Information inför val av andraämne

Ämneslärarprogrammet Malmö universitet

För övergripande information om val av ämne besök Malmö universitets hemsida*, där finnsäven information om vilka ämneskombinationer som är möjliga.

I denna fil följer en presentation av professionsämnena som det går att välja mellan. Vissaämnen kommer att arrangera Zoom-informationsmöten. Det går alltid att kontaktaämnesföreträdaren via mejl om det finns frågor som inte besvaras på hemsidan eller i dennapresentation.

Ämnena presenteras i följande ordning:

• Biologi• Engelska• Fysik• Geografi• Historia• Idrott• Moderna språk• Naturkunskap• Religion• Svenska som andraspråk

* https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/Program/Amneslararutbildningen/

BiologiVad är ett coronavirus? Varför blir vi sjuka av ett litet virus? Hur kan nya virus evolvera fram år efter år? Hur fungerar evolution egentligen? Vad är en vaccination? Hur fungerar min kropp och vad kan jag göra för att hålla den i fin form?

Vi kommer nog att råka ut för fler möten med obehagliga virus framöver. Hur de ständigt utvecklas och hur vi påverkas av dem genererar många frågor. Det är frågor som biologin har svar på! Vill du veta mer om detta och, framförallt, kunna hjälpa elever på högstadiet att förstå det, så ska du välja biologi!

BiologiMen du själv och dina kommande elever är säkert inte bara intresserade av virus. Biologi erbjuder så mycket mer som vi ständigt påminns om. Klimatet förändras så nu händer det mycket i våra ekosystem. Vissa arter får det tuffare medan andra arter frodas.

Med kunskaper i ekologi, miljö, hållbar utveckling och evolution kan du själv förstå vad som pågår och bidra till en förståelse för vad som pågår. Med hjälp av biologisk kunskap kan du bidra till att ungdomarna du möter i klassrummet känner hopp och får verktyg att engagera sig med.

BiologiMånga ungdomar är engagerade i samhällsfrågor. Gentekniken har gett oss fantastiska möjligheter att förstå oss själva och hur vi kan bota sjukdomar. Samtidigt uppkommer svåra etiska frågor: Ska försäkringsbolag få tillgång till information om mitt DNA? Vill jag veta om jag bär på skadliga gener? Är det ok att genmodifiera våra husdjur och matväxter? Är genmodifierade grönsaker farliga att äta? Genetik och genteknik är spännande och engagerande ämnen och det ska man utnyttja i klassrummet!

BiologiHar biologi varit ett viktigare ämne än det är just nu? Vi tror inte det. Biologin erbjuder många spännande frågor att engagera sig i. Trots detta så finns det en annan sida av biologin som kanske ändå är den största drivkraften: Det vackra, det otroliga och det spännande! Ta en titt på filmerna här så får du några exempel…

https://www.youtube.com/watch?v=o42C6ajjqWg

https://www.youtube.com/watch?v=BmzS0MNyH9I

https://www.youtube.com/watch?v=SZrTndD1H10

https://www.youtube.com/watch?v=2gvgkHSyKFE

Välkommen!

Kursplan Ekologi: https://edu.mau.se/sv/Course/BI201C?v=3.1&full=true

Kursplan Människa och hälsa: https://edu.mau.se/sv/Course/BI202C?v=2&full=true

Kursplan Genetik och evolution: https://edu.mau.se/sv/Course/BI203C?v=1.5&full=true

Kursledare: Johan Nelson och Agneta Rehn

WELCOME!ENGLISH STUDIES AND EDUCATION

Bo LundahlLanguage developmentAssessment Subject didactics

Damon TutunjianGeneral Linguistics Psycholinguistics

Björn SundmarkLiterature Literacy

Anna WärnsbyEnglish Linguistics Academic Writing Academic Literacy

Malin Reljanovic GlimängCultural StudiesICTSubject didactics

Damian FinneganAcademic WritingAcademic Literacy

Shaun NolanGeneral LinguisticsSociolinguisticsDiscourse Analysis

THIS IS US:

Principles for English Teaching • English in English

• Active learning

• Structured learning (aims and goals are visible)

• A wide concept of culture (English as a global language)

• An extended concept of text

• Language is developed in interaction and collaboration with others

• Words and phrases are recycled, and words are not isolated from the texts (verbal, written, visual) in which they occur

• Grammar focuses both on function and form

• Assessment is part of teaching and aims to support and develop learning

• The content of communication is thematic and relevant

For Further Information:

• First courses in the programme: https://edu.mau.se/sv/course/en415c, https://edu.mau.se/sv/course/en416c, https://edu.mau.se/sv/course/en417c, https://edu.mau.se/sv/course/en418c.

• Subject co-ordinator: Anna Wärnsby, anna.warnsby@mau.se

Varför välja att blifysiklärare?

Varför bli fysiklärare?

• Som fysiklärare lär du dig varje dag något nytt om fysiken (= världen!). Du utmanas av dina egna frågor och får flera aha-upplevelser.

• Dina elever ställer utmanande och stimulerande frågor, storasom små: kan man resa bakåt i tiden? hur uppstår enregnbåge? hur vet vi att atomer finns på riktigt? ...

• Du kommer att fördjupa dina matematiska kunskaper dåmatematiken är fysikens språk och verktyg. Du kommer ävenatt sluta bekantskap med vetenskapens historia och filosofi.

• Du får fördjupa dig i hur människor tänker och lär sig förstå. Och vilka vardagsföreställningar har de?

• Du får leka med experiment och laborationer tillsammansmed dina elever.

• Du har en chans att förbli ung i sinnet, nyfiken och kreativ.• Du ser unga människor växa och får tillbaka mycket mer än

du lägger i.• Du behövs för samhällets framtida välfärd och utveckling

(inga ingenjörer, läkare, klimatforskare o.s.v. utanfysiklärare!).

• God arbetsmarknad.

Varför inte bli fysiklärare?

• Ödmjukhet krävs – du får acceptera att du aldrig blirfullärd och att du ibland har förstått något fel. Det återstår alltid en liten till detalj att förstå. Du får varaberedd att ständigt lära.• Din arbetsbelastning kan bli periodvis hög, speciellt i

början av din yrkesbana. Inte minst med tanke på det praktiska för- och efterarbetet i samband med laborationer och demonstrationer.• Att jobba med människor kan leda till stressiga

situationer.• Inte alltid ser man direkta resultat av sitt arbete.• Kanske kommer du att tjäna något mindre än en

civilingenjör.

Fysiklärarkurser vid Lunds universitet

• Fyra kurser, totalt 90 hp: fysikämnet ochfysikdidaktik.• Fysikämnet samläses i hög grad med blivande

fysiker. • I fysikdidaktik lär du dig diverse didaktiska teorier

och modeller och får utifrån dessa teorier analyseraoch planera undervisningssekvenser, teoretiskasåväl som laborativa. • Första terminen läser du mekanik, ellära och

magnetism, optik, våglära och inledande kvantfysiksamt fysikdidaktik. • Mot slutet av dina studier har du möjlighet att

skriva ett examensarbete inom fysikdidaktik.

Mer inspiration? – fysiklärare i världsklass berättar:

Eugenia EtkinaRichard FeynmanPaul HewittWalter Lewin

Undrar du något om fysiklärarutbildningen i Lund?Du är välkommen att kontakta oss på Lunds universitet: lukasz.michalak@fysik.lu.se (Nationellt resurscentrum för fysik)lotta.olsson@uvet.lu.se (studievägledare, Ämneslärarutbildning)

Zoom-informationsmöte30 mars kl. 11:15-12:00Länk: https://lu-se.zoom.us/j/8951461839

GEOGRAFI – VÄRLDENS ÄMNE

BESKRIVER OCH FÖRKLARAR RUMSLIGA PROCESSER PÅ JORDEN

& HELHETSPERSPEKTIV PÅ MÄNNISKANS VERKSAMHETER OCH

NATUREN

CITAT FRÅN KURSUTVÄRDERINGAR

• Kul kurs! Bland de bästa på MAU.• Trevlig kurs med lagom arbetsbelastning.

• Allt detta är något man direkt kan ta med sig till sin framtida pedagogiska verksamhet

med barn/ungdomar.

SAMHÄLLSGEOGRAFI & NATURGEOGRAFISO – LOKALT, REGIONALT & GLOBALT• Demografi & migration

• Resursfördelning i världen

• Stadsgeografi• Ekonomisk geografi

UTVECKLAR ELEVERS HANDLINGSKOMPETENS FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I EN GLOBALISERAD

DEMOKRATISK VÄRLD

NO – LOKALT, REGIONALT & GLOBALT• Atmosfären (luften), biosfären (livet),

hydrosfären (vattnet) & litosfären (jordmåner, mineraler och bergarter)

• Väder & klimat

• Landskapets utveckling

• Naturresurser

VARIERANDE UNDERVISNING

Föreläsningar, exkursioner, studiebesök, övningar, seminarier, uppgifter, laborationer, datorlaborationer och projektarbeten.

GEOGRAFI

HISTORIA RELIGIONSVENSKA

BILD

SAMHÄLLSKUNSKAP

IDROTT

MATEMATIK ENGELSKA

MÄNNISKANS FÖRUTSÄTTNINGAR & UTVECKLING URBANISERING

HANDEL & KULTURMÖTEN

KRIGINDUSTRIALISERING

EKONOMISK UTVECKLING

NATIONALISM

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

PLATSER OCH MILJÖER I SKÖNLITTERATUR

INFORMATIONSSÖKNING

SPRÅKETS UTVECKLING & SPRIDNING

VETENSKAPLIGA TEXTER & NYHETSARTIKLAR

RELIGIONER OCH KULTURERS UTBREDNING & SPRIDNING

HELIGA PLATSER ETIK &

LIVSFRÅGOR

RELIGIONEN I RELATION TILL DEN OMGIVANDE MILJÖN

SOCIAL OCH KULTURELL HÅLLBARHET DIGITAL

BEARBETNING

VÄRLDEN I BILDER

SAMHÄLLSORIENTERANDE BILDER

KARTORS UTFORMNING & SYFTEN

MASSMEDIEBILDERS BUDSKAP

EKONOMINYHETSORIENTERING

NAMNGEOGRAFIHÅLLBAR UTVEKLING

STADSPLANERING URBAN UTVECKLING

RESURSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFRÅGORKRIG & KONFLIKTER

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETE & UTBILDNING

GLOBALISERING

MIGRATION

SPRÅKETS UTVECKLING

ENGELSKANS UTBREDNING OCH

SPRIDNING I VÄRLDEN

PLATSER & MILJÖER I SKÖNLITTERATUR

FORMLER, EKVATIONER & METODER

GEOMETRIFÖRSTÅ & ARBETA MED SKALOR

BEARBETA & ANALYSERA DATA

TABELLER, DIAGRAM & GRAFER

TRADITIONER I SAMBAND MED

FRILUFTSLIVORIENTERING & RUMSLIG UPPFATTNING

GEOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN SOM MÖJLIGGÖR FYSISK AKTIVITET

ÄMNESÖVERGRIPANDE OCH SAMORDNANDE

CITAT FRÅN INTERVJUADE LÄRARE• Där har vi samhälle, historia och geografi som skulle kunna jobba väldigt mycket tillsammans, dels ta fram

historiska kartor, alltså befolkningsutveckling och såna saker, där är jättemycket att göra.• Hållbar utveckling är mitt favoritområde av alla kategorier så allting går att få in där. De kan dyka ner i en

soptipp i en annan världsdel och se vad folk gör.

MER INFORMATION• Läs om geografi på: https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Institutioner/nms/Ar-student-pa-

NMS/Geografi-miljo-och-larande/• Läs kursplanerna för de fyra geografikurserna GL214C, GL215C, GL216C och GL217C:

1. https://edu.mau.se/sv/course/gl214c2. https://edu.mau.se/sv/course/gl215c3. https://edu.mau.se/sv/course/gl216c4. https://edu.mau.se/sv/course/gl217c

• Du som läser geografi som andraämne läser alla fyra kurser (60 hp) medan de som läser geografi som tredjeämne läser de tre första kurserna (45 hp).

• Behörighetskraven hittar du i den första kursplanen.• MEJLA GÄRNA OCH STÄLL FRÅGOR.

Information via Zoom den 1 april kl. 13.15–15.00! Klicka på följande länk för att delta:https://mau-se.zoom.us/j/175491442

Exkursion i Köpenhamn 27/2-2020.

Historia och lärande – en professionsutbildning

Historia och lärande – en professionsutbildning

• Kunskap i historia

• Kunskap om historia

• Kunskap om historia som undervisning

Dessa fält är integrerade genom hela utbildningen

De tre första kurserna är grundkurser som integrerar historiska förlopp och historiedidaktik

Exempel på lärandemål från den andra grundkursen Hl232C

• beskriva och diskutera politiska, ekonomiska, sociala och kulturella

förändringsprocesser, samt aktörers betydelse för dessa

förändringsprocesser, mellan ca 500 och 1800 e.v.t. utifrån olika historiska

förklaringsmodeller

• beskriva och diskutera människors levnadsvillkor på olika geografiska platser

beroende på klass, genus, generation och etnicitet mellan ca 500 och 1800

e.v.t

• redogöra för och diskutera exempel på hur frågor kring progression av

historiskt tänkande och elevers begreppsutveckling inom historieämnet har

behandlats i internationell forskning

• med utgångspunkt i historiedidaktisk teori, samt teorier om individens lärande

och erfarenhetsvärldar, redogöra för och problematisera exempel på

historieundervisning

• beskriva, kritiskt analysera och diskutera olika synsätt på

historieundervisning, med utgångspunkt från interkulturalitet och medborgerlig

bildning, samt utifrån detta dra historiedidaktiska slutsatser

• diskutera olika innebörder av begreppet historiebruk samt använda begreppet

för analys av olika former av historieförmedling

Den fjärde kursen behandlar historiska synteser, förklaringsmodeller och hur historieundervisning kan anpassas efter olika elevers förutsättningar och behov

• analysera och diskutera framställningar av långsiktiga historiska

förändringsprocesser, och aktörers handlande i dessa, utifrån

olika förklaringsmodeller

• analysera och diskutera hur olika framställningar av långsiktiga

förändringsprocesser påverkar vår förståelse av nutiden och

framtiden

• kritiskt granska och värdera läromedel, innehåll och

arbetsformer i relation till både styrdokument och elevers olika

förutsättningar och behov

• planera och utvärdera undervisningsprojekt som syftar till att

elever kan redogöra för långsiktiga historiska

förändringsprocesser utifrån någon, eller några relevanta

förklaringsmodeller

De två sista kurserna fokuserar

• Svensk 1900-talshistoria och muntligt

källmaterial

• Kulturarv och kulturarvsinstitutioner,

exempelvis museer

• Genus i historieundervisningen

Några citat från en nuvarande andraämnesstudent i historia"Om någon hade bett mig rangordna mina favoritämnen innan jag gjorde mitt andraämnesval så hade historia kommit med på topp fem-listan. Nu efter fyra historieterminer kan jag konstatera att det har blivit mitt favoritämne!

Att valet föll på historia beror till stor del på att tidigare års studenter hade lovordat historieämnet vid MAU:s ämneslärarprogram. Jag fick höra att kursledarna var kunniga och engagerade, vilket som också har visat sig stämma. Kurserna är välutformade och det är uppenbart att lärarna har ett syfte bakom varje moment för att studenterna ska bli duktiga historielärare. Ett särskilt uppskattat moment under utbildningen har varit de återkommande studiebesöken som vi har haft.

Utöver att jag har blivit mycket mer allmänbildad de senaste fyra terminerna så har jag även fått historiedidaktiska redskap som jag är övertygad kommer hjälpa mig i min blivande lärarroll att göra historieämnet relevant och roligt för elever.

Om ni har några frågor om hur det är att vara student på historieprogrammet får ni mer en gärna kontakta mig på petrovic-viktor@hotmail.com "

Kontakta ämnesansvarig Ingmarie Danielsson Malmros

ingmarie.danielsson.malmros@mau.se

Frågor?

Idrott och lärande

• Idrottslära

• Humanbiologi

• Idrott och samhälle

• Psykologi och pedagogik/didaktik

Dessa kunskapsfält är integrerade genom hela utbildningen

Bli lärare i idrott och hälsa

Intresserad av människor, idrott, hälsa och lärande?

Idrott och lärande som andraämneUnder utbildningen utvecklar du din förståelse för mångsidigheten inom ämnesområdet idrott och hälsa, samtidigt som du prövar din egen förmåga inom fältet. Du tillägnar dig kunskap i och om idrottslära och kroppsligt lärande utifrån olika kroppsövningskulturer liksom kunskap om kroppens funktion och förutsättningar för rörelse. I utbildningen ingår att planera, genomföra, leda och analysera lärandesituationer i olika miljöer och verksamheter och att kunna göra ämnesdidaktiska överväganden.

En viktig utgångspunkt är att beakta alla elevers möjlighet att medverka i undervisningen i skolämnet oavsett förutsättningar, bakgrund och uppväxtmiljö. Vi arbetar med att vidga förståelsen för hälsobegreppet, från folkhälsa till individuell hälsa, och med utveckling av hälsofrämjande strategier. Föreställningar om kropp och kroppsideal problematiseras och här ingår även psykologi, kost och näringsfysiologi. Relationen mellan idrott och ungdomskultur är en viktig del i utbildningen och att kunna undervisa i olika rum och arenor diskuteras och utförs.

Utbildning i friluftsliv sker dels under våren i regionen med övernattning, dels vintertid på snösäker ort under en veckas tid i fjällmiljö.

Säkerhetsaspekter behandlas och att med säkerhet kunna, till exempel, simma och utföra livräddning i vatten samt att kunna orientera sig i olika miljöer prövas.

Tre kunskapsfält

• Idrottslära: olika former av kroppsövningskulturen, såväl mot idrott som hälsa

• Humanbiologi: människokroppens uppbyggnad och funktion, med fokus på rörelse och fysisk aktivitet

• Individ och samhälle: olika individuella perspektiv som grupprocesser och motionspsykologi, samt sociala relationer och sociala processer i samhället, där tex makt, kroppsideal och uppväxtvillkor bearbetas

Dessa kunskapsfält är integrerade genom stora delar av utbildningen.

Termin och kurs Kurstitel Högskolepoäng

T3:1 Idrott och lärande: Lärare i idrott och hälsa

15 hp

T3:2 Idrott och lärande: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar

15 hp

T4:1 Idrott och lärande: Fysisk aktivitet i förändring

15 hp

T4:2 Idrott och lärande: Rum, kropp och samhälle

15hp

T7:1 -Gymnasiet

Idrott och lärande: Kroppslig hälsa i ett livslångt perspektiv

15 hp

T7:2 -Gymnasiet

Idrott och lärande: Samhälle, kultur och kropp i förändring

15 hp

Struktur för Idrott och lärande andraämne

BEHÖRIGHETSKRAV OCH KONTAKTGrundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Idrott och hälsa 1 eller motsvarande kunskaper, Matematik 2a /2b / 2c, Naturkunskap 2 alternativt Biologi 1 + Fysik 1a / 1b1 + 1b2 + Kemi 1. Eller: Engelska B, Samhällskunskap A, IdhA, MaB, NkB alt BiA + FyA + KeA, (Områdesbehörighet A6c/6C)

Kontakt: jan-eric.ekberg@mau.se

Var med på Zoom-information den 2/4 med start klockan 12.00 till 13.00. https://mau-se.zoom.us/j/483384437

Språk- och litteraturcentrumLunds universitetANDRAÄMNESVALET – MODERNA SPRÅK

Du kan läsa följande ämnen i Lund• Franska� www.sol.lu.se/franska� https://www.sol.lu.se/franska/amneslararutbildningen/

• Kinesiska� www.sol.lu.se/kinesiska� https://www.sol.lu.se/kinesiska/larare-i-kinesiska/

• Italienska� www.sol.lu.se/italienska� https://www.sol.lu.se/italienska/amneslararutbildningen/

• Spanska� https://www.sol.lu.se/spanska

• Tyska� www.sol.lu.se/tyska� https://www.sol.lu.se/tyska/amneslararutbildning/

Franska – Spanska – Italienska• Franska är ett världsspråk som talas av ca 75 miljoner människor i Frankrike,

Belgien, Schweiz, Canada och i stora delar av Afrika. Franska är dessutom ett av EUs officiella språk. I Sverige behöver vi utbilda flerspråkiga medborgare och därför är franskan ett viktigt språk i den svenska skolan. Arbetsmarknaden är mycket god för blivande fransklärare. Vid SOL kan du läsa till lärare i franska vid sidan av ett annat (språk)ämne.

• Om du väljer att läsa spanska hos oss lär du dig mer om historia och samhälle i Spanien och Latinamerika, läser skönlitteratur och analyserar film. Vi har en stark inriktning mot kultur och dess olika uttryck. Du lyfter också dina grammatikkunskaper till en teoretisk nivå och får verktyg för att kunna lära ut språket. Hos oss tränar du inte bara upp dina språkfärdigheter utan du får en solid akademisk utbildning som du kommer att ha nytta av som lärare.

• Italienska är ett språk som är mycket likt både franska och spanska, och lexikalt även engelska. Det kan därför vara ett smart val att ta italienska som andraämne om du till exempel har något av de andra språken redan. Italienska finns på de flesta kommunala, större gymnasierna, men även på en del friskolor, men är ett litet ämne. När du undervisar italienska på gymnasiet har du ofta små grupper, steg 1-3, inga nationella prov att rätta, men behöver engagera dig mycket för ämnet. Inom italienskans kursutbud på SOL, utöver ämneslärarprogrammet, finns även kurser om kultur och översättning, som kan vara bra att ha när du är lärare och vill hålla språket och kulturen vid liv.

Tyska & Kinesiska• Tyska har i modern tid alltid varit ett av de större skolspråken i

Sverige, tidigare i första hand som kultur- och vetenskapsspråk, idag som ett viktigt språk på arbetsmarknaden. Tyskland är ett grannland som vi har många förbindelser med och de tyskspråkiga länderna tillsammans utgör Sveriges största handelspartner. Tyska är ett av de största språken i EU och talas som modersmål av ca 100 miljoner människor. Tyska är också ett viktigt språk inom turistbranschen i Sverige. Tyskans plats i den svenska skolan bör därför vara given.

• Varför inte göra världens största språk, kinesiska, till en del av din karriär? Läs om våra kurser i kinesiska på www.sol.lu.se/kinesiska. Vi kan erbjuda många möjligheter till fortsatta studier i Kina!

Modernt språk som andraämne• Att ha minst ett språk i sin ämneskombination är en bra idé, både på kort

och på lång sikt. Svenska, engelska och svenska som andraspråk är stora ämnen i skolan och behovet av nya lärare inom dessa ämnen kommer sannolikt alltid att vara stort.

• Beroende på vilket ämne du väljer, kommer du att läsa en större eller mindre andel av delkurserna tillsammans med studenter som läser dessa ämnen utanför lärarutbildningen.

• Det går alldeles utmärkt att kombinera svenska, engelska eller svenska som andraspråk med något av de moderna språken som erbjuds på SOL-centrum, alltså franska, kinesiska, italienska, spanska eller tyska. En lärare med en sådan kombination är mycket anställningsbar.

• Du hittar kontaktuppgifter till studievägledarna via denna länk: • www.sol.lu.se/sol/personal/studievagledare och kontaktuppgifter

tillstudierektorerna via denna länk: www.sol.lu.se/sol/personal/studierektorer

• Välkommen att läsa ditt andraämne vid Språk- och litteraturcentrum i Lund!

Naturkunskap som andraämneGymnasieskolan (förstaämne – sv, eng, ma eller idrott)

Kurser

´ Du kommer att läsa totalt sex kurser i naturkunskap om vardera 15 hp.

´ De två första tar upp fysik och kemi i vardagen samt naturvetenskapens betydelse för individen och samhället.

´ De två kurserna därefter är biologi där kropp, hälsa, ekologi och resursanvändning är viktiga delar.

´ De två sista kurserna är ämnesövergripande och fokuserar på ett hållbart samhälle samt naturkunskap som ett ämne i gymnasieskolan.

Arbetsformer

´ Under kurserna läser du både naturvetenskap och ämnesdidaktik, det vill säga att när du läser till exempel anatomi och fysiologi tar vi också upp ungdomars uppfattningar om människokroppen och hur du kan undervisa i de delarna av naturkunskapen.

´ Under kurserna arbetar vi på olika sätt; föreläsningar, laborationer, exkursioner och olika seminarier är de vanligaste.

För mer information´ https://edu.mau.se/supplements/LALAM20hGYSV/4

(här finns de sex naturkunskapskurserna termin 3-4 och 7).

´ Behörighetskrav Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Naturkunskap 2 (kan ersättas av Biologi 1+Fysik 1a alternativt Fysik 1b1+1b2+Kemi 1) eller NkB (kan ersättas av BiA+FyA+KeA)

´ För mer information kontakta ämnesansvarig Mats Lundström mats.lundstrom@mau.se

Zoom-informationsmöte2 april kl. 13:00-14:00Länk: https://mau-se.zoom.us/j/8919047067

RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE - som andraämneGrundnivåHt-20 T3:1 Religion, etik och livsfrågor 7-9-Gy

T3:2 Kulturmöten och identitet i skolan 7-9-Gy

Vt-21 T4:1 Religioner i Världen 7-9-GyT4:2 Existentiella frågor i globala perspektiv 7-9-Gy

Avancerad nivåHt-22 T7:1 Religion, Modernitet och globalisering 7-9-Gy

T7:2 Religion, ungdomskultur och Medier 7-9-Gy

KontaktErica Lundqvist - erica.li-lundqvist@mau.se

Zoom-möte1 april kl. 9:15-10:00Länk: https://mau-se.zoom.us/j/938402056

T1:1 Religion, etik och livsfrågor

Vad är meningen med livet?

1. Religion, etik och livsfrågor

De klassiskaReligionerna…

Vad är religion?Varför religionsvetenskap?

MyterRiterSymboler

2. Kulturmöten och identitet i skolan

Malmö-kontexterTradition-Förnyelse

Kontinuitet-förändring

Människosyn

Vi och Dom”den andre”…

IDENTITET

IDENTITET

GENUS

JUDENDOM

KRISTENDOM

ISLAM

kontinuitetförändring

traditionalismmodernitet

representation

tolkningkontext

3. Religioner i världen

4. Existentiella frågor i globalt perspektiv

Gemensamma krafter mot

barnarbete

av PMU InterLife –

13 okt 2011 - 10:34

Enligt FN arbetar idag 215

miljoner barn och 60 procent av

dessa barn återfinns inom

jordbrukssektorn. Detta är

oacceptabelt och ett brott mot

FN:s barnkonvention. Företag,

konsumenter och beslutsfattare

måste gemensamt sluta upp

bakom arbetet för...

Global etik och mänskliga rättigheter

6. Religion, modernitet och globalisering

Palmsöndag i Chumayel 2005

Migration, integration och asylpolitik

Invandringsfrågor och flyktingpolitik

med anknytning till Sverige och EU

Moderniteten ur idéhistoriskt perspektiv: I idéhistoriska

sammanhang förknippas modernismen eller moderniteten främst med två traditioner med rötter

i upplysningen: en förnufts- och en frihetstradition. Bland de företeelser som brukar inbegripas i upplysningens

förnuftsprojekt märks bland annat kampen mot vidskepelse och övertro i allmänhet, religionskritiken och den

åtföljande sekulariseringen av

samhället, den klassiska, newtonska naturvetenskapen med dess

experimentella metod och objektiva kunskapsideal samt framstegstanken.

Kukulcan-Pyramiden i Chichén

Itzá, 21 mars 2007

Nya religionerNyandlighetNew Age

EsoterismOckultism

Kolonialism

Kropphälsalivsfilosofi

T8:2 Religion, ungdomskultur och medier

7. Religion- ungdomskultur-medier

Sex- ochsamlevnad

Populärkultur

normsystem

normkritiknllivsfrågor

Etik på nätet

Hedersrelaterad problematik

SVENSKA SOM ANDRASPRÅKSpråk, kultur och litteratur

Ett spännande ämne med både djup och bredd, mångamöjligheter och flera målgrupper!

Svenska som andraspråk (sva)–våra kurser:

1. Migration, språk och kultur i utbildningsperspektiv.

2. Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv.

3. Kommunikation, kunskapsutveckling och bedömning.

4. Andraspråksutveckling och läs- och skrivutveckling

5. Litteraturdidaktiska perspektiv och retorik.

6. Flerspråkighet, interkulturellt lärande och ämnesrelaterat skolspråk.

7. Texter i en föränderlig värld. Språk- och litteraturvetenskap.

8. Se följande länk för mer beskrivning av respektive kurs.

https://edu.mah.se/supplements/LALAM18hGYSV/6

Svenska som andraspråk

u Kurserna innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper, studiebesök och självstudier.

u Kopplingen mellan praktik och teori tydliggörs i varje kurs.

u Om du tittar i skolans styrdokument och kursplaner för ämnet svenska som andraspråk kommer du att se att innehållet och målen påminner mycket om det ”vanliga” traditionella svenskämnet. Dock är det vägen att nå målen som är lite annorlunda – i sva-ämnet ges bl a språklig stöttning i högre grad. Man kan undervisa på språkintroduktion, sfi (grundläggande svenska) såväl som sva på högstadiet och gymnasiet. Lägg till att du också kan undervisa på utlandsskolor

Var en del av världen varje dag!

En dag på

jobbet!

Förutom språk och litteratur är även interkulturalitet och språk-

och kunskapsutvecklande arbetssätt delar av ämnet

Kontakta gärna oss om du vill veta mer om vårt spännande ämne. Tveka inte att höra av dig!

u Catarina Economou, lärare och ämnesansvarig, KSM. catarina.economou@mau.se

Följande studenter kan berätta varför de valt ämnet och hur de tycker utbildningen är:

u Monica Åberg, student, (termin 8), monica@monicatravel.se

u Felicia Lund, student, termin 4, felicialund95@gmail.com

u Jacob Zidén, student, termin 4, jacob.zidén@gmail.com

Det finns ett stort behov av behöriga lärare i svenska som andraspråk - du kommer att vara eftertraktad med denna ämnesutbildning!

Foto: @Monica Åberg

Frågor? Delta i zoom-mötet!

Svenska som andraspråk

Catarina Economou - catarina.economou@mau.se

31 mars kl. 9:00-10:00

Länk: https://mau-se.zoom.us/j/177299675

Det var alla ämnen som det går att välja mellan