11

Strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige

Internet of Things

för smarta samhällen

HUR

LÖSE

R VI

SAM

HÄLL

SUTM

ANIN

GAR

MED

NY

TEKN

IK?

22

Denna skrift handlar om hur vi kan använda oss av Sakernas internet (internet of things – IoT) för att lösa samhällsutmaningar, vad IoT Sverige gör för att stödja detta och vad IoT Sverige är.

Den första delen berättar om det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige, en statlig satsning för att Sverige ska bli bättre på att använda IoT. Den andra delen handlar om vad IoT är. Den avslutande delen beskriver innovations projekt som IoT Sverige fi nansierat och hur IoT kan användas för innovativ samhällsutveckling.

Foto

: Mat

s Tho

rbur

n

3

IoT för ett bättre SverigeSakernas internetSakernas internet är när saker pratar med oss och med varandra över internet. När vi talar om sakernas internet använder vi vanligtvis termen IoT som är en förkortning på det engel-ska begreppet Internet of Things. Förkortningen IoT är så vanlig och inarbetad även i svenska medier att vi bestämt oss för att här genomgående använda termen IoT. Detta trots att SI (Sakernas Internet) eller SIN (Sakernas InterNet) kanske hade varit mer språkligt korrekt för oss som pratar svenska.

Uppkopplade sakerAtt prylar är uppkopplade är inget nytt. Datorer, maskiner och lastbilar är uppkopplade mot internet sedan länge. Det som har hänt de senaste åren är att tekniken blivit allt billigare – både sensorerna som kan läsa av sin omgivning, datorkraften som kan reagera på det som sensorn levererar och nätverken som kopplar upp enheterna. Sensorerna har också blivit allt mindre. Exempelvis kan man köpa uppkopplade lampor eller den lilla datorn Raspberry Pi Zero med både wlan och bluetooth för någon hundra lapp. Detta gör att vi idag kan få mycket bättre information om vad som faktiskt händer runt omkring oss – till exempel vilken luft-kvalitet som omger oss eller hur trafi kfl öden ser ut. Tidigare gjordes dyra manuella mätning-ar på några få ställen, nu kan man göra automatiska billiga mätningar på fl era olika ställen. Man skulle kunna säga att vi går från att gissa till att faktiskt se och förstå vår omvärld.

Fler prylar än människor använder internetTillgången till internet och de allt mer tillgängliga sensorerna gör att antalet uppkopplade prylar ökar kraftigt. Analysföretaget Gartner har exempelvis förutspått att det år 20201 kommer att fi nnas minst 20 miljarder uppkopplade prylar. De nya möjligheterna som den ökande digitaliseringen i kombination med ny uppkopplad teknik kan erbjuda oss innebär att vi kommer att förändra vårt sätta att leva.

1. Gartner Says 8.4 Billion Connected ”Things” Will Be in Use in 2017, Up 31 Percent From 2016, Egham, U.K., Press release, 7 Februari, 2017.

4

5

IoT-Barometern: IoT viktigt men kunskap saknasI februari 2017 publicerades IoT-Barometern 20172 som är resultatet av en undersökning där 651 beslutsfattare inom teknik-, fastighet-, energi- och industriföretag inom svenskt närings-liv fi ck svara på frågor om IoT och den egna organisationen. Slutsatsen blev att i stort sett alla som svarade på undersökningen bedömde IoT som viktigt för deras företag eller bransch och att Sverige bedöms ha god kunskap, innovationskraft och infrastruktur för att lyckas med IoT. Samtidigt var bristande kunskap och kompetens den största orsaken till att organi-sationer inte lyckas med IoT-projekt och över hälften av organisationerna vet inte hur de ska gå tillväga för att implementera IoT- lösningar.

Helt klart är att det fi nns stor potential i att använda IoT för företag men också för off entlig sektor. Det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige är en statlig satsning som försöker stimulera till att IoT ska kunna bidra till att lösa de utmaningar som off entlig sektor står inför. Det kan handla om de ökande krav som fi nns inom sjukvården när vi blir allt fl er som ska ha vård, hur vi ska göra för att minska våra utsläpp av miljöfarliga ämnen eller hur vi ska hantera den ökade mängden trafi k som urbaniseringen innebär. Visst borde IoT kunna vara en bidragande komponent i lösningarna på dessa utmaningar?

Fyra projekt för ett bättre samhälleIoT Sverige fi nansierar fyra olika innovationsprojekt runt om i Sverige som fokuserar på vik-tiga samhällsutmaningar såsom sjukvård, hemtjänst, stadsutveckling och miljöförorening-ar. När projekten börjar leverera intressanta resultat vill vi att de ska kunna återanvändas av andra. Detta är inte så enkelt som det kan låta, utan är i sig en utmaning där både lagen om off entlig upphandling och kraven på att anpassa lösningar till nya omgivningar och organi-sationer måste hanteras.

IoT Sverige stödjer samhällsnyttig IoT som kan användas av många överallt, som syns och som skapar tillväxt – IoT för ett bättre Sverige.

2 IoT-Barometern är en undersökning beställd av Telenor Connexion, genomförd av Brand Arena, 2017. Finns att ladda hem på: http://www.telenorconnexion.se/resources-archive/iot-barometer

6

Ett strategiskt innovationsprogramIoT Sverige är ett strategiskt innovationsprogram3. Strategiska innovationsprogram är en gemensam satsning från Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Varje program utgår från en så kallad strategisk innovationsagenda formulerad för ett strategiskt innovations-område – en satsning där ledande aktörer från näringsliv, akademi och off entlig sektor själva pekar ut ett område där de ser behov av en svensk kraftsamling och gemensamma insatser. Agendan och beskrivningen av området tas fram genom att intressenterna träff as och skapar en gemensam bild, beskriver varför det är viktigt för Sverige och vad som behöver göras för att Sverige ska kunna utvecklas genom insatsen. Vinnova, som är Sveriges inno-vationsmyndighet, beskriver själva agendorna så här: ”Syftet med satsningen på strategiska innovationsagendor är att aktörer inom ett område gemensamt formulerar vision och mål och defi nierar behov och strategier för utveckling av ett innovationsområde. Utgångspunk-ten för agendorna är att möta viktiga samhällsutmaningar och att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft inom området.”

Totalt har Vinnova beviljat stöd till 136 projekt som har arbetat för att ta fram strategisk innovationsagendor. Agendorna täcker ett stort antal områden och den som är intresserade kan hitta agendorna via Vinnovas hemsida4.

17 strategiska innovationsprogramVissa områden har sedan en lång tid haft en tydlig grupp med intressenter, exempelvis svensk metallindustri eller svensk gruvindustri. Andra områden har varit tvungna att grup-pera sig mer eller mindre från början, eftersom det funnits mycket aktiviteter men saknats organisation som kunnat representera området – exempelvis områdena big data, grafen eller IoT. Med ursprung i de olika agendorna har ett antal ansökningar tagits fram om fi nansie-ring för ett strategiskt innovationsprogram kopplat till det strategiska innovationsområdet. Av dessa ansökningar har 17 beviljats och blivit till strategiska innovationsprogram.

Varje strategiskt innovationsprogram har en årsbudget tilldelad hos sin fi nansiär som motsvarar 30 till 35 MSEK. Dessa pengar går till olika innovationsprojekt där deltagarna i projekten lägger in lika mycket pengar som fi nansiärerna. Totalt pågår alltså projekt med en årsbudget på 60 till 70 MSEK inom varje innovationsprogram. Det innebär att drygt en miljard kronor ingår i den totala satsningen på strategiska innovationsprogram. Framförallt går dessa pengar till olika innovationsprojekt där företag, universitet, forskningsinstitut och off entlig sektor samarbetar för att ta fram lösningar på olika problem.

3 De strategiska innovationsprogrammen fi nns beskrivna på Vinnovas hemsida.

4 Satsning på strategiska innovationsagendor har resulterat i ett antal färdiga agendor som fi nns beskrivna på Vinnovas hemsida http://www.vinnova.se/agendor

77

Foto

: Mat

s Tho

rbur

n

8

IoT Sveriges organisationIoT Sverige består av medlemmar (parter), en styrelse och ett programkontor. Part-fö rsamlingen utgö rs av de organisationer som ä r medlemmar i IoT Sverige och styrelsen vä ljs bland representanter frå n de organisationer som ingå r i partfö rsamlingen. Programmet har en programchef och ett programkontor som skö ter programmets drift. Programkontoret är inrättat vid institutionen fö r informationsteknologi vid Uppsala universitet. Utvecklingen av programmet och fi nansiella rekommendationer fattas av styrelsen. Styrelsen tillsä tts av parterna vid den å rliga partstä mman. Finansiella beslut fattas av Vinnova.

IoT Sverige – samhällsnyttig IoT När det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige ursprungligen startades våren 2014 fanns ett fokus på den potential till förbättringar och eff ektivisering som fi nns i att använda IoT. Det konstateras att förbättringar och eff ektivisering borde kunna uppnås både inom of-fentlig sektor och inom i stort sett alla industribranscher. Någon analys av om det fanns nå-got område som var bättre att satsa på än något annat genomfördes inte. Detta gjorde att de första utlysningarna inom programmet blev väldigt breda utan fokus på en specifi k bransch. I den första utlysningen (hösten 2014) fanns ett visst fokus på studier av säkerhet, robusthet och kommunikation och infrastruktur, områden som bedömdes vara viktiga för många olika branscher. I den andra utlysningen (våren 2015) efterfrågades innovationsprojekt som kunde leverera resultat som gick att använda, krav sattes på att resultaten skulle kunna testas och demonstreras i testmiljöer eller i riktig verksamhet.

Styrelsen för IoT Sverige konstaterade att projektportföljen som byggts upp via dessa första utlysningar var spretig och saknade fokus. En fråga som allt oftare dök upp var också hur IoT Sveriges satsningar skulle kunna göra skillnad. Skulle inte de projekt som fi nansie-rats hittills kunna fi nansieras i något annat program? Skulle det inte gå att få större eff ekt av programmets insatser om programmet tydligare fokuserade på något?

Dessa frågor ledde fram till att styrelsen beslutade sig för att starta ett strategiskt projekt med mål att öka tydligheten och träff säkerheten i de projekt som fi nansierades av programmet. Resultatet av projektet blev väldigt tydligt: programmet borde fokusera på projekt som utgår från de behov som off entlig sektor har. Projekten ska genomföras av off ent-liga organisationer i samverkan med företag, lärosäten och forskningsinstitut. Resultaten ska bidra både till samhällsnytta och stärkt konkurrenskraft för deltagande företag. Inrikt-ningen beskrevs som samhällsnyttig IoT. Man har identifi erat både stora nyttopotentialer – i kombination med behov av stärkt beställarkompetens – piloter som påvisar konkret nytta och ökat tempo i utvecklingshastigheten.

9

IoT och smarta saker Vad är IoT?IoT är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushålls-apparater, kläder och andra saker samt varelser (inklusive människor), förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommuni-cera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster.

IoT är en viktig del av digitaliseringen av vårt samhälle och vår ekonomi där både saker och människor är ihopkopplade och kan kommunicera och rapportera om sin status och om-givning. IoT kan också gynna den svenska ekonomin och spela en viktig roll i att lösa fl era av de stora samhällsutmaningar som den ökade urbaniseringen medför.

SensorerEn sensor är en apparat som på något sätt läser av den fysiska omvärlden och omvandlar den informationen till en signal. Denna signal omvandlas sedan till information läsbart för en människa, eller skickas vidare via ett nätverk till ett datorsystem för lagring. Det enklaste sättet att beskriva en sensor är att betrakta människans fem sinnen som sensorer. Med hjälp av känseln, synen, hörseln, lukten och smaken kan vi läsa av vår omvärld och i våra hjärnor omvandlas denna information till en uppfattning om vår omgivning.

Sensorer gör inte mätningar hela tiden. Beroende på syfte vill man att sensorer gör mät-ningar olika ofta. Hur ofta en sensor kan göra en mätning kallas tidsupplösning. En sensor med tidsupplösningen 60 sekunder kan som snabbast göra en mätning per minut. Vill man mäta luftkvaliteten i ett klassrum kan det räcka med att man har en sensor som mäter kol-dioxidhalten i luften en gång i minuten. Vill man istället ha en rörelsedetektor kopplad till lampan i badrummet vill man ha en högre tidsupplösning så att man inte behöver stå och vänta i ett kolsvart badrum innan sensor gör en mätning och skickar signalen till lampan att den ska tändas. Det går också att tänka sig att en människan är en sensor, något oberäknelig, men med en enastående förmåga att fånga in information som sedan kan delas på internet.

10

Sensorer i vardagenDet fi nns många olika sorters sensorer och i vårt dagliga liv kommer vi i kontakt med sensorer hela tiden. I en iPhone 8 fi nns bland annat följande sensorer5:

• Fingeravtrycksläsaren Touch ID• Barometer• Gyro med tre axlar• Accelerometer

• Avståndssensor• Sensor för omgivande ljus• Två stycken kameror• Mikrofon

Användningsområdena för sensorer är många; det fi nns bland annat sensorer som kan mäta temperatur, luftkvalitet, rörelser, vattenkvalitet och hjärtfrekvens.

För att kunna dra nytta av sensorernas resultat måste de placeras på relevanta ställen. Ett populärt sätt att sprida ut sensorer är att använda sig av många samarbetspartners, så kallad crowdsourcing. Crowdsourcing innebär helt enkelt att man tar hjälp från många parter – vanligtvis en grupp människor – för att lösa problem. Den populära trafi k och navigationsappen Waze6 är ett exempel på hur människor ute i trafi ken kan dela trafi k- och väginformation i realtid. Ett annat exempel på crowdsourcing (som inte innefattar män-niskor) kan man hitta i London i projektet Pigeon Air Patrol. I projektet använde man sig av duvor för att få information om luftkvalitén i olika delar av staden. Genom att sätta på duvor-na små ryggsäckar med sensorer kunde man läsa av luftkvaliteten via projektets twitter eller hemsida7 på olika platser i staden där duvorna befann sig.

5 Enligt Apples specifi kation för iphone 8: https://www.apple.com/iphone-8/specs/

6 Mer information om Waze fi nns här: https://www.waze.com

7 Mer information om Pigeon Air Patrol fi nns här: http://www.pigeonairpatrol.com/

10

Foto

: Sen

seAi

r

1111

En av fl ygarna i Pigeon Air Patrol.

Foto: Plume labs.

12

NätverkFör att skicka information från en sensor till en människa eller till andra enheter krävs det ett nätverk. Ett nätverk består av olika enheter som är sammankopplade och kan kommu-nicera med varandra. Det fi nns många olika typer av nätverk och man gör valet utifrån hur mycket information man vill skicka mellan enheterna. När det gäller IoT vill man dessutom ha ett trådlöst nätverk där enheterna kan kommunicera genom luften istället för genom kablar. I en lägenhet räcker det ofta med en WiFi- eller bluetooth-uppkoppling för att man i liten skala ska kunna föra över information mellan enheter tillfredsställande. För att skicka information längre utan att behöva sätta upp nätverket själv kan telefonnätet (4G) vara ett alternativ. Vad gäller nätverk är det ofta en balansfråga där tre olika faktorer har betydelse:• Priset – vad det kostar att installera och använda nätverket,• Täckning – hur stort geografi skt område nätverket täcker, • Hastighet – hur mycket information som kan skickas över nätverket under en begränsad tid.

Low PowerWAN

IEEE802.15.4

Bluetooth

WiFi

2G/3G/4G

Kostnad / komplexitet / energiförbrukning

Räck

vidd

I fi guren ser man hur fem olika typer av trådlösa nätverk positionerar sig mot varandra gällande räckvidd och kostnad/komplexitet/energiförbrukning. Varje nätverkstyp har sina för- och nackdelar. Underlag: Elsys.

13

D ata och datalagringData blir en en allt viktigare resurs i ett uppkopplat samhälle. Med data menar man digital information som kan förekomma i olika former. Olika sensorer producerar data i olika former med olika hastigheter och kvalitéer. Men det är inte enbart sensorer som skapar data. Sociala medier producerar exempelvis stora mängder data genom att användare lägger ut material i form av text, bild, ljud och video.

Det fi nns tillfällen då man vill spara sensordata för att kunna analysera den i syfte att få en tydligare och bättre uppfattning om sin omvärld. En sensor är ofta uppkopplad under lång tid och vissa sensorer kan göra mätningar fl era gånger per minut. Detta resulterar i en stor mängd data som måste lagras någonstans, i någon form av databas. En databas är ett verktyg för att organisera och spara data så att man på ett enkelt och snabbt sätt sedan ska kunna hämta den information man önskar. Antingen skickar sensorn data direkt till data-basen via nätverket, eller så lagras datan i sensorn. Om data lagras i sensorn måste man med jämna mellanrum föra över data från sensorn till databasen.

Något som blivit mycket populärt på senare år är molntjänster. En molntjänst är en IT-tjänst som istället för att skötas på den egna datorn sköts på internet. Exempelvis har det blivit populärt att lagra data i ”molnet” eftersom det är både billigt och lätt att komma åt bara man har en internetuppkoppling. Dessutom försvinner risken att ens data går för-lorad om man enbart sparat sin data på sin egna hårddisk och hårddisken skulle gå sönder. Molntjänster begränsas dock inte till lagring. Idag fi nns det många andra tjänster där man exempelvis kan köpa tid på processorer i molnet för att göra tunga databeräkningar när ens egna datorer inte räcker till.

Ö ppna dataÖppna data handlar om att tillgängliggöra data för alla. Många, speciellt off entliga, organisa-tioner är villiga att dela med sig av sin data för att den ska kunna utnyttjas av andra.

Genom att låta personer utanför den egna organisationen få tillgång till öppen infor-mation ges möjlighet till nya idéer för utveckling av befi ntliga eller helt nya produkter och tjänster. Öppna data kan också användas vid till exempel kalibrering och test av matematiska modeller som har till syfte att simulera verkliga problem.

Öppna data innebär att vem som helst fritt får använda, återanvända och distribuera datan och att motprestationen som mest är att källan anges eller att det fi nns ett krav på att dela data på samma sätt. På uppdrag av den svenska regeringen har Vinnova tagit fram

14

webbportalen öppnadata.se8 för förmedling av öppna data. Målet är att portalen ska ge stöd för att data ska kunna vidareutnyttjas.

Ett annat exempel som både leder till att mer myndighetsdata blir öppen och att denna data används är HackForSweden (H4S). H4S är en tävling där deltagande studenter, utveck-lare, innovatörer och entreprenörer får 24 timmar på sig att ta fram de bästa lösningarna på hur man kan använda öppen data från olika myndigheter. Utmaningarna för deltagarna handlade 2017 om samhällsbyggnad, miljöinformation samt turism och friluftsliv.

DataanalysGenom att analysera data kan man utvinna olika sorts information, men också finna mönster, trender och samband man inte var medveten om tidigare. Det finns en mängd olika tekniker som man kan använda sig av när man analyserar data - allt från manuella analyser till datadrivna analyser där datorn själv kan lära sig att hitta och känna igen olika mönster från olika typer av data.

För att göra denna typ av analyser använder man sig av algoritmer. En algoritm är en detaljerad steg-för-steg instruktion över hur man ska lösa ett problem utifrån olika villkor. Algoritmer blir en allt viktigare del i vårt samhälle eftersom det fattas allt fler beslut baserade på algoritmer.9 Ett samlingsnamn för algoritmer som gör att datorer får ett intelligent beteende är artificiell intelligens. Inom området artificiell intelligens använder man sig ofta av maski-ninlärning som i sin tur är en uppsättning tekniker som används för att skapa algoritmer som kan lära sig av data och sedan förutsäga saker.

Det finns en mängd olika tekniker inom maskininlärning och de fungerar olika bra på olika typer av data. Den mest trendiga maskininlärningstekniken just nu är deep learn-ing. Inom deep learning använder sig algoritmerna av så kallade neurala nät som försöker efterlikna funktioner hos en biologisk hjärna. Deep learning har på senare år gett revolutio-nerande resultat inom bland annat rösttolkning, språkbehandling och bildanalys. Det är tack vare deep learning som Apples Siri eller Amazons Alexa förstår vad du säger och sedan kan ge dig ett (ibland) tillfredsställande svar. Det är även med hjälp av deep learning som man kan identifiera var i din nytagna bild det finns ansikten så att du lättare kan tagga dina vänner innan du lägger ut bilden. I framtiden kommer man även kunna kommunicera med människor som inte kan samma språk genom att använda deep learning till att översätta det någon säger i realtid.10

8 Finns på sidan http://oppnadata.se

9 J. Haider, O. Sundin, Algoritmer i samhället. Stockholm: Kansliet för strategi- och samtidsfrågor, Regeringskansliet. 2016.

10 D. Coldewey Google unleashes deep learning tech on language with Neural Machine Translation TechCrunch, September 2016.

15

S äkerhetSäkerhet runt hantering och användning av data blir allt viktigare när allt fl er saker i vårt samhälle kopplas upp. Digitalisering och molntjänster bidrar till att sudda ut landsgrän-serna. Eftersom vi använder oss av globala system där data kan lagras och bearbetas globalt behöver man ha förståelse för vilka lagar och regler som gäller i olika delar av världen.

Alla saker som kopplas upp på internet utgör en potentiell fara eftersom de kan bli utsatta för angrepp. Ett exempel på en hackerattack som utfördes med hjälp av uppkopplade saker är den så kallade Dyn-attacken som inträff ade 21 oktober 2016. Dyn attacken bestod av ett fl ertal denial of service-attacker (DDOS-attacker) som var riktade mot den amerikanska DNS11-leverantören Dyn. Attacken gjorde så att ett fl ertal webbsidor och tjänster inte blev nåbara för europeiska och nordamerikanska användare. I Sverige drabbades bland annat webbsidor med viktig samhällsinformation som regeringens webbplats och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSBs) webbplats. Attacken mot Dyn gjordes möjlig av Mirai-viruset, som infekterar dåligt skyddade uppkopplade saker. Viruset letar rätt på upp-kopplade saker med svaga lösenord, något som tyvärr inte är ovanligt.

Säkerhet för uppkopplade saker är ett komplext område. Det fi nns fl era olika standarder för säkerhet. I bästa fall har en bransch en gemensam standard men det vanligaste är att det fi nns fl era konkurrerande standarder som inte fungerar tillsammans. De olika standarderna skapar inlåsningseff ekter och gör att de uppkopplade sakerna får svårt att kommunicera med varandra.

11 Domain name system (DNS) ser till att en Internetdomän associeras till en IP-adress.

Foto

: Mat

s Tho

rbur

n

16

Personlig integritetPersonlig integritet är ett begrepp som man vanligtvis använder för att referera till indivi-dens värde och värdighet. Personlig integritet betyder olika saker i olika kulturer, för olika personer och i olika sammanhang. Den personliga integriteten skyddas från ett juridiskt perspektiv med olika regler och lagar.

Inom EU är målet att det ska vara lätt att röra sig och handla mellan medlemsländerna. Det är därför av vikt att även lagar, regler och teknik samordnas så att digital kommunika-tion och informationsutbyte mellan medlemsländerna fungerar smidigt.

Inom EU har man antagit en ny dataskyddsförordning, GDPR, som ska ersätta EU:s nuvarande dataskyddsdirektiv och då även den svenska personuppgiftslagen (PUL).12 Den nya dataskyddsförordningen lägger större vikt vid den personliga integriteten än tidigare och handlar bland annat om hur företag och myndigheter får använda sig av uppgifter om privatpersoner. Målet är att privatpersoner ska få bättre kontroll på uppgifter som lagras och dessutom viss möjlighet att radera personliga uppgifter som finns på internet och i data-baser. Reglerna kommer att vara lika i hela EU. EU-parlamentet vill att företag som bryter mot dataskyddsreglerna ska straffas med höga13 böter. Även företag från andra länder utanför EU som har verksamhet inom EU (såsom Google och Facebook) ska följa dataskyddsförord-ningen.

Dataskyddsförordningen börjar gälla i samtliga EU-länder i maj 2018.

Etik och algoritmerEtik är viktigare än någonsin i ett samhälle där allt mer styrs av algoritmer och artificiell intelligens. Etik är nära sammankopplat med moral och handlar om vad som är gott och ont samt rätt och fel. Etik är inte samma sak som juridik. Att något är rätt enligt lagen betyder inte att det är etiskt försvarbart, och olagliga saker kan i sin tur vara etiskt försvarbara. Exempelvis så är det lagligt att vara otrogen mot sin partner även om det i de flesta kulturer anses vara oetisk. På samma sätt är det i Sverige olagligt att ge dödshjälp även om det i vissa fall kan anses vara etiskt försvarbart att hjälpa någon som lider och inte vill leva att dö.

Det finns inga rätt eller fel när det gäller etiska principer. Vad man anser vara rätt och fel skiljer sig från person till person och mellan olika kulturer. När vi använder oss av allt mer teknik i våra samhällen så blir det allt viktigare att lyfta upp etik och vilka etiska regler och principer som tekniken är designad att följa. Användare av teknik har i många fall rätt

12 EU-upplysningen, Dataskydd, datalagring och integritet, publicerad 2015-09-02, uppdaterad 2016-12-22.

13 Upp till fyra procent av företagets totala globala årsomsättning.

17

att förstå hur algoritmerna fattar sina beslut, speciellt i de fall då vi förlitar oss på tekniken och våra liv beror på vilka beslut som algoritmerna fattar. Om vi tar självkörande bilar som exempel så skulle man kunna tänka sig att några (förenklade) etiska regler för självkörande bilar skulle kunna se ut så här:

1. Skada inte en människa2. Skada inte egendom3. Lyd alltid din förare4. Följ trafi kregler5. Skydda dig själv

När allt mer tekniker blir datadrivna och beslut fattas utan mänsklig inblandning blir det ännu svårare. Hur vet vi då vilka etiska regler som tekniken följer? Hur kan vi vara säkra på att den data vi använt när vi skapat våra algoritmer följer samma etiska regler som jag som användare vill att min teknik ska göra? På det amerikanska universitetet Massachusetts In-stitute of Technology (MIT) har forskare skapat ett test som heter Moral Machine. I testet ställs man för en mängd olika moraliska val som man dessutom kan designa själv. Valen går ut på att man måste välja hur en självkörande bil ska agera i svåra situationer. Några situationer man ställs inför kan vara att man måste välja om bilen ska köra på en äldre medborgare eller ett barn, eller om man vill att bilen ska rädda en hund framför att rädda en kriminell person. Syftet med testet är, förutom att få spelaren att refl ektera över de moraliska val som vi ställs inför med ny teknik, att samla in information om vilka val människor gör för att se om det går att hitta någon form av konsensus kring hur självkörande bilar och intelligenta maskiner ska agera.

U ppkopplade saker erbjuder nya aff ärsmodeller Många företag använder sig av ny teknik för att utveckla sina aff ärer. Mat som vi beställer via internet kan numera levereras ända in kylen utan vår inblandning genom att fl era företag samarbetar14 och i aff ärer som Amazon GO15 kan vi handla mat utan att behöva lägga tid på betalningar och registreringar av varor. Snabbmatskedjan Domino’s pizza är ytterligare ett exempel på ett företag som genom att använda ny teknik har gått från att bara sälja pizzor till att dessutom tillhandahålla en digital tjänst (pizza tracker16) som berättar för kunderna var i processen den beställda pizzan befi nner sig.

14 M. Billing, Nu ska Ica leverera mat direkt till ditt kylskåp, DI Digital, 19 april 2016.

15 L. Brännström, Amazon satsar på livsmedelsbutiker, Expressen, 6 februari 2017.

16 Dominos pizza tracker https://www.dominos.ca/pages/tracker/#/track/order/

18

Det allt mer uppkopplade samhället medför nya sätt att göra affärer och arbeta. För många företag innebär det att nya strategier måste utvecklas som tar hänsyn till teknikens utveckling. Detta innebär att ett flertal företag går från att vara produktbolag till att bli produkt- och tjänsteföretag eller helt flytta fokuset till att bli tjänsteföretag. För exempel på detta se IoT-guiden17, en rapport om hur olika företag använder sig av IoT.

För individen innebär det allt mer tjänstebaserade samhället att nya anställningsfor-mer och typer av egenanställningar växer fram. Fler använder sig av flexibiliteten i arbets-marknaden och istället för att sträva efter fasta tjänster så tar man tillfälliga uppdrag, så kallade ”gigs” – fenomenet kallas på engelska för ”the gig economy”. Taxi tjänsten Uber är ett sådant exempel där registrerade förare själva kan välja när, hur mycket och vart dom vill köra.

Det blir också allt vanligare att privatpersoner delar, lånar ut och hyr varor och tjänster av varandra, något som kallas delningsekonomi. Exempel på detta är Airbnb som är en platt-form som används av privatpersoner för att hyra och hyra ut privata bostäder.

De nya anställningsformerna ställer i sin tur nya typer av krav på samhället när det gäller hantering av sjukersättning, föräldrapenning och framtida pensioner.

17 http://www.iotguiden.se/

19

Samhälls-utmaningar Dagens samhälle står inför en mängd utmaningar. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer vilket ställer stora krav på att allt från transporter, vård, el- och vatten-system till andra samhällsviktiga funktioner fungerar. Moderna samhällen måste utformas för en hållbar utveckling som omfattar de tre dimensionerna miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Vill vi fortsätta att ha den höga levnadsstandard vi är vana vid så kommer vi att behöva utveckla och använda oss av teknik, som en del av samhällsutvecklingen.

I oT för innovativ samhällsutvecklingEn ökad användning av teknik och innovativa idéer är en viktigt del i samhällsutvecklingen. Smarta städer är ett begrepp som ofta nämns när man pratar om just städer som använder digitalisering och teknik för att skapa en smart och hållbar stad. Genom att använda IoT-lös-ningar i samhället kan vi lösa samhällsutmaningar. Det är målet med IoT Sveriges satsning IoT för innovativ samhällsutveckling. Med denna vill IoT Sverige att IoT ska kunna bidra bå de till att lö sa samhä llsutmaningar och till att stä rka fö retags internationella konkurrenskraft. Projekt som fi nansieras inom ramen för denna inriktning ska utgå frå n de utmaningar som off entliga organisationer stå r infö r. Projekten ska kunna bidra till att utveckla tjä nster och produkter som kan hjä lpa till att hantera dessa utmaningar.

För tillfället pågår fyra projekt som fi nansieras av Vinnova inom ramen för IoT för inno-vativ samhällsutveckling. På de kommande sidorna beskrivs projekten.

Projekt för innovativ samhällsutveckling med IoT

� S KELLEFTEÅ KOMMUN

Internet of things inom vård och omsorgBefolkningssammansättningen i Sverige förändras till att bestå av en större andel barn och äldre, med en allt mindre del i arbetsför ålder som ska ta hand om de andra grupperna. Sverige är dessutom ett land med mycket glesbygd och långa avstånd vilket bidrar till fl er utmaningar kring vård och omsorg för äldre. För att vi ska kunna upprätta hålla samma kvali-tet och trygghet för äldre krävs det nya innovationer och lösningar inom hemtjänsten.

I Skellefteå-projektet skapas nya lösningar genom att använda IoT-enheter i de äldres hem. Enheterna används för att upptäcka händelser som kan kräva tillsyn. När en sådan händelse upptäcks kan till exempel ett meddelande skickas, till en anhörig eller personal inom omsor-gen. Detta ger fl era positiva eff ekter, eftersom insatserna kan sättas in när det behövs, och inte bara schemalagt. Det sparar restid och resurser när allt står rätt till, och ger personer möjlighet att bo hemma längre.

Genom att sätta upp IoT-enheter i bostäder och koppla dem till en öppen teknikplattform, kommer projektet fi nna nya tjänster och möjligheter inom hur IoT kan användas för att för-enkla vardagen och skapa en större trygghet. IoT-enhetens sensorer skickar data till teknik-plattformen som bearbetar data från fl era olika IoT-enheter till information om aktiviteter. Vid en avvikelse från sitt vanliga mönster meddelas anhöriga och/eller kommunal vård och omsorg, i en målsättning att skapa ett tryggare boende.

Projektet ska genom fallstudier se hur olika delsystem kan kopplas ihop och tillsammans ska-pa en portfölj av tjänster som kan erbjudas de boende, allt beroende på just dennes enskilda behov. Det fi nns idag pilotlägenheter i Skellefteå och under projektet ska implementering även ske i Uppsala kommun och Kiruna kommun. Kommunerna har olika förutsättningar vil-ket ger en möjlighet att se hur lösningen fungerar i olika kontexter. Ambitionen är att det hela ska bli en del i det självklara utbudet kring eHälsa

Projekt: Internet of things inom vård och omsorg i Skellefteå (IVoS).Område: Omsorg, hälsa, boendeKontaktperson: christer.ahlund@ltu.se

� U MEÅ KOMMUN

Smarta fastighetstjänster med IoTVill du få testa olika IoT lösningar, eller kanske bara få experimentera med vad som går att göra? I Umeå skapas nu miljöer för att testa IoT lösningar för smarta fastighetstjänster. Hos Umeå Energi skapas ett öppet innovationslabb där det går att testa sina innovationer och idéer kring smarta fastigheter. Hos Umeå kommun, Umeå universitet, Landstinget och Norsjö kommun installeras sensorer för att optimera fastigheternas underhåll och användning.

Projektet i Umeå kommer att fokusera framför allt på tre områden i fastighetsförvaltning, vatten- och avloppssystem, eff ektivt underhåll och optimerad användning av lokaler. Genom att använda de off entliga aktörernas lokaler för att testa olika implementationer av IoT kan projektet bidra till en mer kostnadseff ektiv fastighetsförvaltning.

Olika exempel på hur detta ska testas är bland annat: Montering av sensorer vid Universi-tetsbibliotekets studiearbetsplatser så att studenter direkt kan se var det fi nns lediga platser, för att slippa gå runt och leta. Montering av sensorer i olika klassrum, konferenslokaler och mötesrum för att mäta närvaron i syfte att ge bättre underlag för uppföljning och planering. Sensordata ska även användas för att planera underhåll på nya sätt, bara lokaler som varit i bruk städas, istället för att göra det efter ett förutbestämt schema. Sensorer ska även monte-ras i off entliga lokaler för att visa medborgare var det pågår aktiviteter och locka besökare.

I projektet deltar även Vakin18 där tester kommer genomföras för att mäta nivåer i avlopps-brunnar. För att sprida allmän kunskap om IoT kommer projektet skapa en IoT miljö hos Umevatoriet där allmänheten kan experimentera och lära sig mer om teknikens möjligheter och begräsningar.

Projekt: Smarta fastighetstjänster med IoTOmråde: Infrastruktur Kontaktperson: katrin.jonsson@informatik.umu.se

18 Vatten och Avfallskompetens i Norr AB

� G ÖTEBORGS STAD

Luft- och vattenövervakning med IoTI dagens städer utsätts människor och känslig natur för bullernivåer och halter av förorening-ar i både luft och dagvatten som i vissa fall ligger över satta gränsvärden. I samband med till exempel större byggnationer kan störningar uppstå. Göteborgs Stad, tillsammans med partners från akademi och privata sektorn, tar nu fram en kommunikationsplattform (IoT) dit sensorer kopplas för att kunna hålla bättre koll på dessa föroreningar och informera allmän-heten.

Data som samlas in från olika källor och aktörer bearbetas och visualiseras för planering och uppföljning av åtgärder. Det kommer också att göras tillgängligt för medborgarna som öppen geodata. Genom exempelvis plattformen Miljöväder.se kommer medborgarna att kunna följa i realtid hur det ser ut med föroreningar i luften och även i vattnet. Det ger medborgare i staden en möjlighet att undvika platser med höga föroreningar och planera sina rörelser efter det. Det öppnar även för att människor aktivt kan välja bort områden med höga nivåer av buller. Det kan i det långa loppet ge friskare medborgare. 

Miljöövervakning har de sista åren blivit en stor fråga i många av världens städer och intresset för hur luft och vattenkvaliteten har ökat. Intresset fi nns både hos medborgare och medier, vilket ställer krav på städerna att kunna presentera aktuella och korrekta data kring dessa frågor i realtid.

De närmsta åren kommer det att genomföras fl era stora infrastrukturprojekt i Göteborg. Det största av dem är bygget av Västlänken och det kommer påverka i stort sett hela staden. Västlänken är en tågtunnel för att öka kapaciteten för tågtrafi ken genom Göteborg. Under dessa olika byggnationer kommer systemet av sensorer att testas i skarpt läge. Sensorer-na kommer snabbt kunna uppfatta om det skulle bli något läckage ut i vattnet och slå larm snabbare än nuvarande system.

Projekt: LoV-IoT, Luft- och vattenövervakning med IoTOmråde: MiljöKontaktperson: fredrik.hallgren@ivl.se

� L UNDS KOMMUN OCH MALMÖ STAD

Smarta off entliga miljöerI Lund och Malmö är fokus Smarta off entliga miljöer. Båda städerna vill jobba för att öka medborgarnas delaktighet och insyn och på så sätt skapa bättre off entliga miljöer. Projek-tet har som mål att hitta nyttor inom kommunala verksamheter och off entliga miljöer samt implementera innovativa lösningar på utmaningarna. Genom en öppen IoT testbädd främjar projektet att många olika företag och entreprenörer ska kunna experimentera och testa olika former av IoT-lösningar. Ambitionen är att få fram fl er innovativa lösningar på de utmaningar som fi nns inom de off entliga miljöerna.

Genom att man i projektet försöker hitta olika sätt som gör att aktörer kan återanvända och dela information med varandra fi nns det en ambition att kunna skapa mer eff ektiva sätt att implementera IoT-lösningar. På det sättet kan en eff ektiv plattform för IoT-lösningar skapas i kommunerna.

Under den första delen av projektet kommer det fi nnas fyra fokusområden:

1. Övervakning av kritiska samhällsstrukturer. Elskåp innehåller viktig utrustning för stadens kommunikations- och elnät. För att staden ska fungera är det viktigt att den här utrustningen fungerar. Genom att använda sensorer för att övervaka skåpen ska driften göras säkrare.

2. Cykeldata. IoT erbjuder idag nya möjligheter för att samla in data om cyklisters trafi k-beteende och i projektet kommer man samla data dels i en app dels genom fl ödesmät-ningar för cyklar genom kameror.

3. Stadsodling och odlingar av växter i gröna miljöer är i ökande grad viktigt för städer. Odlingar har många positiva eff ekter och en mätning av regn, solinstrålning, vind och jordtemperatur kan optimera odlingen.

4. Avfallshantering kan utvecklas genom att kopplas upp med hjälp av sensorer. Genom att mäta mängden avfall i soptunnan eller containern kan tömningen styras till när den behövs, istället för att göras efter ett schema.

Projekt: Smarta off entliga miljöer IIOmråde: Arbetsorganisation och ledning, aff ärsprocesser, övrigtKontaktperson: anders.trana@ri.se

Foto båda bilderna: News Øresund - Johan Wessman / CC BY 2.0

26

Vill du bli en del av IoT Sverige?IoT Sverige har en partförsamling med cirka hundra medlemsorganisationer. För att bli part i IoT Sverige ska man tillhöra en organisation med IoT-relaterad verksamhet i Sverige, exempelvis företag, myndighet, universitet, kommun eller landsting. Programmet anordnar minst två evenemang per år för sina parter. Förutom den årliga partstämman där IoT Sve-riges styrelse väljs och parterna får chans att nätverka med varandra anordnas även minst en workshop. Som part har man rösträtt vid den årliga partstämman och har möjlighet att påverka programmets satsningar och inriktning. Styrelsen väljs utifrån representanter från partorganisationerna.

Det är kostnadsfritt att vara part i IoT SverigeFör mer information samt instruktion för hur man ansöker om partskap: https://iotsverige.se/ansokan-om-partskap/

OmvärldsbevakningVia forskare på Umeå universitet bedriver IoT Sverige ett omvärldsbevakningsprojekt. Projektet går ut på att kartlägga hur IoT används och gör nytta inom olika kommuner i Sverige. Projektet presenteras som en interaktiv karta på IoT Sveriges hemsida och går att besöka på https://iotsverige.se/omvarldsbevakning/

27

Programkontoret för IoT Sverige Programkontoret för IoT Sverige ligger vid Uppsala universitet.

www.iotsverige.seinfo@iotsverige.se@iotsverige

Besök ossÅngströmlaboratoriet, Hus 7, rum 72115Lägerhyddsvägen 1752 37 Uppsala

PostadressUppsala universitetInst för IT/IoT + personnamnBox 337751 05 UPPSALA

Vad är Internet of Things och vad gör IoT Sverige?

Den här skriften handlar om Internet of Things (IoT) – Sakernas internet. Vi tar upp IoT Sveriges satsning på IoT för innovativ samhällsutveckling, vad IoT är och ger konkreta exempel på vad som är möjligt med IoT.

Trevlig läsning!

Programkontoret för IoT Sverige: Johan, Mats, Nike och Torbjörn

Foto

fram

sida

, vän

ster

: New

s Øre

sund

- Th

ea W

ibor

g /C

C BY

3.0

, hög

er: N

ews Ø

resu

nd –

Joha

n W

essm

an /

CC B

Y 2.

0 ©

New

s Øre

sund