Handledningar till böcker OLIKA förlag (förskolan)

vinnare avRättvisepriset

OLIKAs HANDLEDNINGAR FÖRSKOLA


Version 1.1Version 1.1

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.

HANDLEDNINGAR MED SYFTE Varje handledning innehåller ett antal fasta element. Med syftet vill vi sätta ord på det som är det centrala för handledningen, det som frågorna kommer att kretsa kring. Här har såväl läroplanens fokus som skälen till att OLIKA en gång valde att ge ut boken fått styra. Till exempel vet vi att pedagoger arbetar mycket med att träna barn att sätta ord på känslor så frågor om känslor återkommer därför i många handledningar.

Vår idé med att arbeta med bokpaket, och med handledningar till böcker, är att det ska väcka tankar och ingångar till samtal om böckerna. Vissa teman kommer att återkomma men sam-mantaget finns det en stor spridning både bland handledningarnas syften och deras frågeom-råden. Vår förhoppning är att du som pedagog också ska kunna lyfta de frågor du tycker är spännande och viktiga, och att våra handledningar fungerar som en bas, en inspiration eller ett komplement.

TVÅ FRÅGEOMRÅDENVarje handledning består av två delområden med frågor. Det första knyter an till läroplanen och för pe-dagoger viktiga områden att arbeta med (till exempel vänskap, vilja, konfliktlösning och familj) medan det andra ofta har en mer generell karaktär och knyts till teman som har med den specifika boken att göra (till exempel bakning, färger och hundar). Genom att jobba på detta sätt hoppas vi kunna bidra med frågor som knyter an till boken i både det som är uppenbart och direkt (till exempel att boken handlar om någon som bakar) såväl som det som är mer subtilt (som till exempel att alla barn kan vara vänner och att kön inte ska behöva sätta gränser för vem en kan leka med).

ETT NORMMEDVETET PERSPEKTIV Vi arbetar genomgående utifrån ett normmedvetet perspektiv, både genom hur vi berättar historierna i böckerna och genom frågorna i våra handledningar. I berättelser vi ger ut gestaltas det som vanligtvis ses som avvikande (utanför normen) på ett självklart sätt. Till ex-empel finns i våra böcker män som är ledsna, pojkar som är omhändertagande,

flickor som uppfinner och familjer med föräldrar av samma kön. Men böckerna handlar inte om det ”avvikande”, utan fokus ligger istället på den dramaturgiska berättelsen – som handlar om spännande, roliga och nyfikna saker. Till exem-pel barnen som filosoferar om varför pappan gråter, eller Johanna som gör fantastiska uppfinningar eller att Lolly inte kan sluta prutta med armhålan.

OM OLIKAs HANDLEDNINGAR OLIKAs idé är att göra böcker som både går att läsa som skönlitterära verk och som går att arbeta med i förskolans pedagogiska verksamhet. Det bästa av två världar!

ISBN 978-91-85845-62-0

9 789185 845620

��

��

��

��

� ��

FÖRLAG AB

ut m

ed st

ereo

typer

- in med möjligheter!

barn

böck

er ut &

in

tjej kille rosa blå

svart vit bror syster

glad arg mamma pappa liten

stor modig rädd extrafarfar

bonusmormor tänkig pratig

halvsyskon helsyskon blommig

randig plastpappa glad ledsen

svenne blatte regnbågsfamilj

söt sur stjärnfamilj adoptivfamilj busig

försiktig stark svag

”Frida Arvidssons illustrationer

täcker hela uppslagen och är

dynamiska, färgsprakande och

fulla av spännande detaljer.

Uppsluppet naivistiska sprudlar

de av energi och uttryck.” BTJ

”Åsa Karsin berättar m

ed gott

humör, roligt och chosefritt

.

Resultatet har blivit en varm och härlig

småbarnsberättelse, befriad frå

n

pekpinnar och vuxenkonstruktio

ner.”

BTJ

Lolly älskar att prutta med armhålan.

En dag får hon följa med på en fi n fest. Där får hon

absolut inte prutta. Kommer hon kunna låta bli?

FRÅN CA 3 ÅR

Värsta prutten, Lolly! Åsa Karsin Frida Arvidsson

Vi har medvetet valt att använda ordet hen i våra han-dledningar. Det är praktiskt när vi ställer frågor. ”Brukar du leka med någon som är äldre än dig? Vad heter hen?” Att använda hen gör det också möjligt att prata om barn utan att behöva referera till kön och genusföreställningar.

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.

Att prata om en bok på ett normmedvetet sätt kan vara klurigt. Det beror på att vi inte vill peka ut det som bryter mot en norm som avvikande och därmed förstärka normen. Men samtidigt vill vi visa barnen det normbrytande för att de ska bli medvetna om många olika sätt att vara och leva, eller hitta spegling som de annars har svårt att hitta. Därför har vi arbetat mycket med hur du kan göra normmedvetna bokprat med stöd av hur vi formulerat frågorna.

Att ifrågasätta normenAtt ifrågasätta rådande normer kan ofta handla om att rikta fokus eller frågor mot normen, istället för det avvikande. Handledningarna kan på så vis indirekt ge utrymme åt det som sällan får plats. Men det gör också att en del frågor kräver en uppmärksam pedagog, så att de inte tolkas på ett normkonserve-rande sätt. Till exempel kan en fråga som handlar om vilken sorts klänning barnen tycker om vid en första anblick tolkas som om den riktas till flickor. Men poängen är att det är viktigt att alla barn får den frågan, eftersom kön inte ska stå i vägen för vilka kläder vi kan tycka om. På en förskola med breda och inkluderande genusnormer uppstår inte några diskussioner om vem som ”kan” ha klänning, medan det på en annan förskola blir ett bra tillfälle att arbeta med just den normen genom barnens reaktioner.

NormkreativitetNormkritiken handlar om att medvetandegöra oss om olika normer och hur de påverkar oss. Vi brukar prata om normkreativitet. Det är det du ägnar dig åt när du blivit medveten om normerna: det vill säga att använda kreati-vitet för att skapa nya och mer inkluderande normer där alla barn får känna att de duger precis som de är och att de inte begränsas i sin utveckling på grund av andras föreställningar om rätt och fel. Läs gärna mer om hur du kan arbeta i boken Normkreativitet på förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling.

INSIKTSRUTOR OCH FAKTARUTOR TILL PEDAGOGER Med insiktsrutorna riktar vi oss till dig som vuxen. Vi tänker att de dels ger ökad kunskap om normer, genus och mångfaldsfrågor och dels ger underlag för nya och breddade samtal med barnen. Ibland, när det är lämpligt, jobbar vi också med rena faktarutor, som till exempel faktarutorna om uppfinningar i handled-ningarna som tillhör böckerna om UppfinnarJohanna.

I motsats till det normmedvetna perspektivet i frågorna som riktar sig till barnen är insiktsrutorna en beskrivning av hur det ser ut idag. Det blir alltså en upprep-ning av normen snarare än ett normmedvetet ifrågasättande. Vårt mål är att insiktsrutorna ska tillföra kunskap medan de norm-kritiska frågorna ska vidga normen och skapa en självklar självreflektion och acceptans för olikheter.

ISBN 978-91-85845-67-5

9 789185 845675 ��

�

��

��

��

FÖRLAG ABut m

ed st

ereo

typer

- in med möjligheter!

barn

böcke

r ut & in

tjej kille rosa blå

svart vit bror syster glad arg mamma pappa liten stor modig rädd extrafarfar bonusmormor tänkig pratig halvsyskon helsyskon blommig randig plastpappa glad ledsen svenne blatte regnbågsfamilj söt sur stjärnfamilj adoptivfamilj busig försiktig stark

svag

Simsala fnatt, håll er för skratt! Uppfi nnarJohanna ska bli världens bästa uppfi nnare. Idag tänker hon prova sin nya uppfi nning på stans suraste gubbe, Surolle. Det kan bara inte misslyckas. Småbrorsorna Sten och Stanley får följa med.

FRÅN CA 3 ÅR

”Jag tycker om Uppfi nnar-

Johanna för hon är smart och rolig.

Jag tror att Sten och Stanley också

lär sig uppfi nna av henne!”

Elvin, 6 år.

”Det fi nns ingenting som skrivs en på

näsan där utan det är helt naturligt att

det är en tjej som är drivande, modig

och uppfi nnande. Lätt att identifi era sig

med som tjej. Min 3-åring har lekt att

hon uppfi nner saker sen dess.”

Sanna, förälder.

Hä

r ko

mm

er U

pp

finn

arJo

ha

nn

a A

nn-Christine M

agnusson & Lovisa Lesse

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde

Vår miljö är viktig. Vi trycker endast på FSC-märkt papper på tryckerier i vår geografiska närhet.

Epost: [email protected], tel: 073-338 24 27

böcker ut & in – ut med stereotyper – in med möjligheter!www.olika.nu


Version 1.1

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.

FRÅGOR KRING LEDSAMHET, TRÖST OCH INLEVELSE1. I boken blir Allan ledsen när hans pappa lämnar honom på förskolan. Hur tycker du att det känns när du blir lämnad på förskolan? Kan det kännas olika? I boken vinkar Allan till pappa genom fönstret. Hur brukar du göra när du ska säga hejdå till den som lämnar dig?

2. Det är Allans pappa som lämnar honom på förskolan. Vem är det som brukar lämna dig? Vem är det som brukar hämta dig? Är det olika personer eller är det samma person hela tiden?

3. I boken har alla barn på förskolan sina egna lådor i kapprummet. Där står allas namn. Kan du se vad barnen heter? Vad heter du? Står ditt namn någonstans på förskolan?

4. Mike vill trösta Allan när han är ledsen. Hur gör Mike för att Allan ska bli glad igen? Verkar det som att Allan blir glad? Har du försökt att trösta någon som är ledsen? Hur gjorde du då? Hur känns det att trösta någon? Har någon tröstat dig när du var ledsen? Hur kändes det?

5. Mike leker att han är Allans pappa och kör runt med Allan i barnvagnen. Har ni också en barn-vagn på din förskola? Vad brukar du köra i den? Vad är det bästa med att köra barnvagn? Brukar du själv åka vagn? Hur tycker du att det känns? Vem är det som brukar köra vagnen du åker i?

6. Evelina vill vara med och leka med Allan och Mike. Tillsammans leker de att vagnen blir en ambulans. Gillar du också att leka ambulans? Hur kör en ambulans? Tror du att du kommer att köra en ambulans när du blir stor? Finns det något annat du vill köra?”

7. Mike tycker att Allan är gullig. Vad betyder det att tycka att någon är gullig? Tycker du att någon är gullig? Hur känns det i magen att tycka att någon är gullig?

”I lekens och det lust- fyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och

lösa problem.”

Lpfö 98, rev 2010

SYFTEAtt tillsammans med barnen samtala kring och reflektera över: ledsamhet, tröst, inlevelse och vänskap.

ATT LÄSA FÖR SMÅ & STORAGenom att läsa boken flera gånger får det lilla barnet ord på det som syns på bilderna och lär sig snart boken utantill. Genom att läsa boken även med

äldre barn kan boken innehåll utvecklas i samtalet kring den.

(Frågorna kring boken anpassas efter ålder på barnen.)

Handledning till

Allan och Mike på promenadav författaren Tora von Platen och illustratören Emili Svensson

FRÅGOR OM VÄNSKAP1. I boken tar Mike hand om Allan. Tror du att de är vänner? Brukar vänner ta hand om varandra? I boken finns många andra barn, tror du att de också är vänner till Mike och Allan? Hur många barn kan du se att det finns i boken?

2. I boken kommer Evelina och vill leka med Mike. Hon tycker att han ska sluta leka med Allan och leka med henne i stället. Men Mike vill att de ska leka tillsammans alla tre. Hur många brukar du leka tillsammans med? Hur gör du om det kommer fler barn som vill vara med i leken?

3. Allan, Mike och Evelina är alla kompisar på förskolan. Hur många kompisar finns det på din förskola att leka med? Vet du vad alla kompisar heter? Hur är en bra kompis? Vill du vara en bra kompis?

4. Titta på bilden som visar många barn som leker. Vad tror du att de andra barnen leker med? Vad gillar du att leka med på förskolan? Är det något du skulle vilja prova att leka med som du inte brukar leka med?

OM FÖRÄLDRAROLLENI barnböcker tenderar det att finnas fler kvinnor och mammor och föräldrakaraktärerna överlag gestal-tas ofta på ett könsstereotypt sätt. Pappor är oftare busiga och mammor är oftare omsorgsgivande. Barn behöver förebilder i böcker som visar att pappor och mammor, och andra vuxna, har bredare roller än så. Statistiken pekar på att mammor är föräldralediga, vabbar och i högre utsträckning jobbar deltid men vi tror att det är bättre (om både män och kvinnor får ge omsorg till barn för alla inblandade). Dessutom vet vi att det finns en massa aktiva pappor som behöver speglas i barnlitteraturen. I den här boken lämnar Allans pappa på förskolan och hans mamma hämtar. Under dagen är det Mike som tar papparollen och visar omsorg. Det öppnar för nya identifikationsmöjlig-heter och ger fler förebilder för läsaren.

OM VÄNSKAPVänskap över könsgränser förekommer hela tiden och är vanligare ju yngre barn det handlar om. Ju äldre barn det rör sig om desto vanligare är det att tjejer leker för sig och killar för sig. Varför är det så? Till viss del handlar det om att vuxna har en tendens att leda barn till grupperingar eller enskilda barn av samma kön. Vuxna tolkar också gärna lekar över könsgrän-serna utifrån rådande heteronormer. Det vill säga två pojkar som leker ihop får sällan förslaget att de är kära eller ska gifta sig när de blir stora. Genom att benämna kärleken mellan barn främst som vänskaplig lämnar vi som vuxna barnen friare att utveckla de kärleksmönster som passar dem. Att istället benämna kärleken som romantisk kan tyvärr också driva vänner ifrån varandra. I den här boken är det självklart att Mike, Allan och Evelina leker tillsammans och visar omsorg om varandra.

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde





Version 1.1

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.

FRÅGOR OM IDENTITET, VALFRIHET OCH EMPATI1. Titta på hur Kivi ser ut. Alla kan ha alla färger på sina kläder, och alla kan ha på sig vilka kläder de vill. Varför tror du att Kivi vill ha just de kläderna? Vad är det som gör att människor tycker om olika kläder tror du?

2. I boken har Kivis släktingar både klänningar och byxor i många olika färger. I många länder har både kvinnor och män långa klänningar. Vad tycker du om att ha på dig för kläder? Tycker du om mjuka eller hårda kläder (till exempel mjukisbyxor eller jeans)? Vilka färger tycker du om? Varför har vi kläder?

3. I boken har Kivi samma kläder hela tiden. Har du olika kläder vid olika tillfällen? (När du är på förskolan eller hemma, leker eller är på kalas, om du är ute eller inne, om det är sommar eller vinter.) Hur känns det när du tycker att du är fin? Vem bestämmer vad du ska ha på dig? Vad är det som är bra och skönt med byxor? Vad är det som är bra och skönt med klänning och kjol?

4. I början av boken skriker Kivi. Tror du att hen är ledsen, arg eller sur? Hur kan en se om någon är arg? Ledsen? Sur?

Övning: Fundera tillsammans kring vilka olika känslor som finns. Låt barnen pröva att visa olika känslor med ansiktet och kroppen. Hur känns det? Och hur känns det att se någon annan som är arg/ledsen/sur/glad/busig?

5. När Kivi är arg och ledsen blir hen tröstad av sina släktingar. Vill du bli tröstad när du är ledsen? Hur då? Vilka saker kan en bli ledsen av? Hur kan en märka om någon annan blir ledsen? Har du tröstat någon som är ledsen? Vad hände då?

Övning: Fundera tillsammans kring vilka känslor som finns. Testa sedan att en och en visa en känsla utan att säga vilken det är medan de andra gissar. Prata om varför det är bra att kunna se vilken känsla någon annan har, och varför det är bra att kunna visa hur en känner sig.

6. Om du fick vara någon av karaktärerna i boken, vem skulle du då vilja vara? Vad är det som gör att du skulle vilja vara just den karaktären?

Handledning till

Kivi & Monsterhundav författaren Jesper Lundqvist och illustratören Bettina Johansson

”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar

ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och

utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån

stereotypa könsroller.”

Lpfö 98, rev 2010

SYFTEAtt tillsammans med barnen samtala kring och reflektera över: identitet, valfrihet, empati, presenter och hundar.

OM HEN Hen har funnits sedan 60-talet, men Kivi &

Monsterhund är den första skönlitterära barnboken som använder hen istället för hon eller han. I och med

debatten som följde på detta har hen nu etablerat sig som ett ord både i skrift och tal, samt tagit plats i Svenska Akademiens ordlista. Hen kan användas när en inte vet könet på en person eller det inte är relevant, som i Kivi. Det finns också de som vill kallas hen,

antingen för att de inte känner sig som antingen eller, eller för att de är trötta på uppdelningen och föreställningarna kring hon och han. Barn lär sig ständigt nya ord, som ”hon” eller ”han”. De flesta små barn tar i början fel på personligt

pronomen. Att börja lära ut hen, tillsammans med hon och han, kan mycket väl vara en större utmaning för oss vuxna än för barn.

Om ordet ”hen” tas upp av barnen kan följande frågor diskuteras:Varför tror du att Kivi är en hen? Vad tycker du om ordet hen? Tycker du att

det spelar någon roll om Kivi är en flicka eller en pojke, ingetdera eller både och? Skulle du kunna använda ordet hen? Är du en hen? Kan en vara både

en hen och en hon eller han tror du?

OM FÄRGER OCH KÖNI den här boken har personerna inte fått könskodade kläder, vilket breddar normen och tolkningsmöjligheterna. Kivi själv har kläder som är till för bekvämlighet och aktivitet; kläder som gör det möjligt att kunna vara äventyrlig och samtidigt redo för mys. I barnböcker används färger ofta som könsmarkörer. Färgerna rosa och blått blev symboler för att separera flickor och pojkar för mindre än hundra år sedan, innan dess var färgernas symbolik annorlunda. Färgen rosa skulle små pojkar ha på sig och färgen blå skulle användas för flickor. Först på 1940-talet förändrades det så att rosa nu tolkas som en färg för flickor och blått för pojkar. Bebisar kläddes innan dess i vitt, oavsett kön. Idag kan en i butiker se på färg, motiv, form, storlek och material om kläder är tänkta till en flicka eller en pojke. Trots att flickor och pojkar generellt har samma behov av både närhet och fysisk aktivitet, och kroppsligen utvecklas likartat fram till tonåren, så separeras de med olika avdelningar i klädbutiker, och detsamma gäller i leksaksbutiker.

OM KÖN OCH IDENTIFIKATIONBöcker är en källa till inspiration och väcker både fantasi och tankar. En roll som boken har är att erbjuda identifikation, eller som Svenska Barnboksakademin uttrycker det: ”Boken hjälper oss att förstå oss själva. Det stärker vår självkänsla att upptäcka att det finns andra som tänker och känner som vi.” Då kön är en så relevant aspekt i vårt samhälle blir det en stark identifikationsfaktor. Men eftersom Kivi inte har en uttalad könsidentitet kan alla barn som vill relatera till Kivi göra det; alla kan ”vara” Kivi. Det könsneutrala pronomenet hen ger fler barn möjlighet att identifiera sig med det viljestarka och känslosamma barnet i boken.

FRÅGOR OM PRESENTER OCH HUNDAR 1. Kivi skriker för att hen vill ha en hund. Om du vill ha något i present, vad brukar du göra då? När brukar en få presenter och när brukar en ge bort presenter?

2. I boken önskar sig Kivi en hund i födelsedagspresent. Varför tror du att hen vill ha en hund?

3. Innan Kivi hinner få en egen hund, får hen besök av Monsterhund. Var kommer Monsterhund ifrån tror du? Hur skiljer sig Monsterhund från andra hundar?

4. I boken vill Kivi inte ha en hund efter Monsterhund. Varför är det så tror du? Skulle du vilja ha Monsterhund?

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde




Ordet hen kan ni

prata om ifall barnet

du läser för ställer

frågor om det.


Version 1.1

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.

FRÅGOR OM GLÄDJE OCH NERVOSITET 1. Lolly är väldigt bra på att prutta med armhålan! Kan du det eller känner du någon som kan det? Vad finns det för saker som du är bra på? Hur tror du att Lolly har blivit så bra på att prutta med armhålan? Hur känns det att göra något som en är bra på? Hur känns det att göra något som en inte är så bra på?

2. På förskolan vill fler barn vara med och prutta med armhålan. De blir arga när Lolly inte kan låta bli att prutta samtidigt. Vad är det som gör att de blir arga tror du? Hur gör Lolly när de andra barnen bli arga, hur löser hon det? Hur gör du när någon blir arg på dig? Brukar du göra som Lolly och gå undan? På vilka andra sätt kan en reagera när någon blir arg på en?

3. Lolly verkar bli väldigt glad av att prutta med armhålan. Vad är det som gör henne så glad tror du? Hur syns det i bilden att hon är glad? Tror du att hon skrattar högt? Vad gör dig glad? Hur känns det i dig när du blir glad? Var någonstans känns det i kroppen? Hur kan en se på någon om den är glad?

Övning: Låt barnen visa hur de ser ut när de är lite glada, mycket glada eller jätteglada. Prova att börja skratta tillsammans och se hur skrattet smittar! Prata om hur det känns i kroppen när en skrattar.

4. När Lolly ska följa med sin mamma vill hon ha vissa kläder (fotbollskläderna) medan hennes för-äldrar tycker att hon ska ha andra (en klänning). De tycker olika. Men Lolly är envis och vill ha de kläder hon gillar mest och gör inte som föräldrarna säger. Hur gör hon i stället? Brukar du vilja ha kläder på dig som vuxna inte tycker att du ska ha? Hur känns det att vilja olika saker? Hur känns det att någon bestämmer över en ibland? Finns det bra saker med att vuxna bestämmer saker åt barn? Om du fick bestämma helt själv över vad du skulle göra i morgon, vad skulle det vara?

5. När Lolly ska följa med sin mamma på TV-sändning är mamman nervös. Vad är det hon är nervös för tror du? Kan du se på henne att hon är nervös? Hur syns det? Har du blivit nervös någon gång? Vad hade hänt då? Hur känns det att vara nervös? Var i kroppen brukar du känna den käns-lan? Brukar du göra något när du blir nervös eller väntar du på att känslan ska gå över?

6. När Lolly hör att hennes föräldrar också börjar prutta med armhålan tänker hon att hon har trött-nat. Vad betyder det att Lolly har tröttnat? Varför tror du hon tröttnade? Har du gjort något som du tröttnat på någon gång? Vad hände då? Hur kändes det?

Handledning till

Värsta Prutten, Lolly! av författaren Åsa Karsin och illustratören Frida Arvidsson

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

situation samt vilja att hjälpa andra.”

Lpfö 98, rev 2010

SYFTEAtt tillsammans med barnen samtala kring och reflektera över: glädje, nervositet och familj.

STJÄRNFAMILJ Stjärnfamilj är ett ganska nytt ord och ett

samlingsbegrepp för alla olika familjeformer. Ingrid Engarås som lanserade ordet menar att

”en kärna är begränsad av sitt skal, medan en stjärna lyser och strålar utåt, med oändliga möjligheter att sprida sitt ljus”.

En stjärnfamilj kan innehålla biologiska familjemedlemmar, men också en självvald moster, en bonuspappa, en

adoptivmormor eller en vänkrets som är en sorts familj.

OM FLICK- OCH POJKROLLENForskningen visar att flickor och pojkar generellt sett gestaltas utifrån traditionella föreställningar om kön och att det handlar om allt från vad de gör till hur de gör det, var de gör det och hur det beskrivs. Även fär-ger, egenskaper och handling påverkas av huvudper-sonens kön. Exempelvis är det oftast pojkar som spelar fotboll och pojkar som tar plats på det sättet som Lolly gör. Lolly är envis och bestämd, egenskaper som ofta tillskrivs pojkar i barnböcker men sällan flickor. Men barn är sällan antingen eller, de kan både vilja spela fotboll och ha klänning, både vara bestämda och mer försiktiga. Att visa barn fler bilder av flickor och poj-kar, och allt det som en kan vara och göra som barn, öppnar upp för fler möjligheter att få vara sig själv och ägna sig åt det som passar en. I den här boken får Lolly både använda sin kropp och vara en flicka som verkligen går in för något och inte slutar med det, trots att hon blir tillsagd.

OM FAMILJFamiljen är vår första tillhörighet och att få den positivt och självklart speglad är därför oerhört viktigt för vår självkänsla och självbild. Många tänker att det måste finnas ett särskilt motiv till att ha med andra familjeformer än den traditionella heterosexuella kärnfamiljen, men det krävs självfallet inte. Att låta alla familjeformer representeras i en bokhylla är att på ett självklart sätt likställa de familjeformer vi har runt omkring oss i samhället idag. För variationen är stor. Och precis som så många andra familjer är Lollys familj självklar för henne. I barnböcker är detta viktigt, att låta den egna familjen runt barnet vara lika självklar som den alltid är. För vi har ju inte böcker som handlar om hur det är att ha en mamma och pappa som lever ihop. Det är helt enkelt viktigt att skildra olika familjer på ett likvärdigt sätt.

FRÅGOR OM FAMILJ

1. Lolly bor med sina pappor. Hon träffar inte sin mamma så ofta. Bor du med dina föräldrar eller med någon annan? Eller bor du med en förälder, eller flera? Är det någon förälder som bor i ett annat hus, i en annan stad eller kanske i ett annat land?

2. Lolly har tre föräldrar. Hur ser din familj ut?

Övning: Läs boken ”Min familj” och prata om vad en familj kan vara och hur de kan se ut. Låt barnen skapa en bild med de som de tycker tillhör sin familj. Det finns inga rätt och fel! Delta gärna själv och bidra till att vidga familjenormen genom att till exempel rita dit kompisgänget, en moster långt bort eller något annat som inte vanligtvis får vara med i familjebegreppet.

3. Lollys mamma bor långt bort. Bor du långt bort från någon du tycker mycket om? Finns det någon du brukar längta efter? Vad kan en göra om en längtar efter någon? Hur känns det att längta efter någon? Finns det bra saker med att längta?

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde






Version 1.1

Kopi

erin

gsfö

rbud

. Han

dled

ning

en ä

r sk

ydda

d av

lage

n om

upp

hovs

rätt.

FRÅGOR OM ORO, LÄNGTAN OCH TILLIT 1. Malva får vänta på pappan när de ska gå till stallet. Varför tror du att pappan är långsam? Hur verkar pappan känna sig? Hur skulle du ha känt dig om du skulle till stallet, som Malva eller som pappan? Vad verkar vara läskigt i ett stall? Vad verkar vara spännande?

2. Malva har längtat efter att få börja rida. Hur tror du att det känns för Malva att äntligen få börja med det som hon längtat efter? Har du längtat efter något lika mycket som Malva? Vad då? Längtar du efter något nu? Hur känns det i kroppen när du längtar?

3. I stallet har pappan många frågor. Varför frågar han så mycket? När kan det vara bra att ha många frågor? När kan det vara bra att inte fråga och istället lita på sig själv?

Övning: Prata med barnen om sätt som en kan hantera sin oro eller nervositet på. Hjälp varandra att komma på exempel på vad en kan göra. Be barnen fundera ut något de är nervösa eller rädda inför. Om möjligt, prova de olika sätten. Fråga efteråt vilket sätt som de tror passar dem bäst.

4. När Malva ska sitta upp på Milda känner hon att hon inte vågar. Vad gör Milda då? Hur är Mildas ögon? Vet du någon annan som har snälla ögon? Vem då? Hur känner en sig när någon har snälla ögon?

5. Både Malva och pappan är nya i stallet. De måste lita till hjälp från andra där. Hur känns det att lita på någon? Kan det någon gång vara dumt att lita på någon?

Handledning till

Malva börjar ridaav författaren Malin Eriksson och illustratören Lisa Säfve

”Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och

lust att lära ska stimuleras.”

Lpfö 98, rev 2010

SYFTEAtt tillsammans med barnen samtala kring och reflektera över: oro, längtan, tillit, hästar och förberedelse.

OM PAPPAROLLENPappor tar inte ut mer än en fjärdedel av all föräldra-ledighet, och det ökar långsamt. Det är alltså fortfa-rande främst kvinnor som är hemma med små barn. Statistik visar att de också står för merparten av vård av sjukt barn och jobbar mer deltid. Vi menar att det är bra både för barnen, familjen som helhet och hela samhället om både män och kvinnor skapar nära relationer till sina barn och får möjlighet att utveckla sina omsorgsgivande och empatiska sidor. Genom att erbjuda förebilder i litteraturen kan vi skapa bättre förutsättningar för att fler små pojkar ska växa upp till närvarande föräldrar. I den här boken är det Mal-vas pappa som följer med till stallet. Han är orolig och nervös, känslor som samhällets normer försöker lära män, att undertrycka. Genom boken får barn en större förståelse för vad en pappa kan vara och göra. Det behövs.

OM INTRESSENLänge har samhället tillskrivit olika värde till intres-sen beroende av om de varit vanligast bland kvin-nor eller män. Under femtiotalet förväntades varje hemmafru känna till hur de bäst styckade döda djur och tillagade deras kött. Idag är det våra mest kända manliga kockar som ger ut böcker kring kött och styckning. Ett annat exempel är när Språkrådet 2011 lade till ordet ”tjejsamla” på sin nyordslista. Ordet skulle beskriva ett samlande som inte var så maniskt eller nördigt. Ordet fick mycket kritik och visar på vilka normer som präglar vilka intressen vi som barn styrs mot och hur de värderas. I den här boken är rid-ning Malvas största intresse, något som hon verkligen brinner för. Även om boken berättar om känslor och Malvas upplevelse av ridning, lägger boken också fokus på den tekniska delen av ridningen, som hur en sätter på en sadel eller använder ett träns. På så sätt ger vi utrymme och legitimitet till ett intresse som allt för länge nedvärderats.

FRÅGOR OM HÄSTAR OCH FÖRBEREDELSER1. Milda är stallets snällaste häst. Hur tror du att en kan märka det? Finns det fler sätt att märka att någon är snäll på? Hur tror du att Robin är? Hur tror du att Cam är?

2. När Malva rider behöver Milda klia sig, precis som människor måste ibland. Finns det andra be-hov som hästar och människor delar? Tror du att djur och människor har andra likheter? Vad finns det för olikheter?

3. Malva vill kunna rida som Cam. Hur tror du det känns att vilja något så mycket som Malva gör? Vad behöver Malva göra för att bli bättre? Tror du att Malva kommer fortsätta att rida? Finns det något som du vill så mycket som Malva vill rida?

4. I stallet ryktar elever hästarna. Vet du vad en gör då? Varför är det viktigt att rykta hästar? Att rykta är en förberedelse innan en kan rida. Har du ett fritidsintresse där du måste förbereda något innan du kan börja? Vad då? Hur brukar du känna dig under tiden som du förbereder dig?

5. Det är första gången Malva är i stallet. Hur tror du att Malva känner sig när hon kommer hem? Tror du att hon är glad, nervös, trött eller något helt annat? Hur brukar du känna dig första gången du gjort något?

FÖR VÅRA BARNS FR

AM

TID

KLIMATKLOKT

Hållba

rt läsa

nde




Fler handledningar, handledningspärm och bokpaket hittar du i vår webshop på

www.olika.nu

http://www.olika.nu/

Documents

Handledningar till böcker OLIKA förlag (förskolan)