Innehållsförteckning · 2019-03-30 · ANT-undervisningen ... nå ut så brett som möjligt har Skolverket vidare-utvecklat sin organisation och sitt sätt att arbeta tillsammans

Innehållsförteckning

Sammanfattande bedömning 5Läget inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning .............. 5Skolverkets roll och insatser under 1999 ................................... 6Behov av övergripande åtgärder ................................................. 6

Bilder av barnomsorg, skola och vuxenutbildning .. 9Prestationer och kostnader ........................................................... 9

Barnomsorgen – stora besparingar under 1990-talet ............. 9Föräldraavgifter .............................................................................. 10Förskoleklass .................................................................................. 11Grundskolan – undervisningskostnaden har minskat under 1990-talet ........................................................................................ 11Gymnasieskolan – kraftig expansion av specialutformade program ........................................................................................... 12Gymnasieskolans kostnad ........................................................... 13Effekterna av extra statligt resurstillskott ................................. 14Gymnasial vuxenutbildning inklusive Kunskapslyftet ............. 14Påbyggnadsutbildningar – hälften av platserna har utnyttjats ......................................................................................... 16Särskolan och särvux ................................................................... 16Några grundfakta .......................................................................... 16

Måluppfyllelse och kvalitet ........................................................... 17Barnomsorgen – gruppstorlekarna har ökat kraftigt............... 17Den pedagogiska verksamheten för de yngsta barnen .......... 17Kvaliteten i fritidshemmens verksamhet ................................... 19Grundskolan – det genomsnittliga meritvärdet och spridningen i betygsresultat har ökat mellan 1998 och 1999 20Resultat från de nationella proven – stora variationer mellan skolor................................................................................... 21Besparingarna har drabbat specialundervisningen ............... 22Gymnasieskolan – betygsnivån har ökat .................................. 22Övergripande kunskapsområden ............................................... 24Utbildningsvillkor i glesbygd ....................................................... 24Arbetsplatsförlagd utbildning – APU ......................................... 25ANT-undervisningen ..................................................................... 26Sex- och samlevnadsundervisningen ....................................... 26Arbetet mot kränkande behandling ........................................... 26Särskolan – få skolor har kvalitetssäkrat sitt arbete .............. 26Vuxenutbildningen – större andel godkända ........................... 27Vuxenutbildningen – kommunernas satsning på utveck-lingsarbete ...................................................................................... 29

Personalens kompetens och kompetensutveckling ................. 29Barnomsorgen –utbildningsnivån har höjts ............................. 29Grundskolan – andelen lärare med pedagogisk kompetens har minskat något ......................................................................... 29Gymnasieskolan – andelen lärare utan pedagogisk utbildning varierar ......................................................................... 30Vuxenutbildning – andelen lärare utan formell utbildning har ökat .......................................................................................... 30Kompetensutveckling – stort behov inom många områden .. 31

Arbetssätt – arbetsformerna håller på att ändras .................... 32IT-utvecklingen i skolan – en självklarhet med krångel ......... 32Skolors arbete med jämställdhet................................................. 33

Skolsamarbetet inom EU och svensk skolutveckling ............. 33Utveckling av resultatstyrningen i kommunerna .................... 34

Kommunernas uppföljning och utvärdering av verksamheten för de yngsta barnen .................................................................... 34Utvecklingen av arbetet med kvalitetsredovisningar – 45 procent av kommunerna är på gång .................................... 35

Skolverkets verksamhet ........................................................ 36Skolverkets uppgift och verksamhetskostnader ...................... 36Skolverkets organisation .............................................................. 37Skolverkets strategiska handlingsprogram .............................. 38Avdelningsvisa kostnader ............................................................. 39Kompetensförsörjning .................................................................... 39 IT-stöd ............................................................................................... 40Miljöledningssystem ...................................................................... 40Skolverkets informationskanaler ................................................ 40

Skolverkets webbplats –myndighetsbäst ................................. 40Skolverkets Nyhetsbrev –viktig kanal ....................................... 41

Massmediakontakter –stor publicitet ....................................... 41Rapporter och skrifter .................................................................... 41Utvärdering av vissa publikationer ............................................. 41Några nyckeltal för Skolverkets verksamhet .......................... 42

Uppföljning och utvärdering ................................................ 44Mål och resurser ............................................................................. 44Uppföljning ....................................................................................... 45

Den nationella statistiken ............................................................ 45Utveckling och effektivisering av den nationella upp-följningen ........................................................................................ 46Ett system för resultatinformation ............................................. 47Kvalitetsindikatorer ....................................................................... 47Personalprognoser ....................................................................... 48Insamling och presentation av provresultat ............................ 48 Internationellt samarbete ............................................................ 48

Ekonomistyrning .............................................................................. 48 Bidrag och stipendier – utveckling och effektuppföljning ..... 49Arbetet under 1999 ........................................................................ 50Kunskapslyftet ............................................................................... 51

Utvärdering ....................................................................................... 53Barnomsorg .................................................................................... 53Reformutvärderingar .................................................................... 53Kunskapsbedömningar.................................................................. 53Samband mellan resurser och resultat ..................................... 54Särskolan ........................................................................................ 54Komvux/Kunskapslyftet ................................................................ 55Elevbilder och attitydundersökningar......................................... 55Kommunernas styrning och egenkontroll ................................ 55

Forskning ...................................................................................... 56Mål och resurser ............................................................................. 56 Arbetet under 1999 .......................................................................... 56

sid sid



Tillsyn .............................................................................................. 58Mål ..................................................................................................... 58Resurser ........................................................................................... 58Arbetet under 1999 .......................................................................... 58

Kvalitet ............................................................................................ 60Effekter av Skolverkets tillsynsverksamhet ............................. 61Generella slutsatser från tillsynen ............................................ 62Övriga tillsyner ............................................................................... 63

Nationell kvalitetsgranskning ............................................ 64Mål och resurser ............................................................................. 64Arbetet under 1999 .......................................................................... 64

Effekter av granskningen ............................................................. 64

Kursplaner, prov och nationell skolutveckling .......... 66Mål ..................................................................................................... 66Resurser ............................................................................................ 66

Skolans mål- och styrdokument ................................................. 67Den obligatoriska skolan .............................................................. 67Gymnasieskolan ............................................................................. 67Vuxenutbildningen ........................................................................ 67Allmänna råd ................................................................................. 69Informationsinsatser med anledning av reviderade styr-dokument och allmänna råd......................................................... 69Betyg ................................................................................................ 70Förskolans läroplan och de allmänna råden ............................ 71De nationella proven .................................................................... 71Provbanken ..................................................................................... 73Skola i utveckling och andra utvecklingsinsatser.................... 74Naturvetenskap och teknik ......................................................... 75Stöd till undervisning av elever med utländsk bakgrund ....... 75Miljö ................................................................................................. 76Miljöskolor ...................................................................................... 76Nationell kommunikationsstrategi för Agenda 21 ................... 77Internationella miljönätverk ........................................................ 77Värdegrund och hälsa .................................................................. 77Kultur ............................................................................................... 78Regionala pedagogiska utvecklingscentra .............................. 78Kompetensutveckling av rektorer och andra skolledare ....... 79Den reguljära rektorsutbildningen ............................................. 80Fristående skolor ........................................................................... 80Svenska skolor i utlandet ............................................................. 80

IT ........................................................................................................ 82Mål och resurser.............................................................................. 82Arbetet under 1999 .......................................................................... 82

IT i skolan – användning och effekter ....................................... 82Informationssystem ...................................................................... 82Skoldatanätet ................................................................................. 82Multimediabyrån ........................................................................... 83Informationssystem för utbildningsområdet ............................ 83

Analys och stöd till kommuner och skolor .................. 84Mål och resurser ............................................................................. 84 Stöd till huvudmännens styrning, ledning och egenkontroll . 84Information och stöd till kommuners och skolors kvalitetsarbete.................................................................................. 84Stöd till reformeringen av barnomsorg, grundoch gymnasieskola ................................................................................. 85Barnomsorgen ................................................................................. 85Grundskolan/obligatoriska skolformerna ..................................... 85Gymnasieskolan ............................................................................... 85Insatser ............................................................................................. 86Samverkan och massmediakontakter ........................................ 87Förvaltningsservice ........................................................................ 87Omvärldskontakter ......................................................................... 87Hur har enheternas arbete uppfattats av målgrupperna? ....... 87

Internationella engagemang ............................................... 89

Regleringsbrevsuppdrag ....................................................... 92

Sidhänvisning till återrapportering i årsredovisningen ........................................................................ 92

Skolväsendets överklagandenämnd ............................... 96

Rapporter och trycksaker 1999 .......................................... 97

Resultaträkning ........................................................................... 101

Balansräkning.............................................................................. 102

Finansieringsanalys .................................................................. 103

Anslagsredovisning................................................................... 104

Notförteckning ............................................................................. 106

Sammanställning över väsentliga uppgifter................. 111

sid sid

5

Samm

anfattande bedömning

Läget inom barnomsorg, skola och

vuxenutbildning

1990-talets besparingar har för barnomsorg ochskola inneburit stora påfrestningar. En expan-sion av tillgängligheten inom ramen för oför-ändrade resurser har inneburit att barngrup-pernas storlek har ökat inom barnomsorgen.Skolverkets kvalitetsbedömningar visar att per-sonalen gör ett gott arbete utifrån de förutsätt-ningar som ges men barngruppernas storlekoch pedagogernas antal hindrar måluppfyllelse.Läroplanen har ännu inte riktigt fått fäste iverksamheten vilket kräver kompetensutveck-ling och möjligheter till diskussion och reflek-tion.

Även fritidspersonalen gör vad de kan utifrånsina förutsättningar men även för fritidshem-men finns faktorer som hindrar måluppfyllelsesom kan relateras till de nedskärningar somdrabbat verksamheten. Grupperna i fritidshem-men har ökat dramatiskt i storlek, antalet barnper årsarbetare har fördubblats sedan 1990 ochmiljön har blivit stökig.

Resultaten från de internationella kunskaps-mätningar som Sverige deltagit i är i huvudsakpositiva. I förhållande till andra länder visarsvenska grundskoleelever goda resultat i läskun-nighet, engelska och naturkunskap. Flertaletelever trivs också och når goda resultat i förhål-lande till Sveriges egna mål i läroplaner ochkursplaner. Skolverkets utvärdering av skolanavseende läroplanernas mål visar att grundsko-le- och gymnasieelever har en betydande breddi sina kunskaper och en god kommunikativ för-måga.

Men faktum är att 22,7 procent av eleverna iårskurs 9 inte nådde målen i ett eller fleraämnen våren 1999 och att 9,7 procent av elever-na inte blev behöriga till gymnasieskolans natio-nella program. Mellan 1998 och 1999 har detgenomsnittliga meritvärdet ökat men ävenspridningen i betygsresultaten - andelen sominte når målen respektive har fått högre betyg

har ökat. Spridningen är också mycket stor mel-lan skolor och elevgrupper. Det finns skolor där70 procent inte når målen. Sämst resultat harpojkar med invandrarbakgrund - 40 procentsaknade fullständiga betyg.

Att alla elever ska kunna nå grundskolans målinnebär att ambitionsnivån för skolans resultathar höjts. Det innebär också att kommunernahar ett omfattande åtagande att tillförsäkra ele-verna stöd för att nå målen. Skolverkets tillsynoch kvalitetsgranskning har visat att kommuner-na inte har förmått att ta sitt ansvar att tillför-säkra alla elever det stöd de behöver för att nåde nationella målen. Kostnaderna för grundsko-lan har ökat men även lärarlönerna vilket inne-bär att lärartätheten och stödet från specialpe-dagoger inte nämnvärt har ökat sedan de storanedskärningarna i början på 1990-talet.

Skolverket anser inte att det samlade resulta-tet i grundskolan är helt acceptabelt i förhållan-de till Sveriges målsättningar och uppmanardärför huvudmännen för grundskolorna att för-djupa sina analyser av utbildningsinsatsernassvagheter. För att öka måluppfyllelsen krävs för-bättringsåtgärder.

Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasi-eskolan var 13,3 våren 1999 vilket är en ökningfrån 12,9 året innan. Andelen icke godkändahar minskat något och andelen kurser där ele-verna fått väl godkänt och mycket väl godkänthar ökat. Variationen i andelen godkända ärstor mellan gymnasieskolans program. 84 pro-cent av eleverna som fick slutbetyg från gymna-sieskolan våren 1999 klarade den grundläggan-de behörigheten till högskolestudier. Andelenär oförändrad sedan våren 1998.

Volymen för den gymnasiala vuxenutbildning-en är fortsatt hög och ökande sedan satsningenpå Kunskapslyftet. Genomgående lyckas flickorbättre än pojkar i skolan på alla områden - vil-ket tycks vara ett internationellt fenomen ochgälla genomgående. Detta kan vara ett uttryckför att utbildningen kanske är bättre anpassad

Sammanfattande bedömning

Samm


6

till flickor/kvinnor än pojkar/män vilket ocksåkan förklara att det är svårare att attrahera mänän kvinnor till vuxenutbildningen.

Förändringen av den politiska styrningen ochinförandet av en mål- och resultatstyrning stäl-ler krav på den lokala förmågan att följa, värde-ra och kontrollera verksamheten. Utvecklingenhar gått långsamt och Skolverket har under desenaste åren varit kritisk mot kommuner ochskolor för bristande kvalitetsuppföljning. Trotsen författningsenlig skyldighet sedan 1997 attupprätta kvalitetsredovisningar kommer bara 45procent av kommunerna att upprätta någonform av kvalitetsredovisning för 1999. Ochandelen skolor som fullgör åtagandet kommeratt vara ännu mindre. Att utveckla system förbevakning och presentation av kvalitet ochresultat är en angelägen uppgift för både dennationella och lokala nivån.

Skolverkets roll och insatser under 1999

Skolverkets uppgift är att ha en samlad kunskapom hur barnomsorgen och skolan fungerar ochutvecklas. Skolverket ska också föra ut den kun-skapen och med olika medel bidra till att barn-omsorg och skola utvecklas så att de nationellamålen förverkligas.

Sedan 1998 har Skolverkets ansvarsområdeavsevärt utvidgats. Skolverket blev då förutomsektorsmyndighet för skolan även sektorsmyn-dighet för barnomsorgen, övertog ansvaret fördet nationella kunskapslyftet och fick i uppgiftatt genomföra kvalitetsgranskningar.

Skolverkets kostnader inklusive utbetaladebidrag har under 1999 varit 4,7 miljarder kro-nor. Skolverkets verksamhetskostnader utgjorde402,8 miljoner kronor vilket motsvarar 0,3 pro-cent av de totala kostnaderna för barnomsorg,skola och vuxenutbildning.

Barnomsorg, skola och vuxenutbildningomfattar ca 2,5 miljoner barn och elever somverkar tillsammans med 280 000 skolledare,lärare och annan personal.

Skolverket har ett omfattande ansvarsområde,höga resultatförväntningar och en begränsadpersonalstyrka - 281 personer. För att fullgörauppdraget så effektivt som möjligt och för attnå ut så brett som möjligt har Skolverket vidare-utvecklat sin organisation och sitt sätt att arbetatillsammans med andra organisationer, viaInternet och via massmedia. Skolverkets kontak-ter med kommuner och skolor har ökat mar-

kant under 1999 och stora insatser har gjortsför att ge stöd åt det lokala kvalitetsarbetet.Trots de insatser som sker i form av utövande avdet nationella statistikansvaret, arbetet med styr-dokument och nationella prov, genomförandeav tillsyn, lösande av en mängd regeringsupp-drag, myndighetsutövning, m m tvingasSkolverket konstatera att dess resurser inte räck-er till för att förse kommuner och skolor meddet stöd som dessa efterfrågar.

Skolverket har haft i uppdrag att bedömaeffekterna av sina insatser. Skolverket vill fram-hålla att myndighetens insatser genomförs i enmiljö där det finns ett stort antal medoch mot-verkande aktörer på både nationell och kom-munal nivå och där kommunernas finansiellaläge och befolkningsmässiga förutsättningar äravgörande för hur verksamheten i barnomsorgoch skola kan bedrivas. Barnomsorgens ochskolans totala kostnader uppgick 1998 till 127miljarder vilket utgör ca 44 procent av denkommunala sektorns samlade kostnader.

Till stora delar har Skolverket nått sina mål-sättningar givet ansvarsområdets omfattning,uppdragets komplexitet och en begränsad per-sonalstyrka. Tillsynen uppfattas av kommunernavara professionellt genomförd och värdefull.Skolverket har även haft ambitionen att volym-mässigt öka tillsynen men har ännu inte lyckats.Under 1999 har Skolverket strävat efter atteffektivisera framställningen av statistik och styr-dokument.

Inom skolväsendet växer en mer kvalitativanvändning av IT fram. Skolverket har aktivtbidragit till denna utveckling genom att ställainstrument till förfogande via Internet och där-till stimulerat skolorna att nyttja IT för eleversmåluppfyllelse och lokalt utvecklingsarbete. Itakt med att IT-användningen blir ett allt mernaturligt inslag i skolors arbete ökar efterfråganpå stöd- och utvecklingsinsatser från Skolverket.

Med stöd i uppföljningar av verksamhetensom gjorts bedömer Skolverket att dess insatserhar bidragit till att ge och förmedla en tydlignationell lägesbeskrivning av måluppfyllelse ochkvalitet i barnomsorg, skola och vuxenutbild-ning. Skolverket har också inom ramen för sinroll och sina resurser givit ett omfattande stödtill lokal kvalitetsutveckling. Insatserna kandock utvecklas ytterligare för att effektiviserastödet till den lokala nivån.

Stockholm den 29 februari 2000

Mats Ekholm

7

Samm


Behov av övergripande åtgärder

För att öka måluppfyllelsen och kvaliteten inomverksamheterna har Skolverket under 1999 vidrapportering till regeringen föreslagit åtgärderbåde från den statliga och lokala nivån. Skolverkets utredningar har indikerat att

• barnomsorg och skola behöver tillförsäkras resurser så att de nationella målen för barn-omsorgen kan nås. De nationella målen uttrycker en hög ambitionsnivå för verksam-heten. För att öka måluppfyllelsen i fritids-hemmen och för att barnen ska få en bra miljö att vistas i behöver grupperna minskas.

• hos grundskolans elever finns ett omfattande behov av stöd för att öka måluppfyllelsen. 1990-talets besparingar har inneburit att spe-cialundervisningen har minskat och att många skolor nu saknar speciallärare. Bristenpå specialpedagoger har blivit ett hinder för ett kvalificerat stöd till elever i grundskolan och en begränsande faktor för ökad målupp-fyllelse. Skolverket ser det som nödvändigt attkommunerna i takt med den återvunna eko-nomiska stabiliteten ser över stödet till elever som har svårigheter både i sin kunskapsut-veckling och i sin sociala utveckling samt avsätter nödvändiga resurser så att stödet kan öka.

• omfattande satsningar på kompetensutveck-ling av lärare och annan personal behövs inom ett brett område. Kompetensutveck-lingsbehovet bottnar i det omfattande förän-dringsarbetet som pågår i skolan och omfat-tar bl a läroplan och värdegrund, mångkultu-rella frågor, barn i behov av särskilt stöd, IT-användningen i skolan, betygssystem, arbetsla-gens arbetsformer, ledarskap, utvärderingsme-todik, ämnesfördjupning och ämnesbredd-ning. Det är också tydligt att tid behöver ska-pas för samtal och reflektion för att möjlig-göra utveckling i verksamheterna.

• större plats bör ges hälsa och värdegrundsfrå-gor i lärarutbildningarna.

• diskussionen om gymnasieskolans uppdrag och vad arbetslivet kan erbjuda måste fördju-pas. Kommuner och skolor har hittills haft svårt att få till stånd en arbetsplatsförlagd utbildning som är kursplanestyrd och omfat-tar minst 15 veckor.

• ökad satsning på forskning behövs. Det behövs forskning om hur skolan skapar och utvecklar en värdegemenskap i en alltmer kulturellt heterogen miljö. Ett av många andra angelägna forskningsområden är sko-lan och undervisningen för elever med funk-tionshinder.

• vuxenutbildningen behöver anpassas än mer till vuxnas erfarenheter, villkor och behov.

• ytterligare statliga insatser behöver genomfö-ras för att stödja lokal resultatoch kvalitets-uppföljning.

9

Bilder av barnom

sorg, skola och vuxenutbildning

Barnomsorgen - stora besparingar under

1990-talet

Som ett resultatet av en mycket snabb utbygg-nad som accelererat under nittiotalet kan istort sett alla kommuner idag uppfylla skolla-gens krav att tillhandahålla plats ”utan oskäligtdröjsmål” till barn med förvärvsarbetande ellerstuderande föräldrar. Våren 1998 angav 95 pro-cent av kommunerna att de kunde tillhandahål-la plats till förskolebarn inom 3-4 månader fråndet att föräldrarna hade anmält behov av plats.Motsvarande andel för skolbarn var 98 procent.

1998 omfattade barnomsorgen 721 000 barnvilket är ca 190 000 fler barn än 1990. Mellanåren 1970 och 1998 har antalet barn i barnom-sorgen tiofaldigats. Antalet barn i fritidshemhar tredubblats sedan 1990 - från 108 600 till300 000 barn. I slutet av 1998 fanns 73 procentav alla 1-5-åringar i förskolor eller familjedag-hem vilket är en ökning från 56 procent år1990. I princip alla 6-åringar fanns i barnomsor-gen. Andelen 7-9 åringar inskrivna i fritidshemeller familjedaghem har ökat från 49 procenttill 60 procent mellan åren 1990 och 1998.Mellan 1996 och 1998 ökade antalet fritids-hemsbarn med 61 000 barn.

Barn i åldern 10-12 år och barn till arbetslösaoch föräldralediga står i stor utsträckning helteller delvis utanför. Hösten 1996 hade ca 80 000barn i åldern 1-5 år minst en arbetslös förälder.Ungefär hälften av dessa barn stod utanförbarnomsorgen. Merparten mot föräldrarnasvilja - 76 procent av alla arbetslösa föräldrarville ha barnomsorgsplats till sina barn. Blandde föräldralediga föräldrarna efterfrågade färre- 40 procent - barnomsorgsplats för sitt äldreförskolebarn.

Mellan 1997 och 1998 har andelen kommu-ner där barnen får behålla sin plats med ellerutan tidsbegränsning i timmar/vecka ökatnågot.

Under perioden 1995 till 1998 uppger enmycket liten men mellan 1997 och 1998 ökandeandel av kommunerna att de kan erbjuda för-skoleplats om någon av föräldrarna redan ärarbetslös. När någon av föräldrarna blir arbets-lös mister skolbarn sin barnomsorgsplats i stör-re omfattning än förskolebarn.

Våren 1998 var andelen kommuner där bar-nen fick behålla sin plats i någon omfattningbetydligt större i kommuner med socialdemo-kratisk/vänsterpartistisk majoritet (58 procent)än i kommuner med borgerlig majoritet (39procent). Högst andel kommuner som mellan1997 och 1998 hade infört ”lättnader” i regler-na för barn till arbetslösa var kommuner medoklar politisk majoritet.

Våren 1998 hade 33 kommuner - en minsk-ning med 2 kommuner sedan 1997 - särskildverksamhet för barn till arbetslösa. Den särskil-da verksamheten brukar vara organiserad somkortidsplatser i reguljär verksamhet eller somsärskilda förskolor som tar emot barn till föräl-drar med ett tillfälligt tillsynsbehov.

I 77 procent av kommunerna miste förskole-barn 1998 sin plats i barnomsorgen när föräl-dern tog föräldraledigt. Andelen minskade mel-lan 1997 och 1998 efter att ha ökat 1995-1997.Även här är reglerna restriktivare för skolbar-nen än för förskolebarnen.

Många öppna verksamheter har lagts nerunder 1990-talet - både öppna förskolor ochöppen fritidsverksamhet. 1990 fanns 1 600öppna förskolor i landet. Under 1990-talet harca 700 öppna av dessa lagts ner. År 1998 fanns928 öppna förskolor kvar och 108 kommunerhade ingen öppen förskola. Öppna förskolorfinns framför allt i storstäderna och de störrestäderna samt i förortskommunerna. Drygt varfjärde kommun hade 1998 öppen fritidsverk-samhet riktad till barn i åldern 10-12 år vilket ären minskning med 8 kommuner sedan 1995.

Bilder av barnomsorg, skola och vuxenutbildning

Prestationer och kostnader

Bilder av barnom


10

Olika gruppers tillgång och efterfrågan påbarnomsorg har undersökts genom en enkät tillföräldrar. Datainsamlingsarbetet är just avslutatoch materialet kommer att analyseras undervåren 2000. Genom undersökningen kommerbehovstäckningen i olika kommuner, kommu-nernas regler för barnomsorg, avgifternas bety-delse för efterfrågan, olika gruppers vistelseti-der i barnomsorgen mm att kunna studeras. Deförsta resultaten visar att 57 procent av 1-5åringarna är inskrivna i kommunal förskola, nioprocent i privat förskola och tio procent i famil-jedaghem. Bland föräldrar med barn på kom-munal förskola är 90 procent nöjda med denkommunala förskolan som omsorgsform.Andelen nöjda med sin omsorgsform är ännustörre bland dem som har barnen inskrivna iprivat förskola. Av de föräldrar som har barnenhemma är 74 procent nöjda med barnetsomsorgsform medan 13 procent önskar kom-munal förskola för barnet. Hälften av föräldrar-na som har barnen hemma men önskar kom-munal förskola kan inte få förskola för att kom-munens regler inte tillåter detta. En femtedelhar barnen hemma p g av platsbrist i förskolanoch en femtedel har inte förskola eftersom deanser att förskola är för dyr.

1998 uppgick den totala kostnaden för barn-omsorg till 39,5 miljarder kronor fördelat på

Förskolan 26,0 miljarder kr

Fritidshemmen 7,9 miljarder kr

Familjedaghemmen 5,1 miljarder kr

Öppen förskola 0,328 miljarder kr

Öppen fritidsverksamhet 0,122 miljarder kr

Sedan 1997 har kostnaden för barnomsorgminskat med tre miljarder. Minskningen mot-svarar förskoleklassens kostnader som räknas tillskolans kostnader.

De kommunala bidragen till förskolor i egenregi uppgick 1998 till 2,7 miljarder vilket äroförändrat sedan 1997. Bidragen varierar betyd-ligt mellan kommunerna.

År 1998 var den genomsnittliga kostnadenper barn i kommunal förskola 76 500 kronor -en ökning med 5 procent sedan 1997. Menbesparingarna inom barnomsorgen har varitkraftiga under 1990-talet och kostnadsnivån var1998 fortfarande lägre än 1991. Kostnaderna

för förskolan varierar kraftigt mellan kommu-nerna. 1998 var den lägsta kostnaden 28 500och den högsta 154 000 kronor per inskrivetbarn.

90 procent av de kommunala resurserna tillförskolan används till verksamhet i kommunalregi.

Föräldraavgifter

I början av 1990-talet finansierades 10 procentav barnomsorgens kostnader med föräldraavgif-ter. Den andelen hade ökat till 16,6 procent1998. En undersökning genomförd i landetssamtliga kommuner 1999 visar att det är storskillnad mellan hur mycket familjer i olika kom-muner får betala för banomsorg. Variationenför övrigt innebär att en lågavlönad ensamstå-ende förälder med ett barn iförskola 46 timmar per veckakan betala mellan 390 och2 420 kr per månad.Skillnaderna är så stora attman kan ifrågasätta om till-gången till förskola och fri-tidshem är likvärdig i olikadelar av landet.

I genomsnitt utgör avgif-terna för barnomsorg mel-lan 8 och 12 procent av den disponiblainkomsten för typfamiljer i en studie genom-förd 1999. Detta är en ökning med knappt enprocentenhet sedan 1996.

Avgifternas koppling till barnens vistelsetidhar ökat markant under 1990-talet. Majoritetenav kommunerna har nu fler än två tidsintervalloch utvecklingen har gått mot en allt finareindelning i tidsintervall. Timtaxa finns inom ca50 kommuner. Bara någon enstaka kommunhar utvärderat konsekvenserna för verksamhe-ten av en starkt tidsrelaterad taxa. En sådantaxa kan upplevas rättvis men kan också påver-ka den pedagogiska verksamheten negativtgenom att barnens närvaro blir oregelbundenoch splittrad.

I 90 procent av kommunerna är avgifternarelaterade till föräldrarnas inkomst. Det finnsett visst men inte särskilt starkt samband mellanavgifternas storlek, politisk majoritet och skatte-satser. Det är vanligare att en kommun medsocialistisk majoritet har låga barnomsorgsavgif-ter än att en kommun med borgerlig majoritethar det. Av den fjärdedel av kommunerna som

11

Bilder av barnom


har de lägsta avgifterna för ensamstående igenomsnitt har 64 procent socialistisk majoritetoch 7 procent borgerlig.

I ungefär hälften av kommunerna har avgif-terna höjts mellan 1996 och 1999.

Skolverkets kartläggning visar att avgifternaför barnomsorg kraftigt varierar mellan kom-munerna. Kommunerna bör därför följa ochutvärdera taxornas effekter för familjernas eko-nomi liksom deras efterfrågan på plats. Särskilduppmärksamhet bör riktas mot de tidsrelatera-de avgifternas styreffekter för fritidshem efter-som fritidshemmet kan antas vara en särskiltpriskänslig verksamhet. Avgiftsnivån bör varasådan att en familj kan betala avgiften i förskolaeller fritidshem utan att behöva söka socialbi-drag för att uppnå skälig levnadsnivå.

Avgifterna bör ligga på en nivå som gör detmöjligt för familjer att låta barnets och famil-jens behov styra närvarotiden.

Skolverket anser att utvecklingen av de tidsre-laterade taxorna speglar en syn på förskolanoch fritidshemmet som inte går i linje med detreformarbete som pågår för att anpassa försko-lan och fritidshemmet efter barnens behov ochför deras utveckling och lärande. Avgifternasbetydelse för den pedagogiska verksamhetenbör uppmärksammas mer av kommunerna.Utvärderingar i kommunerna av taxesystemetseffekter saknas i stort sett.

Förskoleklass

1998 infördes förskoleklassen i det offentligaskolväsendet som en egen skolform för sex-åringar. Utbildningen i förskoleklass ersätterden s k sexårsverksamheten och omfattas avläroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Iskolformen som är frivillig och inte omfattas avskolplikt gick läsåret 1998/99 91 procent av allasexåringar. Den genomsnittliga kostnaden perelev i förskoleklass var 26 600 kr.

Grundskolan - undervisningskostnaden har

minskat under 1990-talet

Kostnaden för grundskolan 1998 var 52,8 mil-jarder kronor, inklusive kostnad för skolskjutsar.Detta innebär en ökning jämfört med föregåen-de år med 3,6 procent.

Trots ökningen under de senaste åren vartotalkostnaden per elev 1998 nio procent lägreän 1991. 1991 nådde kostnaden per elev denhögsta nivån och sjönk sedan kraftigt fram till

1995. Undervisningskostnaden minskade mest ibörjan av 1990-talet och var 16 procent lägre år1998 än 1991.

Diagrammet ovan visar att kostnaderna i dekommunala grundskolorna ökade mellan 1997och 1998. Undervisningskostnaden ökade medi genomsnitt 720 kronor per elev. Kostnadsök-ningen förklaras av en ökning av medellönenför grundskolelärarna och en liten volymökningav antalet lärare i grundskolan. Mellan 1997och 1998 ökade antalet hel- och deltidsanställdalärare med 3,2 procent samtidigt som ökningenav antalet elever endast var 1,6 procent ochökningen av antalet elever per lärare bröts.

Kostnaden för läromedel, utrustning ochskolbibliotek ökade med i genomsnitt 370 krper elev eller drygt 13 procent mellan 1997 och1998 till 2700 kr i kommunal grundskola.Ökningen beror delvis på KK-stiftelsens satsningför att utveckla skolornas IT-användning. Ävenkommuner som inte deltar i KK-stiftelsens pro-jekt har genomfört satsningar på IT. EnligtStatskontorets bedömningar kostar IT i skolan1,6-1,7 miljarder per år för kommunerna.

Kostnaden i grundskolan per elev varierade1998 liksom 1997 kraftigt mellan kommunernamen kostnaden för tre fjärdedelar av kommu-nerna låg 1998 mellan 47 500 och 57 500 kr perelev. Den lägsta kostnaden var 36 800 kr ochden högsta kostnaden var 71 800 kr. Kostnads-skillnaderna beror både på strukturella faktoreroch på kommunernas prioriteringar. EnligtSkolverkets studier förklarar strukturella fakto-rer - avstånden i kommunerna, andelen barnmed utlandsfödd förälder, skolstorlek och skat-tekraft - ca hälften av variationen. Kostnadenper elev är högst i storstäder och i glesbygds-kommuner. I glesbygdskommuner beror denhöga kostnaden på små skolor och en hög

Diagram

Undervisning

Läromedel,utrustning, bibliotek

Skolmåltider

Lokaler

Totalt

135

125

115

105

95

85

751991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Inde

x

Bilder av barnom


12

lärartäthet medan den höga kostnaden i storstä-derna delvis beror på att fler elever behöverundervisning i modersmål och svenska somandraspråk samt höga lokalkostnader.

Den största delen av variationen förklaras avinvånardistans. Långa avstånd innebär att sko-lor och klasser är relativt små. När det gällerelever med invandrarbakgrund gäller merkost-naden främst den särskilda invandrarundervis-ningen. Om kostnaden för undervisning imodersmål och svenska som andraspråk räknasbort har inte variabeln någon statistiskt säkerbetydelse för kostnaden.

Andelen elever i fristående skolor är låg - ca 3procent av samtliga grundskolans elever - menhar successivt ökat under 1990-talet. Mellan1997 och 1998 ökade antalet elever i friståendeskolor med 13,9 procent.

Kostnaden per elev har tidigare under 1990-talet varit högre i kommunal än i friståendegrundskola. Men kostnadsökningen mellan1997 och 1998 har inneburit att kostnaden perelev i fristående grundskola nu är 300 kr högreän i kommunal grundskola. Mellan 1997 och1998 ökade de kommunala ersättningarna tillfristående grundskolor med ca 14 procent. 91procent av de fristående grundskolornas totalakostnader täcks av kommunala bidrag.

Gymnasieskolan - kraftig expansion av

specialutformade program

Knappt 311 000 elever deltog i något av gymna-sieskolans program läsåren 1998/99.

Av de elever som våren 1998 avslutade grund-skolans årskurs 9 gick 98 procent vidare tillgymnasieskolan. 93 procent gick på något av de16 nationella programmen eller ett specialut-format program hösten 1998. Sex procent aveleverna gick på ett individuellt program ochdrygt en procent av eleverna gick på annanutbildning än program. 1988 fortsatte inte 13procent av flickorna och 10 procent av pojkar-na till gymnasieskolan.

Antalet elever i de fristående gymnasieskolor-na motsvarar 2,8 procent av alla gymnasieelever- en ökning från 1,5 procent 1990. Att döma av

antalet ansökningar för att starta friståendegymnasieskolor läsåret 2000/2001 kommerökningen att fortsätta. Fristående gymnasiesko-lor finns främst i storstäder och i förortskom-muner. Danderyd har 28 procent gymnasieele-ver i fristående skolor vilket är den högsta ande-len i landet. I glesbygdskommuner går bara 0,5procent av gymnasieeleverna i fristående skolor.

Läsåret 1998/99 hade 234 av landets 289kommuner gymnasieskola. Med undantag avstorstadskommunerna har andelen elever somgår i hemkommunens skolor ökat.

Fler kommuner har startat egen gymnasiesko-la och befintliga skolor har startat flera natio-nella program samt utökat utbudet av grenar.Även små glesbygdskommuner i Norrlandsinland har startat nya gymnasieutbildningar ochi flera kommuner i Skåne övervägs att starta nyagymnasieskolor. Hittills har - trots ett minskan-de elevunderlag - studieutbudet ökat. Det endaprogrammet där utbudet tydligt minskat ärIndustriprogrammet som upphört i 15 kommu-ner under de senaste åren. Skolverket har upp-fattat att det i flera kommuner är aktuellt attreducera antalet program i besparingssyfte. Idessa kommuner diskuteras nedläggning avprogram med få sökande eller höga kostna-der/elev. I små kommuner utan egen gymnasie-skola ”skenar” kostnaderna i vissa fall iväg förutbildningsplatser på annan ort, då dessa kom-muner under hand skaffat sig anmärkningsvärtliten kunskap om de egna elevernas resultatoch ytterligare skolår krävs för att fullföljautbildningen.

Mätt i antal elever i år 1 har ett flertal natio-nella program minskat men medieprogrammethar haft en tydlig tillväxt även under senaredelen av 1990-talet. Och en allt högre andel avde i år 1 går på ett naturvetenskaps- eller sam-hällsvetenskapsprogram - en ökning från 44 till46 procent mellan 1996/97 och 1998/99. Enmarkant utveckling har också skett när det gäl-ler de specialutformade programmen där 23kommuner och 62 skolor har startat specialut-formade program under de senaste två åren.Intresset för specialutformade program harökat så mycket att kommunerna inte kunnattillgodose den ökade efterfrågan. Specialutfor-mat program har blivit ett av de mest icke-tillgo-dosedda programvalen. Som en konsekvens avatt behörighetskrav för att börja på ett natio-nellt program infördes har antalet nybörjare på

Antal elever i fristående grundskolor 1991-1998

År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Antal 8337 9946 13689 17272 20247 23310 26933 30682

1999/00 ökade antalet fristående gymnasiesko-lor mer än tidigare år under 1990-talet. 32 avskolorna hade stiftelse och 29 skolor aktiebolagsom huvudman. Samma huvudman kan sökaför flera skolor. Av 90 ansökningar om start2000/2001 - det högsta antalet hittills - står 12huvudmän bakom 42 ansökningar.

Gymnasieskolans kostnad

1998 kostade gymnasieskolan 21,3 miljarderkronor inklusive kostnader för skolskjuts vilketär en ökning med tre procent från 1997. Engymnasieelev kostade i genomsnitt 68 400 kro-nor verksamhetsåret 1998. Men kostnaden förde olika gymnasieprogrammen skiljer sig myck-et åt. Det samhällsvetenskapliga programmet är

billigast - i genomsnitt 51 500 kronoroch naturbruksutbildningen är dyrast- 113 000 kronor. Skillnaderna i pro-grammens kostnader beror delvis påskilda lokal- och utrustningsbehov

och på varierande gruppstorlekar. Kostnadsskillnaderna för programmen ligger

också delvis till grund för skillnaderna mellankommunernas kostnader för gymnasieskolan.Kommunerna anordnar i olika utsträckningolika typer av utbildningar. Men kostnadernavarierar också kraftigt mellan kommunerna. Förnaturvetenskapsprogrammet varierade kostna-

13

Bilder av barnom


individuellt program ökat 11 procent på två år.Tidigare under 1990-talet var andelen relativtkonstant kring 5 procent. En mätning hösten1998 visade att det i mer än 70 kommuner bör-jar mer än 10 procent av avgångseleverna frånår 9 på individuellt program. Året innan varmotsvarande antal kommuner 8.

Totalt slutförde 75 700 elever sina gymnasie-studier vårterminen 1999, varav 69 300 frånnationellt program. Nära hälften hade gått påsamhällsvetenskapsprogrammet (26%) ellernaturvetenskapsprogrammet (23%). Andelenelever på samhällsprogrammet hade minskatfrån 1998 med en procentenhet och ökat medlika mycket för naturvetenskapsprogrammet.

Andelen elever som fått ut sitt slutbetyg frånett nationellt program i slutet av sitt tredje skol-år, 80 procent, var fyra procentenheter färre än1998. Störst andel elever som fick ut slutbetygfanns på naturvetenskapsprogrammet ochhumanistisk gren på samhällsvetenskapspro-grammet - 89 respektive 86% vilket är sammaandelar som 1997. På byggprogrammets grenkarosseri erhöll endast 55 procent slutbetyg.Andelen elever i år 3 som fick slutbetyg våren1999 jämfört med våren 1998 minskade på allaprogram.

Läsåret 1998/99 gick 2,8 procent av landetsgymnasieelever i fristående gymnasieskolor.

11 procent av eleverna vid de fristående gym-nasieskolorna hade utländsk bakgrund. Det ären något mindre andel än i kommuners ochlandstings gymnasieskola där i genomsnitt 14procent av eleverna på nationella eller special-utformade program hade utländsk bakgrund.Andelen varierade från 4 till 26 procent mellanprogrammen. På enskilda skolor i storstadsregi-oner kan dock andelen elever med utländskbakgrund vara betydande. Elever med utländskbakgrund är överrepresenterade på det indivi-duella programmet. Hösten 1998 hade 30 pro-cent av eleverna på individuellt programutländsk bakgrund.

Det fanns fristående gymnasieskolor i 35 avlandets 288 kommuner. Läsåret 1998/99 fanns60 verksamma fristående skolor varav 25 varlokaliserade till Stor-Stockholm. Läsåret

Antal elever i fristående gymnasieskolor 1993-1998

År 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

Antal 2560 3629 4760 5868 7001 8822

90 000

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Ant

al e

leve

r

BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NP NV OP SP

Nationella program

andel med utländsk bakgrund av totalt

Nationella program

1995 1996 1997 1998� � � �

BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NPk NR NV OPk OR SP

160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0Gen

omsn

ittl

ig k

ostn

ad/e

lev

Bilder av barnom


14

den 1998 mellan 17 000 och 92 000 kronor perelev.

Totalkostnaden för hela gymnasieskolan harökat mer än elevantalet i gymnasieskolan somhelhet under 1990-talet. En orsak till att kostna-derna sedan några år har ökat i gymnasieskolantill skillnad från andra skolformer är sannoliktatt många kommuner prioriterat resurser tillgymnasieskolan för att möjliggöra genomföran-det av gymnasiereformen. I fasta priser ökadekostnaderna per gymnasieelev med fyra procentmellan 1991 och 1998.

Undervisningskostnaden som utgör drygt 40procent av totalkostnaden i gymnasieskolanökade med fem procent mellan 1997 och 1998.Tidigare under 90-talet minskade undervis-ningskostnaden så att den fortfarande 1998 ärungefär åtta procent lägre än 1991 i fasta priser.Lärartätheten minskade också fram t o m 1997men ökade 1998 till 7,4 lärare (heltid) per 100elever. Det är fortfarande lägre än 1991, dåantalet lärare per 100 elever var 7,7.

Lokalkostnadsökningen har avstannat och lig-ger på 820 kronor per kvadratmeter eller 15100 kronor per elev år 1998.

Kostnaden för läromedel, utrustning ochskolbibliotek har ökat mycket under de senasteåren. Kostnadsökningen förklaras till stor del avsatsningarna på IT och datautrustning.

Effekterna av extra statligt resurstillskott

Regeringen fördelade 1998 sammanlagt 8,4 mil-jarder kronor i extra statligt resurstillskott tillkommunerna. Regeringens uttalade mål medde ökade statsbidragen till kommuner ochlandsting är enligt 1996/97 års vårpropositionatt tillskottet skall användas till att anställa merpersonal eller att undvika att dra ner personal-styrkan så som annars hade varit nödvändigt.Tillskottet av resurser kan på så sätt både skapapositiva effekter för sysselsättningen och samti-digt bidra till en ökad kvalitet i vård, omsorgoch skola. Regeringen bedömde även att detbästa sättet att snabbt nå avsedd effekt var atthöja det generella statsbidraget. Genom attvikta bidraget efter olika åldersgrupper inomramarna för det generella statsbidraget haderegeringen för avsikt att styra det extra resurs-tillskottet mot omsorgen och skolan.

Enligt 1999 års regleringsbrev skall Skolverketinom ramen för sina utvärderingsinsatser årli-gen följa hur kvaliteten inom skolan utvecklas

mot bakgrund av de höjda generella statsbidra-gen, de s k Perssonpengarna, till kommuneroch landsting som riksdagen beslutat om.

Skolverkets uppföljning av resurstillskottet för1998 tyder på att det har bidragit till en litenökning av lärartätheten i grundskolan och ennågot större ökning av lärartätheten i gymnasie-skolan. Genom studiens avgränsning går detinte att bedöma i vilken utsträckning det extrastatliga resurstillskottet bidragit till att anställaandra personalkategorier än lärare - såsom för-skollärare, fritidspedagoger, skolkuratorer ochskolsköterskor. Det finns således anledning attanta att Skolverkets uppföljning underskattarde sysselsättningsmässiga och kvalitetshöjdandeeffekterna av det extra statliga resurstillskottet igrundskolan. En annan faktor som minskar detextra statliga resurstillskottets effekt på lärartät-heten är det ökande antalet barn i grundskole-ålder.

Gymnasial vuxenutbildning inklusive

Kunskapslyftet

6,6 procent av befolkningen mellan 20 och 64år deltog under läsåret 1998/99 i den kommu-nala vuxenutbildningen. Innan satsningen påKunskapslyftet var andelen 4,6 procent.

Statistik för våren 1999 pekar på en fortsatthög och ökande volym för den gymnasiala vux-enutbildningen under 1999. I förhållande tillvåren 1998 var antalet heltidsstuderande 8 pro-cent fler våren 1999. För hela 1999 verkar voly-men ligga högre än vad som motsvarar kommu-nernas totala åtagande.

Samtliga kommungrupper utom förortskom-muner har ökat sin verksamhet med mellan 6och 18 procent. Förortskommunerna - somhade en betydligt högre volym hösten 1998 änvad som motsvarar åtagandet för 1999 - harminskat volymen med 4 procent. Verksam-hetens omfattning är beroende av elevernasefterfrågan på platser och hur många platserkommunerna fått för Kunskapslyftet. Utifrånkommunernas arbetsmarknadssituation beräk-nas ett garanterat antal platser för varje kom-mun. De stora variationerna i verksamhetsvolymmellan åren beror dels på att de flesta kommu-nerna inför 1999 hade byggt upp en organisa-tion som innebar att de räknade med att kunnagenomföra det antal garantiplatser som de till-delats. Samtidigt har arbetsmarknaden förbätt-

15

Bilder av barnom


rats inom flera kommuner vilket leder till färregaranterade platser.

Jämfört med våren 1998 har vissa förändring-ar skett i val av kurser. Omvårdnadsämnena harökat i omfattning med drygt 2 procentenhetertill 14 procent. Även orienteringskurser ochfolkhögskolekurser har ökat liksom andelenövriga kurser som framförallt består av yrkesin-riktade kurser från 15 procent av heltidsplatser-na våren 1998 till 21 procent våren 1999.Ämnen som har minskat i omfattning är t exdatakunskap, engelska, matematik, samhälls-kunskap och språk.

Andelen lokala kurser har fördubblats sedanhösten 1997 och utgör nu knappt 12 procent avverksamheten. 24 procent av alla platser genom-

förs hos annan utbildningsanordnare än kom-muner och landsting. Andelen lokala datakur-ser fortsatte att öka trots förändringen somgenomfördes inför hösten 1998 då de nationel-la kurserna hade moderniserats och uppdate-rats för att bättre svara mot de behov som finns.

De som saknar 3-årig gymnasieutbildning ären prioriterad målgrupp för Kunskapslyftet. Avall verksamhet genomförs 68 procent av elevermed högst 2-årig gymnasieutbildning. Detta ären minskning med två procentenheter sedanhösten 1998.

Kvinnorna utgör fortfarande ca 2/3 av allastuderande. Trots omfattande insatser för att fåin fler män i vuxenutbildningen har andelenmän bara ökat med 0,5 procentenheter. I stor-

städer finns 40 procent män i vuxenutbildning-en men endast 25 procent i mindre övriga kom-muner.

Andelen födda utomlands ökade våren 1999med en procentenhet till 20 procent sedan hös-ten 1998. Andelen elever över 30 år har ökatmed fem procentenheter sedan våren 1998 ochär nu 60 procent. Den yngre gruppen studerarstörre andel kärnämnen, 38-39 procent, än desom är över 30 år där kärnämnena utgör cirka28 procent.

Statsbidraget per heltidsplats inomKunskapslyftet varierar mellan 28 300 och 43000 kr beroende bl a på kommunens samman-sättning av kurser. Kostnaderna per heltidsstu-derande inom kommunal vuxenutbildning vari-

Verksamhetens Total gymnasial vuxenutbildning Förändr.

Omfattning hösten 98

-våren 99

Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1998 Våren 1999 Procent

Genomförd volym Angivet i verksamhets-poäng 42 893 714 53 876 200 54 670 057 59 276 245 + 8,4

Antal heltidsplatser 113 475 142 529 144 630 156 815 + 8,4

Antal elever 1 172 934 191 456 227 885 228 010 + 0,1

Antal kursdeltagare 776 248 928 631 958 865 975 049 + 1,7

Antal kurser per elev 4,5 4,9 4,2 4,3 + 1,6

100 000

90 000

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Ospec Förgymnutb <9 år

Förgymnutb 9 (10)

Gymn utbhögst 2 år

Gymn utb>2 år

Eftergymn<3 år

Eftergymn>= 3 år

Övriga

"Kunskapslyftet"

�

�

Utbildningsbakgrund våren 1999 (Elever klassificera-de enligt en teoretisk modell där ”Kunskapslyftet” iförsta hand förutsätts omfatta den prioriterade mål-gruppen.)

1 I rapporten används begreppet elever, eftersom personer som studerar inom kommunal vuxenutbildning enligt styrdokument (skollag, läroplan och andra förordningar) benämns elever.

Bilder av barnom


16

erar ännu mer. 80 procent av kommu-nerna har en kostnad mellan 19 700och 40 500 kronor. Statsbidraget påriksnivå tycks täcka kommunernasgenomsnittskostnad för gymnasialvuxenutbildning.

Påbyggnadsutbildningar - hälften

av platserna har utnyttjats

Skolverket har under året mottagitoch bedömt ca 600 ansökningar omriksrekryterande platser i påbyggnads-utbildningar. I ansökningarna somavsåg start hösten 1999 begärdes10671 platser av tillgängliga 8519 års-studieplatser. Skolverket beviljade7458 riksrekryterande platser och avdessa har 2179 tilldelats nya utbild-ningar. Skolverket har under höstengenomfört en uppföljning av utbild-ningar som erhållit riksrekryterandeplatser. Av enkätsammanställningenframgår att ca 50 % av de beviljaderiksrekryterande platserna utnyttjats.Anledningen är att många utbildning-ar inte startat under hösten utan startplaneras år 2000, andra har startatmed färre deltagare än väntat. I någraenkätsvar rapporteras att ingenutbildning planeras under år 2000.Resultatet föranleder en diskussionom ev indragning av icke utnyttjadeplatser och möjlighet till omfördel-ning av platser till nya utbildningar.

Särskolan och särvux

Antalet elever i särskolan har ökatkonstant under 1990-talet. Läsåret1998/99 fanns 16 095 elever totalt isärskolan vilket är en ökning av elev-antalet med 35 procent mellan läs-åren 1992/93 och 1998/99. Störst ärgrundsärskolans ökning - 48 procent.

Bidragande orsaker till särskolansökning är:• 1990-talets besparingar inom sek

torn som har gjort det svårare att fåstöd inom ramen för grundskolan.

• Kommunaliseringen och därmed den ökade närheten till skolan som har underlättat särskoleplacering för elever och föräldrar.

Några grundfakta

Personal 98/99 Heltids- Antal Andel

tjänster inskrivna lärare

barn per med ped.

årsarbetare utb.

Kommunal förskola 51 954 5,6 54%Enskild förskola 7 841 5,7 55%Familjedaghem 14 638 5,6Fritidshem 18 999 15,4 68%

Summa 93 432

Antal

lärare

per 100

elever

Kommunal förskoleklass 8 243 7,7 86%Förskoleklass Enskild an. 291 9,7 82%Grundskolan 76 359 7,6 88% Gymnasieskolan 23 449 7,6 83%Grundsärskolan 2 486 25,7 92%Gymnasiesärskolan 1 051Specialskolan 299 36,9 83%

Summa 112 178

Komvux 8 773 4,5 76% Särvux 206 87%Sfi 1 145 5,6 83%

Summa 10 124

Totalt 215 734

Barnomsorg och skola 1998/99. Antal barn och elever.

Barnomsorg 721 000 inskrivna barn

Utbildning för barn och ungdom

Förskoleklass

113 910 elever- kommun 110 906- enskild 3 004

Grundskolan

1 010 227 elever- kommun 979 374- stat (sameskolan) 171- fristående 30 682

Gymnasieskolan

309 143 elever- kommun 284 989- stat (sameskolan) 13 238- fristående 10 916

Vuxenutbildning Särvux SSV SFI

237 510 elever 4 137 elever 8 457 elever 20 460 elever- kommun 231 674 kommun stat kommun- fristående 5 836

Specialskolan

809 elever

Grundsärskolan

11 585 elever- kommun 11 278- landsting 14- fristående 293

Gymnasiesärskola

4 510 elever- kommun 4 112- landsting 157- fristående 241

17

Bilder av barnom


• De nya styrdokumenten inom skolan som harmedfört att lätt utvecklingsstörda inte har samma möjligheter som tidigare att nå grund-skolans mål.

Måluppfyllelse och kvalitet

Barnomsorgen - gruppstorlekarna har

ökat kraftigt

Tillgång till en bra barnomsorg på lika villkoroavsett ekonomiska eller sociala förutsättningarär ett centralt välfärdsmål. Barnomsorg är enförutsättning för en fungerande vardag för merän en halv miljon barnfamiljer. Barnomsorgen iSverige och de andra nordiska länderna har tillskillnad från många andra länder en dubbelfunktion. Dels ska den möjliggöra för föräldraratt förena föräldraskap med arbete eller studieroch dels ska den stödja och stimulera barnsutveckling och bidra till goda uppväxtvillkorgenom en pedagogisk gruppverksamhet.

Internationellt brukar kopplingen mellanvård, omsorg och pedagogik som finns i densvenska förskolemodellen beskrivas som ”edu-care” och framhållas som högkvalitativ. En prin-cip för svensk barnomsorg har också varit attbarnomsorgsplatsen ska vara nära hemmet vil-ket ska ge barnen möjlighet att leka med sinakamrater. I en omfattande studie i tolv länderfrån olika delar av världen har OECD-experterbeskrivit den svenska förskoleverksamheten somflexibel, variationsrik och med stor respekt förbarnet. I ett internationellt perspektiv finns godtillgång till förskoleverksamhet i Sverige. Menen av svagheterna enligt OECD-experterna äravgifterna som skiljer sig mycket åt mellan kom-munerna. Enligt OECD-experterna finns dettrots det positiva helhetsintrycket anledning attvara uppmärksam på kvaliteten med tanke påkonsekvenserna av 1990-talets besparingar.Ytterligare ett problem anser man vara att vissagrupper aldrig får del av förskoleverksamheten.

Den 1 augusti 1998 trädde Läroplan för för-skolan (Lpfö 98) i kraft. Under 1999 harSkolverket i enlighet med ett regeringsuppdragtagit fram en första bild av det pedagogiskaarbetet i förskolan i relation till läroplanensmål. Skolverket har haft i uppdrag från rege-ringen att belysa kvaliteten i förskolans verksam-

het, särskilt avseende verksamheterna för deyngsta barnen, barn i behov av särskilt stödsamt arbetet i mångkulturella grupper.

Den trend som kunnat utläsas av nationellstatistik har under 1990-talet visat en minskningav kostnaderna och därmed ökning av grupp-storlekar och minskning av personaltäthet.Personalens utbildningsnivå har dock ökat.Stöd till barn med annat modersmål har min-skat kraftigt. År 1998 hade 37 067 barn i åldern1-5 år som var inskrivna i förskola och familje-daghem ett annat modersmål än svenska.Under 1990-talet har andelen av barnen i barn-omsorgen med annat modersmål än svenskasom får modersmålsstöd minskat betydligt. 1990fick 57 procent av barnen med annat moders-mål än svenska modersmålsstöd. 1998 var mot-svarande andel 15 procent.

Den pedagogiska verksamheten för de

yngsta barnen

För att kartlägga den pedagogiska verksamhe-ten för de yngsta barnen i förskolan har en stu-die genomförts av pedagogiska institutionen vidGöteborgs universitet och beräknas pågå till slu-tet av år 2000. Tjugo kommuner, spridda överlandet, ingår i studien med sammantaget 30förskolor och lika många arbetslag. Undersök-ningen riktar sig till ledningspersonal, pedago-ger, barngrupper och enskilda barn. De frågorsom fokuseras i studien är: Ledningens ochpedagogernas syn på arbetet med de yngsta bar-nen i förskolan, mål för verksamheten som manarbetar efter, hinder och möjligheter att för-verkliga detta, hur vardagen ser ut för de yngstabarnen, barngruppers emotionella karaktär,barnens möjligheter till lärande, vuxnas enga-gemang och samspel med barnen, fysiskomsorg avseende kost, vila och säkerhet.Studien består av enkäter ställda till arbetslagoch ledning, intervjuer med pedagoger samtobservationer av pedagoger och barn.Resultaten visar:

• Försämrade ekonomiska villkor och ökad kompetens. Ekonomin har stort inflytande på verksamhe-ten. Ett helhetsintryck av pedagogernas och chefernas upplevelser är att deras arbetsbe-lastning har ökat och många känner en besvi-kelse över att inte kunna arbeta efter sina ambitioner och sin kompetens. Försämring-

Bilder av barnom


18

arna har samtidigt lett till en utveckling av nya kunskaper, kreativitet och förmåga att lösa problem.

• Nya och fler uppgifter, brist på tid och ökad medvetenhet. Ett av de mest framträdande dragen i under-sökningen är variationen mellan olika enhe-ter, dels när det gäller hur verksamheten bedrivs, men också i den egna upplevelsen av arbetet. Att djupare analysera vari variationer-na består och dess orsaker är viktigt i det fort-satta arbetet.

Brist på tid är centralt för många. Led-ningens arbetsuppgifter är till stor del admi-nistrativa men de anser att deras främsta uppgift är att vara pedagogiska ledare. Peda-gogerna anser sig ha kompetens för sitt ar-bete men menar att villkoren hindrar dem. Barngrupperna har ökat i storlek generellt men för några få arbetslag har inte situatio-nen förändrats. Cheferna har överlag fått en förändrad arbetssituation vilket har lett till attarbetslagen har fått nya uppgifter. Nerdrag-ning av ekonomipersonal har också lett till attvissa uppgifter tagits över av pedagogerna. Fortsättningsvis är det viktigt att uppmärksam-ma vad dessa förändringar innebär för bar-nens hälsa och säkerhet.

Både pedagoger och ledning saknar närhe-ten till varandra. Förändringen av arbetsupp-gifter har dock gett utrymme för inflytande och en ökad pedagogisk medvetenhet. Men det är en svårighet för cheferna att finna alternativa vägar för den pedagogiska led-ningen.

• Mål, möjligheter och hinderHos pedagogerna framkommer få uttryck för en ny syn på barns lärande som nyare forsk-ning pekar på. Ledningspersonalen beskriver däremot i något större utsträckning betydel-sen av små barns lärande. Förskolans traditio-nella mål som trygghet, individuell och social utveckling för barnen är de mål som lyfts fram av pedagogerna medan det finns få uttryck för en ny kunskap- eller barnsyn. Få pedagoger till skillnad från cheferna nämner lek i samband med målen.

Pedagogerna beskriver hinder för förverkli-gandet av målen i första hand i termer av strukturer och villkor för verksamheten.

Hinder är då barngruppernas storlek och pedagogernas antal, alltså utanför pedago-gens eget inflytande. Ledningen pekar i stör-re utsträckning på pedagogernas brist på tid för planering, reflektion och för att kunna möta varje barn. Både pedagoger och ledningser pedagogernas kompetens och inställning till jobbet som en möjlighet att förverkliga målen. När cheferna pekar på att bristande utbildning och kompetens kan utgöra ett hin-der värderar pedagogerna den egna kompe-tensen högt. Att använda högskoleutbildad personal syns inte vara en prioritering i arbe-tet med de yngsta barnen. Frågan om synen på hinder för måluppfyllelse bör studeras när-mare.

• Läroplanen - en bekräftelseLäroplanen har ännu inte fått fäste i verksam-heten. Flera menar att de ännu inte hunnit sätta sig in i denna men samtidigt ser många läroplanen som en bekräftelse av sitt tidi-gare arbete. Betydelsen av kontinuerlig fort-bildning och av möjligheter för diskussion och reflektion framstår som nödvändig för implementeringen av läroplanen.

Bilden är inte entydigt negativ då några arbetslag beskriver oförändrade eller tom för-bättrade villkor, ny medvetenhet, nytt och stör-re ansvar samt ny kunskap om de yngsta bar-nen. En omvärdering av arbetet med de yngstabarnen och en positiv utveckling av verksamhe-ten finns också beskrivet.

Helhetsbilden av verksamheten bedöms såvälav pedagoger som ledning ha försämrats undersenare år.

För att bedöma kvaliteten i förskolan i termerav resultat och måluppfyllelse i förhållande tillläroplanens riktlinjer och strävansmål skaSkolverket påbörja ett utvecklingsarbete medatt ta fram modeller för hur detta kan göras.Dessutom ska ett material utvecklas som syftartill att stödja förskolans personal i arbetet medutvärdering och kvalitetsutveckling.

19

Bilder av barnom


Kvaliteten i fritidshemmens verksamhet

Fritidshemmets uppgift är att genom pedago-gisk verksamhet komplettera skolan, erbjudabarn en meningsfull fritid och stöd i utveckling-en. Fritidshemmet ska också ge barn denomsorg som krävs för att föräldrar ska kunnaförena föräldraskap med förvärvsarbete.Eftersom läroplanen är skriven med utgångs-punkt i skolans verksamhet kan den inte gällaför fritidshemmet på samma sätt som för denobligatoriska skolan och förskoleklassen menden ska enligt texten i prop. 1997/98:94 använ-das i så stor utsträckning som möjligt. Under1999 har allmänna råd för fritidshemmet utar-betats. De allmänna råden har sin tyngdpunktförlagd vid fritidshemmets uppgift som denfinns formulerad i skollagen men har en tydliganknytning till Lpo 94.

I enlighet med ett regeringsuppdrag harSkolverket under 1999 utvärderat kvaliteten ifritidshemmens verksamhet i förhållande till deallmänna rådens riktlinjer. I studien ingickbåde integrerade och icke integrerade fritids-hem. Utvärderingens resultat bygger på besöks-intervjuer med personal och barn vid 20 fritids-hemsenheter i 20 kommuner. Totalt intervjua-des 80 personal (fritidspedagoger, förskollärare,barnskötare) och 80 barn i åldern 6-12 år.

Genom de kraftiga besparingarna under1990-talet har villkoren för fritidshemmensverksamhet dramatiskt förändrats. Bl a genomatt gruppstorlekarna i fritidshemmen har ökatfrån 18 barn per grupp till drygt 26 barn.Utvärderingen visar att fritidspersonalen görvad de kan utifrån sina förutsättningar och troratt de når sina egna mål. Trots att personalenhar stora problem att brottas med tycker de omsitt arbete, är engagerade i sin verksamhet ochbryr sig om de barn de tar hand om. De lyckasockså skapa en verksamhet där barnen kännersig trygga.

Utvärderingen omfattade även enkäter omverksamheten riktade till barnens föräldrar.

Resultatet visar att ungefär 90 procent av för-äldrarna känner sig alltid eller ofta trygga närderas barn är på fritids. Lite drygt 80 procent avföräldrarna är mycket eller ganska nöjda medkvaliteten på sina barns fritidshem. Samtidigtsäger 30 procent att kvaliteten blivit sämre desenaste åren. Endast 14 procent tycker att detblivit bättre (resten vet ej eller menar att kvali-teten är oförändrad). Runt 60 procent av föräld-

rarna tycker inte att barngruppen är av lämpligstorlek. Lika många tycker heller inte att detfinns tillräckligt mycket personal.

Runt 25 procent av föräldrarna har angivit attde inte vet om fritidshemmen arbetar med vär-degrunden, så som mot mobbning och fördemokrati.

Utifrån dessa resultat kan man fråga sig omföräldrarna framför allt kopplar kvalitet i fritids-hemmen till att de känner sig trygga. Att barn-gruppen upplevs för stor verkar inte ha någonnegativ inverkan på deras kvalitetsomdöme.Föräldrarna litar helt enkelt på att personalenska se till att deras barn kommer hem ”hela ochrena” oavsett vad de vet om fritidshemmensinnehåll och förutsättningar.

I relation till de allmänna råden för fritids-hem och skollag är måluppfyllelsen dålig i fleraavseenden. Utvärderingen lyfter fram tre fakto-rer som hindrar måluppfyllelse och som kanrelateras till de nedskärningar som drabbatverksamheten:

- Stora barngrupper.

- Otydlighet kring verksamhetsintegrering med

förskola och skola.

- Dåligt anpassade lokaler. Det behövs fler

mindre utrymmen för att skapa lugn och ro.

I skollagen anges i 2 kap 3 § att barngrupper-na skall ha en lämplig sammansättning ochstorlek. Och i Skolverkets allmänna råd står attdet ur säkerhetssynpunkt bör vara möjligt förpersonalen att ha överblick över barnen. Vidflertalet besökta fritidshem framhåller persona-len att barngrupperna är för stora och att dekänner sig nedstämda över att se sin verksam-het försämras år från år. Barnen pratar mycketom skrik, bråk och hög ljudnivå. Miljön i fritids-hemmen ger inte barnen lugn och ro. Det harstor betydelse hur stora barngrupperna är omfritidshemmen ska kunna erbjuda barnen attvälja mellan olika sysselsättningar.

Skolverkets bedömning är att ett utvecklings-arbete kring verksamhetsintegreringen till vissdel skulle kunna motverka effekterna av storabarngrupper och dåligt anpassade lokaler.Utvecklingsarbetet bör fokusera fritidshems-verksamhetens legitimitet, ledarskap och arbets-former för samverkan. Men det är också tydligtatt fritidshemsverksamheten behöver tillförsäk-

Bilder av barnom


20

ras mer resurser så att barngrupperna kan min-skas.

När det gäller form och graden av integrationvisar en utvärdering gjord av Skolverket 1998att lokalmässig integration har fått stort genom-slag. I fem av 12 kommuner uppgav man ocksåatt fritidshem och skola var verksamhetsintegre-rade enligt definitionen att arbetslag beståendeav personal från både barnomsorg och skolaplanerar och genomför verksamheterna tillsam-mans.

En vanlig modell för integration är att debarn som bildar en klass i skolan också bildarett fritidshem eller en avdelning inom fritids-hemmet och att en lärare samarbetar med eneller flera fritidspedagoger/barnskötare/fritids-ledare i ett arbetslag. I vissa arbetslag fungerarsamarbetet mycket bra och i andra arbetslagfungerar samarbetet inte alls. Stora variationerfinns även inom skolorna. Vid flera skolorbedriver fritidspedagogen undervisning i bild,musik och svenska och då inte enbart för debarngrupper som fritidspedagogerna arbetarmed på fritidshemstid. I några fall har fritidspe-dagogerna 11-12 egna lektioner/vecka. Det ärockså vanligt att fritidspedagogerna vikarierarför lärarna. Enligt de fritidspedagoger somintervjuats deltar däremot lärarna i mycket litenutsträckning i fritidshemsverksamheten påeftermiddagen.

Lokalerna är vid vissa skolor/fritidshem utfor-made så att klassrummen också fungerar somfritidshem och i andra fall ligger fritidshem-mens lokaler i omedelbar anslutning till klass-rummen. Enligt fritidspedagogerna har lokalin-tegrationen i flera fall lett till att fritidshemmeninte längre har lämpliga lokaler för verksamhe-ten. Vid en del skolor har lokalerna byggts omför att passa den integrerade verksamheten.

Vid de flesta fritidshem finns förutsättningar imiljön för en bra utomhusverksamhet men per-sonalen räcker inte till för att utomhusverksam-heten ska bli meningsfull.

På många fritidshem arbetar man inte aktivtmed att försöka utjämna traditionella könsrolls-mönster mellan flickor och pojkar.Barnintervjuerna ger bilden att pojkar gör pojk-saker och flickor gör flicksaker.

De sociala förhållanden som barnen kommerifrån påverkar i hög grad vilken verksamhetsom är möjlig att bedriva vid fritidshemmen vil-ket ur ett likvärdighetsperspektiv är en allvarlig

kvalitetsbrist som förstärker sociala skillnader.Någon systematisk utvärdering inom fritids-

hemmens verksamhet verkar inte ske. Vissutvärdering med skolans perspektiv somutgångspunkt sker ihop med skolan i de olikaarbetslagen.

Grundskolan - det genomsnittliga

meritvärdet och spridningen i betygs-

resultatet har ökat mellan 1998 och 1999.

Var fjärde elev når inte alla mål.

Skolan ska förmedla kunskaper och hos elever-na förankra de grundläggande värden som vårtsamhällsliv vilar på - människolivets okränkbar-het, individens frihet och integritet, alla män-niskors lika värde, jämställdhet mellan kvinnoroch män samt solidaritet med svaga och utsatta.

Skollagen föreskriver att utbildningen inomvarje skolform skall vara likvärdig oavsett var ilandet den anordnas. Normerna för likvärdig-heten anges genom de nationella läroplansmå-len att sträva mot respektive att uppnå men detska kunna finnas olika vägar för att nå målen.Normerna preciseras genom kursplanemål ochbetygskriterier. Styrdokumenten anger mål i ter-mer av kunskapskvaliteter men ska inte vara sty-rande för stoff, arbetssätt och arbetsorganisa-tion. Som en konsekvens av att ett nytt betygs-system har införts kan endast jämförelser avmåluppfyllelse mellan 1998 och 1999 göras.

Våren 1998 var det genomsnittliga meritvär-det för elever med slutbetyg från årskurs 9 i lan-det 201. Elever från de fristående grundskolor-na hade ett högre meritvärde, 224, än eleverfrån de kommunala, 200. Det genomsnittligameritvärdet var något högre våren 1999 - 202,1 -men spridningen i elevernas resultat i enskildaämnen hade ökat. Andelen elever som inte nåttmålen hade ökat i stort sett i alla ämnen liksomandelen elever med betyget Väl godkänd ochMycket väl godkänd.

Med det nya betygssystemet måste målen förämnet vara uppnådda för att betyg ska ges.Våren 1998 nådde inte 20,4 procent av elevernakunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Våren1999 hade andelen som inte nådde målen i etteller flera ämnen ökat med drygt två procenten-heter till 22,7 procent.

Den högsta andelen som inte nådde målenhör hemma i storstadskommuner och den läg-sta andelen återfinns i glesbygd. Det finns ettpositivt samband mellan kommunernas folk-

21

Bilder av barnom


mängd och andelen elever med flera saknadebetyg vilket antagligen har med befolknings-sammansättningen att göra. Elever medutländsk bakgrund är överrepresenterade blandde som inte nått målen i årskurs 9.

Andelen elever som var behöriga till gymnasie-skolans nationella program hade minskat till90,3 procent våren 1999. Av de drygt 9000 ele-ver som inte var behöriga att söka till gymnasie-skolans nationella program saknade 42 procentbetyg i ett ämne - majoriteten i matematik -, enfjärdedel saknade betyg i två ämnen - majorite-ten i kombinationen engelska och matematik -och 34 procent saknade betyg i alla ämnen.

Den generella bild som Skolverkets studierger av studieresultat är att elever med utländskbakgrund - även när de är födda i Sverige ochnär hänsyn tagits till skillnader som finns ibetygsresultat vid olika social bakgrund - i störreutsträckning än övriga elever har ofullständigaslutbetyg och lägre medelbetyg. Den stora skill-naden i resultat finns mellan de elever som själ-va invandrat och övriga.

De elever som varit i Sverige kortast tid hadede lägsta betygen. Ungefär 800 av eleverna somgick ut år 9 våren 1998 hade invandrat tillSverige under grundskolans tre sista år. Avdessa uppnådde inte 60 procent målen i tvåeller fler ämnen. Men statistiken visar också att18 procent av eleverna med utländsk bakgrundhade ett meritvärde inom den högsta kvartilennär de lämnade grundskolan våren 1998.

Resultatet från de nationella proven - stora

variationer mellan skolor

Även andelen godkända på de nationella pro-ven i engelska, svenska och matematik år 9 harminskat något mellan 1998 och 1999. Vid pro-ven i engelska och svenska fick störst andel god-känt eller högre - 96 procent 1999 och 98 pro-cent 1998. Sämre blev resultatet i matematikdär 88 procent (90 procent 1998) av elevernablev godkända på provet i sin helhet. På ett del-prov med problemlösning i matematik blevendast 71 procent godkända (80 procent 1998).

Genom ett representativt urval av 125 skolorhar provbetygen på de nationella proven i sven-ska, matematik och engelska kunnat skattas.Resultatet visar att flickorna uppnår målen istörre utsträckning och att en större andel flick-or får provbetygen VG och MVG.

Variationen mellan skolorna är omfattande

och störst i matematik. Det finns skolor därendast 57 procent av eleverna har provbetygetGodkänd eller högre i matematik medan allaelever i andra skolor har uppnått målen.Variationen mellan skolor är minst i engelska.

För elever med ett annat modersmål än sven-ska var det 72 procent som uppnådde målen ialla tre ämnesproven jämfört med 86 procentbland dem med svenska som modersmål.Kunskaper i svenska krävs även för att klaraämnesprovet i matematik. När ämnesprovenförändras mot att fånga mer av elevernas förstå-else för ett matematiskt fenomen och inte barakunna återge fakta kräver det ofta både att ele-ven kan förstå längre instruktioner och att ele-ven kan förklara och motivera egna resone-mang. Även elever med läs- och skrivsvårigheterkan ha svårigheter att prestera bra på uppgiftersom kräver goda läs- och skrivkunskaper.

En analys av faktorer på elevnivå som påver-kar resultatet på ämnesprovet i matematik visaratt invandrarfaktorns betydelse för provresulta-tet varierar mellan skolor. På många skolor harfaktorn att vara född utomlands antingen ingeninverkan eller positiv inverkan på provresulta-ten vilket eventuellt kan förklaras av variationeri ursprungsländer.

Att flickor har bättre resultat vad gäller kun-skaper i många ämnen är känt sedan länge.Skolverkets insamling av resultat från ämnes-proven i år 9 - vårterminen 1998 - visar att flick-or fick högre provbetyg än pojkar i ämnespro-ven i svenska och engelska. En nyligen genom-förd studie av alla landets grundskolor visar attpojkar i genomsnitt får lägre medelbetyg änflickor i år 9 och att den positiva betydelsen avatt vara flicka - i just det här sammanhanget -kvarstår när hänsyn har tagits till föräldrarnasutbildningsnivå och utländsk bakgrund.

Skillnaden i graden av måluppfyllelse är stormellan skolor. Störst är variationen enligtämnesproven i skolår 9 i matematik. I vissa sko-lor nådde alla elever målen enligt provbetygetmedan det fanns skolor där mindre än 70 pro-cent nådde målen.

Besparingarna har drabbat special-

undervisningen

Besparingarna under 1990-talet har haft somkonsekvens att elevgrupperna har blivit störreoch lärartätheten minskat. Besparingarna hardrabbat undervisningen mer än andra poster iskolan och elever med mindre synliga behovmer än andra grupper.

Besparingarna har fr a drabbat specialunder-visningstimmarna och undervisningen imodersmål och svenska som andra språk.Besparingarna har inneburit att specialunder-visningen har minskat med 29 procent mellanåren 1991/92 och 1997/98 och att många sko-lor nu saknar speciallärare. De specialpedago-ger som finns används ofta som klasslärare eller”kompanjonlärare”. Bristen på specialpedago-ger har blivit ett hinder för ett kvalificerat stödtill elever. Elevvårdspersonalen i skolan - fr askolläkare och psykologer - har också minskatunder 1990-talet.

En tidsserie från UGU-studien visar att ande-len elever med någon form av specialundervis-ning i grundskolan har minskat under 1990-talet efter att ha ökat under 1980-talet.

Besparingarna sammanföll med reformering-en. Vid sidan av de negativa effekterna harbesparingarna också - där de inte har varit allt-för kraftiga - lett till ökad samverkan och diskus-sioner om verksamhet och prioriteringar.

Gymnasieskolan

Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf94 lägger fast att gymnasieskolan med den obli-gatoriska skolan som grund ska fördjupa ochutveckla elevernas kunskaper som förberedelseför yrkesverksamhet och studier vid universitetoch högskolor m m och som förberedelse förvuxenlivet som samhällsmedborgare och ansva-

Bilder av barnom


22

rig för sina egna liv. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbild-

ningen inom fyra år har successivt minskatunder 1990-talet. Av de som gick i år 1 hösten1992 hade 86 procent fullföljt inom fyra år.Andelen som fullföljde var 80 procent för de iår 1 1993 och 74 procent för elever i år 1 1994.

Skolverkets bedömer att minskningen av full-följandegraden dels beror på att andelen eleverpå individuellt program har ökat och att gym-nasieutbildningen har förlängts - de tvåårigautbildningarna har tagits bort. En tredje orsakkan vara att slutbetyg för elever som avgått frångymnasieskolan under läsåret inte inrapporte-rats. En orsak till att elever tar längre tid på sigför att slutföra sina studier är också att elevernai större utsträckning byter program.

Andelen fullföljande är lägst i storstäder ochvariationerna mellan kommuner är stora - från59 till 90 procent. Variationerna är också myck-et stora mellan olika program och mellan ele-ver med svensk och utländsk bakgrund.Fullföljandegraden är högst bland elever somgår naturvetenskapliga programmet och harsvensk bakgrund. Endast 24 procent av nybör-jarna i gymnasieskolan som började på individu-ellt program 1993 hade fått slutbetyg fem årsenare. Skillnaden i slutförandegrad efter tre årmellan svenska elever och elever med utländskbakgrund för de som började gymnasiestudier-na 1994 och 1995 var 25 procent. Skillnadenberor fr a på en låg fullföljandegrad för eleverfödda utomlands. 72 procent av elever medsvensk bakgrund som började i gymnasieskolan1995 slutförde studierna efter tre år. Av eleverfödda utomlands slutförde mindre än hälftenstudierna efter tre år. Skillnaderna i slutföran-degrad minskar till viss del efter fyra år.

Betygsnivån, mätt som genomsnittlig betygs-poäng, har ökat något 1997-1999 från 12,6 år1997 till 12,9 år 1998 och 13,3 år 1999 för samt-liga program. Variationen mellan programmenvar 1999 11,1 poäng (fordonsprogrammet) till14,8 poäng (naturvetenskapsprogrammet).Betygsnivån har ökat för nästan alla programmen inte så att spridningen mellan dem min-skat. Den genomsnittliga betygspoängen varhögre i fristående gymnasieskolor än i kommu-nala - 15,2 jämfört med 13,3.

Våren 1999 var fyra procent av betygen i kärn-ämneskurser Icke godkänd (4%), 43 procentGodkänd (47%), 38 procent Väl godkänd

Tabell Lärartimmar i grundskolan 1991/92 och procentuell förän-

dring t o m 1997/98 (tusentals timmar)

Vanlig Special- Hemspråks- Svenska somundervisning underv. underv. andraspråk

91/92 58 249 8 656 2 084 2 880

Total procentuell förändring under perioden

91/92-

97/98 +1,7 -28,6 -38,5 -40,3

23

Bilder av barnom


(37%) och 14 procent Mycket väl godkänd(12%). Siffrorna inom parentes avser motsva-rande fördelning våren 1998.

Störst andel icke godkända fanns i kursensvenska B där 5,6 procent fick betyget Icke god-känd och i matematik A där 5,5 procent fickIcke godkänt. I svenska A var 1,3 procent avbetygen Icke godkänd, vilket tillsammans medkursen estetisk verksamhet (1,8 procent ickegodkända) var de kurser som flest elever upp-nådde godkändgränsen i.

Skillnaden mellan program var stora. Runt enprocent av betygen i kärnämneskurserna pånaturvetenskaps- och samhällsvetenskapspro-grammen var Icke godkänd. På bygg-, fordons-och industriprogrammen var motsvarandeandel 12 procent.

På flertalet gymnasieprogram har flickorhögre genomsnittlig betygspoäng än pojkar.

Hösten 1998 gick drygt 14 000 elever i år 1 igymnasieskolan på ett individuellt program -d v s 13 procent av samtliga elever i första års-kursen. Ett mål för det individuella program-met är att stimulera till vidare studier på ettnationellt program. Det lyckades också till vissdel. Knappt 38 procent av eleverna som gick iår 1 på ett individuellt program hösten 1996 varfortfarande kvar på programmet efter ett år.Ungefär en tredjedel av eleverna i år 1 på ettindividuellt program hösten 1997 gick inte igymnasieskolan ett år senare. Men något flergick på ett nationellt eller specialutformat pro-gram.

En utbredd uppfattning hos både skolledareoch lärare är att alternativet att gå ytterligare ettår är sämre än att gå på individuella program-met eller sommarskola för att försöka klarabehörighetskraven till gymnasieskolan.

Under 1999 har Skolverket analyserat gymna-siestatistiken ingående i projektet Elevströmmari gymnasieskolan. Olika nybörjargruppers slut-förandegrad efter tre - fem år och byten mellanprogram, särskilt mellan individuellt programoch nationella program undersöktes.

Två studier, som ger underlag och bränsle fördiskussionen om samverkan, långsiktig plane-ring och grunder för dimensioneringen av gym-nasieskolan, har redovisats av Skolverket under1999. I Dimensionering för vem analyserasdimensionering, valfrihet av utbildning på gym-nasienivå, vägledning och samverkan medarbetslivet i Sverige och i Finland. Analysen

visar att det inte finns någon tydlig motsättningmellan individens val och samhällets behov.Elevernas sökandemönster följer samhällseko-nomins övergripande omvandling. I ett all-sidigt urval av nationella program är utgångs-punkten att se utbildningsutbudet som en för-utsättning för likvärdighet i gymnasieskolan.För att på lång sikt kunna upprätthålla enutbildning av hög kvalitet med modern utrust-ning och lärare med god kompetens är detnödvändigt att ha en grundläggande strategi förutbildningsutbudet utifrån lokala behov hävdasi rapporten.

Gymnasiereformen syftade till att höja kvalite-ten i undervisningen genom att avreglera ochdecentralisera verksamheten och genom attkonstruera gymnasieskolan så att den skullekunna omformas och förändras i den takt somdet var nödvändigt. I en sammanfattande analysav reformeringen av gymnasieskolan konstate-rar Skolverket att skolorna i reformens inled-ningsskede lade ner stor kraft på de organisato-riska inslagen. En bild är att lärarna överfördesin tidigare praktik till den nya organisationenav programmen och att den innehållsliga delendärmed konserverades. Kursutformningen ochde ökade valmöjligheterna har medfört att gym-nasieskolan har öppnats och blivit mer flexibeljämfört med linjegymnasiet. Elever har i vissmån kunnat påverka sin studieinriktninggenom val av kurser och fått större möjlighetatt läsa i olika studietakt. Genom att elever frånolika program samläser kurser har skolornaockså kunnat utnyttja sina resurser på ett bättresätt. Samtidigt har de olika valen inom gymnasie-skolorna inneburit att administrationen av pro-grammen har blivit omfattande och att kostna-den för detta har lett till att det lokala utveck-lingsarbetet fått stå tillbaka. En negativ konse-

BF BP EC EN ES FP HP HR HV IP LP MP NP NV OP SP

Nationella program

Gen

omsn

ittl

ig b

etyg

spoä

ng

16

15

14

13

12

11

10

Män

Kvinnor

Bilder av barnom


24

kvens av att kursen och kursplanen blev utgångs-punkten för reformeringen är att de övergri-pande målen i läroplanen och programmålenkom i bakgrunden. I fallstudieskolor som bedri-ver lokalt utvecklingsarbete utgår arbetet frånen grupp lärare som omfattar och omsätter engemensam pedagogisk idé.

Övergripande kunskapsområden

Skolverkets utvärdering av skolan 1998 avseen-de läroplanernas mål fokuserar vissa utvalda

övergripande kunskapsom-råden. De fem kunskaps-områden som utvärderatsär - Att se sammanhangoch kunna orientera sig iomvärlden, Att göra med-vetna etiska ställningsta-ganden, Att förstå ochtillämpa demokrati,Skapande förmåga ochKommu-nikativ förmåga.Totalt har ca 4400 ele-ver i 136 grund- ochgymnasieskolor medver-kat i utvärderingen.

Positiva resultat frånutvärderingen är attungdomarna har stor

tilltro till sina egna möjligheter att påverka sinframtid och att de uppvisar värderingar om mil-jön som ligger väl i linje med läroplanernasmål. Eleverna visar ett stort engagemang i mil-jöfrågor och globala problem.

Positiva inslag i resultaten är också att elever-na genomgående - trots brister - vågade använ-da sina kunskaper i främmande språk och attdet inte tycks finnas något samband mellan ska-pande förmåga och elevernas sociala bakgrund.

Utvärderingen visar, i vissa avseenden, ävenpå en betydande kollektiv bredd i eleversomvärldskunskaper. Det kollektiva kunnandetär en viktig resurs i arbetslivet men uppmärk-sammas och belönas inte i skolan. Elevernauppskattar arbetsformer där de kan samarbetaoch delta men många elever i år 9 menar attman måste förhålla sig ”odemokratiskt” för attklara skolan.

Utvärderingen visar också att eleverna harsvårigheter att få överblick och se struktureroch sammanhang i de kunskaper som skolanförmedlar inom de natur- och samhällsoriente-

rande ämnenas ram. För de naturorienterandeämnena kan det bero på grunda kunskaper närdet gäller begreppsbildningen och för de sam-hällsorienterande ämnena ett outvecklat orsaks-tänkande.

Med stigande ålder blir eleverna bättre på attse sammanhang men de har svårigheter då detgäller utvecklat orsakstänkande och kritiskt tän-kande.

Enligt Lpo94 ska alla elever omfattas av dedemokratiska principerna att kunna påverka, taansvar och vara delaktig. Ett negativt inslag iresultaten är att eleverna i år 9 och i gymnasie-skolans år 3 uttrycker en stark vanmakt p g abrist på inflytande över sin egen skolgång.Vanmakten består i att eleverna upplever att deinte kan förverkliga sina önskningar om ettmeningsfullt lärande som de själva får vara medoch påverka. Samtidigt finns också en skepsisbland eleverna till ökat ansvarstagande. Mentrots känslan av vanmakt ger eleverna ändåuttryck för demokratiska värderingar och dendemokratiska kompetensen och moraluppfatt-ningen djupnar med åldern. Och detta ocksåtrots att skolorna i många fall anser sig saknaredskap för att arbeta med värdegrunds- ochdemokratifrågor i undervisningen.

Skolverkets utvärdering visar att flickornagenomgående lyckas bättre än pojkarna på allaområden och även när det gäller de övergripan-de läroplansmålen. I Skolverkets utvärdering avskolan 1998 avseende läroplanernas mål visarflickorna bättre resultat än pojkarna när detgäller engagemang och handlingsberedskap imiljö- och framtidsfrågor, att göra medvetnaetiska ställningstaganden och skapande förmå-ga. Delprojektet ”Tema tillståndet i världen” visa-de också att flickorna presterar bättre än pojkarpå öppna kunskapsfrågor av djupare och merkomplex natur. Även i Skolverkets utvärderingarav grundskolan 1992 och 1995 konstaterades ett”demokratiskt underskott” hos pojkarna.

Utbildningsvillkor i glesbygd

Skolverket har under 1999 kartlagt, analyseratoch värderat utbildningsvillkor i glesbygd.Projektet har arbetat utifrån ett elevperspektivoch har genom såväl fallstudier i fyra kommu-ner som analys av nationell statistik kommitfram till att elever i glesbygden generellt sett fåren lika bra utbildning som elever på annat håll.Flera indikationer har pekat på att samarbetet

25

Bilder av barnom


mellan skola och hem och mellan skola ocharbetsliv fungerade väl i fallstudiekommunerna.Glesbygdens elever har i vissa avseenden andrakunskaper än elever från övriga kommuner,men dessa kunskaper är inte nödvändigtvismindre värdefulla. Uppgifter från mottagandegymnasieskolor tyder inte på några skillnader ibaskunskaper för elever från små respektivestora grundskolor. Inte heller finns uppgiftersom tyder på att elever från gymnasieskolor iglesbygd lyckas sämre än andra i högskolan.

Arbetsplatsförlagd utbildning - APU

Vid Skolverkets kontakter med kommuner ochskolor angående APU redovisas svårigheten attfå till stånd en arbetsplatsförlagd utbildningsom är kursplanestyrd och inom ramen för pro-grammålen samt omfattar minst 15 veckor.Programmålens betydelse för en väl genomfördAPU framhålls ofta. Dock lyfter man fram svå-righeten för en- och fåmansföretag att kunnamedverka i APU av tillräcklig omfattning. Detframförs att mindre kommuner klarar attgenomföra APU bättre än större kommuner.Förklaringen är dels att kontakten med företa-gare vanligtvis är väl upparbetad på den mindreorten, dels att mindre kommuner i sitt utbudinte har de program för vilka det i ett nationelltperspektiv är svårast att få till stånd arbetsplats-förlagd utbildning på minst 15 veckor. Dennabild är dock inte helt entydig. Det finns ocksåen konkurrens om platserna från eftergymnasi-ala utbildningar, högskolor och AMU.

I kontakterna med företrädare för kommu-nerna och vid fördjupade samtal med lärareoch skolledare ges en tydlig bild av att APU oftainte är kursplanestyrd inom ramen för pro-grammålen utan mer liknar någon form avpraktik. Denna praktik fungerar dock väl uti-från det perspektivet att det ger eleverna en brakontakt med arbetslivet. Sett ur det perspektivetkan praktiken sägas stämma väl med läroplans-målen då det gäller att utveckla social kompe-tens. Praktiken leder ofta fram till positivaeffekter för eleverna som till exempel olikatyper av ferie- och extraarbete.

Men det finns också ett flertal exempel på välgenomförd arbetsplatsförlagd utbildning. Deprogram som är mest framgångsrika med att geeleverna APU i tillräcklig omfattning äromvårdnadsprogrammet och barn- och fritids-programmet. Det har dock visat sig att omstruk-

tureringar och neddragningar inom vården letttill svårigheter på sina håll i landet att skaffaAPU-platser på dessa program.

Medieprogrammet och elprogrammet harstora svårigheter att genomföra APU. Det blirofta praktik under ett mindre antal veckor. Iövrigt får utbildningen skolförläggas.

Att få till stånd APU inom estetiska program-met, naturvetenskapsprogrammet och samhälls-vetenskapsprogrammet anses inte vara angelä-get. I anslutning till dessa program rör sig dis-kussionen om möjligheten att ha ämnesanknu-ten praktik.

Eleverna upplever det som positivt att få möj-lighet att vara på en arbetsplats under utbild-ningstiden. Det är personligen utvecklande ochkontakter skapas som kan leda till anställningförr eller senare. Detta är oavsett om det i verk-ligheten är fråga om kursplanestyrd utbildningeller praktik.

APU-frågorna är sällsynta i skolplanerna.Politiker och förvaltningschefer överlämnar iallmänhet ansvaret för genomförandet av APUtill skolledare och lärare.

Ett område som borde utvecklas är organisa-tion och former för skolans anordnande avAPU. Diskussionen om skolans uppdrag ochvad arbetslivet kan erbjuda måste fördjupas.Tydligt är att skolan ställer krav på 15 veckoroch kursplanestyrd utbildning. Det har fram-förts från näringslivets företrädare att skolaninte kan styra planeringen av APU utifrån kurs-planerna. Inom företagen vill man ibland atteleverna ska utbildas just inom deras område såatt de blir användbara direkt i verksamheten.Skolan upplevs som ”stelbent” då den hävdarkursplanestyrningen av APU.

Handledarutbildning genomförs i mycketvarierande omfattning men det samladeintrycket är att den totalt är av liten omfattning.Inom omvårdnadsprogrammet sker dock enkontinuerlig handledarutbildning.

Skolverket har i samverkan med Umeå uni-versitet genomfört en undersökning av denarbetsplatsförlagda utbildningen.Undersökningens övergripande syfte har varitatt redovisa vilka kunskaper, färdigheter ocherfarenheter eleverna utvecklar under dearbetsplatsförlagda delarna av utbildningen,samt att värdera dessa med utgångspunkt frånde nationella målen. Undersökningen kommeratt redovisas i en rapport i slutet av mars 2000.

Bilder av barnom


26

ANT-undervisningen

Skolverkets bedömning är att skolorna idaguppnår de mål som finns för undervisningenom tobak, alkohol och andra droger i läropla-nerna och kursplanerna. Men målen är lågtsatta relativt de förväntningar som samhällethar uttryckt i bl a folkhälsopropositionen och idet nationella handlingsprogrammet för alko-hol- och drogförebyggande insatser. Dessa för-väntningar syns inte tillräckligt tydligt i läropla-nerna och kursplanerna.

Skolverkets inspektörer konstaterar också attde övergripande målen sällan omvandlas tillkonkreta mål i de enskilda skolorna och attkompetensutvecklingen av lärare inom områdeti stort sett är obefintlig.

Inspektörernas bedömning är att undervis-ningen i de besökta skolorna tar för lite hänsyntill elevernas egna föreställningar om tobak,alkohol och andra droger. Det saknas kunska-per i skolorna om vad eleverna vet i ämnet ochom deras attityder och vanor. Även om någraskolor hade en bra undervisning inriktad på attfrämja hälsa bedrev huvuddelen av skolorna entraditionell ANT-undervisning byggd på risker-na med tobak, alkohol och droger. Forskningvisar att en fakta- och riskfixerad undervisningsnarare ökar än minskar elevernas nyfikenhetoch vilja att prova alkohol och andra droger.

Sex- och samlevnadsundervisningen

I den nationella kvalitetsgranskningen gjordesbedömningen att det bedrivs en bra sex- ochsamlevnadsundervisning i tio av 80 besökta sko-lor. I dessa skolor ligger betoningen på att stöd-ja eleverna och lärarna arbetar med mindregrupper där både pojkar och flickor får upp-märksamhet. Sex- och samlevnadsundervisning-en finns med i flera ämnen och rektor utövaren självklar styrning. Här finns också ett utveck-lat elevinflytande. I nästan hälften av skolornafår också en del av eleverna en bra undervis-ning som fokuserar ett främjande perspektiv. Igymnasieskolan på Barn och Fritidsprogrammetoch Omvårdnadsprogrammet finns obligatoris-ka och frivilliga kurser i sex- och samlevnadmed ett främjande perspektiv.

I fyra av tio skolor fanns bara sex- och samlev-nadsundervisningen inom biologiämnet trotsatt läroplanen säger att den ska gripa över fleraämnen. De flesta skolor hade inga nedskrivnamål eller arbetsplaner för sex- och samlevnads-

undervisningen. Inspektörerna konstaterar attläroplanerna behöver göras tydligare beträffan-de vilka mål som ska gälla för sex- och samlev-nadsundervisningen och att personalen måstelära sig mer om ämnesområdet.

Arbete mot kränkande behandling

Skollagen säger att den som verkar i skolan ärskyldig att aktivt motverka alla former av krän-kande behandling, såsom mobbning och rasis-tiska beteenden. Den nationella kvalitetsgransk-ningen konstaterar att det är stor skillnad mel-lan skolorna från mycket bra lösningar tillavsaknad av handling när det gäller mobbningoch annan kränkande behandling. Handlings-program mot mobbning finns i de allra flestaskolor men de används inte överallt. När detgäller de äldre eleverna i grundskolan och gym-nasieskolans elever saknas det förebyggandearbetet på många skolor. På skolor som arbetarframgångsrikt är ledningen tydlig, personalenhar ett brett engagemang och eleverna är del-aktiga i processen. Bristen på goda sociala rela-tioner, trygghet, respekt för andras integritet,delaktighet och brister i den fysiska skolmiljönkan vara orsaker till att kränkande behandlinguppstår.

Särskolan - få skolor har kvalitetssäkrat

sitt arbete

Under 1999 har Skolverket genomfört utvärde-ringar av såväl den obligatoriska särskolan somden frivilliga särskolan. Tre av dessa utvärde-ringar har varit regeringsuppdrag.

Slutredovisning av uppdraget att utvärderalagen om ökat föräldrainflytande över utveck-lingsstörda barns skolgång lämnades till rege-ringen i juni. Skolverket föreslog att lagen skallgöras permanent, eftersom det är naturligt attföräldrarna, som har det yttersta ansvaret försina barn, också har rätt att välja skolform.Ytterligare ett skäl är skolans värdegrund somäven bör innebära att barn med utvecklingsstör-ning skall ha rätt att undervisas i samma skol-miljö som andra barn.

Skolverkets utvärdering visar att elever sommed stöd av lagen om ökat föräldrainflytandeöver utvecklingsstörda barns skolgång går igrundskolan i stället för särskolan har stora svå-righeter att nå grundskolans mål. För en delelever sänks kraven och eleverna får arbeta heltefter individuella mål. Föräldrar upplever det

27

Bilder av barnom


svårt att genom grundskolans försorg erhållatillräckligt stöd för sitt barn med utvecklings-störning.

I juni månad lämnades redovisningen avregeringsuppdraget att presentera en samladredogörelse för Skolverkets prioriteringar ochplanerade insatser i syfte att öka tillsyn, uppfölj-ning och utvärdering av särskolan. Skolverketavsåg att genomföra tillsyn av den obligatoriskasärskolan i två kommuner, följa upp elever i sär-skolan på individnivå, utvärdera kunskapsut-vecklingen i särskolan och särvux samt att fram-ställa en kunskapsöversikt inom området.Skolverket lyfte i sin redovisning fram ett antaldetaljerade faktorer, vilka behöver utredas vida-re. Sammanfattningsvis visar resultatet att fåskolor har kvalitetssäkrat sitt arbete, vilket blandannat innebär att skolhuvudmannen inte kangarantera att eleverna får den tid och det inne-håll som avses i styrdokumenten samt att entredjedel av lärarna i särskolan inte har adekvatutbildning.

Även det tredje regeringsuppdraget inomområdet, vilket avsåg särvux, redovisades i juni.Uppdraget innebar att följa upp hur kommu-nerna når upp till målen för vuxenutbildningför utvecklingsstörda samt att föreslå åtgärderför att kvalitetssäkra särvuxundervisningen.Resultatet visar att det finns stora brister blandannat vad gäller undervisningstid och utbild-ningens genomförande enligt styrdokumentenoch att det därför är mycket angeläget att vidtaåtgärder för att kvalitetssäkra utbildningen.Skolverket planerar med anledning av detta attgöra en särskild tillsynsinsats inom särvux samten översyn av kursplanerna för särvux.Dessutom föreslogs en översyn av ett antalbestämmelser i skollagen och särvuxförordning-en.

I övrigt har Skolverket under år 1999 genom-fört utvärderingar av fyra program i gymnasie-särskolan. Den första utvärderingen färdigställ-des i februari och avsåg Hotell- och restaurang-programmet, Handels- och administrationspro-grammet samt det Estetiska programmet. Denandra, vilken behandlade Naturbruksprogram-met, slutfördes i december månad. Resultatetvisar bland annat att det är angeläget med enkursplaneöversyn, främst vad gäller vissa kär-nämnen. Dessutom bör B-kurserna tas bort,eftersom de generellt sett anses ligga på en allt-för hög nivå för särskolans elever. När det gäller

betygssättning visar resultatet att denna inte ärlikvärdig över landet varför det är angeläget attgranska hur betyg sätts i gymnasiesärskolan. Detär även angeläget med en översyn av bestäm-melserna om betyg. Därutöver kan nämnas attelevernas möjligheter att påverka sin utbildningvarierar starkt mellan program och skolor.

Vuxenutbildningen - större andel godkän-

da

Av eleverna som tagits in i gymnasial vuxenut-bildning och där i genomsnitt varje elev påbör-jade 4,3 kurser fullföljde 77 procent samtligapåbörjade kurser 1999. Av de som inte fullfölj-de avbröt 10 procent samtliga kurser och 13procent någon men inte alla kurser. Bilden förhösten 1998 var i det närmaste identisk.

Andelen deltagare i den gymnasiala vuxenut-bildningen med betyget Icke godkänt var 6,8procent 1999 vilket är en förbättring jämförtmed 1998 då andelen var 7,3 procent.

Skolverket har under 1999 ytterligare betonatvikten av att individens behov och efterfråganska ligga till grund för utvecklingen av vuxenut-bildningen. Utbudet bör för den enskilde varatillgängligt och möjligt att överblicka. För attindividen ska kunna få tillgång till den utbild-ning han eller hon vid ett visst tillfälle behövermåste vuxenutbildningen ingå i en tydlig infra-struktur. Om vuxenutbildningen ska kunna till-godose individens behov och efterfrågan krävsatt en mångfald av vägar och former för läran-de skapas som ger varje individ maximala möj-ligheter att få tillgång till just den uppläggningav studierna som passar bäst.

Om varje individ ska kunna planera sinämnes- och kurskombination och studeraenskilt, i grupp eller på distans med det stödsom kan behövas, krävs en vuxenutbildningsom erbjuder stor flexibilitet vad gäller studie-omfattning, studietakt och tidpunkt för attpåbörja studierna.

Ytterligare en förutsättning är att individenhar möjlighet att studera året runt och på detider på dygnet som passar var och en, där manhar tillgång till datakommunikation och biblio-tek och där lokaler och utrustning är anpassadeför studerande med olika funktionshinder. IT-stöd och möjligheter till studier på distans ökartillgängligheten.

I ett livslångt lärande måste den inlärningsom sker inom utbildningssystemet från försko-

Bilder av barnom


28

la och genom livet utgå ifrån individens tro påsin egen förmåga och vilja att utvecklas.Glädjen att utvecklas och lära är beroende avett självförtroende och en övertygelse om attdet går att lära. Många vuxna saknar emellertiddenna övertygelse och bär med sig dåliga erfa-renheter från tidigare misslyckanden bl a i skol-situationer. En viktig uppgift för vuxenutbild-ningen är därför att stärka självförtroendet ochåterskapa lust att lära.

Utbildningens innehåll och arbetsformer skaanpassas till vuxnas erfarenheter och behov.Detta innebär att individen behandlas somvuxen med livserfarenhet av värde och med för-måga att ta ansvar. Det innebär också att inlär-ningen anpassas till den vuxnes villkor och byg-ger på och planeras utifrån värdering av för-kunskaper och resultat av validering.

En anpassning av studieuppläggningen skaske till individens förkunskaper, studie- och livs-erfarenheter, livssituation och självförtroende.Detta ställer stora krav på lärares yrkeskunska-per och utbildningens organisation. Av vikt äremellertid också att tillgodose individens behovav grupptillhörighet och möjlighet att reflekte-ra över sitt lärande tillsammans med andra.

Två studier har genomförts av externt anlita-de experter för Skolverkets räkning. De harlämnat slutrapporten ”Kunskapslyftet och denkommunala utvärderingen (en förstudie)” samt”Lokala kurser (i vuxenutbildningen)”.Rapporterna är av olika karaktär och utgörunderlag för fortsatt arbete och utveckling

Rapporten Komvux - ett demokratiskt projektger en i huvudsak positiv bild av funktionshind-rades möjligheter att studera i komvux. Komvuxsom helhet är förhållandevis tillgängligt förfunktionshindrade som är väl representeradebland de studerande. Dessa gruppers deltagan-de har dessutom ökat under 90-talet. Underperioden som kommunerna haft huvudmanna-skapet för skolan har deltagandet bland de”resurssvaga” funktionshindrade vuxengrupper-na ökat.

Men fortfarande har vuxna funktionshindra-de en lägre utbildningsnivå än andra. Totalt settär andelen med låg utbildning i alla funktions-hindrade grupper högre än i hela befolkningenoch även då hänsyn tas till ålder. Minst 10 pro-cent färre i många funktionshindrade grupper,än jämnåriga i befolkningen i stort, har 3-årigeller eftergymnasial utbildning. ”Utbildnings-

behovet” bland funktionshindrade lågutbildadegrupper är därmed stort.

En utvärdering av särvux har genomförts.Den visar att utbildningen till stor del integenomförs i enlighet med intentionerna i denationella styrdokumenten. Eleverna har stortinflytande över sin utbildning men får ytterstbegränsad undervisningstid per vecka.Rapporten föreslår att tillsyn görs av utbildning-ens omfattning i tid i förhållande till dess kvali-tet och elevernas möjligheter att nå kunskaps-målen, samt av hur betyg sätts i särvux. En över-syn av kursplanerna för särvux förordas också.

En studie har genomförts där avsikten harvarit att bedöma om deltagare i vuxenutbild-ningen spetsar sin formella kompetens ellerbreddar den - Lyft eller bredd?. Resultatet visaratt drygt 61 500 personer eller ca 33 procent avde kortutbildade studerade i sådan omfattningatt ett nivålyft kom till stånd. Skolverket bedö-mer att de statliga medel som satsats för attanordna utbildning och det särskilda utbild-ningsbidraget har haft avsedd effekt. Att denäldsta personen som gjort ett nivålyft var 78 åroch att nästan 2000 personer som erhöll enhögre utbildningsnivå efter studier i kommunalvuxenutbildning var 50 år eller äldre är enspegling av det livslånga lärandet. Personerfödda utomlands hade färre nivålyft än perso-ner födda i Sverige. En förklaring kan vara attmotiven för att studera i kommunal vuxenut-bildning är olika och att invandrareleverna istörre utsträckning deltar för att lära sig svenskaoch förstå det svenska samhället.

Under året har en studie av några kommu-ners arbete med rekrytering av kortutbildadeoch genomförande av orienteringskurser gjorts.Studien publiceras i början av år 2000.

Skolverket har också initierat en studie sombelyser genusperspektivet i vuxenutbildningenmot bakgrund av satsningens jämlikhetsper-spektiv och vilka konsekvenserna blir för kvin-nor och män som vuxenstuderar. Studienpåbörjas vid årsskiftet.

Vuxenutbildningen - kommunernas sats-

ning på utvecklingsarbete

Kommunernas arbete med att utveckla vuxenut-bildningen präglas av att många kommuneridag prövar och söker nya vägar. Detta innebärinte att Skolverket kan peka ut någon kommunsom har hunnit med ett utvecklingsarbete över

29

Bilder av barnom


alla tänkbara områden. Skolverket kan konsta-tera att allt fler kommuner arbetar med såvälorganisatoriska som pedagogiska utvecklings-projekt. Samverkan mellan utbildningssektornoch arbetsmarknadssektorn i kommunerna fort-sätter att utvecklas, nya politiska ansvarsfördel-ningar prövas också. Idag använder sig flertaletkommuner av olika utbildningsanordnare sombidrar till många olika alternativa vägar för indi-viderna. Pedagogisk förnyelse ser vi framför allti en ökning av distansutbildning och ökademöjligheter till ett flexibelt lärande. Möjlighe-ten för individerna att starta sin utbildningunder hela året ökar, liksom utveckling av merhandledda och öppna studieformer som iblandbenämns lärcentra eller kunskapshus.Gemensamma informations- och väglednings-centra mellan vuxenutbildning och arbetsför-medling byggs upp i många kommuner.Kommuner som arbetar med validering ochsom därmed ger en möjlighet för individen attfå sina kunskaper värderade före eller i sam-band med sin utbildning prövas av allt fler. Dendel av utvecklingsarbetet som verkar svårast atthitta positiva lösningar på är hur vuxenutbild-ningen i högre grad kan framstå som ett alter-nativ även för män.

Personalens kompetens ochkompetensutveckling

Barnomsorgen - utbildningsnivån

har höjts

En av de viktigaste förutsättningarna för kvaliteti barnomsorgen är personalens kompetens.Utbildningsnivån bland de anställda i barnom-sorgen har höjts under hela 1990-talet.Personalen i barnomsorgen är i allmänhet väl-utbildad och endast enstaka procent av deanställda i förskolor och fritidshem saknarutbildning för arbete med barn. Besparingarnasom har lett till större barngrupper och färrevuxna har också lett till att kommunernaanställt fler förskollärare än barnskötare än tidi-gare. Andelen med pedagogisk högskoleutbild-ning har ökat i förhållande till barnskötare ochpersonal med annan utbildning och uppgick1997 till 60 procent av samtliga anställda. Även

bland dagbarnvårdare har utbildningsnivånhöjts och 1998 hade 72 procent en utbildningför arbete med barn. Nästan all personal - 99procent av årsarbetarna - har någon form avutbildning för arbete med barn. Den vanligasteutbildningen bland personalen i förskolor ärförskollärarutbildning följt av barnskötarutbild-ning.

Variationen mellan kommuner är relativtliten när det gäller personalens utbildningsnivåpå kommunala förskolor. Utbildningsnivån ärnågot lägre på enskilda förskolor. I barnomsor-gen är 95 procent av de anställda kvinnor.

Antalet inskrivna barn per årsarbetare var1998 5,7 vid både kommunala och enskilda dag-hem. Antalet har ökat något sedan 1996 vid dekommunala daghemmen och minskat något vidde enskilda. Eftersom insatser från föräldrarinte medräknas i siffran har sannolikt de enskil-da daghemmen tillgång till fler vuxna per barnän de kommunala. Antalet barn per årsarbetarevarierar från 4,2 till 9,4 mellan kommunerna.1998 gick det i fritidshemmen i genomsnitt 15,4barn per årsarbetare jämfört med 12,4 barnåret innan. Sedan 1990 har antalet nästan för-dubblats.

Grundskolan - nationellt har andelen lärare

med pedagogisk kompetens minskat något

89 procent av årsarbetskraften i grundskolanbestod 1998/99 av lärare med pedagogisk kom-petens vilket är en minskning med två-fyra pro-centenheter för samtliga kommungrupper i för-hållande till året innan. I 21 kommuner ökadeandelen lärare med pedagogisk utbildningnågot. Den högsta andelen lärare med pedago-gisk utbildning finns i större och medelstorastäder. Andelen lärare utan pedagogisk utbild-ning har ökat från 7 till 11 procent mellan åren1992 och 1998.

Nästan alla lärare tycker att arbetsbelastning-en har ökat under 1990-talet. Lärarna uppleverfler arbetsuppgifter, tidsbrist, splittrade ochsvaga elever och stora klasser. Den svenska sko-lan blir alltmer mångkulturell men bara 25 pro-cent av lärarna tycker sig kunna tillräckligt omintegrering av olika kulturer i skolan. Hälftenav lärarna tycker också att de saknar kunskaperom det elevsociala arbetet. I glesbygd finns flerobehöriga lärare och här upplever också flerlärare att de inte kan tillräckligt om integreringoch om elevsocialt arbete.

Bilder av barnom


30

Under 1998 har Skolverket påbörjat revide-ring av kursplanerna i modersmål och svenskasom andraspråk. I samband med det arbetethar Skolverket haft kontakt med ett stort antalkommuner och därigenom fått en mängd aktu-ell information om undervisningssituationenför elever med invandrarbakgrund. Bilden ärsplittrad och på många håll upplever lärare ochskolledning att man har stora svårigheter närdet gäller att erbjuda nyanlända elever medbristande skolbakgrund och begränsad språk-färdighet i svenska det stöd de behöver. Mendet finns samtidigt även tydliga tecken på attdet är vanligt med en i vid mening god lärande-miljö på just de skolor som har många elevermed annat modersmål än svenska. Sådana sko-lor kännetecknas av en tydlig ledning, enöppen atmosfär och en inställning att alla barnska nå de uppställda målen. Samma bild finnsockså i Utbildningsinspektörernas rapport frånNationell kvalitetsgranskning av skolan.

I grundskolan är ungefär 75 procent av deanställda kvinnor. Manliga lärare saknar peda-gogisk utbildning i större utsträckning änkvinnliga lärare och skillnaden har ökat.

Antalet behöriga förstahandssökande tilllärarutbildningen har mer än fördubblatsunder 1990-talet. Men antalet sökande till lärar-utbildningen i matematik och naturvetenskapli-ga ämnen eller till yrkesämnen i gymnasiesko-lan motsvarar långt ifrån behovet. Det finns enobalans mellan behovet av lärare i vissa ämnenoch intresset för att söka dessa lärarutbildning-ar.

I Skolverkets SAMBA-studie har betydelsen avskolans lärarresurser för skolprestationernaundersökts. Resultatet visar att omfattningen avresurser generellt bidrar litet till att förklaravariationen i medelbetyg mellan landets skolor.Istället är det framförallt faktorer relaterade tillhemmets bakgrund, som föräldrarnas utbild-ningsnivå, som dominerar i betydelse för attförklara under vilka skilda förutsättningar somlandets skolor arbetar. Men studien visar ändåatt tillgången till lärarresurser i vanlig undervis-ning faktiskt har effekter för skolans medelbe-tyg och andelen elever med fullständiga betyg.Effekterna är positiva och något starkare på sko-lor i områden där utbildningsnivån i hemmetär låg eller där invandrartätheten är hög, d v stvå faktorer som utifrån ett skolperspektiv för-sämrar verksamhetens förutsättningar.

Resultatet visar att det finns ett positivt sam-band mellan utbildningsbakgrund i hemmenoch skolornas medelbetyg och att det sker enviss kompensatorisk resurstilldelning. Skolormed lägst utbildningsnivå i hemmen tilldelas igenomsnitt ett större antal lärarveckotimmarper elev än de mer gynnade skolorna.

För läsåren 1992/93, 1993/94 och 1994/95var det en skillnad på 25 procent i resurstilldel-ningen av lärarveckotimmar/elev mellan dengrupp skolor som hade besvärligast förutsätt-ningar och den grupp som hade de mest gynn-samma förutsättningarna. Skillnaden mellanenskilda skolor är ännu större.

Gymnasieskolan - andelen lärare utan

pedagogisk utbildning har ökat och varierar

stort mellan kommunerna

Andelen lärare i gymnasieskolan utan pedago-gisk utbildning har stegvis ökat under 1990-talet. Andelen hade genomsnittligt för samtligakommuner ökat från 9 procent 1993 till 17 pro-cent 1998. Andelen lärare utan lärarutbildninghar varierat stort mellan kommunerna. Mindrekommuner har haft en större andel lärare utanlärarutbildning än större kommuner.

Fristående gymnasieskolor har haft en störrelärartäthet men betydligt större andel lärareutan lärarutbildning än de kommunala gymna-sieskolorna. Hösten 1997 saknade 42 procent avlärarna vid de fristående gymnasieskolornapedagogisk utbildning.

Enligt en intervjustudie med gymnasielärareframkom kompetensbrister när det gäller värde-grundsfrågor. Många gymnasielärare menadeatt värdegrundsfrågor varken hade tagits upp ilärarutbildningen eller vid fortbildning.Gymnasielärarna uttryckte också en stor osäker-het och ovana när det gäller uppföljning ochutvärdering av arbetet med värdegrundsfrågor.

Vuxenutbildning - andelen lärare utan for-

mell utbildning har ökat

Andelen lärare utan formell lärarutbildning harfördubblats i komvux - från 12 procent 1992 till24 procent 1998. Andelen utan pedagogiskutbildning var relativt oförändrad fram t o m1996 men har ökat betydligt under de senasteåren. Andelen lärare utan pedagogisk utbild-ning varierar betydligt mellan kommunerna -från att alla lärare har pedagogisk utbildningtill att 73 procent inte har det.

31

Bilder av barnom


Kompetensutveckling - stort behov inom

många områden

Inom ramen för Högskoleverkets regeringsupp-drag att i samråd med Skolverket utveckla redo-visningen av utbudet av kompetensutvecklingför lärare, har en kartläggning av behov ochgenomförande av kompetensutveckling gjorts.Kartläggningen visar att kompetensutvecklinggenomförs för och beställs av samtliga nivåerinom skolan - från skolförvaltning till skolenhet,arbetslag och enskilda lärare. Vissa kommunerhar centrala organ för att forma skolans kompe-tensutveckling medan man i andra kommunerhelt lägger dessa frågor på skolenhetenoch/eller arbetslaget.

Intervjuerna ger en bild av skolans kompe-tensutveckling som en integrerad del av utveck-lingsarbetet inom skolan snarare än en traditio-nell fortbildning för lärare och där kompetens-utveckling kan definieras som ”allt som stödjeroch underlättar elevers lärande”. Den nya synenpå kompetensutveckling kommer till uttryckgenom att kurser och seminarier arrangeradeutanför skolan i ökad utsträckning ersätts medlängre utvecklingsprojekt som genomförs påskolan och där kompetensutveckling utgör endel av arbetet. Synsättet är dock inte självklartoch accepterat inom skolan som helhet.

Intervjuerna visar på en stor bredd i denkompetensutveckling som efterfrågas vad gällerinnehåll, utformning och upplägg. En betydan-de del av efterfrågan hänger samman med detomfattande förändringsarbete som pågår i sko-lan. Förändringsarbetet aktualiserar kompetens-utvecklingsbehov vad gäller bl a läroplan ochvärdegrund, lärarrollen, arbetslagens arbetsfor-mer, elevens arbetssätt och ansvarstagande, for-mer för lärande samt betygssystem och -kriteri-er. Hit hör även kompetensutveckling kring spe-cifika kunskapsområden som sammanhängermed omstöpningen av skolan. Det kan röra kva-litetsfrågor, ledarskap, teambildning, utvärde-ringsmetodik, m m. En annan typ av kompe-tensutveckling rör nationella satsningar kringolika områden - barn i behov av särskilt stöd, ITi skolan, internationaliseringen, jämställdhet,mångkulturella frågor, etc. Ett viktigt område ärockså satsningar på ämnesbreddning och behö-righetsgivande utbildningar, ex vis för special-pedagoger och ämneslärare. Enligt intervjuernahar den ämnesorienterande fördjupningen för

enskilda lärare fått begränsat utrymme i de pri-oriteringar som görs av skolledningar ocharbetslag. Flera menar att det finns behov avkompetensutveckling och ämnesfördjupningsom en del i en mer medveten karriärutveck-ling för enskilda lärare.

När det gäller vilken målgrupp eller aktörsom står i fokus för satsningarna för kompetens-utveckling visar intervjuerna en tydlig fokuse-ring på skolan och/eller arbetslaget. Denenskilde läraren framträder inte lika tydligt sommålgrupp vilket sammanhänger med att denämnesorienterade utvecklingen inte har en såframskjuten position i skolans kompetensut-veckling. Andra personalgrupper inom skolan,som ex vis fritidspersonal diskuteras endast iden mån de ingår i arbetslag eller verksamhetdär lärare också ingår.

Intervjuerna pekar på omfattande behov avoch efterfrågan på kompetensutveckling inomskolan. Detta skall ställas mot de begränsaderesurser som faktiskt står till förfogande ochsom tvingar fram tydliga prioriteringar och valinom skolenheten och arbetslaget. Detta kanleda till undanträngningseffekter där vissa typerav kompetensutveckling får ett begränsat utrym-me inom de ramar som dras upp av skolledningoch arbetslag. Detta kan ha drabbat den ämnes-orienterade kompetensutvecklingen.

Att skapa värde för de knappa resurserna - tidoch pengar - som finns gör att man inom sko-lan letar efter tids- och kostnadseffektivitet iutförandet. Därför finns intresse för utförandepå plats i skolan för en större grupp, distansut-bildning med stöd av IT och gemensamt upp-handlade utbildningar, ex vis i regi av regionalautvecklingscentra. Enligt intervjuerna finnsbegränsningar i både utbudet av kompetensut-veckling och i informationen om utbudet menden avgörande framgångsfaktorn för lyckadkompetensutveckling som kan överbryggaandra hinder är ändå intresse och engagemanghos skola och lärare.

Uppföljning av kompetensutvecklingsinsatseri samband med de nya läroplanerna tyder på attansvaret för såväl planering som genomförandei högre utsträckning ligger på förvaltningsnivånär det gäller Lpfö 98, än när det gäller Lpo94. Verksamhetsnivån verkar dock också ha fåttett mycket stort ansvar för både planering ochgenomförande. Det är vanligare att kommuner-na har en dokumenterad plan för kompetensut-

Bilder av barnom


32

vecklingsinsatser i samband med genomföran-det av Lpfö 98.

I princip alla landets kommuner har, fram tilloch med vårterminen 1999, genomfört infor-mations- och fördjupningsinsatser i sambandmed de nya läroplanerna och insatserna kom-mer att fortsätta. De vanligaste områdena förfördjupningsinsatser har varit och kommer attvara värdegrunden i läroplanerna, främst i Lpfö98. Andra vanliga områden är arbetet med mål-formulering, pedagogisk planering, uppfölj-ning, utvärdering och dokumentation. När detgäller de fördjupade kompetensutvecklingsin-satserna verkar det som att de verksamhetsfor-mer som deltagit och kommer att delta gemen-samt, är de verksamheter som omfattas avsamma läroplan. Det vill säga - förskolan kringLpfö 98 för sig och förskoleklassen, fritidshem-met samt grundskolan kring Lpo 94 för sig.Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kompe-tensutvecklingsinsatser i samband med införan-det av de nya läroplanerna har bedrivits mestintensivt inom förskolan.

Det problem som de flesta kommuneruttrycker i samband med planeringen av sinakompetensutvecklingsinsatser är bristen på tidoch små möjligheter att kunna samla olikayrkeskategorier till gemensam kompetensut-veckling. Andra problem som kommunerna harupplevt är att personalen i dag har en storarbetsbelastning och att kompetensutvecklings-insatser kring de nya läroplanerna får trängasmed kompetensutveckling inom andra områ-den.

Arbetssätt - arbetsformerna håller på

att ändras

Från Skolverkets projekt Skola i utvecklingframträder en bild där skolan, oavsett utveck-lingsområde, genomgår en förändring i organi-sation, arbetssätt och relationer. Man prövarnya vägar att organisera arbetet, arbetar iarbetslag, med åldersintegrerade grupper etc.Arbetsformerna går från schemastyrt till upp-giftsstyrt. Samtal, gruppsamtal, etiksamtal, vär-deringsövningar, samtal i alla former blir alltväsentligare inslag. Lärare och elever får nyaroller. Tids- och rumsstrukturer tenderar attupplösas.

Rektorer och eldsjälar har viktiga roller i attdriva på, skapa förutsättningar och entusiasme-ra. Förankring och delaktighet för alla som

arbetar i skolan är väsentliga inslag - man måsteäga både problem och lösningar. Stöd från rek-tor men också utifrån är viktigt. Tiden beskrivssom det allt överskuggande problemet, utveck-lingsarbete tar tid, inte minst för samtal ochreflektion. Erfarenhetsdelning och horisontelltlärande blir allt viktigare inslag i kompetensut-veckling.

Distansundervisning och alternativa undervis-ningsformer förekommer i en allt ökandeomfattning både i grundskolan och gymnasie-skolan. Skolverkets kartläggning 1999 visar attdet finns distansundervisning i åtminstone ett40-tal kommuner. Kommunerna är antingensmå, mindre än 20 000 invånare, eller stora,mer än 50 000 invånare. Motiven för distansun-dervisning uppges vara att öka utbudet, till-gängligheten och likvärdigheten.

Distansundervisning kan också förekommaför att utveckla arbetssätt eller för att tillgodoseindividuella behov - för att ge stöd till svaga ochduktiga elever. Distansundervisning ger ocksåutlandssvenska barn och ungdomar möjlighetatt få svensk undervisning. Det finns tecken påatt den ökande lärarbristen påskyndar införan-det av distansundervisning.

IT-utvecklingen i skolan - en självklarhet

med krångel

Under 1990-talet har IT blivit en självklar - omän inte huvudsaklig - faktor i ett förändringsar-bete i skolan. I många kommuner ser man skol-utveckling nästan synonymt med IT-satsningaroch det finns ett intresse bland flertalet lärareatt använda IT. Forskare tror att IT kommer attha en omvälvande kraft i skolan men menar attförändringen förutsätter fortbildning och för-ändring av lärarutbildningen.

Förutom kompetensbrist är andra problemkrångel med tekniken och att lärarna uppleveratt de tappar kontrollen över elevernas inlär-ning när de använder Internet.

Forskningen om IT:s effekt på elevers inlär-ning ger ofta motsägelsefulla resultat p g a attinlärningsbetingelserna ofta ändras på flera sättsamtidigt. Men för barn och ungdomar medfunktionsnedsättningar - rörelsehinder, autism,dyslexi, m fl - står det klart att IT på många sättkan underlätta skolarbetet. IT är särskilt viktigtför elever som har svårigheter att skriva. Manska självklart inte mot bakgrund av de motsägel-sefulla resultaten avstå från att använda IT i

33

Bilder av barnom


undervisningen. IT kommer att öka variatio-nen i undervisningen, göra material mer lättill-gängligt och färskare, underlätta kommunika-tion och skrivande samt öka biblioteksresurser-na även om IT inte kommer att infria förvänt-ningarna om en pedago-gisk revolution.Mycket talar för attIT kommer att med-föra radikala förän-dringar både inomoch utanför skolan.

Antalet datorer i sko-lan har ökat kraftigtmellan 1993 och 1999.I grundskolan delade10 elever på en dator1999 - en förändringfrån 38 elever per dator1993 - och 86 procenthade tillgång tillInternet. I gymnasiesko-lan har datortätheten varit högre och tillgångentill Internet större under 1990-talet. I de kom-munala gymnasieskolorna delade 5 elever på endator och 95 procent hade tillgång till Internet.I de fristående gymnasieskolorna var datortät-heten betydligt högre - 3 elever per dator.

Skolors arbete med jämställdhet

I vissa ämnen, inom teknik och naturvetenskap-liga ämnen och idrott, är det relativt vanligtbåde i förskolan och skolan att dela flickor ochpojkar i skilda undervisningsgrupper. Motivenför detta är bl a att pojkar och flickor ska få taför sig och utveckla sina egna lärandestrategierpå områden där det andra könet antas varadominant. På skolor där insatser görs för attförändra och anpassa undervisningen i teknikoch naturvetenskapliga ämnen tycks flickorsdeltagande öka. I en tredjedel av de skolor somundersökts vad gäller sex- och samlevnadsun-dervisning arbetar man med smågrupper,antingen blandade eller könshomogena.Påfallande många skolor satsar på ”att stärkatjejerna” i samtalsgrupper för flickor medaninget liknande görs för pojkarna. Sammaundersökning visar att samspelet mellan flickoroch pojkar är gott på skolor som satsar pågemensamma aktiviteter där pojkar och flickorlär känna varandra.

Utvecklingen av jämställdheten gynnas av att

båda könen är gott representerade. Många sko-lor arbetar för att utveckla ett främjande per-spektiv med reflekterande samtal. Tid till reflek-terande samtal efterfrågas av många elever somockså påtalar bristen på dialog. Likaså efterfrå-

gar lärare fortbildning i samtalsmetodik,kunskap om hur man genomför värde-ringsövningar och fördjupar diskussionenmed barnen/eleverna.

Skolsamarbetet inom EU och

svensk skolutveckling

Skolverket har haft i uppdrag att redovi-sa sitt arbete med att följa och kartläggahur skolsamarbetet inom EU påverkarsvensk skolutveckling och om detbehövs informationsinsatser.

Resultaten från en kvalitativ studiebekräftar tidigare kunskap om skolut-veckling som något mycket komplextoch som behöver ges tid. Skolutveck-

ling i europeisk regi d v s med ännu en nivåatt ta hänsyn till, komplicerar processen. Videuropeisk skolsamverkan är själva skolutveck-lingsuppdraget dessutom oklart, svårfångat ochdelvis dolt i EU-retoriken. Verkliga möten, medgemensam reflektion värd namnet mellan euro-peiska partnerskolor, saknas ofta. Intresset förinternationalisering är mycket stort på skolnivå,så också den individuella betydelsen för berör-da lärare (ofta eldsjälar) och elever men de fak-tiska resultaten på skolnivå beror inte sällan påtillfälligheter och olika lokala förhållanden.Byråkrati från övre nivåer, dominans av formfrå-gor över innehållsfrågor, slumpmässiga val avskolpartners, konkurrerande projekt på skolni-vå, svagt stöd från berörda skolledare, isoleradroll för drivande eldsjälar, svag förankring påskolnivå, för lite användning av hittills gjordaerfarenheter är några av de huvudfaktorer somkomplicerar europeisk skolsamverkan.Självvärdering på lokal nivå är en av flera svagalänkar i helheten. Sned geografisk fördelningsett till landet som helhet är dessutom ett hotmot likvärdigheten i sammanhanget och kräverett individuellt ansvar från nationell nivå förvissa skolor (särskilt för glesbygds- och lands-bygdsskolor) så att de kan nå de internationellamålen.

Lokal självvärdering behöver utvecklas inomramen för det europeiska skolsamarbetet.Skolor som deltar behöver få kompetensutveck-

Bilder av barnom


34

ling i och modeller för att värdera och uttala sigom resultaten av projektverksamheten. Även pånationell och europeisk nivå tycks utvärderingbehöva bli ett mer använt medel för informa-tion och styrning. Aktiva mottagare och använ-dare av utvärderingsresultaten är viktiga för attsäkra en successiv kvalitetsutveckling av deteuropeiska skolsamarbetet.

Bättre nationell koordinering länder emellantycks också behövas för att undvika att planera-de samverkansprojekt spricker p g a avslag fören av partnerländerna.

Skolverket behöver bl a hävda likvärdighetenmera tydligt så att inte den geografiska olikhe-ten består ifråga om skolor som har respektiveinte har europeisk skolsamverkan som sätterspår i klassrummet.

Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret2001 bör kunna utnyttjas av både Skolverketoch Internationella Programkontoret för att påolika sätt främja internationalisering i skolorna.

Internationella Programkontoret bör efter-sträva en så stor tydlighet som möjligt gentemotskolorna. EU-områdets enorma informationsut-bud ställer alldeles särskilda krav på Program-kontoret att ge ”skolsverige” en sorterad ochriktad EU-information så att skolor kan manöv-rera sig vidare på egen hand. Önskvärt är attdet pratas mera pedagogiskt innehåll och min-dre form. Skolor behöver göras medvetna omkonsekvenserna av sina presumtiva partnervalvid sina kontakter med InternationellaProgramkontoret.

En fallstudiekommuns försök med s k EU-gui-der är ett av studiens mycket goda exempel ochväl värt att ges spridning.

Utveckling av resultatstyrningen i

kommunerna

Enligt Skolverkets fallstudier gör kommunernafler utvärderingar av bättre kvalitet men pro-duktionen är fortfarande ojämn såväl till kvanti-tet som kvalitet. Kommunerna har kommit enbra bit på väg med strategin för utvärderingoch flera kommuner har en plan för utvärde-ringsverksamheten där det anges vem som skagöra vad. I studien görs bedömningen att man ikommunerna inte kommit lika långt vad gälleren verksamhetsidé för utvärdering. Kommu-nerna säger sig diskutera utvärdering och nyt-tan med utvärdering men har fortfarande inteintegrerat utvärderingsverksamheten i den dag-

liga verksamheten och den ses som mer tärandeän närande. Utvecklingen har i allmänhet kom-mit längre inom förvaltningen än ute på skolor-na.

Motivationen för att arbeta med utvärderings-verksamhet anses hög för alla grupper utom förlärarna. Kompetensen anses hög bland förvalt-ningstjänstemän och rektorer men betydligtlägre bland lärare och politiker. Intervjuperso-nerna har ansett att ”flaskhalsarna” för attkomma vidare med att utveckla resultatstyrning-en fr a är lärarnas motivation och därmed svå-righeten att förankra utvärderingsverksamhetensom en naturlig del av skolverksamheten.

Skillnaden mellan politikernas låga utvärde-ringskompetens och extremt höga motivationanges som ett problem. Politikerna anses av

flera bedömare ha en för stark tro på att pro-blem kan lösas med utvärdering. Andra flask-halsar för att utveckla resultatstyrningen rörfrämst tid och resurser men är också av admi-nistrativ typ, t ex läraravtal. Kommunerna ärmycket beroende av externt stöd för att inteutvärderingsverksamheten ska självdö.

Kommunernas uppföljning och utvärdering

av verksamheten för de yngsta barnen

För att få en överblick av kommunernas egetarbete med kvalitetsutvecklingen i verksamhe-ten för de yngsta barnen, barn i behov av stödsamt mångkulturella grupper har uppgiftersamlats in, via en enkät ställd till barnomsorgs-ansvarig i samtliga kommuner och kommunde-lar, om kartläggning, uppföljning eller utvärde-ring av verksamheten genomförts under desenaste åren. Enkätresultatet, med en svarsfre-

10

8

6

4

2

0

Nämnd.pol

Förv.tjä

nst

Rektore

r

Lärare

Kompetens

Motivation

Kommentar: 1 = mycket låg kompetens respektive motivation.

10 = mycket hög kompetens respektive motivation.

35

Bilder av barnom


kvens på 95 %, visar att 80 kommuner inte hargenomfört någon sådan aktivitet medan ca 40kommuner anger att de har en genomgång föralla tre grupper. Två tredjedelar av kommuner-na uppger att det gjorts något om barn i behovav stöd, 40 % av alla har gjort något om de yng-sta barnen och 20 % av kommunerna belyserde mångkulturella grupperna. För alla grupperuppges tre fjärdedelar av genomgångarna fin-nas i skriftlig form.

En granskning av ett trettiotal exempel påmaterial från kommuner visar att detta till när-mare 60 % består av olika typer av uppföljning-ar och kartläggningar. Det vanligaste innehålleti dessa är en genomgång av antalet barn ibehov av stöd, inklusive vilka insatser som ges,samt i några fall personalens behov av kompe-tenshöjande åtgärder. Några exempel på attityd-undersökningar finns medan andra kan ses somuppföljning av verksamheten totalt. Materialsom kan karaktäriseras som utredningar hand-lar i flertalet fall om barn i behov av stöd ochdå i första hand om arbetssätt och -former,organisation och samverkan mellan olika berör-da instanser. Det fåtal exempel som kan karak-täriseras som utvärderingar handlar dels ombarn i behov av stöd, om ett särskilt projekt ochom arbetet generellt, dels om utveckling avverksamheten i stort. Resterande exempel kansägas vara av granskningskaraktär, och utgörs avvärderingar av enheters/utförares egna beskriv-ningar och bedömningar men flera har ett vida-re perspektiv.

Utvecklingen av arbetet med kvalitets-

redovisningar - 45 procent av kommunerna

är på gång

Skolverkets uppföljning av hur huvudmännenarbetar med kvalitetsredovisningar på lokal nivåvisar att ca 45% av kommunerna kommer attupprätta kvalitetsredovisningar på kommunnivåför verksamhetsåret 1999. Variationen inom lan-det är stor och framgår vid en jämförelse mel-lan enheternas geografiska områden (10-95%).Flera kommuner har under 1999 antagit särskil-da direktiv med anvisningar till rektorer omutformning/innehåll i kvalitetsredovisningarna.På skolnivå kommer ett ökat antal kvalitetsredo-visningar att upprättas under 1999 i förhållandetill år 1998. Andelen är dock mindre på skolni-vå än på kommunnivå.

Flera kommuner arbetar parallellt med kvali-

tetsredovisning för skolans och förskolans verk-samhet. Bland tjänstemän och politiker i kom-munerna upplever man det vara svårt att få tidför användning av förskolans uppföljning ochplanering. Samtidigt upplever förskoleenhets-cheferna att kommunledningen efterfrågarmycket information om enheterna när det gäl-ler uppföljning och utvärdering ur flera olikaaspekter, t ex föräldrasynpunkter, barnens upp-levelser, hur man utvärderat, hur man följt uppbarn i behov av särskilt stöd, etc. I vissa fall harefterlevnaden av kraven varit låg eftersom che-ferna har varit osäkra på vad som händer medde uppföljningar som lämnats vidare och p g aavsaknaden av märkbara konsekvenser. En bildär också att det finns ett stort politikerintressemen att enheterna själva måste ta initiativ tillträffar och diskussioner.

Kommunerna befinner sig på mycket olikanivåer i sitt kvalitetsarbete, alltifrån att utveckla-de system för kvalitetsredovisning finns till attman befinner sig på ett inledande planerings-stadium. En vanlig förklaring till att relativt fåkvalitetsredovisningar hittills har utarbetats äratt kommunerna vill ”starta från början” ochdärmed revidera skolplanen så att den på etttydligare sätt utgör grunden för utarbetandet avkvalitetsredovisningar. De menar att arbetet”måste få ta sin tid” och dessutom måste helaprocessen förankras i personalgrupperna omdet över huvud taget ska få någon effekt i kvali-tetstänkandet.

Kommuner och skolor måste vinna insikt omatt kvalitetsarbete är en vital del i den ordinarieverksamheten och inte är att betrakta somnågot som ligger ”vid sidan” och är ”en extrapålaga”. Skolverkets huvuduppgift är bl a att fåkommunerna att inse kvalitetsredovisningarnasvärde som egenkontrollsystem. Det finns upp-följningar och utvärderingar på många håll,men sammanhanget att sätta in dessa i, och draslutsatser av dem, saknas i stor omfattning. Skolverket är central förvaltningsmyndighet förbarnomsorgen och det offentliga skolväsendet.

Skolverkets verksamhet

36

Skolverkets uppgift är att aktivt bidra till att denationella målen för barnomsorgen och skolanuppnås och aktivt bidra till kvalitetsutveckling-en. För att få kunskap om verksamheterna ochbidra till utveckling arbetar Skolverket meduppföljning, utvärdering, forskning, utveck-lingsinsatser och tillsyn. Statliga utbildningsin-spektörer granskar kvaliteten i verksamheternaoch föreslår åtgärder för att höja kvaliteten.

Skolverket utarbetar även kursplaner, betygs-kriterier, nationella prov samt allmänna råd.Den statliga rektorsutbildningen hör tillSkolverkets ansvar liksom godkännande och till-syn av fristående skolor. Även den svenskaundervisningen i utlandet som uppbär statsbi-drag tillhör Skolverkets ansvarsområde.

Som ett underlag för beslut om och utveck-ling av verksamheterna ger Skolverket fortlö-pande information om läget i barnomsorg,skola och vuxenutbildning till regering, riksdag,kommuner och allmänhet.

Skolverkets kostnader inklusive utbetaladebidrag omfattade enligt resultaträkningen ca4,7 (4,5) (3,5) miljarder kronor inkl transfere-ringar. Kostnaderna för Skolverkets verksamhethar under året uppgått till 402,8 (454,4)(377,9) miljoner kronor. Beloppet omfattardriftkostnader på samtliga anslag där Skolverketdisponerar medel för sin egen verksamhetinklusive driften av Europaskolorna.

1996 t o m 1998 redovisades forsknings- ochfortbildningsmedel som konsulttjänster i stället


Skolverkets uppgift och verksamhetskostnader

Kostnaderna enligt resultaträkningen för Skolverkets verksamhetsdelar i mkr och procent 1994/1995-1999

1994/95 1996 1997 1998 1999

mkr % mkr % mkr % mkr % mkr %

Uppföljning/ 138,6 52 127,5 39 141,2 38 151,5 33 99,6 25utvärdering

Utveckling 101,4 38 143,9 44 176,5 47 234,9 52 249,7 63

Forskning 6,1 2 26,2 8 19,8 5 23,3 5 16,7 4

Tillsyn och 19,3 7 29,4 9 35,8 10 40,4 9 32,8 8kvalitetsgranskningar

Därav kvalitets- 5,3 9,1granskninÖverkl nmd 3,2 4,1 4,6 4,3 4,0

Totalt 268,6 331,1 377,9 454,4 402,8

37


för som bidrag vilket förklarar 54 mkr av kost-nadsökningen för Skolverkets verksamhet mel-lan 1994/95 och 1996. 1999 redovisas åter fort-bildningsmedlen som bidragstransfereringar vil-ket förklarar minskningen av verksamhetskost-naderna.

1999 har kostnaderna för utveckling av natio-nella prov förts till utvecklingsverksamhetenfrån utvärdering. Kostnaderna för utveckling avprov och provbank uppgick till 46,6 mkr.

De senaste årens ökning av utvecklingsverk-samhetens kostnader beror på att omfattandereformstödjande insatser och kompetensutveck-lingsinsatser i samband med reformeringen hargenomförts. Mellan åren 1997 och 1998 ökadekostnaderna med 21 miljoner för utvecklingsin-satser som bestreds med medel från anslagenför utveckling av skolväsendet och genomfö-rande av skolreformer.

Tillsynen har minskat trots en uttalad målsätt-ning att öka verksamheten.

Kvalitetsgranskningsnämndens arbete påbör-jades under senhösten p g av byte av generaldi-rektör.

Skolverket har i uppdrag att återrapporteraverkets resursåtgång fördelat på förskola, skol-

barnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymna-sieskola, särskola och vuxenutbildning. I tabel-len beskrivs utvecklingen över tid endast förkategorierna barnomsorg, grundskola, gymnasie-skola och vuxenutbildning eftersom uppgifterför underkategorierna saknas för åren 1997 och1998 p g a ändrade återrapporteringskrav.

Tabellen indikerar att barnomsorgen över tre-årsperioden i allt högre utsträckning har inte-grerats i Skolverkets samtliga verksamhetsområ-den. Under 1999 har vid den nationella kvali-tetsgranskningen även verksamhet i fritidshemberörts. Under året har egeninitierad tillsyn ibarnomsorgsverksamheten inte genomförtsmen förberedelser för arbetet år 2000 har vidta-gits.

Skolverkets organisation

Skolverket har en central del i Stockholm ochen fältorganisation - Avdelningen för analys ochstöd till kommuner och skolor - lokaliserad till11 orter i landet.

Den centrala delen har fyra avdelningar, enverksstab och ett internationellt sekretariat.

Resursåtgång i % av Skolverkets verksamhetsformer för utbildningsformer

Uppföljning/ Utveckling Forskning Tillsyn Totalt

Utvärdering kvalgransk

-97 -98 -99 -97 -98 -99 -97 -98 -99 -97 -98 -99 -97 -98 -99

Barnomsorg 2 5 18 1 8 10 16 5 15 0 2 14 2 6 12

Förskola 8 4 5 3 5

Skolbarnsomsorg 5 2 5 3 3

Förskoleklass 4 3 5 9 4

Grundskola 40 36 29 44 39 39 42 50 35 80 71 50 46 41 38

Gymnasieskola 37 40 25 47 46 42 28 34 30 18 20 24 39 41 37

Vuxenutbildning 21 19 23 8 7 9 14 11 15 3 7 4 13 12 13

Särskola 4 2 5 13 3


38

Skolverkets strategiska handlingsprogram

Skolverket har valt att under åren 1999-2001prioritera ett samordnat arbete inom vissaområden där Skolverket måste ha överblick ochsom behöver tydliggöras internt och externt. Des k strategiska handlingsprogrammen skautveckla Skolverkets strategier inom respektiveområde och ge en god grund för att agera lång-siktigt och handlingskraftigt.

Handlingsprogrammet Mål och resultat skaverka för relevans, tydlighet och slagkraft iSkolverkets beskrivningar, värderingar och ställ-ningstaganden till resultat och kvalitet i barn-omsorg och skola. Handlingsprogrammet harunder 1999 samordnat Skolverkets kvalitetsar-bete, initierat strategier för resultatinformation,bl a inom barnomsorgen och drivit frågan omett IT-baserat system för resultatoch kvalitetsin-formation. Skolverket har ett årligt uppdrag attgöra en analys av kvalitetsutvecklingen inomsektorn och att värdera utvecklingen.

Handlingsprogrammet har analyserat vilkagrundläggande principer som ska vägledaSkolverket vid ställningstaganden till barnom-sorgens och skolans resultat och lämnat förslagtill hur en samlad årlig bild av dessa resultat börbyggas upp. Programmet har utformat Skolver-kets bedömning av grundskolans betygsresultatoch deltagit i debatten om skolans och barnom-sorgens resultat, måluppfyllelse och kvalitet imedia samt vid kvalitetsmässan Kvalitet 99.

Utgångspunkten för handlingsprogrammetSärskilt stöd i barnomsorg och skola är att engod lärandemiljö är viktig för alla barn och isynnerhet för barn i behov av särskilt stöd.Handlingsprogrammet har bl a arbetat medforskningsöversikter med fokus på differentie-ringsfrågan och elever i behov av stöd.Programmet har också deltagit i debatten omelever i behov av särskilt stöd och samverkatmed andra myndigheter och organisationer föratt åstadkomma utveckling. Programmet harhaft ett omfattande samarbete med SIH. Bl a

Verksledning

Verksstab

Internationellt sekreteriat

GeneraldirektörÖverdirektör

A V D E L N I N G

Uppföljning ochutvärdering

E N H E T E R

UppföljningEkonomistyrning

Utvärdering

A V D E L N I N G

Kvalitetsgranskningoch tillsyn

KvalitetsgranskningTillsyn

A V D E L N I N G

Internt stöd

E N H E T E R

InformationJuridik

PersonalEkonomi

IT

A V D E L N I N G

Kursplaner ochnationell skolutveckling

E N H E T E R

Kursplaner och betygs-utskrifter

Nationell utveckling och IT-frågor

Utveckling av prov och god-kännande av fristående skolor

A V D E L N I N G

Analys och stöd tillkommuner och skolor

9 L O K A L A E N H E T E R

Göteborg, Karlstad, Linköping,Lund, Norrland (Sundsvall,Umeå och Luleå), Skövde,

Stockholm, Uppsala, Växjö

S T R A T E G I S K A

H A N D L I N G S P R O G R A M

Särskilt stöd i barnomsorg och skolaLivslångt ärandeMål och resultatSkola - arbetsliv

39


har en gemensam utvärdering av särskildaundervisningsgrupper genomförts och utveck-lingsfrågor diskuterats. Handlingsprogrammethar vidare lämnat förslag till en förändradreglering av området, medverkat i Elevvårdsut-redningen och deltagit i konferenser kring kva-litetsgranskningsrapporter och Skolverketstemabild om elever i behov av särskilt stöd.

Handlingsprogrammet Livslångt lärande skaarbeta för att skapa goda förutsättningar förlivslångt och livsvitt lärande genom att bilda engemensam förståelse för det livslånga lärandetsinnebörd och arbeta för att öka kunskapernaom barnomsorgens betydel-se för de första stegen i detlivslånga lärandet.Handlingsprogrammet skaskapa en överblick av detlivslånga lärandet iSverige och identifierakärnfrågor i en strategiför livslångt lärande.Under 1999 har ettgrundläggande ramverkför att beskriva det livslånga lärandet utarbetatsoch datakällor för att kartlägga det livslångalärandet inventerats. Ett nätverk kring livslångtlärande och vuxenutbildning har etablerats ochkontakter med myndigheter, departement inomandra politiksektorer och kommuner etablerats.Som ett inlägg i debatten om utbild-ning och lärande idagens kunskapssam-hälle har rapporten Detlivslånga och livsvidalärandet utarbetats.

Under hösten 1999har ett handlingspro-gram med inriktningmot samarbetet mellanskolor och arbetslivetinrättats. De viktigasteansvarsområdena för handlingsprogrammetSkola - arbetsliv är relationen utbildning ocharbete, planering och utbud av utbildning ochstudie- och yrkesvägledning.

Avdelningsvisa kostnader

Kostnaderna för Skolverkets verksamhet förde-lade avdelningsvis framgår av diagrammetnedan. I kostnadsredovisningen i tabellen påsidan 36 har kostnaderna för Analys och stöd,

Handlingsprogrammen, Internt stöd,Verksledningen och Verksstaben fördelats påverksamheterna uppföljning/utvärdering,utveckling, forskning, tillsyn och kvalitets-granskning.

Kompetensförsörjning

Utbildningsnivån inom Skolverket är hög. Idaghar 89 (84) procent av de anställda som lägsten akademisk grundexamen och ett tjugotalanställda har utbildning på forskarnivå. BlandSkolverkets anställda är de flesta disciplinerrepresenterade och här kan nämnas national-ekonomer, statsvetare, sociologer, pedagoger,psykologer, journalister och jurister.

Skolverket har under 1999 haft en förhållan-devis omfattande rekrytering. Det har varit lättatt rekrytera unga akademiker med något ellernågra års arbetslivserfarenhet men svårare att fåsökande som har en god utbildning och enlängre arbetslivserfarenhet. Chefer på olikanivåer har varit svårast att rekrytera.Sökförfarandet måste omprövas för att hitta nyavägar att nå ett bredare urval av sökande.Organisationen har på olika sätt sökt personermed en utpräglad analytisk kompetens. Dettaönskemål har till viss del tillgodosetts.Organisationen har även kunnat knyta till sigden speciella IT-kompetens som krävs för attfr o m år 2000 självständigt kunna hantera deninterna och externa IT-driften.

Under året har de kompetensutvecklingsin-satser som startat tidigare fortsatt.Projektledarutbildning och projektadministra-tion har haft ca 50 deltagare vardera. Denomfattande introduktionsutbildning somundervisningsråd och projektledare, s k kärn-kompetensen, erbjuds vid anställning har fort-gått, likaså den skoljuridiska utbildningen ochförvaltningsutbildning som bedrivits under ettantal år. Ett nätverk för utvärderare inleddesunder 1998 och har även under 1999 genom-

25

456

46 3 3 4 88

182

Avdelningsvisa kostnader mkr

� Uppföljning/utvärdering 88 mkr

� Utveckling 182 mkr

� Tillsyn/kvalitetsgransk 25 mkr

� Analys och stöd 45 mkr

� Handlingsprogrammen 6 mkr

� Internt stöd 46 mkr

� Överklagandenämnden 3 mkr

� Verksledningen 3 mkr

� Verksstaben 4 mkr


40

fört en rad aktiviteter. En forskningscirkel föratt nyttiggöra forskningsresultat i det dagligaarbetet har startat.

IT-stöd

Skolverket har under de senaste åren satsatbetydande resurser på att bygga upp ett rele-vant och för hela verket användbart intranät.Under året har verkets intranät - Kanalen - vida-reutvecklats innehållsmässigt, strukturellt ochgrafiskt. Bl a har stöd för verksövergripandeoch avdelningsvisa meddelanden, kalendariumoch möjlighet till personliga länkar utvecklats.Ett antal projekt har också prövat virtuella pro-jektarbetsplatser på Internet. Totalt harSkolverket nu 24 större applikationer/systemeller databaser. Utöver dessa finns ett antalmindre databaser för t ex registrering ochanalys av stipendieansökningar. Merparten avapplikationerna går att använda via en webblä-sare och databaserna är nåbara såväl internt viaintranät som externt via Internet ochSkolverkets hemsida. Den totala IT-kostnaden(drifts- och utvecklingskostnader samt avskriv-ningar) beräknas till 22 821 tkr. Det är ca 70 tkrper IT-användare. IT-kostnadens andel av för-valtningskostnaderna uppgår till ca 6 procent.Genomsnittet för jämförbara myndigheter,enligt statskontorets rapport ”IT-kostnader istatsförvaltningen - en förstudie av 24 myndig-heter” 1999:37, visar att Skolverket ligger någotöver genomsnittlig kostnad per IT-användare ca61 tkr och under IT-kostnadens andel av förvalt-ningskostnaderna ca 9 procent.

Miljöledningssystem

Skolverket har tillsammans med 37 andra myn-digheter i uppdrag att införa miljöledningssys-tem. Arbetet med att införa miljöledningssys-tem drivs av en Miljöledningsgrupp som har tilluppgift att initiera miljöledningsarbetet, moti-vera personal och följa arbetet. Miljölednings-gruppen består av sex personer från olika avdel-ningar varav en person från verksledningen, enprojektledare och en facklig representant.Miljösamordnare från varje enhet med uppgiftatt informera om projektet, fånga upp idéeroch återföra dem till miljöledningsgruppen hartillsatts. Under 1999 pågår arbetet med attutveckla miljöpolicy, övergripande mål, delmåloch handlingsplan. All personal har erbjuditsutbildning om ekologiskt hållbar utveckling och

involverats i miljöarbetet.

Skolverkets informations-kanaler

Skolverkets webbplats - myndighetsbäst

IT-utvecklingen har medfört att hemsidan harblivit ett självklart verktyg för Skolverkets kon-takt med målgrupperna. En grundlig användar-undersökning av webbplatsen www.skolverket.segenomfördes 1998 och har legat till grund föranalys och planering av en omfattandeomstrukturering i syfte att ytterligare förbättraden utifrån ett användarperspektiv vad gällertillgänglighet, sökbarhet, innehåll och använd-barhet. En

särskild lärarin-gång har utvecklats under året och webbplatsenhar marknadsförts med specifika insatser rikta-de till lärarna.

Besöksstatistik och annan återkoppling visartydligt att webbplatsen utnyttjas av allt fler; bådevad gäller antalet personer och olika gruppersom lärare, journalister, intresserad allmänhet,studerande, föräldrar m fl. Statistiken visade229 352 besök i december 1999. Antalet besökhar fördubblats. Motsvarande siffra för 1998 var115 000 besök.

I en studie där 300 offentliga hemsidor stude-rades utifrån kriterierna service, demokrati,marknadsföring och navigering ansågsSkolverkets hemsida vara bäst.

Skolverkets Nyhetsbrev - viktig kanal

Nyhetsbrevet är Skolverkets mest frekventa ochspridda samlade information och har getts utmed 20 nummer till ca 27 000 mottagare inombarnomsorgen och skolan. Nyhetsbrevet finnsäven utlagt på webbplatsen. Ett flertal utvärde-

41


ringar har genomförtstidigare år och pekat påatt det uppskattas mycketför dess relevanta, aktuel-la samt lättlästa informa-tion. En ny utvärderingplaneras nästa år.

Det särskilda elektronis-ka nyhetsbrevet får ocksåallt fler prenumeranter.

Antalet abonnenter harfrån december 1998 tilldecember 1999 ökat från 6 700 till 11 200.

Massmediakontakter - stor publicitet

En analys av Skolverkets publicitet genomfördesför perioden 15 januari till och med den 15april. Den pekade på att Skolverket får storpublicitet; under perioden berörde 1 762 arti-klar och inslag i medierna Skolverket i någotavseende. Mest publicitet får Skolverket i sam-band med offentliggörandet av olika rapporteroch undersökningar. Skolverket ges främst rol-len som granskare i medierna och framståroftast som en kritisk aktör. Dagens Nyheter ärdet medium som står för ojämförligt störst antallästillfällen följt av Göteborgsposten, SvenskaDagbladet och Sydsvenska Dagbladet. Sett tillantalet artiklar skriver landsortspressen mestom Skolverket. Sett till artikeltyper dominerarnyhetsmaterialet.

Under året har informationsfunktionen för-stärkts med en pressekreterare.

Rapporter och skrifter

Skolverket har i stor omfattning gett ut rappor-ter, referensmaterial, kommentarmaterial, all-männa råd och olika broschyrer. Samtliga publi-kationer läggs ut i elektronisk form på webb-platsen som därmed fungerar som Skolverketselektroniska arkiv. Huvudprincipen är att publi-kationerna distribueras gratis till skolchefeneller motsvarande och ansvarig politisk nämnd.Nyhetsbrevet, webbplatsen, säljblad och pressak-tiviteter utnyttjas medvetet för att uppmärksam-ma och marknadsföra publikationerna. En sär-skild katalog med korta sammanfattningar kom-pletterar denna marknadsföring och ger över-blick över Skolverkets samtliga publikationer;nya såväl som äldre.

Publikationerna säljs till självkostnadspris.1999 såldes publikationer för ca 4,9 milj kr. Det

motsvarar en försäljning av ca 545 000exemplar. Motsvarande siffror var för1998 3,5 miljoner kronor och 320 000exemplar. Spridningen avpublikationerna är dockännu större om gratisex-emplar inkluderas. Dettasker t ex genomSkolverkets seminarier,konferenser och möten.Inkluderas denna sprid-ning har under 1999 ca

1,4 miljoner exemplar spriditstill olika mottagare.Förteckning över rapporterutgivna 1999 finns på sidan 97.

För andra året finansieradeSkolverket till del tryckning och distribution aven bokgåva till en speciell grupp elever. Åretsbok var Eldens hemlighet skriven av HenningMankell. Boken distribuerades till alla barn i år5.

Utvärdering av vissa publikationer

Tidskriften Reform i rörelse, foldern Är skolansom du vill ha den, riktad till elever i grundsko-lan, foldern Du kan påverka mer än du tror, rik-tad till elever i gymnasieskolan och komvux,samt utvärderingsrapporten Den rimliga skolanhar utvärderats under 1999. Syftet var att få svarpå dels vilken uppfattning mottagarna har omrespektive skrift, dels vilken ”funktion” ellerbetydelse skrifterna har haft, d v s skrifternas”effekter”. Resultaten från utvärderingen pre-senteras i senare avsnitt.

Skolverket har under 1999 presenterat enmängd statistik, utvärderingar, tillsynsutredning-ar och samlade bedömningar. För att stimuleraskoldebatten ytterligare presenterades i novem-ber rapporten Läget i grundskolan 1999.Rapporten ledde också till en omfattandedebatt. ”Läget i grundskolan” fick god upp-märksamhet i samtliga media, både på nyhets-och ledarplats. Skolverket presenterade ävenresultaten genom debattartiklar i delsLärartidningen, dels Kommunaktuellt. Lokalamedia gjorde i många fall uppföljningar i deegna kommunerna. Rapporten utgjorde ävengrund för mer riktade inslag i media, exempel-vis om mobbning och om skolors och kommu-ners kvalitetsarbete. Rapporten resulterade i enriksdagsdebatt om läget i skolan.


42

Skolverket spred sin bild av läget i grundsko-lan också direkt till huvudmän och skolor.Förutom ett riktat utskick av rapporten till kom-muner informerade verket om resultaten inyhetsbrev och på hemsidan. Rapporten pre-senterades och diskuterades också på seminari-er och möten med lokala representanter.

Förutom utdelade gratisexemplar har ”Läget igrundskolan” sålts i 2 334 exemplar och 8 013exemplar av rapporten har i sin helhet laddatsner från verkets hemsida.

Några nyckeltal för Skolverkets

verksamhet

Nyckeltalen ger några valda bilder av verksam-hetens omfattning, personalstyrka ochSkolverkets kontakter med målgrupperna.

Tabellen visar att satsningar har gjorts för atteffektivt nå ut till målgrupperna. Skolverketshemsida har blivit en allt viktigare informations-kanal. Uppföljningar som gjorts visar att mångahar tagit för vana att regelbundet besöka hemsi-dan. Antalet abonnenter av det elektroniskanyhetsbrevet har i stort sett årligen fördubblatssedan 1997.

Ökningen i antalet seminarie- och konferens-deltagare speglar att Skolverkets fältorganisa-tion under 1999 har genomfört omfattandesatsningar för att stödja lokal resultatoch kvali-tetsuppföljning.

Minskningen av konsultkostnaderna mellan1998 och 1999 beror på att kompetensutveck-lingssatsningar 1999 redovisas som bidrag ochingår därmed i transfereringarna.

Personalstyrkan har utökats för att möta detvidgade uppdraget. Trots förstärkningen upple-ver personalen en hård arbetsbelastning.Utöver de 281 fast anställda har personalstyrkanomfattat 1 extra undervisningsråd, 3 vikarieroch 14 tidsbegränsat anställda. Skolverket harockså anlitat ett antal experter under kortareoch längre perioder. Den 31 december hadeverket 76 experter anställda, 35 kvinnor och 41män. 38 (39) procent av personalen arbetadeinom verkets avdelning för analys och stöd tillkommuner och skolor.

89 procent av de anställda har som lägst enakademisk utbildning och ett tjugotal anställdahar utbildning på forskarnivå. BlandSkolverkets anställda är de flesta humanistiska

Några nyckeltal för Skolverkets verksamhet

1996 1997 1998 1999

Skolverkets kostnader inkl. 1,9 miljarder 3,5 miljarder* 4,5 miljarder 4,7 miljarder transfereringarIntäkter 10,1 mkr 10,1 mkr 11 mkr 15 mkr

Antal fast anställda 240 236 265 281Antal årsarbetskrafter 253 270 311 340Personalomsättning 13 % 10 % 5 % 8 %Medelålder 49 år 47 år 49 år 49 årAndel med akademisk examen 82 % 83 % 84 % 89 %

Expertkostnader 19 mkr 28 mkr 38 mkr 39 mkrKonsultkostnader 103 mkr 152 mkr 195 mkr 160 mkr

Antal mottagare av Nyhetsbrev 7 000 13 000 25 000 27 000Abonnenter av elektroniskt Nytt 1997 3 000 6 700 11 200nyhetsbrev

Besök/månad hemsidan 34 000 115 000 229 000Lästa sidor/dag Skoldatanätet 35 000 90 000 100 000

Antal seminarie-/konferens- 7 600 7 300 16 100 26 500deltagare i fältorganisationensverksamhet

* Ökningen från 1996 beror på det s k kunskapslyftet.

43


discipliner representerade, som t ex national-ekonomer, statsvetare, sociologer, pedagoger,psykologer, journalister och jurister.

Förhållandet kvinnor och män i kategorinundervisningsråd var i december 1999 60/40procent. Bland Skolverkets chefer var 14 kvin-nor och 13 män. Av administratörerna var 35kvinnor och 1 man.

Medellönen för undervisningsråden var 26 374 kr/mån 1999. Medellönen för kvinnligaundervisningsråd var 26 046 kr/mån och manli-ga 26 875 kr/mån. De kvinnliga cheferna iSkolverket har en något högre medellön änsina manliga kollegor men skillnaden är margi-nell.

44 procent av dem som var anställda den 31december 1999 har varit anställda sedan år

Personalomsättningen under 1999 har varitrelativt hög - 8 (5) procent. Av de fast anställdaslutade 23 personer under året varav 7 (2) per-soner med ålderspension. En person har avlidit.Av de avgångna var 16 kvinnor och 7 män.

8 (13) personer var tjänstlediga den 31december 1999. 3 (5) personer var dessutomtjänstlediga för vård av barn.

Som ett resultat av en medveten satsning attöka den etniska och kulturella mångfalden harnu Skolverket 30 personer med utomnordiskbakgrund.

Uppföljning och utvärdering

44

riskt grundad skoldebatt, såväl nationellt som lokalt.

- verkets ekonomiska styrmedel används på avsett sätt.

- leda och följa den särskilda satsningen på vuxenutbildning, det s k Kunskapslyftet.

Uppgifterna för ansvarsområdets huvudområ-den, nationell uppföljning, statlig ekonomistyr-ning och nationell utvärdering är av långsiktigtlöpande karaktär. Avdelningen arbetar medstora system som kräver överblick, samordningoch helhetstänkande samt långsiktiga utveck-lingsstrategier.

1991. 11 procent har anställts under år 1999.

Mål

De övergripande målen för uppföljning ochutvärdering för 1999 har varit att

- ta fram nya fakta och fördjupade analyser av barnomsorg och skola.

- göra resultat och analyser genom publicering i olika media och på andra sätt tillgängliga för regeringskansliet, skolhuvudmännen och övriga intressenter.

- de nationella uppföljnings- och utvärderings-resultaten skall bidra till en saklig och empi-


Resurser Kostnad tkr Jämförelsepunkter

1999 1998 1997

Nationell statistikinsamling 20 996 21 315 19 781Nordisk skolstatistik 365 Kartläggning av elevströmmar 710Lärarprognoser 290 1 360 1 166Insamling av gymnasieskolans nationella prov 1 049 631 _Skriftliga produkter 3 547 3 278 2 715Utveckling av kvalitetsindikatorer 1 985Utveckling av resultatinformationssystem 442

Skolekonomi 599 151Sambandsanalys 2 030 1 896 1 393

Barnomsorgen -social selektion, avgifter och kvalitet 4 788

Integration förskoleklass - grundskola 3 396Studier av elever i behov av stöd 1 738Valfrihet i grundskolan 418Utvärdering av skolan 1998 2 517Utvärdering av gymnasieprogram 5 326 7 701Likvärdighet i gymnasieskolan 490 611Attitydundersökningar 536 1 342 2 616Elevbilder av skolan 783Valfrihet och dimensionering 461Studier skola - arbetsmarknad 671

OECD-projekt 274IEA - Ung i demokratin 1 666ILSS 522

Utvärdering av kommunernas styrning 2 267

Ekonomistyrning 11 826Uppföljning av bidrag till komputv. 391Uppföljning av extra resurstillskott 228

Kunskapslyftet 14 583 10 687 2 098

Deltagande i arbetsgrupper för skolevaluering 470

Verksamhetsstöd 734

Övrigt 829

Totalt 86 927*

*Exklusive fältorganisationens uppföljningsverksamhet.

45


Uppföljning

Målen för arbetet under 1999 har varit att - effektiviteten och kvaliteten i den långsiktiga

uppföljningen ska ha ökat och underlag tagits fram som fördjupar debatten och visar på åtgärdsförslag inom specifika områden

- kvaliteten i verkets empiriinsamling ska ha förbättras och uppgiftslämnarnas arbetsbördaska ha minskat

- en första samlad bedömning av kvaliteten i barnomsorg och skola ska ha presenterats enligt ett nationellt indikatorsystem.

Uppföljning kännetecknas av långsiktighetoch av förvaltning och vidareutveckling av storagrundläggande informationssystem, som skallge ett sakligt faktaunderlag för diskussionen avbarnomsorg och skola. Den nationella uppfölj-ningen skall ge information om vilka resursersom tillförs verksamheten, om verksamhetensorganisation och resultat och om utvecklingenöver tid. Mot denna bakgrund är det väsentligtatt den nationella uppföljningen är stabil ochinriktningen tydlig i ett längre perspektiv samti-digt som innehåll och metoder fortlöpandeanpassas till förändringar i verksamheten.Uppföljningsinformationens relevans och till-förlitlighet måste således kontinuerligt ses överoch möjligheterna att öka effektiviteten när detgäller insamlingsmetoder och presentation ochanvändning av uppföljningsresultat måste stän-digt prövas. I det arbetet engageras också de tillenheten knutna referensgrupperna av delskommunrepresentanter, dels företrädare förorganisationer och andra myndigheter.

Effektiviteten och kvaliteten i den långsiktigauppföljningen bedöms ha ökat något genomförändringar i insamling, genom utnyttjande avny teknik och genom den ökade användningenav informationen.

De underlag som tagits fram, både inomramen för den löpande publiceringen av upp-följningsinformation och genom analysprojekt,har i hög grad initierat debatt kring bristandeuppfyllelse av nationella målsättningar.Uppmärksamheten har lett till åtgärder pånationell nivå som utredningar, ytterligare stu-dier och stöd till utvecklingsarbete. Huruvidaden livliga debatten också lett till åtgärder på

lokal nivå, som annars inte skulle ha vidtagits,är svårare att urskilja. Effekter av sådana åtgär-der kan också vara svåra att urskilja och uppstårkanske inte heller förrän efter en längre tid.

Den förbättrade samordningen av verketsuppgiftsinsamlingar har ännu inte hunnit fåeffekter så att uppgiftslämnarnas arbetsbördaminskat.

Den nationella statistiken

Samarbetet med Statistiska centralbyrån (SCB)kring den nationella statistiken om barnomsorgoch skola har fortsatt. Ett nytt avtal har tecknatsmed SCB om framställning av statistik för sek-torn för 2000. Priset är ungefär oförändrat jäm-fört med 1999. Eftersom uppdraget inomramen för avtalet utvidgats något och med hän-syn till pris- och löneuppräkning innebär det enviss rationalisering, ca tre-fyra procent, av pro-duktionen.

Skolverket har under 1999 fortsatt den regel-bundna publiceringen av uppföljningsinforma-tion i tre olika typer av publikationer:

- Jämförelsetal för huvudmän riktar sig i förstahand till huvudmännen för barnomsorg ochskola och syftar till att ge dessa underlag för attreflektera över och diskutera sin egen verksam-het i förhållande till andra huvudmäns medsyfte att åstadkomma utveckling. De viktigastejämförelsetalen publiceras varje år iKommunblad riktade speciellt till politisktansvariga i kommunerna. Under 1999 framställ-des också kommunblad över betygsresultatet iår 9. Varje kommun fick en översikt med de vik-tigaste resultatmåtten - genomsnittligt meritvär-de, andelen behöriga till nationellt program igymnasie-skolan, andelen som inte uppnåttmålen i ett eller flera ämnen - för skolorna i sinkommun och med jämförelse med riket ochkommun-gruppen. Syftet var självfallet att upp-märksamma kommunerna på bristande mål-uppfyllelse i många skolor och att få till stånddiskussioner som leder till åtgärder för att för-bättra måluppfyllelsen.

- Beskrivande data om barnomsorg och skola riktarsig i första hand till regering och riksdag medsyfte att ge en regelbunden, likartad och över-siktlig beskrivning av hela barnomsorgs- ochskolområdet. - Barnomsorg och skola i siffror ingår i serienSveriges officiella statistik och skall tillgodose


46

samhällets behov av regelbunden redovisningav statistik inom Skolverkets ansvarsområde. Förutom publicering i tryckt form finns infor-

mationen på Skolverkets webb-plats och rapporternas tabel-ler finns tillgängliga somexcelfiler för egna bearbet-ningar. En särskild databa-sapplikation har skapats för attanvändarna via Internet lättskall kunna söka fram jämfö-relsetal för de kommuner,kommungrupper och år somefterfrågas.

Från och med 1998 publicerasstatistik om grundskolan iSveriges statistiska databaser.Under 1999 har också barnoms-

orgsstatistik lagts in. Målsättningen är att mer-parten av barn-omsorgs- och skolstatistiken skallredovisas där. I vilken takt detta är möjligt ärframför allt en resursfråga. I databaserna redo-visas de insamlade uppgifterna detaljerat på

kommunnivå.Publiceringen av uppföljningsin-

formation i form av jämförelsetaleller på annat sätt röner oftast storuppmärksamhet. Det är ett effek-tivt sätt att peka på brister i mål-uppfyllelse, varierande förutsätt-ningar och skillnader mellannationella mål och verklighet. Deövergripande målen för avdel-ningen - att göra information till-gänglig och bidra till debatt -uppnås således i hög grad.Huruvida detta också leder till

utveckling av verksamheten är svårare att analy-sera eftersom orsakssammanhangen sällan ärenkla och entydiga utan avhängiga av mångaolika faktorer. Att information och debatt ocksåbidrar till utveckling är emellertid en givenutgångspunkt i teorier om informativ styrning.Vi vet också från tidigare mottagarstudier attinformationen uppskattas och används avhuvudmännen.

Utveckling och effektivisering av den

nationella uppföljningen och konsekvenser

för uppgiftslämnarna

Utveckling och effektivisering av statistiksyste-met och övriga kontinuerliga och löpande upp-

följningar är en ständig process som oftast skergenom träget dagligt arbete och i små steg. Engrundbult för uppföljning är jämförbarhet, mel-lan enheter och över tid. Förändringar i t exdefinitioner eller insamlingsmetoder för att t exunderlätta för uppgiftslämnare måste därföravvägas mot att jämförbarheten över tid kan för-sämras.

För att effektivare utnyttja Skolverkets kompe-tens i statistik och enkätteknik och för att bättresamordna och ta till vara information frånlöpande och tillfälliga uppgiftsinsamlingar haren intern metodgrupp för stöd och samordningskapats.

Ny teknik har under en följd av år inneburitnya möjligheter till rationalisering och effektivi-sering både för uppgiftslämnare och statistik-producent. Även här sker utvecklingen oftastegvis. Fler skolor eller kommuner tillkommerår från år som kan lämna uppgifter direkt frånadministrativa system. IT- baserade ”insamlings-blanketter” förfinas år från år med bättre kon-trollmöjligheter och hjälpsystem. E-post har till-kommit som ett sätt att leverera uppgifter ellerskicka påminnelser och förfrågningar.

Under 1999 har ett nytt system för insamlingav uppgifter om barn och personal i förskole-verksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklassutvecklats. Syftet är att förenkla för uppgiftsläm-narna och förbättra kvaliteten samtidigt sominsamlingsmodellen anpassas till den nya regle-ringen och till att förskoleklass och fritidshemnumera oftast är integrerade med grundskolanslägre årskurser.

I samverkan med ett tiotal kommuner har ettförsök bedrivits för att få kommunen centraltatt ta ett samlat ansvar för uppgiftslämnandetom barnomsorg och grundskola mot att de fåren snabb återrapport om verksamheten inklusi-ve vissa jämförelsetal.

Ett samarbete har inletts med Svenska kom-munförbundet för att på sikt kunna utnyttja för-bundets personalstatistik också för verksamhets-statistiken om personal i barnsomsorg ochskola. En noggrann jämförelse har gjorts mel-lan uppgifterna i Skolverkets lärarregister ochom lärarpersonal i kommunförbundets perso-nalregister. För att få verksamhetsstatistik medsamma eller bättre kvalitet än nu krävs föränd-ringar både i definitioner och i kommunför-bundets system, vilket gör att det här är ettarbete på några års sikt.

47


Ett samarbete har inletts med Verket för hög-skoleservice (VHS) om insamlingen av slutbetygoch samlade betygsdokument från gymnasiesko-lan. Tanken är att den betygsinsamling somVHS genomför också skall vara grund förSkolverkets löpande betygsstatistik. Skolorbehöver därmed bara skicka betygsinformationtill en insamlare. Skolverket avser att tillsam-mans med VHS återkomma till regeringenunder våren 2000 om en förordningsregleringav denna insamling.

Insamlingen av uppgifter om kommunernaskostnader och intäkter för barnomsorg ochskola var 1999 helt samordnad med insamling-en av uppgifter till det s k Räkenskapssamman-draget. Erfarenheter av insamlingen och möjlig-heter till förenklingar och förbättringar har dis-kuterats med en grupp kommuner. De flesta ärpositiva till att samordningen av insamlingarnagenomförts, även om den nödvändiga samord-ningen mellan skolkontor/motsvarande ochekonomikontor varit svår. Att särredovisa inte-grerade verksamheter, framför allt grundskola,förskoleklass och fritidshem, upplevs som allrasvårast och på många håll inte heller menings-fullt. Att inte göra särredovisningar innebärdock att jämförbarheten mellan enheter, kom-muner och över tid försämras. Skolverket kom-mer därför att i första hand ta hjälp av redovis-ningsexpertis för att försöka ge ledning i hursärredovisning kan genomföras i stället för attslopa kravet på särredovisning.

Skolverket har rätt att föreskriva vilka uppgif-ter som skolhuvudmännen har skyldighet attlämna för uppföljning av skolväsendet (SFS1992:1083). Någon motsvarande reglering finnsinte för uppföljning av förskoleverksamhet ochskolbarnsomsorg. Skolverket föreslår att enmotsvarande reglering införs. Anledningen ärinte att det visat sig svårt att få in uppgifter omförskoleverksamhet och skolbarnsomsorg - deflesta huvudmän lämnar uppgifter även utanreglering. Skolverket anser emellertid att detkan ge felaktiga signaler om att vissa uppgifterär viktigare än andra om regleringen av upp-giftsskyldigheten inte är densamma, signalersom på sikt skulle kunna innebära problem föruppgiftsinsamlingen.

Genom kvalitetsredovisningarna kommerSkolverket att få ett bra underlag för diskussio-ner med huvudmännen om skolutveckling. Hurkvalitetsredovisningar ska kunna insamlas och

informationen systematiseras och användas föruppföljnings- och utvärderingsändamål kom-mer att utredas under år 2000. En första studieav ett begränsat antal kvalitetsredovisningarunder 1999 visade att kvalitetsredovisningarnainte kan ersätta någon del av nuvarande löpan-de insamlingar, att information om kvalitetsre-dovisningarna i sig skulle kunna systematiserasoch användas för uppföljning om behov finnsoch att vissa uppgifter om den bild av kvalitetsom kvalitetsredovisningarna ger möjligen skul-le kunna sammanställas.

Ett system för resultatinformation

Under 1999 har ett utrednings- och utvecklings-arbete inletts för att bygga upp ett Internet-baserat informationssystem med informationom resultat på skolnivå, kommunnivå och natio-nell nivå. Tänkbara byggstenar i systemet äruppföljningsinformation, provresultat, gransk-nings- och tillsynsresultat, kvalitetsredovisning-ar, kvalitetsindikatorer och utvärderingsresultat,d v s både kvantitativ och kvalitativ information.Syftet är att göra resultat synliga och tillgängligaför en bred målgrupp av intressenter från föräl-drar till tjänstemän och politiker på alla nivåer.

Kvalitetsindikatorer

Skolverket redovisade i augusti till regeringenuppdraget att utforma ett nationellt indikator-system för barnomsorg och skola. Indikatorsys-temet har främst utvecklats för att utgöra ettverktyg för utveckling. Det bygger på förskolorsoch skolors självvärdering av sin verksamhetoch är avsett att ge underlag för skolornas ochförskolornas kvalitetsbedömningar, pedagogiskadebatt och utvecklingsarbete. Indikatorernaskall dock också kunna agregeras eller läggassamman till en kommunal eller nationell bild.Metodik för detta kommer att utvecklas tillsam-mans med utvecklingen av kvalitetsredovisning-ar under år 2000 samtidigt som indikatorsyste-met implementeras.

Under hösten har ett vägledningsmaterial förbedömning av varje enskild indikator utarbetatsliksom instruktioner för hur arbetet bör genom-föras. Utprovningen av systemet i ett 40-tal för-skolor och skolor i ett tiotal kommuner påbör-jades under hösten. Utprovningen syftar till attfå belyst om indikatorerna och vägledningarnaär ändamålsenliga, om instruktioner är tydliga


48

och om indikatorsystemet är till nytta för utvär-deringen av förskolan och skolan.

Personalprognoser

Skolverket har ett ansvar för att ta fram perso-nalprognoser som kan användas dels för rege-ringens beslut om dimensionering av utbild-ningen, dels som underlag för planering ochbeslut inom högskolor och kommuner.Prognoser över lärare i grundskolan, praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan och över för-skollärare och fritidspedagoger publicerades ibörjan av 1999. I avvaktan på beslut med anled-ning av Lärarutbildningskommitténs förslag haringa nya prognoser påbörjats utan arbetetunder 1999 har inriktats på att utreda och pla-nera uppläggning och inriktning av det fortsat-ta prognosarbetet i ett flerårigt perspektiv.

Insamling och presentation av provresultat

Resultat från gymnasieskolans kursprov samlassedan 1997 regelbundet in från ett urval gym-nasie- och komvuxskolor. Insamlingen ger delsinformation om i vilken utsträckning provenanvänds, dels information om resultaten.Provanvändningen minskade något våren 1999jämfört med året innan. Resultaten blir pågrund av det osäkra om man vill dra slutsatserom hur gymnasie- och komvuxelever i allmän-het klarade proven. Vissa mönster är dock stabi-la. T ex har kvinnor genomgående haft bättreresultat på proven i svenska och engelska vidvarje provtillfälle.

Resultat av ämnesproven i år 9 har samlats inför ett urval kommuner vid de båda tillfällenproven givits, 1998 och 1999. Resultaten harpresenterats i rapporter och analyserats medhänsyn tagen till olika bakgrundsfaktorer.

Resultatsammanställningarna från provenvänder sig i första hand till de lärare somanvänt proven för att de skall få hjälp att tolkaoch analysera sina egna resultat.

Resultatredovisningarna från ämnesprovenger också en nationell resultatbild som bådekommuner, skolor och lärare kan använda iutvärdering av sin egen verksamhet. Ett aktivtarbete har bedrivits för att stödja kommunersom själva vill samla in och använda provresul-tat för uppföljning och utvärdering. En kom-munal referensgrupp finns, som regelbundetträffas för att utveckla verksamheten och utbytaerfarenheter.

Arbete har också bedrivits för att minimera

skolors och lärares arbete med att lämna upp-gifter om provresultat, nödvändiga både föruppföljning och utvärdering och för utvecklingav proven. Provinstitutionernas behov av infor-mation har samordnats med behoven för upp-följning och utvärdering.

Internationellt samarbete

Skolverket medverkar sedan länge i OECD-sam-arbetet på att årligen ta fram och vidareutvecklaindikatorer för utbildningsområdet. Under1999 har en särskild arbetsgrupp, där Sverigemedverkat, varit inriktad på att utveckla infor-mationen om elever i behov av särskilt stöd.

Med stöd av Nordiska Ministerrådet och isamarbete mellan de nordiska länderna har ennordisk indikatorpublikation som beskriver ochanalyserar likheter och olikheter i de nordiskaskolsystemen tagits fram.

Behovet av underlag för internationella jäm-förelser ökar ständigt. Svårigheterna är självfal-let stora när det gäller att ta fram internatio-nellt jämförbar statistik. I OECD:s arbete hardock stora framsteg nåtts när det gäller bådeförbättrad jämförbarhet och kunskaper omolika jämförbarhetsproblem.

Fördjupade analyser av uppföljningsdata

Resultaten från de fördjupade analyser somgenomförts under året sammanfattas i avsnittetBilder av barnomsorg, skola och vuxenutbild-ning.

EkonomistyrningMålen för arbetet under 1999 har varit att - samtliga bidrag och stipendier till barnom-

sorgs- och skolsektorn ska ha betalats ut för avsedda ändamål

- uppgiftslämnarbördan för skolhuvudmän ochsökande av bidrag ska ha minskat

- Skolverket ska ha ökat förmågan att samord-nat styra med ekonomiska styrmedel

- uppföljnings- och effektstudier av statens eko-nomistyrning av barnomsorg och skola ska hagenomförts

- statsmakternas intentioner med Kunskapslyf-tet ytterligare ska ha stärkts i kommunerna

- en samlad bild ska finnas över hur vuxenut-bildningen utvecklats och vilka resultat kom-

49


munerna uppnått.

Bidrag och stipendier - utveckling och

effektuppföljning

Regeringsuppdrag styr verksamheten inomstatsbidragsområdet. Statsbidragsberäkningar ären, mot regeringskansliet i huvudsak stödjandefunktion. Arbetet innebär dels nationalekono-miska beräkningar, dels beräkning, utbetalning,uppföljning och utvärdering av specialdestine-rade statsbidrag.

Under perioden har uppsatta mål uppnåttsvad gäller hantering och fördelning av medel.Ett förberedelsearbete har inletts under 1999för uppföljning och analys av rutiner för hand-läggning, granskning och bedömning av ansök-ningar om bidrag och stipendier. I detta arbeteingår att ta fram ett underlag för rationaliseringi den mängd av nationella stödinsatser, som spe-cialdestineras för utveckling av barnomsorg,skola och vuxenutbildning. Sedan hösten 1999bedrivs ett projekt för att ta fram kunskap omhur och på vilka grunder Skolverket fördelarmedel till lärares kompetensutveckling ochvilka effekterna blir i olika avseenden. I en upp-följningsstudie pågår kartläggning av medlensfördelning under de senaste åren och en utvär-dering studerar vårt agerande när medel förde-lats.

Under 1999 har en första uppföljnings-/utvärderingsstudie gjorts av Skolverkets utveck-lingsbidrag och lärarstipendier för skolansinternationalisering.

Skolverket har sedan 1993 gett ekonomisktstöd till skolors internationaliseringsarbete.Formen för stödet har reglerats i särskild för-ordning (SKOLFS 1993:17). Huvudsakligen harstödet bestått av lärarstipendier för konferens-deltagande och skapande av internationellakontakter, samt bidrag till skolors utvecklingsar-bete avseende internationalisering i enlighetmed läroplanernas intentioner.

Internationaliseringsarbete är en likvärdig-hetsfråga och utifrån det formuleradeSkolverket kriterier för fördelning av medel.Kriterierna har varit prioritering av de frivilligaskolformernas yrkesförberedande program, pri-oritering av utbytesländer utanför det anglosax-iska språkområdet och en strävan efter jämngeografisk spridning över landet. Skolverket harockså strävat efter att uppmuntra skolors lång-siktiga arbete och en god förankring i vardags-

arbetet. En väg till detta har varit att kräva skol-huvudmannens stöd till utvecklingsprojekt, enannan har varit en uttalad ambition frånSkolverket att prioritera fleråriga projekt.

Under 1999 beviljade Skolverket stipendiertill ett belopp av 5 837 900 kronor och utveck-lingsbidrag för 5 530 500 kronor.

Uppföljningen visar att lärare och elever igymnasieskolan i högre grad tar del av medlen,genomsnittligt över landet har ca 10% av lärar-kåren i gymnasieskolan blivit föremål för stödjämfört med ungefär 5% av landets grundskole-lärare. Gruppen grundskolelärare är dock stör-re absolut sett. Geografiskt fördelar sig stipendi-er och bidrag förhållandevis spritt över helaSverige men industri-, landsbygds- och glesbygds-kommuner är underrepresenterade avseendeutvecklingsbidrag. De både söker och tilldelasbidrag i lägre grad än exempelvis städer.Stipendierna visar inte lika tydliga mönster, detär helt enkelt fler som både söker och tilldelasstipendier, men det finns skillnader även här.Framför allt till industrikommunernas nackdel.

Kommunerna i Norrlands inland, Småland,Östergötland, Västmanland och norr omVättern har inte sökt utvecklingsbidrag.

Tänkbara orsaker till de strukturella skillna-derna kan vara utbildningsnivå i kommunenoch närheten till högskoleorter. Statistiska ana-lyser bekräftar dessa hypoteser. Analyser visarockså att invånarantalet i en kommun har bety-delse för internationaliseringsarbetet. En slut-sats av detta blir att det krävs gynnsamma struk-turella förutsättningar avseende både ”klimat”och infrastruktur för att en vilja till utvecklinggenom internationella kontakter ska kunnaresultera i konkreta insatser.

40% av alla kontakter finansierade medutvecklingsbidrag gällde västeuropeiska länder -Storbritannien, Tyskland, Frankrike ochSpanien. De nordiska länderna var tillsammansinte föremål för mer än 10% av kontakterna.

Bilden blir annorlunda för lärarstipendierna.Spridningen mellan ländergrupper är härväsentligt större. En sannolik orsak till dettakan vara att kontakter som finansieras med sti-pendier endast rör små grupper av lärare somkanske har en större rörelsefrihet.

USA svarar för 5% av kontakterna. En studieav utbytet med större ländergrupper visar att devästeuropeiska länderna dominerar stort. 10%av kontakterna som finansieras med utveck-

Följande fördelning har genomförts under 1999

Antal Antal Fördelade

ansökningar beviljade medel

Stöd till kompetensutveckling av personal inom 3 200 650 43 miljskola och barnomsorg

Stöd till insatser för skolväsendets internationalisering 1 600 550 12 milj

Sommarkurser i teknik för flickor och elev- och 7,5 miljföräldraorganisationer

Elev- och lokalkostnadsbidrag för utbildning av 57 miljutlandssvenska barn och ungdomar

Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola, 22 miljgymnasieskola och vuxenutbildning

Utbetalning av statligt stöd till 132 kommuner 125 miljför grundläggande vuxenutbildning

Kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap, 80 32 7,5 miljteknik, miljö, Tiopunktsprogrammet

Kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen. 103 45 7,5 milj Tiopunktsprogrammet


50

lingsbidrag riktas mot länder i före dettaJugoslavien, en andel som är något mindre änhela övriga Östeuropa men lika stor som helaövriga världen tillsammans. Även stipendiefi-nansierade kontakter tas i relativt hög grad medföre detta Jugoslavien.

Resultat från fortsatta uppföljningar/utvärde-ringar, som kommer att föreligga under vårenår 2000, skall ligga till grund för en studie somskall ge fördjupad kunskap om mottagarna avbidragen och effekter.

Med anledning av tillkommande regerings-uppdrag och under hand givna informella upp-drag från regeringskansliet, fr a vad gällerKunskapslyftet, har arbetet med utformning aven strategi för uppföljning av prestationer ocheffekter av statlig ekonomistyrning försenats.Därmed har inte heller uppgiftslämnarbördanför skolhuvudmän och sökande av bidrag min-

skat.

Arbetet under 1999

Fördelning av medel som Skolverket disponerarunder anslaget A 2 Utveckling av skolväsendeoch barnomsorg för år 1999 har gjorts i sam-ordning främst med avdelningen för kursplaneroch nationell utveckling. Detta har till viss del

ökat Skolverkets förmåga att samordnat styramed ekonomiska styrmedel.

Utöver stödet som beskrivs i tabellen ovan harregeringen i särskilda beslut under år 1998beslutat tilldela tre kommuner, Bollnäs,Söderhamn och Östersund, och landstinget iVästernorrland medel för utvecklingsarbeteinom vuxenutbildning.

Regeringen har uppdragit åt Skolverket attfördela medel för kompetensutveckling av lära-re inom naturvetenskap, teknik och miljö inomdet s k Tiopunktsprogrammet och beslutat attSkolverket får använda högst 20 miljoner kro-nor för ändamålet under 1999 och högst 30miljoner kronor under 2000. En skriftlig inbju-dan sändes under maj 1999 till kommuner,landsting, fristående huvudmän och svenskaskolor i utlandet. Information om regeringenssatsning och Skolverkets uppdrag finns sedanvåren 1999 på Skolverkets webbplats och haräven spritts via Skolverkets nyhetsbrev.

Skolverket har bjudit in universitet och hög-skolor med lärarutbildning samt Centrum FörTekniken I Skolan (CETIS) vid universitetet iLinköping i syfte att i samverkan planera föroch utforma ett samordnat utbildningsutbud ienlighet med de i regeringsuppdraget angivna

51


kriterierna för användning av bidraget.Under året har medel använts för planering

av ett gemensamt och samordnat utbud avgrundläggande kurser i samarbete med CETISoch ett antal högskolor. Skolverket har också isamarbete med Uppsala universitet,Institutionen för lärarutbildning, genomfört ettseminarium kring samordnade insatser förkompetensutveckling gällande miljö. Medel harockså tilldelats Centrum för fysik vid Lunds uni-versitet för planering och utveckling av en kursi fysik. I de planerade utbuden av kurser ingårutbildning på distans som en del.

För att ge möjlighet till långsiktighet i denlokala planeringen och för att ge bättre förut-sättningar för skolans/kommunens dialog medden som skall anordna utbildningen prövasansökningar fortlöpande. Under 1999 har tillSkolverket kommit 80 ansökningar motsvaran-de ca 27 miljoner kronor. Av dessa har 34ansökningar kommit från skolor, 33 från kom-muner, 12 från högskolor och en ansökan frånett kommunalförbund. Övervägande delen avansökningarna kommer från barnomsorg/grundskola (59). Alla tre områdena ingår i merän hälften av ansökningarna (44), 16 berörnaturvetenskap, 13 miljö och 7 teknik. Under1999 fördelades ca 7,5 miljoner till 32 ansök-ningar, i 18 av dessa ingår alla tre områden.

Regeringen har uppdragit åt Skolverket attfördela medel för kompetensutveckling av lära-re i yrkesämnen det sk Tiopunktsprogrammet.Skolverket får använda högst 25 miljoner kro-nor för ändamålet under 1999 och lika mycketunder 2000. Skolverket har i sin inbjudan ochvid granskning och bedömning av ansökningarprioriterat utbildningsprojekt som inriktats motnågot eller några av följande områden.

1. Yrkesstudier, under minst två veckor, med syfte att inhämta aktuella yrkeskunskaper samt kunskaper om förändringar i arbetsor-ganisation, arbetssätt etc i arbetslivet.

2. Kompetensutveckling inom nya yrkesämnes-områden eller där nytt innehåll tillkommit i kursplaner.

3. Kompletterande fortbildning som avser säkerhetsbestämmelser eller internationella överenskommelser inom yrkesområdet.

4. Fortbildning som syftar till att utveckla en fort-löpande samverkan mellan skola - arbetsliv.

5. Komplettering i gymnasieämnen för att

uppnå grundläggande behörighet för hög-skolestudier eller behörighet för högskolestu-dier inom ”eget” yrkesområde.

6. Pedagogiska studier med inriktning mot lärande i skola och i arbetsliv.Merparten av de beviljade ansökningarna gäl-

ler yrkesstudier eller nya yrkesämnesområden.Kompetensutvecklingsinsatserna berör ca 600lärare. Insatserna berör flera anordnare, i flerafall är högskolan anordnare av utbildningen.I några fall har branschorganisationer tilldelatsmedel för utbildningsinsatser.

Regeringen har uppdragit åt Skolverket attfölja upp och utvärdera regeringens beslut omfördelning av medel till olika lärarutvecklings-projekt, den s k ”Ylvasatsningen”. Projektenskall följas under de närmaste åren. Av den för-sta rapporten framgår att i stort sett alla projekthade startat sin verksamhet och att tidsplaneroch målsättningar låg fast. Ungefär hälften avprojekten hade påbörjat någon form av doku-mentation. Huvuddelen av projekten hadepåbörjat samverkan med högskolan och börjatfölja upp och utvärdera sitt arbete. Denna sam-verkan kan ta ett flertal uttryck, men ett förprojekten gemensamt drag verkar vara att hög-skolan hjälpt projekten att etablera formernaför dokumentation och utvärdering. I det fort-satta arbetet kommer Skolverket att följa pro-jektens arbete för att närmare studera hur pro-jekten uppnått sina mål, vilka framkomligavägar de funnit i sitt arbete och vilka eventuellahinder de stött på.

Kunskapslyftet

Regeringen uppdrog 1998 åt Skolverket att ledaoch följa arbetet med Kunskapslyftet.Skolverkets mål för arbetet har varit att- ständigt ha en aktuell bild över utvecklings-

läget i kommunerna- ha beredskap att svara upp mot kommuner-

nas behov av stöd och stimulans i sitt utveck-lingsarbete

- att sprida kunskap internt inom Skolverket om arbetet med Kunskapslyftet

- att finna ändamålsenliga samarbetsformer med myndigheter och intressenter i utveck-lingen av Kunskapslyftet

- att under 1999 prioritera stöd och stimulans av utvecklingsarbetet inom områdena: valide-ring, vägledning och utveckling av kursutbud.De prestationsmål som uppställts för Skolver-


52

kets arbete med Kunskapslyftet har i alla delar uppnåtts. Skolverket har haft kontakt med varje kom-

mun genom minst ett kommunbesök där förut-om kommunernas projektledare också har del-tagit representanter från någon eller några avföljande grupper: politiker, arbetsförmedlare,förvaltningschefer, skolledare, studie- och yrkes-vägledare, externa utbildningsanordnare, lärareoch studerande. Därutöver har fortlöpandekontakt hållits genom nätverksträffar, seminari-er, telefon och e-post.

I dialogen med kommunerna har tyngd-punkten legat på frågorkring rekrytering, utveck-ling av vuxenutbildningen,kommunens behov av stödoch stimulans, kvalitetsar-bete samt kommunens synpå utbildningen av vuxnaefter år 2002.

Skolverket har genomförtnio utvecklingsseminariermed tre olika teman: valide-ring, vägledning och förut-sättningar för lärande. Vidseminarierna har ca 600 per-soner deltagit. Skolverket haräven medverkat och presente-rat sin syn på utveckling av vuxenutbildning vidfyra nationella konferenser om framtidens vux-enutbildning, som Utbildningsdepartemen-tethar anordnat under året.

I flera kommuner har det skett byte på pro-jektledartjänsterna för Kunskapslyftet.Skolverket har därför vid två tillfällen erbjuditutbildning om målen och förutsättningarna förKunskapslyftet. Totalt har 40 projektledare del-tagit i sådan utbildning.

Under 1999 har Skolverket anordnat regiona-la konferenser kring redovisning och rapporte-ring av Kunskapslyftet. Syftet med konferenser-na har varit att öka kvaliteten i kommunernasuppgiftslämnande samt att öka förståelsen förhur statsbidraget för genomförd verksamhetskall beräknas. Vid konferenserna har ca 400personer från ca 180 kommuner deltagit.

”Fler män till vuxenutbildningen” är tematför utvecklingsprojekt som har påbörjats ochsom pågår i tio kommuner, där olika modelleroch metoder för rekrytering prövas. AMS gerekonomiskt stöd och Skolverket, AMS, LO och

TCO har tillsammans genomfört seminarier föridé- och erfarenhetsutbyte mellan de berördakommunerna. I samverkan med AMS harSkolverket tagit fram exempel på lokal samver-kan mellan arbetsförmedling och vuxenutbild-ning. Detta har sammanställts och spritts tillarbetsförmedlingar och kommuner i en bilagatill tidningen Arbetsmarknaden i 30 000 exem-plar.

Nya informationsbroschyrer om Kunskaps-lyftet på både svenska och engelska har produ-cerats.

I regeringens uppdragingår att Skolverket skallsamverka med myndighe-ter, arbetsmarknadensparter och andra intres-senter i vuxenutbildning-en. Skolverket har anord-nat informationsträffar,seminarier, arbetsgrupp-sträffar och andra träffarav mer informell karak-tär under året.Skolverket har ocksåmedverkat vid ett fler-tal konferenser anord-

nade av andra myndigheteroch organisationer kring olika vuxenutbild-ningsfrågor.

Skolverket har att ansvara för uppföljning avoch halvårsvis rapportera om Kunskapslyftetenligt regeringsbeslut 1997-06-12. Under årethar som tidigare år underlag samlats in frånAMS, CSN och SCB. I enlighet med regering-ens beslut har avrapporteringar om verksamhe-tens omfattning, inriktning och innehåll läm-nats till Utbildningsdepartementet under majoch december. I december 1999 lämnades denfemte avrapporteringen.

Skolverket har enligt regeringsuppdrag iregleringsbrevet för 1999 i samråd medCentrala studiestödsnämnden (CSN) ochArbetsmarknadsstyrelsen (AMS) sett över beho-vet av ändringar i respektive myndighets upp-följningssystem i syfte att öka jämförbarheten ide statistiska uppgifterna. Översynen visar atten grundläggande skillnad mellan myndighe-ternas system är att systemen inte omfattarsamma population beroende på att CSNs ochAMS system har som huvudsyfte att vara admi-nistrativa stöd för respektive myndighets huvud-

53


uppgifter. Översynen visar vidare att det främstär presentationerna och rapporteringen avKunskapslyftet som kan behöva förändras föratt underlätta jämförbarheten. Skolverket kom-mer därför att utöka och fördjupa samrådetmed de två myndigheterna inför de kommandehalvårsvisa rapporteringarna av Kunskapslyftet.

Utvärdering

Målen för arbetet under 1999 har varit att - de nationella utvärderingarna ska ha ökat

kunskapen och bidragit till en fördjupad debatt inom Skolverkets prioriterade områ-den

- nya utvärderingsinsatser ska ha genomförts inom Skolverkets prioriterade områden inklu-sive vuxenutbildningen

- en samlad bedömning av utvärderingar av de 16 nationella gymnasieprogrammen ska ha presenterats

- Skolverkets kompetens när det gäller utvärde-ring av mera övergripande och komplexa kunskaper ska ha fördjupatsDe mål som satts för den grundläggande

löpande verksamheten har nåtts. På grund avpersonalbristen och under året tillkommanderegeringsuppdrag, har verksamheten priorite-rats mot basuppgifter och regeringsuppdrag.

Barnomsorg

Skolverket har enligt regeringsuppdrag under1999 i två studier belyst kvaliteten i förskolansoch fritidshemmets verksamhet. Kvaliteten iverksamheterna för de yngsta barnen, barn ibehov av särskilt stöd och arbetet i mångkultu-rella grupper har särskilt uppmärksammats.

Den första av tre delrapporter om integratio-nen förskoleklass - grundskola - fritidshem harlämnats till regeringen och spritts viaSkolverkets hemsida och vid Skolverkets kontak-ter med kommuner. Två treåriga fördjupnings-studier av utvärderingskaraktär har påbörjatsinom integrationsprojektet (FÖSK-projektet)och en första lägesbeskrivning med vissa preli-minära slutsatser beträffande integrationspro-cessen och konsekvenserna för barns lärandehar lämnats. Ett forskningsseminarium omovanstående integrationsfrågor och dess eventu-

ella konsekvenser för integrationen uppåt ochnedåt i utbildningssystemet har ägt rum påLinköpings universitet.

Utvärderingsenheten har deltagit i en euro-peisk konferens om kvalitet i barnomsorgen iHelsingfors och medverkat i planeringen av ettseminarium om kvalitet i barnomsorgen påKvalitetsmässan i Göteborg och i diskussionenom resultat i barnomsorgen inom handlings-programmet Mål och resultat.

Inom kvalitetsindikatorprojektet har indikato-rer för kvalitet inom barnomsorgen tagits framinom ramen för ett nationellt indikatorsystem.Utprövning av systemet har planerats ochpåbörjats i ett antal kommuner.

Reformutvärderingar

Resultaten från den andra omgången av utvär-deringen av gymnasiereformen (SP,HR, EP, LP samt HP) har presente-rats under året. Seminarier och stu-diedagar har hållits runt om i landetkring resultaten av gymnasiepro-gramutvärderingarna. Samtidigt harutvärderingen gått vidare med attfokusera fem nya program ( FP, NP,EP , HV samt BP). Utvärderingenhar samordnats med Skolverketsöversyn av kursplaner och betyg-skriterier. En specialstudie inomgymnasieutvärderingens ram medinriktning mot storstadskolornas speciellaproblematik har genomförts under året. Underbörjan av 2000 görs samlad analys av gymnasie-reformen ur ett nationellt systemperspektiv.

Konsekvenser av reformeringen på grundsko-lan har belysts i två projekt Valfrihet på grund-skolan och det longitudinella projektet DIST (Diagnos och stöd på grundskolan). Det förraprojektet som även belyst effekter av de natio-nella kursproven i år 9 har avrapporteratsunder året. Inom DIST, som under året kommithalvvägs, har intervjuer och enkäter genomförtsenligt fastställd plan. Dessutom har två återfö-ringsseminarier anordnats för de deltagandeskolorna för diskussioner kring vad som dittillsframkommit i projektet.

Kunskapsbedömningar

I rapporten ”Läroplanerna i praktiken” har enförsta större nationell utvärdering medutgångspunkt i de nya läroplanerna Lpo 94


54

och Lpf 94 redovisats. I utvärderingen som hargenomförts i form av fem delprojekt, harbedömningar gjorts hur elevernas kunskaperoch värderingar inom fem övergripande kun-skapsområden utvecklats under skoltiden.Totalt har ca 4400 elever på 136 skolor medver-kat. Utvärderingsresultaten har uppmärksam-mats mycket i skoldebatten och Skolverket fort-sätter under 2000 att presentera och diskuteraresultaten i olika sammanhang.

Skolverkets deltagande i IEA Civic EducationStudy, Ung i demokratin har under 1999 inne-burit förberedelser för datainsamlingar för hös-ten 1999 och våren 2000. Hösten 1999 genom-fördes den första datainsamlingen på 155 sko-lor. I denna ingick ca 6000 14- och 15-åringar,300 lärare och 150 skolledare. Under höstenförbereddes vårens datainsamling (ca 7000 18-åringar och 150 skolledare). På svenskt initiativhar ett nordiskt samarbete inom Civic-studienetablerats. Samarbete har också etablerats medUngdomsstyrelsen för gemensamma analyser av18-åringarna.Under hösten har vidare en rap-port om demokratimålen tagits fram. Projektethar också haft möten med en referensgruppbestående av forskare och representanter förregeringskansliet.

Under hösten 1999 har Skolverket påbörjatförberedelserna för Sveriges medverkan i ytter-ligare ett större internationellt projekt, TheInternational Life Skills Survey (ILSS).Projektet avser att bedöma den vuxna befolk-ningens kompetens i ett antal strategiska avse-enden. Skolverket har regeringens uppdrag attleda och samordna Sveriges medverkan i pro-jektet och har i december 1999 redovisat enprojektplan till regeringen.

Samband mellan resurser och resultat

Skolverket har under 1999 redovisat en studieom samband mellan resurser ochresultat. Syftet med studien är attkartlägga resursmässiga yttre för-utsättningar som har betydelseför skolors resultat.

Den förklaringsmodell på skol-nivå som tagits fram kan använ-das för att räkna fram vad manmed en statistisk term kallar förförväntade värden som kananvändas som underlag i dis-kussionen om skolutveckling.

Skolverket har under 1999 bedrivit ett utveck-lingsarbetet för att ta fram ett användbart ana-lysverktyg där förväntade värden utgör engrund. Detta kommer att under 2000 kunnapresenteras för kommuner och skolor.

Särskolan

Under 1999 har Skolverket genomfört utvärde-ringar av såväl den obligatoriska särskolan somden frivilliga särskolan. Tre av dessa utvärde-ringar har varit regeringsuppdrag.

Slutredovisning av uppdraget att utvärderalagen om ökat föräldrainflytande lämnades tillregeringen i juni. Vid samma tidpunkt lämna-des även redovisningen av regeringsuppdragetatt presentera en samlad redogörelse förSkolverkets prioriteringar och planerade insat-ser i syfte att öka tillsyn, uppföljning och utvär-dering av särskolan. I samband med dennaredogörelse har Skolverket även analyserat omkvaliteten i särskolan påverkas av dels hur dengaranterade undervisningstiden disponeras,dels personalens utbildningsnivå och arbetsla-gens sammansättning. Det tredje regeringsupp-draget har inneburit att följa upp hur kommu-nerna når upp till målen för vuxenutbildningför utvecklingsstörda samt föreslå åtgärder föratt kvalitetssäkra vuxenutbildningen. I övrigthar Skolverket under år 1999 genomfört utvär-deringar av fyra program i gymnasiesärskolan.

Komvux/Kunskapslyftet

Inom ramen för Skolverkets plan för utvärde-ring av vuxenutbildningen har två studiergenomförts och avrapporterats under 1999”Kunskapslyftet och den kommunala utvärde-ringen - en förstudie” och ”Lokala kurser i vux-enutbildningen”. Under 1999 har en studie dri-vits, baserad på en större enkät, där syftet är attbedöma om deltagare i vuxenutbildningen spet-sar eller breddar sin kompetens.

Enheten har också under året initierat en stu-die som belyser genusperspektivet i vuxenut-bildningen mot bakgrund av satsningens jämlik-hetsperspektiv och vilka konsekvenserna blir förkvinnor och män som vuxenstuderar.

Skolverket har under 1999 genomfört ochredovisat en studie kallad ”Komvux - ett demo-kratiskt projekt - Några bilder av situationenför elever i behov av särskilt stöd i den kommu-

Skolverket har under 1999 deltagit i treOECD-INES indikatorprojekt (Equity, Life-longlearning och School indicators) där syftet är attutveckla indikatorer för jämställdhet/jämlikhet,ge förslag på indikatorer för livslångt lärandesamt utveckla indikatorer på gymnasieskolan(upper secondary school).

Kommunernas styrning och egenkontroll

Det sk Kommunprojektet som belyst styrproces-sen i 10 kommuner i landet, från det frågornainitieras till dess de hargenomförts på verksam-hetsnivå, har under åretåterfört resultaten till deberörda kommunernaoch deltagit i seminariermed kommunpolitiker iolika delar av landet.

Handböcker för kon-kret utvärderingsarbetei kommuner och påskolor - Verktyg förutvärdering - harunder året distribue-rats. Titlarna är ”Attutvärdera skolan”, ”Attorganisera utvärde-ring”, ”Att genomföra utvär-dering” och ” Så här gjorde vi”. Handböckernahar varit livligt efterfrågade. Under 2000 kom-mer Skolverket att framställa ytterligareminst två hand-böcker i serien.

55


nala vuxenutbildningen”.

Elevbilder och attitydundersökningar

Projektet ”Elever som medforskare” har underåret avslutats med en huvudrapport ”Den rim-

liga skolan” och enmetodinriktad basrap-port. Resultaten frånutvärderingen har pre-senterats vid ett stortantal seminarier, stu-diedagar och konfe-renser runt om i lan-det.

En utvärdering avskriften visade att Denrimliga skolan upp-skattades av mottagar-

na. 2/3 av de som beställtskriften hade läst hela eller nästan hela skriftenoch diskuterat innehållet med sina kollegor. 79procent ansåg att skriften är värdefull för deraspersonliga, yrkesmässiga utveckling. Över hälf-ten uppgav att de genom att läsa skriften hadefått en förändrad bild av elevernas förmåga attvara delaktiga i skolarbetet och 82 procenthade fått idéer till hur man bättre kan tillvarataelevernas perspektiv på skolan.

För att undersöka hur pedagogisk dokumen-tation kan användas som bas för utvärdering,kvalitetsbedömning och utveckling av den peda-gogiska verksamheten inom förskola och skolahar enheten under 1999 bedrivit ett projekt”Elevbilder och pedagogisk dokumentation”och under året publicerat en delrapport sombelyser möjligheterna att använda bilder somkunskapskälla i utvärderingar. Projektet avslu-tas våren 2000 med en rapport över pedagogiskdokumentation.

Under 1999 har planering inletts avden tred-je omgången av skolbildsun-dersökningen. I likhet med tidigareomgångar vänder sig undersökningentill allmänhet, skolbarnsföräldrar, ele-ver och lärare och belyser de olikaintressenternas attityder till skolanvad gäller förtroende, kvalitet, infly-tande och förändringar. Delar avundersökningen planeras att genom-föras i samarbete med övriga nordis-

Forskning

56

stora nedskärningarna av anslaget Forskninginom skolväsendet har Skolverket i första handarbetat med att avsluta pågående projekt och imån av ekonomiskt utrymme satsat på mindrebindande aktiviteter.

Under 1999 har Skolverket finansierat forsk-ning inom samtliga områden av forskningspro-grammet. De flesta aktiviteterna ligger inom defem basområdena inom programmet, som inne-bär forskning om skolans verksamhet - utbild-ningens innehåll, utformning och resultat (I),skolan som kultur- och arbetsmiljö (II), styrningoch ledning av utbildning - central, regionaloch lokal utbildningsplanering (III), utbild-ningens effekter och effektivitet (IV) samtutbildning och utbildningspolitik i samhället(V). Skolverket har efter en öppen inbjudanoch granskning fördelat forskningsmedel tillområdet barnomsorg/skola Förskola och skola isamverkan: Studier av ett reformerat utbildningssys-tem. En dialog med forskare inom området harinitierats och stötts för att i fortsättningenkunna stödja angelägen forskning inom områ-det.

Skolverket har även fördelat medel till forsk-ningsmiljöer för nätverksarbete. Fyra nätverkhar fått stöd, nämligen Forum för studier avutbildning och kultur, Nätverket för forskningom barnomsorg , Nätverket för forskning ommätning av kunskaper och färdigheter samtNätverket för forskning om skolans värdegrund.Inom basområdet Styrning och ledning av sko-lan har en översikt och analys av pågåendeforskning publicerats En friare skola. Om styrningoch ledning av den lokala skolan.Kunskapsöversikter är en viktig metod för forsk-ningsinformation. Arbetet med 14 kunskaps-översikter pågår.

Skolverkets strategi för att nå ut och kommu-nicera i frågor som rör forskning och utveck-ling är att prioritera selektiva seminarier ochkonferenser, riktade personliga kontakter, selek-tiva mediaaktiviteter samt generella informa-tionsinsatser, t ex via kanaler som Nyhetsbrevetoch webbplatsen. Att skapa möten och arenorsamt att etablera nätverk har varit viktiga delar iarbetet. Skolverket har medverkat i och bidragit

ka länder. Samtliga resultat redovisas i enhuvudrapport våren 2001.

Mål

Det övergripande målet för Skolverkets stöd tillforskning är att på vetenskaplig grund öka kun-skapen om det svenska utbildningsväsendetsförutsättningar och resultat och att öka nyttig-görandet av denna kunskap. Forskningen skabidra till att utveckla skolan i överensstämmelsemed samhällets behov och politiska målsätt-ningar. Huvudtanken bakom Skolverkets forsk-ning är att den ska bidra med att utveckla ensammanhängande begreppsapparat, ett gemen-samt språk, teorier och referensramar.Forskningen ska hjälpa till att sätta in utbild-ningssystemet och verksamheten i skolan i ettstörre samhällsvetenskapligt sammanhang. Denska bidra till att vidareutveckla utbildningssek-torn som en professionell organisation med enkritisk, reflekterande kunskapsbas.

Målet för verksamheten under 1999 har varitatt- stödja forskning inom skol- och utbildnings-

området- stödja etablering av nätverk av forskare- stödja publicering och främja nyttiggörande

av forskningsresultat

Arbetet under 1999

Under 1999 har 46 forskningsprojekt beviljatsmedel. Ett långsiktigt projekt har startat ochnio mindre projekt av pilotkaraktär har beviljatsmedel. 23 projekt har avslutats. Fyra projekt harbeviljats förlängning i förhållande till denursprungliga planen. Fördelningen av forsk-ningsmedel under 1999 har gjorts inomSkolverket av forskarkompetent personal. I vissafall har det skett i samarbete med externa gran-skare från universitetet/högskolan. P g a de

Forskning

Resurser

1999 1998 1997

Forskningsfinansiering 14 441 19 732 18 190Forskningsutnyttjande 2 240 3 572 1 612Totalt 16 681 23 304 19 802

57

Forskning

med medel till flera konferenser bl a en veten-skaplig konferens för forskare och praktiker isamverkan mellan högskolor och samhälle samten internationell konferens om forskning omlärande och undervisning. Skolverket har ocksålämnat bidrag till dokumentation och spridningi samband med flera konferenser.

Två forskningssymposier med tematForskningen i Skolan/Skolan i Forskningen hararrangerats i olika delar av Sverige. Ytterligaretre planeras. I samarbete med Tekniska Museethar forskningsseminarier om Naturvetenskap ochteknik i skolan en konferens om Kvinnor och tek-nik genomförts.

Under året har arbetet med två regeringsupp-drag genomförts och avrapporterats till rege-ringen. Det ena är Uppdraget att inventeraforskningsbehov för förskola, skola och skol-barnsomsorg. I redovisningen av uppdraget harSkolverket med utgångspunkt i sitt forsknings-program och i samarbete med forskare inomdetta, Högskoleverket, Svenska Kommunför-bundet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbundoch Skolledarna diskuterat och identifierat kun-skapsbehov inom ett flertal områden t exdidaktik, lärande och IT, lärarforskning, jäm-ställdhet/genusforskning, specialpedagogik/

elever i behov av särskilt stöd, ledarskap, styr-ning och skolutveckling, läro- och kursplaner,flerkulturalitet, globalisering - internationalise-ring, likvärdighet, kunskapsbedömning, utbild-ningsekonomi m m. Det andra är Uppdragetatt utarbeta kunskaps- och forskningsstrategier.I detta uppdrag redovisar Skolverket de kun-skaps- och forskningsstrategier som gäller förSkolverket. Forskningsstrategin har sin bas i detforskningsprogram som arbetats fram och revi-derats under 1990-talet. Den långsiktiga kun-skapsuppbyggnaden är en bas och avsikten äratt forskningen ska bidra till att utveckla ensammanhängande begreppsapparat, ett”gemensamt språk”, d v s en teoretisk grundoch en referensram. Forskningen ska ge sådankunskap om vardagen som öppnar nya perspek-tiv och ger den en kritisk funktion. Den insik-ten som forskning ger ska utveckla aktörernaskunskap och därmed deras förmåga att delta ien process om skolans och barnomsorgensutveckling. Forskningen ska fokusera kunskaperom elevers, lärares och ledares lärande.

Skolverket har redovisat behov av ett utökatforskningsanslag och mer resurser för att ledaoch administrera Skolverkets forskning samthur ett anslag på 92 miljoner kronor skulle

Tillsyn

58

kunna disponeras.

Skolverket är tillsynsmyndighet för hela skolvä-sendet. Med den innebörd som Skolverket hargivit begreppet tillsyn innebär det en kontrollsom kompletterar de övriga kontrollformernauppföljning, utvärdering och kvalitetsgransk-ning. Utgångspunkten för tillsynen är att för enbestämd huvudman konstatera om det somgranskats uppfyller de statliga kraven eller inte.Någon värdering därutöver bör inte göras inomramen för tillsynen.

Mål

Det övergripande målen för Skolverkets tillsynhar varit - att främja utvecklingen av skolväsendet mot

de nationella målen genom en kontroll av att statliga bestämmelser efterlevs. De statliga bestämmelserna (skollag, läroplaner, förord-ningar mm) skall bl a garantera nationell lik-

värdighet, kvalitet och att elevers rättigheter tillgodoses.

- inrikta arbetet mot sådana områden som har stor betydelse för den enskilda individen - ele-vens rätt, integritet och rättssäkerhet - och mot andra faktorer som är viktiga för den

nationella likvärdigheten, t ex kommunernas styrning och egenkontroll.

- att Skolverkets tillsyn över fristående skolor ska garantera föräldrar och elever som väljer en fristående skola att skolans utbildning motsvarar de kvalitetskrav som förutsätts i läroplanen och skollagen.

I regleringsbrevets verksamhetsmål för 1999års tillsynsverksamhet framgår att tillsynen skallstärkas. Som tillsynsmyndighet skall Skolverkethävda elevens rätt till en nationellt likvärdigutbildning. Tillsynen skall utformas så att allakommuner, räknat fr o m år 1998, inom loppetav en sexårsperiod blir föremål för tillsyn.Tillsynen skall särskilt fokusera på situationenför elever i behov av särskilt stöd. Tillsynen avsärskolan skall utökas i förhållande till tidigareår.

Skolverket skall redovisa sin tillsynsverksam-het, antal kommuner och huvudmän som harvarit föremål för tillsyn, generella slutsatser förtillsynen och i vilken utsträckning verkets kritikoch övriga insatser har lett till tillfredsställandeåtgärder - dels utifrån antal och art av de utredningar

som genomförts efter anmälningar om miss-förhållanden,

- dels utifrån omfattning och art av egeninitie-rad tillsynsverksamhet.

Skolverket skall vidare redovisa omfattningenav tillsynen av särskolan.

Kostnaderna för tillsynen har minskat i jämfö-relse med 1998. Arbetet med den egeninitiera-de tillsynen har inte har varit lika omfattandesom tidigare år beroende på organisatoriskaförändringar och en omfattande personalrörlig-het.

Arbetet under 1999

Inriktningen på det tillsynsarbete som bedrivitsunder verksamhetsåret har varit i enlighet meduppdraget i regleringsbrevet. Skolverket arbetarför att uppnå målet att alla kommuner skagranskas under en sexårsperiod fr o m 1998.Under året har egeninitierade tillsynsutredning-

Tillsyn

Resurser Kostnad tkr

1999 1998 1997

Anmälningsärenden 8 846 9 981 11 659

Egeninitierad tillsyn 5 144 15 045 12 754därav: Granskning av kommunernas avgifter för barn i förskolan 200Tillsyn av specialskolan 347Tillsyn av obligatoriska särskolan 651Tillsyn Kunskapslyftet 57

Tillsyn enl plan av fristående skolor 6 710 7 462 9 189därav Anmälningsärenden fristående skolor 304

Övrigt 3 031 2 528 2 277därav Tillsyn av utlandsskolor 270Samverkan tillsyn - kvalitets-granskning 1 824Utveckling av tillsynsverksamheten 937

Totalt 23 731 35 016 35 879

59

Tillsyn

ar påbörjats i elva kommuner. Två av utredning-arna avser den obligatoriska särskolan och niogenomförs samordnat med kvalitetsgranskning-en. Beslut har fattats efter egeninitierade till-synsutredningar i 27 kommuner. 25 av de 27tillsynsutredningarna påbörjades under 1998.Således har beslut fattats i två av de elva tillsyns-utredningarna som påbörjades under 1999. Förde resterande nio utredningarna kommerbeslut att fattas under 2000. I samtliga fall harhuvudmannen i olika omfattning erhållit kritik,d v s de statliga bestämmelserna har inte varituppfyllda. Under 1998 fattades 26 beslut ochytterligare 28 utredningar påbörjades.

Den egeninitierade tillsynen har därmed min-skat volymmässigt.

I samtliga 27 egeninitierade tillsynsutredning-ar som under året ledde fram till beslut harkommunernas styrning och egenkontroll gran-skats. I övrigt har ett antal områden granskatssom enligt Skolverkets bedömning ansetts varavitala för en likvärdig utbildning. Dessa områ-den har under 1999 varit

- tillgång till utbildning- elever i behov av särskilt stöd- mobbning och annan kränkande behandling- betygssättning i gymnasieskolan

Nedanstående tabell visar hur många kom-

muner som har granskats inom respektiveområde och vilka skolformer som varit berörda.

De egeninitierade tillsynsutredningar somunder året lett fram till ett beslut har i sex fallomfattat den obligatoriska särskolan.

I Skolverkets verksamhetsplan för 1999 angesatt kapacitet ska finnas för att utreda 50-75enskilda tillsynsärenden om året. Under 1999har 526 enskilda ärenden behandlats - enökning med 131 ärenden jämfört med föregå-ende år. Någon anmärkningsvärd områdesrela-terad ökning eller minskning av antalet anmäl-ningar har dock inte skett. 512 av ärendena för-anleddes av en anmälan från en enskild och 14genomfördes efter signaler från massmediaeller från Skolverkets interna informationssys-tem. 84 ärenden ledde till fullständiga tillsyns-utredningar, d v s 16%. Andelen fullständigatillsynsutredningar har under flera år minskatsom ett resultat av att fler ärenden har hand-lagts lokalt av kommunen. Under 1999 ökadedock andelen igen. Jämfört med 1998 är dettaen ökning med 4 procentenheter.

Under verksamhetsåret ledde 64 fullständigatillsynsutredningar till beslut, vilket är enökning med 17 beslut jämfört med 1998. Deflesta tillsynsutredningar som har genomförtsunder året har avsett grundskolan. Nedan redo-visas antalet beslut per skolform. Beslut som

* Varav en tillsyn genomfördes samordnat med kvalitetsgranskningen

GRANSKNINGSOMRÅDE SKOLFORM

Grundskola Grundskola/ Obl. Gymnasie- TOTALT

Obligatorisk särskola skola

särskola

Tillgång 4 2 6

Tillgång/stöd 1 1

Stöd 7 1 2 10

Mobbning 9* 9

Betyg 1 1

TOTALT 16 5 1 5 27

Tillsyn

60

avser fristående skolor har förts till motsvarandeskolform.

Skolform Antal beslut

Barnomsorg 1Grundskola 46 Gymnasieskola 10Särskola 3Komvux 2Övrigt 2

I 43 av de 64 beslut som under året har fattatsefter tillsynsutredningar av enskilda ärenden,d v s 67%, erhöll skolhuvudmannen kritik.Jämfört med föregående år är detta en minsk-ning med sju procentenheter. Kritiken harframförallt gällt särskilda stödinsatser och stöd-undervisning, skolplikt och rätt till utbildningsamt elevs integritet.

Även ärenden där beslut fattas om att inteföreta en fullständig tillsynsutredning kräveromfattande utredningsinsatser. Rutinerna förhanteringen av ärenden som inte leder till enfullständig tillsynsutredning är beroende avvarje ärendes individuella karaktär men en”typrutin” kan beskrivas enligt följande: När enanmälan kommit in förser enheten sig medunderlag för att kunna bestämma hur ärendetslutligen skall hanteras. Kontakt tas med huvud-mannen för att höra dennes syn på de uppgif-ter som framförts i anmälan. Därefter fattasbeslut om fortsatt handläggning. I det fall ären-det inte är känt på huvudmannanivå överläm-nas ärendet för handläggning i enlighet meddet primära huvudmannaansvaret. Om ärendetär känt hos huvudmannen men skäl i övrigt sak-nas för att inleda fullständig tillsynsutredningavslutas ärendet genom beslut. Beslutet skallredogöra för Skolverkets ställningstagande ochange relevanta grunder.

Det planerade antalet fristående skolor somenligt verksamhetsplanen skulle granskas under1999 var 110. Under året har tillsyn genomförtsvid 95 fristående skolor.

Kvalitet

Kraven på tillsynens kvalitet är och skall varamycket höga. Det är ett grundläggande rättssä-kerhetskrav att tillsynens handläggningar ochbedömningar är rättsenliga och att de inte skil-jer sig åt mellan olika utredare. Skolverket strä-var efter att tillsynsbesluten, i möjligaste mån,skall ha en enhetlig form samt ett likartat språk

och begreppsbruk. Samtidigt är varje utredningunik och utredningsarbetet, bedömningarnaoch utformningen av besluten får därför intebli slentrianmässiga.

Skolverket har gjort en intern granskning avde tillsynsbeslut som fattats efter egeninitieradetillsyner under 1999. Denna granskning visadeatt besluten håller god kvalitet i förhållande tillde kvalitetskriterier som Skolverket formulerat.Vissa förbättringar kan dock göras i syfte attytterligare säkra likvärdigheten i bedömningar-na, t ex när det gäller tillsynsbeslutens struktur,begreppsanvändning och avgränsning i det somgranskas.

Skolverket har under 1999 även låtit göra engenomgång och granskning av beslut i egenini-tierad tillsynsverksamhet gällande mobbningoch annan kränkande behandling inom grund-skolan. Denna granskning har genomförts aven extern utredare. Totalt granskades elvabeslut fattade under 1998 och 1999. Ett förslagfrån utredaren var att de punkter på vilkaSkolverket meddelat kritik skulle listas i en sam-manställning i tillsynsrapporterna för att preci-sera kritiken.

En liknande uppföljning av tillsynsbeslut gäl-lande enskilda ärenden och fristående skolorhar inte gjorts. Inom dessa områden pågårdock en ständig diskussion kring kvalitetssä-kringsmetoderna.

För att säkra kvalitet och likvärdighet ibedömningarna har följande åtgärder vidtagitsunder 1999:

- Antalet beslutsfattare har begränsats.- Beslutsfattare som besitter adekvat kompetens

och gedigen erfarenhet i förhållande till arbetsuppgifterna har valts.

- Beslutsfattarnas möjlighet att arbeta koncen-trerat med området och finnas tillgängliga föratt diskutera de frågor som uppstår har ökats.

- Planer på att inrätta en samrådsgrupp för dis-kussion av principiellt viktiga ärenden har ini-tierats.

- Olika former av kompetensutveckling har skett.

Skolverkets målsättning är att handläggnings-tiden för egeninitierade utredningar med enbredare inriktning mot en skolhuvudman inteska överstiga sex månader.

I 26 av de 27 tillsynsbeslut gällande egeniniti-

61

Tillsyn

erade tillsyner har handläggningstiden dockvarit längre än sex månader. Den genomsnittli-ga handläggningstiden har varit elva månader.

För utredningar som gäller en enskild elev ärSkolverkets målsättning att handläggningstidenska vara tre eller högst fyra månader. Dengenomsnittliga handläggningstiden för enskildatillsynsärenden har under året varit ca sjumånader, vilket är en minskning med en månadjämfört med föregående år men är fortfarandebetydligt högre än målsättningarna.

Den genomsnittliga handläggningstiden förtillsyn av fristående skolor är tre månader, fråndet att Skolverket gör besök i den granskadeskolan till det att beslut fattas.

Effekter av Skolverkets tillsynsverksamhet

En av de viktigaste aspekterna på tillsynsverk-samheten är vilka effekter som Skolverketsinsatser leder fram till. Genom den kontrollsom sker via tillsynen skall skolhuvudmannensansvar för sin egenkontroll stärkas, d v s miss-förhållanden skall rättas till och förebyggas.Tillsynen förväntas också leda till att ökad kun-skap och medvetenhet om nationella krav, vär-den och principer för skolan uppnås dels blandansvariga och verksamma inom den granskadeverksamheten men också hos andra huvudmänoch skolor - den s k spridningseffekten.

Skolverket följer systematiskt upp effekternaav de beslut som inneburit att kritik riktats motberörd huvudman. Uppföljningen avser åtgär-der som vidtagits av huvudmannen med anled-ning av Skolverkets tillsyn, antingen innanbeslutet fattats eller fram till fyra månader efterbeslutet. Den avser både åtgärder som vidtagitsinom de områden som beslutet avsett och åtgär-der av mer generell karaktär som företagits iförebyggande och/eller utvecklande syfte.Utifrån denna uppföljning kan Skolverket en-dast uttala sig om effekterna av de beslut somrör de granskade huvudmännen. Någon syste-matisk uppföljning av spridningseffekterna, d v s i vilken mån Skolverkets tillsynsverksamhetleder till att andra än de granskade huvudmän-nen förändrat och utvecklat sin verksamhet, harinte gjorts under 1999. För att nå spridningsef-fekter har Skolverket använt resultatet från till-synen vid kontakter med kommuner och skolorsamt informerat media om tillsynsbeslut.Uppmärksamheten kring tillsynsbeslut har varitstor i media. Tillsynsbesluten får även spridning

genom att de läggs ut på Skolverkets välbesöktahemsida.

Den uppföljning av effekterna hos granskadehuvudmän och skolor som Skolverket genom-fört visar att Skolverkets tillsynsverksamhet ihög utsträckning lett till att åtgärder vidtagitsför att förebygga och rätta till missförhållandeni verksamheten.

I årets redovisning har effektuppföljning skettför de beslut som fattats från den 1 juli 1998 tillden 30 juni 1999, d v s för beslut gällande 27kommuner. Den bild som framträder vidgenomgång av uppföljningarna av den egenini-tierade tillsynen stämmer väl överens med densom gavs föregående år. Huvudmännen hade isamtliga fall utom ett vidtagit åtgärder som,enligt Skolverkets bedömning, var tillräckligaför att de statliga kraven därefter skulle ansesvara uppfyllda. I det fall kraven inte var uppfyll-da vid uppföljningstillfället gjordes ändåbedömningen att huvudmannen hade förutsätt-ningar att åtgärda bristerna. I en tredjedel avfallen vidtogs åtgärder redan under det attSkolverkets tillsyn pågick.

I 22 av de 27 kommunerna kommunernahade Skolverkets beslut behandlats i ansvarignämnd och även förts vidare till skolnivå. Devanligaste åtgärderna som beslutades pånämndnivå var fastställande av nya handlings-planer, beslut om förändrad organisation ellerresursfördelning, samt beslut om kompetensut-veckling för berörd personal.

Information om Skolverkets tillsynsbesluthade förts vidare inom verksamheten i 20 kom-muner. Den vanligaste åtgärden på skolnivå varfastställande av nya handlingsplaner.

Huvuddelen av de beslut (33 st) i enskildaärenden som fattades under perioden 1 juli1998 till den 30 juni 1999 har följts upp avSkolverket.

Uppföljningen visar att samtliga huvudmänvidtagit åtgärder i den granskade sakfrågan.Enligt Skolverkets bedömning uppfylldes destatliga kraven efter det att huvudmannen vidta-git åtgärder. I 60 procent av fallen vidtogs åtgär-derna redan under det att Skolverkets tillsynpågick. Vidare visar uppföljningen att skolhu-vudmännen i mycket hög utsträckning har förtut information om beslutet i organisationen. Iflera fall har ansvarig nämnd fattat beslut omförändrad organisation eller resursfördelning,nya handlingsplaner eller kompetensutveckling

Tillsyn

62

för personal. Liksom föregående år kan konsta-teras att Skolverkets tillsyn i många fall har letttill att huvudmännen, förutom att rätta till miss-förhållandena, vidtagit mer generella åtgärder isyfte att förebygga fel och utveckla verksamhe-ten.

Att effekten av Skolverkets tillsyn av friståen-de skolor har varit positiv uttrycks av de fristå-ende skolorna själva. Bland annat harFriskolornas Riksförbund uttryckt att många fri-stående skolor upplevt Skolverkets besök somett kvalitetssäkringstillfälle.

Generella slutsatser från tillsynen

Liksom föregående år har Skolverket inriktatsin tillsyn på sådana områden som kan sägasvara väsentliga förutsättningar för att en likvär-dig utbildning ska kunna erbjudas. Vid engenomgång av fattade beslut kan konstateras attdet i flera kommuner och på flera områdenfunnits brister vad avser dessa förutsättningar.Nedan redovisas de bilder som framträder viden genomgång av besluten inom ramen föregeninitierade tillsyner 1999.

• Styrning och egenkontrollUnder året har 27 beslut fattats som i olikaomfattning behandlat dessa frågor. Skolverketfinner att de brister som konstaterats under1999 i stort sett överensstämmer med de bris-ter som konstaterades 1998.

Liksom tidigare föreligger bristerna främstbeträffande lokala arbetsplaner samt uppfölj-ning och utvärdering på skolnivå. Även kom-munernas egentillsyn har fått kritik i enmycket hög andel av besluten. Kritiken hardock minskat avseende uppföljning och utvär-dering på kommunal nivå och på skolnivå.

Bristerna i kommunernas ansvarsfördelninggällde framförallt avsaknad av eller bristfälligadelegationsordningar samt otydliga och ofull-ständiga reglementen. När det gäller rektors-funktionen bedömdes rektorerna i flera kom-muner sakna förutsättningar att hålla sig för-trogna med det dagliga arbetet. Gällandekompetensutvecklingen pekade Skolverket påvikten av att följa upp och utvärdera kompe-tensutvecklingsinsatserna.

• Tillgång till utbildningDe tillsynsbeslut som fattades under 1999 gäll-de tillgång till utbildning i sammanlagt sju

kommuner. I fyra fall berördes grundskolanoch den obligatoriska särskolan, i två gymna-sieskolan och i ett enbart den obligatoriskasärskolan.

I de tillsyner som berörde grundskolan ochsärskolan uppfyllde kommunerna i stort destatliga kraven angående särskild undervis-ning, samt modersmål och studiehandled-ning på modersmålet. Kommunerna uppfyll-de inte de statliga kraven vad gäller språkvaloch elevens val. I övriga områden gavs envarierande bild, ganska jämnt fördelad mel-lan kommuner som uppfyller kraven och desom uppvisar brister.

Granskningen av tillgång till utbildninginom gymnasieskolan visade att minst en avde två granskade kommunerna uppvisadebrister inom huvuddelen av de områden därtillsyn skett.

• Elevers rätt till stöd och möjligheter att nå kun-skapsmålenTio av årets tillsynsbeslut gällde elevers rätttill stöd och möjligheter att nå kunskapsmå-len. Åtta omfattade grundskolan och denobligatoriska särskolan och två gymnasiesko-lan. Samtliga kommuner uppfyllde kravennär det gäller kunskapsmål och kunskapsbe-dömningar i grundskolan. I huvuddelen avkommunerna uppfylldes kraven på att identi-fiera och utreda elever och deras svårigheter,men i huvuddelen av kommunerna fanns detbrister vad gäller utformande eller förekom-sten av åtgärdsprogram. I två av kommunernafick inte eleverna stöd trots att de hade doku-menterat behov av detta. I en av kommuner-na fanns inte tillgång till specialpedagogiskkompetens. I hälften av kommunerna gavskritik då beslut om andra stödinsatser inte fat-tats i enlighet med bestämmelserna.

Vad gäller elevers och föräldrars inflytandeuppfyllde huvuddelen kraven, men intenågon uppfyllde kraven på samtliga punkter.De mest förekommande bristerna, som i flerafall lett till kritik, var att elever och föräldrarej fått tillräcklig information om kunskapsmå-len, samt elevernas utveckling och rätt tillstöd i förhållande till detta. I några fall fannsdet brister vad gäller elevernas möjlighet tillinflytande. Dessa brister ledde inte i någotfall till kritik.

Inom området stöd är det svårt att ge en

63

Tillsyn

gemensam bild av de två kommuner där gym-nasieskolan granskats. I stort uppfylldes dockkraven på att identifiera elever i behov avstöd, men båda kommunerna uppvisade bris-ter när det gäller att ge eleverna det stöd debehöver för att klara kunskapsmålen.

• Förelägganden13 av de 95 granskade fristående skolorna, d v s 14%, fick av Skolverket föreläggandenom att rätta till brister i verksamheten.Jämfört med 1998 är detta en femprocentigökning. Föreläggandena har under året rörtlärarkompetensen, elever i behov av stöd, sko-lans samverkan med hem och samhälle, sko-lans ekonomi, rektorsfunktionen, elevavgifter,lokaler och utrustning samt allsidighet ochsaklighet i undervisningen. Rätten till bidraghar återkallats för en granskad skola pågrund av att de statliga kraven inte varit upp-fyllda. Återkallande av godkännandet hargjorts för en skola.

Övriga tillsyner

Specialskolan för döva och hörselskadadeSkolverket har under året genomfört tillsyn avtvå specialskolor för döva och hörselskadade.Vid granskning av specialskolorna framkom attingen av de båda skolorna fullt ut hade ett sys-tem för styrning och egenkontroll av skolverk-samheten som stämmer överens med statensintentioner. Därutöver riktade Skolverket kritikmot båda skolorna gällande åtgärder för eleveri behov av särskilt stöd. Mot en av skolorna rik-tades dessutom kritik för brister gällande denlokala arbetsplanen, mottagande av elever, kun-skapsmål, kunskapsbedömningar, informationoch inflytande över utbildningen.

Skolverkets tillsyn medförde att skolhuvud-männen vidtog åtgärder för att rätta till missför-hållandena. Efter vidtagna åtgärder bedömdeSkolverket att de statliga kraven var uppfyllda.Åtgärderna vidtogs huvudsakligen redan underdet att Skolverkets tillsyn pågick.

Svensk undervisning i utlandetSkolverkets målsättning är att genomföra tillsynvid två till tre skolor/länder per år. Vid tillsynengranskas även distansundervisning och kom-pletterande svenskundervisning. Skolverket harunder året genomfört tillsyn av en utlandsskola.Därutöver har tillsyn påbörjats vid fyra utlands-

skolor i två länder. Tillsynen var inriktad motatt kontrollera allmänna förutsättningar förverksamheten, skolans organisation och led-ning, utbildningens innehåll och utformning,skolans resultat samt allmänna mål och värde-grund. Vid granskningen konstaterades att sko-lan inte uppfyllde gällande bestämmelser.Skolhuvudmannen fick föreläggande avseendeskolföreningens säte, bristande lärarkompetensför den kompletterande svenskundervisningen,avsaknad av protokoll från elevvårdskonferensersamt avsaknad av skolhälsovård.

Skolverkets tillsyn innebar att skolhuvudman-nen vidtog åtgärder och Skolverket bedömdedärefter att de statliga kraven var uppfyllda.

Skolverket har även påbörjat ett arbete medatt utveckla metoder kring tillsynen av svenskundervisning i utlandet.

BarnomsorgenSkolverket har planerat att under år 2000genomföra ett antal tillsyner gällande kommu-nernas tillämpning av bestämmelserna ombarnomsorg. Med anledning av detta har olikaförberedelser vidtagits på avdelningen för kvali-tetsgranskning och tillsyn under 1999.

Under 1999 genomfördes projektet Skolver-kets granskning av kommunernas avgifter förbarn i förskoleklass med skolbarnsomsorg.Projektet hade som huvudsakligt syfte att få svarpå frågan om avgifter för barn i förskoleklasssom har skolbarnsomsorg, är förenliga medskollagens bestämmelser. Granskningen omfat-tade samtliga kommuner och samordnadesmed Skolverkets kartläggning av avgifterna iförskolor och fritidshem. Förutom granskning-en av samtliga kommuner följdes 29 kommunerupp ytterligare. Arbetet ledde fram till direktaförtydliganden av bestämmelserna till dessakommuner samt en allmänt hållen artikel iSkolverkets Nyhetsbrev.

Dessutom har avdelningen - deltagit i ett barnomsorgsprojekt med uppgift

att stödja integrationsarbetet av barnomsor-gen i verkets olika delar.

- utfört viss metodutveckling av tillsynsinstru-mentet för att kunna användas för barnom-sorgen.

- bevakat tillsynsaspekten i arbetet med Allmänna råd kring fritidshem och familje-

Nationella kvalitetsgranskningar

64

daghem.

Nationella kvalitetsgranskningar har till syfte attdels kontrollera och redovisa skolans resultat ochmåluppfyllelse, dels ge stöd till kvalitetsutveck-lingen lokalt. Områden för granskningen angesav regeringen i särskilda uppdrag.

Arbetet under 1999

Från och med den 1 juli 1999 finns vidSkolverket en kvalitetsgranskningsnämnd mednio ledamöter. Nämnden har haft två sammanträ-den.

1999 års granskning har haft ett övergripandefokus på läroplanernas värdegrund och särskiltavsett arbetet mot kränkande behandling, sex-och samlevnadsundervisningen och undervis-ningen om tobak, alkohol och andra droger.Skol- och kommunbesöken under 1999 har gjortsvid 83 skolor i 20 kommuner. Verksamhet i för-skoleklassen, grundskolan, fritidshemmet, särsko-lan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan harberörts. En samlad bild från skolorna av vart ochett av granskningsområdena har utgjort redovis-ningen till regeringen. I redovisningen gavs, för-utom analyser av iakttagelserna flera förslag tillåtgärder.

Underlaget för kvalitetsbedömningen inhämtassåledes i huvudsak genom besök i verksamhetenoch genom dokumentstudier. I de två gransk-ningsprojekten har ett 30- respektive ett 40-talutbildningsinspektörer engagerats utifrån sin sak-kunskap inom respektive granskningsområde, förtidsbegränsade uppdrag.

Under år 1999 har besök gjorts av utbildnings-inspektörer för återredovisning beträffande deunder 1998 granskade områdena - rektors funk-tion, undervisningen av elever i behov av särskiltstöd samt läs- och skrivprocessen - i flertalet avkommunerna. Kommunerna i Skåne samlades ien gemensam uppföljningskonferens ett år eftergranskningstillfället. Fem av de granskade kom-

munerna deltog också i ett seminarium där självagranskningens funktion diskuterades. Skriftligarapporter har lämnats för varje skola och till-ställts huvudmannen/ kommunen. Den lokalaåterrapporteringen avseende arbetet med värde-grunden sker under början av år 2000.

Effekter av granskningen

Med hänsyn till den korta tid som gått sedangranskningen genomförts är det givetvis svårt attvisa på effekter och framför allt orsakssamband.Kvalitetsgranskningen kan leda till förslag tillåtgärder, t ex hos skolhuvudmännen, men ingatvingande direktiv till förändringar. Som effekterkan därför betraktas de diskussioner om såvälkvalitetsarbete generellt som granskningsområde-na, främst rektors situation, som följt i media ochi olika seminarier, konferenser, i debattartiklaretc. Bland annat har den lokala återrapportering-en fått uppmärksamhet i media. Detta kan i sintur tänkas få betydelse för organisatoriska ellerandra förändringar på lokal nivå på sikt. Likasåpå sikt har forskning initierats kring rektorersarbetsmiljö, t ex av Arbetarskyddsstyrelsen. I det-

Nationell kvalitetsgranskning

Resurser Kostnad tkr

1999 1998

Kvalitetsgranskningar 8 991 5 359Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd 116

Totalt 9 107 5 359

Granskadekommuner

År 1999

År 1998

Åre Krokom

Östersund

Ragunda

Strömstad

Uddevalla

Trollhättan

Tjörn Skara

Göteborg Falköping

Partille Svenljunga

Västervik

Vimmerby

Hultsfred

Högsby

Mörbylånga

Olofström

Ronneby

Storuman

Skellefteå

Nordmaling

Mora

Ludvika

Smedjebacken Heby

Skinnskatteberg

Västerås

Hässleholm

Eslöv Tomelilla

Klippan

Burlöv

Malmö

65

Nationella kvalitetsgranskningar

ta sammanhang var utbildningsinspektörernasredovisning ett av underlagen.

Vid en uppföljningskonferens i Skåne redovi-sades från några av de granskade skolorna vilkaåtgärder de vidtagit med anledning av de förslagsom utbildningsinspektörerna gett i ”skolrappor-terna”. I flera fall hade förslagen gett anledningtill förändringar eller diskussioner om föränd-ringar. En indirekt effekt tycks också ibland varaatt efterfrågan på dokumentation, t ex målformu-leringar, utvärderingar etc, inför granskningen

gett anledning att uppmärksamma de lokala mål-dokumenten. Skolverket uppmärksammar ocksågranskningsresultaten i olika, t ex tematiska semi-narier eller andra insatser riktade mer generellteller till specifika kommuner och skolor. Därtillkommer de effekter som på sikt kan åstadkom-mas genom förändringar i nationella styrdoku-ment, nationellt utvecklingsstöd eller andra bes-lut på nationell nivå.

Sammanfattning av resultaten från granskning-en finns i avsnittet Bilder av barnomsorg, skola

Kursplaner, prov och nationell skolutveckling

66

arbetats fram. Ett nytt teknikprogram har ocksåtagits fram.

Arbetet med implementeringen av Lpfö harvarit intensivt liksom arbetet med framtagandetav allmänna råd för fritidshem, familjedaghem,öppen förskola och öppen fritidsverksamhet.

Värdegrundsfrågorna och kulturfrågorna harägnats stor uppmärksamhet och ett flertal sko-lor har deltagit i utvecklingsarbete. Samarbeteti dessa frågor med andra myndigheter harutvecklats.

I samarbete med olika universitet och högsko-lor har nationella prov och diagnostiska materi-al utvecklats.

Skoldatanätet och andra nätverk (t ex kultur-fönstret) har vidareutvecklats.

Ett stort antal fristående skolor har godkänts.

och vuxenutbildning.

Mål

De övergripande målen för arbetet har varit:- att utveckla de nationella mål- och styrdoku-

menten så att de svarar mot krav på aktuali-tet, funktionalitet och att de verkar för en lik-värdig utbildning och betygssättning

- att stödja reformeringen av skola och barn-omsorg med tonvikt på områden som bedöms kritiska i reformeringen eller där svårigheter uppstått

- att främja skolans och barnomsorgens utveck-ling mot de nationella målen.

Under året har nya programmål, kursplaneroch betygskriterier för gymnasieskolan samt nyakursplaner och betygskriterier för grundskolan


Resurser (tkr) Kostnader Jämförelsepunkter

1999 1998 1997

SKOLFS 337 554

Skolans mål- och styrdokument 35 623 23 607 8 285

Stöd till skolutveckling 139 514

Nationella prov 46 570 40 760

Skola i utveckling 1 530 21 060 23 333Obl. skolan reformuppföljning 4 989 5 274Gymnasieskolans utveckling 3 923Naturvetenskap och teknik 1 033Miljö 1 920Internationalisering 2 242Elevinflytande 451Föräldrainflytande 443Värdegrund 5 838 1 182 3 176Kultur 3 300 753 428 Läromedel och lärande 5 186 Entreprenörskap i skolan 640Påbyggnadsutbildningar 741Utvärdering vuxenutbildningen 1 276Utvecklingsprojekt barnomsorgen 958Integration förskoleklass-grundskola 118Rektorsutbildning 38 074 32 440 32 028Kompetensutveckling av skolans personal 254* 56 569 35 212Basinformationssystem 1 948 Stöd till IT-utvecklingen 18 080 13 127 15 113

Fristående skolor och svensk undervisning i utlandet 28 426 15 500 13 304

Varav driften av Europaskolorna 10 160 7 484 5 480

Utveckling av strategier 247

Verksövergripande utvecklingsverksamhet 641

Övrigt 2 477

Totalt 215 265

* 1997 och 1998 redovisades kompetensutvecklingsmedlen som konsulttjänster och ingick därmed i verksamhets-kostnaderna. 1999 redovisades kompetensutvecklingsmedlen som bidrag. Fältorganisationens utvecklingsinsatserredovisas inte här.

67


Processen med att effektivisera arbetet medhandläggningen pågår.

För att höja kvaliteten i arbetet med utveck-ling har en långsiktig strategisk plan tagits fram.Planen prioriterar arbete med brist och pro-blemområden.

Inga överskridanden i tilldelad budget hargjorts, ej heller har stora belopp lämnats out-nyttjade.

Skolans mål- och styrdokument

Den obligatoriska skolan

Skolverkets arbete med det i regleringsbrev för1998 och 1999 givna uppdraget att se över denationellt fastställda kursplanerna fortsätter.För den obligatoriska skolan har förslag tillkursplaner för grundskolan överlämnats tillregeringen. Arbetet har samordnats med enöversyn av betygskriterierna till vilka även krite-rier för betyget Mycket väl godkänd fogats.Betygskriterierna kommer att slutjusteras ochfastställas av Skolverket när regeringen fastställtkursplanerna vilket beräknas ske i mars 2000.

Under året har såväl förslagen till kursplanersom utarbetade betygskriterier förelagts refe-rensgrupper och presenterats under en månadi april-maj på Skolverkets hemsida för synpunk-ter. Skolor, högskolor och universitet samt lärar-förbund och vissa andra riksorganisationer medsärskilt intresse för skolan informerades ompresentationen på hemsidan. På detta sätt til-lämpades största möjliga öppenhet vid remiss-förfarandet. Drygt hundra remissvar kom in.Många av dessa uttryckte en positiv syn på för-slagen. Några synpunkter föranledde kontaktermed synpunktslämnarna efter remisstiden förytterligare diskussioner. Några av SIH:s konsu-lenter för synskadade respektive rörelsehindra-de elever har granskat förslagen och lämnatsynpunkter.

En utgångspunkt för översynsarbetet har varitatt det rådande styr- och ansvarssystemet liggerfast. Syftet med revideringen har därför varitatt utveckla dokumenten och göra dem tydli-

gare som nationella mål- och styrdokument

- att aktualisera innehållet utifrån samhällsut-veckling, erfarenheter och synpunkter samt

- att justera kravnivåer utifrån vunna erfaren-heter och utifrån bedömningar av medbor-gerliga behov.

Översynen av kursplanerna för specialskolanoch särskolan har förberetts.

När det gäller specialskolan har två konferen-ser genomförts. På en av dessa deltog represen-tanter, främst skolledare, från specialskolorna.Skolorna gavs då bl a möjligheter att lämna syn-punkter på förslagen till kursplaner för grund-skolan, vilka till större delen kommer att gällaäven för specialskolan. Vid det andra konferens-tillfället deltog representanter för dövorganisa-tionerna, specialskolorna, SIH och Utbildnings-departementet. Vid detta tillfälle diskuteradesfrämst måluppfyllelsen i specialskolorna ochvad erfarenheterna av denna kan ha för konse-kvenser för kursplanernas utformning. Även ettseminarium med lärare, skolledare och sakkun-niga inom särskolan har genomförts.

Arbetet med de för specialskolan specifikakursplanerna och betygskriterierna beräknaskunna slutföras under år 2000, medan arbetetmed särskolans kursplaner beräknas kunna slut-föras under våren 2001. Under år 2000 förbe-reds också översynen av sameskolans kurspla-ner. Det huvudsakliga arbetet med dessa beräk-nas ske under år 2001.

Med anledning av den av regeringen utfärda-de förordningen om förberedande dansutbild-ning i grundskolan (SFS 1999:250) harSkolverket utarbetat föreskrifter om timplan,kursplaner och betygskriterier för förberedandedansutbildning i grundskolan.

Gymnasieskolan

Arbetet med gymnasieskolans styrdokument ärtill största delen styrt av regeringsuppdrag. Detursprungliga uppdraget gavs i mars 1998 ochföljdes av ett tilläggsuppdrag i april 1999, sedanriksdagen fattat beslut om ny struktur för gym-nasieskolan.

Gymnasieskolans programutveckling ochkursplanearbete har engagerat ett mycket stortantal personer. Förutom Skolverkets personalhar närmare 200 experter, huvudsakligen lärareoch skolledare, bidragit med material av olikaslag. Därutöver har en ungefär lika stor krets avrepresentanter för olika organisationer och


68

myndigheter följt arbetet som referenspersoner. Den nya informationstekniken har gjort det

möjligt att arbeta med kursplaneutveckling påett mera öppet sätt än som tidigare varit fallet.De dokument som tagits fram har publiceratspå nätet redan på förslagsstadiet. På detta sätthar programstrukturer, programmål och kurs-planer varit tillgängliga för i princip alla lärareredan innan de formella besluten fattats.

Den 15 september redovisade Skolverket för-slag till gemensamma ämnen och inriktningarför de nationella programmen samt nya pro-grammål. De nya programstrukturerna innebären större likhet mellan programmen vad gälleruppbyggnad, vilket i sin tur innebär att de tradi-tionellt studieförberedande programmen somvarit mycket låsta i sin struktur nu blir meraöppna. Förslag till inriktningar som skall ersättade gamla grenarna har utarbetats i samarbetemed arbetsmarknadens parter och andra avnä-mare. I stor utsträckning sammanfaller inrikt-ningarna med de nuvarande grenarna. Den tek-niska utvecklingen har emellertid lett till attnågra nya inriktningar uppkommit, t ex eninformationsteknikinriktning på elprogrammet.Ett par program som nu har grenar kommerinte att få nationella inriktningar. I stället prö-vas att göra de lokala inriktningarna riksrekryte-rande.

De nya programmålen innehåller mer text ände tidigare. Avsikten är att ge en bättre helhets-beskrivning av programmen. Programmålenomfattar också kärnämnena och innehåller endirekt uppmaning att ”färga in” dem mot pro-grammets karaktär. Regeringen beslutade inovember om de nya strukturerna och pro-grammålen.

När det gäller kursplanerna innebär det aktu-ella regeringsuppdraget endast ett uppdrag attmodulisera dessa så att de omfattar 50, 100, 150eller 200 poäng. Skolverket har inte funnit detmöjligt att göra detta arbete utan att samtidigtrevidera kursplanerna. Också analysen av pro-grammens innehåll och struktur förutsätter enanalys som går ner på kursplanenivå. För flerta-let program är de nya kursplanerna textmässigtmer omfattande än de nuvarande. Anledningär att yrkesämnena fått en sammanhållen textsom överbryggar kurserna. Denna text gör detmöjligt att på ett bättre sätt än tidigare beskrivasyfte och karaktär för ämnet och därmed kur-serna. Sammanlagt 136 ämnen har beskrivits på

detta sätt. Totalt kommer det att finnasomkring 880 kurser i den nya gymnasieskolan.Kursplanerna är klara och preliminärt godkän-da men kan av formella skäl inte fastställas förr-än i januari 2000.

För engelska och moderna språk har kurspla-ner utarbetats i sju steg. Detta arbete har redo-visats separat. De nya kursplanerna kommer attmöjliggöra en smidigare övergång mellangrundskola och gymnasieskola samt göra detmöjligt för elever med olika lång språkerfaren-het att få undervisning på rätt nivå.

Också betygskriterierna har omarbetats. Denya kursplanerna får betygskriterier för de trestegen G, VG och MVG. De har utarbetats av istort sett samma experter som utarbetat kurs-planerna. En strävan har varit att göra de nyabetygskriterierna mer generella än de gamla.De gamla kriterierna liknar i alltför hög graduppnåendemålen. Denna strävan har kunnatförverkligas för några av programmen, men avtidsskäl inte för alla. Skolverket kommer dockvid senare revideringar arbeta i riktning mot enstörre generalitet. Ungefär häften av betygskri-terierna har hunnit utarbetas under året, reste-rande blir klara i början av nästa år. Den 1 mars2000 beräknas kursplaner och betygskriterierför samtliga kurser föreligga som föreskrifter,en för varje ämne.

Ett arbete har påbörjats vad gäller mål ochmodeller för projektarbetet som skall ingå ivarje fullständigt gymnasieprogram. Detta arbe-te kommer att redovisas i början av nästa år.

Ett arbete har också påbörjats för att utarbetaprogramhäften som skall ge en samlad bild avvarje program. Dessa häften kommer att varaklara under våren 2000.

Under våren 2000 kommer nya kursplanerför samtliga program i gymnasieskolan. Ett visstkursplanearbete kommer sannolikt att fortsättaför att tillgodose särskilda behov eller särskildamålgrupper, t ex döva. Ett utvecklingsarbete vadgäller språkkursplaner kommer att fortsätta, t ex när det gäller samiska och modersmål.

Alla kursplaner skall granskas och ev revide-ras minst vart femte år. Det betyder att plane-ring för en ny översyn bör påbörjas 2003 ellersenast 2004. Detta under förutsättning att interegering och riksdag fattar sådana beslut omgymnasieskolans struktur att kursplanearbetetbör påbörjas tidigare.

Under 1999 har ett förberedande arbete skett

69


vad gäller gymnasiesärskolans program ochkursplaner. En arbetsgrupp har i uppdrag attutifrån utvärderingar och egna erfarenheterdra slutsatser om vad som bör revideras.Arbetsgruppen kommer att avrapportera sittuppdrag i februari 2000. Redan nu kan mansäga att en revidering av kärnämneskursplaner-na för de nationella programmen är nödvän-dig. Detta arbete kommer att utföras under hös-ten 2000 och samordnas med motsvarandearbete för grundsärskolan.

Kärnämneskursplanerna kan bli färdiga 2001,arbetet med karaktärsämnen fortsätter ev 2002 -det får det vidare arbetet utvisa.

Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen är inne i ett intensivtutvecklingsskede och Skolverkets arbete utgårifrån att vuxenutbildningen, tillsammans medbarnomsorgen och skolan, utgör en mycket vik-tig del i individens livslånga lärande. Ett strate-giskt handlingsprogram för Skolverkets arbetemed begreppet livslångt lärande har inrättatsunder 1999. Handlingsprogrammet ska bidratill att skapa en överblick och en bild av det livs-långa lärandets anatomi i Sverige och identifie-ra och analysera kärnfrågor i en strategi för livs-långt lärande.

Skolverket redovisade den 15 oktober 1999ett regeringsuppdrag angående styrdokumentför vuxenutbildningen. Skolverket menar attden pågående utvecklingen av vuxenutbildningtydliggör behovet av styrdokument som funge-rar som verktyg i ett livslångt lärande. För denvuxne bör det vara möjligt att tillgodoräkna siginhämtade kunskaper och erfarenheter genomvalidering samtidigt som kompetensbehov börkunna tillgodoses på ett flexibelt och ekono-miskt sätt.

Enligt Skolverkets mening bör styrdokumen-ten koncentreras till två nationella nivåer. Ennivå föreslås ersätta nuvarande läroplan ochprogrammålen för gymnasieskolan samt pro-grammålen för grundläggande vuxenutbildningoch de delar av särvux som motsvarar den obli-gatoriska särskolan. Detta nya dokument böromfatta sfi, särvux, grundläggande och gymnasi-al utbildning samt påbyggnadsutbildningar. Detbör utformas så att utbildningen för individenger helhet och sammanhang även när kurser påolika nivåer kombineras.

En andra målnivå föreslås omfatta kursplaner

för samtliga delar av vuxenutbildningen i ettsammanhängande och kursutformat system.

I anslutning till arbetet med analys av styrdo-kumenten har Skolverket genomfört en studieav arbete med validering i Sverige och interna-tionellt. Ett diskussionsunderlag publiceras ijanuari 2000 innehållande resonemang kringdefinitioner, svenska exempel på validering ochinternationella erfarenheter.

Skolverket avser att avrapportera ett fortsattanalysarbete under våren 2000. Analysen kom-mer att omfatta tre områden som är av betydel-se för den fortsatta utvecklingen av vuxenutbild-ningen; utveckling av styrdokument, valideringoch kursutbud. Arbete med validering får kon-sekvenser för vuxenutbildningens organisationoch innehåll. En fördjupad diskussion om dessakonsekvenser kommer att redovisas. Denutveckling av lär- och kompetensområden somsker internationellt och i arbetslivet är ett annatområde som kommer att redovisas. Styrdoku-menten kommer att vidareutvecklas dels i formav förslag till övergripande mål för vuxenutbild-ningen dels genom en harmonisering av styrdo-kumentkedjan för vuxenutbildningen.

Allmänna råd

Skolverket har regeringens uppdrag att utfärdaallmänna råd för fritidshem, familjedaghem,öppen förskola och öppen fritidsverksamhet.Allmänna råd med kommentarer för fritidshemoch familjedaghem har utkommit i tryckt ver-sion och även lagts ut på Skolverkets hemsida.

Vid möten med olika referensgrupper medföreträdare för kommuner, fackliga organisatio-ner och intresseorganisationer har det framgåttatt de allmänna råden har fått ett mycket posi-tivt mottagande i kommunerna.

Arbetet med allmänna råd med kommentarerför öppen förskola och öppen fritidsverksamhetpågår och redovisas för regeringen i mitten avfebruari 2000.

Informationsinsatser med anledning av

reviderade styrdokument och allmänna råd

Höstterminen 2000 träder nya styrdokument ikraft för grundskolan och gymnasieskolan. Förgrundskolans del handlar det i första hand ommindre innehållsmässiga justeringar. På gymna-siet handlar det om både innehållsmässiga ochorganisatoriska förändringar och behovet avinformation har varit mycket stort. Vissa förän-


70

dringar, t ex införandet av ettnytt gymnasieprogram inriktatmot teknik och teknikutvecklingbeslutade riksdagen om i aprilmedan regeringens beslut ominriktningar för samtliga pro-gram inte fattades förrän den 4november.

Gymnasieskolornas informa-tion till eleverna i årskurs niobrukar inledas redan i okto-ber och företag som produce-rar informationsmaterial omgymnasieskolan färdigställer ofta sitt mate-rial redan i augusti-september. Behovet av infor-mation fanns alltså långt före de avgörandebesluten om inriktningar var fattade av rege-ringen. Det har alltså funnits ett glapp mellannär informationen efterfrågades och när detvar möjligt att tillgodose behoven. Problemetvar känt på ett tidigt stadium och för att försökahantera informationsglappet har Skolverketsutvecklingsarbete redovisats med största möjligaöppenhet.

Den första delrapporten som skickades tillregeringen den 25 november 1998 publiceradesäven på webben. Därmed fick skolorna bådemöjlighet att enkelt ta del av förslagen samt attlämna synpunkter. Under 1999 har metoden attpublicera förslag på webben utvecklats. I marsskapades en särskild webbplats med ingångarför grundskola, gymnasial utbildning och vux-enutbildning. Där presenterades kursplaneroch programmål i den takt förslagen blev färdi-ga. Under perioden 8 april - 30 septemberhade webbplatsen drygt 45 000 besök och drygt500 skriftliga synpunkter lämnades. Den slutgil-tiga redovisningen av regeringsuppdraget förgymnasieskolan publicerades 1999-09-15 ochladdades ner 21 000 gånger under de två förstaveckorna den låg ute. Antalet besökare får isammanhanget betraktas som mycket stort.

Under hösten 1999 har Skolverkets represen-tanter för enheten för kursplaner och betygskri-terier deltagit i mer än 40 konferenser ochseminariedagar för att informera skolledare,förvaltningspersonal och studie och yrkesvägle-dare om GY 2000. Det stora antalet konferenserplaneras dock till vårterminen 2000. Då är merän 200 program- eller ämneskonferenser plane-rade.

I december publicerades två temanummer av

Skolverkets nyhetsbrev. Detförsta handlade om de orga-nisatoriska förändringarna avgymnasieskolan 2000. I dettanyhetsbrev publicerades ävennamn och telefonnummer till12 personer vid Skolverketsregionkontor som finns till-hands för att svara på frågor.Det andra temanumret handla-de om förändringarna av kurs-planerna i språk.

Skolverket har under utveck-lingsarbetet även haft flera

informationsträffar med företrädare för SvenskaKommun-förbundet, Lärarförbundet, Lärarnasriksförbund, Landstingsförbundet ochSkolledarna.Vidare har flera seminarier medrepresentanter för läromedelsförlag arrange-rats.

Betyg

Skolverket har under 1999 fortsatt sina informa-tionsinsatser om betyg. Informationen påSkolverkets hemsida har uppdaterats bl a i sam-band med förordningsändringar. På hemsidanhar också en engelsk översättning av begrepppå slutbetygsblanketten för gymnasieskolankompletterats med motsvarande service förgrundskolan. Detta för att underlätta för densom önskar få sitt slutbetyg översatt till engel-ska. Vidare har information om tillgodoräknan-de av studier ”För dig som ska slutföra gymna-siestudier i Sverige efter att ha gått i skolautomlands” publicerats på hemsidan. En omar-betad version av elevbroschyren ”Bakom bokstä-verna” har tryckts och distribuerats till samtligagrundskolor.

Under hösten har ett temanummer avSkolverkets Nyhetsbrev ägnats åt ”Betygssyste-met i gymnasieskolan”. Som underlag tillnyhetsbrevet ligger beslut från genomförda till-synsutredningar samt pågående utvärderingar.Även betygsfrågor som Skolverket fångar uppgenom löpande kontakter med skolor, föräldraroch elever har tagits upp i nyhetsbrevet.

I regleringsbrevet för 1999 fick Skolverket iuppdrag att under en treårsperiod följa vilkakonsekvenser de nya behörighetsreglerna tillnationella program i gymnasieskolan har fått. I1999 års rapport till regeringen redovisadesexempel på kommuners insatser i grundskolan,

71


kommuners arbete medövergången mellan grund-skolan och gymnasieskolansamt kommuners arbete medindividuella programmet igymnasieskolan. Vidare redo-visades olika signaler om attkommunernas insatser fokuse-ras på att eleverna når godkän-da resultat i de tre behörig-hetsgivande ämnena. Områden som i rappor-ten bedömdes viktiga att följa upp i fortsätt-ningen är hur kommunerna stöder eleverna isamtliga grundskoleämnen samt om kommu-nerna i större utsträckning uppmärksammarelevers stödbehov och sätter in stöd i ett tidiga-re skede under grundskoletiden.

En totalinventering av implementeringsinsat-ser i samtliga kommuner har genomförts underåret genom avdelningen för analys och stödsom underlag för riktade insatser under år2000. Under 1999 har fördjupade studier gjortsi ett mindre antal grundskolor för att fånga inskolors tänkande och handlande inom ett antalproblemområden såsom ”mål att sträva mot”,”bedömning och betyg”, ”elever som inte nårmålen”. Resultaten ska användas som underlagför att utforma effektivare informations- ochstödinsatser.

Den s k pysparagrafsföreskriften, som rör till-ämpning av betygskriterierna, har under åretomarbetats och beräknas färdig i början av2000 för att gälla från och med hösten 2000.

Ett seminarium om felaktigheter i betygsdo-kument har genomförts med deltagare frånkommuner, Verket för högskoleservice,Statistiska Centralbyrån samt blankett- och data-programföretag. Slutsatser från seminariet kom-mer att användas under 2000 vid omarbetningav de föreskrifter som rör betygsdokumenten.

Förskolans läroplan och de

allmänna råden

Verksamheten under 1999 har fokuserat läro-planen för förskolan och den reviderade läro-planen för det obligatoriska skolväsendet. Eninformationsbroschyr om förskolans läroplanriktad till föräldrar, ”Förskolan är till för dittbarn” producerades och distribuerades gratistill samtliga skolhuvudmän. I samverkan medlärarutbildningar och regionala centra har ettantal pilotutbildningar seminarier erbjudits

skolhuvudmän. Totalt har 35seminarier med 1730 delta-gare anordnats. Dessutomhar 3 seminarier för lärarut-bildare med 100 deltagaregenomförts samt en konfe-rens för lärarutbildare omde allmänna råden för iförsta hand fritidshemmet.

Under hösten anordnade Skolverket en kon-ferens angående de allmänna råden för fritids-hem, familjedaghem, öppen förskola ochöppen fritidsverksamhet. Målgruppen var detkontaktnät som byggts upp inom högskolornaslärarutbildningar och regionala utvecklingscen-tra vad gäller implementeringsinsatser avseendede nya läroplanerna. Ett syfte med konferensenär att informera lärarutbildningarna om de all-männa råden. Ett annat syfte var att diskuterahur ett fortsatt samarbete mellan Skolverketoch högskolorna kan utvecklas utifrån de erfa-renheter som finns av de genomförda imple-menteringsinsatserna med mera.

Trots omfattande insatser såväl 1998 som1999 visar bland annat uppföljningen på kom-munal nivå, att ytterligare insatser av såväl infor-mations- som stödkaraktär behövs. En störreutvärdering av ovan nämnda pilotutbildningarkommer att genomföras 2000 av extern utvärde-rare.

De nationella proven

De nationella proven syftar till att öka likvärdig-heten i lärares bedömningar av elevers kunska-per och att öka lärares möjligheter att tidigtidentifiera svaga elevers behov av stöd. För attuppfylla dessa mål skall Skolverket utvecklaoch tillhandahålla prov och diagnostiska mate-rial av hög kvalitet.

I bilaga till regeringsbeslut 1999-09-23 harSkolverket fått i uppdrag att utarbeta ett natio-nellt provsystem, som ska innehålla diagnostisktmaterial, ämnesprov för den obligatoriska sko-lan, kursprov för de frivilliga skolformerna samten provbank.

Verksamheten med konstruktion och utveck-ling av prov inom det nationella provsystemetär till största delen förlagd till olika universitets-institutioner runt om i landet. I dessa forsk-nings- och utbildningsmiljöer är kompetensut-veckling en naturlig del i verksamheten. Interntinom Skolverket sker kompetensutveckling av


72

personalen framförallt genom att följa deninternationella utvecklingen vad gäller prov ochprovkonstruktion, t ex genom deltagande iinternationella seminarier och kurser, genomstudieresor till andra länders provorganisatio-ner (t ex ETS, USA) och också via ett nordisktsamarbete.

Merparten av de lärare som använt sig avämnesproven för grundskolan menar att de harhaft stor eller viss nytta av provresultaten somstöd vid betygsättningen. Likaså anser merpar-ten av lärarna att proven speglar läroplanernasoch kursplanernas kun-skaps- respektive ämnes-syn.

Tabellen visar andel iprocent av de lärare somgenomfört grundskolansämnesprov som anser attde har haft stor/viss nyttaav proven.

Prov Stor/viss nytta

1998 1999

Ämnesprov i svenska skolår 5 86 90Ämnesprov i engelska skolår 5 92Ämnesprov i matematik skolår 5 85 88Ämnesprov i svenska skolår 9 86Ämnesprov i engelska skolår 9 95 97Ämnesprov i matematik skolår 9 95 96

Ämnesproven för skolår 9 har även erbjuditsden grundläggande vuxenutbildningen. Fördenna är proven inte obligatoriska. Erfarenhe-terna hittills visar att proven uppskattades ocksåi den skolformen och att merparten av de lära-re som använt proven säger sig ha haft nytta avdem.

Vad gäller de nationella kursproven i dengymnasiala utbildningen besvarade lärarnaenkätfrågor som dels handlade om i vilkenutsträckning proven påverkade olika inslag iundervisningen, dels i vilken utsträckning pro-ven speglade kursplanernas ämnessyn. Nedanföljer en översikt över lärarnas synpunkter omhur kursproven påverkar fyra olika företeelser ianslutning till undervisningen.

Tabellen nedan visar andel i procent av delärare som använt kursproven i den gymnasialautbildningen och som svarat att proven i myck-et stor/ganska stor utsträckning påverkar i föl-

jande avseenden:

A. Deras tolkning av kursplanernas mål och betygskriterier.

B. De arbetsformer de använder i under-visningen.

C. Det innehåll - i betydelsen delmål och delfär-digheter etc - som tas upp i undervisningen.

D. Vilket slutbetyg de ger enskilda elever.

Av tabellen framgår att de nationella kurspro-ven i ganska stor utsträckning har betydelse för

betygssättningen och då mest i kurserna Ma Coch Ma E.

Förutom att proven skall konkretisera läropla-nens kunskapssyn och kursplanernas ämnessynskall de, som nämnts, bidra till en likvärdigbedömning av elevernas prestationer över lan-det. Med proven följer därför ett bedömnings-underlag som utarbetats med omfattandeutprövningar som grund. Iredovisningen 1998 nämn-des att lärarna upplevdevissa svårigheter i hante-ringen av det underlag förkvalitativa bedömningarsom ingår i bedömnings-underlaget. En slutsats avdialogen mellanSkolverket och skolornaunder 1999 är att lärarnatycks känna en större för-trogenhet med kvalitativabedömningssätt än tidi-gare; inte minst vad gäller terminologin i sam-manhanget.

Trots att ämnesproven i skolår 9 är obligatoris-ka fanns 1998 ett betydande bortfall. Detta bort-fall har minskat kraftigt. Det minskade bortfalletberor bl a på att kvaliteten på inrapporteringenfrån lärarna har förbättrats samt att fler elevergenomfört samtliga delprov. Det största enskilda

Aspekt \ Prov

Sv B Ma A Ma C Ma E En A En B

1998 1999 1998 1999 1998 1999 1998 1999 1998 1999 1998 1999

A 64 63 50 60 47 66 68 64 62 69 68 71B 49 47 17 27 13 29 23 24 46 50 47 50C 61 62 33 44 42 48 46 52 58 64 59 66D 61 56 69 68 69 87 84 94 73 79 81 82

73


bortfallet på ett delprov 1999 uppgick till 8 pro-cent. På vissa delprov, främst de muntliga varbortfallet uppåt 20 procent 1998.

För gymnasieskolans kursprov gäller andraförutsättningar eftersom proven är frivilliga.Skolverkets uppföljningar visar att andelen ele-ver som skolorna uppger ska delta i proven ärrunt 80 procent, men att användningen varierarmellan programmen. På kursproven finns fortfa-rande 1999 tendensen att proven inte görs i sinhelhet utan att endast vissa delar genomförs.

Provbanken

I enlighet med uppdraget skall provbankenerbjuda prov och provdelar som kan användasav skolor när de har behov av det. Materialet iprovbanken skall innehålla prov/delar samtdiagnostiskt material som kan utgöra stöd förläraren vid bedömningen av elevernas prestatio-ner. En klassificering av uppgifter och provdelarhar gjorts för att tillåta en flexibel användning.Klassificeringen varierar ämnena emellan ochkan gälla kurs, kursmål, kognitivt innehåll(nivå), IG/G, G/VG, maxpoäng, o s v.

Databasen byggs så att de olika provbanksde-larna är logiskt åtskilda, för att minska design-och utvecklingskostnader. Säkerheten skall sät-tas högt. Detta gäller främst säkra metoder förinloggning och verifiering av användaridentite-ter, samt systemets datatransaktioner. I framti-den kommer provbanken att utvecklas mot allthögre datorisering. Dels vad gäller hanteringenav proven och dels genomförandet.

För gymnasieskolan och gymnasial vuxenut-bildning erbjöds i maj 1999 prov i fysik A, fysikB och matematik C och hösten 1999 fysik A,fysik B, matematik B och matematik D. Bankenomfattar cirka 300 nya uppgifter i fysik ochnågot fler i matematik. Utvecklingen av prov-material i biologi A påbörjades under 1999 ochkommer att intensifieras under 2000.

Våren och hösten 1999 erbjöds skolorna attdelta i ett försök att ta emot proven i franska Boch tyska B via dator med samma distributions-sätt som för proven i matematik och fysik.Försöken utvärderas efterhand. Lärarenkätendistribueras och besvaras via Internet.

En verksamhet med utveckling av prov ispanska är planerad. Provdelar (delprov) ochklassificering av dessa kan konstrueras direktför inläggning i provbank och med tanke påöverföring via Internet.

För industriprogrammet på gymnasienivå harfyra uppgifter konstruerats (två grupp och tvåindividuellt), för elprogrammet en uppgift(individuell eller grupp), för mediaprogrammeten uppgift (grupp). Datoriseringen av provenskall utvecklas vidare.

Prov för ytterligare tre av gymnasieskolansyrkesinriktade program - Hotell- och restau-rangprogrammet, Naturbruksprogrammet ochOmvårdnadsprogrammet - är färdiga för utprov-ning i stor skala under våren 2000.

Proven är datorbaserade. Uppgifterna harutformats med hjälp av Informations- och kom-munikationsteknik. Härigenom ges möjligheteratt kombinera olika medier - rörlig bild ochstillbilder, ljud, text. Provbanken kan också (påsikt) göras åtkomliga via nätverk. Uppgifternaär i dagsläget inlagda på CD-rom, med möjlig-het att framöver läggas in på server.

Uppgifterna i yrkesämnen är omfattande ochkomplexa till sin natur och antalet uppgifter ärdärför av naturliga skäl begränsat. Ambitionenär att konstruera fler uppgifter inom varje pro-gram för att möjliggöra en flexibel användning.Uppgifterna skall under kommande år läggas inpå server.

För grundskolan bedriver Karlstads kommuni samarbete med Karlstads universitet ettutvecklingsprojekt, ”Skolbanken”, som är endatabas till vilken lärare kan skicka in eget prov-material och även ta ut och använda prov i sinegen undervisning. De ämnen som ingår i skol-banken är bild, hemkunskap, biologi, fysik,kemi, teknik, samhällskunskap, geografi, histo-ria, religion, spanska, franska. Hittills har 18kommuner deltagit i verksamheten.

Inläggning av material i banken pågår ochbanken ska tas i bruk i början av 2000. Provenskall vara tillgängliga via Internet. De läraresom bidragit med material till Skolbanken fårvia en kod tillgång till innehållet i banken.

Försök pågår med att utveckla ett diagnostisktmaterial inom Samhällsvetenskap som syftar tillatt mäta strävansmålet demokratisk fostran.Dessa prov skall kunna mäta två aspekter avdemokrati - deltagardemokrati och diskursde-mokrati - som båda finns med i skolans målsätt-ning.

Proven skall kunna användas såväl individu-ellt som kollektivt, med tyngdpunkt på den kol-lektiva nivån. Avsikten är att ge stöd till läraresom vill mäta elevers färdigheter att diskutera,


74

lyssna, argumentera etc (politiska uppfostrings-effekter) samt elevers kunskaper om demokra-tins spelregler, medansvar etc.

Skolverkets provbank skall utformas så attden erbjuder olika forum för diskussion (t exvia Internet) mellan lärare om olika aspekter avprov och provkonstruktion samt provbankensinnehåll och användning. Detta utvecklingsar-bete sker parallellt med uppbyggnaden av självaprovbanken.

Skola i utveckling och andra

utvecklingsinsatser

Under våren 1999 har de sju områdes-rapporterna om skol- och kompetensut-veckling som tagits fram inom ramen förprojektet Skola i utveckling sänts ut tillalla skolor. Områdena är Värdegrundeni praktisk tillämpning, Att arbeta medmål och resultat, Elevers inflytande ocharbetet i skolan, Läs- och skrivutveck-

ling, Bild och media,Internationalisering ochInformationstekniken i undervis-ningen i rapporten ”När ingetfacit finns” redovisas generellaslutsatser från samtliga utvecklings-områden.

Under 1997 och 1998 besökteoch hade skolverkspersonal kontaktför diskussion om kompetensut-veckling och skolutveckling med de

270 skolor som deltog i projektet. Drygt hälftenav de skolor har efter projektets avslutande fort-satt att sprida resultat och erfarenheter genomatt ordna egna konferenser/seminarier ochbygga upp nätverk av intresserade skolor.Skolverket har stött dessa skolor med ekonomis-ka bidrag.

Referensmaterialet om skolutveckling ”I vill-rådighetens tid” har marknadsförts under året.Materialet beskriver skolutveckling på ett sättsom får många att känna igen sig. Det ger inteen ”glättad” bild av skolutveckling utan beskri-ver det hårda arbetet, konflikterna, målmedve-tenheten men också glädjen när man blir med-veten om att något händer, att skolan utvecklas.Materialet är efterfrågat och används bl a i sam-band med kompetensutveckling. Det användsinte bara på skolor utan även som kurslitteraturpå högskolor.

Reform i rörelse är en tidskrift som vänder sig

till både grundskola ochgymnasieskola. Den harkommit ut med fem num-mer. Från och med detsenaste numret sker ocksåen distribution till förskolor.Den sammanlagda upplaganuppgår nu till drygt 30 000ex. Tidningen används ocksåvid Skolverkets konferenser

och kan efterbeställas i viss utsträckning. Enpublicering av tidningen sker också på nätetdär man enkelt kan ladda ner hela tidningeneller enskilda artiklar.

Reform i rörelse handlar om skolutveckling iett mycket brett perspektiv. Yrkesverksammahar getts möjlighet att skriva om sitt arbete, t exlokala arbetsplaner, betygssättning, portfolio. Itidningen kan fler infallsvinklar ges på frågorän vad till exempel nyhetsbrev ger utrymme för,utan att för den skull konkurrera med kom-mentar- och referensmaterial. Tidningens arti-klar kan också ha en mer dagsaktuell karaktärtack vare en snabbare produktion och distribu-

tion.En utvärdering genom-

förd i slutet av 1999 visar attvar tredje mottagare av tid-skriften Reform i rörelse kanbetraktas som aktiva läsare.Samtidigt som åtskilligaomdömen om skriften är posi-

tiva säger mer än hälf-ten att det inte skullespela någon roll fördem om skriften ladesned. Samtliga som sva-rat på enkäten tyckeratt det är inspirerandeatt läsa om hur manarbetar på andra skolor.

Utvärderingen avskrifter omfattade även

elevfoldern Är skolan som du vill ha den, riktadtill elever i grundskolan och foldern Du kanpåverka mer än Du tror, riktad till elever i gym-nasieskolan och komvux. Foldrarna har varittillgängliga för beställning av skolorna sedan1998. Elevfoldrarna producerades mot bak-grund av Skolverkets kunskaper om att elevin-flytandet är bristfälligt. Syftet var att stärka ele-vernas rättigheter och att stimulera engage-

75


mang och delaktighet i skolarbetet. Resultatenpekar på att skolorna haft svårt att sätta in fol-drarna i ett lämpligt sammanhang för att moti-vera eleverna att läsa och reflektera över inne-hållet. Elevfoldern hade i stor utsträckning inteblivit läst förrän i samband med utvärderingenoch därmed inte kunnat ha haft så stora effek-ter. Men elevfoldern skulle kunna bidra till ökatelevinflytande om eleverna nåddes av den. 99procent av eleverna som läste den i sambandmed utvärderingen ansåg att den var lätt att för-stå, 64 procent tyckte att de lärt sig något omhur man kan påverka sin situation i skolan och57 procent blev i någon mån uppmuntrade attförsöka vara med och bestämma mer i skolan.Gymnasiefolderns resultat är motsvarande.

Naturvetenskap och teknik

Det första året med NOT2, det nya femårigaprojekt som Skolverket driver tillsammans medHögskoleverket, har präglats av omstart.Utgångspunkten har varit att pröva de vägarprojektet tagit och den utvärdering som gjortsav projektet. Som stöd och inspiration har ettNOT-råd tillsatts. De består av sju ledamöterfrån högskola, skola, science center-rörelsen.

Utgivningen av NOT-bladet har återupptagits.Upplagan är nära 20 000 exemplar och går uttill grundskolor och gymnasieskolor, informa-tionsavdelningar på högskolor och universitetoch naturvetenskapliga och tekniska institutio-ner. Dessutom finns en lista med drygt 4000namn som är enskilda prenumeranter.

Metodfrågor är ett av projektets viktigasteområden och under året har skett en invente-ring av no-didaktiska miljöer vid högskolor ochuniversitet för att se hur NOT-projektet kanstödja och ge en ökad spridning åt utvecklings-arbete och resultat. En fortsättning på en tidiga-re lärarseminarieserie planeras. Under året harockså diskuterats hur en större allmänbildninginom området skulle kunna skapas.

Stöd till undervisning av elever med

utländsk bakgrund

Referensmaterialet Att undervisa elever medsvenska som andraspråk har trycks om två gång-er på grund av stor efterfrågan. Ytterligare enomtryckning har beställts. Materialet vänder sigtill lärare och annan personal i skolan somarbetar med elever som har svenska som sittandraspråk. Materialet innehåller även avsnitt

om flerspråkiga barn i förskolan och metodiskaförslag till hur man kan arbeta med svenskasom andraspråk med yngre elever.

När det gäller svenska för invandrare harSkolverket under året medverkat vid några kon-ferenser som anordnats av Svenska Kommun-förbundet. Skolverket har också haft nära kon-takt med nationellt centrum för sfi och svenskasom andraspråk och diskuterat frågor som rörutbildning av elever med utländsk bakgrund

Insatserna inom området interkulturellundervisning och undervisning av elever medinvandrarbakgrund respektive elever som till-hör etniska minoriteter har främst inriktats påläromedels- och metodutveckling för de romskaeleverna samt planeringen av undervisningenför nyanlända flyktingelever från Kosovo.

Skolverket har stött utgivningen av ett omfat-tande informationsmaterial om romernas rätttill likvärdig utbildning (KRUT Nr 92/93) ochsamarbetar med tre arbetsgrupper kring läro-medel på olika varieteter av romernas språk. Idetta arbete har etablerats nya kontakter medforskare vid universitet i Manchester, Englandoch Austin, Texas, förutom att kontakterna medCentre de recherches tsiganes vid RenéDescartes Universitetet i Paris har intensifierats.Två läromedel på romska som utarbetats vidSkolverket kommer att publiceras i internatio-nella utgåvor genom detta franska forsknings-centrum.

Den akuta flyktingsituationen under vårenmedförde stort behov av informationsinsatsergentemot skolor och massmedia och samverkanmed Invandrarverket kring utbildningsinsatserför barn och ungdomar med tidsbegränsadeuppehållstillstånd från Kosovo. För albansksprå-kiga elever har utarbetats ett läromedel avsettför de äldre eleverna i grundskolan samt förgymnasieskolan.

För de turkisktalande eleverna har utarbetatsen läsebok för elever i mellanåldern i serien”Våra broar”. Sedan tidigare finns motsvarandeböcker på bosniska, kroatiska, serbiska ochalbanska. Den turkiska versionen innehålleräven bidrag från undervisning av turkisktalandebarn i andra länder i Europa. Två läromedel påsydkurdiska har utkommit i reviderade och utö-kade utgåvor.

För somaliska modersmålslärare har utveck-lats en webbplats. Denna presenterades vid ettvälbesökt arbetsseminarium där även 15 lärare


76

från de övriga nordiska länderna deltog. Detnya materialet för läs- och skrivutveckling påsomaliska speglar den integration som pågår idenna språkgrupp. Medan den föregående läs-läran hade sin tyngdpunkt på bokstavsinlärning-en och texterna bestod av gamla sagor ellerhandlade om nomader och kameler, utgårdenna nya bok från att barnen fått sin första läs-inlärning på svenska och följaktligen inte behö-ver träna bokstäver. Istället finns här ett varieratinnehåll med texter och övningar vars syfte äratt stimulera barnen att använda och utvecklasitt modersmål. Ett datorbaserat läromedel förgrundskolans behov är under utarbetande.

Inom Lexin-projektet har utkommit en revi-derad och utökad version av Svenska Ord samtett svensk-grekisk och ett svensk-bosniskt lexi-kon. Det senare är det första moderna tvåsprå-kiga lexikonet på detta språk. Översättningsar-betet har skett dels i Sverige dels vidUniversitetet i Sarajevo, där det pågår ett omfat-tande utvecklingsarbete för det bosniska språ-ket. Detta lexikon kommer förutom att det ärett verktyg vid inlärningen av svenska även fåbetydelse för de bosnisktalande i Sverige sombehöver ta del av den språkutveckling som skeri ursprungslandet. Det svensk-spanska manusethar granskats i Chile och Columbia och lexiko-net beräknas komma ut våren 2000. Arbetepågår med ytterligare fyra lexikon.

Rapporten Den Mångkulturella Parken hargetts ut i en reviderad och utökad version påengelska med titeln The Multicultural Park.Detta material har presenterats i olika interna-tionella sammanhang.

Skolverket har stärkt sina internationella kon-takter med de övriga nordiska länderna. Undersommaren anordnades en samnordisk kurs förmodersmålslärare i arabiska, vilken även resul-terade i utvecklingsarbete kring en webbplatsför arabiskspråkig undervisning i Norden.Skolverket deltar också i utvecklingsarbeteinom EU Comenius 2 projekt tillsammans medBelgien, Nederländerna, Italien, Portugal ochSpanien.

Miljö

Miljöskolor

Skolverkets föreskrifter om kriterier för utmär-

kelsen Miljöskola (SKOLFS 1998:25) trädde ikraft 23 januari 1999. Skolverket ska redovisadels uppgifter om antalet skolor som anmältintresse för att erhålla utmärkelsen Miljöskola,dels verkets insatser för stöd, uppföljning ochutvärdering av skolornas arbete för att uppnåutmärkelsen.

Utmärkelsen Miljöskola har till syfte att stimu-lera miljöundervisningen i skolor genom attskolorna arbetar utifrån vissa kriterier. De kri-terier som utarbetats och som skall vara uppfyll-da omfattar helheten i skolan d v s både under-visningen och skolan som arbetsplats. De beak-tar även etiska, estetiska, kulturella och hälsobe-främjande värden. Vid utformningen av kriteri-erna har utgångspunkten varit läroplanernaoch skrivningen i läroplanerna om skolans vär-degrunder där det bl a betonas vikten av att”...främja aktningen för varje människas egen-värde och respekt för vår gemensamma miljö.”

Information om möjligheten att erhållautmärkelsen Miljöskola samt om de kriteriersom skall vara uppfyllda har skett viaSkolverkets Nyhetsbrev, pressinformation ochSkolverkets hemsida på Internet. Skolverketspersonal har även ställt upp och informerat omprojektet vid olika typer av lärarträffar. En bro-schyr har tagits fram och distribuerats till allaskolor i Sverige. Likaså har en broschyr på eng-elska tagits fram och projektet har presenteratsinternationellt.

På Skolverkets hemsida har Miljöskolor ensärskild hemsida som successivt har byggts ut.Förutom kriterierna på svenska och engelskainnehåller hemsidan namn på pilotskolor, mal-lar för handlingsprogram och avsiktsförklaring,tips från skolor och frågor och svar.

Arbete har pågått med att ta fram ett refe-rensmaterial. En konsultfirma har anlitats,Grön Tillväxt AB, men medverkan har ocksåskett av Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinsti-tutet, Lärarförbundet och andra expertanställ-da. Materialet har delats ut till alla pilotskolor.

Ett möte har hållits med lärare från lärarhög-skolor och en seminarieserie har startats förlärare från lärarhögskolor för att utveckla lämp-liga kurser för utbildning och kompetensut-veckling om miljö.

Ett samarbete pågår med andra länder inomdet internationella nätverket ENSI,Environment and School Initiatives.

Ca 90 pilotskolor har valts ut från förskolor,

77


grundskolor, gymnasieskolor och kommunalvuxenutbildning. Av dessa är 38 enskilda skoloroch ca 50 skolor i 13 pilotkommuner. I en pilot-kommun finns en kontaktperson (Ag21-sam-ordnare eller motsvarande) som stöttar skolor-nas arbete. Kontaktpersonen kan successivtinvolvera flera skolor. Pilotskolorna har fått stödi form av seminarier anordnade i olika delar avlandet och genom direkta kontakter.

33 skolor har lämnat in ett första förslag tillhandlingsprogram om miljöförbättringar base-rat på en kartläggning av miljösituationen i sko-lan. 9 av dessa skolors handlingsprogram befin-ner sig i slutfasen och skall studeras av en sär-skild referensgrupp bestående av andra myndig-heter, en miljöorganisation och en fackligrepresentant.

För att planera för uppföljning och utvärde-ring av skolornas arbete för att uppnå utmärkel-sen anlitas en expert. Två möten har hållits däräven en representant från uppföljningsenhetendeltar. Enligt den metod som håller på attutvecklas skall skolorna ges vissa detaljerade frå-geställningar inför den resultatredovis-ning som skolorna skall lämna in i sam-band med sin ansökan om utmärkelsenMiljöskola.

Nationell kommunikationsstrategi för

Agenda 21

Naturvårdverket har haft ett uppdrag attföreslå en nationell strategi för informa-tions- och kunskapsförmedling kringAgenda 21 och ekologiskt hållbar utveck-ling. Arbetet har enligt direktiven skett i sam-verkan med Skolverket. I detta sammanhanghar Skolverket beställt en utredning av enexpertgrupp med titeln ”En situationsbestäm-ning av miljöundervisningen i grundskolan”.Uppdraget redovisades i december. I försla-get till strategi skall Skolverket som andrasektorsmyndigheter ansvara för att miljöhän-syn integreras inom sitt område.

Internationella miljönätverk

Ca 50 svenska skolor deltar i Unescos Baltic SeaProject och utvecklar miljöundervisning ochinternationellt samarbete i ett nätverk av skolorfrån de nio länderna runt Östersjön. Nationellaträffar har ordnats om ekologisk ekonomi, mil-jöhistoria och Baltic 21 (en Agenda 21 föröstersjöregionen). Svenska skolor har också del-

tagit i regionala träffar om östersjöregionensfåglar (Estland), vattenkvaliteten i vattendrag(Lettland) och hållbart fiske (Danmark).Sverige har även deltagit i planeringen av tvåinternationella kurser i miljöhistoria, en i St.Petersburg och en i Norrköping.

Sverige deltar i det internationella miljöpro-jektet GLOBE som leds av USA. 10 nya skolorhar fått utbildning i GLOBE-programmet. Tvåträffar har ordnats om användningen av desatellitbilder som USA förser skolorna med iundervisningen.

Sverige deltar i det internationella nätverketENSI, Environment and School Initiatives,inom OECD. Projektets syfte är att ge möjlighetför utbyte av erfarenheter mellan länderna omutveckling av undervisning för hållbar utveck-ling. Sverige deltog i en ENSI-konferens idecember om ”Mainstreaming ofEnvironmental Education” och presenterade dåen statusrapport från Sverige.

Värdegrund och hälsa

Skolverket kan efter 1999 som varitvärdegrundår, konstatera att intres-set för och behovet av stöd och sti-mulans beträffande värdegrunds-frågor är mycket stort i kommu-ner och skolor. Skolverket hardärför under året och kommerfortsättningsvis under år 2000, attprioritera värdegrundsfrågorna

högt. Skolverket har av regering-

en för år 1999, fått uppdra-get att utarbeta kommentareroch referensmaterial om vär-degrundsfrågor. Under våren1999 gav Skolverket ut kom-mentarmaterialet Ständigt.Alltid!. Materialet syftar till attbredda och fördjupa diskussio-nen om värdegrunden och

består av olika skribenters reflektioner kringläroplanernas skrivningar om samhällets värde-grund och vilken roll skolan kan och ska spelasom ideologisk institution. Materialet har fåtten mycket stor efterfrågan och spridning ochuppgår till en upplaga på 50 000 exemplar. Enutvärdering av hur materialet använts kommeratt genomföras under år 2000.


78

Kommentarmaterialet kommer under börjanav år 2000 att kompletteras med ett referensma-terial, Med känsla och kunskap.

Skolverket har också samverkat medUtbildningsdepartementets Värdegrundsprojektoch har tillsammans detta projekt samtFolkhälsoinstitutet, Skolledarna, LR ochLärarförbundet, arrangerat en konferens omvärdegrunden med fokus på mångkulturalism.Konferensen hölls i Malmö för när-mare 400 professionella inom för-skola och skola.

Vidare har Skolverkets utbild-ningsinspektörer under året gran-skat hur skolor, i relation tillbefintliga mål, arbetar medmobbning, sex- och samlevnadsamt ANT-frågor.Granskningsrapporterna kom-mer att utgöra underlag för vida-re utvecklingsinsatser.

En antologi om jämställdhet iförskolan, Olika på lika villkorhar tagits fram. Denna antologibeskriver bl a hur synen på poj-kar och flickor förändrats övertid samt vad som styr vår synpå kön och könsroller.

Skolverket har under 1999tagit fram ett referensmaterialkring ANT-undervisning i skolan, Man vet intevar trappstegen är i livet. Materialet strävar efteratt väcka till eftertanke och diskussion om hurman i skolan och lokalsamhället kan arbetamed dessa frågor. Materialet syftar till att väckaen diskussion om hälsoarbetet i skolan som sna-rare har ett hälsofrämjande perspektiv än somfokuserar på risker och sjukdomar. Materialenriktar sig främst till vuxna som arbetar inomskolan men även elever kan öka sina kunskapergenom dem samt personer som arbetar medhälsa på olika sätt utanför skolan. I samverkanmed regionala aktörer har Skolverket dessutomunder året arrangerat ett antal seminarier kringområdet hälsa, i syfte att ge stöd till hälsoarbe-tet samt tydliggöra skolans ansvar för dessa frå-gor.

Kultur

I enlighet med regeringsuppdrag till Skolverketoch Kulturrådet har dessa myndigheter inlettett samarbete för att tillsammans samordna

nationella insatser för att stärka det fortsattautvecklingsarbetet med kultur i skolan.Projektet Kultur för lärande har det samladeansvaret för Skolverkets arbete med kultur iskolan.

Under år 1999 har Skolverkets arbete inrik-tats på att stödja nätverk på olika nivåer mellanskola och kulturliv. På den nationella nivån harnätverk etablerats med utbildningsansvariga

inom högskolor och myndigheteroch institutioner med särskiltkulturuppdrag mot skolan. Påregional nivå har särskild upp-märksamhet ägnats åt att stödjanätverk inom film- och mediafrå-gor, där ett antal seminarier hargenomförts över landet. Arbetemed att ta fram ett stöd- och sti-mulansmaterial om att arbeta medrörlig bild i skolan har inletts.

Uppdrag kring granskning avhur skapande verksamhet blir syn-ligt i skolornas arbete har lagts utoch kommer att redovisas underförsta halvåret år 2000.

Under året har webbplatsenKulturfönstret byggts ut som ettforum för att föra ut idéer och prak-tiska erfarenheter från seminarier,mötesplatser, kommuner, skolor, lära-re, elever och forskare. Kulturfönstret

har öppnats mot ett antal kommuner och sko-lor som beskriver sin verksamhet. Temarumkring arbete med skrivande, film, arkitekturoch kulturarv har byggts upp. En förteckning avviktiga kulturlänkar är under uppbyggnad.

Regionala pedagogiska utvecklingscentra

Skolverket och Högskoleverket rapporterade imaj 1999 om erfarenheterna från utvecklingsar-betet kring regionala pedagogiska centrum. Irapporten konstaterades att mycket arbete lagtsner för att åstadkomma ett närmande mellanskolan och högskolan men att man har kommitolika långt och att det återstår åtskilligt att göra.Verken betonar ömsesidigheten och det gemen-samma ansvarstagandet för skolutveckling ochlärarutbildning och pekar på några frågor sommåste bearbetas för att den fortsatta utveckling-en av centrum skall svara mot dessa grundläg-gande principer. Det gäller till exempel samver-kan inom universitetet/högskolan, traditionella

mats. Rapporterna andas optimism om det fort-satta samarbetet. Fortfarande kan dock märkasatt det råder en viss obalans i kontakterna. Detmesta av verksamheten vid centra handlar omhögskolans hjälp till skolutveckling och mindreom skolans insatser för lärarutbildningen.Några av projekten med inriktning mot lärarut-bildningens skolförlagda del har dock visat pånya vägar för samverkan när det gäller grundut-bildningen.

Flera projekt har varit inriktade mot utnytt-jandet av högskolans samlade resurser för kom-petensutveckling och framför allt när det gällerskolans kontakter med forskningen. Det har letttill utveckling av olika former för utbyte av kun-skap och idéer om och för forskning. Flera hög-skolor har startat forskningscirklar för verksam-ma lärare men också ett närmare samarbetemellan forskare och lärare. En stor del av kon-takter mellan skolor/kommuner och högskolahar inriktats mot samarbete kring utformningav skolförlagda utvecklingsprojekt där skolornasbehov av insatser för kompetensutveckling harvarit ett väsentligt inslag.

Kompetensutveckling av rektorer och

andra skolledare

I regeringsbeslut 1998-05-28 fick Skolverket iuppdrag att ansvara för att kompetensutveck-ling för rektorer och andra skolledare kommertill stånd. Kompetensutvecklingens innehållangavs till att gälla läroplanernas, Lpo94 ochLpf94, värdegrundsuppdrag.

Skolverket gav Rektorsutbildningen i uppdragatt genomföra kompetensutvecklingen. Denplanerades under våren 1999 och genomförshösten 1999 och våren 2000 vid Rektorsutbild-ningens sex regioner utifrån gemensammaramar som utformats i samverkan med Skolver-ket. Syftet är att skapa miljöer och sammanhangsom främjar utvecklingen av rektorernas kom-petens genom att anordna mötesplatser förerfarenhetsutbyte och stöd i ledarrollen, disku-tera och analysera det statliga uppdraget, reflek-tera kring läroplanens intentioner och rektorsövergripande ansvar för förverkligandet avdessa i skolans vardag samt även analysera upp-dragets konsekvenser för rektors förhållnings-sätt och handling.

Ungefär 700 rektorer och skolledare, d v sdrygt 10% av landets alla skolledare, deltar ikompetensutvecklingen. Omfattningen är mel-

79


roller och bristande förståelse för och insyn ivarandras uppgifter och arbetsvillkor men ocksåen grundläggande osäkerhet om centrums upp-gifter och innehållet i verksamheten.

Verken bedömde att utvecklingen av regiona-la pedagogiska centrum kunde fortsätta utannågra mera omfattande insatser från verkenssida. Förslag om årliga uppföljningar och andrakonkreta stödjande aktiviteter beskrivs i rappor-ten. Sådana stödjande aktiviteter har inneburitregelbundna kontakter med centra genom del-tagande i konferenser och seminarier.

Skolverket för också en diskussion om närma-re kontakter mellan i första hand fältorganisa-tionen och regionala pedagogiska centruminom enheternas område. Skolverket har ocksåi sin inbjudan för stöd till kompetensutvecklingår 2000 öppnat för ansökningar från centrumom stöd till vidareutveckling av verksamhetensärskilt med inriktning mot samarbetet mellanskolan och högskolan kring skolforskning.

En kartläggning och analys av regionala peda-gogiska utvecklingscentrum och deras roll förkommuners och skolors utveckling genomför-des under året av verkets fältorganisation. Syftetmed kartläggningen var att få underlag för detriktade stödet till kommuner och skolor. En avde 18 undersökta kommunerna kände till ellerhade varit i kontakt med något centrum. I hälf-ten av kommunerna uttrycktes en viss pessi-mism om kontakterna med centrum. Manangav interna organisatoriska problem vid hög-skolan eller finansieringsfrågorna som tänkbaraorsaker. I övriga kommuner var man försiktigtpositiva genom de samverkansgrupper som bil-dats. Det är främst på förvaltningschefsnivå somkontakter förekommer.

Skolverket fördelade under 1997 och 1998drygt 2 miljoner kronor till projekt vid ett antalhögskolor. Slutredovisningar av dessa projekthar gjorts till Skolverket under senare delen av1999. Projekten har sammanställts i en särskildrapport som beräknas vara färdig i mars 2000.En breddning och fördjupning av kontakternamellan högskolan och skolan har skett. De fles-ta av projekten redovisar etableringen av sam-rådsgrupper med representation från kommu-ner och högskola. I dessa grupper diskuterasövergripande frågor om inriktningen och orga-nisationen av regionala centra. Vidare har sam-rådet resulterat i initiativ till seminarier ellerkonferenser där innehållet i samverkan utfor-


80

lan 9 och 12 dagar för varje deltagare. Det vari-erar mellan regionerna. Deltagarna förväntasatt efter kompetensutvecklingen taett ansvar för att driva värdegrunds-frågorna i hemkommunen. För attkunna stödja sina rektorer och skol-ledare i detta arbete har också för-valtningschefer och politiker inbju-dits till 1 à 2 dagars seminarium omkompetensutvecklingsinsatserna. Deutvärderingar som regionerna hit-tills har gjort visar att deltagarna vär-derar kompetensutvecklingen myck-et positivt. Man uppskattar möjlighe-terna till reflektion och erfarenhets-utbyte. Många känner sig stärkta isin roll när det gäller att driva frå-gorna ”hemma”. Frågor har ocksåframförts om satsningen kommer attfortsätta så fler kan få del av kompetensutveck-lingen.

Den reguljära rektorsutbildningen

Kontakterna mellan Rektorsutbildningen ochSkolverket har under året utvecklats. En utvär-dering av Rektorsutbildningen genomfördes1998 av Förvaltningshögskolan i Göteborg. Avdenna framgick bl a att det fanns brister när detgällde likvärdigheten i utbildningen vid de sexregionerna. Vid kontakterna mellan Rektorsut-bildningen och Skolverket förs samtal om dettaoch om utbildningsinspektörernas rapport.Givetvis diskuteras även den framtida utbild-ningen för rektorer och skolledare utifrånLärarutbildningskommitténs betänkande ochSkolverkets yttrande över betänkandet.

Samverkan mellan Rektorsutbildningens olikaregioner och Skolverkets regionala enheter harinletts inom ramen för kompetensutvecklingenom värdegrunden. Detta har medfört att fleraregioner/enheter även har börjat samarbeta närdet gäller den reguljära rektorsutbildningen.

Fristående skolor

Skolverket handlägger och beslutar om godkän-nande och rätt till bidrag för fristående skolor.Bl a bedöms utbildningens avvikelser från läro-planen, timplanernas omfattning, elevunderlag,intagningsprinciper, urvalsgrunder och rektorsoch lärarnas kompetens. Särskild hänsyn tas tillkommunernas yttranden över ansökningarna.Skolverket har skärpt kraven vid bedömningen

av sökandens ekonomiska stabilitet.Totalt under året har Skolverket handlagt 425

ärenden om fristående skolor.Under 1999 resp 1998 har handläggningen

omfattat Svenska skolor i utlandet

1999 fanns det 31 bidragsberättigade svenskaskolor i utlandet med ca 900 behöriga elever, ca320 elever i distansundervisning och ca 3 300elever i kompletterande svensk undervisning.

Skolverket har fortsatt att tillsammans medSofia skola i Stockholm vidareutveckla systemetför distansundervisning för elever i årskurserna7-9. Distansundervisningen för de olika skolfor-merna utvecklas kontinuerligt vad beträffardatakommunikation, undervisningsmaterial ochmetodik. Skolverket har under året lämnatbidrag till det fortsatta utvecklingsarbetet, somockså avser ökad kompetens att använda ochutnyttja den tekniska utrustningen.

Försöksverksamheten med gymnasieundervis-ning vid de svenska skolorna i London,Fuengirola, Madrid och Nairobi har från den 1juli 1999 övergått till att bli reguljär utbildning.Svenska skolan i Paris har under året fått rege-ringens godkännande att starta gymnasieunder-visning från och med hösten 2000. Dessutomfinns en gymnasieskola i Bryssel.

Den försöksverksamhet som pågått medsvensk undervisning vid internationella skolor iGenève och Warszawa har övergått till perma-nent verksamhet. Under året som gått har dockverksamheten i Genève fått läggas ned pågrund av lågt intresse från elevernas sida. Det

1999 1998

GrundskolorGodkännande av fristående grundskolor 96 67grundsärskolor 3 3

Ansökningar om utökat godkännande 14 11och rätt till bidragHelt eller delvis avslagna ansökningar 22 13 Återkallanden 17 32Ärende om byte av huvudman 18

GymnasieskolorGodkännande av fristående gymnasieskolor 35 27

gymnasiesärskolor 1 1Avslagna ansökningar 6 3 Återkallanden 8 4Ärende om byte av huvudman 6

81


har också visat sig vara svårt att integrera svensk-undervisningen i den internationella skolansschema.

Rektorsutbildning anordnas för utlandssko-lornas rektorer i samarbete med Uppsala uni-versitet. Utbildningen syftar framför allt till attstödja rektorerna i deras ansvar för genomfö-rande av reformarbete och utvecklingsarbete.Skolverket har också lämnat bidrag till denkompetensutveckling som personalen självgenomför vid studie- och seminariedagar påskolorter, som kan nås av lärare från geografisktnärbelägna skolor. Programmen bestäms medutgångspunkt i problemområden som skolornaväljer och har haft inslag av läs- och skrivutveck-ling och elever med behov av stöd.

En tvådagarskonferens för all personal vidutlandsskolorna har genomförts.

Tillsyn har genomförts vid svenska skolan iMoskva och vid svenska skolan i Lissabon.Skolverket konstaterade att undervisningen iallt väsentligt följer de riktlinjer som gäller förverksamheten i utlandsskolor.

Skolverket har deltagit i arbetet vid de tioEuropaskolorna. Vid skolorna i Bryssel ochLuxemburg, där det finns svenska sektioner,har Skolverket bidragit till uppbyggnad av skol-bibliotek för de svenska eleverna. Under 1999gick 358 svenska elever på Europaskolorna. Därarbetade 20 svenska lärare och två skolledare.

IT

82

Skolverkets uppdrag och mål är att bidra till attskolan vad gäller användningen av IT når upptill samma kvantitativa och kvalitativa nivå som iandra samhällssektorer. Skolverket har också

regeringsuppdrag att utveckla omfattande ochövergripande informationssystem för utbild-ningsområdet.

Arbetet under 1999

Skolverket bidrar till utvecklingen av IT-använd-ningen genom:- kunskapsproduktion

Genom specifika och IT-inriktade projektinom uppföljning, utvärdering och forskningföljer och värderar Skolverket användningenav IT i skolan, både nationellt och internatio-nellt.

- erfarenhetsspridningGenom Skoldatanätet, konferenser och rap-porter sprider verket erfarenhet av skolornasIT-användning.

- att ge goda förutsättningarFrämst genom Skoldatanätet bidrarSkolverket till att ge skolorna goda förutsätt-ningar i deras arbete med att implementeraIT i undervisningen.

IT i skolan - användning och effekter

Pedagogiska institutionen vid Uppsala universi-tet har, i samarbete med Linköpings universitet,på uppdrag av Skolverket, genomfört utvärde-ringsstudier av IT-användningen i skolväsendet.Rapporten ”..utveckling beror då inte på

användning av datorer” (Skolverkets rapport nr.161) belyser användningen av IT i arbetet,lärarrollen och IT, flickor och IT samt en fort-satt analys av kommunernas utveckling av ochstrategier för IT i skolan. Resultat från studienfinns under avsnittet Barnomsorg, skola ochvuxenutbildning. En slutrapport avseende IT-användningen i skolan kommer att föreliggatidigt 2000. Skolverket har för fjärde gångenunder 1990-talet undersökt tillgången på dator-utrustning i landets skolor - Skolans datorer1999. Nästa gång kommer mätningen attgenomföras 2001 och även då i samarbete medITiS.

Informationssystem

Skolverket har tre regeringsuppdrag inom IT-området - Svenska skoldatanätet, Nätverksbase-rat resurscentrum för läromedia ochInformationssystem för utbildningsområdet.

Skoldatanätet

Den övergripande uppgiften för Skoldatanätetär att utveckla IT-användningen i skolan.Skoldatanätet ska fungera som en vägledningför lärare i arbetet med att integrera IT i under-visningen. Först och främst riktar sigSkoldatanätet till lärare och annan personal iskolan, men den indirekta målgruppen är ele-ver. Genom informationsinsatser, nationellaavtal med informationsgivare samt utvecklings-projekt är målet att tillgodose behoven hossåväl nytillkomna Internetanvändare som demer erfarna. En viktig del i uppdraget attutveckla nya arbetssätt i skolan är att erbjudabra webbaserade tjänster för lärare och elever.Extra vikt har därför lagts vid vidareutveckling-en av

- Skoldatanätets virtuella lexikon, Lexin. - Länkskafferiet med ämnessorterade och kvali-

tetsgranskade Internetresurser. Detta har vidareutvecklats för att i ännu högre utsträckning stödja informationssökning i skolarbetet.

- Projektet Kolla Källan (fd Källa Internet), som har kommit igång under hösten 1999. Syftet är att erbjuda stöd i skolornas arbete med att kritiskt granska och värdera material på Internet.Skoldatanätet fungerar också som en mötes-

IT

Resurser

Kostnad tkr

1999 1998 1997

Skoldatanätet 7 691 9 035 8 339Nätverksbaserat resurscentrum 3 205 2 989 1 594för läromedia - MultimediabyrånInformationssystem - Utväg 421 1 149 4 007Skolans datorer 1999 493 295 217Utvärdering av IT-användningen i skolan 1 074 1 233IT i skolan - ITiS 2 462IT-konferenser, etc 1 943 -46 1 173Övrigt 791

Totalt 18 080 14 655 15330

83

ITplats. Här kan skolor hitta andra svenska - ochutländska - skolor att samarbeta med och lärarekan diskutera sina erfarenheter med kollegor inågot av de diskussionsfora som presenteras. Enuppskattad funktion på Skoldatanätet är databa-sen med uppgifter om skolors hemsidor och e-post. Tidningen Klassrum Direkt (lärarensguide till Internet) publiceras både på nätetoch i pappersversion och en vägledning -Navigatören till Skolverkets IT-resurser - delasut till handledarna inom ITiS-satsningen.

Skoldatanätet är en naturlig plattform för attpresentera skolaktiviteter från andra projekt påSkolverket. Under 1999 har Multimediabyrånoch Kultur för lärande i hög utsträckning inte-grerats i arbetet med Skoldatanätet. Genomsamarbete med Utrikespolitiska instituteterbjuds skolor en nästintill kostnadsfri prenu-meration av tjänsten ”Länder i fickformat”. Detekonomiska bidraget från Skoldatanätet kom-mer att upphöra i juni år 2000. Andra samver-kanspartners under 1999 har varit Nutek,Sveriges Television, Sveriges lokaltrafikförening,föreningen Datorn i utbildningen ochMillenniekommittén.

Genom Skoldatanätet deltar Skolverket i pro-jektet ODIN som är ett samarbetsprojekt mel-lan de nordiska skoldatanäten i NordiskaMinisterrådets regi. Skoldatanätet har också ettnära samarbete med det Europeiska skoldatanä-tet (EUN) bland annat genom medverkan iEdutorial Board som behandlar innehållsfrågori EUN. Under hösten -99 har Skoldatanätetsengelska del förbättrats för att bättre mötabehov från utländska besökare. Samordningenmellan det svenska och det europeiska skoldat-anätet har också förbättrats.

Under 1999 genomfördes en större användar-undersökning. Undersökningen visade attwebbplatsen till ca 75% når målgruppen, somär lärare från förskola till gymnasiet. Medelål-dern bland Skoldatanätets besökare ligger på ca45 år och det är ungefär lika många kvinnorsom män. Resultaten från labbtesterna visadeatt vana Internetanvändare och de som oftabesöker webbplatsen överlag värderade Skol-datanätet mycket högt.

Multimediabyrån - virtuellt nätverksbaserat

resurscentrum för läromedia

I april 1998 öppnades webbplatsen Multimedia-byrån (www.multimedia.skolverket.se). 1999

ökade antalet medarbetare från 20 till 60medie- och IT-pedagoger vilka träffades i olikaredaktionsgrupper under året. FrånWebbplatsen hämtas ca 400 000 sidor/månadoch har 8400 registrerade medlemmar vilket ären fördubbling sedan 1998. Projekthotellet har233 bokade rum som används för projektsamar-bete över Internet, temaredovisningar, skoltid-ningsproduktion, kontakt mellan skola ochhem och distanspublicering.

Resurscentrat har under året även inspireratlärare att diskutera de digitala läromedlens rolli undervisningen genom att starta 20 ”cd-romcirklar”.

Tillsammans med Göteborgs universitet ochViktoriainstitutet har resurscentrat utvecklat ettmultimedialt rollspel/scenario för arbetslagsut-veckling. Under våren år 2000 kommer scena-riot att introduceras för ITiS arbetslag. Underhösten 1999 utbildades tillsammans medSkoldatanätet och KK-stiftelsens resurspersoner400 st ITiS handledare.

Utöver projektets inbyggda nätverksbildninghar resurscentrat under året samarbetat medett antal olika partners. Dessa har bland annatvarit Europeiska skoldatanätet - Virtuella sko-lan, EU-projektet - CoastLink, Korsvägens veten-skapscentrum i Göteborg, GöteborgsEtnografiska museum, Internationella samar-betsprojektet - ThinkQuest, Utbildningsradion -Webbdeckarna, SVT-Växjö, AV-centraler i lan-det, SIH, KK-stiftelsens Läromediabas ochKollegiet, Viktoriainstitutet, Göteborgs universi-tet, Kunskapsmedia, Sveriges Filmpedagoger,Näthinnan, ITC-utbildning och Enheten förMedieteknik - Göteborgs universitet.

Informationssystem för utbildningsområdet

Skolverket har med hjälp av Institutionen förstudie- och yrkesvägledning vid Lärarhögskolani Stockholm utvecklat och presenterat ettInternetbaserat system, Utväg - En guide till detsvenska utbildningsväsendet (http://utvag.skol-verket.se/). Utvägs syfte är att binda ihop sam-hällsinformation om utbildningars innehåll ochstyrning. Information om Utväg har spritts viapress och konferenser till framförallt professio-nella användare.

I Utväg presenteras olika myndigheters infor-mation om utbildning, bland annat Skolverketsdatabas Basinformationssystem för skolan. Deninnehåller information om skolformer, studievä-gar, ämnen, kurser och skolor. Målgruppen är

spektivet inom utbildnings- och barnomsorgs-området, så som det formuleras i de nationellamålen, samt att trycka på det ansvar lokala poli-tiker har för att genomföra det statliga uppdra-get bl a utifrån kravet på kvalitetsredovisningar.Satsningen formulerades som ett erbjudandefrån Skolverkets sida att deltaga i kommunensegen internutbildning av nyvalda politiker.Totalt sett har Skolverket på detta sett mött ca2/3 av landets skol- och barnomsorgsansvarigakommunala nämnder under våren. De uppfölj-ningar som är gjorda tyder på att kommunernahar sett positivt på dessa möten. De nyvaldapolitikerna har särskilt uppskattat informationoch diskussion kring de krav och förväntningarinom skola och barnomsorg som förväntas han-teras inom ramen för kommunernas huvud-mannaskap. För Skolverket har detta tidigamöte med ansvariga politiker varit ett utmärkttillfälle för att ta upp kraven på kvalitetsredovis-ningar och påbörja implementeringsprocessenkring de allmänna råden.

Information och stöd till kommuners

och skolors kvalitetsarbete - generella

och behovsinriktade insatser

Projektet Information och stöd till kommunersoch skolors kvalitetsarbete inkl implementeringav allmänna råd om kvalitetsredovisningar, somär tvåårigt och skall pågå t o m år 2000, syftartill att stödja huvudmännens kvalitetsarbete ochdärmed bidra till en ökad måluppfyllelse. Dettaskall åstadkommas genom att betydelsen av allastegen i mål- och resultatstyrning belyses.Målformulering, uppföljning och utvärdering,kvalitetsredovisning samt utvecklingsåtgärderskall med hänsyn tagen till huvudmännens olik-heter beaktas vid stödinsatserna. Ett delsyfte äratt få en bild av hur kvalitetsarbetet i landetssamtliga kommuner framskrider och årligenkunna redovisa detta.

Projektet har varit ett högt prioriterat arbeteunder 1999 och utifrån resurstilldelning harförhållandevis stora resurser disponerats för attkunna stödja kommunernas arbete, bl a i formav extra anställda resurspersoner.

Skolverket har mött alla kommuner på någotsätt runt kvalitetsfrågor. Riktade stödinsatser

Analys och stöd till kom

muner och skolor

84

skolpersonal, elever, föräldrar och andra somsöker information om det svenska skolsystemet.

I Skolverkets fältorganisation som är lokaliseradtill 11 orter i landet arbetade 107 personer idecember 1999. Arbetet har varit inriktat motanalys av huvumännens förutsättningar ochresultat, stöd till huvudmännens styrning avverksamheterna samt stöd till reformering ochutveckling av barnomsorg, skola och vuxenut-bildning.

Ansvaret för arbetet med vuxenutbildnings-frågor inklusive Kunskapslyftet tillhör organisa-toriskt Avdelningen för uppföljning och utvär-dering respektive Avdelningen för kursplaneroch nationell utveckling. Fältorganisationensvarar dock för huvuddelen av de personellaresurserna vid arbetet. Motsvarande gäller arbe-tet med tillsyn och vissa nationella projekt.

Stöd till huvudmännens styrning,

ledning och egenkontroll - Skolverket har

mött 2/3 av landets skol- och

barnomsorgsansvariga nämnder

Effektmål har varit att • samtliga huvudmän ska ha deltagit i en kvali-

ficerad diskussion kring de egna kvalitetsre-dovisningarna tillsammans med medarbetare från Skolverket

• insikterna hos huvudmännen avseende kvali-tetsredovisningarnas roll i mål- och resultat-styrningen märkbart ska ha stärkts

• förtroendet mellan skolans huvudmän och verksamma i skolan märkbart ska ha stärkts.

Under våren 1999 har Skolverket i en särskildsatsning vänt sig till de i valet 1998 nyvalda skol-och barnomsorgsnämnderna. Syftet med infor-mationen var att presentera det statliga per-

Analys och stöd till kommuner och skolor

Resurser (tkr)

1999

Analys av förutsättningar och resultat 12 708Info och stöd till kvalitetsutveckling 9 508Övriga stödinsatser 19 292 Förvaltningsservice och omvärlds-kontakter 10 020

Totalt 51 528

85


muner och skolor

har getts i minst 30% av kommunerna. Efter en inledande kartläggning av hur långt

kommunerna/skolorna kommit med kvalitets-arbetet har stödinsatserna varierat i storutsträckning. Några exempel på stödinsatser är • utvecklingsdiskussioner med politiker och

tjänstemän runt styrning och ledning• kompetensutveckling med fokus på olika mål

grupper• kvalitetsseminarier för kommunlag• kvalitetsworkshops • nätverksbyggande • deltagande i enskilda kommuners arbete• samarbete med andra aktörer etc.

Projektet Kvalitetsredovisningar - roll, styref-fekter och underlag för likvärdighetsanalyserhar syftat till att ta fram ett första underlag förSkolverkets kontinuerliga arbete med att kart-lägga, analysera och bedöma kommuners ochskolors arbete med kvalitetsredovisningar.Under året har arbete pågått med att fram ettvärderingsunderlag för hur kvalitetsredovisning-ar skall/kan bedömas utifrån de krav som ställsi förordningen och i de allmänna råden.

För att få underlag till riktade insatser har ettbegränsat urval av kvantitativa och kvalitativadata från landets samtliga 289 kommuner bear-betats under året. Genom arbetet med analysensom har omfattat förskola och skolbarnomsorg,grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildningoch kvalitetsutveckling har variationerna i mål-uppfyllelse kartlagts. De kommuner som hittillsav de olika enheterna valts ut för fortsatta för-djupade studier och riktat stöd, har i allmänhetvalts ut på grund av en bedömning av bristandemåluppfyllelse inom samtliga eller något avområdena.

Den s k basanalysen har resulterat i att rikta-de insatser har inletts. Stockholmsenheten harexempelvis under hösten 1999 inlett en särskildsatsning på ett tiotal invandrartäta skolor medlåg måluppfyllelse. Dessa skolor har också erhål-lit ett mindre ekonomiskt bidrag i syfte att stöd-ja det utvecklingsarbete och erfarenhetsutbytesom startats. Andra exempel är riktade insatserkring specialpedagogik och inom implemente-ringen av läroplanen för förskolan och denreviderade Lpo 94.

Stöd till reformeringen av barnomsorg,

grundoch gymnasieskola

Effektmål har varit att huvudmännens och verk-

samheternas insikter om nationella mål och pri-oriteringar skall ha ökat.

BarnomsorgenFör att stimulera till kompetensutveckling i sam-band med införandet av de nya läroplanernaavsatte Skolverket 1998 medel till alla landetskommuner. För att analysera, värdera och bedö-ma hur Skolverket ska rikta fortsatt stöd, haravdelningen kartlagt vad kommunerna gjortoch planerar att göra i detta avseende, vilkaproblem de eventuellt har och var fortsatt stödkan behövas.

Det problem som de flesta kommuneruttrycker i samband med planeringen av sinakompetensutvecklingsinsatser är bristen på tidoch små möjligheter att kunna samla olikayrkeskategorier till gemensam kompetensut-veckling. Avdelningen har utifrån kartläggning-ens resultat fokuserat två områden, helhetssynpå läroplanerna och handledarskap för reflek-tion och dokumentation i den egna praktiken.Dessa utgör prioriteringen för riktat ekono-miskt stöd till ett antal kommuner spridda överhela landet, som planerat och genomfört kom-petensutvecklingsinsatser inom något av defokuserade områdena. De aktuella kommuner-na har fått ett uppdrag från Skolverket att bidratill att det egna reform- och utvecklingsarbetetkan komma andra kommuner till del och attSkolverket ges möjlighet att följa detta nätverks-arbete.

Förutom kartläggningen har enheterna runtom i landet genomfört seminarier kring upp-dragen i läroplanerna.

Grundskolan/obligatoriska skolformernaEnheternas insatser inom detta område har iallt väsentligt genomförts i form av seminarier.Seminarierna har riktat sig till skolledare, lärareoch annan personal inom grundskolan. Någraseminarier har särskilt riktat sig till personalinom grundsärskolan. Skolverket har även givitstöd till nätverk för personal och skolor eftergenomförda seminarier. Seminarierna har haftfastställda teman som elever i behov av stöd, läs-och skrivprocessen eller skolans resultat, menäven seminarier där deltagarna i hög grad styrtseminariets inriktning har genomförts. Underhösten 1999 har integrationsfrågor mellan för-skoleklassen och grundskolan beaktats i högregrad än tidigare. Fokuseringen av personalens

trädare för kommuner, skolor och näringslivupplevts som angelägen även om en hel delproblem lyfts fram.

Insatserna har aktiverat frågor om utvecklingav näringslivets inflytande på främst APU, bil-dandet av nätverk, utbildning av handledare,utökat samarbete och samsyn mellan skola ochnäringsliv samt behov av ökade krav på APU-verksamheten från elever.

En översiktlig beräkning visar att ca 900 per-soner deltagit i konferenser, seminarier ochmöten i kommuner vid vilka de prioriteradeuppdragen aktualiserats. Ca 400 personer harvarit närvarande vid kontakterna i kommuner-na. Vid besöken i kommunerna har förvalt-ningschefer och skolledare varit i majoritet ochendast ett fåtal politiker deltagit. I konferenseroch seminarier har ett förhållandevis stort antallärare deltagit.

Vid samtalen med kommuner och skolor harbl a lyfts fram och diskuterats åtgärder som kanbidra till att flera elever går ut gymnasieskolanmed fullständiga slutbetyg, t ex rättigheten attgå om en kurs, möjligheten för en kommun attlåta elever gå fyra år i gymnasieskolan och bety-delsen av individuella studieplaner som ett fun-gerande, levande dokument samt elevernas rätttill stöd. Även elevernas motivation för studierhar diskuterats.

Betydelsen av en bra övergång mellan grund-skola och gymnasieskola har lyfts fram.Samtidigt har det betonats det viktiga i att segrundskolan och gymnasieskolan i ett 12-årigtperspektiv, i en helhetssyn. För att en helhets-syn grundskola - gymnasieskola skall få genom-slag i kommunerna fordras samarbete mellande politiker som ansvarar för grundskolan ochde som ansvarar för gymnasieskolan.

I samtalen med kommunerna har Skolverketockså lyft fram vikten av att ha god uppföljningav elevernas studieresultat och att använda sigav individuella uppföljningsbara studieresultat.När det gäller beslut som rektor fattar om redu-cerat program, har det tydliggjorts att detendast skall avse elever med stora studiesvårig-heter. Samtidigt har också i anslutning till frå-gor runt reducerade program betonats att fun-gerande individuella studieplaner bidrar till attbehovet av reducerat program kan undvikasoch att flera elever därmed får fullständiga slut-betyg.

Effekterna av Skolverkets insatser som visar


muner och skolor

86

och skolans betydelse för elevernas lärande ochkunskapsutveckling har varit den röda tråden iseminarieverksamheten.

GymnasieskolanI regleringsbrevet 1999 fick Skolverket i upp-drag att verka för att samtliga elever på natio-nella program med yrkesämnen får arbetsplats-förlagd utbildning som omfattar minst 15 veck-or och att även elever på övriga program fårarbetsplatsförlagd utbildning i ökad utsträck-ning. Skolverket skall redovisa och värderaeffekterna av sina insatser för att uppnå detta.Uppdraget har genomförts inom projektetGymnasieskolans utveckling, som har till upp-gift att stödja reformeringen och utvecklingenav gymnasieskolan samt övergången grundsko-lan-gymnasieskolan.

InsatserSkolverket har genomfört konferenser och haftkommunkontakter med inriktning på gymnasie-skolans utveckling. Dessa konferenser och kon-takter har fokuserat på kommunernas och sko-lornas ansvar för att elever på de nationella pro-grammen får en arbetsplatsförlagd utbildning ienlighet med fastställda mål. Andra problem-områden som har aktualiserats är ansvaret föratt flera elever ska lämna gymnasieskolan medfullständiga betyg och betydelsen av en vägled-ning som stöder eleverna.

Områdena har behandlats utifrån propositio-ner, resultaten av Skolverkets utvärderingar avde nationella programmen och den arbetsplats-förlagda utbildningen samt de årliga uppfölj-ningarna såsom de presenteras i de årliga rap-porterna Jämförelsetal för huvudmän. Diskus-sioner har förts i ett utvecklingssyfte utifrånläroplansmål och programmål. Vid en del till-fällen har det lyfts fram exempel, som visar påatt man i en del kommuner och skolor arbetatmed APU- problematiken på ett framgångsriktsätt. Vid planeringen av de åtgärder, somgenomförts inom uppdragets ram har referens-grupper med företrädare för kommuner, ellerskolledare och utvecklingsledare - och iblandhar näringsliv deltagit. I konferenser och vidkommunkontakter har i varierande omfattningpolitiker, förvaltningstjänstemän, skolledare,lärare, studie- och yrkesvägledare samt eleverdeltagit.

Fokuseringen på utvecklingen av den arbets-platsförlagda utbildningen har av flertalet före-

87


muner och skolor

på en positiv utveckling går inte att se i ett ett-årigt perspektiv utan Skolverket måste medkraft fortsätta att driva dessa frågor under för-slagsvis 3-5 år för att kunna se en utveckling iönskad riktning.

Samverkan och massmediakontakter

Skolverkets fältorganisation har samarbetat/samverkat med andra aktörer t ex Kommunför-bund, lärarorganisationer, kompetensråd, RUC,rektorsutbildningar, SIH m fl för att på etteffektivt sätt stödja verksamheten på såväl kom-mun- som skolnivå. För att nå ut med statensintentioner har massmediakontakterna utveck-lats.

Förvaltningsservice

Ett omfattande uppdrag är den service som för-valtningslagen kräver. I fältorganisationen harnio personer varje dag haft som huvuduppgiftatt ansvara för detta uppdrag vilket motsvarar istorleksordningen drygt tio helårsarbetskrafter.Skolverket har haft telefonservice mellan 0830-1630 dagligen (1600 sommartid). Öppettidernahar utökats i början av året. En ökning av anta-let frågor via e-post kan konstateras. HelaSkolverket tog hösten 1999 emot 4050 e-post-brev och skickade 2 725 e-postbrev per vecka.

Telefon- och e-postförfrågningar dokumente-ras regelbundet och informationen används påolika sätt som komplement till övrig kunskapom kommunerna och vad som är aktuella frå-gor inom barnomsorg och skola. Bland de somringer är det i likhet med tidigare år föräldrar/anhöriga som ringer mest. Rektorerna kommertvåa vid detta mättillfälle vilket är en förändringjämfört med tidigare år.

Omvärldskontakter

Det kvantitativa resultatet av fältorganisationensomvärldskontakter visar på 64% ökning jämförtmed 1998. Ökningen speglar förutom attSkolverket har ökat satsningarna även att insat-serna har varit eftersökta.

Hur har enhetens arbete uppfattats av

målgrupperna?

En uppföljning av fältorganisationens arbetethar genomförts senhösten 1999. Syftet har varitatt skapa en bild över hur arbetet har uppfattatsav målgruppen samt att beskriva vilken betydel-se arbetet har haft för kommunernas barnom-

Dessa ringer oss i landet180

160

140

120

100

80

60

40

20

0Avdelningen

� Elev� Förälder/anhörig� Lärare� Skolledare� Övr. skolp.� Förv.tjm.� Politiker� Journalist� Övrig/ej not

21

145

44

61

4232

6

50

151

Vad frågar de om?

60

50

40

30

20

10

0

Avdelningen

� Betyg� Elev m. s. behov� Enskilt ämne� Gar. underv. tid� Kursplaner� Lok. arb. planer� Läroplan� Mobbning� Nationella prov� Tentera/pröva� Timplaner� Tillsynsärende� Utv. samtal� Val. skola/klass

36

53

14

6

18

05

37

48 10

28

1

13

Omvärldskontakter 1999, 1998 och 19978000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Ks/Kf

328371450

Nämnd

391716241050

Fc/förvpers15901218 480

Skolledare

655141521220

Lärare

778048572550

Barn/Elever1027 841 900

Övriga

52983093 680

� 1999� 1998� 1997

Summa

26 49116 156 7 340

Frågeområdena som fått flest samtal är elever i behovav särskilt stöd, betyg och mobbning. Även tidigare år har betygsfrågorna varit omfattandeoch vid mätningar som omfattat hela Skolverket harfrågor om betygen dominerat.


muner och skolor

88

sorgs- och skolutveckling under året. Målgrup-pen, som kommer från 54 kommuner, innefat-tar en förvaltningschef, en nämndordförandesamt en rektor från varje kommun som ingår iundersökningen. Urvalet bestod av 6 kommu-ner vid varje Skolverksenhet. 135 personerintervjuades - 64 personer i ett riktat urval och71 personer intervjuades i ett slumpmässigturval. För det riktade urvalet valde varje enhetut tre kommuner som skulle ingå och utöverdetta riktade urval valdes lika många kommu-ner ut slumpmässigt. Undersökningen genom-fördes av en för uppdraget externt anlitadexpert. I undersökningen konstateras att detfinns en stor spännvidd mellan hur målgruppenförvaltningschefer, nämndordförande och rek-torer uppfattat Skolverkets arbete mot kommu-nerna under 1999. Uppfattningarna skiljer sigockså inom och mellan olika kommuner.Resultatet indikerar att kommuner som liggerlångt ifrån enhetskontoren upplever att avstån-det försvårar samarbetet.

Hemsidan på Internet, nyhetsbreven och rap-porterna uppskattas och är till stort stöd förmånga. Förvaltningscheferna är den grupp somandelsmässigt har mest kontakt med Skolverket.Nämndordförande är den grupp som bedömsha påverkats mest i positiv riktning av de rikta-de insatser som utförts under året.

Det har skett en generell positiv attitydförän-dring kring hur målgruppen uppfattarSkolverkets arbete. I undersökningen har fram-kommit att det är ett öppnare klimat i kontak-terna med Skolverket. Tidigare upplevdesSkolverket enbart som en tillsynsmyndighet,men idag ser de intervjuade Skolverket som ett”bollplank” som även ger råd och stöd. Dockanser flera i undersökningen att Skolverkets rollfortfarande är diffus och att de ”dubbla” roller-na tillsyn och utveckling inte går att förena.Vissa är även osäkra på vilken roll Skolverketska spela och några har svårt att skilja utSkolverkets insatser i nätverksträffar där ävenKommunförbund, Universitet och andra intres-senter deltar.

Förvaltningschefer och nämndordförandenär nöjda med politikerinformationen som hargivit tillfälle till att bygga upp kontakter medSkolverket. Politikerinformationen uppges hagett ett gott stöd för arbetet i nämnden ochbedöms som positivt. Informationen kring all-männa skolregleringar mot framförallt gymnasi-et och vuxenutbildningarna har dock inte upp-levts som tillräcklig av vissa förvaltningscheferför att politikerna ska få full förståelse för sittuppdrag.

De som har arbetat tillsammans medSkolverket kring kvalitetsredovisning bedömerdetta arbete som bra eller mycket bra. Flera avde intervjuade anser att kvalitetsredovisningsar-betet lyfter den totala bedömningen av insatser-na under året. De upplever även samarbetetsom bättre efter det att kvalitetsarbetet inleddesoch de fick en konkret uppgift att arbeta med.

Tillsynen/granskningen ses som ett positivtstöd för verksamheterna. Målgrupperna lyfterfram utifrånperspektivet, som ett positivt inslag.De som har haft tillsyn upplever det som enhjälp och som stöd för utvecklingen. Målgrup-perna anser att Skolverket har utvecklat sin till-syn och att agerandet är professionellt. Vissapoängterar vikten av att rapporter utarbetas itid för att inte utvecklingen ska utebli.Kommunerna önskar även att Skolverket kom-mer ut mer i verksamheterna för att se till”mjuka” kvalitetsfrågor.

Många menar att Skolverkets insatser skullekunna utvecklas. Flera i undersökningen vill attSkolverket ska vara med mer i utvecklingspro-cessen - även indirekt genom att inbjuda tillnätverk i olika former så att erfarenheter kanutbytas mellan kommuner inom samtliga mål-grupper. I undersökningen har det även fram-kommit att det är de informella kontakternasom skapar utgångspunkt för utveckling i kom-munerna.

Grundskolan är den verksamhet som mål-grupperna upplever att Skolverket satsat mestpå under året. Inom gymnasieskolan är det till-synen och utvärderingar av vissa program somuppmärksammas mest. Flertalet anser att detta

89

Internationella engagemang

givit ett bra stöd.

Skolverket ska i årsredovisningen redovisa ver-kets engagemang i internationella forsknings-och samarbetsorgan och därvid ange resursåt-gång och värdet av detta arbete. Här ges ensammanfattande beskrivning och bedömning avdet engagemang som delvis även speglas iandra avsnitt av verksamhetsbeskrivningen.

Skolverkets internationella engagemang ärmångfacetterat och omfattande. Engagemang-en har formen av såväl mer omfattande projektsom deltagande i styr- och arbetsgrupper påolika nivåer. Det internationella samarbetet lig-ger på nordisk och europeisk basis, men syn-nerligen viktiga institutionella sammanhang ärockså OECD och IEA. Engagemangen inomramen för UNESCO är mer begränsade.Skolverket ansvarar även för driften avEuropaskolorna.

Skolverkets engagemang på den nordiska are-nan ligger i stor utsträckning inom ramen förNordiska Ministerrådets program ”Nordisk sko-lesamarbejde” (NSS). Skolverket har också nor-diska engagemang som startat på initiativ avSkolverket eller något annat nordiskt land somett samarbete kring en viss fråga med de nordis-ka motsvarigheterna till Skolverket. På sammasätt finns informella samråds- och ad hoc-grup-per där en eller flera av övriga nordiska länderingår. Samverkan och ömsesidiga kontakter hart ex funnits kring kursplaner och kursplanear-bete (bl a Norden i Europa). Regelbundnakontakter med framför allt Norge och Finlandhar funnits på både verkslednings- och avdel-ningschefsnivå.

Området samordning och samverkan kringempiriinsamling var under året den mest domi-nerande insatsen i det nordiska samarbetet ochinnefattade gemensamt arbete kring skolstatis-tik och indikatorer, nordiskt samarbete om eva-luering i skolsektorn, nordisk attitydmätningoch valfrihet och dimensionering. Utöver dessaministerrådsprojekt arbetade Skolverket medett regeringsuppdrag att bidra till uppbyggna-den av en nordisk provbank.

Ett annat större samverkansområde gällde lik-

som tidigare år IT, ett prioriterat område inomNSS, med IDUN-projektet och det nordiskaskoldatanätet i fokus. Vid sidan av dessa fannsen lång rad utvecklingsprojekt och samverkans-grupper, bl a Entrepenörskap, Matematiksam-arbete,Arbetsgruppen försmå yrkesfag,Nordisk kommittéför handelsunder-visning, NordiskÄmbetsmannakon-ferens kring yrkes-utbildning.

Den generellabilden är att detnordiska samar-betet och de nor-diska kontakter-na är positivaoch naturliga.Det framkom-mer blandannat genommångfalden frå-gor men kanske framför allt genomblandningen av formaliserade projekt, initiera-de ”i god ordning” med tydlig institutionellhemvist och projekt som från början varit lösareoch mer informella och i vissa fall bibehållerdenna karaktär. I förhållande till övrigt interna-tionellt arbete är kanske just det informella ochlättheten att ta kontakter på olika nivåer somkännetecknar det nordiska samarbetet. Inteminst har detta gällt Norge och Finland. I vissafall finns materiella resultat i form av rapporter,studier, kursplaner, skoldatanät etc. Men vilkenbetydelse det nordiska perspektivet eller ansat-sen haft är oklarare. Många projekt har, trotsden allmänt positiva tonen, stött på svårighetersom kan hänföras till skillnader mellan länder-na vad gäller organisation, kultur, traditioner,ansvarsfrågor och liknande. Vissa projekt harinletts med relativt hög ambitionsnivå men harfått begränsas av dessa skäl. Däremot finns det imånga fall effektiva kopplingar mellan nationel-la satsningar och nordiska inom ett och sammaområde. Ett bra exempel är den nordiska atti-



90

tydmätningen som planerats och kommer attgenomföras integrerat med den svenska skol-bildundersökningen.

Skolverkets roll när det gäller EU:s utbild-ningssatsningar har varit relativt begränsadeftersom EU-programkontoret har frågornasom rör utbildningsprogrammens genomföran-de som sin kärnuppgift. Trots detta varSkolverket representerat i ett ganska stort antalgrupper. Skolverket var också engagerat i vissamer operativa aktiviteter bl a Utvärderingar avEU-program, Skolbaserad utvärdering, Violencein Schools, Indikatorprojekt, IT-projekt,Utveckling av språkutbildning (Kvalitetsutmärk-else).

Internationella engagemang på europeiskbasis fanns också inom ramen för Europa-rådets verksamhet, men var av relativt begrän-sad karaktär och framför allt inriktat på språk-frågor (Framework o Portfolio samt språkcen-tret i Graz). Sverige deltog liksom tidigare år iden årliga uppsatstävlingen Europa i skolan (ett samarbete med Europakommissionen, -parlamentet och Europeiska Kulturstiftelsen).Någon direkt uppföljning av Europarådsprojek-ten har inte gjorts. Däremot är det uppenbartatt de diskussioner som förts inom språkprojek-ten både har påverkat utvecklingen avSkolverkets arbete med måldokument och harpåverkats av vår syn på språkutveckling.

Samarbetet inom ramen för UNESCO varbegränsat till miljöfrågor BSP och GLOBE.Skolverket deltog även i ett nätverk inomsamma område (INISTE).

OECD/CERI var, liksom tidigare år, en av demest centrala organisationerna för Skolverketsaktiva engagemang på den internationella are-nan. Genom den inriktning CERI har finnsnära kopplingar mellan särskilt INES ochSkolverkets generella uppdrag att följa upp,utvärdera och bedöma kvaliteten i barnomsorgoch skola. Skolverket var representerat i såvälCERI:s Governing Board som i styrgruppen förINES. Skolverket var även i övrigt väl represen-terat i INES-projektet, dess nätverk och ad hoc-grupper. Under 1999 inleddes arbetet medPISA och ILSS. Inom ramen för OECD harSkolverket under många år deltagit i ett nätverkkring miljöundervisning - ENSI.

Inom ramen för IEA deltog Skolverket i pla-neringen och förarbetet av Civic/Ung iDemokratin och PIRLS. Civic - projektet

genomförde dessutom den första fasen i datain-samligen. Skolverket var även representerat iIEA:s General Assembly.

OECD-studierna ger tillsammans med fram-för allt IEA-studierna liksom tidigare år viktigaunderlag för jämförelser, analyser och debatt.Störst genomslag har kanske de delar i studier-na som visat på problem men studierna har påmånga sätt givit stabila underlag för olika slagav redovisningar och analyser. Inom ramen förSkolverkets nordiska samarbete har som nämntsett gemensamt indikatorarbete pågått som tagitsin utgångspunkt i Education at a Glance. Inomprojektet diskuteras möjligheterna att tematise-ra och därmed fördjupa detta arbete i fortsätt-ningen. Efter den sedan länge avslutade IALS-studien har Sverige på eget initiativ fördjupatempiri och analys kring invandrares kunskaperi svenska. De stora engagemang som Skolverkethaft inom CERI:s ram är erfarenheterna totaltsett positiva. INES-projektet har gett en ram föroch inriktning och stadga åt enskilda projekt.Det finns inom OECD en betydande erfarenhetoch kompetens. Och det har ett stort värde i deinternationella utbytet och erfarenheterna.

Verkets engagemang i olika slag av internatio-nella projekt och sammanhang kostade under1999 ca 20 miljoner kronor. Totalt sett har kost-naderna för Skolverkets internationella engage-mang ökat med 2,8 mkr sedan 1998. Åtagande-na inom OECD och IEA tog ca 6 miljoner ianspråk, en höjning på 1 miljon jämfört med1998. Verkets kostnader inom ramen för nor-diskt samarbete uppgick till drygt 2,3 miljoneroch kostnaden för EU-engagemang (utomEuropaskolorna) var 3,7 miljoner, en betydandehöjning jämfört med 1998. IT-projekt svaradeför närmare hälften av dessa kostnader.Europaskolorna tog 10,1 miljoner i anspråk.Totalt sett omfattade sålunda EU-engagemang-en 13,8 miljoner. Kostnadsberäkningarnaomfattar inte Skolverkets insatser för skolansinternationalisering i enlighet med reglerings-brev. Kostnaderna för bidrag och utvecklings-stöd omfattade 2,1 miljoner kronor.

Skolverket bedömer att engagemang i inter-nationella projekt och andra internationellaaktiviteter är ett både nödvändigt och värdefulltinslag i verksamheten. Det nationella arbetetmed att utveckla metoder för t ex kunskapsmät-ningar och indikatorer har genom de interna-tionella engagemangen fått värdefulla tillskott.

91


Även om viktiga undantag finns, tenderar emel-lertid de internationella projekten att genomfö-ras relativt isolerat från de nationella verksam-heterna. Kostnadsökningen speglar ett ökatintresse för Sveriges medverkan i internationellverksamhet. Med ökande kostnader och allt svå-rare prioriteringsfrågor för Skolverket har be-hovet ökat av samordning och av tydligare ochmer långsiktiga strategier för inte minst de merresurskrävande engagemangen. För att läggagrunden för detta inrättade Skolverket under

Regleringsbrevsuppdrag

92

1999 ett internationellt sekretariat.

Dnr Avlämnat den

Årlig redovisning av de totala kostnaderna och vad de väsentligen 99:576 1999-08-09består av på riksnivå för föregående budgetår för förskole-verksamheten, grundoch gymnasieskolan och de olika delarnaav vuxenutbildningen.

Redovisning av vilka indikatorer som utvecklats för att belysa 98:2857 1999-08-12kvalitetsutvecklingen inom de olika verksamhetsformerna samten samlad analys av kvalitetsutvecklingen.

Redovisning av utvecklingen i kommunerna vad gäller integreringen 98:2144 1999-05-31avseende verksamhet, organisation och lokaler mellanförskoleklassen och grundskolan.

Förslag till prioriteringar och förändringar vad gäller 99:3191 1999-10-15vuxenutbildningen.

Utvärdering av utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn som Presentation av plan för är beroende av teckenspråk för kommunikation. Delredovisning. utvärderingen i februari 2000.

Redovisning av kostnaderna per gymnasieprogram och priserna 99:3333 1999-10-29enligt samverksansavtal eller motsvarande.

Elevströmmarna till och från samt inom gymnasieskolan. 99:444 1999-08-16

Slutrapport om försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande 96:565 1999-06-30över val av skolform för utvecklingsstörda barn.

Redovisning av uppdrag att i samråd (Delrapport) med Centrala 99:1537 1999-04-26 studiestödsnämnden och Arbetsmarknadsstyrelsen se över 1999-10-12behovet av ändringar i respektive myndighets uppföljningssystem i syfte att öka jämförbarheten i de statistiska uppgifterna.

Den gymnasiala vuxenutbildningen och Kunskapslyftet . Hösten 1998. 97:1646 1999-05-12

Redovisning av uppdrag att följa upp hur kommunerna når upp 96:565 1999-06-30till målen för vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux).

Fördjupad studie avseende värdegrunden. Rapporteringensenarelagd enl. ök. med utbild-ningsdeparte-mentet

Redovisning av Skolverkets bedömningar och prioriteringar för 99:3191 1999-10-15att stimulera de olika verksamhetsformerna inom områden somverket bedömer vara bristområden, problemområden eller kritiska områden.

Redovisning av uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera 97:811 1999-10-15det fr o m den 1 juli 1996 gällande systemet med utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar.

Regleringsbrevsuppdragsom rapporterats till regeringen i annan ordning än genom årsredovisningen

93

Återrapportering av regeringsuppdrag i årsredovisningen

Sidan

Skolverket skall i årsredovisningen ge en översiktlig och samlad information om och 1- 41bedömning av de olika skol- och verksamhetsformerna samt redovisa ev behov av åtgärder. Informationen skall presenteras under bl a följande rubriker:

- måluppfyllelse och kvalitet- prestationer och kostnader- personalens kompetens och kompetensutveckling

För förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall även avgifterna belysas och förförskoleklassen skall särskilt utvecklingen av integreringen med skola och fritidshem uppmärksammas. För kommunal vuxenutbildning inkl kunskapslyftet skall även volymer och kommunernas satsning på utvecklingsarbete presenteras. Den samlade informationen skall presenteras i ett treårsperspektiv eller längre. Väsentliga skillnader mellan kommuner skall lyftas fram och analyseras. Betydelsefulla utvärderingsresultat skall vidare presenteras. Där så är möjligt skall könsuppdelad redovisning ske.

Skolverket skall följa behovstäckningen och kommunernas regler för tillgång till plats 6i förskola och fritidshem. Olika gruppers efterfrågan och tillgång till barnomsorg skall belysas - barn till arbetslösa föräldrar, barn i utsatta bostadsområden, barn med invandrar-bakgrund m fl.

Avgifternas utveckling i barnomsorgen skall redovisas vad gäller nivå och konstruktion. 7Avgifternas betydelse för såväl barnfamiljernas ekonomi som efterfrågan på barnomsorg skall följas upp. Taxekonstruktionernas effekter på barnens närvaro och därmed på den pedagogiska verksamheten skall utvärderas.

Skolverket skall belysa kvaliteten i förskolans och fritidshemmets verksamhet. 18-22 Särskild uppmärksamhet skall ges kvaliteten i verksamheterna för de yngsta barnen i förskolan, barn i behov av särskilt stöd och arbetet i mångkulturella grupper.

Skolverket skall redovisa studier av integration mellan det obligatoriska skolväsendet, 21förskoleklassen och fritidshemmet.

Skolverket skall inom ramen för sina utvärderingsinsatser årligen följa hur kvaliteten 12inom skolan utvecklas mot bakgrund av de höjda generella statsbidragen till kommuner och landsting som riksdagen beslutat om för åren 1997-1999.

Skolverket skall redovisa sina erfarenheter av hur det övergripande kunskapsområdet 38jämställdhet implementeras i undervisningen samt vilka åtgärder som vidtas för att undervisningen skall tillgodose både flickors/kvinnors och pojkars/mäns likvärdiga



94

möjligheter till utveckling och lärande.

Sidan

Skolverket skall redovisa sitt arbete med att följa och kartlägga hur skolsamarbetet inom 39EU påverkar svensk skolutveckling och om det finns behov av informationsinsatser.

Skolverket skall belysa hur huvudmännen arbetar med kvalitetsredovisningar på lokal nivå. 42

Skolverket skall med anledning av utvecklingen och effektiviseringen av den nationella 55uppföljningen redovisa konsekvenserna för uppföljningssystemet och för uppgiftslämnarna. Ev behov av regelförändringar som kan övervägas mot denna bakgrund skall presenteras.

Skolverket skall redovisa antalet nya forskningsansökningar som beviljats bidrag och vilka 68projektområden dessa avser.

Verket skall utöka redovisningen av uppföljning och utvärdering av särskolans verksamhet 15 med fokus på det inre arbetet, kvaliteten och måluppfyllelsen. 30

7276

Verket skall årligen redovisa sin tids- och arbetsplan för den kontinuerliga kursplane- 83-86 utvecklingen. Skolverket skall kontinuerligt lämna förslag tillsådana förändringar som verket bedömer behöver göras i kursplaner och programmål samt vid behov revidera kursplaner och betygskriterier. Skolverket skall därvid redovisa hur utformningen av styr-dokument såsom programmål, kursplaner och nationella prov anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för vuxenutbildningen resp ungdomsskolan.

Av årsredovisningen skall framgå vilka åtgärder som vidtagits för att stimulera utvecklingen 97av samarbetet med högskolan, inom ramen för regionala pedagogiska utvecklingscentra.

Skolverket skall i samråd med Statens kulturråd rapportera vidtagna åtgärder för att 97uppnå målet vad gäller arbetet med kultur i skolan.

Skolverket skall redovisa dels uppgifter om antalet skolor som anmält intresse för att 94erhålla utmärkelsen Miljöskola, dels verkets insatser för stöd, uppföljning och utvärdering av skolornas arbete för att uppnå utmärkelsen.

Skolverket skall årligen redovisa och värdera sina insatser med anledning av förskolans 88läroplan.

Skolverket skall redovisa och värdera effekterna av sina insatser för att APU skall omfatta 108minst 15 veckor för elever på program med yrkesämnen och att elever på övriga program får arbetsplatsförlagd utbildning i ökad utsträckning.

Skolverket skall redovisa sitt arbete med att införa miljöledningssystem enligt regerings- 47beslut den 18 december 1997. Redovisningen skall ske enligt delar av Riksrevisionsverkets mall för sådan redovisning och med avseende på miljöutredning inkluderande direkt och indirekt miljöpåverkan, miljöanpassad upphandling samt kostnader och besparingar.

Skolverket skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits och bedöma 62 effekterna av dessa för att stödja och stimulera en successiv reformering 66

95


av vuxenutbildningen i enlighet med målen för det offentliga skolväsendet 68för vuxna, inkl Kunskapslyftet.

Sidan

Skolverket skall redovisa sin tillsynsverksamhet, antal kommuner och huvudmän 70-78 som varit föremål för tillsyn, generella slutsatser för tillsynen och i vilken utsträckning verkets kritik och övriga insatser har lett till tillfredsställande åtgärder- dels utifrån antal och art av de utredningar som genomförs efter anmälningar om

missförhållanden,- dels utifrån omfattning och art av egeninitierad tillsynsverksamhet.

Skolverket skall redovisa tillsynens omfattning (avseende särskolan) 72

Utbildningsinspektörernas uppdrag skall redovisas i särskild ordning och 79-80kommenteras i årsredovisningen vad gäller prestationer, innehåll och resultat. 29-30

Skolverket skall redovisa uppgifter om antalet tillsvidareanställd och 47tidsbegränsat anställd personal inom Skolverket fördelade på kön, utbildningsbakgrund, 51antal år i anställning samt personalomsättning.

Skolverket skall redovisa och värdera effekterna av sina insatser som syftar till att öka 108andelen elever som lämnar grundskolan, resp ett nationellt och specialutformat program i gymnasieskolan, med fullständigt betyg.

Skolverket skall analysera och bedöma vilka effekter verkets arbete och 1-4insatser har på de olika verksamhetsformernas måluppfyllelse och resultat och hur 43-114dessa bidragit till att uppfylla effektmålen för verksamhetsområdet.Skolverket skall redovisa hur verket stödjer huvudmännen i deras arbete.

Skolverket skall redovisa verkets resursåtgång avdelningsvis och för handlingsprogrammen 43-46och över verksamhetsområden såsom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och vuxenutbildning.

Skolverket skall redovisa verkets engagemang i internationella forsknings- och 112samarbetsorgan och därvid ange resursåtgång och värdet av detta samarbete.

Uppdrag utöver regleringsbrevsuppdragen

Uppdrag om kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap, teknik och miljö. 60-61

Uppdragit att fördela medel inom det tiopunktsprogrammet för kompetensutveckling 60-62av lärare i yrkesämnen. Insatserna skall följas och återrapportering till regeringen skall ske varje år i årsredovisningen de närmaste åren.

Skolverket ska årligen i samband med årsredovisningen redovisa arbetet med 88-91genomförandet och driften av det nya provsystemet.


96

Skolväsendets överklagandenämnd

Nämnden har under året behandlat ca 900ärenden. Det är en minskning med ca 100 frånföregående år. Totalt är det ärenden rörandeantagning till kommunal vuxenutbildning somminskat i antal. Däremot har andelen gymnasie-

En årsbok för 1999 kommer att tas fram undervåren 2000 där de principiellt viktigaste fråge-ställningar nämnden haft att ta ställning tillpresenteras.

Skolverket ansvarar för kansliresurser åt skol-väsendets överklagandenämnd. Kostnaden förverksamheten under budgetåret 1999 var 4 mkr.

97

Rapporter och trycksaker 1999

Best nr: 98:420 Pris: 10 kr

8 Olika på lika villkor

En antologi om jämställdhet i förskolan. Best nr: 99:422 Pris: 70 kr

9 Nationella kvalitetsgranskningar 1998

Rapporten är en redovisning av ett regerings-uppdrag där tre områden av skolans verksam-het granskats genom utbildningsinspektörer. Best nr: 99:427 Pris: 60 kr

10 Att utvärdera skolan Verktyg för utvär-

dering

Boken ingår i en serie skrifter som Skolverketger ut under samlingsnamnet Verktyg för utvär-dering. Best nr: 99:426 Pris: 35 kr

11 Att organisera utvärdering Verktyg för

utvärdering

Boken ingår i en serie skrifter som Skolverketger ut under samlingsnamnet Verktyg för utvär-dering. Best nr: 99:425 Pris: 35 kr

12 Du kan påverka mer än du tror

En broschyr om elevinflytande till elever i gym-nasieskolan och komvux. Best nr: 99:432 Pris: Gratis

13 Är skolan som du vill ha den?

En broschyr om elevinflytande till elever igrundskolan (år 6-9). Best nr: 99:431 Pris: Gratis

14 Skolverkets årsredovisning 1998

Skolverkets årsredovining för budgetåret 1998 Best nr: 99:447 Pris: Gratis

15 Jag vill ha inflytande över allt

En bok om elevinflytande. Best nr: 98:398 Pris: 30 kr

16 Verktyg som förändrar/Skola i utveck-

ling

En rapport om 48 skolors arbete med IT i

ärenden ökat och dessa har haft en mer kom-plicerad problemställning än under tidigare år.1 Students in Need of Special Support

This translation is made from the Swedishpublication Elever i behov av särskilt stöd Best nr: 98:419 Pris: 50 kr

2 Barnomsorg & skola i siffror 1999, del 1.

Betyg och utbildningsresultatStatistik avseende betyg och utbildningsresultatfrån läsåret 1997/98 Best nr: 98:424 Pris: 60 kr

3 I villrådighetens tid - Uppbrott från en

ordning

Boken ger exempel på hur skolor vågar prövanya sätt att balansera läroplanen med kurspla-ner, timplaner och betygskriterier. Best nr: 98:418 Pris: 40 kr

4 ‘...utvecklingen beror då inte på använd-

ningen av datorer.’

Tron på att IT innebär bättre inlärning har för-svagats bland lärarna under de senaste åren.Det är en av slutsatserna i rapporten som teck-nar en bred bild av dator- och IT-användningeni den svenska skolan under det sena 1990-talet. Best nr: 99:428 Pris: 40 kr

5 Skolverkets allmänna råd om kvalitetsre-

dovisning inom skolväsendet

Skriften innehåller förslag till struktur för kvali-tetsredovisningar, samt information om förord-ningens tillämpning. Best nr: 99:433 Pris: 20 kr

6 Good Reading and Writing Skills

Good Reading and Writing Skills maps keyingredients of successful teaching practise andapproaches as developed and used in Swedenin ordinary Swedish schools. Översättning ochbearbetning av rapport God läsning och skriv-ning och Rum för lärande. Best nr: 99:423 Pris: 50 kr

7 Växa och lära

Barns rätt till stöd i förskola, fritidshem ochskola.



98

undervisningen. Best nr: 98:406 Pris: 25 kr

17 Den rimliga skolan Livet i skolan och

skolan i livet

Slutrapport från projektet Elever som medfor-skare. Rapporten bygger på 46 elevers brevväx-ling med Skolverket under tre års tid. Hur upp-fattas skolan ur elevernas perspektiv? Best nr: 99:442 Pris: 60 kr

18 Att möta det annorlunda/Skola i utveck-

ling

En rapport om 22 skolors arbete med interna-tionalisering Best nr: 98:408 Pris: 25 kr

19 Samtal för förändring/Skola i utveckling

En rapport om 43 skolors arbete med mål ochresultat Best nr: 98:401 Pris: 25 kr

20 Bland eldsjälar och esteter/Skola i

utveckling

En rapport om 40 skolors arbete med bild ochmedia Best nr: 98:403 Pris: 25 kr

21 Inflytandets villkor/Skola i utveckling

En rapport om 41 skolors arbete med elevinfly-tande Best nr: 98:407 Pris: 25 kr

22 Skolpolitiker, eldsjälar och andra aktörer

Hur styr kommunerna skolan?I rapporten redovisas resultaten frånSkolverkets utvärdering av hur tio kommunerstyr sin skola. Best nr: 99:446 Pris: 50 kr

23 Gemensamhet i mångfalden/Skola i

utveckling

En rapport om 31 skolors arbete med värde-grunden i praktisk tillämpning. Best nr: 98:402 Pris: 25 kr

24 Skolverkets rapport nr 163: Utvärdering

av gymnasieprogram 1998

Rapporten redovisar resultaten från Skolverkets

utvärdering av fem gymnasieprogram 1998. Best nr: 99:435 Pris: 70 kr

25 Analys av resultaten på ämnesproven i

år 9 1998

En djupare analys av resultaten på ämnespro-ven i år 9 vårterminen 1998. Best nr: 99:454 Pris: 50 kr

26 Man vet inte var trappstegen är i livet

Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika

Att undervisa barn och ungdomar i tobak, alko-hol och narkotika är inte enkelt.Boken vill ge idéer och tankar som stöd förlärare i detta viktiga uppdrag. Best nr: 99:453 Pris: 100 kr

27 Skolverkets rapport 162: Komvux - ett

demokratiskt projekt

Några bilder av situationen för elever i behov avsärskilt stöd i den kommunala vuxenutbild-ningen. Best nr: 99:430 Pris: 50 kr

28 Kvalitetsgranskning och tillsyn 1999

Broschyr. Kort presentation av 1999 års kvali-tetsgranskning och tillsyn. Best nr: 99:462 Pris: Gratis

29 Att genomföra utvärdering. Exempel

från skolor och kommuner

Boken ingår i en serie skrifter som skolverketger ut under samlingsnamnet Verktyg för utvärdering. Best nr: 99:458 Pris: 35 kr

30 Kultur för lust och lärande

Skolverket ska tillsammans med Kulturrådet för-söka stärka och vidareutveckla arbetet med kultur i skolan på nationell nivå. Best nr: 99:457 Pris: Gratis

31 För er som vill bli Miljöskola

I broschyren presenteras några citat ur läropla-nerna som visar på miljöundervisningens inrikt-ning, kriterier för utmärkelsen Miljöskola, hurutmärkelsen kan erhållas samt mallar föravsiktsförklaring och handlingsprogram. Best nr: 99:429 Pris: Gratis

32 När vingarna bär

Skriften är en reportagebok, full av idéer ochexempel på hur skolor och kommuner runt omi landet gör för att underlätta övergången mel-

99


lan grundskolan och gymnasieskolan. Best nr: 99:455 Pris: 20 kr

33 Ständigt. Alltid!

I denna kommentar behandlas värdegrundsbe-greppet utifrån olika infallsvinklar. Best nr: 99:459 Pris: 35 kr

34 Hur gick det sedan?

Avnämarna av gymnasieskolan och av högsko-lans grundutbildning. Best nr: 99:460 Pris: Gratis

35 Barnomsorg och skola - Jämförelsetal

för huvudmän

I rapporten redovisas statistikuppgifter i formav jämförelsetal för barnomsorgen och alla skol-former 1998. Best nr: 99:444 Pris: 75 kr

36 Barnomsorg och skola i siffror 1999,

del 2.

Den andra delen av 1999 års statistik om barn-omsorg och skola i den nationella sektorsöver-gripande serien ”Sveriges officiella statistik”. Best nr: 99:449 Pris: 125 kr

37 När inget facit finns/Skola i utveckling

Om skolutveckling i en decentraliserad skola Best nr: 99:461 Pris: 50 kr

38 Fristående grundskolor 1998

Rapport om 1998 års handläggning av friståen-de skolor Best nr: 99:467 Pris: Gratis kr

39 Samband mellan resurser och resultat -

En studie av landets grundskolor med ele-

ver i årskurs 9

Studien omfattar närmare 900 kommunalagrundskolor och drygt 92 000 elever somavslutat årskurs 9 läsåret 1994/95. Syftet är attkartlägga resursmässiga yttre förutsättningarsom har betydelse för skolors resultat. Best nr: 99:464 Pris: 50 kr

40 Accepterad men sär-skild

Rapporten beskriver och analyserar den socialasituationen för elever med rörelsehinder i sär-

skild undervisningsgrupp. Best nr: 99:463 Pris: 50 kr

41 Förskolan är till för ditt barn En broschyr

om förskolans läroplan

En broschyr om förskolans läroplan Best nr: 99:466 Pris: Gratis

42 Kunskapslyftet En satsning på vuxenut-

bildning

En kortfattad folder om Kunskapslyftet. Riktarsig till de som arbetar eller kommer att arbetainom Kunskapslyftet. Foldern finns även över-satt till engelska - the AdultEducation Initiative. Best nr 99:498. Best nr: 99:474 Pris: Gratis

43 Rapporter & Trycksaker 1999

Katalog över Skolverkets samtliga publikationer. Best nr: 99:471 Pris: Gratis

44 Allmänna råd för fritidshem

Skriften handlar om tillämpning av några av degrundläggande reglerna om kommunala fritids-hem i 2 a kapitlet i skollagen. Best nr: 99:476 Pris: 30 kr

45 Barnomsorg och skola Jämförelsetal för

huvudmän

Årsrapport 1999. Resurser Best nr: 99:470 Pris: 75 kr

46 Läget i grundskolan 1999

I denna rapport presenteras Skolverkets beskriv-ning och bedömning av läget i grundskolan1999. Best nr: 99:473 Pris: 75 kr

47 Barnomsorg och skola i siffror 1999,

del 3

Statistik; kostnader från kalenderåret 1998 Best nr: 99:468 Pris: 60 kr

48 Navigatören

Skolverkets vägledning till pedagogiskt arbetemed IT Best nr: 99:477 Pris: 100 kr

49 The Multicultural Park - A Study of

Common Values at School and Society

Engelsk översättning av Den mångkulturella


100

parken Best nr: 99:478 Pris: 70 kr

50 Beskrivande data om barnomsorg och

skola 1999

I rapporten redovisas statistiska uppgifter omlärare, elever, kostnader och utbildningsresultatför samtliga barnomsorgs- och skolformer inomskolverkets ansvarsområde. Best nr: 99:475 Pris: 60 kr

51 Bärande idéer

Utvärdering av skolan 1998 Best nr: 99:490 Pris: 40 kr

52 Kommunikativ förmåga i främmande

språk


53 Skolan inifrån


54 Den medborgerligt-moraliska aspekten

av SO-undervisningen i grundskolan och

gymnasieskolan Utvärdering av skolan

1998

Best nr: 99:486 Pris: 40 kr

55 Tema tillståndet i världen


56 Läroplanerna i praktiken

Utvärdering av skolan Best nr: 99:484 Pris: 60 kr

57 Fristående gymnasieskolor 1999

En rapport om fristående gymnasieskolor iSverige. Best nr: 99:495 Pris: Gratis

58 Gymnasieskolans kursprov 1999

Resultatredovisning. Best nr: 99:493 Pris: 50 kr

59 Så här gjorde vi Verktyg för utvärdering

Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklings-arbete i skolan är den fjärde skriften i serienVerktyg för utvärdering. Best nr: 99:491 Pris: 35 kr

60 Avgifter i förskola och fritidshem 1999

Avgiftsnivåer vid förskolor och fritidshem Best nr: 99:483 Pris: 50 kr 61 Läroplanerna i praktiken - en samman-

fattning

Sammanfattning av Skolverkets rapport nr 175Läroplanerna i praktiken.Utvärdering av skolan 1998 avseende läropla-nernas mål. Best nr: 99:499 Pris: Gratis

62 The National Curricula in Practice - A

Summary

Engelsk översättning av sammanfattningen avSkolverkets rapport 175, Läroplanerna i prakti-ken. Utvärdering av skolan 1998 avseende äro-planernas mål. Best nr: 99:505 Pris: Gratis

63 Det öppna lärorummet

Boken är ett referensmaterial. Vi får följa treelever genom de sju faserna i kunskapsproces-sen. Best nr: 99:452 Pris: 80 kr

64 Den rimliga skolan Livet i skolan och

skolan i livet

Basrapport från projektet Elever som medfor-skare. Best nr: 99:443 Pris: 60 kr

101

Resultaträkning

Utfall Utfall

99-01-01 98-01-01

99-12-31 98-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 381 667 441 452Intäkter av avgifter och andra ersättningar not 1 10 099 6 869Intäkter av bidrag not 2 4 549 1 237Finansiella intäkter not 3 5 217 4 235

Summa 401 532 453 793

Veksamhetens kostnader

Kostnader för personal not 4 -171 119 -162 341Kostnader för lokaler -15 741 -16 616Övriga driftskostnader -209 225 -268 715Finansiella kostnader not 5 - 454 - 611Avskrivningar och nedskrivningar -6 264 -6 248

Summa -402 803 -454 531

Veksamhetsutfall -1 271 - 738

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för 4 269 450 4 039 258finansiering av bidragMedel som erhållits från myndigheter för not 6 65finansiering av bidragLämnade bidrag -4 269 515 -4 039 258

Saldo 0 0

Årets kapitalförändring not 7 -1 271 - 738

Resultaträkning (tkr)

Balansräkning

102

TILLGÅNGAR 99-12-31 98-12-31

Immateriella anläggningstillgångarBalanserade utgifter för forskning och utveckling 19 57

Summa immateriella anläggningstillgångar not 8 19 57

Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet 85 191Maskiner, inventarier, installationer m m 13 518 10 462

Summa materiella anläggningstillgångar not 8 13 603 10 653

Fordringar Kundfordringar 250 1 236Fordringar hos andra myndigheter 7 395 7 446Övriga fordringar 186 210

Summa fordringar 7 830 8 892

PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader not 9 3 624 3 370

Summa periodavgränsningsposter 3 624 3 370

Avräkning mot statsverketAvräkning mot statsverket not 10 -177 375 -43 424

Summa avräkning mot statsverket -177 375 -43 424

Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret not 11 202 296 62 523Kassa, postgiro och bank 0 0

Summa kassa och bank 202 296 62 523

SUMMA TILLGÅNGAR 49 999 42 072

KAPITAL OCH SKULDER

MyndighetskapitalBalanserad kapitalförändring not 12 14 120 13 381Kapitalförändring enligt resultaträkningen 1 271 738

Summa myndighetskapital not 12 15 391 14 120

Skulder m mLån i Riksgäldskontoret not 13 -13 622 -10 710Skulder till andra myndigheter -15 132 -7 598Leverantörsskulder -14 984 -17 647Övriga skulder -4 912 -4 354

Summa skulder m m -48 651 -40 309

PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader -14 295 -13 105Oförbrukade bidrag not 14 -2 444 -2 777

Summa periodavgränsningsposter -16 739 -15 882

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER -49 999 -42 072

Balansräkning (tkr)

103

Finansieringsanalys

1999 1998

DRIFT 1999-12-31 1998-12-31

Kostnader exklusive avskrivningar m m -387 241 -443 090

Finansiering genom avgifter och bidrag :Intäkter av avgifter och ersättningar 10 099 6 869Intäkter av bidrag 4 549 1 237

Övriga intäkter 5 217 19 865 4 235 12 341-367 376 -430 749

Finansiering från statsbudgetenAnslagsmedel som erhållits för drift 366 105 430 010

Underskott av medel från driften -1 271 -739

Ökning(-) /minskning(+) av kortfristiga fordringar 808 -4 618Ökning(+) av kortfristiga skulder 6 286 7 094 11 078 6 460

Kassaflöde från drift 5 823 5 721

INVESTERINGSVERKSAMHET

Investeringar i materiella tillgångar -9 257 -5 194

Summa investeringsutgifter -9 257 -5 194

Finansiering av investeringar:Lån från Riksgäldskontoret 9 257 5 194- amorteringar -6 264 2 993 -6 248 -1 054

Försäljning av anläggningstillgångar 40 0Tillförda driftmedel 6 223 6 248

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet 9 256 5 194

Över-/underskott av medel från investerings-verksamhet -1 0

Kassaflöde till/från investeringsverksamhet -1 0

TRANSFERERINGAR

Utbetalade bidrag -4 269 515 -4 039 258

Kassaflöde till transfereringar -4 269 515 -4 269 515 -4 039 258 -4 039 258

Finansiering av bidragsutbetalningarMedel från statsbudgeten 4 269 450 4 039 258Medel från andra myndigheter 65 0

Summa medel som erhållits för finansiering av 4 269 515 4 269 515 4 039 258 4 039 258bidragsutbetalningar

Förändring av likvida medel 5 822 5 721

Likvida medel vid årets början 19 099 13 378

Ökning(+)/minskning(-) av kassa och postgiro 0 -15Ökning av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret 139 773Minskning av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret -38 241Ökning(-) av fordran till statsverket -133 951Minskning(+) av fordran till statsverket 43 977

Summa förändring av likvida medel 5 822 5 721

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 24 921 19 099

Finansieringsanalys (tkr)

Anslagsredovisning

104

Nomenklatur Ingående Årets till- Utnyttjad del Totalt dispo- Utgifter Utgående Anm

överförings- delning enligt av medgivet nibelt belopp överförings-

belopp regleringsbrev överskridande belopp

tkr tkr tkr tkr tkr tkr

16 A 001, Ramanslag 25 182 270 481 295 663 273 391 22 271 Not 15Statens skolverk

16 A 002, Ramanslag 67 837 283 880 351 717 191 967 159 750 Not 16Utveckling av skolväsende och barnomsorg

16 A 002 001, Ramanslag 14 396 76 500 90 896 75 125 15 772Rektorsutbildning och kompetens-utveckling av personal inom skolväsendet och barnomsorgen

16 A 002 002, Ramanslag 13 093 60 500 73 593 55 714 17 878 Not 17Utvecklingsarbete

16 A 002 003, Ramanslag 26 778 41 805 68 583 -1 111 69 694 Not 18Insatser för yrkesutbildningar i gymnasieskolan

16 A 002 004, Ramanslag 0 65 000 65 000 18 762 46 238Genomförande av tiopunktsprogrammet

16 A 002 006, Ramanslag 820 25 000 25 820 22 348 3 472 Not 19Insatser för skolans internationalisering

16 A 002 007, Ramanslag 31 10 000 10 031 9 935 97Bidrag till vissa organisationer

16 A 002 009, Ramanslag 12 719 5 075 17 794 11 196 6 598 Not 20Till regeringens förfogande

16 A 003, Ramanslag 177 8 040 8 217 8 069 148 Not 21Forskning inom skolväsendet

16 A 009, Ramanslag 5 214 146 126 151 340 141 797 9 543Särskilda insatser på skolområdet

16 A 009 003, Ramanslag 5 213 124 312 129 525 120 399 9 126Särskilda bidrag för gymnasial ut-bildning för döva och hörselskadadesamt svårt rörelsehindrade elever

16 A 009 004, Ramanslag 0 21 814 21 814 21 398 416 Not 22Särskilda bidrag för viss riksrekry-terande utbildning i Vingåker, Sala ochÖrebro för utvecklingsstörda elever

16 A 011, Ramanslag 24 340 103 902 128 242 99 124 29 118 Not 23Bidrag till viss versamhet motsvarandegrundskola och gymnasieskola

16 A 011 001, Ramanslag 4 224 17 217 21 441 15 988 5 453 Not 24Särskilt verksamhetsstöd till vissautbildningar

16 A 011 002, Ramanslag 57 25 224 25 281 19 107 6 174Kostnader för vissa gymnasieut-bildningar m m

16 A 011 003, Ramanslag 20 059 61 461 81 520 64 029 17 491Statsbidrag till riksinternatskolor, internationella skolor m m

16 A 012, Ramanslag 5 848 71 681 77 529 69 567 7 963Bidrag till svensk undervisning iutlandet

16 A 012 001, Ramanslag 271 56 219 56 490 56 488 1 Not 25Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svenskundervisning i utlandet

Anslagsredovisning

105

Anslagsredovisning

Nomenklatur Ingående Årets till- Utnyttjad del Totalt dispo- Utgifter Utgående Anm

överförings- delning enligt av medgivet nibelt belopp överförings-

belopp regleringsbrev överskridande belopp

tkr tkr tkr tkr tkr tkr

16 A 012 002, Ramanslag 3 739 4 793 8 532 4 085 4 447 Not 26Ersättning till distansinstitut

16 A 012 003, Ramanslag 1 839 10 669 12 508 8 994 3 514Europaskolorna

16 A 14, Ramanslag 46 416 142 483 188 899 147 555 41 344Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen

16 A 014 001, Ramanslag 0 114 175 114 175 108 058 6 117 Not 27Statsbidrag till kompletterande skolor

16 A 014 002, Ramanslag 8 676 17 255 25 931 12 114 13 817Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar

16 A 014 003, Ramanslag 15 323 11 053 26 376 25 037 1 339Försöksverksamhet och utvecklings-arbete inom vuxenutbildningsområdet

16 A 014 004, Ramanslag 22 417 0 22 417 2 345 20 072Särskilt stöd till vuxenutbildningen

16 A 015, Ramanslag -256 714 3 881 066 73 844 3 698 196 3 698 196 0Särskilda utbildninginsatser för vuxna

16 A 015 001, Ramanslag -256 714 3 881 066 73 844 3 698 196 3 698 196 0 Not 28Bidrag för den särskilda vuxen-utbildningsinsatsen

16 E 02, Ramanslag 0 3 200 3 200 2 060 1 140Utvecklingsarbete inom Utbildnings-departementets område m m

16 E 002 003, RamanslagStatistikuppgifter inom barnomsorgs-området m m 0 3 200 3 200 2 060 1 140

ÄLDREANSLAG

08 A 95 004, Reservationsanslag 5 530 5 530 5 253 276Stöd för utveckling av skolväsendet

08 A 95 004 001, Reservationsanslag 372 372 372 0Utvecklingsarbete

08 A 95 004 002, Reservationsanslag 413 413 194 219Särskilda utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever

08 A 95 004 003, Reservationanslag 4 686 4 686 4 646 39Insatser för skolans internationalisering

08 A 95 004 006, Reservationsanslag 59 59 41 18Till regeringens disposition

08 A 95 006, Reservationsanslag 7 942 7 942 7 937 5 Not 29Fortbildning m m

08 A 95 006 001, Reservationsanslag 7 047 7 047 7 047 0Rektorsutbildning och fortbildning avpersonal inom skolan

08 A 95 006 002, Reservatinsanslag 3 3 0 3Lärarstipendier m m

08 A 95 006 004, Reservationsanslag 892 892 890 2Till regeringens disposition

08 A 95 007, Reservationsanslag 6 209 6 209 6 200 9Genomförande av skolreformer

08 A 95 007 002, Reservationsanslag 6 209 6 209 6 200 9Till regeringens dispositionSumma anslag -62 019 4 910 859 73 844 4 922 684 4 651 117 271 567

Redovisning mot statsbudgetens inkomsttitlar

Inlevererat till inkomsttitel2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 252 Not 30

Noter

106

Belopp i tusental kronor. Brytdagen för årsbokslutet 1999 var 2000-01-12

Resultaträkningen

Not 1 Enligt 4 § avgiftsförordningen har Skolverket haft följande inkomster vid försäljning avRapporter 9 656Informations- o kursmaterial 256Konferenser 4Lokaler 1Utrustning 18

Summa 9 934

Dessutom har Skolverket haft inkomster i form av bonus på resor och postgiro samt sålt fotostatkopior m m för 165 tkr. Inkomsterna har blivit högre än beräknat beroende på försäljningen av rapporter.

Not 2 Intäkterna av bidrag är återbetalning från Nordiska Ministerrådskonferens - 9för skolevaluering från Nordiska Ministerrådet 211från Delegationen för IT i skolan (ITIS) inom Utbildningsdepartementet 1 984för administration av Kunskapslyftet från Utbildningsdepartementet 2 354till Bryggan-projektet från Internationella programkontoret för utbildnings-området 9

Summa 4 549

Not 3 Ränteintäkter på räntekonto i RGK är 5 217 tkr.

Not 4 Myndighetens chefer har erhållit 546 tkr resp 174 tkr i lön (inklusive skatt och exklusive sociala avgifter) och 1 tkr respektive 16 tkr i skattepliktiga traktamenten och förmåner.Förre myndighetschefen företrädde staten i OECD/CERI, var ledamot av styrelsen för KK-stiftelsen, ordförande i EU-nämnden för skola och ungdomsfrågor, ledamot i delegationen för IT i skolan samt sakkunnig i Lärarutbildningskommittén.Överdirektörerna har erhållit 479 tkr respektive 79 tkr i lön och 1 tkr respektive 0 tkr i skattepliktiga traktamenten och förmåner.

Not 5 Räntekostnader på lån i RGK är 431 tkr och på leverantörsskulder 23 tkr.

Not 6 65 tkr har erhållits från Delegationen för IT i skolan (ITIS) inom Utbildningsdepartementet för utbetalning av bidrag.

Not 7 Årets avskrivningar -6 264Årets amorteringar 6 264Förändring semesterlöneskuld 948Övriga förluster vid försäljning av inventarier 81Upplupna kostnader 241

Summa årets kapitalförändring 1 271

Noter

107

Noter

BALANSRÄKNINGEN

Skolverket har fastställt den ekonomiska livslängden för dator- och larmutrustning till tre år, kontors-maskiner till fem år och möbler ökas från fem till sju år fr o m budgetåret 1997. En ny typ av kontorsmaskin som är en kombination av skrivare och kopiator inköps fr o m hösten 1999 och Skol-verket har fastställt avskrivningstiden till 3 år. Korttidsinventarier med beräknad livslängd av mindre än tre år samt inventarier till ett värde av högst 10 000 kronor kostnadsförs vid anskaffningstillfället.Kundfordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder har tagits upp till det nominella värdet.

Not 8 Typ av utrustning Tidigare Årets Avskrivning Ackumule- Bokfört

års inköp inköp rade av- värde

skrivningar

tkr tkr tkr tkr tkr

Dataprogram 125 0 38 106 Immateriellaanläggnings-tillgångar

Elektriska apparater 271 37 38 189 Materiella Inventarier av metall 194 234 41 109 anläggningsÖvriga kontorsmaskiner 962 0 14 939 tillgångarDatorer och kringutrustning 22 652 7 096 5 167 20 065Förbättringar på annans fastighet 206 0 95 121Möbler 2 972 460 515 1 812Telefonväxel och larm 1 818 1 410 320 1 535Larm 141 19 48 100Summa 29 342 9 257 6 276 24 977 13 622

Summa Värde inventarier 13 622

Not 9 Periodavgränsningsposten består av förutbetalda hyreskostnader

Not 10 Avräkning med statsverket IB -43 424 tkr

Avräkning statsbudgetenInkomsttitlar - 252Anslag 4 651 117

Avräkning statsverkets checkräkning:Anslagsmedel som tillförts räntekonto -519 937Medel från räntekonto som tillförts inkomstitel 252Uppbördsmedel m m -30 423Transfereringar m m -4 197 111Ingångsvärde -37 596

Årets avräkning statsverket -133 951

Utgående balans -177 375 tkr

Not 11 Skolverkets beviljade anslagskredit är 129 298 tkr och kreditutrymmet på räntekontot hos Riksgäldskontoret är 56 720 tkr. I tillgodohavandet ingår fr o m 1997 även medel ur anslagen A 2 Skolutveckling och A 3 Forskning inom skolväsendet. Tillgodo-havandet har ökat med c 139 773 tkr till 202 296 tkr. Detta beror på att anslaget A2 tillförts medel från anslaget A4 från 1998 samt en ny anslagspost 4 tillkommit 1999.

Anslagsposten 2 har tillförts 516 tkr från anslagsposten A4:1 från budgetåret 1998.Anslagsposten 3 har tillförts 26 778 tkr från anslagsposten A4:2 från 1998.Anslagsposten 4 är ny.Anslagsposten 9 har tillförts 11 332 tkr från anslagsposten A4:3 från 1998 och dispositionsrätten till 7 200 tkr har förts över till Regeringskansliet.5 217 tkr är ränteintäkter på räntekontot 1999, intäkterna av försäljning är 10 099, nettointäkterna av bidrag är 4 549 tkr.

Noter

108

Ingående Tillförda Tilldelade Utfall Saldo

saldo medel från medel

A2:2 8 980 516 A4:1 1998 60 500 55 714 14 282A2:3 0 26 778 A4:2 1998 41 805 -1 111 69 694A2:4 0 65 000 18 762 46 238A2:9 3 676 11 443 A4:3 1998 5 075 11 196 8 998

Summa 12 656 38 737 172 380 84 561 139 212

Ökningen på räntekontot beror på att medlen på anslagsposten 3 Insatser för yrkesutbildningar i gymnasieskolan inte har kunnat utnyttjas samt att kommunerna inte planerat färdigt för att kunna utnyttja medlen på anslagsposten 4 Genomförande av tiopunktsprogrammet.

Räntekontot består av:på räntekontot hos RGK 24 689 tkrÖvriga ränteintäkter 2Intäkter av försäljning 37 014Intäkter av externa medel 2 444Intäkter av anslag 138 147

Summa 202 296 tkrvarav kortsiktigt likviditetsbehov 34 992

Not 12 Förra årets myndighetskapital uppgick till 14 120 tkr

Summa balanserad kapitalförändring 14 120 tkrDifferens 0 tkr

Not 13 Låneramen för 1999 uppgår enligt regleringsbrevet till 14 900 tkr. Skulden består av lån som tagits under åren 1995-1999 och skall amorteras under åren 2000-2006.Skolverket har under året lyft fem nya lån på 8 616 tkr samt amorterat 6 264 tkr. Kvarstående lån är:

1995/96:1 201995/96:2 601995/96:3 1871997:1 9631997:2 1 2181998:1 1 1571998:2 1 8621999:1 2 5051999:2 5 649

Summa 13 622 tkr

Not 14 Oförbrukade bidrag är:för administration av Kunskapslyftet från Utbildningsdepartementet 285för Skoldatanätet (ITIS) från Utbildningsdepartementet 1 951till Bryggan-projektet från Internationella programkontoret för utbildningsområdet 18 2 254 Statliga bidragtill konferenser från Nordiska Ministerrådet 12till skolevaluering från Nordiska Ministerrådet 81till Baltic Sea-projektet från från EU 82till Baltic Sea-projektet från UNESCO 15 190 Icke statliga bidrag

Summa 2 444 tkr

Anslags- och anslagspostredovisningen

Not 15 Skolverket har för kvalitetsnämndens verksamhet disponerat 9 107 tkr av högst 13 000 tkr och för att stödja forskning 6 937 tkr av högst 8 000 tkr

Inkomsterna under anslaget uppgår till 9 912 tkr varav försäljning av publikationer och statistik på disketter 7 289 tkr, uthyrning av lokaler 1 tkr, bonus från Nyman o Schultz m m 40 tkr, försäljning av möbler m m 10 tkr, datorer 8 tkr, royalty vid försäljning av kursplaner mm 1 387 tkr, bonus från Postgirot 90 tkr, kopior av allmänna handlingar 3 tkr och försäljning av porto och kuvert 7 tkr. Ränteinkomsterna på räntekontot uppgår till 1 076 tkr.

Not 16 Ränteinkomsterna på räntekontot uppgår till 4 127 tkr varav 858 tkr på anslagsposten 1, 416 tkr på anslagsposten 2, 1 326 tkr på anslagsposten 3, 930 tkr på anslagsposten 4, 54 tkr på anslagsposten 6,65 tkr på anslagsposten 7 och 477 tkr på anslagsposten 9.

Not 17 Inkomsterna under anslagsposten uppgår till 1 263 tkr varav försäljning av publikationer och statistik på disketter 980 tkr, mässor och konferenser 4 tkr, porto och kuvert vid försäljning 11 tkr och annons-

försäljning 268 tkr.

109

Noter

Det ingående saldot från 1998 uppgick till 8 980 tkr. Enligt regleringsbrevet skall sparade medel från A2:3 1998 (3 597 tkr) tillföras denna anslagspost samt 516 tkr från anslagsposten A4:1 från 1998. Ingående saldot blir då 13 093 tkr.

Enligt regeringsbeslut nr 39 daterat 1999-12-16, dnr U1999/4469/S skall 13 000 tkr av 1999 års medel överföras från A2:9 till A2:2. Under A2:2 disponeras således 47 500 +13 000= 60 500 tkr.Sveriges deltagande i OECD-projektet Decentralised Programme on Educational Building har kostat 171 tkr

Not 18 Enligt regleringsbrevet skall anslagssparandet på 26 778 tkr från anslagsposten A4:2 från 1998 tillfö-ras denna anslagspost.

Not 19 Anslagsposterna 2:5 och 2:6 från 1998 har slagits samman under anslagsposten A2:6 budgetåret 1999. Anslagssparandet uppgick till 732 respektive 96 tkr.

Sveriges kostnad för anslutning till Europeiskt centrum för moderna språk i Graz har kostat 685 tkr.

Skolverket har inte haft några kostnader för Sveriges deltagande i det europeiska projekt somDanmark samordnar i syfte att bygga upp en European Agency for Development in Special Needs Education.

Skolverket har utbetalat 300 tkr till EU-programmkontoret för utbildning och kompetensutvecklingm m för CEDEFOP:s verksamhet av högst 300 tkr.

Skolverket har bidragit med 507 tkr till EU-programkontorets administration av utbytesprogrammet Education Européenne.

Kostnaden för en halvtidstjänst vid CEDEFOP:s verksamhet i Tessaloniki har uppgått till 422 tkr.

Not 20 Anslagsparandet från 1998 uppgår till 3 676 tkr.

Enligt regeringsbeslut nr 1 daterat 1999-08-12, dnr U1999/2757/S skall dispositionsrätten till 4 800 tkr överföras till Regeringskansliet.

Enligt regeringsbeslut nr 39 daterat 1999-12-16, dnr U1999/4469/S skall 13 000 tkr föras över till anslagsposten A2:2.

Enligt regeringsbeslut nr 11, 1998-09-17 dnr U98/3406/S skall dispositionsrätten till 2 400 tkr överförastill Regeringskansliet för European Schoolnet (EUN).

Enligt regleringsbrevet skall anslagssparandet på anslagsposten A4:3 från 1998 (11 443 tkr) tillföras denna anslagspost.

Under anslagsposten disponeras 22 875-4 800-13 000= 5 075 tkr samt 3 676-2 400+11 443=12 719 tkr ianslagssparande.

Not 21 Ränteintäkterna på räntekontot uppgår till 14 tkr.Av högst 8 000 tkr under anslaget A 1 har Skolverket disponerat 6 937 tkr för att stödja forskning.

Not 22 Till landstinget i Södermanlands län har enligt avtal utbetalats 4 942 tkr för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda ungdomar. Till Västmanlands läns landsting har utbetalats 4 942 tkr och tillÖrebro kommun 11 513 tkr.

Not 23 I regeringsbeslut nr 45 daterat 1999-12-22, dnr U1999/4555/S har regeringen ändrat regleringsbrevet genom att minska anslagsposten 1 från 18 217 tkr till 17 217 tkr samt anslagsposten 3 från 79 090 tkr till 61 461 tkr.Totalt minskades anslaget från 122 531 tkr till 103 902 tkr.

Not 24 Kostnaden för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Office (IBO) i Genève uppgick till 1 096 tkr.

Not 25 Skolverket har 2000-01-19 i enlighet med regleringsbrevet beslutat omdisponera 1 207 tkr till denna anslagspost från anslagsposten 2.Skolverket har disponerat 800 tkr ur det från budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln uppfördareservationsanslaget A 6 Fortbildning för att inom ramen 800 tkr täcka de kostnader som inte ryms inom detta anslag för statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

Not 26 Skolverket har 2000-01-19 i enlighet med regleringsbrevet beslutat omdisponera 1 207 tkr från denna anslagspost till anslagsposten 1.

Not 27 Ur anslagsposten har 600 tkr efter regeringsbelut utbetalats som extra bidrag av högst 1 070 tkr.

Noter

110

Not 28 Enligt regleringsbrevet har Skolverket anvisats 3 781 066 tkr. I regeringsbeslut nr 9, 1999-07-01U1999/2397/V har regleringbrevet ändrats så att Skolveket disponerar 3 881 066 tkr exkl de 8 000 tkrsom disponeras av Regeringskansliet. Rätten till överskridande uppgår till 194 453 tkr.Skolverket har utbetalat 4 000 tkr av högst 8 000 tkr till Statens skolor för vuxna.

Not 29 Skolverket har disponerat 800 tkr ur detta anslag för att täcka kostnader för statsbidrag till svenskundervisning i utlandet.

Not 30 Ej disponibel bonus från Postgirot.

111

Samm

anställning över väsentliga uppgifter

Belopp i tusental kronor 1994/95 1995/96 1997 1998 1999

(18 mån)

Låneram i RiksgäldkontoretBeviljad 7 300 13 400 12 900 12 700 14 900Utnyttjad 5 930 10 127 11 763 10 710 13 622

Kontokredit hos RiksgäldskontoretBeviljad 24 192 25 509 41 128 40 573 56 720Utnyttjad 0 0 0 0 0

Ränteintäkter på räntekonto 3 280 5 962 4 124 4 233 5 217Räntekostnader på räntekonto 0 0 0 0 0

Avgiftsintäkter A1 (a) Skolverket 5 358 7 175 4 223 6 539 8 836A2 (a) Skolutveckling 574 310 1 263A4 (r) Genomf av skolref 192 1 031 838 18 0A6 (r) Fortbildning 7 0Summa 5 550 8 206 5 635 6 874 10 099

Beräknade avgiftsintäkter enligt regleringsbrevet - - - 5 100 5 800

AnslagskreditBeviljad 12 146 12 754 89 067 316 296 129 298Utnyttjad 0 0 45 235 256 714 73 855

Utgående saldo A1 (a) Skolverket 36 900 72 598 63 190 25 182 22 271Anslagssparande 0 0 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden 0 11 000 7 000 8 000 0

Utgående saldo A2 (a) Skolutveckling 30 739 31 501 159 750Anslagssparande 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden 10 720 17 472 29 460

Utgående reservationer A4 (r) 95/96 Utvecklingsstöd 31 545 50 248 35 772 5 530 276Anslagssparande -1 000 0 0 0 0Intecknade av framtida åtagande 0 2 300 0 372 0

Utgående reservationer A6 (r) 95/96 Fortbildning 31 877 54 029 40 792 7 942 5Anslagssparande -15 000 0 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden 0 4 400 1 197 5 850 0

Utgående saldo A3 (a) Forskning inom 84 177 148Anslagssparande fd A5 (r) skolväsendet 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden 7 873 177 148

Utgående reservationer A5 (r) 95/96 Forskning 1 161 6 845 6 801 0 -Anslagssparande 0 5 990 0 -Intecknade av framtida åtaganden 0 0 6 801 -

Utgående saldo A4 (a) 1998 Genomförande 47 181 38 737 -Anslagssparande fd A7 (r) av skolreformer 0 0 -Intecknade av framtida åtaganden 1 611 0 -

Utgående reservationer A7 (r) 95/96 Genomförande 49 346 61 425 14 789 6 209 9Anslagssparande av skolreformer -30 000 0 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden 0 9 000 2 144 0 0

Utgående saldo A9 (a) Särskilda insats- 1 871 5 214 9 543Anslagssparande A8 (a) er på skolområ- 0 0 0

1998 det 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden

Sammanställning över väsentliga uppgifter

Samm

anställning över väsentliga uppgifter

112

Belopp i tusental kronor 1994/95 1995/96 1997 1998 1999(18 mån)

Utgående saldo A11 (a) Bidrag till viss 8 814 24 340 29 118Anslagssparande A10 (a) 1998 verksamhet 0 0 0Intecknade av framtida åtagande 0 0 249

Utgående saldo A12 (a) Bidrag till svensk 11 787 5 848 1Anslagssparande A11 (a) 1998 undervisning i 20 000 0 0Intecknade av framtida åtaganden utlandet 5 000 4 010 0

Utgående saldo A14 (a) Bidrag till viss 27 128 46 416 41 344Anslagssparande A13 (a) 1998 verlsamhet inom 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden vuxenutbildningen 9 000 0 0

Utgående saldo A15 (a) Särskilda utveck- -45 235 -256 714 -73 844Anslagssparande A14 (a) 1998 lingsinsatser för 0 0 0Intecknade av framtida åtaganden vuxna 45 335 256 714 73 844

Antalet årsarbetskrafter 253 367 271 311 340Medelantalet anställda 272 311 374 320 389

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 061 1 296 1 397 1 462 1 185

Årets kapitalförändring -3 337 - 301 -2 526 - 738 -1 271

Balanserad kapitalförändring -7 203 -10 612 -10 855 -13 381 -14 120

Documents

Innehållsförteckning · 2019-03-30 · ANT-undervisningen ... nå ut så brett som möjligt har Skolverket vidare-utvecklat sin organisation och sitt sätt att arbeta tillsammans