1

ETT långT ord

Nu formas visionerna – Ny stadsarkitekt för in nya idéer • Tid för grönt – 20 år som trädgårdsingenjör

Österportstorg lyser upp – Arbetarhus blir arbetshus • Bulljakt – Nyhet för små turister

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN YSTADS KOMMUN NR 2 - 2010

2

ETT långT ordETT långT ordKröniKanlEdarEKröniKan

Vision och verklighet. Nu

byggs Ystadmodellen, ett

verktyg för utveckling.

Foto: Lennart Orvarsson.

En informationstidning

från Ystads kommun

271 80 YSTAD

0411-57 70 00

kommunen@ystad.se

www.ystad.se

Ansvarig utgivare

Kenth Jagerborn

0411-57 71 13

kenth.jagerborn@ystad.se

Redaktion

Itta Johnson

Kommunens förvaltningar

Skribenter

Lennart Orvarsson

Lotta Larsson

Grafisk form

Jenny Willman

Fotografer

Lennart Orvarsson

Jenny Hargne

Lucas Gölén

Produktion

Arkivbild Reklam & Design AB

0411-738 00

info@arkivbild.se

www.arkivbild.se

Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri

© Ystads kommun

lEdarE

2

En stad för unga

Kommunfullmäktige har satt upp ett

mål som anger att befolkningsmängden

ska öka en procent varje år. Man har

också sagt att vi ska öka inflyttningen

av yngre.

Man kan dela upp dessa yngre i två

kategorier – de som flyttat från Ystad

för att studera eller arbeta på annan ort

och de som saknar tidigare anknytning

till Ystad.

De som har bott här tidigare behöver

positiva minnen som gör att de söker

sig tillbaka. Det kan vara bra skolgång,

ställen att roa sig på och en trygg miljö

för de egna barnen. För dem utan an­

knytning måste Ystad synas, och upp­

fattas som en modern kommun. Den

måste ha ett gott varumärke.

Ett varumärke är förenklat den upp­

fattning människor har om ett företag,

en organisation, en kommun eller en

person. Ystads varumärke kan sägas be­

stå av en vacker stadskärna, en vacker

natur och ett tryggt ställe att bo och

besöka. Den delen av varumärket ska

vi värna om. Dessutom bör vi lägga

till några dimensioner som attraherar

de yngre och inte minst de med annan

etnisk bakgrund. Vi måste utveckla mil­

jöer som också de yngre upplever som

attraktiva och spännande. Det måste

finnas boendeformer som de yngre har

råd med.

För oss i min ålder finns det redan

ett stort utbud och en stor valmöjlighet.

För de yngre behövs däremot ställen i

innerstaden där de bara kan ”hänga” eller

roa sig på tider som passar dem.

Näringslivsutveckling är också en

viktig fråga när det gäller att attrahera

ungdomar. Kommunen och näringslivet

måste arbeta tillsammans för att skapa

fler arbetstillfällen. Att underlätta för

de som vill starta egna företag genom

så kallade inkubatorer har startat både

i kommunal och privat regi, något som

ofta snabbt leder till nya spännande

verksamheter.

Ystad måste också uppfattas som en

modern stad när det gäller att använda

modern teknik. Mobiltelefonens funk­

tioner används redan idag för att ge

relevant information, sociala medier

likaså. Här strävar vi som organisation

efter att vara med och utvecklas.

Ett varumärke bygger man inte genom

att bara göra förändringar. Nödvändigt

är att människor vet vad som görs i

syfte att utveckla varumärket. Det måste

finnas publicitet om vad vi gör. Min

förhoppning är att det under den när­

maste tiden kommer att uppmärksammas

att Ystad är en stad att bo i också för

de yngre.

Vi som inte längre räknas som unga

kommer alltid att ha en plats i Ystad.

Med fler ungdomar omkring oss får vi

ett ännu rikare liv. Ska vi hjälpas åt

med den visionen?

Kenth Jagerborn

Kommundirektör

3

ETT långT ord

UTVECKling

Förr, nu och framåt

– samlade visioner ska ge plats Ystad står inför stora utmaningar när det gäller att

möta framtida krav på fler bostäder, arbetsplatser och

affärslokaler. Samtidigt har staden och dess omgivningar

unika värden som inte får gå förlorade för kommande

generationer.

Med en ny stadsarkitekt och utökade resurser på

Plan o Bygg vill kommunledningen möta kraven på

såväl kort som lång sikt och utveckla långsiktigt håll­

bara visioner för hur staden, byarna och landskapet

ska bevaras samtidigt som utvecklingen får fortsätta.

Exploatering av hamnområdet, förtätning av inner­

staden, utvidgning av staden och förstärkning av

infrastrukturen ställer krav på såväl erfarenhet

som fingertoppskänsla. Ystad fortsätter sin

spännande resa mot nya mål.

Ystads nye stadsarkitekt Ulf Karmebäck har startat

visionssamarbetet kring utveckling av Ystad.

3

4

ETT långT ord

UTVECKling

Idéer från Europa ska bidra till utveckling – ny stadsarkitekt med internationell erfarenhet

Ystads kommun har saknat stadsarkitekt under några år. Nu

är tjänsten åter besatt, av den internationellt erfarne och i

Ystad engagerade arkitekten Ulf Karmebäck, som är känd

här i staden för sitt arbete med gamla vattentornet och

området med gatuhus därikring. Ulf arbetar som stadsarkitekt

tre dagar i veckan, övrig tid driver han fortfarande sin egen

arkitektverksamhet. Dock inte i Ystad, det tillåter inte reglerna.

Ulf Karmebäck är en man som gillar

utmaningar. Direkt efter utbildningen i

Lund reste han ut i Europa och arbetade

på olika arkitektbyråer och som frilans,

deltog regelbundet i arkitekttävlingar

och skapade sig tidigt ett gott renommé.

– Tyskland och dess arkitekturhistoria

har länge intresserat mig. När Berlin­

muren föll bestämde vi oss, min fru

som också är arkitekt, och jag att flytta

dit. Vi fick en flygande start. Där fanns

hur mycket som helst att göra.

I Tyskland hade han sedan tidigare

ett utmärkt kontaktnät som frilans. Nu

startade han eget kontor och arbetade

mest med bostäder, både ny- och

ombyggnad. Under 10 år gjorde han

inget arbete alls i Sverige, trots att han

ofta kom hem och bodde i sommarhuset

utanför Löderup.

– Området kring vattentornet

blev en nystart för min svenska

verksamhet, säger Ulf. Jag åkte förbi

och såg en skylt att det skulle byggas

radhus i området. När jag frågade

fick jag veta att det bara var en plan,

ingen hade tagit på sig att börja

arbetet. Så jag kom in med ett förslag

som jag gjorde i samarbete med mina

tyska kollegor.

Förslaget innehöll även en idé om

hur vattentornet kunde förvandlas till

bostäder och möteslokaler. Resten är,

som man brukar säga, historia.

4

Möt Ystads nya stadsarkitekt! Ulf Karmebäck, Ystads stadsarkitekt, välkomnar dig som är intresserad av Ystads framtid till ett möte i Knutsalen i Gamla Rådhuset vid Stortorget den 5 oktober kl 18.00-19.30. Mötet ska ge alla en möjlighet att ställa frågor om utvecklingen av Ystad eller berätta om egna idéer. Välkommen!

På rätt sätt

– Som stadsarkitekt i Ystad ser jag en

möjlighet att vara med om att göra

något riktigt bra av Ystad, säger han.

Det kommer att hända mycket här de

kommande åren, med omdaning av

hamnen, förtätning i den inre staden

och utvidgning av ytterområden och

byar. Och mina idéer har tagits emot

positivt hittills, så jag tror att jag kan

hjälpa till att förändra på rätt sätt.

Ulf menar att det kan märkas att

staden har saknat en stadsarkitekt ett

tag. Vissa projekt har kanske gått för

snabbt, säger han utan att vilja peka ut

något särskilt. Det som är gjort är gjort.

– Det har blivit lite för mycket hallar

på sistone, säger han men lägger till

att många tidigare arkitekter har gjort

utmärkta arbeten. Viss byggproduktion

passar bara inte in i Ystad.

Han betonar hur viktigt det är att

kommunens utveckling styrs av en

gemensam vision.

– Och den visionen håller vi som

bäst på att utveckla tillsammans, både

tjänstemän och politiker. Nu i oktober

kommer jag att agera reseledare för en

studieresa där vi ska se på Hamburg

Hafencity som är Europas största projekt

för utveckling av ett innerstadsområde,

dessutom alldeles vid vattnet.

ETT långT ord

UTVECKling

Med studieresan till Hamburgs nya

hamnstadsdel vill Ulf sporra tankarna

kring utvecklingen av Ystads hamn.

– Vi varken ska eller kan göra

likadant som i Hamburg. Men jag vill

väcka lite tankar.

Studieresorna kommer att bli fler.

Det finns mycket att uppleva och Ulf

kommer att fungera som en initierad guide.

– Vem som helst kan ju resa ut och

se sig om, men det kan vara svårt att

verkligen se de arkitektoniska eller

stadsplanemässiga kvaliteterna, säger han.

Talar man om utvecklingen av

Ystad betonar Ulf att det inte är hans

personliga preferenser som ska styra.

Han vill fungera främst som en samman­

hållande kraft.

– Stadskärnan i Ystad är unik. Den

måste bevaras och bör bara varsamt

utvecklas.

Han tycker att en stadsmiljö även

får innehålla tråkiga byggnader.

Ulf är uppvuxen i Göteborg och bär

med sig minnen av stadens tunga

tegelbyggnader från sin barndom.

– Trots att de var trista är de en del

av min uppväxt. Man får inte ta bort

sådant från människor utan vidare. Att

riva hus kan vara ett stort ingrepp i

människors liv.

Landmärken När det gäller hamnen i Ystad har Ulf

Karmebäck en vision om en levande

hamnmiljö med restauranger, hotell,

kontor och butiker. Men också med

bostäder.

– Silorna är ett känt landmärke och

en måttstock. Jag skulle vilja göra om

dem till något annat. Hotell kanske.

Eller bostäder. Tänk själv att få bo i

toppen av en silo! Och restaurangerna…

Jag vill att stjärnkockarna ska slåss om

att få jobba i Ystads hamn!

Hamnverksamheten bör kunna vara

kvar, avgaser och buller anser han att

man bör kunna göra något åt.

– Trafiken mot Polen är viktig. Polen

är ett jätteintressant land med mycket

att upptäcka.

Kallbadhuset är också en betydande

beståndsdel, tycker Ulf. Helst ännu

En modell över Ystad, med fasta och flytt­

bara hus, ska bli ett av verktygen i arbetet

med att skapa en vision kring stadens

utveckling de närmaste 25 åren.

längre ut i havet än vad dagens plan är.

– Kallbadhuset är viktigt för balansen.

Med en enkel vedeldad kamin därute

kan vem som helst ta ett dopp i all

enkelhet utan att det kostar en massa

pengar. Sedan kan vi ha exklusiva

hotell och annat som en motpol. Det

ska finna möjligheter för alla.

Han ser tydligt hur Ystad har utvecklats

i lager på lager och hoppas kunna vara

med om att binda samman lagren av

villa- och flerbostadsbebyggelsen med

grönområden, samtidigt som staden

förtätas. Gamla industrier som inte

längre används bör kunna rensas upp,

kanske byggas om till något annat.

Förädling Ulf Karmebäck återvänder ofta till detta

att förvandla befintlig bebyggelse. Han

kallar det att förädla. Inspirationen

kommer bland annat från Berlin där

5

6

ETT långT ord

UTVECKling

han har bott och verkat i många år. Det ligger också helt i linje med att han inte vill riva och beröva människor sin invanda miljö.

Ystad står helt klart inför stora utman­ingar, menar den nye stadsarkitekten. Trafiken ökar, och en lösning har varit att bygga rondeller.

– Vi slår snart Växjö, Sveriges rondelltätaste stad, säger han. Det finns andra lösningar som vi bör titta på. Att staden växer skapar en annan utmaning.

– Det är viktigt att landskapet utanför bibehålls. Ystad bör ha en skarp gräns mot landskapet, utan skymmande inslag.

Han vill också bidra till att höja standarden på arkitekturen i Ystad, genom att bjuda in andra duktiga arkitekter.

Viktiga stråk De viktiga stråken i Ystad går från hamnen via Stortorget, utmed Stora Östergatan till Österportstorg, utmed Regementsgatan till Regementet, enligt Ulf Karmebäck. Platserna utmed stråket vill han utveckla.

– Stortorget har sin givna plats som restaurangcentrum. Här samlas man på uteserveringar och inne på restaurangerna. Utmed Hamngatan och Stora Östergatan skulle jag vilja se en ännu bättre kvalitet på butikerna. Österportstorg skulle kunna bli ett fikacentrum, med en paviljong för kafé och kultur, med fair trade-kaffe och en affischplats där hela kommunens kulturutbud exponeras. Liksom på Stortorget kan jag tänka mig någon form av torghandel på Österportstorg. Regementsgatan bör få träd och göras mer trivsam. Här är en utmärkt plats för specialbutiker av olika slag, små restauranger med nya spännande inslag och mycket annat. Här vill jag se små rörelser startade av människor med nya idéer och främmande influenser!

Helhetsbild När det gäller visionen om utvecklingen av Ystad vill Ulf ännu inte ge något svar.

– I och med att jag har fått denna anställning har jag fått ansvaret att hålla samman helhetsbilden av Ystads framtid. Problemet idag är att ingen riktigt vet vad man vill som kommun. Hur ska staden utvecklas? Hur ska den förvaltas? Var ska näringslivet husera? Var ska ungdomarna få plats med sina behov av nöjeslokaler och fritidsområden? Var ska bostäderna ligga och var ska butikerna finnas?

Frågorna Ulf ställer är inte nya. Många har försökt svara på dem, och vissa tankar finns redan. Men utan en sammanhållande vision blir enstaka projekt inte alltid helt lyckade för helheten.

– Vi har mycket kunskap här i kommunen. Vi har många specialister men ingen som har hållit samman helheten, vilket får till följd att inget händer.

Visionsverkstad Nu har Ulf Karmebäck i egenskap av stadsarkitekt dragit igång en visionsverkstad. I möteslokalen i gamla vattentornet ska tjänstemän, politiker och andra som är engagerade i Ystads utveckling träffas regelbundet för att skapa ett dokument som visar hur Ystad ska se ut 2035, utvecklat stegvis med 5 års intervaller. Som ett verktyg för detta, så att även människor som inte är vana att läsa ritningar och skisser ska kunna delta och förstå, har han påbörjat arbetet med en skalenlig modell av Ystad. Den kommer att bli 3,5 meter i diameter, ha hela gatunätet utritat, befintliga hus i trä och nya flyttbara hus i vitt.

– Det blir ett mycket konkret verktyg och ett viktigt instrument. Om någon föreslår att man ska bygga på en viss plats går det lätt att visa hur det fungerar, och lika lätt att visa alternativen.

Möte med ystadborna Ulf Karmebäck är väldigt intresserad av vad innevånarna i Ystad tänker och tycker. Han planerar därför att möta allmänheten i en hearing, ett möte där

vem som helst är välkommen att ställa frågor till honom eller berätta om sina egna idéer.

– Kom dit, säger den nye stads­arkitekten och berättar att platsen är i Knutsalen i Gamla Rådhuset vid Stortorget, den 5 oktober kl 18.00-19.30.

Trycket på kommunens Plan o Bygg­enhet är sedan länge högt då många vill bo och bygga i Ystad. Med ytterli­gare två personer på avdelningen strä­var man nu efter att korta handlägg­ningstiderna för bygglov och planärenden, berättar Kerstin Wulff, förvaltningschef på Samhällsbyggnad.

– Vi har anställt en ny planarkitekt och får snart in ytterligare en bygglovsarkitekt, säger hon.

– Avdelningen har haft många upp­drag att ta itu med och har arbetat hårt för att hinna med. Nu hoppas vi att det ska gå snabbare att få sina ärenden behandlade.

Ökade resurser på Plan o Bygg

6

7

ETT långT ord

STadSMilJö

Per Larsson i örtagården vid Klostret. I höst går

han i pension.

Mästaren i grönt:

Ge växandet tid Efter 20 år i Ystads kommun går

trädgårdsingenjör Per Larsson i pension

i höst. Trygg i förvissningen om att han

har satt sina spår – bokstavligen. Att

både kunna uppleva och se resultaten av

alla ansträngningar i form av planteringar

och grönområden är den största behållning­

en, tycker han.

- Men också att se att många verkar upp­

skatta vårt arbete.

Per Larsson är född i Värmland men kom till lantbruks­universitet i Alnarp som ung student. Efter utbildning där och arbete i Landskrona kommun kom han till Ystads kommun 1990. Familjen bosatte sig utanför Rydsgård där han och hans fru vid det här laget har ca 8 000 kvm egen trädgård att underhålla och förändra.

- Vi har det som ett gemensamt intresse annars hade det inte gått, berättar Per som nu ser fram emot mer tid för eget trädgårdsarbete.

Klosterprojektet en favorit

Visionerna för kommunens parker och grönområden har varit, och är fortfarande många. Per har lagt fram flera idéer och fått förtroendet att genomföra dem, något han är väldigt glad för. Arbetet har även gett eko i övriga Sverige och för inte så länge sedan var Norrköpings och Visbys kommuner på studiebesök i Ystad.

Det Per utan tvekan är mest stolt över är planteringarna och gestaltningen kring klostret, vars yttre miljö var i stort behov av upprustning. Arbetet påbörjades för tio år sedan och har utvecklats i takt med resurserna, men även idéerna. Per menar att det är en fördel att saker och ting får ta tid och mogna fram. Klosterprojektet har kostat två miljoner och pengarna är onekligen väl investerade.

- Enligt museichefen Håkan Nilsson har besökarantalet på klostret slagit i taket i år och mer än fördubblats tack vare klosterträdgårdarna, säger Per Larsson.

Lokala material och ekologi

Alla satsningar vid klostret är utmärkta exempel på hållbart och miljöriktigt arbete. Återvunnen marksten, bänkar gjorda av ekar från Sandskogen, ornament från ett lokalt gjuteri;

det mesta är egenkonstruerat och framtaget specifikt för ändamålet.

- Titta på det nya staketet kring klosterdammen. Vi har klätt de befintliga stolparna med trä och slapp göra ingrepp i muren, berättar Per.

Per Larsson verkar ha tid för alla. Han är ödmjuk och framhäver aldrig sig själv när han berättar om sitt arbete, utan lyfter fram hela teamet som jobbar med den yttre miljön i kommunen. Många känner nog igen honom, han är ofta på språng och visar och berättar gärna för den som är intresserad.

I framtiden hoppas han att Ystads alla små ytor och mötesplatser tas tillvara även i fortsättningen och att man ser nya möjligheter i det som redan finns.

- Allt måste inte göras nytt och på en gång, utan förändringar kan smygas in och platser kan förädlas och göras bättre successivt, avslutar han.

7

8

ETT långT ordnÄringSliV

nÄringSliV

Arkitekten och fastighetsägaren Mikael Ahrling skapar A-huset

genom att renovera och bygga om gamla Starshine.

Med säker blick och stor erfarenhet förvandlar arkitekt Mikael Ahrling

det gamla Starshinehuset vid Österportstorg till en byggnad för butiker,

kontor och bostäder. Det som en gång byggdes för att bli ett arbetarnas

hus blir nu ett hus för arbete och affärer.

Arbetarhuset blir hus för arbete

– Jag såg husets möjligheter direkt när jag steg in, säger Mikael Ahrling, arkitekt och fastighetsägare om sitt senaste projekt vid Österportstorg i Ystad. När jag gick runt och såg tillbyggnaden på baksidan förstod jag att det fanns en oerhörd potential i byggnaden, bara man tog upp fler fönster och släppte in ljuset.

Mikael köpte huset 2009 och reno­verar nu som bäst en byggnad som 1885-1887 uppfördes av den liberala arbetareföreningen i Ystad. År 1908 togs det över av den socialistiska grenen av arbetarrörelsen, 1978 blev det Starshinehuset och 2010 blir det nu A-huset, med anspelning på ursprunget som arbetarnas hus. Vi vandrar runt i ett hus som endast delvis är färdigrenoverat och uthyrt, där hantverkare arbetar intensivt med att förverkliga de ombyggnader som Mikael Ahrling har tänkt ut.

– Jag försöker göra en tidlös renovering i den gamla delen ut mot Österportstorg, säger han. Där fönstren är utbytta

mot nya har vi så långt som möjligt efterliknat de gamla, med enkelglas i ytterbåge och kopplad variant där innerglas är isolerglas. Övriga fönster är renoverade med en laminatruta i innerbågen som ger rimligt isolervärde och tar lite buller på ”köpet”.

Mikael har även låtit ta upp ursprungliga fönsteröppningar mot söder som under årens gång har murats igen. Fasaden har renoverats och målats i en kulör som känns rätt. Trots att den inte är den ursprungliga.

– Vi vet inte riktigt vilken färg huset hade när det byggdes, säger Mikael. Men det skulle mycket väl ha kunnat varit gult.

Byggt som teater

Inne i byggnaden är det lite mer knepigt. Huset är byggt lite grann som en teater, med speciella lösningar både byggnadstekniskt och planmässigt. Den stora salen som har fungerat som mötesplats, konsertlokal och diskotek har enorm takhöjd och får kontorsyta

dels nere på golvet, dels uppe på den balkong som löper utmed tre av väggarna med utsikt genom de stora fönstren mot Österportstorg och Stora Östergatan.

Mikael Ahrling hade från början en tanke om att inhysa en restaurang i bottenplanet. Så blev det nu inte, men tankarna finns kvar och kanske det blir en liten hörna med servering en trappa upp i den stora möteslokalen.

Mikael har stora planer för huset och har god erfarenhet av liknande projekt, främst från Malmö där han har varit med om att planera och renovera för bostäder, hotell och kontor i ett flertal äldre hus.

Moderna krav

Det ursprungliga huset utmed Jenny­gatan fick 1938 en tillbyggnad mot gården i öster. Den delen har ett enklare utförande, präglat av den tidens upp­fattning om arkitektur. Här fann Mikael Arhling ett underbart runt trapphus och en möjlighet att ta upp för fönster

8

ETT långT ordnÄringSliV

och balkongdörrar med tillhörande

balkonger i sydost.

– Där fick jag in den hiss som moderna

byggnadskrav föreskriver, säger Mikael

med stolthet i rösten. Den var svår att

finna plats till men till slut gick det.

I ett anfall av visst övermod bestämde

han att låta hissen gå ända upp till

vinden, för att där inreda två lägenheter

med en tillhörande takterrass. Detta

arbete är nu i full gång och kämpar mot

tiden. Taket ska höjas, och det arbetet

gav regnet fritt spelrum under några

dagar i augusti.

– Det rann vatten utmed väggarna

och vi sprang här allihop med öskar och

hinkar, säger Mikael.

Vattnet trängde också in i Ernst &

Youngs nyinredda kontorslokaler en

trappa upp. Man klarade företagets arkiv,

men fukten trängde in i väggar och

golv och tvingade hyresvärden att ställa

dit avfuktare.

Ordentligt från början Man kan inte missta sig på Mikael

Ahrlings entusiasm och kunnande när

han berättar om huset och sina planer.

Han betonar hur viktigt det är att göra

rätt redan från början, inte fuska för att

snabbt bli färdig.

– Ventilation är mycket viktigt. Jag

har låtit installera överdimensionerade

kanaler så att det ska bli bra luft i

alla utrymmen även om det blir en

restaurang i huset. Sedan är det viktigt

att tänka på ljusinsläpp och ljudisolering

mellan våningar och lokaler.

Han har inte mycket till övers för

moderna fönster. De har alldeles för

breda karmar och bågar och är för

djupa. Resultatet med dessa blir inte

bara att fasaden förvanskas, de tar

bort en mycket stor och viktig del av

ljusinsläppet.

– Modernt isolerglas och solskyddsglas

är bra, säger han. Men det runtomkring

behöver inte vara så kraftigt.

Själv specialbeställer han sina fönster,

med modernt isolerglas, av ett lokalt

snickeri som han länge har samarbetat med.

– De vet precis hur jag vill ha det, säger

han och pekar på de nya smäckert

utformade och väldigt tidstrogna moderna

fönster som A-huset nu har fått.

Fasadbelysning är en annan sak som

huset ska få nu till vintern. Mikael

Ahrling har gjort fullskaleförsök med

olika typer av belysning och har nu

valt en mjuk variant av bredstrålande

spotlights i marken som ska få den gula

fasaden att lysa även kvällstid.

Flygande start i ny lokal A-husets första hyresgäster blev nystartade surdegsbageriet Söderberg & Sara. I de gamla taxilokalerna fick hela bageriutrust­ningen plats, med stenugnar, glasdiskar med läckert nybakt och ett hörn där den fikasugne gästen kan dröja med en kopp och en kanelbulle.

– Lokalen dök upp alldeles plötsligt precis när vi gick och funderade på att starta något eget. Vi slog till direkt, säger Sara Ingemansson som är en av de två delägarna. Vi öppnade mitt i vintern och är jättenöjda. Både med lokalen och med företagets utveckling.

Söderberg & Sara bakar och säljer mat-och kaffebröd bakat på surdeg och med lokala råvaror. De säljer även andra pro­dukter som müsli, mjöl med mera.

A-läge vid Österportstorg Suzanne Rosengren driver dammode­affären Krizi i Ystad. Ända sedan starten, för ca 20 år sedan, har Krizi huserat i Birgittakapellet på Stora Östergatan. I sam­band med ombyggnation kring kapellet tog hon chansen att få nya fräscha lokaler i det nyrenoverade A-huset.

– Det blev jättebra att flytta hit, säger hon och visar runt i den nya butiken i sobert vitt och grått med kristallkrona och antikt kaffebord. Faktiskt till och med över förväntan.

Krizi hade mer än 250 gäster på sin in­vigningsdag, och efter några veckor kon­staterar Suzanne att affärsläget är utmärkt.

– Jag är mycket nöjd. Ljust, fräscht och nytt, större och bekvämare att jobba i. Och så kommer det fler kunder, säger Suzanne och går iväg för att hjälpa ännu en kvinna som söker något nytt inför hösten.

99

10

ETT långT ord

TUriSM

Turismnäringen i kommunen visar positiva siffror för det första halvåret i år, antalet hotell­

nätter och handel har ökat. Bland turistnyheterna finns bland annat digitala tjänster och

mysterier för barn.

Det berättar turismstrateg Marie Holmström och framhåller att mycket bygger på turism­

entreprenörernas kreativitet när det gäller att locka besökare och att det finns aktiviteter

för hela familjen oavsett väder.

Turistnyheter för barn och vuxna Även som shoppingstad ökar Ystad i - Vi ville skapa en ny aktivitet för barn. I september lanserades dessutom popularitet för varje år enligt Köpmanna- Samtidigt ger detta vuxna möjlighet att iPhoneapplikationen ”I Wallanders föreningens ordförande Christina gå en stadsvandring, en aktivitet som spår”. Satsningen består av en helt ny Lindgren, och i år var inget undantag: inte alltid uppskattas av de små, på webbplats och en iPhoneapplikation,

- Det har varit en kanonsommar, det samma gång som barnen sysselsätts. en digital tjänst som beställs till din verkar handlarna överlag vara överens Aktiviteten fungerar hela året, vinter iPhone och som ger dig en utförlig guide om. Jag tror aldrig jag har sett så mycket till Wallanders värld. Applikationen folk i Ystad som denna sommar. kommer också att finnas för andra system

och som mobiltjänst inom kort.

Nyheter för barn och mobil En annan digital nyhet är att man

Bland turistbyråns nyheter finns till enkelt kan sms:a vadhänder till 72456

exempel bussturen ”Wallander i land­ och direkt få tillgång till turistbyråns

skapet” som lockade många. Guiden information om evenemang, aktiviteter

berättar om olika inspelningsplatser och och boende.

filmklipp från filmerna visas i bussen. - Smstjänsten anpassar vi till olika

I år var det även premiär för ”Jakten evenemang, till exempel kommer hela

på de försvunna kanelbullarna”, ett Julen i Ystads detaljerade program att

mysterium anpassat för barn i samarbete Det här är kul, tycker Karl och Anna Larsson.

finnas tillgängligt om du sms:ar Ystad

med Mysterier i farten och illustratör till 72456. Vi provade denna tjänst i

Jens Ahlbom (som bland annat tecknat som sommar, vilket ju ligger i linje med somras med lyckat resultat. Denna typ

böckerna om Mulle Meck). Med hjälp vårt övergripande mål som är att vara av tjänster måste vi jobba vidare med

av en karta och ett antal ledtrådar som en attraktiv destination 365 dagar om även om vi inte än helt kommer att sluta

anknyter till bland annat stadens historia, året, säger Marie Holmström. trycka broschyrer. Vi måste anpassa oss

djur och natur lotsas barnfamiljen genom Barnmysteriet är gratis och kan till framtidens teknik samtidigt som

Ystads centrum. Som belöning får barnen hämtas på turistbyån, klostret och besökare får den service de vill ha, säger

ett diplom när mysteriet är löst. stadsbiblioteket. Marie Holmström.

Tips! Följ med på årets sista busstur med ”Wallander i landskapet”.

Datum 9 oktober, mer information finner du på www.ystad.se/turism eller ring 0411-57 76 81.

Vill du veta vad som händer: besök turistbyrån på www.facebook.com/ystadevents.

Nya wallandersajten hittar du via www.ystad.se/turism

10

11

ETT långT ordTUriSM

På bulljakt genom Ystad Vem har tagit kanelbullar från Lilla konditoriet?

Turistbyråns barnmysterium leder familjen på en

kul och lärorik runda genom centrala Ystad.

Genom att svara på frågorna som passar barn i

flera åldrar och med anknytning till olika plat­

ser, fås ledtråd efter ledtråd. Svaren ger dig

lösningen på mysteriet om vem som är boven i

dramat. Nöje, kunskap och gemenskap i kul

kombination.

Var hittar vi nästa ledtråd? Anna

Larsson, Tobina och Viggo Andersson

orienterar sig med mysteriekartan i

högsta hugg.

11

”Baj

skorv

” F

amilj

efö

rest

älln

ing

fö

r b

arn

3-5

år.

Yst

ads

Teat

er

12

ETT långT ord

Riv ur och spara

even

eman

gs

ww

w.y

sta

d.s

e/e

ve

ne

ma

ng

Det

finns

så f

anta

stis

kt m

ånga

even

eman

g i

vår

del

av

Skån

e, h

är t

ipsa

r vi

om

någ

ra.

Tänk

på

att

mån

ga

even

eman

g m

åste

fö

rhan

dsb

oka

s.

Med

res

erva

tion f

ör

ändringar

.

Konst

& K

ult

ur

tips

Utflyktstips

Klo

ster

röra

på

Klo

stre

t i Y

stad

, se

p-n

ov.

M

atru

nd

an H

öst

8-1

0/1

0.

Om

byg

gnad

för

öka

d t

illgän

glig

het

och

så

gör

vi n

ågot

Rosa

lörd

ag. In

sam

ling

till

fö

rmån

fö

r R

osa

ban

det

. Y

stad

30

/10

.ex

tra

– N

y in

gån

g v

id R

ose

ngår

den

och

sän

kta

prise

r i

Öst

erle

n ly

ser,

ljusf

est

öve

r la

ndsk

apet

. 5-7

/11.

muse

ibutike

n.

Vår

a uts

tälln

ingar

är:

M

akte

n o

ch H

elig

het

en –

åre

t ut.

Fr

älse

t under

Klo

ster

kyrk

an –

åre

t ut.

En

söt

his

toria

– om

sock

erbru

ken i

Yst

ad,

från

10/1

0.

1960-t

alet

s Y

stad

. Fä

rgfo

ton a

v Sv

en B

ergm

an -

åre

t ut.

Elec

trohyp

e 2010,

Yst

ads

konst

muse

um

, 27/1

1 2

01

0 –

30/1

2011.

Sjät

te b

iennal

en

Örn

span

ing, h

öst

- och

vår

vandrin

gar

. Nat

urs

kyddsf

öre

nin

gen

.

Guid

ade

ture

r

för

Elek

tro

nis

k ko

nst

. K

onst

i sk

ön f

öre

nin

g m

ed e

lekt

ronik

och

W

alla

nder

i la

nd

skap

et. 9

/10

kl 1

3-1

6. G

uid

ad b

uss

tur

med

film

­te

knolo

gi a

v tio

inte

rnat

ionel

la k

onst

när

er s

om

alla

har

gem

ensa

mt

klip

p f

rån

film

ern

a.

att

de

anvä

nder

ele

ktro

nik

och

mek

anik

som

konst

när

ligt

utt

ryck

.H

isto

risk

sta

dsv

and

rin

g m

ed C

urt

Per

sso

n. 3

/11

och

28

/11

kl 1

4.

Kul

turk

väll

– La

rs Y

ngve

med

vän

ner.

Yst

ads

Stad

sbib

liote

k 28

/10

kl 1

9.

En k

väll

i soff

an o

ch p

å sc

en. V

änner

na

är k

om

iker

n S

anna

Pers

son

Hal

api,

Lars

Hal

api,

musi

ker

och

pro

duce

nt

sam

t Ja

ques

Wer

up,

förf

atta

re o

ch p

oet

.St

illbild

sfo

to a

v Rolf K

onow

frå

n in

spel

nin

gen

av

Svin

alän

gorn

a

på

Cin

etek

et. T

o m

dec

ember

2010.

I uts

tälln

ingen

vis

as o

ckså

kl

äder

och

rek

visi

ta f

rån fi

lmen

.

Pric

k och

Flä

ck. St

or

teat

eru

pp

leve

lse

för

små

bar

n. Y

stad

s Te

ater

10/1

0 k

l 14

.

Bar

n &

Fam

ilj

10/1

0 kl

14.

lanerP

laneraegnautflP

laneraegnautfl

ykterochgörspännandeupptfl

ykter

010

13

ETT långT ord

P

2010

2

Pla

nera

eg

na u

tfl yk

ter

och

gö

r sp

än

nan

de u

pp

täck

ter.

In

form

ati

on

och

in

spir

ati

on

får

du

i G

uid

e Y

sta

d &

Öst

erl

en

,

Yst

ad

& Ö

ster

len

Musik & Teater

”Baj

skor

v” F

amilj

eför

estä

llnin

g fö

r ba

rn 3

-5 å

r. Y

stad

s Te

ater

20

/11

kl 1

3.30

och

15.

Lilla

kan

ske

på s

vens

ktop

pen

1328

? Y

stad

s ko

nstm

useu

m 3

0/10

kl 1

3. K

ULTU

RLO

V

Film

smin

kkur

s m

ed m

askm

ålni

ng. C

inet

eket

2/1

1 kl

11-

13.

KU

LTU

RLO

V

Mår

ten

Sand

én –

för

fatt

are

till b

l a P

etrin

i-dec

karn

a. Y

stad

s st

adsb

iblio

tek

2/11

15-

17. K

ULTU

RLO

V

”Mag

i och

spö

kerie

r i K

lost

ret”

med

Pre

ben

& K

nut.

Klo

stre

t 4/

11 1

7.30

och

18.

30. K

ULTU

RLO

V

Spor

tlov

21-2

5/2.

Pro

gram

se

hem

sida

i ja

nuar

i.

Jule

n i

Ysta

d

Julm

arkn

ad p

å H

öges

tad

13-1

4/11

, 20-

21/1

1 kl

13-

16. 1

9/11

för

rö

rels

ehin

drad

e.

Julm

arkn

ad i

Mar

svin

shol

ms

slot

tsm

agas

in. 2

7-28

/11

kl 1

0-17

.Ju

lmar

knad

på

Stor

torg

et 2

8/11

kl 1

4-18

.30

i sam

band

med

Jul

­sk

yltn

inge

n.

Juls

tök

på K

lost

ret.

28/

11 k

l 13-

18. J

ulpy

ssel

för

bar

n.

Julru

ndan

Öst

erle

n Lö

deru

p. 2

6-28

/11

& 3

-5/1

2, k

l 11-

17.

Luci

afi r

ande

13/

12. 1

8.30

Hem

värn

ets

mus

ikkå

r Ö

ster

port

stor

g.

Kor

tege

med

Luc

ia o

ch t

ärno

r i g

amla

bra

ndbi

len

sam

t m

usik

kår.

K

röni

ng, k

l 19,

Luc

iave

sper

. S:ta

Mar

ia k

yrka

.Tr

aditi

onse

nlig

julm

arsc

h m

ed H

emvä

rnet

s m

usik

kår

och

julv

espe

r.15

/12

från

Milit

ärm

usee

t kl 1

8.30

till

S:ta

Mar

ia k

yrka

. Jul

vesp

ern

kl 1

9.

En s

tilla

jul.

And

ers

Ekbo

rg. Y

stad

s Te

ater

. 16/

12 k

l 19.

30.

Julk

onse

rt m

ed K

ultu

rsko

lan.

S:t

a M

aria

kyr

ka, Y

stad

. 16/

12 k

l 19.

H

imm

el i

Adv

ent.

Mat

hias

Hol

mgr

en, Å

sa Ji

nder

. Bro

mm

a ky

rka.

18/

12.

Nyå

rsfi r

ande

Ham

ntor

get,

Yst

ad. 3

1/12

kl 2

3.30

– 0

0.30

.N

yårs

dopp

et i

Mar

inan

, 1/1

kl 1

5.

Tret

tona

fton

kons

ert

med

Mar

inen

s M

usik

kår,

Yst

ads

Teat

er 5

/1.

Lunc

hkon

sert

. Lör

daga

r kl

12

i S:t

a M

aria

kyr

ka.

Pe

rnill

a A

nder

sson

, kon

sert

. Yst

ads

Teat

er 2

9/9

kl 1

9.30

.G

råt

inga

tår

ar –

En

exis

tent

iell

dans

band

smus

ikal

!Y

stad

s Te

ater

1/1

0 kl

19.

Sh

all w

e da

nce?

Yst

adpr

ofi le

r bj

uder

upp

till

dan

s.

Surb

runn

spar

ken

2/10

.00

.00.

Mal

mö

Ope

ra p

å tu

rné.

Yst

ads

Teat

er 3

/10

kl 1

6.

Sann

a N

iels

en. M

arsv

insh

olm

s ky

rka

14/1

0 kl

19.

G

rävs

kopa

n. Y

stad

s Te

ater

15/

10 k

l 19.

30.

Sem

este

rsab

otör

erna

On

Tour

. Sve

n M

elan

der,

Mik

ael N

eum

ann,

To

mm

y Ju

th s

amt

pian

iste

n Pe

ter

Berg

lund

. Yst

ads

Teat

er 1

7/10

kl

15

& 1

9.

Ensa

m r

ävha

ne. Y

stad

s Te

ater

. 19/

10 k

l 19.

Th

e M

agic

of

Cha

rlie

Cap

er. Y

stad

s Te

ater

24/

10 k

l 15.

So

pplu

nch

på Y

stad

s Te

ater

. 27/

10, 2

4/11

kl 1

2.

Todd

yspe

xet.

Yst

ads

Teat

er 3

0/10

kl 1

6 o

19.

Jeky

ll &

Hyd

e, m

usik

alen

om

god

het

och

onds

ka. Y

stad

s Te

ater

11

/11

kl 1

9.

Gle

nn W

ish

- A

Trib

ute

to T

he K

ing.

Yst

ads

Teat

er 2

4/11

kl 1

9.30

.H

edda

Gab

ler.

Yst

ads

Teat

er 1

1/12

kl 1

9.

Hel

sing

borg

s sy

mfo

nior

kest

er s

pela

r Br

ahm

s sy

mfo

ni n

r 2

D-d

ur.

Yst

ads

Teat

er 1

5/12

kl 1

9.

Yst

ad C

lass

ic: M

agnu

s M

årte

nsso

n –

Urs

äkta

räk

nas

mitt

pia

no

som

han

dbag

age?

Pia

nom

usik

och

kom

ik p

å Y

stad

s Te

ater

7/1

kl 1

9.

Gun

hild

Car

ling.

Yst

ads

Teat

er 1

4-16

/1.

i e

ven

em

an

gst

idn

ing

en

Vad

Hän

der,

Yst

ad

s V

äg

visa

re,

Ku

ltu

rkale

nd

ari

et

och

av

pers

on

ale

n p

å Y

sta

ds

turi

stb

yrå

.

ww

w.y

sta

d.s

e0

41

1-5

7 7

6 8

1

1

ETT långT ord

KorTnYHETEr

14

Snabbare uppkoppling med ljus

– Öppet stadsnät för hela kommunen Snabbare datoruppkoppling, fler tv-kanaler, telefoni via bredband och större valmöj­ligheter blir resultatet när det så kallade Öppet stadsnät i Ystad tas i bruk. Med beräknad start till årsskiftet 2010/2011 hoppas Ulf Östrand på Ystads Energi och fristående konsulten och projektledaren Erland Holmquist att intresset att ansluta sig till nätet ska bli stort.

– Vi räknar med att det tar 15-20 år innan alla, eller de flesta är uppkopplade via det nya fibermediet istället för de gamla koppartrådarna, säger Erland Holmquist. Finns det ett stort intresse kan vi arbeta fortare. Kabelnätets stomme är i stort sett redan färdigt, vi har bara lite kvar ute på landsbygden.

Öppet stadsnät i Ystad ska trots namnet omfatta hela kommunen. Det nya fiber­nätet som förmedlar data och telekom­munikation med ljus byggs ut i takt med efterfrågan.

En uppkoppling till Öppet Stadsnät i Ystad omfattar såväl snabbt bredband till datorn, TV med HDTV-kapacitet och tele­foni. Den som väljer att ansluta sig till fi­bernätet kan alltså säga nej tack till sina gamla tjänster och skruva ner en eventuell parabol från taket.

Att nätet kallas öppet beror på att alla företag som vill erbjuda telekommunika­tionstjänster ska få möjlighet att göra det. Det ska bli möjligt för konsumenten att välja teleoperatör, TV-tjänster och data­kommunikation helt efter eget huvud.

– Vi räknar med att månadskostnaden för slutkunden med det nya nätet blir densamma som med den gamla tekniken, säger Erland Holmquist. Men med mycket högre kapacitet. Det nya fibernätet gör det dessutom möjligt att snabbt välja, eller välja bort tjänster via datorn, det tar bara en kort stund att lägga till fler kanaler till TV:n, ta bort sådana man inte längre tittar på och så vidare.

FAKTA: Öppet Stadsnät i Ystad arbetar inom Ystad Energi AB på uppdrag av Ystad kommunfullmäktige enligt beslut 2010­03-19. Under snart 10 år har Ystad Energi byggt 170 km fiberoptiskt nät över hela kommunen. Utbyggnaden på landsbyg­den görs med stöd av Länsstyrelsen i Skåne län samt Region Skåne.

Nytt affärsnätverk i Ystad Affärsnätverket BNI – Business Network International – planerar att starta en grupp i Ystad inom kort. Ett informa­tionsmöte hölls den 7/9 där Ted Malm, grundare av BNI-grupper i Tomelilla och Eslöv berättade vad nätverkande i BNI innebär.

– Först och främst vill jag slå fast att BNI inte konkurrerar med andra nätverk, säger Ted Malm. Vi kompletterar dem.

Metoden går enkelt uttryckt ut på att medlemmarna, och deras inbjudna gäster, får tillgång till varandras kontakter. Gör medlemmarna sedan affärer sinsemellan går det också bra, men är inte huvudsyftet med nätverket, som träffas varje vecka för ett tidigt frukostmöte på ett hotell eller i en restaurang i staden.

– Genom att träffas på sådana ställen slipper vi ha en egen lokal och bidrar dessutom till inkomster för den som upp­låter sin lokal för detta ändamål ett par timmar i veckan.

Målet är att varje BNI-grupp består av ca 20-40 medlemmar. Minsta antal är 20 för att nätverkandet ska fungera optimalt. På varje möte får var och en av besökarna en minut på sig att presentera sig och sitt företag samt be de andra bistå i kontakten med ett namngivet företag eller föreslå ett tänkbart objekt att ta kontakt med. Vanligtvis får en av medlemmarna dess­utom chans att göra en längre presentation av sin verksamhet, detta för att öka nät­

verkets kunskaper om vad de enskilda medlemmarna erbjuder.

– Vi har en tydlig struktur på våra möten, och ju mer aktiv du är som medlem, desto mer affärer har du möjlighet att göra.

Ted Malm berättar att en BNI-grupp endast får innehålla en representant per bransch. Först till kvarn gäller alltså. Ystad-gruppen startar så snart 20 med­lemmar har anmält intresse av att gå med, och betalt in medlemsavgiften som uppgår till 8200 kr exkl moms per år. Medlemmarna får också möjlighet att delta i olika utbildningar om relations­marknadsföring och presentationsteknik.

Privat företagsinkubator bidrar till regionutveckling Nystartade företagsinkubatorn Incubator C i Ystad fick den 26 augusti besök av en mindre delegation från Ystads kommun bestående av tjänstemän och politiker. Incubator C är ett privat initiativ av Calle Rasmusson, erfaren företagsledare, ma­nagementkonsult och ansvarig för Spar­banken Syds tillväxtskola.

– Jag vill bidra till utvecklingen av nä­ringslivet i regionen och ge blivande entre­prenörer en bas för att utveckla sin verk­samhet, säger Calle som investerar egna tillgångar i företaget.

En inkubator är en plats där blivande entreprenörer och aktiva företagare som vill utveckla nya idéer kan få hjälp att för­verkliga sina projekt. Inkubatorn tillhanda­håller lokaler, stöd, resurser och nätverk. Entreprenörerna bidrar med idéer, en vilja att dela med sig och ett brinnande intresse för att utveckla sina affärsidéer.

– Jag kommer att göra ett urval utifrån egna bedömningar. De, som jag bedömer har rätt kvalifikationer för att kunna bygga växande företag, kommer jag att erbjuda mitt stöd.

Den som tror sig vara rätt person för att få tillgång till Incubator C:s plattform kan läsa mer på www.incubatorc.se

15

ETT långT ord

aKTiVa 4

Meningsfullt stöd på vägen till jobb Ibland är det uppförsbacke

på vägen till arbete och

studier. Kanske saknas ork,

självkänsla eller tillräcklig

hjälp från myndigheter.

Aktiva 4 kan vara lösningen

för den som vill ha lite extra

stöd när det behövs.

Att röra på sig ger energi att orka mer,

vilket kan behövas om det är motigt.

Just friskvård är en viktig grundsten

i en ny satsning, Aktiva 4, för unga

vuxna mellan 19-29 år i kommunen.

Pontus är en av dem som är med och

redan på andra träffen fick han ny energi

att söka praktikplats.

- Jag kom igång direkt. Det här passar

mig jättebra, det är mer flexibelt än på

arbetsförmedlingen.

Flexibilitet och anpassning till individen

är andra ledord för denna grupp som

träffas varje dag från klockan nio till så

länge man vill.

- Det här är ingen skola och vi tjatar

inte på deltagarna att de ska komma

hit. Det är vuxna människor som tar

eget ansvar, men som behöver extra

stöd. Vi vill starta varje individs motor

och ge dem redskapen att hålla igång.

Målet i slutändan är självförsörjning,

berättar Maria Nord som är projektledare.

Rörelse väldigt viktigt

Tillsammans med Malin Nikula, som är

utbildad inom olika friskvårdsområden,

vägleder de deltagarna på det sätt som

passar den enskilda individen. Det kan

handla om allt från att skriva ett cv till

kontakter med myndigheter.

- Vi tänker långsiktigt och jobbar i

små steg. Allt enligt den plan som vi

gjort upp för varje deltagare och vad

just den personen ska jobba med för att

nå sina mål, säger Maria Nord.

Malin och Maria poängterar vikten

av att röra på sig, vilket båda ser som

en förutsättning för att få energi att

jobba framåt.

- Varje dag startar vi med ett motions­

pass. Antingen är vi ute och går långa

rundor, till exempel vid Saltsjöbaden

eller i Sandskogen, eller kör vi ett styrke­

pass här i lokalen. Friskvård är en väldigt

viktig bit för att man ska orka med allt

annat, berättar Malin Nikula.

Både Nathalie, som också är med i

gruppen, och Pontus håller med om att

träningen gör stor skillnad.

- Jag tycker det är jätteskönt för

man mår bättre och orkar mer, säger

Nathalie som är väldigt nöjd med det

stöd hon får här.

Nathalie har redan siktet inställt på

en tjänst som undersköterska. Men först

Varje dag startas med ett motionspass.

Maria (projektledare), Malin (coach)

och deltagaren Nathalie är ute på en

rask promenad.

ska hon få ordning på sitt cv som kan

vara en nog så knepig uppgift.

För Pontus innebär motionen mer sömn:

- Jag går och lägger mig tidigare,

säger han.

Aktiva 4 är ett samverkansprojekt

mellan Ystads kommun, Försäkrings­

kassan, Arbetsförmedlingen och Region

Skåne. Tack vare regelbundna möten

mellan projektet och representanter från

varje myndighet skapas en helhetssyn

för varje individ och viktig information

faller inte mellan stolar.

För den som är intresserad av att delta,

går vägen in i verksamheten genom den

enskildes kontaktperson på respektive

myndighet. Läs mer på ystad.se, sök på

Aktiva 4.

15

ETT långT ord

FilM

Bilder från filminspelning i Kibera, fr v – 3 barn vid den lokala kyrkan, Vincent - en av karaktärerna i filmen, Annika Gustafson med chaufför

och dotter, Phil Jandaly som tar upp ljud.

En film om det vi inte talar om Skit. Ett ord med flera innebörder som man definitivt inte bör inleda en

tidningsartikel med. Ofta använt som kraftutryck. I framförallt den

anglosaxiska världen ett tabubelagt ord, speciellt då det gäller ordets

ursprungliga betydelse - våra mänskliga lämningar. Och nu föremål för

en dokumentärfilm skapad av Annika Gustafson och Phil Jandaly med

hjälp av FINK - Filminkubatorn i Ystad.

I världen saknar 2.6 miljarder människor tillgång till en toalett,

något som är ett gigantiskt folkhälsoproblem. I resten av

världen gör tillgången till toaletter oftast att problemet är av

annan art – att bli av med det som spolas ut i avloppet.

Annika Gustafson och hennes man Phil Jandaly arbetar som

bäst med en dokumentärfilm om problemen. Eller som Annika

själv säger, om möjligheterna.

- Vi vill vända på begreppen, säger hon. Det finns mängder

av entreprenörer som vill göra något åt hur vi ska ta hand

om vår skit. Det skapas biogasanläggningar, man framställer

gödning och mycket annat. I stora delar av världen där det

saknas sanitära anläggningar handlar det om att skapa sådana

med ny teknik och nya idéer. Samtidigt som entreprenörer

kan tjäna pengar på att göra något åt detta räddar de liv.

Annika och Phil började fundera på ämnet när de fick barn.

- En bebis och två hundar. Vi hade mycket bajs att ta

hand om.

Då de båda två redan arbetade med dokumentärfilm började

de göra lite efterforskningar. Och fann en helt ny värld.

- Det största problemet bland människor är att man inte

får tala om ämnet, säger Annika. Istället lägger man enorma

summor pengar på att bli kvitt avföringen, medan man i

andra delar av världen inte ens har toaletter. Med vår film

vill vi bidra till att föra fram möjligheterna och försöka

åstadkomma en förbättring.

Nyligen hemflyttade från Kanada har Annika och Phil

funnit en bostad i Slimminge. De stortrivs i Sverige, Annika

efter 15 år i Kanada och Phil för första gången som bofast. Och

arbetsplatsen är det nystartade filmbolaget på Filminkubatorn

i Ystad - FINK.

- Vi har fått enorm hjälp genom att få plats i FINK, säger

Annika. Inte minst en kontorsplats, men framförallt ett

nätverk, stöd för affärsutveckling och mycket annat. Vi har

så mycket att göra nu att vi söker efter en producent till. Det

kunde inte vara bättre.

Eller, jo, det kunde det. Filmstödet i Sverige är klent. Och

att göra en stor internationell dokumentär kräver finansiering.

- Vi har fått mycket stöd från vårt tidigare hemland,

säger hon. Och blivit en av åtta utvalda av Robert Redfords

Sundance Institute och Skoll Foundation att vara med i ett

nytt initiativ, Stories of Change, filmer som kan förändra

världen. Men det är ändå svårt att få tillräckligt med medel

till att filma i 4 länder. Mycket av vårt arbete nu är att sälja

in filmen till TV och bio och det verkar lovande.

Filmen $H*T! – the film beräknas ha premiär 2012. Och

Filminkubatorn i Ystad, i sin tur finansierad av EU-pengar

inom projektet Filmen som tillväxtmotor, har varit med om

att bidra. Men framförallt har två kreativa filmentreprenörer

genom hårt arbete lyckats skapa en film om stora möjligheter

kring vårt kanske största vardagsproblem – som ingen vill

tala om. Eller som Annika uttrycker det: Det är en film med

hög ”tihi-faktor”.

16

ETT långT ordKorTnYHETEr

KUlTUr

Lars Yngve är en envis man. Efter 48 nummer

av gratistidningen Nya Upplagan, som han

startade 2006 i samarbete med sin fru Maria,

kan han se tillbaka på en framgång som

även har fått de värsta belackarna att känna

respekt. Men se tillbaka är kanske inte Lars

Yngves favoritsyssla. Han ser hellre framåt,

mot nästa nummer av kulturtidningen. Och

nästa…

– Jag hade en lärare som en gång sa till mig ”Lars, när du är

inne tittar du ut, och när du är ute tittar du in. Det är lika bra

du går ut och tittar in”. Så det har jag nog gjort.

Han dansar efter sin egen pipa, Lars. Att starta en ambitiös

och annonsfinansierad gratis kulturtidning i Ystad med

fasta skribenter som den amerikanske lingvistikprofessorn

och vänsterradikale samhällsdebattören Noam Chomsky,

författaren och socionomen Susanne Alakoski, förre musei­

chefen, författaren och konsthistorikern Thomas Millroth med

flera, är inte bara en dans efter egen pipa, det är att bjuda upp

hela omvärlden till samma dans.

– Jag ville visa att det finns en värld utanför tomtgränsen,

säger han. Kultur är roligt, det är synd att det skrivs så mycket

tråkigt. Jag vill få folk att tänka. Det är nog socialtanten i mig.

Lars Yngve har inte alltid varit tidningsman och kulturell

förkämpe. Tidigare har han varit socialarbetare, packat sill

och gjort en hel del andra saker. Journalistiken kom han in

i som redaktör för en annonstidning och som skribent på

Ystads Allehanda. En dag sa han upp sig.

– Jag tänkte skriva en bok. Efter några sidor tänkte jag att

en tidning vore kul. Mina vänner sa till mig, gör det. Min fru

Maria, som är min bästa medarbetare och rådgivare uttryckte

sig tydligare; Om det är någon som ska starta en tidning så är

det du Lars. Och på den vägen är det.

Han är inte bara envis. Han är arbetsam också. Så till den

milda grad att hans hjärna arbetar även på natten och får

honom att vakna upp med nya idéer.

– Du sitter jämt framför datorn, säger mina barn. Då är det

fantastiskt att bo centralt här i Ystad, ha 200 meter till deras

skola, 300 till högstadieskolan och sedan 400 till gymnasiet.

Vi har allt vi behöver här och jag får tid till min familj trots

att jag arbetar oerhört mycket. Jag trivs bäst om jag får

stanna hemma med min kaffekokare och min dator.

Nu är han inte hemma jämt. Nyligen var han i Stockholm,

för att förbereda Nya Upplagans lansering i storstaden.

Sveriges kulturelit har nämligen fått upp ögonen för den

Påg från landet i kulturens finrum

Nya Upplagan Nya Upplagan är en oberoende kulturtidning som delas ut gratis i hela Skåne, och snart även i Stockholm. Upplagan är för närvarande 20.000 ex per månad. Tidningen röner allt större uppmärksamhet och omnämns bland annat i den nyut­givna boken Turning Pages – Editorial Design for Print Media, Die Gestalten Verlag GmbH & Co. KG. Tidningens grundare Lars Yngve är bördig från Simrishamn, men bor i Ystad sedan länge.

Hålla truten och flyga högt. Recept för en kulturtidning på

frammarsch och ett eget bokförlag

egensinniga och spännande kulturtidningen från Ystad, efter

att namnkunniga formgivare som H C Ericson, Eric Ericson

och Marcus Gärde har bidragit till en ny grafisk form. Ett

utseende som har blivit så uppmärksammat att tidningen

blivit nominerad till Svenska Designpriset. Lars Yngve är på

väg att bli en kändis efter framträdande i SVTs TV-soffa och

artiklar i Sveriges ledande dagstidningar. Får han vara ifred

hemma i Ystad?

– Jag går inte så ofta ut, säger han och skrattar. Men det är

nog ingen som bryr sig. Jag är bara en vanlig påg från landet.

17

18

ETT långT ord

Lust och lärande i

cyberrymden

SKola

Tack vare satsningar på IT i skolan stannar inte elevernas arbete i klassrummet, utan når en

allt större publik. Mer lustfyllda och realistiska uppgifter och inte minst entusiastiska barn

är några av de positiva resultaten. Dessutom bloggas det flitigt i kommunens skolor, något

som skapar engagemang hos både föräldrar och omvärld.

sig, säger Martin Ekholm som gärna

Det går inte att ta miste på datorvanan Ystad långt fram

med olika förändringsprojekt och är

ofta ute och inspirerar andra pedagoger.

– Ystad är en bra kommun att arbeta

i när det gäller digitala verktyg i skolan.

Alla inser att det är viktigt, intresset

finns och även resurserna, säger Joachim

Thornström och ger pedagogerna i

kommunen stort beröm för att de alltid hos Backaskolans femteklassare när det

är dags för mattelektion. Alla hämtar

varsin bärbar dator och sätter sig på en

plats – inte nödvändigtvis i klassrummet.

Vant navigerar de sig fram till dagens

matematikövningar i programmet

”Matematik i Måneby”. Att eleverna

tycker det här är kul kan klassföre­

ståndare Martin Ekholm intyga:

– Eleverna tycker det mesta blir

roligare med datorn. Jag tror det handlar

om den direkta responsen de får på sitt

arbete. Jag har arbetat med datorer i

undervisningen i flera år och ser att det

inte bara är nyhetens behag, utan

elevernas intresse och entusiasm håller i

Ystads kommun satsar aktivt på IT i

skolan och målet är att alla elever ska

ha tillgång till egen dator, jämfört med

dagens tre-fyra elever på en dator, vilket

redan är över genomsnittet vid en

nationell jämförelse.

Joachim Thornström är IT-pedagog

på Ystads kommun. Han arbetar intensivt

Karolina Nilsson (fr v) och Ellen Jönsson

vid en smart board - en digital “svart tavla”.

är på hugget att lära sig nytt.

Joachim Thornström sporrar alla

pedagoger att använda sig av bloggar

för att utbyta tankar och tips om under­

visningen med kollegor, men också att

uppmuntra elever att lägga upp sina

arbeten på webben.

- Vi ser många goda effekter av att

använda till exempel klassbloggarna

som kommunikationskanal. Mottagare

blir då inte enbart lärarna, utan även

föräldrar och många fler. Tack vare

bloggen kan anhöriga ta del av allt från

skolarbete till utflykter och annat som

händer på skolan. Detta skapar

engagemang och utgör även ett bra

underlag för diskussion hemma vid liknar datorn vid en penna. matbordet, säger Joachim Thornström.

Författaren hörde av sig Fler IT-satsningar i skolan

Ett praktiskt exempel på hur Internet (mer information på ystad.se/skola)

Unikum Ett digitalt system för processen kring utvecklingssamtal som innebär att pedagoger, elever samt föräldrar kan ha en kontinuerlig dialog hela terminen.

Skolportalen Vårdnadshavare kan bland annat söka plats, registrera schema och lämna förändrade inkomstuppgifter här. Man får även tillgång till schema, frånvaro, betyg och klasslistor.

PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) Kompetensutveckling inom IT och media för alla pedagoger i kommunen.

Skriva sig till läsning Höstterminen 2010 återupptas projektet ”Skriva sig till läsning”, som innebär att eleverna skriver på datorn istället för med penna i förskoleklassen och årskurs 1. Ett förslag på IT-policy för skolan utarbetas under hösten 2010.

kan bidra till nya perspektiv är Backa­

boken, en bokblogg där Backaskolans

elever tipsar om böcker.

- Vi recenserade en historisk roman

om vikingatiden för ett tag sedan och

redan dagen efter lade författaren en

kommentar på bloggen och tackade för

en bra recension. Det blev genast mer

spännande för barnen, säger Martin

Ekholm.

Men fördelarna är många fler, berättar

Martin som ofta låter elever använda

sig av ord, bild och musik i sitt arbete.

Uppgifterna kan göras mer lustfyllda

18

19

ETT långT ord

Dags för matematik. Gabriel Bengtsson, Viktor Nilsson, Tilda Olofsson och Alva Sundblad

valde denna gång att sitta utanför klassrummet. På bilden syns även Hannah Sjöstrand.

och kopplingen till verkligheten blir naturlig när till exempel frågor om upphovsrätt blir aktuella. Han tycker också att det finns en rättviseaspekt i att alla har samma förutsättningar att kunna arbeta med datorn. Dessutom minskar pappersarbetet, vilket också ger en positiv miljöeffekt.

- Eleverna tycker det är kul att komma till skolan och ser fram emot att få jobba. Dessutom ser jag att de elever som kanske tycker att det är svårt att skriva och drar sig för det, får ur sig betydligt mer via datorn. Motoriken blir inget

hinder. Även de uppgifter som kan tyckas tråkiga blir roligare på datorn, säger Martin Ekholm men poängterar att datorstödd undervisning varvas med mer traditionell.

När det gäller barn med behov av alternativa hjälpmedel kommer digitala verktyg extra väl till pass.

- Vi har talsyntes på alla datorer där eleven kan få en text uppläst och även avancerade rättstavningsprogram. Dessa används flitigt, barn i behov av extra stöd måste prioriteras, säger Joachim Thornström.

19

SKola

I våras tog Ystads kommun steget

in i några av de sociala medier

som finns på Internet. Skälet är

att människor i dag söker infor­

mation via långt fler kanaler än

traditionella webbsidor, samt att

man delar information istället för

att passivt ta emot den.

- Det började med en Facebooksida för lediga jobb som snabbt blev populär. Sedan har det gått i en rasande fart och nu har vi sidor för evenemang, fi lm samt en ge­nerell kommunsida. Dessutom fi nns vi på Youtube och Twitter. Prenumererar man på fl ödet från Twitter får man alla viktiga nyheter från andra sidor inom kommunen och mitt mål är att denna kanal blir grun­den för vår kommunikation på Internet, berättar Gabriel Borgius, webbstrateg på Ystads kommun.

Twitteradressen kommer i ett krisläge att användas för att nå ut med krisinfor­mation. Om du har en mobiltelefon som kan ta emot webbfl öden är det en bra idé att redan i dag lägga in adressen.

www.facebook.com/ystadkommun

www.facebook.com/ystadjobb

www.facebook.com/ystadfi lm

www.facebook.com/ystadevents

http://twitter.com/Ystadskommun

http://youtube.com/user/ystadweb

Kommun­informationen går nya vägar

TM

0 20

ETT långT ord

2

FriTdEn

Fritiden

75 år i Ystad Nästa sommar har det gått 75 år sedan begreppet fritid gjorde

sitt intåg i det svenska medvetandet, i samband med den

omfattande och välbesökta utställningen Fritiden i Ystad.

Nu är arbetet påbörjat för att skapa en jubileumsutställning,

en uppföljare till den legendariska 75-åringen.

– Vi hoppas få lika många, eller fler besökare till

jubileet som till originalet, säger stadsarkitekt Ulf

Karmebäck och berättar att det kom 250.000 besökare

1936.

Vad utställningen kommer att innehålla är en uppgift

för den arbetsgrupp som Ulf Karmebäck har fått i

uppgift att sätta samman. Gruppen kommer att bestå

av representanter för såväl kommun som förenings-

och näringsliv.

– Utställningen är förlagd på historisk mark,

alltså på samma område som den ursprungliga,

som sträckte sig från S:t Knuts torg till

Fritidsparken och Bollen, säger han. Och den

kommer även denna gång att ha fritiden som ett

centralt begrepp.

Jubileumsutställningen ligger helt i linje med

det visionsarbete som nu påbörjas kring

Ystads utveckling, enligt Ulf Karmebäck. Här

finns en möjlighet att inte bara berätta om

fritiden förr, nu och i framtiden, utan också

sätta ett avtryck i människors medvetande

om Ystad som en utmärkt fritidsstad,

utöver alla de andra kvaliteter som

kommunen Ystad har.

Idéerna kring utställningen är många

redan nu, men Ulf vill helst inte

föregripa arbetsgruppens förslag

genom att berätta för mycket. Dock

hoppas han både på kunglig glans

vid invigningen och samma meny

som 1936 på restaurangen i Bollen.

Mycket kommer att ta avstamp i

den gamla utställningens

utformning och innehåll men

moderniseras.

Den 19 juli 2011 kommer

Fritiden 75 år att slå upp portarna, ha öppet

till och med den 23 augusti.

21

ETT långT ord

FILMTIPS

Glöm inte! Biblioteket har mycket musik också –allt från

klassiskt, blues och visor till pop och rock.

TIPS FRÅN BIBBLAN Alice i Underlandet Missa inte den fantastiska fi lmatiseringen av Lewis Carrolls klassiker om flickan Alice och hennes äventyr sedan hon fallit ner i kani­nens håla. Alla härliga, roliga, ruskiga fi gurer som fi nns med i berättelsen får tittaren att nästan tappa andan. Regi Tim Burton.

Till vildingarnas land Maurice Sendak skrev och tecknade om hur Max blir kung i vildingarnas rike. Filmaren Spike Jonze har gjort en magisk fi lm av bo­ken. Max rymmer (i boken skickas in på sitt rum) när mamma tycker han är på tok för stökig och plötsligt befi nner han sig i en liten båt mitt i en storm ute till havs. Han driver in mot en klippig ö, och när han går i land möter han vildingarna...

21

TiPS

VUXENBÖCKER

Sista beställningen på Balto Faïza Guène

Faïza Guène är född 1985 och uppväxt i en förort till Paris med algeriska föräldrar. Detta är hennes tredje roman, en slags deckar­pastisch som utspelas i en sömnig Parisförort där ingenting händer förrän den hatade barägaren Joël hittas mördad på sin bar. Vi får följa åtta personer som alla var stamgäster hos honom och alla hade skäl att hata Joël. Fokus är på människornas livssituation och relationerna dem emellan. Med sin svarta humor och sitt rappa språk blir Faïza Guènes bok en läsupplevelse utöver det vanliga.

Hallonbåtsfl yktingen Miika Nousiainen

Hallonbåtsfl yktingen är den fi nländska författarens debutroman som blev det en bästsäljare när den utgavs i Finland 2007. Huvud­personen Mikko Virtanen älskar Sverige och svenskarna så mycket att han vill bli svensk medborgare och få en svensk identitet. Han upplever sig vara en svensk man instängd i en fi nsk mans kropp. Han går till många ytterligheter på sin väg mot ett nationalitets­byte, här sker t o m ett mord. Berättelsen är fylld av humor och dråpligheter som bygger på nationella mytbildningar som fi nns på båda sidorna av gränsen. Det är inte enbart en satir, utan även en tankeväckande nutida svensk samhällsskildring.

BARN OCH UNGDOMSBÖCKER

Sorgfjäril Ingelin Angerborn

En rysare lagom för barn 9-13 år. Alice och hennes familj har fl yttat ut på landet till ett stort gammalt hus som kallas spanska slottet. Ingenting i huset fungerar, varken Internet, klockradion eller mobilen. Dessutom försvinner saker oförklarligt. Vad händer? Finns det spöken på riktigt? Svar: Ja!

Svarta vingar David Almond

En dag följer Liam och en kompis efter en kaja, en händelse som förändrar hans liv för alltid. Denna ungdomsroman har ett hotfullt mörker i sig som gör det svårt att släppa taget. Den behandlar ämnen som ont och gott, självaste existensens kärna.

FÖR DE MINSTA

Carin och Stina Wirsén

Carin och Stina Wirsén är väldigt trevliga bekantskaper i bilder­boksvärlden. Mor och dotter, har arbetat tillsammans under många år och gjort många böcker. T ex de om Rut och Knut som säkert många känner till. Eller En liten skär …-böckerna som språkleker på ett väldigt härligt sätt. Och så har vi alla böckerna om den rufsiga Nallen och den gula Katten. Små bilderböcker med väldig mycket känslor och uttryck i: Vem är bäst? Vem är söt? och många fl er.

ETT långT ord

KoMMUnFaKTa

22

Ystads kommun

Tel: 0411-57 70 00 www.ystad.se

Kultur o Utbildning Tel: 0411-57 73 35 Tel: 0411-57 73 14

Ledning o Utveckling Tel: 0411-57 71 12

Samhällsbyggnad Tel: 0411-57 72 30

Social Omsorg Tel: 0411-57 73 60

Näringsliv Tel: 0411-57 71 83

Ystads Turistbyrå Tel: 0411-57 76 81

Ytornet AB Tel: 0411-57 70 00

AB Ystadbostäder Tel: 0411-57 72 23

Ystad Energi AB Tel: 0411-57 71 73

Ystad Hamn Logistik AB Tel: 0411-180 80

Ystads Industrifastigheter AB Tel: 0411-57 73 55

Ystads Teater AB Tel biljettbokning: 0411-57 76 81 Tel övriga frågor: 0411-57 77 75

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Tel: 0411-57 79 12 0411-57 79 11

Sysav - Sydskånes avfallsaktiebolag Tel: 040-635 18 20

Bo i Ystad Tel: 0411-57 80 00 www.boiystad.nu

fakta kontakt

FRITIDSBADET Tel: 0411- 57 73 37 fritidsbadet@ystad.se

NYBROSTRANDSBADET Öppnar 4/6 2011 Tel: 0411-55 03 09

BIBLIOTEK Stadsbiblioteket Surbrunnsvägen 12 Tel: 0411-57 72 90

Glemmingebro Tel: 0411-52 22 32

Köpingebro Tel: 0411- 55 14 06

Löderup Tel: 0411- 57 78 03

Svarte Tel: 0411- 604 60

Bokbussen Se turlista på www.ystad.se. Tel: 0411- 57 72 90

MUSEER Klostret S:t Petri Kyrkoplan Tel: 0411- 57 72 86

Konstmuseet S:t Knuts torg Tel: 0411- 57 72 85

FRITIDSGÅRDAR Ungdomens hus, Ystad Tel: 0411-57 73 42, 57 73 54

Svarte Mötesplats för unga Tel: 0411-600 86

Löderup Mötesplats för unga Tel: 0411-57 78 07

Köpingebro Mötesplats för unga Tel: 0411-55 12 08

För mer info ang målgrupp och aktiviteter se www.ystad. se/ungdomenshus

SOCIAL OMSORG Blekegatan 1 Tel: 0411-57 73 60

Anhörigcenter Västerleden 37, Ystad tel 0411-57 71 30

Informationscenter Västerleden 37, Ystad tel 0411-57 71 30

Hvita Briggen Västerleden 37, Ystad Tel: 0411-57 78 53

Löderups servicehus Restaurangen Tel: 0411-57 78 72

Bellevue Restaurangen Tel: 0411-57 89 07

Göken Petrigatan 10, Ystad Tel: 0411-57 74 10

Restaurangen Tel: 0411-57 74 15

Räfsan Redskapsvägen 3, Glemmingebro Tel: 0411-52 25 15

HEDESKOGA AVFALLS­UPPLAG/ÅTERVINNINGS­CENTRAL Återvinningscentralen Tel: 040-635 18 20

Avfallsupplaget Tel: 0411 - 55 71 30

TURISTBYRÅN S:t Knuts torg Tel: 0411-57 76 81

Öppet tider

Efterlysning – hyresvärdar Intresset för Ystad är stort runtom i landet och i världen. Filmen om Ystad, som ligger på YouTube och på www.boiystad.nu har redan haft ca 12000 visningar och den engelska versionen ca 3600 st. Många, från Luleå i norr till Danmark i söder, vill fl ytta hit och kontaktar kommunen för att fråga om bostäder.

Har du eller ditt företag lägenheter till uthyrning och vill du vara med på webb­platsens lista över hyresvärdar är du välkommen att höra av dig till Itta Johnson, tel 0411-57 72 96 eller via e-post itta.johnson@ystad.se. Besök gärna www.boiystad.nu

ETT långT ord

KorTnYHETEr

23

Mer i plånboken och bättre miljö

– biogas från matavfall gör alla till vinnare Sortering av matavfall i Ystad är ett projekt som röner stor framgång. Med syftet att samla in matavfall för att framställa biogas och biogödsel har volymen insamlade matrester ökat från ca 2 ton/vecka i sep­tember 2009, till dryga 8 ton samma tid i år. Under 2009 samlade man totalt in 99 ton matavfall i Ystad, i Sysav-kommunerna tillsammans blev det 9.500 ton. Sett till hela Sverige kastar de svenska hushållen 900.000 ton matavfall varje år. Orsaken är att vi köper hem för mycket mat, den blir gammal i kylen och att vi slänger i onödan.

Ett ton rötat matavfall ger biogas nog för ca 150-200 mil bilkörning och därmed 85 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med bensin.

Vinnare av insamlingen är inte bara miljön. De som går med i projektet och börjar samla in allt matavfall i särskilda påsar och kärl istället för att slänga dem i de vanliga soporna får 20 procents rabatt på sitt abonnemang för hushållsavfall. En del bostadsrättsföreningar har visat sig vara extra duktiga miljöentusiaster och därmed också tjänat mycket pengar på att börja sortera matavfall. Samma möj­ligheter fi nns för verksamheter, hyresfas­tigheter och villahushåll.

Insamling av matavfall började i kom­munens egna verksamheter. Skolor och äldreboenden i innerstaden var först ut, efter följde restauranger och flerfamiljshus.

– Att delta är valfritt, säger miljöstrate­gen i Ystads kommun, Tina Persson. Vi hoppas och tror att valfrihet kopplat till en miljöbonus ska skapa en positiv in­ställning till införandet.

I Edvinshem, det första villaområdet där boende fi ck möjlighet att sortera sitt matavfall, gick hälften av de ca 350 hus­hållen med från början.

– Den varma sommaren har såklart va­rit gynnsam för baksidorna med insam­lingen, säger Tina. Dock har Ystadsborna

totalt sett varit mycket duktiga och fi xat det bra. Det tar lite tid att lära sig att göra rätt.

Och det är klart, att spara mat i ett kärl när det är varmt kan ge upphov till lukt och fl ugor. Men det gäller ju även en vanlig soptunna.

– Eller en skål med frukt, lägger hon till. Alla vet ju att en skål med frukt ger upphov till fl ugor under den varmaste perioden.

Parallellt med matavfallsinsamlingen skall nu skolorna i kommunen också börja sortera papper, plast, metall och glas. Ett mål som fi nns i Kommunens Agenda 21.

– Det är också ett pedagogiskt projekt, säger Tina Persson. På detta sätt lär sig barnen redan från början att sortera sitt avfall. Förhoppningsvis tar de med sig detta tänk in i vuxenlivet.

FAKTA: Den som väljer att gå med i Matavfalls­projektet får 20 procent lägre avfallstaxa på hushållsavfallet och bidrar till en bättre miljö.

Läs mer och titta på fi lmen om matav­fall på www.ystad.se > Sök Matavfall i sökruta uppe till höger.

Biogasbilar till kommunen

Upphandling av ytterligare 30 gas/bio­gasbilar till kommunens förvaltningar och bolag pågår som bäst. De nya gasdrivna personbilarna ska dels ersätta gamla ben­sin- och dieseldrivna fordon, dels utöka kommunens bilpark, som redan tidigare innehåller 42 gasbilar.

– Vi vill köra med så miljövänliga bilar som möjligt. Eftersom vi är en av de kommuner som är privilegierade med att ha en gasstation som erbjuder biogas, är det ett självklart val för oss att i så stor utsträckning som möjligt använda oss av gasbilar, säger Paula Larsson Jarl, projekt­ledare på Ledning o Utveckling.

Kraven på de 30 bilarna, förutom att de drivs med gas/biogas och klassas som

miljöbilar, är bland annat att de har ett bra pris, god arbetsmiljö och komfort samt hög säkerhetsnivå.

LSS-verksamhet byter namn

Social Omsorgs avdelning för LSS-verk­samhet byter namn. Från och med 2010­10-01 heter avdelningen Social Omsorg Avdelning Funktionsnedsättning och So­cialpsykiatri - FoS. Adressen är som vanligt: Missunnavägen 9.

Utvecklas som förälder

Årets upplaga av föräldrakursen Tonårs-COPE startade den 22 mars. Är du också intresserad av att bli en bättre förälder, passa då på att anmäla dig till kursen våren 2011 för er med barn i åldern 3-12 år. Är du tonårsförälder startar nästa TonårsCOPE hösten 2011.

COPE är en beprövad kursform där för­äldrar i grupp tillsammans med en hand­ledare diskuterar hur man bäst hanterar olika situationer som uppstår i föräldra­skapet. Läs mer på www.ystad.se > Social omsorg > Barn, ungdom och familj > Föräldrastöd > Föräldrautbildning COPE. Anmäl dig via e-post på foraldrautbild­ning@ystad.se eller ring 0411-57 78 88.

24

ETT långT ord

Se lösningen på ystad.se > Om Ystad > Aktuellt > Korsordslösningar Ystadkrysset

© SAMSON 021-13 74 10

STÖD FÖR DEN SOM FÅR RO

I PUNG

SPEL­BOLAG

TIPP

GER FARTYG SKYDD

VÄRME­SLAG

MITT-LINJE

SKAPAR KOCK

UPP­BRAGT

GÅR UPP OCH NER

AV EK

NY­BÖRJARE

SPIEL­BERG­VERK

NÅGOT SALTADE

VÄL I VÄST

SLANG­SKADA

I VASA

ANVÄNDS I HÅLA

KALK­STENS­

BILDNING

SES I STADEN

SPLIT

BÄST

VALUTA

FJÄRIL

UTRED­NINGS­HJÄLP

BLIR UPPREPAT

MOS

DEN GÖR GYMNAST

DE HADE VÄRDE FÖRR

GRISAR TRÄNAR KLÜFT

KALLADE VIKING JORVIK

ÄR DIN PRYL I DIN

KONSOR­TIUM

FINK­MAN

VID FÖRENING

FÖRR

KÄND FÖR EN FEMMA

GULL­SPIRA

DUBBLAT ÄR DET

JÄTTEGOTT

LASK

HJÄRTA

TOFSDJUR

SJÖFART

FLYTTA

STÅLJÄTTE

SVED

TROJA

KNABER

TÅDEL

KAN BACON

SMÖRJA

GLIDA

VIOLIN­VIRTUOS

DEN GÖR HÅL

ÖBO ZORBA VILLKOR

SÄKER POST

UTAN MENING

KALLT DRAG

FLOD I SPANIEN

ENTAL TILL

VARDAGS

DROG NOG EF­

TER DROG

ÖSTFLOD

KOLÄGE

HOPPAR VIKARIE

VW­MODELL

NÖD­HJÄLP

GEN

SALUKI

KRING­SEGLA

ETT MÄRKE

PÅ BANAN

HAJA

KRON­KUNG

ÄR SAKLIG

HAR FLYGKOLL

FLÄKT

CORKBOR

GALLER

Rätta lösningen skickas till ”Ja, i Ystad”, Redaktionen, Ystads kommun, 271 80 Ystad. Märk kuvertet ”Korsord”

Senast den 15 december vill vi ha din lösning. De tio först öppnade rätta lösningarna belönas med en Penninglott.

Grattis! Här är förra kryssets vinnare:

Namn………………………………………………….. Gunilla Roxenius, Vigav 18, Köpingebro Lars Westlund, Växvik, Arvika

Adress ………………………………………………… Mikael Loman, Bellevuev 13 A, Ystad Thomas Herrström, Sälgg 12, Kävlinge

Berit Ericsson, Oscarsg 10 3 tr, Ystad Johnny Svensson, Ponnygången 5 C, Ystad

Postadress ……………………………………………. Gunnar Browall, Gjuterig 143, Ystad Leif Persson, Fridhemsg 3 G, Ystad

Kajsa Pehrsson, Klostergränd 3 A, Ystad Lennart Backe, Gamla Lundav 1015, Ystad