LIBRIS - den (n)rationella samkatalogen

LIBRIS klassiska och nya verksamhetsområden eller var går gränsen mellan de nationella uppgifterna (LIBRIS-avdelningen) och de lokala (LIBRIS-biblioteken)

I det här numret:

LIBRIS - den (n)rationella samkatalogen

1

Portalupphandlingen - lägesrapport

4

Några reflektioner över nyttan med MARC21

5

Är boken utlånad? 8

Låntagarbeställningar i LIBRIS

9

Nyheter i LIBRIS webbsök 10

Står E: et i E-böcker för Elände?

11

Teknobabbel 12

Samtal med Sten Hedberg 13

Ny i LIBRIS 18

Summary in English 22

Kungl. biblioteket / LIBRIS-avdelningen

2003-06-11

Nummer 81 ISSN 1651-6184 LIBRIS-meddelanden

LIBRIS uppdrag har i alla tider varit tudelat. LIBRIS ska vara ett rationaliseringsinstru-ment för medlemsbiblioteken, men ska också synliggöra samlingarna vid landets akademiska bibliotek. LIBRIS klassiska verksamhetsområden har varit den centrala samkatalogen och det nationella fjärrlåne-systemet. Nu utvidgas dock hastigt gränserna för vad som är LIBRIS centrala uppgifter. Standardi-serad teknik och effektiva datanät möjliggör stora ”sömlösa” lösningar, där den som söker information eller någon speciell tjänst kan vandra ut och in i olika system utan att behöva veta var han/hon befinner sig. Det som tidigare hanterades lokalt kan nu effekti-vare få en central nationell lösning. Den nationella nivån är i sin tur en del av en större internationell struktur, byggd på överens-kommelser och gemensamma standarder. Utvecklingen av LIBRIS verksamhet går i två riktningar samtidigt, den lokala och den globala. LIBRIS tjänster blir i ännu större utsträckning än tidigare en del av det enskilda bibliotekets systemlösningar och slutanvän-darna – inte bara medlemsbiblioteken - en naturlig målgrupp. Samtidigt utgör LIBRIS en väl integrerad del av ett internationellt nätverk där ”sharing resources” är honnörs-ord. Detta nummer av LIBRIS-meddelanden ger några exempel på aktuella projekt som följer dessa utvecklingslinjer inom LIBRIS klassiska områden – LIBRIS Classic – och LIBRIS nya områden – LIBRIS Nouveau. LIBRIS uppdrag Det kan vara på sin plats att påminna om LIBRIS uppdrag och regeringens särskilda satsning på LIBRIS år 1996. Satsningen hade

helt klart ett samband med utbyggnaden av svenskt universitets- och högskoleväsen under samma period. Nästan alla residensstä-der i landet blev under 80- och 90-talen säte för egna och självständiga högskolor och förlade i sin tur utbildningar på andra orter i sina regioner. De nya högskolorna fick förutom grundutbildning även i uppdrag att bedriva kvalificerad forskning inom sina respektive ämnesområden. En samordning och effektivisering av utbildningsväsendet hade också inneburit att landstings-kommunala hälso- och vårdutbildningar organisatoriskt inlemmats i den statliga hög-skoleorganisationen. I samband med regiona-liseringen av det högre utbildningsväsendet underströks den så kallade tredje uppgiften. Utbildningarnas roll som en utvecklingsfak-tor för det regionala samhället och näringslivet blev allt viktigare. För att stödja de nya högskolornas informa-tionsförsörjning och för att överhuvudtaget samordna landets högre utbildning gjorde staten några centrala infrastruktursatsningar. En av dem var LIBRIS, en annan den snabba utbyggnaden av SUNET. Ett viktigt doku-ment i sammanhanget är 1996 års forsk-ningsproposition (1996/97:5), ett uppfordran-de dokument för ansvariga inom landets bib-lioteksverksamhet. I propositionen framhål-ler regeringen att den ser landets biblioteks-väsende som en enhetlig och samverkande resurs, oavsett om biblioteket har statligt, landstingskommunalt eller kommunalt huvudmannaskap (s. 70). Ett tekniskt systemskifte I januari 2002 driftsatte LIBRIS sitt nya nationella katalogsystem. Då fullbordades det tekniska systemskifte som inletts redan

1997 i samband med driftstarten av webbsök i mars samma år. Med inledningen av 2002 hade LIBRIS lämnat stordatormiljö och servicebyråtjänster bakom sig och helt gått över till modern unix- och windows-miljö med en egen driftorganisation. Sverige hade också anpassat sig till det internationella datalagringsformatet MARC21, vilket kommenteras i detta num-mer av Christer Larsson. Webbsök, fjärr-lånesystemet, bibliotek.se, den administrati-va biblioteksdatabasen, och alla andra egen-utvecklade rutiner för export, statistik med mera var framtagna med senaste utveck-lingsverktyg inom Java- och Visual Basic-området. Alla kategorier av svenska bibliotek – ca 270 stycken – visar sina samlingar i LIBRIS, webbsök har upptill 70 000 sökningar per dag, över 1 400 bibliotek använder det gemensamma fjärrlåne-systemet (ca 30% folkbibliotek) och bibliotek.se ger i stort sett en samlad bild av de svenska bibliotekens resurser. LIBRIS har i en mening utvecklats till en gemensam plattform för landets bibliotek, men ökade krav på nya tjänster och större möjligheter till regional, lokal och till och med personlig anpassning av de nationella biblioteksresurserna är utmaningar för den närmaste framtiden. LIBRIS och framtiden 1 – LIBRIS Classic Inom ramen för LIBRIS Classic hör de pro-jekt som rör insamlingen av data till LIBRIS databas och presentationen av de nationella resurserna i LIBRIS webbsök. Till det klassiska inom Bibliotekssverige hör även Sten Hedberg, som under en lång följd av år spelat en central roll för inte minst LIBRIS. Sten pensionerades från sin tjänst vid Uppsala universitetsbibliotek förra året, men är fortfarande aktiv med konsulttjänster för bland annat LIBRIS nya formathandbok. Helena Forssblad har under våren intervjuat honom och deras samtal utmynnade i en artikel som presenteras i detta nummer av LIBRIS-meddelanden. Den största invändningen mot användbarhe-ten av en samkatalog av LIBRIS slag är att man inte kan se om en bok är utlånad eller finns på hyllan. Information om lånestatus saknas. Sedan början av maj kan LIBRIS nu

erbjuda detta. Tomas Friberg skriver mer om detta enkla, men ”revolutionerande” projekt. Det elektroniska materialet i form av e-tidskrifter och e-böcker skapar behov av nya rutiner för att ta emot och hämta data. Under året har det arbetats intensivt med en lösning för beståndsredovisning av e-tidskrifterna i LIBRIS. Detta har nu funnit sin lösning och de nationella BIBSAM-avtalen läggs snabbt in i LIBRIS databas. Leveranser av bibliografisk information för e-böcker från NetLibrary har också utlovats direkt till LIBRIS. Den snabba utvecklingen av produktion och lagring av elektroniska resurser ställer nya krav på att hämta både bibliografiska data och fulltexter. LIBRIS räknar därför med att under den närmaste framtiden sätta upp en så kallad harvester som kan hämta bibliografiska poster och även själva doku-mentet från olika källor för central lagring. Aktuell standard är OAI – Open Archive Ini-tiative. I förlängningen skapar vi också inmatnings- och katalogiseringsformulär för direkt lagring av metadata och fulltext-dokument. Detta kommer att presenteras under ett seminarium på Bok&Bibliotek i Göteborg och i ett senare nummer av LIBRIS-meddelanden. Internationellt har LIBRIS knutit flera kontakter under det gångna året. Syftet med dessa initiativ är att ge landets bibliotek utökad tillgång till framförallt bibliografisk information, med syfte att underlätta den egna katalogiseringen. ONE bildades för ganska exakt ett år sedan med medlemmar som svenska KB, British Library, DBC (Danmark), BIBSYS (Norge), Helsingfors universitetsbibliotek, ICCU (Italien) och Ungerns nationalbibliotek. Även här sker en gemensam standardutveckling för att förenkla informationsutbyte och långt fram-skridna planer finns på att bilda en gemensam ”resursdatabas” som innehåller information av intresse för medlemmarna. LIBRIS fjärrlån behandlas också i detta num-mer. Där skriver Britt Sagnert om det senaste inom fjärrlån, nämligen ett beställningsfor-mulär som den enskilde låntagaren själv kan fylla i. Då påbörjas en intressant utveckling mot att låntagarna ska kunna göra sina beställningar hos aktuellt bibliotek utan direkt inblandning av ett beställande

”Nu utvidgas dock hastigt

gränserna för vad som är LIBRIS

centrala uppgifter.”

Sida 2 LIBRIS-meddelanden

bibliotek. Dit har vi inte nått riktigt ännu, men resan är påbörjad. LIBRIS och framtiden 2 – LIBRIS Nouveau LIBRIS genomför en nationell upphandling av ett portal- och länkserversystem för LIBRIS-biblioteken. Lisa Petersen skriver om det i detta nummer. Detta är något radi-kalt nytt i LIBRIS historia. LIBRIS klassiska verksamhetsområde är databasen eller data-baser. Till det kopplar vi fjärrlån och sök-system. Portalsystemet är ett gemensamt sök-system som ska knyta ihop källor från när och fjärran och för olika målgrupper. Lisa beskriver bakgrunden och målet för upphand-lingen. Ambitionen har varit att det enskilda biblioteket ska slippa göra en egen investering för sin egen portal. I höst vet vi om vi nått ända fram. Arbetet med LIBRIS som lokalt system har inletts efter 30 år av diskussioner. Den långa startsträckan till trots är detta ett helt nytt område för LIBRIS. Det första konkreta ste-get var att införa lånestatusinformation i LIBRIS. Det är det första resultatet av ett projekt som LIBRIS påbörjade tillsammans med Stockholms universitetsbibliotek under våren. En vidare ambition är att kunna använda LIBRIS webbsök som lokal biblio-tekskatalog. Där kan man tänka sig att biblio-teksbesökaren söker direkt i webbsök, men väljer att få svaren på det aktuella bibliote-

kets bestånd. Genom en knapptryckning utvidgas sökningen till att gälla hela webb-sök. I den lokala bilden återfinns lånestatus som hämtats från det lokala systemet. Man kan tänka sig flera kopplingar, t.ex. reserva-tionsmöjligheter. Fortfarande är det dock en samverkan med det lokala systemet som gäller. Information hämtas därifrån, men visas i LIBRIS-systemen. En tidsvinst borde dock kunna göras genom att arbetsinsatsen för den lokala katalogen minskas avsevärt. Detta återkommer vi också till i senare num-mer av LIBRIS-meddelanden och vid seminarier. Information om LIBRIS LIBRIS-avdelningen har sedan förra somma-ren ägnat mycket tid till att informera om vad som försiggår på avdelningen. Det senaste i raden av seminarier var Teknobabbel, arran-gerat av utvecklarna på LIBRIS för system-bibliotekarierna vid LIBRIS-biblioteken. Tomas Friberg skriver om detta och menar att en fortsättning följer. LIBRIS ska också ha ett seminarium på Bok&Bibliotek. Dessutom kommer vi snart att kunna presen-tera helt nya webbsidor. I detta nummer finns även presentationer av några av de nya LIBRIS-bibliotek som tillkommit under senare tid.

Mats Herder, avdelningschef mats.herder@libris.kb.se

”Arbetet med LIBRIS som lokalt system har inletts efter 30 år av diskussioner. ”

Sida 3 Nummer 81 ISSN 1651-6184

Som många säkert redan känner till arbetar LIBRIS-avdelningen för närvarande med att upphandla ett portalprogram och en länk-tjänst för nationellt bruk. Den 23 april 2003 öppnades anbuden och fram tills dess att beslut om leverantör har fattats är all infor-mation om anbuden sekretessbelagda. Däremot kan det nu vara en bra tidpunkt att berätta lite mer om innehållet och andeme-ningen i vår kravspecifikation, hur vi har resonerat och vilket resultat vi hoppas på. Det kan också vara bra att påminna om att portalen är tänkt som ett komplement till LIBRIS övriga tjänster. LIBRIS webbsök och bibliotek.se kommer t. ex. att finnas kvar som separata tjänster, även om de också kan vara sökbara inifrån portalen. Övriga tjänster kommer också att finnas kvar som förut. Centralt och lokalt Det har förts många diskussioner, på LIBRIS, i referensgruppen och i LIBRIS ledningsgrupp, om uppdelningen av centra-la funktioner och lokala anpassningar, och eventuella behov av lokala installationer. Vi författade slutligen kravspecifikationen med den primära målsättningen att kunna köpa och installera ett centralt system, med möj-ligheter till lokala anpassningar för enskilda bibliotek gällande gränssnitt, resurser, behörigheter etc. Som en option i kravspeci-fikationen finns dessutom möjligheten för enskilda bibliotek att köpa till lokala instal-lationer, om det skulle bli aktuellt. Vår grundläggande uppfattning och förhoppning är därmed att de flesta funktio-ner och anpassningar ska kunna skötas i den centrala installationen, och kunna erbjudas utan avgift till biblioteken. Hur ska systemet administreras? Vi tänker oss alltså i första hand en central installation, men när det gäller administra-tionen av systemet tror vi däremot att det finns stora vinster med att distribuera/delegera så mycket som möjligt av det som rör lokala anpassningar. Det som är gemen-samt för alla, t.ex. konfiguration av sökkällor, mappning av söksyntaxer, teckenmappning och underhåll av URL:er räknar vi med att kunna sköta centralt. Men det övriga, t. ex. behörigheter, beståndsupp-gifter, lokala gränssnitt, lokala uppdelningar

av resurser och annat hanteras lämpligen av det enskilda biblioteket, för minsta möjliga byråkrati och mesta möjliga frihet. I grund och botten är det samma filosofi som används när det t.ex. gäller LIBRIS gemen-samma katalog: LIBRIS-avdelningen står för den tekniska lösningen samt drift och utveck-ling av kringfunktionalitet, medan LIBRIS-biblioteken bidrar med innehållet. Funktionalitet Alla kanske inte minns vad portalen förvän-tas kunna göra? En kort rekapitulation av den tänkta funktionaliteten: Portalprogrammet ska ha funktioner för samtidig sökning i många olika elektroniska resurser, i samma gränssnitt, med dubblettutslagning och enhet-lig presentation av sökresultatet. Portalprogrammet ska också ha funktioner för att identifiera användaren på olika sätt, så att användaren får tillgång till rätt resurser. En identifierad användare bör också kunna spara sökfrågor, ha stående sökfrågor som exekveras regelbundet, skapa en virtuell bok-hylla med sina favoritkällor, osv. Förutom detta behövs också en länktjänst för att förenkla tvärförbindelserna mellan de olika elektroniska resurserna. Med hjälp av länktjänsten skapas ett smörgåsbord av nya länkar, t ex från LIBRIS webbsök till andra databaser eller från referensdatabaser till full-textdatabaser. Målsättning och tidplan Vi hoppas att LIBRIS med denna portal och länktjänst ska kunna erbjuda en teknisk lös-ning för att stödja och rationalisera arbetet med elektroniska resurser ute på biblioteken. Vi hoppas också att det för slutanvändaren kommer att innebära bättre överblick och enklare navigation bland det digitala materia-let. En viss förskjutning i tidplanen har skett, men vi räknar med att kunna offentliggöra beslutet och skriva kontrakt i augusti. Drift-sättning av grundsystemen bör kunna genom-föras under senare delen av hösten och vin-tern, men alla lokala anpassningar kommer förstås inte att finnas med från starten. Utvecklingen av de lokala delarna kommer troligen att vara en process som pågår under hela 2004.

Lisa Petersen, bitr. avdelningschef lisa.petersen@libris.kb.se

Portalupphandlingen – lägesrapport

”...de flesta funktioner och

anpassningar ska kunna skötas i

den centrala installationen och

kunna erbjudas utan avgift till

biblioteken”

Sida 4 Aktuella projekt LIBRIS-meddelanden

Det har nu gått snart ett och ett halvt år sedan LIBRIS tog steget över till MARC21. Den historiska övergången ägde rum 23 januari 2002, och alla LIBRIS-bibliotek katalogise-rar idag enligt ett format som i allt väsentligt följer den MARC21-standard som beskrivs på Library of Congress’ webbsida MARC Standards, http://www.loc.gov/marc/marc.html. Internationell mittfåra och inträdes-biljett Därmed har LIBRIS anslutit till den interna-tionella mittfåran vad gäller teknik- och for-matutveckling – en mittfåra som ger inträdes-biljett till en fortsatt utveckling baserad på öppna och standardiserade verktyg. LIBRIS-biblioteken har också – i en helt annan utsträckning än tidigare – fått tillgång till MARC21-formaterade poster från utländska källor, något som torde bidra till en rationali-serad katalogiseringsprocess. Samtidigt har de nödvändiga delarna i svensk katalogise-rings- och tillämpningspraxis kunnat tillgodoses och bevaras, till exempel i fråga om originaltitel, SAB-klassifikation, Svenska ämnesord och möjligheterna att registrera lokala (biblioteksspecifika) ämneselement. Katalogiseringsformatet kan sägas utgöra en bas för LIBRIS’ verksamhet, men formatet ensamt räcker naturligtvis inte långt – det skulle bli som ett hus byggt på stabil grund, men där väggar och tak fortfarande saknas. Den 23 januari 2002 innebar inte heller bara övergång till MARC21. Detta datum innebar också övergång till en helt ny katalogise-ringsmiljö, med nytt katalogsystem och en alltigenom integrerad auktoritetskontroll. Som alla säkert erinrar sig har de senaste åren också karakteriserats av dramatiska – och inte helt problemfria – omvälvningar inom flera områden; hit hör bland annat Swe-MARC-experimentet och uppsägningen av kontraktet med Dynix GmbH, liksom arbetet med att bygga upp en modern och driftsäker teknisk LIBRIS-miljö. Mats Herder har sam-manfattat hela denna process i sin artikel Med fokus på samkatalogen (LIBRIS-meddelanden, 2002(80), s. 1-4). Teknikutveckling i en föränderlig omvärld Övergångsfasen har nu passerats, och det gäller att stabilisera och befästa, samtidigt som utvecklingsarbetet måste fortgå. LIBRIS’ uppgift är att tillhandahålla verktyg

som kan bidra till en effektiv och rationell verksamhet vid landets bibliotek – detta gäll-er såväl katalogiseringsprocessen som till-handahållandet av bibliotekens material. Det-ta är inte rätta platsen att beskriva alla pågå-ende och planerade utvecklingsprojekt, men man kan i alla fall konstatera att LIBRIS un-der det senaste året har etablerat en stabil tek-nisk plattform som ger möjligheter till vida-reutveckling i takt med en ständigt föränder-lig omvärld. Man vågar nog också påstå att det är över-gången till MARC21 som på ett avgörande sätt har bidragit till detta; likaså är det med all säkerhet inom just teknikområdet som man kan se de mest omedelbara fördelarna med ett standardformat. MARC21 intar en ställning som internationell de facto-standard och utgör därigenom också utgångspunkt för mycket av den teknik- och formatutveckling som sker internationellt. Detta är tydligt inom till exempel XML-tillämpning, och blir för-modligen så även inom den fortsatta utveck-lingen av FRBR (Functional Requirement for the Bibliographic Record), trots att såväl XML som FRBR definitionsmässigt är (eller skall vara) helt fristående från det bib-liografiska formatet. … och katalogisatörsperspektivet Även ur ett katalogisatörsperspektiv är det i längden nödvändigt med ett i grunden stan-dardiserat format som MARC21, även om fördelarna kanske inte alltid är lika uppenba-ra i det dagliga katalogiseringsarbetet. Vi lever i en värld där formerna för publicering förändras, och där nya medietyper tillkom-mer – kanske kan man också säga att publice-ringen tenderar att bli mer internationell till sin karaktär. I en sådan värld blir det ohåll-bart att i längden upprätthålla och underhålla ett eget nationellt format, men givetvis finns anledning att (inom rimliga gränser) ändå slå vakt om svensk praxis såsom redan berörts i denna artikel. Det perfekta formatet? Detta innebär inte att MARC21 är något per-fekt format, och det är väl inte heller någon som med allvar har hävdat. Vi känner alla till formatets tillkortakommanden, den katalog-kortsliknande poststrukturen (och vad detta medför i form av datadubblering), den brist-fälliga formateringen i titelfältet, den besvä-rande inbyggda ISBD-interpunktionen med

Några reflektioner över nyttan med MARC21

”Man vågar nog också påstå att det är övergången till MARC21 som på ett avgörande sätt har bidragit till detta”

Sida 5 Nummer 81 ISSN 1651-6184

mera. Det var också sådana inslag som föran-ledde konstruktionen av SweMARC, ett svenskt format som var befriat från bristerna i MARC21 och som syftade till maximal flexi-bilitet. Ironiskt nog var det just detta som blev SweMARCs fall – det perfekta formatet tenderade att i ett internationellt perspektiv fungera som en begränsande faktor. MARC21 har den ovedersägliga fördelen att vara just de facto-standard, och med en lätt överdrift kan man säga att funktionaliteten då blir av underordnad betydelse. Från en annan utgångspunkt kan man uttrycka detta som att MARC21 faktiskt fungerar tillräckligt bra för att alla väsentliga katalogiseringsbehov skall kunna tillgodoses. Det mesta går att göra, men kanske på ett annat sätt än tidigare – typ-exempel är SAB-klassifikation och katalogi-sering av flerbandsverk. Nationella och lokala formatavvikelser är tillåtna inom vissa ramar, men LIBRIS har endast behövt utnytt-ja denna möjlighet i ett fåtal fall (främst för originaltitel och lokala ämneselement). Vi kan också se att MARC21 hela tiden utveck-las, även i en riktning som långsiktigt gör det bättre skickat för en europeisk katalogise-ringstradition (fast själva kärnan i formatet kommer antagligen att bestå). Man kan också konstatera att MARC21 er-bjuder ett smörgåsbord av möjligheter, både i fråga om fältuppsättning och i fråga om till-lämpningsmöjligheter. Det finns egentligen fem olika MARC21-format, varav LIBRIS använder tre stycken (bibliografiskt format, auktoritetsformat och beståndsformat – de två övriga formaten avser klassifikation och samhällsinformation). Detta har naturligtvis en klart positiv sida, men ställer också stora krav på de centrala anvisningar som fram-ställs. Det är egentligen bara en bråkdel av alla fält som kommer till aktiv och regelbun-den användning i LIBRIS, men för en enskild katalogisatör kan det säkerligen vara lätt att gå vilse bland alla mer eller mindre svårbe-gripliga delfält. I många fall erbjuder MARC21 också alternativa sätt att angripa ett katalogiseringsproblem. Den saknade pusselbiten LIBRIS-katalogisatören måste givetvis be-härska baskunskaper i katalogiseringsteori; katalogiseringen måste också baseras på ett och samma övergripande regelverk, nämligen KRS (Katalogiseringsregler för svenska bib-liotek), men det krävs ändå särskilda anvis-

ningar för tillämpningen i LIBRIS. Man kan katalogisera en titel på olika fullständighets-nivåer, och vissa titlar kan man också katalo-gisera enligt olika modeller (flerbandsverken utgör väl typexempel på det sistnämnda); det finns till och med utrymme för vissa lokala variationer, men man måste ändå kunna lita på att de poster som katalogiseras i LIBRIS håller en enhetlig och god bibliografisk kvali-tet. Det finns därför anledning att ta allvarligt på den osäkerhet som Thomas Lindström och hans kolleger ger uttryck för i förra numret av denna tidskrift: ”Det som är besvärligt är den osäkerhet som fortfarande råder kring tillämpningen av MARC21-reglerna” (Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem,LIBRIS-meddelanden, 2002 (80), s. 8-10). Idag finns visserligen många anvisningar på plats, men de är långt ifrån fullständiga. Kanske är det också så att den viktigaste pusselbiten fortfarande saknas, ett pedago-giskt helhetsgrepp som ger katalogisatören möjlighet att enkelt orientera sig i materialet. En vision är att LIBRIS’ nya formathandbok skall kunna ge detta helhetsgrepp, det vill säga fungera som det nav utifrån vilket kata-logisatören (och även andra intressenter) kan nå alla tillämpningsanvisningar, alla exempel och all annan relevant information. Denna vision låter sig dock inte omedelbart realise-ras till alla delar, utan måste ses som en lång-siktig målsättning. Däremot är ambitionen att bygga stabilt från grunden, och starta med de mest akuta problemställningarna. Men, enbart skriftliga anvisningar kommer förmodligen aldrig att räcka till. Parallellt med utbyggnaden av denna formathandbok finns därför, såväl ett diskussionsforum i form av MARC21-listan (som i mycket är till för att katalogisatörer vid olika bibliotek skall kunna rådfråga varandra om knepiga tillämp-ningsproblem), som det nationella och brett sammansatta LIBRIS Katalogråd (jfr min kommentar i föregående nummer av LIBRIS-meddelanden, s. 10). Kanske finns också behov av att komplettera med fördjupad ut-bildning inom några utvalda tillämpningsom-råden, ungefär på samma sätt som nu – genom BUS’ (Kungl. bibliotekets Enhet för bibliografisk utveckling och samordning) försorg - sker med auktoritetshantering (Svenska ämnesord respektive person- och institutionsnamn).

”En vision är att LIBRIS’ nya formathandbok skall kunna ge detta helhetsgrepp, det vill säga fungera som det nav utifrån vilket katalogisatören (och även andra intressenter) kan nå alla tillämp-ningsanvisningar…”

Sida 6 LIBRIS-meddelanden

Om betydelsen av en intuitiv katalogiseringsklient Slutligen skall sägas att katalogisering icke allenast – och kanske inte ens i första hand – är en fråga om format. Minst lika betydelse-fullt är det med en katalogiseringsklient som kan erbjuda ett intuitivt arbetsflöde med full-värdigt format- och redigeringsstöd. Det helt igenom perfekta systemet finns självfallet endast i teorin, men våra Göteborgskolleger kunde i förra numret av LIBRIS-meddelanden ändå vittna om att LIBRIS-klienten i sin nuvarande utformning bidrar till att underlätta katalogiseringen. Katalogise-ringsstödet bör dessutom ha förbättrats märk-bart med den nya klientversion som installe-rades i månadsskiftet maj/juni, inte minst i fråga om dubbletthantering (funktionen ”länka om beståndspost”) – och den efter-längtade Unicodeversionen kan förhopp-ningsvis installeras under år 2004. På den omedelbart förestående LIBRIS-agendan står dessutom utveckling av ett webbaserat kata-logiseringsgränssnitt.

Christer Larsson christer.larsson@libris.kb.se

”...katalogisering icke allenast – och kanske inte ens i första hand – är en fråga om format.”

Sida 7 Nummer 81 ISSN 1651-6184

På sjuttiotalet talade man i LIBRIS-sammanhang om ”Dagen K” där K:et stod för katalogiseringsregler. Arbetet med LIBRIS skulle underlättas om det fanns enhetliga regler som alla bibliotek använde sig av, men det var inte helt problemfritt att införa – ”Dagen K” sköts upp ett och ett halvt år. Det kan idag vara svårt att tänka sig att det fanns en sådan anarkistisk tid i LIBRIS historia. Artikeln Samtal med Sten Hedberg i detta nummer av LIBRIS-meddelanden ger en del information om de problem som var aktuella under denna tid. Under året har LIBRIS talat om ”Dagen L” där L:et står för lånestatus. Man kan direkt i LIBRIS webbsök, LIBRIS fjärrlån, både i webb- och windowsmiljö, se om en bok är utlånad eller inte. Projektet med att visa lånestatus i LIBRIS har pågått sedan hösten 2002. Det har varit ett informellt samarbetsprojekt mellan LIBRIS-avdelningen, ett flertal svenska bib-liotek och bibliotekssystemleverantörer. Den teknik som används för att visa böckernas lånestatus är relativt enkel, men det krävs tekniska insatser på lokal nivå för de bib-liotek som vill medverka. Bibliotek kommer att ansluta sig till projektet efter hand och i sin egen takt. Men det kan också finnas tek-niska skäl som gör det omöjligt för ett biblio-tek att visa sin lånestatus. Den ursprungliga idén var mycket enkel: att med så kallade ”canned searches” dynamiskt länka sig från webbfjärrlånet till olika lokala bibliotekssystems kataloger. Denna idé kom att vidareutvecklas till två mer sofistikerade metoder: en XML-lösning och en lösning som använder Z39.50 OPAC Holdings. XML-lösningen fungerar så att ett skript som genererar XML ligger hos det enskilda bib-lioteket och går direkt mot det lokala syste-mets databas. LIBRIS-systemen anropar skriptet med identifikator (BibID, ISBN/ISSN). Skriptet hämtar information om objektet i den lokala databasen. Denna infor-mation skickas sedan tillbaka till LIBRIS för visning. Lösningen för Z39.50 OPAC Holdings fun-gerar på samma sätt men går istället vägen via det enskilda bibliotekets Z39.50-server. Skillnaden är att den information som

LIBRIS får från Z39.50-servern måste översättas till svenska. Biblioteksdatabasen har fått några nya fält för att kunna hantera lånestatus. Det är informa-tionen i biblioteksdatabasen som avgör om ett bibliotek visar lånestatus. Dels finns det fält för att lägga in adressen till skriptet som gör de lokala uppslagen och dels finns det fält för att slå på och av lånestatusvisningen. Projektet med lånestatus kommer att fortsätta fram till våren 2004 då vi räknar med att vis-ning av lånestatus kommer att vara fullt ut-byggd så långt det är möjligt. Dagen L inföll planenligt den 5 maj 2003 och genomfördes utan större problem. Det stora flertalet av de deltagande biblioteken kunde visa sin låne-status men vissa enskilda problem förekom. Översättningarna av placeringar och status var inte heller fullständigt genomförda men dessa kommer att rättas efter hand. Det finns naturligtvis material i LIBRIS som det inte går att visa lånestatus på. Ett uppen-bart exempel är beställningsposter, men det kan även vara material som finns på institu-tionsbibliotek och saknar exemplar eller material som saknar identifikator. Vi är dock övertygade om att systemets infö-rande kommer att påverka den svenska bib- lioteksverksamheten i positiv riktning. Det kommer att medföra bättre riktade fjärrlån som skapar ekonomiska vinster för bibliote-ken och snabbare dokumentleveranser för slutanvändaren. De bibliotek som är klara att visa lånestatus är: Universitetsbiblioteken i Göteborg, Stockholm, Växjö, Uppsala och Örebro samt universitetsbiblioteket vid Karolinska institutet, Kungl. biblioteket, högskole- biblioteken i Borås och Kalmar, Södertörns högskolebibliotek, Kungl. Tekniska högsko-lans bibliotek, Chalmers tekniska högskolas bibliotek, Handelshögskolans i Stockholm bibliotek och Lärarhögskolans i Stockholm bibliotek. På tur att visa lånestatus står följande biblio-tek: övriga VTLS-bibliotek och förutom Kungl. biblioteket, övriga Aleph-bibliotek.

Tomas Friberg tomas.friberg@libris.kb.se

Är boken utlånad?

Sida 8 Aktuella projekt LIBRIS-meddelanden

”...bättre riktade fjärrlån som skapar ekonomiska vinster för biblioteken och snabbare dokument-leveranser för slutanvändaren.”

Till årets aktuella LIBRIS-projekt hör Projekt Låntagarbeställningar i LIBRIS, en beställ-ningsrutin för låntagare inom LIBRIS webb-fjärrlån. Bakgrund Fjärrlånerutinen är en av de mest populära tjänsterna i LIBRIS serviceutbud. Ett fjärr-lånesystem för bibliotek har också funnits i LIBRIS under lång tid. Det var redan i slutet av 1980-talet, som en första version av LIBRIS fjärrlån togs i bruk. Systemet var då ett självklart komplement till de tidigare tjänsterna för katalogisering och sökning i LIBRIS. Fjärrlånesystemet baserades ursprungligen på det s.k. MEMO, ett meddelandehanterings-system, som fungerade väl för LIBRIS-bibliotekens ursprungliga behov. Fjärrlåne-beställningarna skickades som e-post-meddelanden biblioteken emellan. När en bok inte kunde levereras, gick ett meddelande tillbaka med ett standardiserat svar om detta, ett s.k. negativt svar. År 1993 ersattes MEMO av ett egenutvecklat fjärrlånesystem i stordatormiljö. Systemet kompletterades med en Biblioteksdatabas med all väsentlig infor-mation om biblioteken, lånepolicy, avgifter för artikelkopior etc. År 1997 introduceras LIBRIS på Internet och blir gratis tillgängligt för alla. Under detta år blir det möjligt för en bredare allmänhet att söka information såväl i den stora LIBRIS-basen som i en rad olika specialdatabaser inom i första hand humaniora och samhälls-vetenskap. En tjänst för onlinebeställning biblioteken emellan tas i bruk mot slutet av 1997 och blir snabbt mycket populär inte minst bland mindre och medelstora bibliotek. Större bibliotek, som tar emot beställningar online via LIBRIS, använder sig av ett för denna krets särskilt utvecklat klientprogram i Windowsmiljö, som tas i drift under 2001. Under 2002 skickas över en halv miljon fjärr-lånebeställningar i LIBRIS. Dagens fjärrlånesystem I dag beställer ca 1 200 svenska bibliotek av olika kategorier böcker och artiklar online via LIBRIS. Hit hör såväl forsknings-, special- och folkbibliotek som bibliotek vid myndig-heter, företag, sjukhus och museer. Dessutom är det ca 230 bibliotek i Danmark, Finland, Norge och på Island, som använder LIBRIS fjärrlån. Ca 330 svenska bibliotek har utlåne-

service via LIBRIS fjärrlånerutin. Till denna krets hör i första hand forskningsbibliotek men även lånecentraler och länsbibliotek m.fl. Dessutom tillkommer ca 50 bibliotek i Danmark, Finland och Norge, som redovisar tidskriftsbestånd i LIBRIS (NOSP-urval). Ett beställningsformulär för låntagare LIBRIS fjärrlån har hittills använts endast av biblioteken i LIBRIS, men nu kommer tjäns-ten att erbjudas även bibliotekens låntagare. Vad innebär denna nya service? Den innebär att låntagare, som använder söktjänsten LIBRIS webbsök, får möjlighet att via LIBRIS webbformulär till sitt hembibliotek skicka in beställningsönskemål om fjärrlån. Beställningarna gäller således i första hand publikationer, som inte finns i det egna bibliotekets samlingar. Varje LIBRIS-bibliotek avgör för egen del vilka låntagar-grupper man vill erbjuda denna beställnings-möjlighet i LIBRIS webbmiljö. Framför allt forskare och studenter vid landets universitet och högskolor bör ha intresse och nytta av beställningsrutinen, men även andra låntagar-kategorier kan komma ifråga. Rutinen steg för steg Utgångspunkten är söktjänsten LIBRIS webbsök. Man söker fram den bok eller arti-kelkopia man vill beställa och går sedan över till systemets beställningsdel. Här görs en inloggning med användarnamn och lösenord. Vid första inloggningstillfället måste man dessutom öppna ett personligt konto för namn- och adressuppgifter och även ange på vilket bibliotek man är registrerad låntagare. Det krävs dock att detta bibliotek är upptaget på listan över bibliotek, som har lämnat klar-tecken till att ta emot onlinebeställningar från låntagare. Anmälan till beställningsrutinen görs en gång för alla. Namnuppgifter m.m. kan sedan utnyttjas vid varje nytt beställ-ningstillfälle. Granskning och kontroll vid hembibliotekets fjärrlåneenhet Alla låntagarbeställningar i LIBRIS webb-fjärrlån skickas till resp. hembiblioteks fjärr-låneenhet för granskning och kontroll. Finns boken i bibliotekets egna samlingar? Är fjärr-lån motiverat för det efterfrågade materialet? Bör publikationen köpas in till det egna bib-lioteket? Dessutom kontrolleras att beställa-ren ifråga är registrerad låntagare och har lånekort på biblioteket. Alla inkomna

Låntagarbeställningar i LIBRIS

”LIBRIS fjärrlån har hittills använts endast av biblioteken i LIBRIS, men nu kommer tjänsten att erbjudas även bibliotekens låntagare.”

Sida 9 Nummer 81 ISSN 1651-6184

beställningsönskemål från låntagare kan han-teras i LIBRIS fjärrlåneklient för Windows. Motsvarande funktion i LIBRIS webbfjärrlån kan eventuellt komma i ett senare skede i den mån biblioteken har önskemål om detta. En låntagarbeställning, som går vidare till fjärrlån, förses med remisskedja varefter den skickas iväg. Ett meddelande om detta läggs ut på låntagarens personliga webbsida över beställningar: GODKÄND. Om beställningen ej går vidare, registreras meddelandet EJ GODKÄND och biblioteket kommenterar beslutet endera genom att välja ett av flera förutbestämda svarsmeddelanden eller genom att formulera ett fritt svar. All vidare kommu-nikation mellan bibliotek och låntagare är tänkt att ske via bibliotekets lokala system eller på annat sätt. Detta skeende registreras inte i LIBRIS beställningsrutin.

Sida 10 LIBRIS-meddelanden

beställningsönskemål från låntagare kan han-teras i LIBRIS fjärrlåneklient för Windows. Motsvarande funktion i LIBRIS webbfjärrlån kan eventuellt utvecklas i ett senare skede i den mån biblioteken har önskemål om detta. En låntagarbeställning, som går vidare till fjärrlån, förses med remisskedja varefter den skickas iväg. Ett meddelande om detta läggs ut på låntagarens personliga webbsida över beställningar: BESTÄLLD. Om beställ-ningen ej går vidare, registreras meddelandet EJ BESTÄLLD och biblioteket kommenterar beslutet endera genom att välja ett av flera förutbestämda svarsmeddelanden eller ge-nom att formulera ett fritt svar. All vidare kommunikation mellan bibliotek och låntaga-re är tänkt att ske via bibliotekets lokala system eller på annat sätt. Detta skeende regi-streras inte i LIBRIS beställningsrutin.

Projektgrupp och referensgrupp Inom LIBRIS-avdelningen är flera personer engagerade i projektarbetet. Pär Ågren och Annsofi Andersson är båda systemutvecklare och Britt Sagnert är projektansvarig. Referensgruppen för fjärrlån och dokument-leverans fungerar som referensgrupp och test-grupp för projektet. I referensgruppen är för närvarande följande bibliotek representerade: Universitetsbiblioteken i Göteborg, Linkö-ping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt universitetsbiblioteket vid Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolans biblio-tek, Högskolebiblioteket i Halmstad, Falu lasaretts bibliotek och informationscentral, Lånecentralen i Malmö, Länsbibliotek Syd-ost/Växjö samt biblioteket vid Volvo Teknisk utveckling AB.

Britt Sagnert britt.sagnert@libris.kb.se

Sida 10 Aktuella projekt LIBRIS-meddelanden

”Referensgruppen för fjärrlån och dokumentleverans fungerar som referensgrupp och testgrupp för projektet.”

• Fullständiga verkslistor vid sökning på översättare och illustratörer (sökingång författare/medarbetare).

• Fler träffar (indextermer) visas vid bläddring i index.

• Diverse buggrättningar (ta fram fält som inte visats, vidaresökningar som inte fungerat fullgott m.m.)

Kristin Olofsson

kristin.olofsson@libris.kb.se

Nyheter i LIBRIS webbsök Vårens arbete med LIBRIS webbsök har till största delen handlat om att rätta index, skapa nya index och lägga till nya Marc-fält. En del andra nyheter och förändringar har vi ändå försökt hinna med. En ny version (LIBRIS webbsök 1.1) kommer att släppas under juni.

• En mängd rättade och nya index. Framför allt förbättras indexblädd-ringen.

• Omladdning av hela databasen. • Sorteringsprestandan ökas. Nu kan upp

till 2 000 träffar sorteras och vi kommer att dubbla eller tredubbla den siffran.

• En ikon för funktionen att se titelinfor-mation och ”var finns titeln” på samma skärmbild.

• Systemet varnar om man gör en alltför tung sökning, som inte ger rättvisan-de träffresultat.

Det främsta målet för LIBRIS databas är att spegla de svenska forskningsbibliotekens bestånd och detta oavsett materialets fysiska form. Man kan konstatera att så inte är fallet idag; bibliotekens beståndsredovisning läm-nar mycket att önska när det gäller elektronis-ka tidskrifter och elektroniska böcker. I samband med bytet av katalogsystem för-svann tillfälligt några av de tjänster som LIBRIS vanligtvis tillhandahåller. En av de tjänster som fick läggas på is, var de s.k. in-matchningarna av beståndsredovisning till LIBRIS. Nya inmatchningsrutiner måste tas fram för det nya katalogsystemet. Oturligt nog sammanföll de uteblivna inmatchningarna med förlagens ökande utgivning av e-böcker. Detta kom att få stor betydelse för bibliotekens beståndsredovis-ning. Eftersom förlagen kunde tillhandahålla MARC-poster för sina elektroniska media valde många bibliotek att matcha in posterna lokalt i sina respektive bibliotekskataloger just för att kunna redovisa för slutanvändarna vilka böcker som finns att tillgå i elektronisk form. Ett exempel på detta är SamKon - ett bib-liotekskonsortium för elektroniska böcker inom samhällsvetenskap. Konsortiet består av 10 bibliotek, Göteborgs universitetsbib-liotek, Uppsala universitetsbibliotek, Lunds universitetsbibliotek, Umeå universitets- bibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Örebro universitetsbibliotek, Arbetslivsinsti-tutets bibliotek, biblioteket vid högskolan i Malmö, biblioteket vid högskolan i Borås samt Riksdagsbiblioteket. Via leverantören netLibrary erbjuder dessa bibliotek elektro-niska böcker inom sociologi, statsvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap, infor-matik, medie- och kommunikations- vetenskap, statistik och socialt arbete. När nu LIBRIS åter tillhandahåller inmatch-ningsrutiner ställs det nya och större krav på funktionalitet än tidigare. Naturligtvis vill bibliotek att deras bestånd syns i LIBRIS webbsök, men för de bibliotek som redan läst in posterna lokalt vill man inte att posterna går över med den nattliga exporten. Andra bibliotek, som inte läst in posterna i sina lo-kala kataloger, vill dock få posterna just för att kunna läsa in dem.

Tillsammans med SamKon-biblioteken tar LIBRIS fram de rutiner som krävs för att i framtiden hantera inmatchningar av nya me-dieformer. LIBRIS har matchat in ca 3 400 bibliografiska poster av netLibrarys så kallade ”fria titlar”. Det är copyrightsfria titlar som ingår i projekt Gutenberg (gutenberg.net). Dessa poster kan man ta fram i LIBRIS webbsök genom att söka på SamKon under ”Valfria sökord”. När dessa poster matchades in kunde LIBRIS, med hjälp av den specifika Sam-Kon-flaggan, separera ut dessa poster vid den nattliga exporten. Dessa poster exporterades således till LIBRIS webbsök men inte till de lokala system som fått bestånd pålagt. För de bibliotek som inte läst in posterna lo-kalt och som vill ha ut en fil har LIBRIS tagit fram ett speciellt webbgränssnitt där bibliote-ken själva kan ladda ner alla poster i ett ”avtal” – exempelvis netLibrarys copyrights-fria titlar. Denna fil kan man sedan, under kontrollerade former, ladda in i sitt lokala system. Inmatchningarna av e-böckerna är alltså ett sätt för LIBRIS att komma ifatt den utveck-ling som biblioteken redan upplevt och som förlagen driver på. När samtliga av SamKons poster är inmatchade övergår fortsatt upp-byggnad och underhåll till den ordinarie kooperativa verksamheten. Ytterligare poster för SamKon-konsortiet kommer att laddas in under sommaren och därefter står nya förlag på tur.

Tomas Friberg tomas.friberg@libris.kb.se

Står E:et i E-böcker för Elände?

Sida 11 Nummer 81 ISSN 1651-6184

”Tillsammans med SamKon-biblioteken tar LIBRIS fram de rutiner som krävs för att i framtiden hantera inmatchningar av nya medieformer.”

Inom LIBRIS finns och har över åren funnits en rad arbets-, samråds- och referensgrupper för olika tjänster som t.ex. fjärrlån och kata-logisering. Nu har ännu en grupp bildats: ett diskussionsforum för systembibliotekarier. Efter att LIBRIS under en längre tid koncent-rerat sig på att sjösätta det nya katalogsyste-met kan man äntligen se att bitarna faller på plats. Det är fortfarande en bit kvar innan det gamla stordatorsystemets alla rutiner är helt återskapade, men LIBRIS befinner sig i en stabil driftfas och vi kan nu börja blicka framåt. För att veta åt vilket håll man ska blicka behöver LIBRIS-avdelningen ett bollplank i form av en användar- eller referensgrupp av systembibliotekarier. I och med de nya syste-men på LIBRIS öppnar sig möjligheter till interaktion med de lokala bibliotekssyste-men. Lånestatus i LIBRIS kan tjäna som ett exempel. Men LIBRIS och systembiblioteka-rier behöver även ett forum för att samtala med varandra – över bibliotekssystem-gränserna. Det var ca 60 systembibliotekarier från hela landet anmälda till Teknobabbel som gick av stapeln den 28 april i Kungl. bibliotekets hör-sal. Tanken var att ge en bred presentation av de utvecklingsprojekt som LIBRIS-avdelningen driver samt att skapa detta forum för tekniska diskussioner. Samtliga av LIBRIS-avdelningens utvecklare och systembibliotekarier deltog i användar-mötet. De hade alla fått förfrågan om de ville hålla ett kort föredrag om något av de projekt de arbetar med. Resultatet blev nio olika föredrag och en avslutande paneldiskussion. LIBRIS passade också på att informera om nyheterna i LIBRIS webbsök och om den kommande uppgraderingen av katalogsyste-met. Hela programmet finns på http://info.libris.kb.se/kalender/teknobabbel.pdf Under dagen samlades intresseanmälningar in till att skapa någon form av användar-grupp. Vid den avslutande paneldiskussionen framkom att det fanns ett stort behov av att diskutera frågor över bibliotekssystemgrän-serna. Den allmänna inställningen var att man samtalar ofta med kolleger som använder samma bibliotekssystem men att ett gräns-

överskridande forum saknas. Mötet ansåg också att LIBRIS skulle vara den naturliga knutpunkten för ett sådant forum. Det framkom också önskemål att Teknobab-bel skulle vara en återkommande företeelse gärna med presentationer av biblioteksprojekt som kan vara av intresse för systembibliote-karier. LIBRIS planerar redan nu för ett Teknobab-bel II under andra veckan i december. Det kommer att bli ett möte som varar under två dagar. Under dag 1 presenterar LIBRIS-avdelningen aktuella projekt och framtids-planer. Dag 2 kommer att ägnas åt presenta-tioner som ges av systembibliotekarier från andra bibliotek. Under början av hösten går det således ut en ”Call for presentations” på våra systembibliotekarielistor. Presentationerna behöver inte ha någon direkt koppling till LIBRIS eller katalogiserings-arbete utan kan vara projekt som på något sätt anknyter till utveckling av biblioteksspe-cifika tjänster, såsom lånerutiner, förvärv, bokningsprogram mm. men som kan vara av intresse även för andra. Alltså ser vi redan fram emot vintern och hoppas på nya spännande möten och frukt-samma diskussioner.

Tomas Friberg tomas.friberg@libris.kb.se

Teknobabbel

Sida 12 LIBRIS-meddelanden

”...LIBRIS och system-bibliotekarier behöver även ett forum för att samtala med varandra – över bibliotekssystem-gränserna.”

I bokens namn Hösten 2002 utkom I bokens namn: äldre bibliotekskataloger i Sverige: Aurivillius' Ca-talogus Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis (1814) : Lidéns och Marklins Catalogus disputationum (1778, 1820, 1856). Företal och följdskrifter översatta och kom-menterade av Sten Hedberg. Boken behandlar tre svenska bibliografer, Aurivillius, Lidén och Marklin. Inledningar-na till deras katalogverk har översatts från latin till svenska och kommenterats. Katalog-verken omfattar Uppsala universitetsbiblio-teks trycksamling 1796 och disputationsav-handlingarna i Sverige och Finland 1600-1855. Vi får reda på hur Aurivillius gick till-väga och vilka principer han följde. En enorm kraft och uthållighet krävdes för att fullborda katalogverket. Uthållighet är en egenskap som också känne-tecknar Stens arbete med bibliografiska frå-gor. Ända sedan 70-talet har Stens Hedbergs namn förekommit inom biblioteksvärlden – för det mesta i samband med katalogisering och formatering och ofta i LIBRIS-sammanhang. Jag träffar Sten Hedberg vid två tillfällen under våren och ber honom be-rätta om sina år inom bibliotekarieyrket, om sitt intresse för bibliografiska frågor och om sina kontakter med LIBRIS. Utbildning Fadern var lektor i klassiska språk och det föll sig till en början naturligt för Sten att föl-ja i dennes fotspår. På grund av arbetsmark-naden i slutet av 30-talet flyttade familjen mycket, men slog sig hösten 1941 ner i Bo-rås. Sten tog 1958 magisterexamen med ämnena latin, grekiska och klassisk fornkunskap. Han var inriktad på läraryrket och undervisade också ett år på läroverket i Filipstad i latin och grekiska. Men Sten kände att han inte var nöjd med sina kunskaper, han återvände till Uppsala 1960 och började arbeta på en licen-tiatexamen som blev klar 1964. Under dessa år skar man ner undervisningen i klassiska språk i gymnasieutbildningen. De förkortade kurserna passade honom inte, utan i stället kände han dragningen till bibliotekarieyrket som han sett ”utifrån” såsom forskare i Caro-linas läsesalar.

Första kontakten med bibliotekarie-yrket Under studietiden i Uppsala hade han lärt känna överbibliotekarien Tönnes Kleberg på Uppsala universitetsbibliotek, även han lati-nist. Sten kontaktade Kleberg och fick 1965 en tre månaders provtjänstgöring på Carolina. Detta var dåtidens introduktion och utbild-ning till bibliotekarietjänst vid forskningsbib-liotek, om man var minst licentiat. Han triv-des mycket bra både med sysselsättning och med arbetsplatsen, det gav mersmak. Sten fick efter provtjänstgöringen möjlighet att deltidstjänstgöra samtidigt med doktorand-stipendium. En av hans första uppgifter på Carolina var att arbeta med s k CK-kort, kata-logkort över det svenska trycket som produ-cerades av Bibliografiska institutet på Kungl. biblioteket och sändes till universitetsbiblio-teken. Det var sedan ett pyssel att koppla ihop korten med böckerna. Avhandlingen om den romerske skriftstäl-laren Columella kom 1968: Contamination and interpolation : a study of the 15th century Columella manuscripts. Samma år fick Sten en heltidstjänst på Carolina som amanuens. Gert Hornwall var då överbibliotekarie. Som sist anställd amanuens fick han i uppgift att sköta kontakterna med tryckerier, han arbeta-de med reklamationer, trycklistor och upp-packning. Introduktion till datorteknik 1971 gick han en tre veckors ADB-utbildning för statstjänstemän som Statskonsult ordnade. Här fick han information om dåtidens dator-teknik med skivminnen och hålremsor. Online-system presenterades som något kommande. Ny teknik i katalogregelarbetet Efter kursen blev han uppkallad till Hornwall

Samtal med Sten Hedberg

En sökning på Sten Hedberg som författare i LIBRIS webbsök ger detta resultat:: http://websok.libris.kb.se/websearch/search?SEARCH_PERS=sten+hedberg

Sida 13 Nummer 81 ISSN 1651-6184

som meddelade att nu skulle Stens nyvunna kunskaper användas. Han fick i uppdrag att ingå i Katalogregelutredningen som tillsatts av dåvarande Forskningsbiblioteksrådet, Kungl. biblioteket. (Forsknings-biblioteksrådet, FBR, vars uppgift var sam-ordning och effektivisering av den veten-skapliga biblioteksvärlden, uppgick 1979 i Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, DFI, som inrätta-des som egen myndighet. Idag handhar BIBSAM många av dessa uppgifter.) Sten skulle arbeta tillsammans med Marie-Louise Bachman, Kungl. biblioteket, och utgöra en motvikt till ”KB-dominansen”, detta till andra biblioteks fördel. Gemen-samma katalogregler var nödvändiga för att biblioteken skulle kunna samarbeta om ka-talogposter. Ny teknik med ADB-inriktad formatering av informationen skulle användas i katalog-regelarbetet. Samarbetet med Marie-Louise fungerade mycket bra. Katalogregelutred-ningen resulterade i Svenska katalogise-ringsregler (SKR) som utkom 1974. Teknikutveckling lovar nya lösningar Till Forskningsbiblioteksrådet var en rad arbetsgrupper knutna. En av dessa var FAG, Forskningsbiblioteksrådets arbetsgrupp för ADB-frågor. FAG sammanträdde ofta, gruppen växte och blev en tid större än själ-va Forskningsbiblioteksrådet. I FAG ingick representanter för Statskontoret som fått i uppgift att utveckla LIBRIS. Nu följde en uppvisning i den högre skolan, både vad gäller mangling av frågor och teknikutveck-ling. Det var nya lösningar från det ena sammanträdet till det andra, man började tala om programmerbara terminaler och allt kostade hemskt mycket pengar. LIBRIS-systemet och Accessionskatalogen Efter en utredning i slutet av 1960-talet hade nämligen datortekniken börjat använ-das inom forskningsbiblioteken. Mycket hade karaktären av experiment. Försök som gav mindre lyckade resultat gjordes bl.a. med produktion av AKN, en gemensam ny-förvärvslista för några av de största biblio-teken. Enligt sedan 1880-talet rådande praxis sän-de biblioteken uppgifter om utländskt ny-

förvärv till Kungl. biblioteket som producera-de Accessionskatalogen, AK. Det var där man lokaliserade utländsk litteratur på svens-ka forskningsbibliotek. Utgivningen av AK var dock fördröjd. Att genom kooperativt ar-bete bygga en databas varur AK kunde pro-duceras var en av de bärande tankarna bakom LIBRIS. Något liknande gällde även den andra priori-terade produkten, Svensk bokförteckning med sina del- och flerårspubliceringar. Den producerades av Kungl. biblioteket under ett väl utarbetat, mycket noggrant arbetssätt med både två- och tredubbel kontroll vilket inne-bar att antalet poster per avlönad persondag låg nära 3. Denna, liksom katalogkorten för svenska böcker, skulle även produceras via LIBRIS. Den stora vinsten sågs dock i sekundärkatalo-giseringen: endast första exemplaret i Sverige skulle katalogiseras komplett i LIBRIS, och övriga som skaffade samma bok skulle en-dast anmäla lokalsignum och annat specifikt lokalt. Systemet skulle producera kort färdiga att stoppa ner i de löpande katalogerna. LIBRIS planerades omfatta alla biblioteksrutiner Det fanns mycket långtgående planer på vad LIBRIS skulle omfatta. De ursprungliga pla-nerna för LIBRIS påminde om det norska bibliotekssystemet BIBSYS. Tanken var att fyra stora datorer i landet skulle sköta alla biblioteksrutiner för forskningsbiblioteken, från förvärv till lånehantering. LIBRIS var också till att börja med helt inrik-tat på konkret katalogproduktion och ännu vid mitten av 80-talet var LIBRIS främsta produkt katalogkort. Sökfunktionerna i LIBRIS var vid denna tid mycket begränsa-de. Skrev man inte de tre-fyra första orden exakt rätt blev det fel svar. Sökning på ensta-ka ord och koder kom betydligt senare, med STAIRS. Motståndet mot LIBRIS Osäkerhet, brist på kunskap om datorteknik och den första tidens experiment med mindre lyckade resultat tillsammans med alla förse-ningar gjorde att det fanns ett stort och utbrett motstånd mot LIBRIS. Systemet medförde en mycket stor förändring i arbetssätt. Tekniken var ny, få bibliotekarier hade då kännedom om datorer. Kunde man lita på de personer

Sida 14 LIBRIS-meddelanden

som ville införa den nya tekniken? Vad var det egentligen för vinst med att ett bibliotek katalogiserade en post och andra anmälde bestånd? Blev produkterna tillräckligt bra? Vad innebar det att få AK på mikrofiche? Stämde katalogkorten med de befintliga kata-loger som varje bibliotek byggt efter egna regler? Hade man tid med formateringen? Praktiska problem All programvara var till att börja med centralt lagrad. Man arbetade via fasta linjer. Därefter kom s k programmerbara terminaler, Inco-term, vars programvara kom per post på floppy disk. Det fanns i regel bara en på ett bibliotek, och den fick då bokas några tim-mar i taget. Nätverket och centraldatorn hade inte plats för mer än ett trettiotal i hela landet. I och med övergången till LIBRIS III blev det Mikko-maskinernas tur. Dessa fanns på varje LIBRIS-bibliotek och var dataväxlar för ett antal terminaler som delade på en linje till centraldatorn. En stor mängd kablar måste dras, då varje terminal måste ha en egen kabel. Ett vanligt problem denna tid var att programvaran ramlade ut, det betydde att man måste ”boota om” och en stor mängd arbete kunde försvinna. Men först i och med dem kunde varje rum få en egen terminal vil-ket naturligtvis innebar en stor förändring. Vinsterna blir synliga Man började i mitten av 70-talet importera MARC-poster på magnetband från British Library och Library of Congress. Detta var ett stort framsteg, nu hade man information ”online”. Tack vare MARC-posterna såg man tydligt hur katalogiseringsarbetet kunde effektiviseras. Posterna var också värdefulla i förvärvsarbetet. Nu blev vinsterna med LIB-RIS tydliga och de kritiska rösterna tystnade efter hand, slutgiltigt under 1980-talet när de lokala systemen började bli intressanta verk-tyg för det som LIBRIS ej utvecklat. LIBRIS införs på Ultunabiblioteket 1975 fick Sten en tjänst på Ultunabiblioteket där han kom att stanna i 8 år. Han var chef för en avdelning som bl.a. ansvarade för kata-logisering. Han fick i och med det arbetsupp-giften att införa LIBRIS och katalogisering enligt SKR. Detta innebar att bibliotekarierna måste lära om, nu måste man gå från stencil-skrivna katalogkort till registrering enligt Svenska katalogiseringsregler Ultunabibliote-ket 1975 var en nystart, resultatet av en sam-

manslagning av tre högskolebibliotek inom jordbrukssektorn, med filialer över hela lan-det. Ett av Stens uppdrag var att åstadkomma en snygg och homogen katalog över Ultuna-bibliotekets hela bestånd, särskilt tidskrifter-na. Efter 3-4 år ströks kravet ”snygg”. Sten återger en episod som väl illustrerar tidsandan. Vid ett katalogmöte frågade en medarbetare: När ska vi få lugn och ro? Sten svarade: Det hoppas jag ni aldrig upplever. Gemensamma katalogregler SKR kom inte att bli så långlivade. Den internationella utvecklingen angav takten. 1978 kom Anglo-American Cataloguing Rules second edition, AACR II, vilken raskt kom att dominera i det internationella samar-betet. En kommitté under SAB, vari Sten ingick, utarbetade en översättning med vissa svenska särdrag, vilken 1983 blev Katalogi-seringsregler för svenska bibliotek, KRS. 1988 kom: Tillämpningsanvisningar till Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. Nu hade man till sist en gemensam regelsam-ling för alla typer av bibliotek, både forsk-nings- och folkbibliotek. 1990 kom andra upplagan av KRS som är en anpassning till Anglo-American Cataloguing Rules second edition, 1988 revision. Sten var med även i det arbetet. Åter på Carolina 1983 var Sten tillbaka på Carolina. Han hade fått tjänsten som chef för avdelningen Institu-tionstjänst, vilket innebar ansvar för katalogi-sering åt institutionsbiblioteken. LIBRIS var relativt nyinfört på den avdelningen men väl etablerat för övrigt inom organisationen. Thomas Tottie hade varit överbibliotekarie i några år. Ett projekt var att omkatalogisera löpande periodica i LIBRIS, detta som förberedelse inför införandet av lokalt system och en kon-sekvens av att online-sökning börjat ersätta slagningar i kortkatalogen (som dock ännu underhölls). Under de år Sten varit på Ultuna hade man lyckats arbeta bort de restantier som fanns på Carolinas svenska avdelning. Nyproduktio-nen av CK-kort hade nämligen avvecklats och LIBRIS blivit den enda vägen för nationalbibliograferingen från och med 1976, men massor av material stod från tidigare och

”Vad var det egentligen för vinst med att ett bibliotek katalogiserade en post och andra anmälde bestånd?”

Sida 15 Nummer 81 ISSN 1651-6184

väntade. Ett projekt tog hand om det. ”Strul på universitetsbiblioteket” 1984-85 fick Sten i uppgift att leda en grupp på fyra personer som skulle se över Uppsala universitetsbiblioteks organisation. Det förslag de kom fram till liknar i mycket den inre organisation biblioteket har idag. Gruppen förordade en modell som skulle knyta biblioteket närmare forskningsprojek-ten vid universiteten. Förslaget mottogs ne-gativt av interna remissinstanser och lades till handlingarna av Thomas Tottie. Sten konstaterar att analysen var rolig att göra men att reaktionen hos en del av arbetskam-raterna blev en besvikelse. Lokalt system Sommaren 1987 var det dags för det s.k. automatiseringsprojektet. Göteborg, Lund och Stockholm hade redan upphandlat ADB-system och nu var detta aktuellt även för Carolina. Sten ledde upphandlingsarbe-tet, man reste till USA för att studera system som fanns på marknaden. Efter upp-handling kom installation, och 1990 öppna-des så Uppsalas lokala katalog DISA. Sten blev ansvarig för en ny avdelning som bildades: Utvecklings- och systemavdel-ningen. Inom den ramen blev det också naturligt att de internationella kontakterna, dittills mest inom katalogregelområdet, ut-vidgades till den allmänna standardisering-en inom ISO för information och dokumen-tation. Format- och teckenutredningar åt LIBRIS kunde bli fritidssysslor. Han kom nu också att ofta företräda Thomas Tottie bl.a. i arbetet med lokalplanering inom uni-versitetet. Svenska avdelningen 1994 sökte och fick Sten tjänsten som an-svarig för Svenska avdelningen. Han kände att det till utvecklings- och systemavdel-ningen behövdes en person med relevant utbildning inom systemvetenskap. Tyvärr kom den tjänst han lämnade att i stället va-kantsättas under några år. Utvecklings- och systemavdelningen orkade nu bara sköta DISA och ingen utveckling skedde. Sten konstaterar att han fick tre mycket bra år 1995-97 på Svenska avdelningen. Denna tid redigerade han också Thomas Totties festskrift. Han behöll kontakten med LIB-RIS ledningsgrupp, med standardiseringsar-

betet och med det nationella katalogregelar-betet. Fri ställning som expert Ulf Göranson efterträdde 1996 Thomas Tottie som överbibliotekarie. En omorganisa-tion medförde att den Svenska avdelningen försvann. Sten blev utnämnd som expert på katalogiserings-, standardiserings- och data-basfrågor fr.o.m. januari 1998. Mycket var positivt med denna fria ställning utan perso-nalansvar. Nu blev även det nationella och internationella arbetet ett erkänt och priorite-rat åliggande. Sten ingick också i en arbets-grupp för kvalitetsfrågor på Carolina. Sten arbetade ca ett halvår inom projektet Nya vägar för boken http://www.kb.se/Nvb/default.htm som på-gick i två år, 1998 - 2000. Kungl. biblioteket var huvudman för projektet som ingick i det större New Book Economy. Syftet var att stärka bokbranschens förutsättningar att ut-nyttja de nya möjligheter som elektronisk publicering och distribution av litteratur ger. Sten arbetade med ett delprojekt vars syfte var att undersöka hur elektronisk publicering skulle kunna täckas av den nationalbibliogra-fiska verksamheten. Detta resulterade i två rapporter om metadata. LIBRIS ledningsgrupp Från början drevs LIBRIS-projektet av Kungl. biblioteket och Statskontoret tillsam-mans. När sedan LIBRIS togs i drift sköttes driften av Kungl. biblioteket och utveckling-en av DFI. När DFI upphörde övertog KB ansvar både för utveckling och drift. För att få en lämplig kontaktyta mot de delta-gande biblioteken skapades ett rådgivande organ för riksbibliotekarien: LIBRIS led-ningsgrupp. Sten företrädde Uppsala univer-sitetsbibliotek i LIBRIS ledningsgrupp från starten 1988 till sin pensionering år 2002. Han konstaterar att gruppen från början var inriktad på teknikaliteter, såsom det tekniska samarbetet med de lokala systemen, men att särskilt ändringen från avgiftsfinansiering till gratistjänst och övergången till Nytt LIBRIS medfört att policyfrågor kommit i förgrun-den: Har vi råd med ett eget MARC-format? Skall slutanvändare få initiera fjärrinlåning i systemet? Vad är LIBRIS’ långsiktiga affärs-idé? Detta är ett symptom så gott som något på att konceptet LIBRIS accepterats, ja sna-rast blivit något omistligt.

Sida 16 LIBRIS-meddelanden

Arbetsgrupper och utvecklingsprojekt inom LIBRIS Det har över tiden förekommit många arbets-grupper och utvecklingsprojekt inom LIBRIS. Arbetsgrupper har funnits för sök-system (STAIRS och LIBRIS webbsök), samrådsgrupper har funnits för system ansvariga för lokala system och för fjärrlån. Sten har ingått i framför allt grupper kring sökning och katalogisering. Vilka frågor är idag viktiga för LIBRIS? Sten svarar att mycket viktiga nyheter nu skett och sker.

• Vi har fått indexsökning i LIBRIS-webbsök, en genom åren mycket efterlängtad funktion.

• Lånestatus för flera bibliotek blir nu synlig, också detta en efterlängtad och viktig nyhet.

Sten hoppas att ABM-området (Arkiv, biblio-tek, museer) kommer att bli aktuellt inom LIBRIS. Flera arkiv- och museibibliotek har nu kommit med i LIBRIS-samarbetet. En fortsättning borde vara att arkivens och museernas samlingar presenteras digitalt och att de databaser som så skapas utformas så att de kan samsökas med LIBRIS. Särskilt viktig är där utformningen av namn på aktörer och företeelser, alltså gemensamma regler för auktoritetsregister. Den klart bästa nationella kompetensen inom detta område finns på Kungl. biblioteket, grundad på LIBRIS och BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning). En annan viktig fråga är fortfarande teckenre-pertoaren. LIBRIS katalogsystem kan ännu inte hantera Unicode. En användare med t.ex. arabiska som modersmål måste söka på tran-skriberade former. Med hjälp av Unicode skulle man kunna lagra originalskrift och sedan erbjuda olika anpassade sök- och pre-sentationsformat. Aktuella arbetsuppgifter Sten arbetar idag som timlärare inom biblio-tekarieutbildningen i Uppsala. Förutom viss undervisning i bl.a. katalogisering och index-ering handleder han elever som skriver ma-gisteruppsatser. När jag träffar Sten för andra gången inför denna artikel ses vi i Linnérummet på Uppsala universitetsbibliotek. Sten visar mig vad han just nu arbetar med. Framför sig har

han avskrifter av brev från N. J. Jacquin till Linné. Linnés brev till Jacquin finns i sin tur utgivna i en volym från 1841. Sten gör eng-elskspråkiga sammanfattningar av breven i kronologisk ordning. Detta ingår i projektet Carl von Linnés korrespondens. År 2007 är det 300 år sedan Carl von Linné föddes och då skall projektet The Linnean Correspondence, en elektronisk utgåva av Linnés korrespondens www.linnaeus.c18.net/ vara klart. Projektet stöds av Svenska Linné-sällskapet, Vetenskapsakademien och Uppsala universitet och har anslag från Riksbankens Jubileumsfond. Idag arbetar tre personer på heltid och ytterligare några på oavlönad deltid med materialet, som är mycket omfattande. Det rör sig om över 25.000 brevsidor som skall göras tillgängliga, i första hand som en bilddatabas med presen-terande sammanfattningar. 34 år inom bibliotekarieyrket I juli 2002 avgick Sten med pension. Han har under sin yrkesverksamma tid sett biblioteka-rieyrket totalt förändras. Från att ha arbetat med katalogkort och tryckt text har bibliote-karien övergått till att arbeta med databaser som används både primärt och sekundärt. Man söker uppgifter i databaser och finner resultatet presenterat i databaser. Bibliografisk information Stens främsta intressen genom åren har varit informationssökning och den bibliografiska informationen, katalogposten som verktyg för registret.

• Vad krävs av posten för att registret ska fungera?

• Vilka behov har användaren? • Hur möter man dessa krav så kostnads-

effektivt som möjligt i ett globalt perspektiv?

Universellt giltiga strukturerade sökelement, auktoritetsposter etc gör att katalogiseringen blir effektiv och går snabbare. I och med den nya tekniken har det blivit tydligt att infor-mationen måste vara strukturerad för att man ska kunna nå den. Men det viktiga är inte for-matet, fältens namn, ”MARC21” eller ”Dublin Core”, det viktiga är att definitioner-na av informationsbitarna tillämpar en pålit-lig terminologi.

Helena Forssblad helena.forssblad@libris.kb.se

”...det viktiga är att definitionerna av informations-bitarna tillämpar en pålitlig terminologi.”

Sida 17 Nummer 81 ISSN 1651-6184

Bibliotheca Birgittina ägs av Birgittastiftel-sen och är inrymt i Sancta Birgitta Kloster-museum i det forna Birgittinerklostret i Vadstena. I Stiftelsens stadgar står att en uppgift för stiftelsen är att vårda sitt biblio-tek och övriga föremål som har samband med Birgitta och hennes klosterstiftelse. År 2003 firas 700-årsjubileet över den heliga Birgittas födelse. I samband därmed har Birgittastiftelsen förnyat och utvecklat det museum, som redan tidigare var inrymt i nunnornas dormitorium. Museet invigdes den 1 juni 2003 av kung Carl XVI Gustaf. Bibliotheca Birgittina är en del av museet och inrymt i två av nunnornas sovceller. Det har tidigare inte varit särskilt tillgäng-ligt för vare sig forskare eller allmänhet. Samlingen katalogiserades först för 15 – 20 år sedan i en kortkatalog i alfabetisk ord-ning men blev därmed inte mycket mer lätt-tillgänglig. Birgittastiftelsens önskan att göra bibliote-ket tillgängligt för forskning kräver en kata-log, som är tillgänglig även utanför den lokal där böckerna finns. Stiftelsens för-hoppning är att det material, som visserli-gen inte är systematiskt uppbyggt nu skall kunna komma forskningen till nytta. Man skall se denna katalog i samband med den vetenskapliga bibliografi över Birgitta-litteratur, som docenten vid Lunds universi-tet Stephan Borgehammar har upprättat. Både katalogen och bibliografin har nu på initiativ av Länsbibliotek Östergötland och med Birgittastiftelsens godkännande lagts in i LIBRIS. Man kan nå både katalogen och bibliografin även på Birgittastiftelsens portal, sanctabirgitta.com, där det även finns en PDF-fil med bibliografin i syste-matisk ordning. Bibliotheca Birgittina bör-jade byggas upp redan på 1920-talet av Andreas Lindblom, som var en av drivkraf-terna bakom Birgittastiftelsen. Betydande förvärv gjordes i mitten av 30-talet i sam-band med försäljningen av Fredrik Vult von Steijerns och Jean Johnssons boksamlingar. Birgittabibliotekets största raritet är Ghotan, den i Lübeck 1492 första tryckta latinska utgåvan av Birgittas uppenbarelser. Den förvaras tillsammans med ett annat exem-plar av samma bok i klosterkyrkans sakri-stia. Det senare exemplaret skänktes 1772

till Vadstena klosterkyrka men deponerades sedermera till Linköpings stiftsbibliotek, som emellertid på 1970-talet återbördade den till kyrkan. Även de övriga åtta latinska utgåvor-na av revelationerna finns i Bibliotheca Birgittina. Den andra latinska upplagan av Birgittas Re-velationes trycktes i Nürnberg 1500. Trycka-ren hette Anton Koberger. Den tredje uppla-gan från 1517, tryckt även den i Nürnberg, följer till stora delar den andra, men har inga illustrationer i anslutning till uppenbarelser-na. Däremot är titelsidan försedd med prakt-fulla illustrationer som tillskrivs Albrecht Dürer. 1557 trycktes en upplaga i Rom i Birgittas hus, där den tillkom på initiativ av den lands-flyktige Olaus Magnus, vår siste katolske ärkebiskop. Italienaren Consalvo Durante, som var präst och teologie professor gav ut den femte upp-lagan 1606. Boken är - liksom sin föregång- are - tryckt i Birgittas hus i Rom. Redan 1611 kom nästa upplaga, som trycktes i Antwer-pen. Det dröjde inte länge förrän nästa utgåva kom, 1628 i Köln.1680 kom den sista och nionde upplagan av Revelationes. Den tryck-tes i München. Uppenbarelserna finns natur-ligtvis även på svenska. Bibliotheca Birgittina äger också en hand-skrift, Defensorium super 123 articulos ex revelationibus S. Birgittae. Det är en för-svarsskrift för Birgittas helgonförklaring av Johannes de Turrecremata. Det exemplar som finns i biblioteket är sannolikt en avskrift ut-förd i Vadstena kloster 1447. Den danske Birgittaforskaren Johannes Jörgensen donerade originalmanuskriptet till sitt verk om Birgitta, Den hellige Birgitta af Vadstena till Birgittabiblioteket. I övrigt finns böcker från olika tider och på olika språk i biblioteket. Det är ingalunda uppbyggt professionellt och systematiskt men innehåller ändå mycket av värde för Birgitta-forskningen. Birgittastiftelsens förhoppning är att biblioteket skall kunna utvecklas på ett mer systematiskt sätt framöver och att forska-re skall hitta vägen till klostermuseet och ut-nyttja det material som finns där.

Anna-Lena Höglund

Bibliotheca Birgittina

Birgittabibliografin finns på adress: http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=birb

Sida 18 Ny i LIBRIS LIBRIS-meddelanden

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) är sedan förra året tillsammans med Dialekt-, ortnamns- och folkmin-nesarkivet i Umeå (DAUM) nya regi-strerande bibliotek i LIBRIS (sigel Sofi och Daum). SOFI är en statlig myndighet under Kulturdepartementet med den främsta uppgiften att bevara det immateriella kulturarvet genom att på vetenskaplig grund vidmakthålla och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ort-namn och personnamn. En annan viktig upp-gift är att vara remissinstans och avge yttran-den i frågor om ortnamnsvård och nya per-sonnamn.

Myndigheten har sitt ursprung i de olika dia-lekt-, folkminnes- och ortnamnsarkiv som under 1900-talet tillkom runtom i landet. SOFI har sin verksamhet på fyra ställen i lan-det: Lund (DAL), Göteborg (DAG), Umeå (DAUM) och Uppsala, där c:a 2/3 av perso-nalen finns (40 av totalt ca 55) liksom de största arkivsamlingarna. Inom SOFI finns ett unikt material om totalt ca 27 miljoner upp-teckningar insamlade från 1870-talet och framåt rörande dialekter, folkminnen och namn. I avsnittet om DAUM finns nog-grannare beskrivet vilka uppgifter man kan finna i de olika arkivens samlingar. Av upp-teckningarna utgörs ca 40 000 av band- och skivinspelningar, de äldsta från 1930-talet. Mycket av materialet är skört och löper risk att förintas, så en viktig uppgift för SOFI är att digitalisera och på så vis bevara samling-arna. Så har t.ex. delar av ortnamnssamling-arna skannats in för att successivt läggas ut på nätet och flera CD med dialektinspelning-ar är under utgivning. SOFI har också en om-fattande bokproduktion där nästa större publikation är Svenskt Ortnamnslexikon som utkommer i juni.

Till samlingarna i Uppsala är knutet ett refe-rensbibliotek med ca 320 löpande tidskrifter och ca 60 000 monografier inom främst äm-nena etnologi och folklivsforskning, svensk historia och arkeologi, språkvetenskap (särskilt dialektologi och namnforskning) och svensk topografi. Biblioteket fyller i dags-läget drygt 1 700 hyllmeter och växer med ca 30 meter årligen. Det nuvarande biblioteket skapades 1998 då fyra tidigare fristående Uppsalaarkiv (Dialekt- och Folkminnes-arkivet, Ortnamnsarkivet, Ordbok över

Sveriges dialekter och Ordbok över Sveriges medeltida personnamn) flyttade ihop i Uppsala Arkivcentrum där bibliotek och arkiv nu huserar i en åttkantig specialuppförd byggnad. Att föra samman fyra väletablerade bibliotek med egna klassifikationssystem och uppställningar till en gemensam datakatalog är ingen sinekur, och mycket arbete och många LIBRIS-inmatningar återstår innan vi kan slopa de gamla kortkatalogerna.

Bibliotekspersonalen utgörs av undertecknad, som sedan drygt ett år arbetar halvtid som SOFI:s bibliotekarie (resterande arbetstid är jag namnforskare). Jag får hjälp med bok-framtagning och litteratururval men i övrigt vilar alla arbetsuppgifter på mig. Användarna är framförallt Arkivcentrums egna forskare men även forskare från närbesläktade univer-sitetsinstitutioner, studenter, hembygdsfors-kare och privatpersoner besöker oss för att använda litteraturen i vår forskarsal. Bibliote-ket har ingen utlåningsverksamhet utanför huset och deltar därför inte i LIBRIS fjärrlån.

Vill man besöka SOFI:s bibliotek är adressen Arkivcentrum, Dag Hammarskjölds väg 19 i Uppsala och öppettiderna tisdag till fredag 9–15. Webbplats: http://www.sofi.se/

Katharina Leibring

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)

Sida 19 Nummer 81 ISSN 1651-6184

Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, är ett statligt arkiv som sor-terar under myndigheten Språk- och folk-minnesinstitutet (SOFI). DAUM är ett av fyra arkiv inom SOFI. DAUM har till upp-gift att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om dialekter, ortnamn och folk-minnen i Norrbottens och Västerbottens län. Det innebär att vi även har ansvar för att dokumentera de samiska och tornedalsfinska kulturerna och språken. DAUM har även till uppgift att avge yttran-den i namnregleringsfrågor till Lantmäteri-verket när det gäller ortnamn i övre Norrland. Vi är för närvarande sju anställda, en arkivchef, en förste forskningsarkivarie med inriktning på nordiska språk, en samisk arkivarie, en forskningsarkivarie med inriktning mot folkmusik, en datortekniker, en arkivassistent och en sekreterare som även tjänstgör som bibliotekarie.

Historik På 1950-talet ville man göra Umeå till en lärdomsstad, den stad i Norrland som skulle få ett universitet. Ett initiativ som togs i detta sammanhang var att starta projektet Folkmåls- och folkminnesundersökningen för övre Norrland (FFÖN), som drog igång sin verksamhet 1954. Landstingen i Väster-bottens och Norrbottens län finansierade verksamheten och syftet med projektet var att främja dialekt- och folkminnesundersök-ningen i övre Norrland. Den viktigaste upp-giften fram till början av 1960-talet var att spela in och göra uppteckningar inom de

områden där utbyggnaden av älvarna pågick. År 1970 verkade FFÖN:s verksamhet hotad av nedläggning, men en statlig utredning fö-reslog att FFÖN tillsammans med andra lik-nande verksamheter på andra universitetsor-ter skulle få statligt stöd. FFÖN hamnade 1971 under den då nyinrättade statliga myn-digheten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv (DOVA). Då bytte FFÖN namn till Dialekt- och ortnamnsarkivet. År 1981 ändrades namnet än en gång till Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. År 1993 bildades myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet som DAUM tillhör idag. Dialekter, ortnamn och folkminnen Dialekter kan man få ta del av på de inspel-ningar som finns vid arkivet. Här finns också ett omfattande dialektordsregister där man kan slå upp dialektord och få deras betydelse, grammatik och uttal. Här finns också uppsat-

ser och andra skriftliga källor som rör dialek-terna. Ortnamn kan man söka efter främst i DAUM:s ortnamnsregister, där man kan få uttal, äldre stavningar och ibland tolkningar. Uppgifter om ortnamn kan man även finna i DAUM:s inspelningar och uppsatser m.m. Folkminnen är ju ett väldigt stort begrepp, som innefattar kosthåll, musikliv, folktro, hantverk, seder och bruk m.m. m.m. DAUM:s samlingar, både skriftliga och in-spelade, kan i sin helhet beskrivas innehålla folkminnesmaterial.

Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)

Sida 20 Ny i LIBRIS LIBRIS-meddelanden

Samlingarna består av 7 500 skriftliga källor, 9 100 bandinspelningar, 8 800 tidnings-urklipp, kartor, en dialektordssamling och en ortnamnssamling om c:a 2,2 miljoner sedes-blad, ca 3 100 fotografier och ett bibliotek. Biblioteket har 7 100 titlar, seriella publika-tioner, tidskrifter och monografier. Bib-lioteket är ett referensbibliotek så det före-kommer ingen utlåning, men biblioteket och samlingarna är öppna för allmänheten att besöka. Bibliotekets katalog började föras över till LIBRIS under 2002. Insamling av nytt material sker genom att den egna personalen ger sig ut på fältarbete eller att forskare och enskilda lämnar mate-rial till DAUM. Tidigare har man även bedri-vit insamling genom att skicka ut frågelistor till särskilda meddelare runt om i länen. Det insamlade materialet katalogiseras och regi-streras i en databas och det mesta av DAUM:s material är numera sökbart i data-baser. Samlingarna finns också registrerade i

en databas som man kan söka i på vår hemsida. DAUM ger ut sju skriftserier. Dessutom ger DAUM ut ett informationsblad, DAUM-katta som kommer ut en gång per år och kan fås gratis. Våra besökare och frågeställare är främst forskare från universitet och högskola, stu-denter, skolelever, hembygdsforskare, släkt-forskare och studiecirkelgrupper. DAUM tar även emot grupper som kommer för visning. Arkivet med adress: Länsmansvägen 5, 904 20 Umeå, är öppet måndag-fredag kl. 10-15 men vi tar emot frågor via telefon, post och e-post 8-16.30 alla vardagar. Besök gärna vår hemsida på www.sofi.se/daum. Där kan man bland annat söka i våra databaser och lyssna på dialektexempel.

Angelica Lindgren

Sida 21 Nummer 81 ISSN 1651-6184

Sida 22 LIBRIS-meddelanden

LIBRIS—the (n)rational library catalogue LIBRIS of today is a result of the government’s central infrastructure commitment in 1996 to support the provision of information to higher edu-cation. The central tasks of LIBRIS have expanded and the activities have split into two directions: a local level and a global level. In January 2002, LIBRIS made its new cataloguing system operational and thereby changing from a mainframe environment to a modern Unix and Windows environment. LIBRIS projects that are more traditional are those concerning the collection of data to the LIBRIS database and the presentation of the national resources in LIBRIS WebSearch. Status informa-tion in LIBRIS WebSearch and Holding records in e-journals are examples of these projects. One of LIBRIS’ new pro-jects concerns a portal appli-cation and a link resolver for national use and LIBRIS is now procuring these sys-tems. The first part of the project LIBRIS as a local library system has been completed with the status information in LIBRIS. Further ambitions are to use LIBRIS Web-Search as a local library cata-logue system. Since last summer, LIBRIS has given priority to external information. User group meetings for System Librari-ans (Teknobabbel) have taken place this spring and the planned seminars at the International Swedish Book

Fair: Bok&Biblioteks-mässan in Gothenburg are examples of this. Further-more, new web pages are created.

Mats Herder The procurement of the portal – how is it pro-ceeding? The LIBRIS Department is in the midst of procuring a portal application and a link resolver for national use. The proposals were opened on April 23rd, and all infor-mation pertaining to the proposals is treated with secrecy until a final decision is reached. The Request for Proposals is written with the aim to procure a central system installed at LIBRIS with possibilities for local adap-tations for libraries. The ad-ministration of the common resources could thus be made on a central level, while the local adaptations could be made by local ad-ministrators. We hope to achieve this within the cen-tral installation, but as an option we also ask for prices concerning local installa-tions in the RFP. The evaluation process is somewhat delayed, but we intend to announce our deci-sion in mid-August.

Lisa Petersen Some reflections on the use of MARC21 On the 23rd of January 2002, the Swedish National Union Catalogue LIBRIS imple-mented MARC21 as cata-loguing and exchange for-mat – the old and partially customised UKMARC-based format was finally discontinued after 30 years and the complete catalogue

(some 9 million biblio-graphic records) converted into MARC21. In addition the traditional mainframe environment was abandoned, on the same date, in favour of a modern technical plat-form and the Voyager cata-loguing system (from En-deavor Information Sys-tems). This shift of format (as well as of technical platform) has given the LIBRIS developers excellent access to contem-porary international develop-ment based on MARC21 and modern tools and open stan-dards (the MARC XML Ar-chitecture being one exam-ple). The adaptation of a standard MARC format was also required from the view point of the cataloguer. The task of providing Swed-ish cataloguers with instruc-tions on how to use MARC21 has probably been one of the most significant challenges. Cataloguing practice is discussed and de-cided upon within the na-tional Cataloguing Board for the LIBRIS libraries (consisting of representatives from a large number of li-braries). Instructions are to be included as part of the recently published Swedish format translation. In addi-tion, training courses are regularly arranged.

Christer Larsson Is the book on loan? - Status information in LIBRIS Since late 2002 the LIBRIS Department, a number of Swedish libraries and ven-dors of library systems have been cooperating in a project aiming to show loan status information in LIBRIS.

Summary in English

Sida 22 LIBRIS-meddelanden

Sida 23 Nummer 81 ISSN 1651-6184

The participating libraries either implement a script that extracts the information from the local library system and passes it on to LIBRIS or they utilise the Z39.50 OPAC holdings protocol to show the status information in LIBRIS. On the 5th of May the func-tionality was implemented with some fifteen university and research libraries. Their status information is shown in LIBRIS WebSearch and in the interlibrary loan mod-ule. The project will con-tinue until mid-2004 and libraries will gradually join the project.

Tomas Friberg New projects: Patron requests Most Swedish Libraries, academic and special as well as public libraries, are cur-rently using the LIBRIS’ ILL system. More than 1,200 Swedish libraries used the system to send 500,000 ILL requests last year and about 330 of these libraries were lending libraries. The ILL routine is also operated outside Sweden. About 230 libraries in Denmark, Finland, Norway and Iceland send requests utilising the LIBRIS’ ILL system. The system has free access to libraries. Request facilities for end users on the web will be introduced later this year. Primary target groups are students and postgraduates at Swedish universities and colleges. In accordance to our plans requests from stu-dents will be dispatched to the ILL department of the student's home library for scrutiny and approval.

Britt Sagnert

New features in LIBRIS WebSearch A new version 1.1 of LIBRIS WebSearch is re-leased in June. This version offers a new reloaded data-base as well as the following features: - a number of new indexes and MARC-fields - better sorting facilities, more than 2,000 records can be sorted - local holdings information is presented together with the bibliographic record - improved browse indexes

Kristin Olofsson E-books in LIBRIS It has been an unfortunate coincidence that, at the same time as LIBRIS purchased a cataloguing system and moved to a completely new technical platform, publish-ers started to supply libraries with MARC-records for electronic books. Since LIBRIS could not supply this functionality at the time the libraries started to load the records locally and this created a discrepancy be-tween LIBRIS and the local systems.

This is to be rectified, start-ing with the SamKon con-sortia; a consortia consisting of ten social sciences librar-ies that jointly have pur-chased titles from netLibrary. Some 3,400 copyright free titles have already been loaded and more are to come.

Tomas Friberg Teknobabbel - a user group meeting for sys-tems librarians At the meeting the LIBRIS Department presented cur-rent and future projects to some sixty systems librari-ans. One of the goals of the

meeting was to create a ref-erence group consisting of systems librarians which will enable a closer contact between LIBRIS and the lo-cal systems. A new Tekno-babbel meeting is planned for this coming autumn.

Tomas Friberg An interview with Sten Hedberg Sten Hedberg, librarian, expert on bibliographic stan-dardisation, cataloguing and also a Latin expert provides an overview of his profes-sional career. We read about his years as a librarian, about his interest in bibliographic issues and about his role in the Swedish library commu-nity. We also get a summary of the development of LIB-RIS and the librarians´ initial distrust of the new technology. The pro-fession of a librarian has seen fundamental changes in the past 30 years. Working with library cards and printed text has been re-placed by the use of data-bases. Sten Hedberg´s interest over the years has focused on information retrieval and bibliographic information. He is convinced that univer-sally acceptance of struc-tured searching, use of care-fully selected search ele-ments and support from authority files etc enable faster and more efficient cataloguing. However, the format or the headings of the fields, is not the main issue. The most important topic is a reliable terminology regarding the definitions of the data elements.

Helena Forssblad

Summary in English

Sida 23 Nummer 81 ISSN 1651-6184

Box 5039 102 41 Stockholm

Tfn: 08-463 44 33 Fax: 08-463 42 65 E-post: driften@libris.kb.se

www.libris.kb.se

Redaktion: Helena Forssblad, helena.forssblad@libris.kb.se Lotta Jansson, charlotte.jansson@libris.kb.se Maria Kadesjö, maria.kadesjo@libris.kb.se Christer Larsson, christer.larsson@libris.kb.se Britt Sagnert, britt.sagnert@libris.kb.se

Kungl. biblioteket / LIBRIS-avdelningen

LIBRIS-avdelningen, ovan från vänster: Annsofi Andersson, Maria Kadesjö, Britt Sagnert, Lars Wikström, Kristin Olofsson, Helena Forssblad och Kai Pöykiö. Nedan från vänster: Lisa Petersen, Mats Herder, Per-Henrik Hedman, Christer Larsson, Lotta Janson och Fredrik Klingwall. Frånvarande: Martin Malmsten, Pär Ågren, Tomas Friberg och Arvid Oja.

Foto: Esbjörn Eriksson, Kungl. biblioteket

Vi på LIBRIS