Implementering av frågeformulär om levnadsvanor

www.fhi.se/riskbruksprojektet

Sid 1

Implementering av frågeformulär om levnadsvanor

Sven Wåhlin

Projektledare, Riskbruksprojektet


Levnadsvanor – en naturlig del av Hälso- och sjukvården


Sid 3

Patientformulär – en linje för folkhälsoarbete

• En levnadsvana: AUDIT

• Flera levnadsvanor:

1)Kost,

2)Fysisk Aktivitet,

3)Tobak,

4)Alkohol

5)………


Sid 4

Fördelar med levnadsvaneformulär

• Patienten får lättare ta upp levnadsvanor

- det är legitimt ämne

- man kan hänvisa till formuläret

• Vårdspersonal får lättare ta upp levnadsvanor

• Vårdcentralen får positiv profil

- man är framåt; har hälsoprofil

- man bryr sig om hela patienten inte bara sjukdom


Sid 5

Nackdelar/risker med levnadsvaneformulär

• Patienten pressas utlämna personliga uppgifter

• ”Förbättrar” svaren, sedan låst vid detta

• Tar tid från andra uppgifter

• Pat känner sig utpekad: Varför jag?

• Kan ge intryck av att man lägger sig i folks liv, istället för att vara tillgänglig för sjuka


Sid 6


Sid 7


Sid 8


Sid 9


Sid 10


Sid 11


Förändringsprocess fritt efter Proschaska och Di Clemente

Återfall

HandlingAmbivalensövervägande

”Oj!”

”Hjälp!”

Beslut

Stabiltnyttbeteende

”Äsch!”Ej beredd-Omedveten-Motstånd (söndertjatad)-Vill men kan ej

Sid 12


”Patientfokuserad vård – en utmaning inför framtiden”

”Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet inför den enskilda individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessa överväganden ska vägas in i både de kliniska besluten och den information som ges till patienten.”

Sid 13

Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009


Samtalet – vårt främsta verktyg!

Kan formulär bli ett stöd för samtalet??


Sid 15

Hur administrera formulären?

• Skicka hem inför besök

• Dela ut i reception

• Ställ i väntrummet

• Vårdgivaren har en bunt på bordet

• Vid vissa diagnoser/till alla/vissa perioder


Sid 16

Viktigt hur det presenteras för patienten!

• Erbjudande

• Mervärde

• Ändamålsenligt, viktigt

(även personalen måste uppleva detta)


Sid 17

Hur använda formuläret i konsultationen?• När?

-direkt

-senare

• Hur?

-patientcentrerat

-anknyta till besöksorsak

-medvetandegöra

-inleda behandling (MI)


Sid 18

Journalföra levnadsvanor?1. Vad kan journalföras?

• Att formuläret använts

• Alla uppgifter i formuläret

• Att levnadsvanor diskuterats


Sid 19

Journalföra levnadsvanor?2. Patientjournalens syfte:

• Vårdgivarens arbetsinstrument

• Kontrollinstrument

• Kvalitetsinstrument

• Verksamhetsuppföljning/utveckling

• Ekonomiskt styrinstrument


Sid 20

Journalföra levnadsvanor?Patientjournalens syfte:

• Vårdgivarens arbetsinstrumentVårdgivarens arbetsinstrument






Sid 21

Journalföra levnadsvanor?Underlättas arbetet?

• Ja

-vid levnadsvanebehandling (dietist, rökavvänjning etc)

• Nej

-uppgifterna färskvara

-omfattande journal svåröverskådlig


Sid 22


Sid 23




• KvalitetsinstrumentKvalitetsinstrument




Sid 24

Journalföra levnadsvanor?Får vi bättre kvalitet?

• Utdata för uppföljning och jämförelse

• Stämmer inte med befolkningsenkäter

• AUDIT-3 frågan svår


Sid 25






• Ekonomiskt styrinstrumentEkonomiskt styrinstrument


Sid 26

Journalföra levnadsvanor?Är ekonomisk styrning bra?

• Ekonomisk stimulans för sökbara journalförda uppgifter (vad ska registreras?)

- målrelaterad ersättning

• Gör det för pengarnas skull eller för medicinsk ändamålsenlighet?

• Styr innehållet i vården

• Lyfter livsstilsfrågor in i centrala styrdokument och budgetarbetet


Sid 27

Etiska aspekter och risker 1 (3)

• Levnadsvanor är integritetskänsligt

• Känsliga uppgifter journalförda ”i onödan”

• Uppgifter utlämnas rutinmässigt

• Patientens agenda ska gälla

• Prioriteringsdilemma, många krav:


Sid 28

Physical activity

Depression

Anxiety

Bipolar disordersVision, glaucoma

and hearing

Early ultrasound

Obesity

Smoking

MMI

Dementia

Alzheimer

Diabetes

Cardiovascular risk profile

STD prevention

Hypertension

Immunisations/

Influensa

Pneumonia

Alcohol

Cancer mammae

Chronic

obstructive

lung

disease

Chlamydia

Bone density

and

osteoporosis

Blood lipidsColo-Rectal cancer

BMI and

Waist-Hip Ratio

Pap-smear

Regular meals?

Allt det där “andra” i patientbesöket

Domestic

violence?

Abuse?

Pre-hypertensive?

Hormone replacement

Abdominal aorta aneurysm

Homocystein

C-Reative Protein

Fibrinogen

Stenosis of the Carotid arteries

Erectile dysfunction


Sid 29

Etiska aspekter och risker 2 (3)

• Verksamhet styrs för mycket av ekonomiska hänsyn, ej av medicinsk

• Felaktigt fokus på levnadsvanor

• Preventiv medicin har andra fundamenta än kurativ medicin

• Risk uppfattas som hälsopolis


Sid 30

Etiska aspekter och risker 3 (3)– om inget görs (exempel: alkohol)

• Alkohol orsakar 10 % av all död/sjuklighet i Europa

• Alkohol orsakar 3-5000 dödsfall/år i Sverige

• Alkohol orsakar mer död och sjuklighet (DALY) än diabetes och astma tillsammans


Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma

för försämrad hälsa och för tidig död

Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma

för försämrad hälsa och för tidig död

Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization.*Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

DA

LYs

(000

’s)

alkohol diabetes astma


”Patientfokuserad vård – en utmaning inför framtiden”

”Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet inför den enskilda individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessa överväganden ska vägas in i både de kliniska besluten och den information som ges till patienten.”

Sid 32

Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009


Sid 33


Kriterier för framgångsrik implementation

• Relevans

• Relativa fördelar

• Överensstämmelse med värderingar och normer

• Lättanvänt

• Testbarhet – pröva i liten skala

• Synliga resultat – feed back

• Anpassningsbarhet till olika förutsättningar

• Generaliserbar/överförbar kunskap

Sid 34Karin Guldbrandsson. Från Nyhet till Vardagsnytta – om implementeringens svåra konst. FHI 2007


Lycka till med implementering!

Sid 35

Documents

Implementering av frågeformulär om levnadsvanor