INVENTERING NATURVÄRDES BEDÖMNING OCH SKYDDSVÄRDA … · 7. (19, 22) Alkärr Klass 2 Höga naturvärden Vackra och värdefulla alkärr med alar på socklar och relativt god tillgång

INVENTERING, NATURVÄRDES-

BEDÖMNING OCH SKYDDSVÄRDA

LAVAR

SKOGAR I TYRINGE

PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

2012-04-23

2

Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 [email protected] Projektansvarig Andreas Malmqvist Naturcentrum AB Beställare Hässleholms kommun Kartmaterial Från uppdragsgivaren. Omslag Bok med fnöskticka (längst upp), bokkantlav Lecanora glabrata (mitten), rosa lundlav Bacidia rosella (längs ner) i objekt 25.

Naturvärdesinventering – Kävlinge-Löddeköpinge, Naturcentrum AB 2012-01-19

3


4

Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................... 5 Undersökningsområdet .................................................................................................... 5

Metoder ......................................................................................................................... 6 Resultat .......................................................................................................................... 8 Naturvärdesobjekt ............................................................................................................. 9 Objektsbeskrivningar ...................................................................................................... 10

1. (4) Äldre bokskog Klass 3 Naturvärden .......................................................................... 10 2. (5) Uggleparken Klass 1 Unika naturvärden .................................................................. 10 3. (7) Ädellövskog Klass 3 Naturvärden ............................................................................... 10 4. (8) Ädellövskog Klass 3 Naturvärden ............................................................................... 11 5. (10) Bokskog Klass 3 Naturvärden .................................................................................... 11 6. (17, 21, 23) Äldre bokskog Klass 2 Naturvärden ....................................................... 11 7. (19, 22) Alkärr Klass 2 Höga naturvärden ..................................................................... 11 8. (20) Gamla ädellövträd Klass 2 Höga naturvärden ................................................... 12 9. (24) Alkärr Klass 3 Naturvärden .......................................................................................... 12 10. (26) Alkärr Klass 3 Naturvärden ....................................................................................... 12 11. (27) Bokskog Klass 3 Naturvärden ................................................................................. 12 12. (30, 32) Bokskog Klass 3 Naturvärden ......................................................................... 12 13. (61) Alkärr Klass 3 Naturvärden ....................................................................................... 12 14. (69) Blandlövskog Klass 3 Naturvärden ....................................................................... 12 15. (81) Bokskog vid Torsjö Klass 2 Höga naturvärden ................................................ 12 16. (82) Blandskog Klass 3 Naturvärden ............................................................................. 12 17. (85) Gammal bokskog Klass 1 Unika naturvärden ................................................. 13 18. (87) Yngre bokskog Klass 2 Höga naturvärden ....................................................... 13 19. (88) Blandskog Klass 3 Naturvärden ............................................................................. 13 20. (91) Tall-/bokskog Klass 3 Naturvärden ....................................................................... 14 21. (96) Blandskog Klass 3 Naturvärden ............................................................................. 14 22. (101) Skog med krattek Klass 3 Naturvärden ........................................................... 14 23. (109) Fuktig bokskog Klass 2 Höga naturvärden .................................................... 14 24. (110) Tallskog Klass 3 Naturvärden ............................................................................... 14 25. (115) Gammal, gles bokskog Klass 2 Höga naturvärden ................................... 14 26. (116) Litet bokbestånd Klass 2 Höga naturvärden ................................................. 15 27. (118) Tallskog Klass 3 Naturvärden ............................................................................... 15 28. (124, 125) Bäckmiljö och gammal bokskog Klass 2 Höga naturvärden ...... 15 29. (144, 145) Blandskog Klass 3 Naturvärden ............................................................... 16 30. (148) Blandskog Klass 3 Naturvärden .......................................................................... 16 31. (152) Blandskog Klass 3 Naturvärden .......................................................................... 16 32. (154) Alkärr och bäckmiljö Klass 2 Höga naturvärden ......................................... 16 33. (172) Ekskog Klass 3 Naturvärden ................................................................................. 16 34. (174, 175, 176) Svartevadsbäcken Klass 2 Höga naturvärden ........................ 17 35. (179) Gamla bokar norr om idrottsplatsen Klass 2 Höga naturvärden .......... 17 36. (182, 190) Tätortsnära bäckmiljö Klass 2 Höga naturvärden ............................. 18

Skyddsvärda lavar ............................................................................................................ 19 Förslag till åtgärder ................................................................................................. 22 Referenser .................................................................................................................. 24 Bilaga 1: Biotopkartering – metodik ................................................................. 25 Bilaga 2: Naturvärdesbedömning -‐ metodik ................................................... 27


5

Inledning På uppdrag av Hässleholms kommun har Naturcentrum AB inventerat och natur-värdesbedömt kommunalt ägd skog i Tyringe. Syftet har varit att med hjälp av fältin-venteringar och genomgång av befintligt material, identifiera naturvårdsintressanta skogsbestånd inom det aktuella området. Inventeringsresultatet ska ligga till grund för fördjupade inventeringar av de mest intressanta områdena. Resultatet kan dessu-tom användas till att anpassa skötseln i området så att den intressanta faunan och flo-ran kan gynnas. Utöver naturvärdesbedömningen genomfördes fördjupade inventeringar av trädle-vande lavar i de mest intressanta bokskogsbestånden. Lavarna är en typ av dubbel-organismer då de både innehåller alger (i vissa fall cyanobakterier) och en svamp. De båda komponenterna lever i symbios med varandra och lite förenklat står algerna för fotosyntesen och svampen för huvuddelen av själva lavkroppen. Svampdelen har även en viktig vattenhållande funktion. I Sverige finns cirka 2400 arter lavar. Ett fler-tal av lavarna är dåligt kända och endast 1109 av arterna har tagits upp till bedömning till rödlistan (Gärdenfors 2010). Av dessa har 281 arter tagits med på rödlistan. Träd-levande lavar har visat sig vara mycket goda indikatorer på skyddsvärd skog (Nitare 2000) och har bland annat använts i skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar. I rapporten presenteras även förslag på åtgärder som kan gynna områdets naturvär-den.

Undersökningsområdet Det aktuella inventeringsområdet utgörs av i huvudsak bokdominerad, mycket tä-tortsnära skog i direkt anslutning till Tyringe samhälle (Figur 1).

Figur 1. Undersökningsområdet i Tyringe ligger drygt 5 km väster om Hässleholm.


6

Skogen är av varierande ålder men det finns ett förhållandevis stort antal äldre be-stånd. Det tätortsnära läget gör att skogen har ett stort rekreativt värde för invånarna i Tyringe. Det kommunala skogsinnehavet är tämligen stort och omfattar ca 260 ha produktiv skogsmark. Boken är mycket framträdande med flera äldre bestånd. Vo-lymmässigt är boken också det trädslag som är störst i innehavet, 14 600 m3sk av to-talt cirka 47 000 m3sk.

Metoder Kommunens gröna skogsbruksplan (Skogsstyrelsen 2010) har utgjort underlag till na-turvärdesbedömningen. I den är marken indelat i 199 olika avdelningar varav huvud-delen är skogsmark. Med hjälp av skogsbruksplanen och flygfoton sorterades cirka 75 avdelningar ut för fältbesök. De utvalda avdelningarna bedömdes ha potential att utgöra så kallade naturvärdesobjekt enligt Naturcentrums metodik (bilaga 2). Dessa avdelningar har fältbesökts och naturvärdesbedömts av Andreas Malmqvist under 2010. Vissa kompletteringar gjordes även 2011. Bokskog dominerade bland de äldre skogarna och kom därför att prioriteras i det fortsatta arbetet.

Avdelningar som klassificerats i den lägsta klassen (klass 3) presenteras endast över-siktligt med skogstyp och klass medan övriga avdelningar får en mer fördjupad pre-sentation. Flera av de utvalda avdelningarna kvalificerade sig inte som naturvärdesob-jekt och är därför inte med i naturvärdesbedömningen. Gränserna följer i samtliga fall skogsbruksplanen men i några fall har angränsande och liknande avdelningar sla-gits samman och presenteras gemensamt. Biotopkartering och naturvärdesbedöm-ning genomfördes, enligt Naturcentrums modell (Bilaga 1 och 2).

I samband med karteringen gjordes dessutom en fördjupad inventering av trädle-vande lavar. Fördjupade undersökningar gjordes framför allt i de allra äldsta och mest intressanta bokskogsbestånden där intressanta substrat såsom bark och ved på gamla träd undersöktes. Lavarna och andra fynd av skyddsvärda arter av svampar och mos-sor samt några insekter presenteras i denna rapport. Samtliga arter är noterade och artbestämda av Andreas Malmqvist med undantag av sydlig sotticka Ischnoderma resi-nosum (NT) och liten stinksvamp Mutinus caninus (s) som noterades av Henrik Wei-bull/Naturcentrum AB i samband med en fördjupad inventering av mossor i områ-det hösten 2011. Skyddsvärda arter har antingen noterats som signalarter (s) (arter som indikerar skyddsvärd skog, Nitare 2000), eller med gängse kategorier enligt Gärdenfors 2010 (Figur 2). Andra sällsynta arter har noterats med (r).


7

Figur 2. Rödlistningskategorier enligt Gärdenfors (2010). Figur från ArtDatabankens hemsida.


8

Resultat I flera av de undersökta skogarna runt Tyringe finns strukturer och arter som visar på mycket skyddsvärda miljöer. Tillgången på multnande ved är i många bestånd god och en förutsättning för ett stort antal arter av framför allt insekter och svampar. I några bestånd finns dessutom mycket gamla träd, främst bokar, sannolikt i ålders-spannet 175-250 år. På bark och ved av dessa träd växer flera arter rödlistade lavar med höga och speciella krav på sin miljö. Den generellt höga luftfuktigheten i sko-garna är värdefullt för många arter av lavar, mossor och svampar. När bokarna blivit riktigt gamla angrips de ofta av fnöskticka, en av bokskogen abso-lut viktigaste nedbrytare. Fnösktickan, som är välspridd och rikligt förekommande i Tyringe bokskogar, är en så kallad vitrötare. Den bryter ner det mörka ligninet och lämnar kvar en ljus och porös ved som huvudsakligen består av cellulosa. Lignin och cellulosa är det som huvudsakligen bygger upp veden. Fnösktickans och andra svam-pars nedbrytning av veden är en förutsättning för många vedlevande insekter då de flesta vedlevande insekter inte själva klarar av att bryta ner både cellulosa och lignin. Den rika förekomsten av fnöskticka har bland annat gynnat den rödlistade och ved-levande jättesvampmalen Scardia boletella (NT) som förekommer mycket rikligt i bok-skogarna runt Tyringe. Fjärilens larver lever i fnösktickangripen ved och den är lätt att påvisa genom de stora, runda och inuti ofta svartfärgade kläckhålen.

Figur 3. Kläckhål av jättesvampmal i en fnösktickangripen bokstubbe. Kläckhålen syns både i den blottade veden och i fnösktickan.


9

Naturvärdesobjekt Totalt noterades 36 naturvärdesobjekt (Tabell 1, Figur 4). Av dessa har 22 klassifice-rats som ”naturvärden” (Klass 3), 12 som höga naturvärden (klass 2) och 2 som unika naturvärden (klass 1) enligt Naturcentrums bedömningsmetodik. Ett par av ob-jekten visar på mycket höga värden. Området i stort, med sin stora areal bokskog och många värdefulla områden, är sannolikt av mycket stor betydelse för många arter som är knutna till äldre lövskogar. Tabell 1. Inom utredningsområdet noterades 35 naturvärdesobjekt. Naturvärdeklass Antal objekt Klass 1 (unika naturvärden) 2 Klass 2 (höga naturvärden) 12 Klass 3 (naturvärden) 22 Summa: 36

Figur 4. Objekt med naturvärden. Beskrivningar återfinns under ”Objektsbeskrivningar.


10

Objektsbeskrivningar Här presenteras naturvärdesobjekt klassificerade enligt Naturcentrums metodik. Ef-ter objektsnumret står inom parentes motsvarande avdelningsnummer som används i kommunens skogsbruksplan. I vissa fall ingår fler än en avdelning i ett naturvärdes-objekt.

1. (4) Äldre bokskog Klass 3 Naturvärden Ett äldre men litet bokbestånd strax intill bebyggelse. Några av träden är angripna av fnöskticka. Förutom bok finns några träd av avenbok. Beståndet ligger nära Uggle-parken (objekt 2) och kan på sikt bli ett värdefullt kompletterande område.

2. (5) Uggleparken Klass 1 Unika naturvärden Tätortsnära bokskog vid Tyringegården, strax norr om järnvägen. Utöver bok finns ek, avenbok, lönn och lind. I skogen, som är brant sluttande mot järnvägen finns ett ovanligt stort antal mycket grova träd. Många träd är dessutom gamla med biologiskt värdefulla strukturer som håligheter och savflöden. På en grov men nyligen död bok växer den starkt hotade arten liten ädellav. Det är en art som uteslutande förekom-mer i områden med mycket höga biologiska värden.

Grova och gamla bokar i Uggleparken. Naturvårdsintressanta arter: guldlockmossa Homalothecium sericeum (mossa – s), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), rosa lundlav Bacidia rosella (lav – NT), lönnlav Bacidia rubella (lav – s), bokkantlav Leca-nora glabrata (lav – NT), liten ädellav Megalaria laureri (lav – EN), orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila (lav – NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (lav – s).

3. (7) Ädellövskog Klass 3 Naturvärden Mycket litet skogsbestånd med bland annat al och ask.


11

4. (8) Ädellövskog Klass 3 Naturvärden Litet och fuktigt skogsbestånd med bland annat al och ask.

5. (10) Bokskog Klass 3 Naturvärden Äldre bokskog med mindre mängder död ved.

6. (17, 21, 23) Äldre bokskog Klass 2 Naturvärden Skogligt välskötta och tämligen glesa bokskogar med relativt gott om träd i åldern 90-120 år. Avdelning 23 är något tätare och inslaget av andra lövträd, främst ek, är ganska stort. I samtliga avdelningar saknas de riktigt gamla träden vilket medfört att förutsättningarna för mer krävande arter av exempelvis svampar och lavar är begrän-sad. Det finns dock sannolikt bättre förutsättningar för insekter i dagsläget. På en högstubbe hittades utgångshål av den rödlistade jättesvampmalen. Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), pulverklubba Phleogena fagi-nea (svamp – r).

7. (19, 22) Alkärr Klass 2 Höga naturvärden Vackra och värdefulla alkärr med alar på socklar och relativt god tillgång på mult-nande ved. Vissa partier är dikade och möjligen har det tidigare bedrivits skottskogs-bruk. På våren finns en vacker blomsterprakt med vitsippor och kabbeleka. Förutom al finns även några äldre bokar, ask och avenbokar.

Naturvårdsintressanta arter: mindre hackspett Dendrocopus minor (fågel – NT), jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), bäckbräsma Cardmine amara (kärlväxt – s), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s).


12

8. (20) Gamla ädellövträd Klass 2 Höga naturvärden Litet skogsbestånd som möjligen har betats tidigare. Här finns flera gamla bokar, ekar och avenbokar. Det finns endast sparsamt med multnande ved. Området kan på sikt utvecklas. Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s).

9. (24) Alkärr Klass 3 Naturvärden Yngre alkärr med gott om klen död ved.

10. (26) Alkärr Klass 3 Naturvärden Alkärr med gott om klen död ved.

11. (27) Bokskog Klass 3 Naturvärden Litet parti med några glest stående grova bokar.

12. (30, 32) Bokskog Klass 3 Naturvärden Bokdominerad ädellövskog med några gamla träd.

13. (61) Alkärr Klass 3 Naturvärden Aldominerad skog med inslag av ek. Måttliga mängder död ved.

14. (69) Blandlövskog Klass 3 Naturvärden Centralt belägen blandlövskog. Grova träd, högstubbar och lågor förekommer, dock sparsamt.

15. (81) Bokskog vid Torsjö Klass 2 Höga naturvärden Sydväst om sjukhemmet i Torsjö finns en äldre bokskog med inslag avenbok, ek och asp. Träden är gamla och det finns både högstubbar och lågor. I en gammal asp fanns bohål av gröngöling och på en annan växte den i Skåne sällsynta rävtickan. Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila (lav – NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (lav – s), rävticka Inonotus rheades (svamp – s).

16. (82) Blandskog Klass 3 Naturvärden Blandskog på mark som troligtvis dikats ut. Stående död ved av klen tall förekommer ganska allmänt.


13

17. (85) Gammal bokskog Klass 1 Unika naturvärden Ett cirka 10 hektar stort bokskogsområdet i kuperad terräng. Det finns en stor andel gamla träd och mycket multnande ved i form av högstubbar och lågor. Beståndet är ganska glest, sannolikt på grund av tidigare gallring, vilket idag är gynnsamt för ex-empelvis värmegynnade insekter. I skogen finns flera ovanliga och krävande arter, bland annat sällsynta lavar på barken av de gamla träden.

Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), blåvingad lövsvampbagge Tetratoma fungorum (skalbagge – r), guldlockmossa Homalothecium sericeum (mossa – s), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), gulnål Chaenotheca brachypoda (lav – s), bokkantlav Lecanora glabrata (lav – NT), orange-pudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila (lav – NT), olivklotterlav Opegrapha viridis (lav – r), violettgrå por-lav Pertusaria multipuncta (lav – VU), bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (lav – s), eldsopp Boletus luridus (svamp – s), pulverklubba Phleogena faginea (svamp – r), borstskölding Pluteus umbrosus (svamp – s).

18. (87) Yngre bokskog Klass 2 Höga naturvärden Bokbestånd där huvuddelen av träden är 30-40 år. Förutom bok finns även inslag av ek. Utöver de unga träden finns några få gamla kvarstående bokar som har stort värde för vedlevande arter. Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), borstskölding Pluteus um-brosus (svamp – s).

19. (88) Blandskog Klass 3 Naturvärden Litet objekt med talldominerad blandskog. Flera äldre tallar förekommer. God pot-ential för naturvärden på sikt.


14

20. (91) Tall-/bokskog Klass 3 Naturvärden Talldominerad skog med inslag av bok. Både gammal tall och bok förekommer lik-som små mängder multnande ved. God potential för naturvärden på sikt.

21. (96) Blandskog Klass 3 Naturvärden Talldominerad skog med inslag av bok och ek. Både gammal tall och bok förekom-mer. Måttliga mängder multnande ved. God potential för naturvärden på sikt.

22. (101) Skog med krattek Klass 3 Naturvärden Skog som domineras av relativt senvuxen ek av ”krattektyp”. Bland ekarna finns in-slag av grov bok, tall och björk. Tillgången på multnande ved är liten. Fältskiktet domineras av blåbärsris. På förvedat blåbärsris hittades den rödlistade kvistlaven. Naturvårdsintressanta arter: rostfläck Arthonia vinosa (lav – s), kvistlav Fellhanera boutellei (lav – NT).

23. (109) Fuktig bokskog Klass 2 Höga naturvärden Gammal bokskog på fuktig och fläckvis även blöt mark. Här finns många mycket gamla och grova bokar. Flera av de äldre träden är angripna av fnöskticka vilket re-sulterat i en god tillgång på multnande ved i form av såväl högstubbar som lågor. Den fuktiga miljön har även påverkat den multnande veden som i flera fall är kraftigt rötad. Det finns både beskuggade och mer solexponerade träd. Utöver bok finns ett mindre inslag av framför allt ek och al. I vissa partier finns ett oönskat inslag av gran. Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), gulnål Chaenotheca brachypoda (lav – s), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (lav – s), sydlig sotticka Ischnoderma resinosum (svamp – NT), liten stinksvamp Mutinus caninus (svamp – s), pulverklubba Phleogena faginea (svamp – r), borstskölding Pluteus umbrosus (svamp – s).

24. (110) Tallskog Klass 3 Naturvärden Stor tallskog med gott om äldre träd. Multnande ved förekommer glest i området. God potential för naturvärden på sikt.

25. (115) Gammal, gles bokskog Klass 2 Höga naturvärden Skogsbestånd med flera mycket gamla bokar som står glest i en bitvis ganska parklik-nande miljö. Det finns relativt gott om högstubbar och lågor. Skogen är mycket gynnsam för krävande arter som är knutna till gamla träd.


15

Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), rosa lundlav Bacidia rosella (lav – NT), gulnål Chaenotheca brachypoda (lav – s), bokkantlav Leca-nora glabrata (lav – NT), kupig skrynkellav Parmelia submontana (lav – r), bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (lav – s).

26. (116) Litet bokbestånd Klass 2 Höga naturvärden Ett litet bokbestånd med flera gamla träd. Här finns några grova högstubbar och lå-gor med god potential för bland annat skyddsvärda insekter och svampar. Utöver bok finns även björk. Beståndet omges av äldre granskog. Naturvårdsintressanta arter: jättesvampmal Scardia boletella (fjäril – NT), gulnål Chaenotheca brachypoda (lav – s), kvistlav Fellhanera bouteillei (lav – NT), orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila (lav – NT), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (lav – s), pulverklubba Phleogena faginea (svamp – r).

27. (118) Tallskog Klass 3 Naturvärden Litet tallskogsbestånd med gamla träd. Bland de gamla tallarna finns också ett mindre antal äldre bokar. I fältskiktet växer gammalt blåbärsris med den sällsynta kvistlaven. Naturvårdsintressanta arter: kvistlav Fellhanera bouteillei (lav – NT).

28. (124, 125) Bäckmiljö och gammal bokskog Klass 2 Höga naturvärden Skogsbestånd med glest stående bokar. Flera av träden är mycket gamla och det finns gott om högstubbar och lågor med goda förutsättningar för skyddsvärda skogsarter, inte minst insekter.


16

Naturvårdsintressanta arter: bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT), pulverklubba Phleogena faginea (svamp – r).

29. (144, 145) Blandskog Klass 3 Naturvärden Ekdominerad blandskog. Flera äldre ekar förekommer. Några högstubbar och lågor finns.

30. (148) Blandskog Klass 3 Naturvärden Litet talldominerat bestånd med äldre träd.

31. (152) Blandskog Klass 3 Naturvärden Litet talldominerat bestånd med äldre träd av tall och ek.

32. (154) Alkärr och bäckmiljö Klass 2 Höga naturvärden Ett mycket frodigt alkärr med träd på socklar. Flera av träden är gamla och det finns gott om multnande ved i olika nedbrytningsstadier och dimensioner. Här finns också en vacker bäckmiljö. Förutom al finns björk, ek, hassel och sälg. I området finns några arter som signalerar höga naturvärden. Naturvårdsintressanta arter: bäckbräsma Cardmine amara (kärlväxt – s), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), rostfläck Arthonia vinosa (lav – s).

33. (172) Ekskog Klass 3 Naturvärden Ekskog med inslag av tall och bok. Flera äldre träd med utvecklingspotential före-kommer.


17

34. (174, 175, 176) Svartevadsbäcken Klass 2 Höga naturvärden Mycket tätortsnära naturområde som gränsar mot Kollingedammen i nordväst som via Svartevadsbäcken rinner genom det aktuella området. Öster om dammarna är området kraftigt kuperat med en djup ravin där bäcken går fram. Skogen domineras av bok med inslag av bland annat ek och avenbok. Flera av träden är mycket gamla och det finns många olika typer av multnande ved. Längre österut övergår ravinen i en mer ordinär bäckmiljö som kantas av al, ask, alm, bok, hassel och rönn, där flera av träden är gamla. Störst värden finns i den centrala och mest kuperade delen. Här finns även de äldsta träden, många med en intressant lav- och mossflora på stam-marna. På en bokhögstubbe vid Radiumkällan växte även den rödlistade koralltagg-svampen.

Naturvårdsintressanta arter: fällmossa Antitrichia curtipendula (mossa – s), klippfrullania Frullania ta-marisci (mossa – s), trubbfjädermossa Homalia trichomanoides (mossa – s), platt fjädermossa Neckera com-planata (mossa – s), bokfjädermossa Neckera pumila (mossa – NT), glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), olivklotterlav Opegrapha viridis (lav – r), bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (lav – s), blodsopp Boletus luridiformis (svamp – s), koralltaggsvamp Hericium coralloides (NT).

35. (179) Gamla bokar norr om idrottsplatsen Klass 2 Höga naturvärden Strax norr om idrottsplatsen finns ett ädellövbestånd där det i den östra och större delen finns flera mycket grova och gamla bokar. Här finns också gammal avenbok, ek ask och hassel. Det finns måttliga mängder död ved. På träden växer en skydds-värd lavflora, bland annat de rödlistade arterna bokvårtlav och bokkantlav. Naturvårdsintressanta arter: glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), olivklotterlav Opegrapha viridis (lav – r), bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT), bokkantlav Lecanora glabrata (lav – NT).


18

36. (182, 190) Tätortsnära bäckmiljö Klass 2 Höga naturvärden Bäckmiljö som i vissa partier är mycket stenig. Jordmånen är näringsrik och bäcken kantas av al, ask, ek, bok, avenbok och lönn. Buskskiktet är fläckvis mycket tätt med hassel och hagtorn. Stora mängder klen ved finns i området, dock ont om grov.

Naturvårdsintressanta arter: glansfläck Arthonia spadicea (lav – s), trubbfjädermossa Homalia trichoma-noides (mossa – s), bokvårtlav Pyrenula nitida (lav – NT).


19

Skyddsvärda lavar I de yngre skogsbestånden är lavfloran tämligen trivial med i huvudsak slätbarksarter och tidiga kolonisatörer. I några fall finns kvarstående äldre träd med en mer intres-sant lavflora. Ett flertal skyddsvärda lavar har dock konstaterats från de äldre skogar-na. Huvuddelen av fynden är gjorda i gamla bokskogar men fynd finns även från al-sumpskogar och ekskogar. Flera gamla tallar finns i området men inga fynd av signal-arter eller rödlistade arter gjordes på tall. Det finns dock ont om skyddsvärda krypto-gamer knutna till tall i Skåne och biotopen undersöktes därför endast översiktligt. Totalt hittades sju rödlistade lavar och ytterligare ett antal så kallade signalarter. Många av arterna förekommer i flera bestånd (Tabell 2). I Uggleparken (objekt 5) hit-tades en liten bål av den ytterst sällsynta arten liten ädellav Megalaria laureri. Den är klassificerad som starkt hotad (EN) i den senaste rödlistan och förekommer bara på lokaler med mycket höga biologiska värden. Med fem arter var Uggleparken dessu-tom den lokal som hyste flest rödlistade lavar. Bland de rödlistade arterna var det som väntat bokvårtlaven som var mest spridd med förekomster i åtta olika bestånd. Huvuddelen av de rödlistade lavarna växer på gamla och tämligen grova bokar med en ålder som sannolikt överstiger 200 år. Några intressanta fynd är dock gjorda på klena senvuxna bokar. Dessa träd, ofta 5-20 cm i diameter, tillhör sannolikt samma generation som de äldsta omgivande träden. Ett slående exempel utgör två närstå-ende bokar på en höjd i Uggleparken (objekt 2). Där står en mycket grov bok (> 3 meter i omkrets) med en cirka 10 cm grov bok intill sig (Figur 5).

Figur 5. Klena, undertryckta bokar kan hysa intressanta kryptogamer. På den klena boken till vänster i bild växte tre rödlistade lavar men ingen på den grova boken till höger. På den grova boken kunde inga rödlistade arter hittas medan det växte bokvårtlav (NT), rosa lundlav (NT) och orangepudrad klotterlav (NT) på den klena undertryckta


20

boken. Detta visar att det inte alltid är de grövsta träden som är mest intressanta för skyddsvärda kryptogamer. Tabell 2. Rödlistade lavar, lavar som är signalarter (s) och övriga sällsynta lavar (r). I tabellen pre-senteras även vilka naturvärdesobjekt arterna förekommer i. Art Kat Naturvärdesobjekt Glansfläck Arthonia spadicea s 2, 7, 8, 15, 17, 25, 32, 34, 35, 36 Rostfläck Arthonia vinosa s 22, 32 Rosa lundlav Bacidia rosella NT 2, 25 Lönnlav Bacidia rubella s 2 Gulnål Chaenotheca brachypoda s 17, 23, 25, 26 Kvistlav Fellhanera bouteillei NT 22, 26, 27 Bokkantlav Lecanora glabrata NT 2, 17, 25, 35 Liten ädellav Megalaria laureri EN 2 Orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila NT 2, 15, 17, 26 Olivklotterlav Opegrapha viridis r 17, 34, 35 Kupig skrynkellav Parmelia submontana r 25 Violettgrå portlav Pertusaria multipuncta VU 17 Bokvårtlav Pyrenula nitida NT 2, 15, 17, 25, 28, 34, 35, 36 Havstulpanlav Thelotrema lepadinum s 2, 15, 17, 23, 25, 26, 34 Rosa lundlav Bacidia rose l la (NT) En skorplav med grå/grön bål och vackert rosa, tallriksformade fruktkroppar (apothecier) (Figur 6). Rosa lundlav har sin huvudsakliga utbredning i södra Götaland och förekommer framför allt på gamla ädellövträd, huvudsakligen på bok. Arten krä-ver specifika förutsättningar av sitt substrat vilket bara uppträder på äldre träd. Vid en undersökning i Kronobergs län (Thorén 1997) noterades rosa lundlav endast på träd äldre än 138 år. Detta är en art som endast hittas i miljöer med i övrigt höga na-turvärden. Hittades i två naturvärdesobjekt i Tyringe där den växer sparsamt i mycket gamla bokbestånd.

Figur 5. Rosa lundlav på en gammal bok i naturvärdesobjekt 25.


21

Kvistlav Fel lhanera boute i l l e i (NT) En liten skorplav som uppenbarar sig som ett grå-grönt mjöl på i första hand förve-dat, äldre blåbärsris. Bland ”mjölet” finns ofta små ljusa fruktkroppar. Äldre fynd är främst gjorda på grankvistar men de senaste är det just ris (främst blåbär) som den hittats på. Förekommer i södra Götaland på lokaler med en hög luftfuktighet och samtidigt en god solexponering. Arten är dock sannolikt förbisedd. Bokkantlav Lecanora g labrata (NT) En ofta ganska stor skorplav med grå bål med runda, glänsande och vinröda frukt-kroppar med bålfärgad kant. Bokkantlaven förekommer alltid i gamla och skydds-värda bok- eller avenbokbestånd där den växer på ganska slät bark. Den förekommer ofta tillsammans med den likaledes rödlistade arten bokvårtlav Pyrenula nitida. Liten ädellav Megalaria laurer i (EN) En krävande och sällsynt skorplav med huvudsaklig förekomst i Skåne, Halland och Blekinge. Arten uppträder på tämligen slät bark i de allra finaste och äldsta bokbe-stånden. Den förekommer även på avenbok och har dessutom noterats på ek. Fyndet i Uggleparken gjordes på en grov bokhögstubbe och det är möjligt att arten snart är försvunnen från området. Orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrochei la (NT) Orangepudrad klotterlav har som namnet antyder skrivteckenliknande, svarta frukt-kroppar som hos just denna art har ett orangebrunt puder (Figur 6). Den växer främst på avbarkad ved på högstubbar eller levande träd. I vissa fall växer den även direkt på bark. Den förekommer främst i sydvästra Götaland och har sin huvudföre-komst ädellövskogar och då främst i bokskogar. Uppträder nästan uteslutande i mil-jöer med gamla och delvis avbarkade träd. Noterades i fyra naturvärdesobjekt i Ty-ringe.

Figur 6. Orangepudrad klotterlav på en ved av en gammal bok i naturvärdesobjekt 15.


22

Violettgrå porlav Pertusaria mult ipuncta (VU) Förekommer på barken av gamla bokar, ibland också på grova grenar. Den har en utpräglat sydvästlig utbredning med huvudsakliga förekomster i Halland och Bohus-län. Violettgrå porlav är en skorplav med ofta ganska stor ljusgrå bål med vita, upp-höjda bildningar där fruktkropparna finns. Den hittades på stammen av fyra slät-barkiga, cirka hundraåriga bokar i naturvärdesobjekt 17 (Figur 7).

Figur 7. På bilden syns åtta stora bålar (ljusgrå/vita) av violettgrå porlaven på en bok i naturvär-desobjekt 17. Bokvårtlav Pyrenula ni t ida (NT) Bokvårtlav växer på relativt släta barkpartier på gamla bokar och avenbokar. Den har sin utbredning knuten till bokskogar i södra Sverige. Bålen är olivgrön och ganska blank med riklig förekomst av svart vårtlika fruktkroppar. Den hittades i åtta natur-värdesobjekt i Tyringe och var som rikligast i objekt 17 där den noterades på fyra bokar. Även om bokvårtlaven är den ”vanligaste” rödlistade laven på bok förekom-mer den bara på gamla träd.

Förslag till åtgärder Skogsbruket i Sverige har under lång tid påverkat de naturliga förutsättningar som många av våra skogsarter är anpassade för. Särskilt stor påverkan har de senaste årt-iondenas rationella skogsbruk medfört, där stora arealer avverkats och arterna livs-miljöer försvunnit. Lövskog har också i många fall ersatts av barrskog. Trots att det finns stora arealer skog idag saknas tillräckliga mängder av viktiga biologiska struk-turer som multnande ved och riktigt gamla träd i de allra flesta produktionsskogar. Många skogar är dessutom dikade vilket medfört en brist på sumpskogsmiljöer med lång kontinuitet. Arter som är beroende av strukturer som finns i tillräckliga mängder först när sko-garna blivit riktigt gamla (ofta flera generationer) har därför missgynnats kraftigt. För


23

många av de skogslevande arterna handlar det alltså inte bara om arealen skog utan kanske än mer om de biologiska kvalitéerna och förutsättningarna i skogen. Många skogslevande arter misstänks dessutom ha en dålig spridningsförmåga och kan därför ha svårt att hitta till nya lämpliga områden när skogsmiljön förändras. Detta blir sär-skilt problematiskt när det är glest och långt mellan de fina skogsbestånden. Flera av våra sällsynta arter finns därför bara kvar i skogar eller andra trädbärande marker med lång trädkontinuitet. Ett fåtal generalister har sannolikt ökat under tiden som de mer specialiserade arterna har minskat. Även om vissa vanliga arter ökar i antal, för-svinner alltså de mer specialiserade arterna helt och mångfalden minskar därmed. I dag är 1593 arter som förekommer i skogsmiljöer rödlistade i Sverige (Gärdenfors 2010). En stor andel av dessa är starkt specialiserade insekter och kryptogamer. För många av arterna är det svårt att göra några konkreta åtgärder som snabbt påverkar dem positivt. Det gäller exempelvis insekter som lever i trädhåligheter med mulm (trämjöl) och lavar som bara växer på barken av riktigt gamla träd. Detta är substrat som tar lång tid på sig för att bildas. Det pågår i dag dock småskaliga försök där man försöker skapa och efterlikna dessa substrat. Denna inventering visar att det fortfarande finns flera känsliga och mycket krävande arter kvar i skogarna runt Tyringe. Många av arterna verkar vara knutna till de äldre bokskogarna även om en del andra miljöer också är värdefulla. För dessa arter finns dock en del saker som går att göra för att även på lite kortare sikt gynna åtminstone några av skogens tillbakaträngda arter:

1. All multnande ved som bildas naturligt i skogarna lämnas kvar. Detta är ofta bara en spillra av de mängder som bildas i naturskogar men alla tillskott är viktiga.

2. Genom att skapa högstubbar av medelgamla träd (50-100 år) tillförs viktigt utvecklingssubstrat för många vedlevande insekter. Dessa åtgärder görs med fördel i och i anslutning till gamla skogsbestånd där det finns ont om mult-nande ved. Den kapade toppen bör också lämnas eftersom det till viss del gynnar andra arter än de som utnyttjar högstubben. Högstubbar bör inte skapas av riktigt gamla träd då de redan kan vara hemvist för sällsynta eller hotade arter. Åtgärderna bör göras både i solexponerat och beskuggat läge för att gynna olika arter. Högstubbar bör skapas så att det kontinuerligt finns minst 6 högstubbar/ha (naturliga+skapade).

3. Lämna kvar evighetsträd! Även i produktionsskogar är det mycket värdefullt att låta några träd bli så kallade evighetsträd. Det innebär att de lämnas kvar för att dö och brytas ner på naturlig väg. Evighetsträden kan med fördel både lämnas som solitärer och i små grupper. Minst 10 träd per/ha, helst fler, bör lämnas. Träden blir värdefulla för bland annat insekter, kryptogamer och fåg-lar.

4. Skada träd! Denna något provocerande uppmaning innebär att stammen på levande medelgamla träd skadas kraftigt med exempelvis motorsåg. Träden kommer då sannolikt att angripas av svampar och resultatet blir ett mellan-ting av högstubbar och evighetsträd. Skadade träd är biologiskt mycket värde-fulla då de står kvar under ganska lång tid samtidigt som det förekommer både levande och döda delar av trädet vilket gynnar olika arter.

5. Målet för de mest värdefulla bestånden och gärna även angränsande bestånd är att de ska utvecklas genom naturlig skogsdynamik där skogen, med vissa undantag, får sköta sig själv. Det är dock viktigt att hålla stigar lättframkom-liga och säkra och andra anordningar lättillgängliga. Granuppslag bör hållas efter om det konkurrerar med äldre lövträd. Det är mycket viktigt att en


24

eventuell återgång till en mer ”naturlig” skog sker succesivt eftersom många arter sannolikt anpassat sig till dagens ljusförhållanden. Ett kraftigt lövupp-slag kan bli ett problem i ljusöppna miljöer om det beskuggar äldre lövträd-stammar eller multnande ved med ovanliga arter. Gallring av sly liksom andra mindre åtgärder kan därför bli aktuella.

Referenser Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige. – ArtDatabanken, SLU, Upp-

sala. Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer.

Skogsstyrelsens förlag. Jönköping.


25

Bilaga 1: Biotopkartering – metodik Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skydds-värda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med na-turvärden inom ett aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för kommunal och regional planering, tillståndsärenden m.m. Biotopkartering kan göras översiktlig över större områden, t ex en hel kommun eller mer fördjupat och nog-grant inom mindre och begränsade områden. Metoden är utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, Länsstyrelsens och Skogs-styrelsens inventeringar t ex ängs- och hagmarksinventering och nyckelbiotopinven-tering och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in.

Inventering Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper värderas enligt en 3-gradig skala (se bilaga 2). Avgränsning av varje område görs med utgångspunkt från ekologiskt funktionella gränser.

Vid inventeringen eftersöks särskilt signalarter, rödlistade arter samt allmänna bio-topstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop. Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda rödlistade arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att inventering utförs under vegetationssäsong april–oktober. Inventering kan i de flesta fall även utföras andra tider men bedömningarna blir något mer osäkra.

I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt från vad som kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej så-vida inte särskild överenskommelse träffats kring detta.

Signalarter och rödlistade arter Med signalarter menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträf-fas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekom-mer. Med rödlistade arter avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa risk att försvinna från Sverige. Sveriges officiella lista över rödlistade arter har fastställts av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i olika kategorier utifrån utdö-endrisk.

Hotkategorier: RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR – Akut hotad (Critically Endangered) EN – Starkt hotad (Endangerd) VU – Sårbar (Vulnerable)


26

NT – Nära hotad (Near Threatened) DD – Kunskapsbrist (Data Deficient)

Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC – Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående kategorier samt NE – Ej bedömd (Not Evaluated).

Resultat Biotopkarteringen presenteras med kartor där områden med naturvärden redovisas. I text ges en kort beskrivning till varje område. Beskrivningen innehåller en textsam-manfattning av varje områdes värde, känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt intressanta arter samt områdets naturvärde enligt en 3-gradig skala.


27

Bilaga 2: Naturvärdesbe-dömning - metodik Här presenteras Naturcentrums metod för att klassificera miljöer med utgångspunkt från deras biologiska och ekologiska värden – ”naturvärdesbedömning”. Det är na-turligtvis ingen exakt vetenskap utan baserar sig på värdering av artinnehåll, struk-turer och objektets ålder m.m. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra, men med den nationella skalan som utgångspunkt. Vid naturvärdesbedömningen värderas biotoper i olika klasser. Höga klassningar be-tyder att naturvärdet kan vara av nationell dignitet. En viss naturvärdesklass innebär inte automatiskt ett visst skydd. För att ett område skall vara skyddat krävs särskilda beslut eller förordnanden. Vissa områden med naturvärden är skyddade enligt lag, t ex naturreservat eller biotopskydd, men huvuddelen saknar formellt skydd. Däremot är det brukligt att man så långt som möjligt tar hänsyn till områden med naturvärden vid såväl samhällsplanering som vid skogs- och jordbruk.

Naturvärdesbedömningen gäller för de förhållanden och med den kunskap som är känd vid inventeringstillfället. Ny kunskap eller ändrade förhållande kan innebära att ett områdes värde eller avgränsning ändras. Ett område som bara konstaterats ha ”naturvärden” (skall läsas att objektet har minst ”naturvärden”) kan ha höga natur-värden eller unika naturvärden. Det kan bero på hur väl undersökt det är, om inven-tering genomförts vid lämplig tidpunkt osv.

Vid värderingen utgår man från områdenas biologiska värden. Det biologiska värdet bedöms i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller artgrupper som noterats eller sedan tidigare är kända, men även med utgångspunkt från förekomst av viktiga ekologiska strukturer (vilket kan vara viktiga förutsättningar för krävande arter). I de fall geologiska värden ingår i bedömningen anges detta särskilt. Betydelse för frilufts-liv ingår inte i ”naturvärdesbedömningen” men kan anges som en tilläggsinformat-ion.

Objekt med naturvärden Det enskilda området har betydelse för naturvård på lokal nivå, för spridning av arter och för landskapets variation.

Objekt med höga naturvärden

Det enskilda området har stor betydelse på regional nivå. Området har dokumenterad före-komst av viktiga strukturer och/eller arter eller viktig ekologisk funktion. Förutsättningar för rödlistade arter. Viktiga spridningscentra och värdekärnor. Svåra områden att återskapa.

Objekt med unika naturvärden

Det enskilda området har mycket stor betydelse på regional och nationell nivå. Det finns få motsvarigheter i regionen och landet. Mycket god förekomst (många olika arter eller stora po-pulationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Dessa områ-den är oftast mycket svåra att återskapa.


28

Naturvärden Områden med ”naturvärde” avser miljöer som har större betydelse för djur och väx-ter än vårt vanliga produktionslandskap (åkrar, brukade skogar och tätorter). Det kan t ex handla om ett vattendrag, en våtmark, ett öppet dike, en åkerholme, ett äldre el-ler ovanligt skogsbestånd, en stenmur eller ett gammalt träd. Dessa områden har be-tydelse för variationen i landskapet och det är viktigt för biologisk mångfald att denna typ av områden ej blir färre utan snarare tvärtom.

Ett område som konstaterats ha ”naturvärden” kan också ha höga naturvärden eller till och med unika. Det kan bero på vilken kunskap man hunnit skaffa sig, hur väl undersökt området är, om inventeringen genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid en översiktlig inventering kan en van fältinventerare relativt snabbt identifiera de flesta miljöer med naturvärden. Genom fördjupade inventeringar av arter och struk-turer kan man konstatera vilka områden som dessutom hyser höga eller kanske till och med unika naturvärden.

Höga naturvärden Om man kan konstatera att området hyser livskraftiga bestånd av så kallade signalar-ter (arter med särskilda miljökrav) eller innehåller viktiga ekologiska strukturer har området höga naturvärden. Gemensamt för områden med höga naturvärden är att de har värden som är svåra eller omöjliga att få tillbaka om de försvinner. Sådana miljöer har till viss del omfattats av naturtypsvisa inventeringar som ordnas i Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets regi, men långt ifrån alla områden är kända.

Exempel på områden med höga naturvärden är t ex naturliga ängs- och betesmarker, nyckelbiotoper i skogen, opåverkade våtmarker, naturskogar m.m. Hit hör också livsmiljöer enligt EU:s habitatdirektiv med gynnsam bevarandestatus.

Områden med höga naturvärden bör betraktas som ”Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt enligt miljöbalken 3 kap 6§”. Stöd för en sådan tolkning finns bl a i förarbetena till naturresurslagen. Sådana områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

En förutsättning för att de nationella miljömålen skall uppfyllas är att områden med höga naturvärden bevaras och sköts på ett sätt så deras värden består.

Unika naturvärden De allra mest värdefulla områdena kallar vi områden med unika naturvärden. Till denna grupp hänför vi bl a livsmiljöer med livskraftiga bestånd av hotade eller rödlis-tade arter. Det kan också vara miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt stor ekologisk betydelse t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser eller växtmiljöer. Det kan vara viktiga kärnområden inom en större miljö med höga naturvärden. Det kan också vara en större miljö med få motsvarigheter i regionen.


29

Naturvärdesbedömningen som visas i värdepyramiden ovan (Naturcentrum AB 2006) bygger på erfarenhet och allmänna, vedertagna naturvårdsprinciper. Figuren är bredast vid basen och smalast vid toppen. Detta belyser att de miljöer som återfinns längst upp i pyramiden är sällsyntare än sådana som finns längre ner i pyramiden.

30

Documents

INVENTERING NATURVÄRDES BEDÖMNING OCH SKYDDSVÄRDA … · 7. (19, 22) Alkärr Klass 2 Höga naturvärden Vackra och värdefulla alkärr med alar på socklar och relativt god tillgång