Brandman – ett mjukisyrke som behöver kvinnor

InfoklippetInformation till personalen maj 2010

forts s 4 à

Anledningarna är flera. Företagen har ibland svårt att avstå folk på kort varsel, man tror inte att man klarar de fysiska kraven och så har vi av tradition mest manliga brandmän. Vi har idag bara en kvinnlig deltidsbrandman.

Lättare och effektivare– Den tekniska utvecklingen har gjort arbe-tet effektivare och lättare. En andningsut-rustning väger idag 12-13 kg mot det dubbla förr. Den lättare utrustningen och att många kvinnor jobbar inom vårdyrkena gör att de passar väldigt bra som deltidsbrand-män.– Och varför ska inte kvinnor också stå för säkerheten i samhället frågar Tommy Rydén, biträdande räddningsledare.

Brandmän framställs ofta i media som machomän, säger Thomas Johansson räddningschef för Räddningstjänsten i Klippan och Åstorp. Det stämmer inte - vi har ett mjukisyrke som handlar mer om omhändertagande än teknik. Därför passar kvinnor väldigt bra hos oss, men vi har bara en kvinnlig brandman.Vi hoppas på fler.

Räddningstjänsten har 4,5 heltidstjänster (fyra brandmän och en administrativ assi-stent på deltid) och 30-40 deltidsbrandmän fördelat på Klippan och Ljungbyhed. Fler deltidsbrandmän behövs främst iLjungbyhed.

– Det är svårt att rekrytera folk och framför allt kvinnor, säger Thomas Johansson.

Tommy Rydén biträdande räddningschef,P-O Hermansson räddningsledare, Anna Lundberg, admini-strativ assistent och Thomas Johansson, räddningschef, i fronten på nya ”värstinglastbilen” som tills-ammans med sin personal klarar det mesta. På bilden saknas Magnus Håkansson som också ingår i den fasta styrkan hos Räddningstjänsten.

Medarbetarenkät och ledarskap

2

Svarsfrekvensen förra gången var 65 pro-cent. Vi hoppas att den skall bli högre denna gång. Det fanns vid den enkäten en del far-hågor om att negativa synpunkter skulle kunna användas mot dem som svarat. Jag hoppas verkligen att vi lyckades visa att så inte blev fallet. Däremot hade vi många bra diskussioner om vad vi kunde göra för att förbättra oss.

Ett av områdena som mäts i enkäten är le-darskapet. Det handlar om

relation och kommunika-tion, om utveckling och delaktighet och om organi-sation och resultat. Vi fick

väldigt olika resultat v id fö r r a mä t -ningen. De gick från jättebra till absolut inte bra. Som en följd hade vi diskussioner med och upprätt-ade handlings-planer för de som låg lågt på skalan. Det finns tydliga

exempel på för-ändringar/förbätt-

ringar som en följd av enkätresultatet.

En del av ledarskapet - men långt ifrån allt - a v g ö r s a v h u r många medarbetare man har. Det är

givet att det är svårare att ha en bra dialog och kontakt om en ledare har väldigt många medarbetare. Med ledare i detta samman-hang menar vi de som har ett arbetsgivar-ansvar och bland annat håller medarbetar- och lönesamtal.

Vi har för närvarande 67 ledare, alla nivåer inräknade. Det innebär ett genomsnitt på 21 medarbetare per ledare. Vi har sett upp-gifter på att man i näringslivet i genomsnitt har cirka tio medarbetare per ledare. Vi har alltså dubbelt så många. Dessutom har vi en väldig spridning. Det varierar från tre till 60. Tio av ledarna har fler än 40 och två av dessa har fler än 50. Kommunstyrelsens arbetsutskott tog för några veckor sedan ett inriktningsbeslut som säger att ingen ar-betsledare bör ha mer än 30 anställda, samt att det ska finnas alldeles särskilda skäl om en arbetsledare har 40 eller flera anställda.

Ledarskapet är viktigt för alla anställda. Det börjar med det politiska ledarskapet och går sedan genom hela organisationen. När medarbetarenkäten kommer så ta till-fället att utvärdera både din ledare och övriga aspekter på organisationen! När vi har fått resultaten så skall vi även denna gång anstränga oss för att hitta åtgärder som förbättrar arbetssituationen för så många som möjligt.

Hans-Åke LindvallKommundirektör

2007 genomförde vi för första gången en medarbetarenkät i kommunen. I början av hösten är det dags igen. Enkäten blir nästan identisk med den förra. Det är intressant för oss att se om vi har utvecklats positivt eller negativt i förhållande till läget för tre år sedan. Den är ganska omfattande och ställer frågor inom områdena personlig arbets-situation, organisationsklimat, kundorientering mm.

Nya skyltyar på plats

Ny medarbetarenkät i sikte

Hösten 2007 genomförde Klippans kommun sin första medarbetarenkät och i höst är det dags igen. Alla tillsvidare- och visstidsanställda kommer att få möjlighet att svara på frågor om hur de uppfattar kommunen som arbetsgivare. Det handlar om organisationsklimat, arbetsbelastning, delaktighet, ledarskap och mycket annat.

Då - 2007 - genomfördes enkäten tillsam-mans med Landskrona och Höganäs och i den konkurrensen stod sig Klippan väl.

– Helhetsresultatet blev ganska positivt även om det naturligtvis förekom en del ”dippar”, berättar Roland Sjöberg, projektansvarig på Personalkontoret. Som ett resultat av 2007 års enkät har vi bl.a. utvecklat våra löne- och medarbetarsamtal, arbetat mer med individuella mål och måluppfyllelse, arbetsplatsträffarna har fått större betydelse och resurser har lagts på förbättrat ledarskap.

Klippan kommuns nya vägskyltar vid tre infarter till Klippan centrum är nu på plats.

Precis som tidigare finns kommun-fågeln Kungsfiskaren med. En färg-stark liten fågel som är sällsynt i Sverige men finns just i vår kommun.

Projektet Rädda Kungsfiskaren får bidrag varje år från kommunen för att se till att denna fågel kan fortsätta att leva och även häcka i Klippans kom-mun.

Kungsfiskaren är utsedd till Klippans kommunfågel av Skånes Ornitologis-ka förening.

– Med de nya kunskaper vi kan få med 2010 års enkät, blir det lättare att se vilka förbättringar som kan göras. Men vi ska naturligtvis också belysa och glädjas åt det som redan fungerar bra.

Det är alltså av största vikt att så många som möjligt funderar över sin arbetssituation och sedan tar sig tid att besvara enkäten som kommer efter sommaren.

Sedan ledigheten för Annan-dag Pingst upphörde är vi ledi-ga på nationaldagen 6 juni. När denna dag infaller på en helg får vi vara lediga annan vardag. Så är fallet nu i år.

6 juni-ledigheten

Redaktion: Inger Nejdebring, tel 286 51, e-post: inger.nejdebring@klippan.se och Jonas Hertzman, tel 281 05, e-post: jonas.hertzman@klippan.se.

...forts från sid 1

Stark gemenskapFör att jobba som deltidsbrandman hos oss krävs förstås att arbetsgivaren säger okej, att man bor och arbetar i Ljungbyhed eller Klippan och kan vara på brandstationen inom fem minuter. Man bör ha god kondi-tion och hälsa och inte lida av höjdskräck eller klaustrofobi. När man antagits får man utbildning och deltar i övningar 50 timmar om året. Inom två år är man färdigutbildad och har bland annat fått en sjukvårdsut-bildning. Därefter väntar en rad insatser i ett gott kamratskap.

- Vi är oerhört beroende av varandra i jobbet och får en väldigt stark gemenskap, sä-gerTommy.

Allt fler utryckningarFörra året gjorde räddningstjänsten i kom-munen 349 utryckningar. Av dessa är cirka 90 bränder och lika många är trafikolyckor. Allt fler bilar gör att trafikolyckorna ökar trots att färre dör i trafiken. Genom avtal med Region Skåne rycker räddningstjän-sten också ut om en ambulans behöver mer än 15 minuter för att nå sitt mål. Ungefär 25 procent är sk falsklarm. Och någon enstaka gång kan det vara en katt som räddas med hjälp av den 27 meter höga stegen på en av bilarna.

Mest förebyggande arbeteMellan uttryckningarna arbetar den heltids-anställda styrkan till stor del med förebyg-gande arbete men också med myndighets-utövning ex all brandtillsyn av byggnader. Räddningstjänsten är också remissinstans till både andra förvaltningar som till poli-sen. Olika lagkrav medför mycket doku-mentation.

Räddningstjänsten ger utbildning i brand-skydd till alla elever från årskurs två och till vuxna. Företag erbjuds brandskyddsut-

Vill du själv bli deltidsbrandman kon-takta Tommy Rydén tel: 8171. E-post: raddning@klippan.

Matta Persson blev lycklig storfiskare när personalföreningen hade sin årliga båtutflykt 25 april då ett 30-tal anställ-da följde med ut på sundet med fiske-båten Wittskär.

Foto: Ulla Ebelin

bildning vart fjärde år. All personal inom kommunens verksamheter ska ha brand-skyddsutbildning. Under 2009 utbildade räddningstjänsten omkring 1000 personer i brandskydd. – I vårt arbete är det prioritet på människor - ingen ska behöva bli skadad eller behöva dö. Därefter räddar vi egendom. Men det är upp till var och en att se till sitt brandskydd - att ha både brandvarnare och brandsläck-are hemma, säger Thomas Johansson.