samma sätt? Vid samma tidspunkt? Är någon al-lergisk? Kanske någon äter annan typ av mat på grund av familjens religion? Vad äter man till julafton eller eid?

Teater

Tala innan om mångfald med klassen. Därefter kan ni tillsammans skriva en alldeles egen tea-terpjäs som handlar om mångfald. Kanske kan ni använda någon av den litteratur som vi har valt som underlag för en sådan teaterpjäs? Man kan kanske utgå från Miika Nousiainens bok Hallonbåtsflyktingen som faktiskt till och med har dramatiserats i Finland. Boken har valts för vuxna men den kan - presenterad på rätt sätt - vara rolig också för barn och unga. Hallonbåtsflyktingen belyser likheter och olikheter mellan Sverige och Finland på ett humoristiskt sätt, och kan därför ligga som ett bra underlag för att skapa en positiv diskussion.

Om ni vill göra er egen teaterpjäs om mångfald, kan ni antingen skriva ett stycke tillsammans i hela klassen eller i små grupper - men också naturligtvis alla var för sig. Och så kan ni framträda med teaterstyckena inför klassen eller annan publik. Ni kan också välja en spontan form av teater, där barn och unga måste spela mot varandra helt utan förskrivet manus. Ibland kan det till och med vara enklare att beskriva sina tankar om ett tema när man får tillåtelse att använda hela kroppen. Ni kan också välja att låta teaterpjäsen vara helt utan ljud så att eleverna måste beskriva temat “mångfald” med hjälp endast av kroppsspråk och rörelser.

Film

Låt eleverna göra deras egen film om mångfald. Vad betyder mångfald för dem? Här kan det vara en fördel att inte diskutera sönder begreppet mångfald för mycket i klassen innan. Då får ni störst variation på filmer och mer ut av uppgiften ni ålagt eleverna. Det ger naturligtvis även detta en form av mångfald. Därefter kan ni diskutera filmerna och begreppet mångfald.

IDÉKATALOG

NORDISK BIBLIOTEKSUGE 2012

12 – 18. 11

13

Till bibliotek

Sedan Nordiska Biblioteksveckan grundades 1997 har det alltid varit störst vikt på att det skall vara ett gemenskapsfrämmande event som samlar både barn och vuxna till en gemensam hög-läsningsupplevelse. För barnen på morgonen, de vuxna på kvällen - och som nytt för i år så har vi också någonting för nordens ungdomar.

Högläsningen på biblioteken försegås när det hunnit bli mörkt utanför. Därför vill vi gärna att alla bibliotek som deltar i projektet hjälps åt för att skapa en mysig atmosfär genom att dämpa be-lysningen och tända levande ljus som ni kan läsa kring. Så har man gjort i generationer i Norden när man berättat historier för varandra och med Nordiska Biblioteksveckan fortsätter vi denna tradition. Här är ett urval av idéer till olika former av arrangemang ni kan ha vid era bibliotek som passar till temat för 2012.

Högläsning

Ni kan antingen ha en bibliotikarie som läser högt för besökarna eller en professionell uppläsare/skådespelare som kan komma och besöka biblioteket. Återigen är det viktigt att skapa den rätta atmosfären och få besökarna rofyllda och stämningsfyllda inför uppläsningen. I förbindelse med årets texter kan ni också anordna ett större arrangemang kring temat “mångfald” på ert bibliotek och lägga fram andra böcker som tar upp samma tema.

Hitta på andra arrangemang på kvällen

Anordna arrangemang där ni inviterar folk till biblioteket till föredrag om författarna, någon som är påläst om böckerna eller om litteratur i allmänhet, om temat ‘mångfald’ eller om likheter och olikheter i Norden. Ni kan till exempel få en lärare från ett universitet att komma förbi och berätta om nordiska språk, eller om någon organisation kan komma och debattera eller bara tala om mångfald och samhällsfrågor relaterat till detta tema.

Pynta biblioteket

Få en lokal konstnär till att pynta biblioteket med inspiration som går i årets tema. Ni kan också få en lokal skola till att vara med och göra Nordiska Biblioteksveckan riktigt festlig genom att invitera dem till att hålla aktiviteter hos er.

Skriv dikter

Anordna en tävling i Poetry Slam och diktskrivning i bibliotekets lokaler. Temat för tävlingen i dikt-ning kan vara årets tema för Nordiska Biblioteksveckan - mångfald. Vinnaren kanske kan få ett litet pris i form av en bok som vi valt ut eller att man kan få några av sina dikter inskrivna i några blad som biblioteket lägger fram till besökare under de kommande månaderna.

IDÉKATA

LOG

NORDISK B

IBLI

OTEKSUGE 201

2

12 –

18. 1

1

14

Thorbjørn Egner – 100 år 12.12.12

Thorbjörn Egner är en av Nordens mest kända barnboksförfattare och har blivit uppmärksam-mad även långt bortom Nordens gränser. Han var både barnboksförfattare och grafiker. Den 12e december i år hade Thorbjörn Egner fyllt 100 år. Det är också av den anledningen vi har valt boken Klas Klättermus (och de andra djuren i Hackebackeskogen) - som en del av hyllningen under jubileumsåret 2012.

Thorbjörn Egner är känd för att ha satt märkbara spår i den nordiska folksjälen med berättel-serna om Karius och Baktus och med historierna om Kardemummabyn och Hackebackeskogen. Egners berättelser om tandtroll, Poliskommisarien Bastian, och alla andra av de kära karaktärer som Egner skapade håller måttet än i dag. Berättelserna är inte bara spännande och underhål-lande, men innehåller också djupare lärdomar om etik och moral, och vill förmedla en lärdom om världen. Allt detta utan att framstå som gammeldags, moraliserande eller omoderna. Egners styrka var att kunna kombinera text, sång och illustrationer - någonting som han bemästrade som få andra kan.

Utöver att skriva och måla för barn är Egner även känd i Norge genom radioprogrammet Bar-netimen som blev sänt under 1950talet i Norge. Då lyssnade nära 95% av alla norska barn till programmet och nästan alla vuxna gjorde detsamma. Barnboksförfattaren blev på så vis en in-kluderad del i det nya Norges kulturarv, och hans egna uppläsningar av böcker blev bevarade för att kunna njutas av framtida generationer norrmän. Egners litteratur läses än i dag högt för barn i många olika barnkammare runt om i Norden.

Egner satte upp många av sina egna böcker på teaterscenen. Det var mestadels så som Egners färgrika universum blev känt även utanför Norge. Teaterpjäserna uppförs fortfarande över hela världen, och hans sånger och visor utgives fortfarande och hans böcker har översatts till ett stort antal språk utanför Norden.

Konstverk och Konstnär 2012

Konstverket för 2012 skall representera temat ‘mångfald’. Konstnären är Henrik Drescher (född 1955). Han är en dansk konstnär och illustratör. 1967 emigrerade han och hans fa-milj dock till USA. Drescher bor nu i Kina. Hans mångfaldiga internationella bakgrund passar sig bra för årets tema.

Dreschers bilder visas regelbundet i New York Times, Wash-ington Post, Newsweek, Time och Rolling Stone. Han har också skrivit och illustrerat flera böcker, bland annat böcker för barn och unga. Konstverket vi valt vill förmedla att vi alla bär på flera olika kulturella identiteter inom oss och att det mångkulturella - det mångfaldiga - inte enbart är någonting som finns ute i samhället, utan också innanför individerna själva som lever och verkar i samhället.

Hans hjemmeside er hdrescher.comIDÉKATALOG

NORDISK BIBLIOTEKSUGE 201212 – 18. 11