1

SOMMAR 2016

Hantera värmeböljor– information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg

SOMMAR 2016

Folkhälsomyndigheten arbetar med att ta fram en nationell

vägledning för hantering av värmeböljor. Tillsammans med

Uppsala kommun genomför vi ett pilotförsök under 2016.

Den här broschyren ingår i arbetsmaterialet för projektet

och kommer att uppdateras inför sommaren 2017.

© Folkhälsomyndigheten, 2016 ISBN 978-91-7603-658-7 (pdf) Artikelnummer: 16053 Foto inlaga: s. 3 Arash Atri/Scandinav, s. 4 Marcus Lundstedt/Scandinav, s. 6 AP Photo/Alik Keplicz

Grafisk produktion och illustration: AB Typoform

SOMMAR 2016

3

Hur värme påverkar hälsan Sommarvärmen kan bli påfrestande och orsaka både hälso problem och ökad dödlighet. Särskilt har längre perioder av höga temperaturer stor betydelse för hur hälsan påverkas. Dygnets högsta temperatur kan vara viktig, men dygnets lägsta temperatur har också bety-delse; om nätterna är svala kan kroppen återhämta sig.

Kroppens reaktioner på värmeStor del av den ökade sjukligheten och det ökade antalet dödsfall under en värmebölja beror på hjärt- kärlsjukdom och lungsjukdom, samt medicineffekter. Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och att man svettas mer. Uttorkning på grund av vätskebrist är vanligt. Risken för blodpropp i hjärta och hjärna ökar också om man inte hinner får i sig tillräckligt med vätska, eftersom blodet blir mer koncentrerat. Om hjär-tat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det leda till allvarlig hjärtsvikt.

Det finns också ett antal värmerelaterade symptom och sjukdomstillstånd som även kan drabba yngre och friska individer som är viktiga att känna till:• Kramper på grund av uttorkning (dehydrering) och

rubbning i saltbalans (elektrolytförlust). Förekommer framförallt vid intensiv sportutövning i värme.

• Utslag – små kliande röda knottror som är ofarliga och går över spontant.

• Svullnad (ödem) – yttrar sig vanligen som svullna anklar.

• Yrsel och svimning på grund av uttorkning och vidgning av ytliga blodkärl (ofta vid samtidig hjärt-kärlsjukdom och medicinering).

• Utmattning: illamående, kräkningar och cirkula-tionskollaps. Kan uppträda vid kroppstemperatur på 37–40 grader och beror på vatten- eller saltbrist. Kräver snabb insats med nedkylning och uppvätsk-ning i enlighet med lokala vårdrutiner.

• Värmeslag kan uppstå vid obehandlad värmeutmatt-ning. Värmeslag är ett mycket akut tillstånd med förvirring, kramper, eventuell medvetandeförlust, het och torr hud och en kroppstemperatur som överstiger 40,6 grader. Obehandlat kan värmeslag ge organsvikt, hjärnskada och leda till döden.

Många längtar efter sommarvärmen, men inte alla. Särskilt svårt är det för dem som inte har möjlighet att ta sig till en sval behaglig plats, och vars fysiska förutsättningar gör att de har svårare att reglera kroppstemperaturen.

4

SOMMAR 2016

RiskgrupperExtrem värme är farligt för alla, men den som är äldre, kroniskt sjuk, eller har en funktionsnedsättning är särskilt utsatt. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att hantera kroppens varningssignaler vid värme och uppfatta riskerna. Personer med vissa typer av fysisk funktionsnedsättning kan behöva praktisk hjälp. Även små barn och gravida är särskilt utsatta när det blir mycket varmt.

• Särskilda risker för äldre. Äldre personer kan ha sämre temperaturreglering än yngre och nedsatt förmåga att känna törst, och har oftare kroniska sjuk-domar eller demenssjukdomar. Vissa mediciner som är vanliga bland äldre kan ge allvar liga biverkningar vid höga temperaturer. Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på en försämring av befintlig

grundsjukdom eller cirkulationsrubbningar. Att bo ensam, att vara sängliggande eller inte kunna ta sig ut på egen hand har också samband med ökad dödlighet.

• Kroniska sjukdomar. Vanliga kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, astma och KOL förvärras kraftigt av värme. Njursjukdom, demens och dia-betes och allvarlig psykisk sjukdom ökar risken för hälsoproblem till följd av höga temperaturer.

• Riskläkemedel. Vissa mediciner påverkar kroppens anpassning av cirkulation och vätskebalans till höga temperaturer. Det gäller bland annat vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Förebyggande insatser bör riktas mot de grupper som är mest sårbara.

SOMMAR 2016

5

System för värmevarning i Sverige Eftersom höga temperaturer påverkar hälsan har SMHI infört ett värmevarningssystem i tre nivåer; med delande, klass 1- och klass 2-varning. Värmevarningssystemet ger hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att förebygga ohälsa och dödlighet hos särskilt sårbara grupper.

SMHI sprider meddelanden och varningar via smhi.se, SMHI:s mobilapp, Twitter samt radio P1. Samma infor-mation finns även på krisinformation.se.

Meddelande: När prognoserna visar att dygnets högsta temperatur når 26 grader eller mer tre dagar i följd utfärdar SMHI ett meddelande om höga tempera turer. Meddelandet skickas ut med upp till 48 timmars för-varning. Vid den här nivån ökar dödligheten i befolk-ningen med omkring 10 procent.

Klass 1-varning: Om dygnets högsta temperatur förväntas bli minst 30 grader minst tre dagar i följd utfärdar SMHI en klass 1-varning. Utfärdas med 24 timmars förvarning. Vid den här nivån ökar dödlig-heten efter tredje dagen med omkring 20 procent.

Klass 2-varning: SMHI utfärdar en klass 2-varning via varningssystemet och till allmänheten om• en klass 1-varning redan har utfärdats och prog-

nosen visar att perioden med temperaturer över 30  grader kan bli längre än fem dygn

• dygnets högsta temperatur kommer att nå över 33 grader tre dagar i följd.

Utfärdas med 24 timmars förvarning.

Råd vid höga temperaturer – till personal inom vård och omsorg

VAR UPPMÄRKSAM PÅ INOMHUSTEMPERATUREN HOS DINA VÅRDTAGARE Risken för hälsoproblem ökar påtagligt om temperaturen når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd.

UPPMUNTRA TILL ÖKAT VÄTSKEINTAG Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Servera gärna vätskerik mat, t.ex. grönsaker och frukt. Hjälp personer med funktionsnedsättning att dricka.

ORDNA EN SVAL MILJÖ Utnyttja gardiner, persienner och markiser. Det är viktigt att känsliga vårdtagare vistas på bostadens/boendets svalaste plats. Vädra nattetid när det är svalt.

ORDNA SVALKANDE ÅTGÄRDER En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.

UNDVIK FYSISK ANSTRÄNGNING framförallt under dygnets varmaste timmar.

FÖRVARA LÄKEMEDEL I KYLSKÅP om det är varmare än 25 grader. Använd-ningen av vissa läkemedel, t.ex. de som är vätskedrivande, kan behöva justeras.

VAR EXTRA UPPMÄRKSAM PÅ DINA VÅRDTAGARE OCH HUR DE MÅR Kontakta sjuksköterska om någon visar tecken på att må dåligt av värmen. Varningstecken kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens, yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist.

SOMMAR 2016

6

Larmkedjan startar med värmevarning från SMHIFör att SMHI:s varningar ska nå ut hela vägen till alla som berörs är det viktigt att det finns en samman-hängande larmkedja. Länsstyrelser, kommuner och landsting är viktiga för att nå ut till sårbara grupper. Både inom och mellan dessa organisationer finns flera olika funk tioner som kan sprida information om larm och råd.

Det finns också ett stort antal personer som är extra känsliga för värmepåverkan men som inte har någon kontakt med vården. Därför är det viktigt att kunna sprida varningen och råden även ut till allmänheten. Detta kan ske via vårdgivarnas webbplatser, sociala medier och andra kanaler internt och externt inom organisa tionen, men också med bra informationsun-derlag hos sjukvårdsupplysning eller via radiovarning till allmänheten (VMA).

Systematiskt beredskapsarbete ökar handlingsförmåganGenom att tidigt varna för höga temperaturer och se till att varningen och viktiga råd når personal inom vård och omsorg, vårdtagare och anhöriga, så kan kommuner och landsting minska både dödstal och sjuktal orsakade av värme.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram stödmaterial till organisationer som ska planera både det förberedande arbetet och det praktiska arbetet under en värmebölja. Underlagen består av en vägledning för att skapa en handlingsplan vid höga temperaturer, exempel på nyckel-funktioner i en larmkedja, förslag på hur larm och råd kan kommuniceras, checklistor och utbildningsmaterial.

Klimatet blir gradvis varmare och vädret mer instabilt. Alla årstider blir varmare och blötare, särskilt vintrarna. Extrema väder-händelser ökar, både värme, kyla och nederbörd. Värmeböljorna blir fler och längre. Klimatförändringarna påverkar människors hälsa.

Mer information och verktyg hittar du på vår webbplats www.folkhalsomyndigheten.se/varmebolja

SOMMAR 2016

7

Mer information och verktyg hittar du på vår webbplats www.folkhalsomyndigheten.se/varmebolja

LäkemedelVissa mediciner kan öka värmekänsligheten. De medicin-grupper som oftast kan ge problem vid värmebölja är:

• Diuretika – kan orsaka elektrolytrubbning och minskad vätskevolym. Loop-diuretika har den största effekten i detta avseende men även ACE-hämmare kan bidra till dehydrering.

• Antikolinergika – orsakar torra slemhinnor och minskad svettning.

• Psykofarmaka (ffa neuroleptika) – stör kroppens temperaturreglering och minskar svettproduktion. Antidepressiva medel kan öka risken för komplika-tioner genom sin antikolinergiska effekt och SSRI-preparat i kombination med diuretika (tiazid eller furosemid) ökar risken för hyponatremi.

• Antihypertensiva (bl.a. betablockerare) – kan bidra till en otillräcklig hjärtminutvolym. Antihyperten-siva och anti-angina-preparat minskar artärtryck, vilket kan orsaka bristfällig värmereglering via försämrad svettkörtelfunktion.

• Litium, digoxin, anti-epileptika och preparat mot Parkinsons sjukdom – dessa har en smal terapeutisk bredd och uttorkning kan ge allvarliga biverkningar.

• NSAID-preparat – kan leda till svår njursvikt hos äldre med nedsatt njurfunktion och vätskebrist.

Dosen av vissa läkemedel, till exempel de vätske-drivande, kan behöva justeras vid höga temperaturer.

Sociala kontakter räddar livKontakta personer som tillbringar mycket tid ensam-ma. Äldre eller sårbara grupper kan behöva tillsyn en eller flera gånger per dag. De kan också behöva hjälp med sådant de normalt klarar av, samt hjälp med trans-porter för att minska fysisk ansträngning.

Prata gärna om den information som finns i den här skriften. Kom ihåg att det är vanligt att sårbara personer inte alltid uppfattar sig som varken gammal eller sårbar. De kan därför ha svårt att ta till sig varningar och råd.

Tillstånd som ökar sårbarhetenSärskilt sårbara för värmepåverkan är personer som har svårt att reagera på risker eller reglera sin kroppstemperatur, såsom äldre, kroniskt sjuka och spädbarn. Det kan vara personer som har:

• hjärt-kärlsjuklighet

• en lungsjukdom

• nedsatt njurfunktion

• diabetes

• psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsätt-ning som kan medföra att hen inte uppfattar eller reagerar på riskerna

• tagit läkemedel som påverkar värmereglering, cirkulation och vätskebalans.

Förvaring av läkemedel. Kom ihåg att mediciner ska förvaras i temperaturer understigande 25 °C eller i ett kylskåp (läs instruktion gällande förvaring).

Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund.www.folkhalsomyndigheten.se

Den här skriften vänder sig främst till dig med patientkontakter inom vård

och omsorg. Skriften berättar om hur värme påverkar kroppen, vilka risk-

grupperna är, samt hur du kan bidra till att förebygga ohälsa och sjukdom

till följd av värme. Mer information och verktyg hittar du på vår webbplats

folkhalsomyndigheten.se/varmebolja/

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar

för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja

samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot

hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.