ISGLÖD – Allt är möjligt!res.sli.se/03/image/Handledningar/v5082_isglod_om...anpassa användningen av filmen och PowerPoint-presentationen, som finns på DVD-skivan, efter sina

Utbildarens handbok - Isglöd

1

ISGLÖD – Allt är möjligt!


2

Innehåll Förord ........................................................................................................................ 3 Utbildningens mål och målgrupp .............................................................................. 4 Utbildningspaketets delar .......................................................................................... 4 Förberedelser inför en utbildning .............................................................................. 5 Genomförandet av utbildningen i praktiken.............................................................. 8 Isglöd-filosofin 1. Omöjligt? - Du är på rätt väg! .......................................................................... 11 2. Problem blir möjligheter................................................................................... 13 3. Inte bättre men annorlunda ............................................................................... 15 4. Mångfald eller enfald?...................................................................................... 17 5. Sikta på målet! .................................................................................................. 19 Sammanfattning Isglöd-filosofin............................................................................... 21 Slutord ....................................................................................................................... 22 Texter till PowerPoint-presentation........................................................................... 23


3

FÖRORD I dagens samhälle är förändringstakten snabbare och konkurrensen hårdare än någonsin och vår förmåga att dra nytta av kreativa processer för att utveckla verksamheter inom näringslivet, den offentliga sektorn och i skolan blir allt viktigare. Begreppet kreativitet kommer från latinets creó som betyder skapa eller frambringa och innebär förmågan till nyskapande och frigörelse från etablerade perspektiv. En del tror att kreativiteten måste vara medfödd men alla kan vara kreativa bara man får rätt förutsättningar. Det gäller att kunna inspirera och ge sina medarbetare och elever mod att våga tänka annorlunda, använda problem som möjligheter och samarbeta för att uppnå utveckling och nya mål. Vi vill här visa på alternativa vägar att med kreativt mod och starkt fokus på målet nå framgång. I filmen kommer du att få möta tre entreprenörer som med hjälp av sin kreativitet har lyckats utveckla framgångsrika verksamheter trots stort motstånd. Meningen är att du ska inspireras av filmen och få idéer och råd om hur ni i er organisation eller i skolan ska kunna använda kreativitet för att utveckla verksamheter, färdigheter och bli mer framgångsrika. I filmen får du också ta del av en filosofi som ska hjälpa dig att se och förstå de olika delarna i den kreativa processen. Utbildningsmaterialet Isglöd är avsett för utbildningar som inriktar sig på att förbättra förmågan att tänka kreativt, förstå den kreativa processen bättre och lättare förändra verksamheter. Utbildningen passar alla inom ett företag och en organisation samt kan användas i skolor och universitet. Vi hoppas att detta material ska inspirera er att hitta just ert sätt att utveckla ert kreativa arbete. Vi tar gärna del av dina erfarenheter om hur utbildningsarbetet har lyckats! Stockholm augusti 2010 Ola Björemyr Producent Kunskapsmedia B&M Partners AB Producerad av: Kunskapsmedia B&M Partners AB Telefonvägen 30 SE-126 37 Stockholm-Hägersten Tel: 08-545 634 60 E-post: [email protected] www.kunskapsmedia.se

Förlag: ETS Media AB Telefonvägen 30 SE-126 37 Stockholm-Hägersten Tel: 08-08-732 71 20 E-post: [email protected] www.etsmedia.se


4

UTBILDNINGENS MÅL OCH MÅLGRUPP Syfte med utbildningen Utbildningsmaterialet Isglöd är avsett som stöd för utbildningar som handlar om kreativitet och entreprenörskap. Det huvudsakliga syftet är att inspirera och motivera deltagare till att utveckla och förbättra sin förmåga att tänka kreativt samt förstå hur en kreativprocess kan genomföras. Detta ska då resultera i att nya idéer och verksamheter kan utvecklas. Målgrupp Utbildningsmaterialet riktar sig till samtliga medarbetare inom ett företag eller en organisation samt till lärare och elever i skolor och universitet. Huvudmålen är att deltagarna efter utbildningen:

• Ska våga tänka annorlunda • Ska kunna skapa nya problem och därmed nya lösningar och strategier • Kan analysera problem och använda dem som möjligheter • Ska förstå vikten av att samarbeta för att på bästa sätt nå mål • Som ledare ge sina medarbetare rätt förutsättningar för att lyckas med kreativt

arbete • Ska förstå vikten av att känna engagemang och fokusera på målet • Ska inspireras till nya idéer

UTBILDNINGSPAKETETS DELAR Utbildningsmaterialet Isglöd: • Film, 15 min • Studiehandledning - Utbildarens Handbok • DVD-skiva med Utbildarens Handbok (Word) och PowerPoint-presentation med

rätt att justera, lägga till och ta bort för att anpassa studiematerialet så att det passar era egna behov.

Film Syftet med filmen Isglöd är att utgöra en inledning till utbildningen. Vi får möta tre entreprenörer som med hjälp av sin kreativitet har lyckats utveckla framgångsrika verksamheter trots stort motstånd. För tydlighetens skull har filmen delats upp i fem olika avsnitt. Det första avsnittet handlar om att när något verkar Omöjligt? – Du är på rätt väg!, det andra om hur Problem blir möjligheter, det tredje om Inte bättre men annorlunda, det fjärde avsnittet handlar om Mångfald eller enfald? och det sista avsnittet handlar om att Sikta på målet! Utbildarens Handbok Utbildarens Handbok innehåller tips om hur man bäst genomför ett utbildningstillfälle. Den innehåller ytterligare bakgrund kring temat och ett förslag till schema för utbildningen samt grupparbeten och annat material. Studiematerialet är i första hand utformat för att möta de behov som chefer och handledare med begränsad utbildningserfarenhet har. Tanken är också att varje enskild medarbetare ska kunna använda sig av filmen för att


5

inspireras och få nya idéer kring hur kreativitet kan bidra till att utveckla verksamheter och eget kreativt arbete i er organisation. De utbildare som har mer erfarenhet kan själva anpassa användningen av filmen och PowerPoint-presentationen, som finns på DVD-skivan, efter sina behov. I utbildningsmaterialet ingår åtta PowerPoint-bilder vars syfte är att tydliggöra de olika huvudpunkterna i filmen. Texterna till PowerPoint-bilderna finns som bilaga i slutet på handboken och kan skickas eller kopieras för att delas ut till deltagarna. DVD-skiva med presentationsmaterial I utbildningspaketet ingår även en DVD-skiva med texten till Utbildarens Handbok (Word samt PDF) och en PowerPoint-presentation. Avsikten med PowerPoint-presentationen är att du lättare ska kunna styra utbildningen och betona huvudpunkterna. Presentationen visar bland annat bilder från filmen, vilket gör det enkelt för åskådaren att återkoppla budskapet med filmens innehåll. Presentationen kan också skrivas ut på papper. Texterna till presentationen finns även i Utbildarens Handbok, så att de kan kopieras åt deltagarna. Du kan också redigera materialet genom att använda skivan. Du har rätt att ändra, justera, lägga till och ta bort i text- och bildmaterialet vilket gör det möjligt att skräddarsy utbildningen för era behov. FÖRBEREDELSER INFÖR EN UTBILDNING Utbildningens upplägg En effektiv utbildning bygger på bra planering. Det är viktigt att ha satt upp målen för utbildningen från början. Gå noga igenom materialet och fundera på hur du kan tillämpa det i er egen organisation eller i skolan. Några tips inför utbildningen! • Tänk redan i förväg igenom vilka av grupparbetena som passar bäst för er egen

organisation eller i skolan – och hur du bäst kan motivera samtliga deltagare att intressera sig för ämnet.

• Planera vilka som ska ingå i varje grupp i förväg. Ofta är det en fördel om varje grupp består av medarbetare med olika arbetsuppgifter och/eller från olika avdelningar. Anpassa gruppernas storlek till hur många som deltar i utbildningstillfället.

• Notera tiden eller använd kapitel-indelningen för att repetera vissa delar av filmen. Gör anteckningar var du vill stoppa filmen, i samband med t.ex. uppgifter eller diskussioner.

Definiera målen för utbildningen En utbildare bör redan från början ha en klar uppfattning om vad hon vill uppnå med utbildningen. Därför bör du grundligt tänka igenom utbildningens mål. Skriv ned dina mål så att allt är klart och tydligt. Fundera på hur du bäst kan motivera din grupp. Vilka faktorer underlättar möjligheterna att uppnå dina mål och vilka faktorer försvårar det?


6

Hur du planerar utbildningstillfället Utbildningsmaterialet Isglöd är utformat på så sätt att det kan användas i olika typer av utbildningar. Materialets olika delar kan användas var för sig eller tillsammans i samband med alla typer av utbildningar vars syfte är att förbättra er förmåga att arbeta kreativt genom att våga tänka annorlunda och pröva det okända för att nå framgång. Filmen kan t.ex. användas för sig i samband med inspirationsmöten, kickoffer, avdelningsmöten eller under förlängda kafferaster. I skolan kan filmen t.ex. inleda ett utbildningsblock om kreativitet och entreprenörskap. Hur ni än använder materialet rekommenderar vi dock att användningen inte begränsas till att bara titta på filmen utan att ni under alla omständigheter har en diskussion om vilka tankar filmen har väckt. Denna handbok innehåller ett förslag till ett utbildningstillfälle som handlar om hur kreativitet leder till framgång, och som kan genomföras under en halvdag. Under utbildningstillfället bör temat behandlas från olika synvinklar med hjälp av film, PowerPoint-bilder, diskussioner och grupparbeten. Ur förslagets olika delar kan varje utbildare välja den kombination han tycker är bäst för att uppnå de avsedda resultaten. Förbered deltagarna Det är viktigt att förbereda deltagarna på vad utbildningen handlar om. Om du inte vet det redan, ta reda på vilken bakgrund och vilka förväntningar deltagarna har. Berätta om utbildningen och dess mål i god tid för deltagarna. Du kan be dem skriva ner exempel på situationer som har med kreativt tänkande att göra eller exempel på situationer där de har varit del av en inspirerande och kreativ miljö. Både goda och dåliga exempel fyller sitt syfte under utbildningen. Om man använder deltagarnas egna erfarenheter som exempel blir utbildningen mer personlig och därmed effektivare. Förslag på schema Här följer ett förslag till ett eftermiddagsschema med utbildningsmaterialet Isglöd: Tid Ämne 13.00 Öppning av utbildningstillfället

Inledande uppgifter 13.30 Titta på filmen och kommentera den 14.00 Omöjligt? Du är på rätt väg!

Filmuppgift och grupparbete 14.35 Problem blir till möjligheter

Filmuppgift och gruppuppgift 15.10 Kaffepaus 15.30 Inte bättre men annorlunda

Individuelluppgift och grupparbete 16.00 Mångfald eller enfald?

Filmuppgift och grupparbete 16.40 Sikta på målet!

Diskussionsuppgift och grupparbete 17.10 Avslutning


7

Kopiering av material samt kontroll av teknisk utrustning Skicka eller kopiera allt material som kommer att delas ut till deltagarna. Gå igenom filmen (gärna 2-3 gånger) så att du är väl bekant med innehållet. Gå igenom Utbildarens Handbok och se över presentationsmaterialet (PowerPoint) på DVD-skivan. Kontrollera att filmen fungerar på den dataprojektor och/eller DVD-spelare du ska använda vid utbildningstillfället. Kontrollera även att dataprojektorn fungerar och testkör PowerPoint-presentationen på storbildskärm eller Smartboard. Provkör även dataprojektorn med bild och ljud och se till att kanaler och ljudnivå är rätt inställda. Om utbildningen ska lyckas är det en förutsättning att tekniken fungerar. Förbered lokalen och dig själv Det är alltid en fördel om du planerar upplägget rätt från början. En viktig del är att välja rätt lokal. Tänk på att utbildningstillfället gärna får erbjuda en avslappnad atmosfär. Boka en stor lokal med bra ventilation, fönster som släpper in mycket ljus och bekväm inredning. Som handledare bör du befinna dig i utbildningslokalen minst en halvtimme före kursens början för att kontrollera att allt är i ordning och att alla tekniska hjälpmedel fungerar. Se till att det finns god tillgång till A3-bläderblock, notisblock, anteckningspapper och gott om fungerande tuschpennor, gärna i olika färger. Placera deltagarnas stolar i en halvcirkel, eller vid små ”öar” av bord med plats för flera deltagare. Det ger en mer informell atmosfär. Se till att du har så gott om tid på dig att du kan ta en egen paus en stund innan deltagarna anländer. Fokusera dina tankar på dagens uppgift. Det är genom ditt eget beteende som du skapar en avslappnad atmosfär för andra. Lycka till med utbildningen! Tips!

1. Meddela utbildningstillfällets tidpunkt i god tid och informera deltagarna om dess mål i förväg.

2. Fundera över om några behöver extra stöd genom att förbereda dessa deltagare.


8

GENOMFÖRANDET AV UTBILDNINGEN I PRAKTIKEN Inledning Bra förberedelser och en lyckad inledning skapar god stämning och underlättar att alla deltar aktivt i utbildningen. Du är här som utbildare och ska föregå med gott exempel och inspirera deltagarna. Deltagarna är dina kunder. Därför måste du satsa på en bra öppning och se till att du gör ett gott första intryck. Fundera ut ett bra sätt på vilket du kan engagera deltagarna redan i inledningsskedet. Det är också viktigt att de märker att utbildningstillfället är väl förberett. Till att börja med är det viktigt att vara uppmärksam på alla deltagare och använda en stund för att göra stämningen mera avspänd. Uppmuntra samtliga att säga något så att man "bryter isen" och får alla att känna sig delaktiga. Ett lyckat utbildningstillfälle förutsätter att alla deltar aktivt, att ställa frågor och uttrycka sina åsikter utgör en del av det. Gå igenom dagens program och berätta om utbildningens mål. Du kan sedan visa den första PowerPoint-bilden från Isglöd och beskriva Isglöd-filosofin.

Övergå därefter till de inledande övningarna. Ni kan välja att göra en eller flera av uppgifterna beroende på vilka av dem som passar ert utbildningstillfälle. ® inledningsuppgift 1 : Färger - hur blockerade är vi i vårt tänkande? (ca 5 min) Be deltagarna att gemensamt säga färgerna, först färgen på kuberna och sedan färgen på de skrivna orden. Det ska ske i ett snabbt tempo. Vad hände då deltagarna ska säga färgen på den skrivna texten? Oftast vill man säga vad det står istället för att säga färgen på texten. Hur var det här? Vilka reflektioner gör deltagarna?

Röd Orange Blå Vit Svart Gul Röd Rosa Lila Blå Grön Grå


9

® Inledningsuppgift 2 : Låt slumpen styra tankarna (ca 15 min) Den här övningen tränar er i att komma på nya idéer. Det är en variant på vad som kallas slumpteknikövning och som uppfanns av Edward de Bono. Med utgångspunkten i ett problem och ett slumpord låter man hjärnan göra hopp för att skapa nya idéer. Välj ett område som ni vill komma på nya idéer inom, t.ex. husbygge. Sedan väljer ni med slumpens hjälp ett ord från listan nedan. Ett bra sätt kan vara att en deltagare tittar på sin klocka och en annan deltagare säger stopp, den sekund som klockan visar ger slumpordet. Låt oss säga att det blir 24 = affär. Nu ska deltagarna individuellt associera affär med husbygge och skriva upp allt de kommer på. Värdera inte idéerna som dyker upp utan ta med alla. Upprepa övningen med flera slumpord men behåll det område som ni valt och använd max två minuter per slumpord. När ni gjort övningen enskilt är det bra att redovisa för varandra för att bli inspirerade av andras tankar och kanske vidareutveckla varandras idéer. Slumpord 1. Cykel 11. Kuvert 21. Vagn 31. Bro 41. Is 2. Kran 12. Katt 22. Visselpipa 32. Hallon 42. Fest 3. Båt 13. Lampa 23. Tält 33. Kedja 43. Råtta 4. Läsk 14. Ryggsäck 24. Affär 34. Elefant 44. Sol 5. Tåg 15. Sjö 25. Flygplan 35. Regn 45. Zoo 6. Rabatt 16. Bok 26. Gungstol 36. Potatis 46. Borr 7. Glass 17. Tapet 27. Indian 37. Sand 47. Hund 8. Glasögon 18. Drake 28. Fisk 38. Kristall 48. Kniv 9. Tekopp 19. Klocka 29. Klänning 39. President 49. Boll 10. Radio 20. Krok 30. Fälla 40. Olja 50. Lava I ett exempel skulle området husbygge och slumpordet affär kunna ge idéerna: Byggmarknad Affärshus Husutställning Köpa innan husbygge Tänk på att inga idéer är rätt eller fel. ® Individuelluppgift: Kreativa tips (pågår under hela utbildningstillfället) Ställ upp ett blädderblock där deltagarna kan gå fram och skriva upp kreativa tips och knep som de kommer på. Det kan vara saker som de själva har provat eller sådant de har hört talas om. Låt blädderblocket sitta uppe under hela utbildningsdagen och gå gemensamt igenom tipsen i slutet av dagen.


10

Se filmen Isglöd Som ett första led i utbildningen är det bra att titta på filmen en gång utan avbrott. Tala redan från början om att filmen är 15 minuter lång och handlar om hur tre kreativa entreprenörer har lyckats utveckla framgångsrika verksamheter trots att de mötte svåra hinder på vägen. Filmen utgör också grunden för dagens tema. I filmen får vi följa Ishotellet och dess grundare Yngve Bergkvist, Damasteels Per Billgren, som säljer stål för femtio gånger högre pris än konkurrenterna samt Malin Lindfors Speace, grundare av Situation Stockholm och ägare i Ethos International. Be att deltagarna funderar på hur de själva använder sin kreativitet i sitt arbete och på de situationer som förekommer i filmen redan under visningen. Efter visningen bör alla få tillfälle att ge spontana kommentarer till filmen. Paus Nu kan ni passa på att ta en liten paus, 10 min.


11

1. OMÖJLIGT? - DU ÄR PÅ RÄTT VÄG!

När någon säger att din idé verkar omöjlig att genomföra finns det en stor chans att du är på rätt väg. Om du vågar och orkar driva igenom din idé kan du bli ensam på marknaden med din nya lösning. I dagens samhälle där konkurrensen hårdnar för var dag som går är det viktigt att våga ge sig ut i det okända för att hitta nya uppslag. Klimatet på en arbetsplats eller i skolan måste uppmuntra alla till att prova det okända. Många gånger tror man som ledare eller lärare att det blir för jobbigt om alla har idéer och uppslag hela tiden. Att kreativitet kostar för mycket pengar utan att ge en garanterad ekonomisk utdelning och att man därför vill fokusera på att exempelvis bli mer kostnadseffektiv i produktutveckling och produktion. I skolan vill sällan en lärare ha ett tjugotal kreativa och idérika elever som vill pröva nya lösningar på gamla matematikproblem eller helt enkelt skapa nya problem. Men om vi inte vågar det omöjliga emellanåt kommer vi att måla in oss i ett hörn och som företag bli omkörda av de som tänkt i nya banor. Studenterna som går i skolan nu är vårt framtida kreativa kapital. Vi måste våga släppa dem lösa och låta dem hitta sina områden där de kan vara talanger och tänka kreativt. Det är oerhört viktigt att skapa ett syfte så att det kreativa arbetet kan ske med engagemang och fokus, annars finns en risk att alla springer i olika riktningar och ni blir omkörda ändå. Mer om syfte och fokus i avsnittet Sikta på målet! Det finns en mängd nytänkare som till en början betraktades med stor skepsis, t.ex. höjdhopparen Rickard Fosbury som i slutet av 1960-talet introducerade floppstilen. Den blev betraktad som en besynnerlig individuell stil som aldrig skulle bli någon succé utan snarare "floppa", vilket gav stilen dess ursprungliga namn "The Fosbury flop". Men Fosbury gick och vann Olympiska spelen 1968 och efter det övergick fler höjdhoppare av världsklass till den nya stilen som nu blev en succé. Den svenska webbplatsen Stardoll är ett exempel på när något som kan verka omöjligt blir till en stor succé. Det hela börjad med att en kvinna i Finland tyckte att det fanns alldeles för få intressanta webbplatser för flickor och unga kvinnor på Internet. När hon var barn hade hon tyckt mycket om att leka med klippdockor så hon skapade en hemsida med ritade dockor och kläder. Sidan fick snabbt många besökare från olika länder och omformades 2004 till Paperdollheaven.com. Några år senare köptes den upp och döptes om till Stardoll. I april 2010 passerade Stardoll 60 miljoner användare och är oerhört populär bland flickor i hela världen.


12

Spotify är ett annat företag som har gjort något ingen trodde var möjligt, nämligen att få de multinationella skivbolagen att gå med på att låta människor lyssna på deras musik gratis mot viss reklam i kanalen. Eller välja tilläggstjänst utan reklam mot en månadskostnad. Eller som Spotifys grundare och vd Daniel Ek sa "Vi gör pirater till lagliga kunder, det gillar skivbolagen". Ek var tidigare teknisk chef på klippdocksajten Stardoll och är van vid att utveckla nya idéer trots hårt motstånd. Den digitala musikindustrin är fortfarande liten jämfört med den traditionella och Spotify har en bit kvar att gå innan de blir riktigt lönsamma. 1. Våga tänka annorlunda

Var kreativ, prova olika modeller och idéer. Hitta inspiration genom att t.ex. läsa, skriva, måla och uppleva saker. Prova att bryta gamla rutiner. Om du är högerhänt borsta tänderna med vänsterhand och när du klarar det prova att kamma dig samtidigt.

2. Kritik är förbjuden

I början av en kreativprocess är alla idéer tillåtna och kritik förbjuden. Om vi kritiseras slutar vår hjärna genast att kasta fram nya idéer.

3. Trygg miljö Att vara kreativ är att gå ifrån våra vanliga innötta tankegångar och släppa loss. Det är lätta att känna sig utsatt och därför viktigt att miljön känns trygg. Det är också viktigt att ha roligt och känna glädje för att kunna skapa nytt.

4. Omöjligt är bra Om något verkar omöjligt betyder det troligen att vi är ensamma om vår idé ett tag framöver. Nu gäller det bara att hitta rätt vinkel på idén och ha kraft att genomdriva den.

® Filmuppgift: Omöjligt? Du är på rätt väg! (ca 15 min) Titta en gång till på avsnittet i filmen som handlar om när något verkar omöjligt. Be att deltagarna skriver upp vilket motstånd de tre entreprenörerna stötte på. Sedan kan du ta fram PPT-bilden ”Omöjligt? Då är du på rätt väg!”. Gå sedan igenom alla punkter på PPT-bilden och låt deltagarna ge sina kommentarer om vad de skrev upp från filmen. ® Grupparbete: Omöjliga idéer (ca 20 min) Dela upp deltagarna i diskussionsgrupper om 4-6 personer och be grupperna tänka ut någon "omöjlig" idé. Det kan gärna vara något som har anknytning till deltagarnas egna arbete i företaget eller i skolan men det kan också vara något helt annat. Släpp loss tanken det finns inget som är rätt eller fel. Tänk ut en kort presentation av er "omöjliga" idé. Alla grupper turas om att redovisa vad de kommit fram till. Diskutera därefter kort: Varför respektive idé verkar omöjlig? Är den nytänkande?


13

2. PROBLEM BLIR MÖJLIGHETER

Ibland kan kreativitet uppstå helt plötsligt av en slump likt en aha-upplevelse. Men oftast behöver vår hjärna en synlig och kännbar frågeställning för att kreativitet ska uppstå. För att kunna hitta nya vägar och vara kreativ gäller det att kunna skapa annorlunda/nya problem som sedan leder till nya lösningar och strategier. Låt inte problemen kväva dig utan se dem som utmaningar och vänd dem till möjligheter. Engagera dig och se positivt på problemen. När små barn lägger pussel, vrider och vänder de tills de lyckas lägga en pusselbit på plats. Skulle barnet upptäcka att en bit vägrar passa så kanske barnet bryter av ett hörn eller ställer biten upp. Låt oss inspireras av barnens lek och se problem som något roligt istället för jobbigt. När det finns många nya problem så finns det också många nya lösningar. Alla som har hackat chili och sedan råkat peta sig i ögat vet att det svider och gör ont. En gång när forskaren Anna Forsby lagade mat gjorde hon det misstaget. När det sved som värst slog det henne att det var samma känsla som när man får schampo i ögat. Anna, som har doktorerat i zoofysiologi och har forskat länge om heta ämnen, som chilipeppar, började fundera på om inte problemet kunde bli till en möjlighet istället. En möjlighet att utveckla alternativa metoder till de djurförsök då man testar om kemikalier i nya schampon, tvålar och kosmetika irriterar ögonen. Sedan 1940-talet görs det genom att man droppar schampot i ögonen på en kanin och mäter vilken effekt det blir. Nu har Anna forskat fram en metod som med hjälp av märkta celler visar om smärta orsakas i ögat eller ej utan att några riktiga ögon behöver vara inblandade. Vi återvänder till Rickard Fosbury, höjdhopparen som introducerade floppstilen. Vi kan tänka oss att han helt plötsligt blev rädd för ribban varje gång han sprang fram mot den och såg den komma närmare. Låt oss anta att han började tänka mer och mer på sitt nya problem "ribbskräcken" och försökte vända det till en möjlighet. Kan floppen ha kommit till för att Fosbury vände på det invanda mönstret och tänkte tvärt om? Kanske tänkte han: "Tänk om jag slipper se ribban just innan jag ska hoppa över den? Tänk om jag provar att vända ryggen till och helt enkelt lossas att ribban inte finns?" Nu var det säkert inte alls så floppstilen kom till men det är en intressant tankegång.


14

1. Skapa ett nytt problem Beskriv en konkret situation och skapa problemet. Tänk på att problemet ska vara tydligt och möjligt att känna in (empati). Experimentera och hitta nya dimensioner.

2. Vänd på problemen

Vänd på problembilden om någon säger att det inte går. Se på problemet från ett annat hål. Leta efter lösningar på andra platser.

3. Ta inte alla problem på en gång Dela upp problemen och ta dig förbi ett i taget.

4. Undersökningar

Att studera kulturella och sociala fenomen genom till exempel antropologiska undersökningar för att hitta nya problem kan vara till stor hjälp.

® Filmuppgift: Problem blir möjligheter (ca 15 min) Titta på avsnittet om när problem blir möjligheter en gång till och be deltagarna anteckna hur våra entreprenörer gick till väga för att vända sina specifika problem till möjligheter. Hur tänkte de? Gör gärna jämförelser med hur ni gör inom er organisation eller i skolan. Låt deltagarna berätta vad de noterat och skriv upp det på ett gemensamt blädderblock. Inför grupparbetet kan det vara bra att gå igenom punkterna till PPT-bilden ”Problem blir möjligheter”. ® Diskutera i grupp: Vad kan ni göra inom er organisation/skola för att ta er förbi de problem som uppstår då ni tänker i nya banor (ca 20 min) Dela in deltagarna i grupper om 2-4 personer och be dem komma med förslag på åtgärder som ska vända problem till möjligheter inom deras organisation eller i skolan. Hur gör ni idag och vad kan ni göra bättre? Skapar ni nya problem för att komma på nya lösningar? Hur reagerar ni på nya problem? Finns förutsättningarna för att tänka och hitta nya vägar och vrida och vända på pusselbitar? Om inte, vad är det som hindrar er? Vilka tips fick ni från filmen? Låt de olika grupperna kort redogöra för vad de har kommit fram till. Om ni är ledare kan ni utöka uppgiften med hur ni som ledare kan agera: Fundera en stund på om du tror att man; tycker det är det finns utrymme för kreativa tankar på er arbetsplats och om alla vågar komma med annorlunda idéer? Är miljön trygg? Hur kan ni som ledare skapa rätt förutsättningar för att era medarbetare ska motiveras och våga vara kreativa?


15

3. INTE BÄTTRE MEN ANNORLUNDA

Kreativitet är inte en "bättre på"-process utan en annorlunda process det vill säga att tänka annorlunda innebär inte att tänka lite bättre utan att skapa något nytt. Det gäller att våga bryta gamla mönster och se till att ni inte tänker samma tankar som sist ni skulle hitta på t.ex. en ny tjänst eller produkt. Det är nämligen lätt hänt att ni säger att nu ska ni tänka kreativt, sedan fladdrar tankarna iväg och ni börjar fundera på annat som borde göras. Någon kanske berättar en rolig historia kring vad som hände vid en tidigare tjänstelansering eller något roligt som hänt på väg till skolan. Ni blir ofokuserade och kreativiteten avstannar eller kommer aldrig igång. För att tänka kreativt krävs att ni är personligt engagerade i en konkret frågeställning som är synligt för hela hjärnan. Ni måste både kunna se och känna in problemet. För att inte tänka vidare i invanda mönster kan ni prova olika modeller och verktyg och på så sätt göra laterala hopp mellan olika mönster i hjärnan. Experimentera och ändra på de yttre förutsättningarna genom att öka, minska, ta bort, lägga till, överdriva och slå ihop regler. Om det passar kan ni helt enkelt använda er av riktlinjer från en helt annan bransch. 1. Hitta det som är unikt och annorlunda

Det kan vara något helt nytt i hela världen (Ishotellet) eller det kan vara något gammalt historiskt som tas fram med ny teknik (Damasteel).

2. Ha tålamod med omgivningen Det okända kan vara skrämmande. Ha tålamod med omgivningen och tänk på att alla är inte inne på din linje. Vänta in tvivlarna och övertyga. Ge inte upp.

3. Tydlig problemdefinition En tydlig problemdefinition gör det lättare se andra vägar fram till lösningen samt gör det lättare att förklara och få med sig andra.

4. Sätt ihop befintliga idéer

Ibland kan vi sätta ihop två redan existerande idé och skapa en helt ny idé.


16

5. Använd verktyg Ta hjälp av olika verktyg för att arbeta med kreativitet. Våra hjärnor tycker om färger, trygghet, metoder och lek. Väv in dessa övningar i din vardag.

6. Återhämtning Det är jobbigt för våra hjärnor att vara kreativa. Vila och återhämtning är viktigt för att kunna vara kreativ igen.

® Individuell uppgift: Upplevelsen av kreativitet (ca 10 min) Be att deltagarna försöker komma ihåg någon gång då de själva varit kreativa. Vad hände? Hur var miljön? Var det på arbetet, i skolan eller någon annanstans? Hur kändes det? Var det känslomässigt engagerade? Titta först igenom filmens avsnitt som handlar om inte bättre men annorlunda en gång till och ta sedan fram PPT-bilden ”Inte bättre men annorlunda” och gå igenom punkterna. Därefter kan ni börja jobba med uppgiften. ® Diskussionsuppgift: Er idé process (ca 20 min) Diskutera er organisations/skolas metoder att ta hand om nya idéer. Hur går ni till väga för att komma på nya idéer/produkter/tjänster inom er organisation alternativt i skolan? Använder ni några specifika tekniker, t.ex. brainstorming och är de i så fall effektiva? Hur är miljön, känns den trygg eller kan ni göra den säkrare? Vågar ni släppa loss tankarna? Stöttar ledningen era idéer? Finns system för uppföljning av nya idéer? Skriv upp vad deltagarna berättar på ett gemensamt blädderblock.


17

4. MÅNGFALD ELLER ENFALD?

Det är bra att samverka med andra för att få fram många nya idéer. Med våra specifika bakgrunder och erfarenheter kan vi alla bidra. Vi ser på problem på olika sätt och tillsammans kan vi få fram annorlunda lösningar. Många gånger kan andra se det vi själva missar t.ex. att två idéer kan kombineras till en mycket bättre lösning. Vi kan också dela med oss av viktig konstruktiv kritik för att se om en idé håller eller inte. Modern forskning visar att framgångsrika entreprenörer ofta arbetat i team, även om ibland bara en person varit frontfigur. Ett bra exempel på där kreativ mångfald har fungerat är skapandet av operativsystemet Linux. Det har utvecklats av engagerade programmerare från hela världen med målet att ta fram ett operativsystem som var gratis att använda till skillnad från Microsofts operativsystem. 1. Bakgrunder och erfarenheter

Dra nytta av människors olika bakgrunder och erfarenheter för att se nya möjligheter.

2. Perspektiv Vissa människor är duktiga på att se detaljer, andra ser allt i stora sammanhang och vissa ser något helt annat än alla andra. Utnyttja allas hjärnor.

3. Konstruktiv kritik Framför kritik på rätt sätt så den föder kreativiteten och inte dödar den. Ställ frågor utan att vara sarkastisk eller lägga in värderingar.

Gå igenom de olika punkterna på PPT-bilden ”Mångfald eller enfald?” och gå vidare till uppgifterna. ® Filmuppgift: Mångfald eller enfald? (ca 15 min) Titta på avsnittet om mångfald eller enfald en gång till och be deltagarna anteckna hur våra entreprenörer arbetar tillsammans med andra. Vad finns det för fördelar med mångfalden? Gör gärna jämförelser med hur ni arbetar inom er organisation eller i skolan. Låt deltagarna berätta vad de noterat och skriv upp det på ett gemensamt blädderblock.


18

® Övning i grupp: Testa om en idé håller (ca 20 min) Dela upp deltagarna i diskussionsgrupper om 4-6 personer. Välj någon av idéerna i listan eller använd med fördel någon aktuell idé från ert eget arbete alternativt använd den "omöjliga" idén från grupparbetet "omöjliga idéer". Avskaffa tidtabeller för innerstadsbussar, låt bussarna gå då de är fullsatta. Inför personliga kontantkort istället för kontanter. Visa lediga parkeringsplatser i GPS-mottagaren. Få förslag på restauranger via sms på semesterresan. Dela sedan ut olika roller till deltagarna: Roll 1: Ägare av idén, mottagare av kritik och jubel. Roll 2: Håll med fullständigt om idén, skönmåla den gärna. Roll 3: Var kritisk men med frågor utan att värdera. Roll 4: Var kritisk på ett förödande sätt, döda idén. Roll 5: Spinn vidare på idén, sätt ihop den med en annan idé och skapa något nytt. Viktigast är rollerna 1-4 så om ni bara är fyra använd dem. Är ni fler än fem kan någon/några roller dubbleras. Prova nu er idé inom gruppen och anteckna vad ni kommer fram till. Tänk också på hur det fungerar att ge och ta emot kreativ kritik respektive dödande kritik. Alla grupper turas om att redovisa sina resultat inför hela gruppen.


19

5. SIKTA PÅ MÅLET!

De förslag som kommer fram under en kreativprocess måste stämmas av mot vad det är man vill åstadkomma, idéerna måste sikta på målet. Det är därför viktigt att alla vet vad målet är, det måste vara både engagerande och tydligt. En idé måste prövas mot syftet tidigt i processen för att undvika onödiga kostnader. Ju tidigare i processen man kan stämma av förslagen mot syftet ju bättre. Om vi vill titta på hur Spotifys syfte ser ut kan vi hitta det på deras webbplats: Att hjälpa människor att lyssna på vilken musik de vill, när de vill och var de vill. Det är ett bra exempel på en tydlig målsättning och alla som arbetar på företaget kan enkelt stämma av alla nya idéer mot syftet. Vi återvänder till vår vän höjdhopparen Fosbury och funderar på hur hans målbild kan ha sett ut. Vi antar att målet var att ta sig över ribban och att Fosbury utvecklade en stil som var väldigt graciös men aldrig tog honom högre än över 150 cm. Siktade han då på målet? Svaret är ja om målet bara var att ta sig över ribban utan några som helst höjdkrav. Målet måste därför ha varit tydligare och något i stil med att ta sig över ribban och slå världsrekord. 1. Välkänt och tydligt mål

Alla måste känna till vad målet med den kreativa processen är. 2. Engagemang

Se till att det finns ett äkta engagemang kring det ni ska åstadkomma. Engagemang och fokus leder fram till målet.

3. Stäm av mot målet Alla förslag ska så fort som möjligt prövas mot målet. Om de inte uppfyller syftet ska de läggas ner.

4. Ge inte upp Det är jobbigt men kul att genomföra nya idéer! Ge inte upp! Det är lätt att falla för frestelsen att böja verkligheten något men var noga med att inte kompromissa bort målet på vägen. Ta ett steg i taget förbi alla hinder som dyker upp.


20

5. Ta hjälp Om ni är ovana att driva igenom idéer kan det vara bra att ta hjälpa av någon som har gjort det förut.

® Diskussionsuppgift: Sikta på målet! (ca 15 min) Diskutera hur det ser ut på er arbetsplats eller i skolan idag: Hur och när stämmer ni av att en ny idé skiktar mot målet? Har det hänt att idéer har gått vidare och blivit produkter/tjänster som ingen vill ha? Om ja, varför hände det? Har idéer lagts åt sidan fast de siktade på målet? Om ja, varför hände det? Gå igenom de olika punkterna på PPT-bilden ”Sikta på målet!” och gå vidare till nästa uppgift. ® Grupparbete: Sikta på målet! (ca 15 min) Dela upp deltagarna i diskussionsgrupper om 4-6 personer och be grupperna att ta fram ett förslag på hur de ska kunna säkerställa att deras kreativa arbeta siktar på målet. Förslag på diskussionsunderlag: Finns alltid ett mål/syfte med vårt kreativa arbete? Förstår alla syftet? Känner vi tillräckligt med engagemang för att orka genomföra nya idéer som uppfyller målet? Skriv upp vad ni kommit fram till och redovisa för övriga grupper. Om ni är ledare kan ni utöka uppgiften med hur ni som ledare kan agera: Vad kan ni som ledare göra för att se till att medarbetarna/eleverna siktar på målet?


21

SAMMANFATTNING ISGLÖD-FILOSOFIN

Nu har vi sett hur Isglöd-filosofin fungerar hos de tre entreprenörerna och lyssnat på andras erfarenheter och råd både i filmen och av kursdeltagarna. För att ni ska lyckas bättre i ert kreativa arbetet och ha nytta av Isglöd-filosofin är det några saker som ni alltid bör tänka på: Omöjligt? - Du är på rätt väg! Har du en idé som tycks vara omöjlig att genomföra är chansen stor att du är på rätt väg. Du kan bli ensam med din idé på marknaden. Inspireras av andra kreativa människor som först fick höra att deras idéer var omöjliga för att senare vända det till framgångar. Problem blir möjligheter Se problemen som möjligheter till nya lösningar och strategier – det föder kreativa tankar. Skapa nya problem det leder till nya lösningar. Inte bättre men annorlunda Att tänka annorlunda innebär inte att tänka lite bättre, utan att skapa något nytt. Ibland innebär det att sätta samman två redan befintliga idéer till en ny. Mångfald eller enfald? Blanda olika hjärnor. Genom att samverka med andra tillkommer nya lösningar och perspektiv, men även viktig konstruktiv kritik. Sikta på målet! Engagemang och fokus leder fram till målet. Kompromissa inte bort målet! Ta ett steg i taget. Se till att syftet är tydligt och välkänt. Under utbildningens gång har ni säkert hittat egna tillämpningar av Isglöd-filosofin som passar för ert arbete i er egen organisation eller i er skola. Det kan vara bra att avsluta dagen med att rita upp er egen variant av filosofin med egna underrubriker för varje steg.


22

SLUTLIGEN Kreativitet och kreativa processer kan man diskutera hur mycket som helst. Det beror naturligtvis på hur mycket tid och resurser ni kan och vill avsätta. Den största delen av utvecklingen sker i det dagliga arbetet i er organisation eller i skolan. En fördel är om ni kan ha återkommande uppföljningsmöten där ni diskuterar hur ni kan förbättra och utveckla era kreativa processer med betoning på att ha mod att tänka annorlunda för att skapa nya problem och därmed nya lösningar. Vid sådana tillfällen kan ni gå igenom vad som uppnåtts och besluta om fortsatta åtgärder. Gör avslutningsvis ett kort sammandrag av de frågeställningar som kommit fram under utbildningstillfället. Ni bör ha en utvärdering av dagen och komma överens om uppföljning och eventuell fortsatt utbildning. Det är bra om ni tillsammans utvärderar utbildningen: • Uppnåddes målsättningarna? • Behövs det ytterligare utbildning? • Hur ska vi följa upp och vidareutveckla våra metoder att arbeta kreativt framöver? Vi hoppas att Utbildarens Handbok hjälpt och bidragit till att få igång inspirerande och utvecklande samtal och aktiviteter som kan hjälpa er att vidareutveckla era kreativa processer och nå fram till ett engagerande och framgångsrikt skapande. Kom gärna med synpunkter och idéer om hur just ni har använt materialet i er skola eller i er organisation. Kunskapsmedia B&M Partners AB Telefonvägen 30 126 37 Hägersten Tel: 08-545 634 60 E-post: [email protected] www.kunskapsmedia.se ETS Media AB


23

TEXTER TILL POWERPOINT-PRESENTATION 1. Isglöd - Om kreativitet Utbildningen innehåller:

• DVD-film • Utbildarens Handbok (PDF, Word, PowerPoint)

2. Isglöd-filosofin

• När något verkar omöjligt är du troligen på rätt väg. • Nya problem blir möjligheter och därmed nya lösningar. • Att vara kreativa är inte att tänka bättre utan annorlunda. • Mångfald är bättre än enfald och ger fler idéer, infallsvinklar och kreativ kritik. • Med engagemang och fokus når ni målet.

3. Omöjligt? - Du är på rätt väg!

Omöjligt? - Då är du på rätt väg! • Våga släpp det vanemässiga och tänk annorlunda. • Till en början bör all kritik undvikas, det dödar kreativiteten. • En trygg miljö är en förutsättning för att våga utsätta sig. • Omöjligt är bra du kan bli ensam på marknaden med något nytt.

4. Problem blir möjligheter Problem blir möjligheter

• Skapa ett nytt unik problem så hittar du en nya unik lösning. • Vrid och vänd på problemen, lägg pussel. • Dela upp problemen och ta dig fram stegvis. • Antropologiska studier kan ofta vara till stor hjälp för att hitta nya problem.


24

5. Inte bättre men annorlunda

Inte bättre men annorlunda

• Lägg kraft på att hitta det som är unikt och annorlunda. • Ha tålamod med omgivningen, tänk på att det okända kan vara skrämmande. • En tydlig problemdefinition underlättar. • Befintliga idéer kan sättas ihop till nya idéer. • Ta hjälp av olika verktyg, hjärnan tycker om lek med färger och metoder. • Vila och återhämtning är viktigt för att ni ska orka vara kreativa.

6. Mångfald eller enfald? Mångfald eller enfald?

• Dra nytta av människors specifika bakgrund och erfarenheter. • Olika människor är bra på att se saker ut olika perspektiv. • Framför kritik med hjälp av frågor så blir kritiken kreativ.

7. Sikta på målet! Sikta på målet!

• Målet måste vara tydligt och välkänt. • Engagemang och fokus leder fram till målet. • Pröva alla idéer och lägg ner de som inte uppfyller syftet. • Ge inte upp och kompromissa inte bort målet på vägen. • Ta hjälp av någon med erfarenhet om ni är ovana att driva igenom idéer.

8. Sammanfattning Isglöd-filosofin Isglöd - kreativitet leder till framgång

• Omöjligt? - Du är på rätt väg!: När något verkar omöjligt är chansen stor att du blir ensam med din idé på marknaden.

• Problem blir möjligheter: Nya problem leder till nya lösningar och strategier samt föder kreativa tankar.

• Inte bättre men annorlunda: Att tänka annorlunda innebär inte att tänka lite bättre, utan att skapa något nytt.

• Mångfald eller enfald?: Blanda olika hjärnor. Genom att samverka med andra tillkommer nya lösningar och perspektiv, men även viktig konstruktiv kritik.

• Sikta på målet!: Engagemang och fokus leder fram till målet. Kompromissa inte bort målet! Ta ett steg i taget. Se till att syftet är tydligt och välkänt.

Documents

ISGLÖD – Allt är möjligt!res.sli.se/03/image/Handledningar/v5082_isglod_om...anpassa användningen av filmen och PowerPoint-presentationen, som finns på DVD-skivan, efter sina