Hurusom man kläder sig ombord

Ostindiefararen Götheborg

© COPYRIGHT 2009SVENSKA OSTINDISKA COMPANIET AB

TEXT & GRAFISK FORM: GERT ALENHALLFOTO: GERT ALENHALL & KRISTIN HAMDAN

TRYCKERI: SG ZETTERQVIST

1

Innehåll

Inledning 2

Förlagor och design 3

Superkargör 5

Kapten 7

Styrman 9

Teknisk chef (Chief) 11

Fartygsingenjör 12

Högbåtsman 15

Mastskeppare 16

Jungman 18

Tvättråd 24

Tanken med detta häfte är att ge en kort historik och presentation av de historiska dräkter som bärs av Ostindiefararen Götheborgs besättning vid officiella besök i hamnar och publika evenemang. Häftet kan användas som informationsunderlag och handledning.

Gert Alenhall, skräddare vid Svenska Ostindiska Companiet

2

InledningTanken med att klä ostindiefararen Götheborgs manskap i historiska dräkter är att förstärka den historiska känslan som vi vill förmedla och ge besökare en helhetsbild av skeppet och dess besättning. Dräkterna bärs vid officiella besök i hamnar och publika evenemang.

Fram till mitten av 1700-talet förekom det inga uniformer i egentlig mening inom marinen eller på kofferdiskeppen (handelsskeppen). Det rådande modet följdes av de högre befälen och superkargörerna medan de gamla allmogedräkterna avspeglades i jungmännens kläder. Sjömännen var ett stolt släkte och markerade gärna att man minsann inte var någon landkrabba. Sättet att klä sig markerade tydligt tillhörigheten till sjömanskåren. Man bar näsdukar om halsen, gärna av siden, införskaffade på någon resa till fjärran östern. I Sverige kallades sjömän ibland för beckbyxor då de gärna hade på sig sina av tjära fläckade överdragsbyxor då de gick iland för att förlusta sig. Även om det inte fanns uniformer i egentlig mening har vi valt en kompromiss där ett visst mått av uniformering råder.

3

Förlagor och designAtt hitta förlagor till hur jungmännen var klädda har varit svårt då det inte finns mycket bevarat. Bland auktionsprotokoll över avlidna sjömäns tillhörigheter från Svenska Ostindiska Companiets bevarade handlingar kan man få en bild av hur companiets besättningsmän var klädda. Här finns plagg som skanslöpare och buldantröjor nämnda. Då inga plagg överlevt är det svårt att säga hur tröjor som skanslöpare och buldantröjor sett ut. Här får man jämföra med allmogedräkterna från tiden. Man nämner även olika typer av byxor som långbyxor, vidbyxor, kjortelbyxor. Enbart benämningen byxor tas upp, vilket bör vara knäbyxor då dessa var den vanligaste förekommande typen.

När det gäller modedräkten finns det en hel del originalplagg på museer och samlingar runt om i världen med väl dokumenterade beskrivningar. Våra befäls- och superkargördräkter är inspirerade och bygger på mönsterkonstruktioner från originalplagg från bland annat museer i England och Livrustkammaren i Stockholm.

Dräkterna är inga direkta kopior utan egna tolkningar av hur befälen och superkargörerna kunde ha sett ut. Alla mönster och skärningar är gjorda enligt skärningar på originalplagg. Det har även varit viktigt att använda tyger med ”rätt” utseende och tygkvalité så långt det varit möjligt. Vissa kompromisser har fått göras av ekonomiska, säkerhetsmässiga och praktiska skäl.

4

5

SuperkargörSuperkargören var Svenska Ostindiska Companiets handelsagenter som följde med skeppen på resorna och svarade för handelstransaktioner och övervakade lasten. Det kunde vara upp till fyra-fem superkargörer på varje resa. Förste superkargören var expeditionsledare och högst i rang ombord då han hade det högsta gaget.

Vår superkargör bär en dräkt bestående av kråsskjorta i bomull med halsbindel (stock), väst, knäbyxa och rock med vida skört, en så kallad justacorps. Rock, väst och byxa i sammet, rikt utstyrda med guldsnörmakerier. På huvudet en peruk och under armen en svart tricorn d.v.s. trekantig hatt med guldsnörmakerier och fjädrar. Den pudrade peruken gör att hatten inte bärs på huvudet utan är mer en accessoar som bärs under armen. Till dräkten bärs vita strumpor och svarta skor med spänne.

Dräkten representerar en välbeställd medlem av det övre sam-hällsskiktet, inspirerad av målningar föreställande direktörer och superkargörer som Colin Cambell, Niklas Salhgren och Charles Irving med flera. Silhuetten är typisk för första halvan av 1700-talet med sina vida skört, stora ärmuppslag samt avskurna framkanter. Västen är nästan lika lång som rocken och knäpps från strax nedanför midjan upp till början av skjortkråset. Färgen varierar i olika pasteller men även blodrött är populärt. Denna tredelade habitt, som den kallas, är föregångaren till vår moderna tredelade kostym. Tredelad kostym kallades habitt ända fram till början av 1900-talet.

6

7

Kapten

Dräkten består av en kråsskjorta med halsbindel (stock), väst, knäbyxa och rock med skört. Dräkten är mörkt marinblå med guldbesättningar. Kaptens grad anges på rockens ärmuppslag och ficklock med fyra knapphål och knappar samt en extra guldbesättning på vardera uppslag och ficklock. Till dräkten bärs vita strumpor och svarta skor med spänne. På huvudet en tricorn försedd med en kant av guldsnörmakerier med en snörmakerislejf, knäppt med en knapp på vänster sida.

Dräkten kan kompletteras med en kommendervärja som ska bäras i ett axelgehäng.

Kaptenens dräkt är inspirerad av det rådande modet runt 1750 – 1760 och är försedd med något mindre skört och ärmuppslag

Ficklock och ärmuppslag för kapten

8

9

StyrmanDräkten består av en kråsskjorta med halsbindel (stock), väst, knäbyxa och rock med skört. Dräkten är mörkt marinblå med guldbesättningar. Styrmans grad anges på rockens ärmuppslag och ficklock med tre prydnadsknapphål och knappar utan extra guldbesättningen. Ingen gradskillnad görs mellan 1:e, 2:e och 3:e styrman i dräkten. Till dräkten bärs vita strumpor och svarta skor med spänne. På huvudet en tricorn försedd med en kant av guldsnörmakerier.

Styrmans dräkt är inspirerad av det rådande modet runt 1750 – 1760 och är försedd med något mindre skört och ärmuppslag

För förstestyrman kompletteras dräkten med en kommendervärja som ska bärs i ett midjegehäng.

Ficklock och ärmuppslag för styrman

10

11

Teknisk chef (Chief)Dräkten består av en kråsskjorta med halsbindel (stock), väst, knäbyxa och rock med skört. Dräkten är grön med guldbesättningar. Chiefens grad anges på rockens ärmuppslag och ficklock med fyra knapphål och knappar samt en extra guldbesättning på vardera uppslag och ficklock. Till dräkten bärs vita strumpor och svarta skor med spänne. På huvudet en tricorn försedd med en kant av guldsnörmakerier med en snörmakerislejf, knäppt med en knapp på vänster sida.

Chiefens dräkt är inspirerad av det rådande modet runt 1750 – 1760 och är försedd med något mindre skört och ärmuppslag

Ficklock och ärmuppslag för chief

12

FartygsingenjörDräkten består av en kråsskjorta med halsbindel (stock), väst, knäbyxa och rock med skört. Dräkten är grön med guldbesättningar. Maskiningenjörens grad anges på rockens ärmuppslag och ficklock med tre knapphål och knappar utan extra guldbesättningen. Till dräkten bärs vita strumpor och svarta skor med spänne. På huvudet en tricorn försedd med en kant av guldsnörmakerier.

Maskiningenjörens dräkt är inspirerad av det rådande modet runt 1750 – 1760 och är försedd med något mindre skört och ärmuppslag.

Ficklock och ärmuppslag för maskiningenjör

13

14

15

Högbåtsman

Högbåtsmannens dräkt går i blå färger. Och består av skjorta, marinblå byxor, blå kortare rock, med röda ärmuppslag med sprund och knäppslejf. Ärmuppslagen är helt krappröda medan ärmslejf och ficklock är kantade i krapprött. Västen är långrandig vit och blå. Runt halsen bärs en kravatt i valfri färg. Till dräkten bärs vita eller grå strumpor och svarta skor med spänne och på huvudet en enkel svart tricorn

Dräkten är framtagen med utgångspunkt från en enklare vardagsdräkt. Den skiljer sig från modedräkten i det enklare snittet med betydligt mindre skörtvidd, kortare längd och enklare tygkvalité. Uppslagens utformning återfinns bland annat på en originalrock för en ”midshipman” från 1748 på National Maritime Museum i London

Ficklock och ärmuppslag för högbåtsman

16

MastskeppareMastskepparnas dräkt går i grönbruna nyanser och består av bruna knäbyxor, grön tröja (en kort jacka) med röda ärmuppslag med sprund och knäppslejf. Ärmuppslag i färg beroende på vakt, grönt för styrbords vakt, rött för babords vakt samt gult för midskepps vakt. Knäppslejf och ficklock kantade i vaktfärgerna. Runt halsen bärs en näsduk i siden eller bomull i aktuell vaktfärg. Strumporna kan vara i valfri färg och skorna svarta eller bruna snörskor.

Dräkten är framtagen med utgångspunkt från en enklare vardagsdräkt. Den skiljer sig från modedräkten i det enklare snittet med betydligt mindre skörtvidd, kortare längd och enklare tygkvalité. Uppslagens utformning återfinns bland annat på en originalrock för en ”midshipman” från 1748 på National Maritime Museum i London

Ficklock och ärmuppslag för babords mastskeppare

17

18

JungmanDen vanlige sjömannens klädsel skiljde sig inte nämnvärt från allmogens utan bestod av skjorta, knäbyxa och eventuellt väst samt tröja. Ofta var ytterplaggen blå, vilket man kan utläsa av de bevarade auktionsprotokollen. Även långbyxor var vanliga bland kofferdisjömännen och förekommer långt tidigare än hos marinen. Dessa kunde vara enfärgade, blåvit- eller rödvitrandiga. En annan typ var kjortelbyxan, en speciell vid byxa med anor från 1600-talet. Förmodligen var det en överdragsbyxa som skyddade de finnare knäbyxorna. Byxorna var rymliga och pösiga för att ge stor rörelsefrihet och inte sitta åt över baken. Skjortor och tröjor kunde vara enfärgade eller randiga

Vår jungman bär en dräkt bestående av skjorta och knäbyxor, det bör dock påpekas att byxor med lucka som bilden visar, blir vanlig först efter 1770-talet. Runt halsen knyts en näsduk i siden. Näsdukens färg anger vilken vakttillhörighet. Grön för styrbords, röd för babords och gul för midskepps vakt. Denna färgindelning var inte bruklig under 1700-talet utan Jungmännen bar näsdukar i vilken färg eller kvalitet man hade råd med. Till dräkten bärs strumpor i valfri färg och svarta eller bruna snörskor eller skor med spänne och på huvudet en stickad mössa.

Mössan är en handstickad replik på en modell som var vanlig från 1500-fram till 1800-talet, en så kallad Monmouthmössa som ursprungligen var stickad av walesisk ull. Namnet Monmouth kommer från en stad i Wales. Även andra modeller av både stickade och tygmössor har förekommit.

19

20

JungmanPrototyp till jungmansdräkt i endast ett exemplar. Dräkten kommer att på sikt ersätta den nuvarande med bussarong.

Dräkt bestående av skjorta, väst och knäbyxa med gylf. Till dräkten bärs strumpor i valfri färg och svarta eller bruna snörskor eller skor med spänne och på huvudet en stickad mössa.

Dräkten kompletteras med bälte för personlig utrustning.

21

22

23

JungmanDräkt bestående av skjorta, bussarong och knäbyxa. Till dräkten bärs strumpor i valfri färg och svarta eller bruna snörskor eller skor med spänne och på huvudet en stickad mössa.

Bussarongen kommer på sikt att bytas ut mot en tröja (jacka) då den inte är riktigt tidsenlig.

Dräkten kompletterad med mössa

24

Tvättråd Kråsskjorta 60° torktumlas på medelvärme

Manskapsskjorta 60° torktumlas på medelvärme

Halsbindel (stock) 60° torktumlas på medelvärme

Byxor (mollskin) 60° torktumlas på medelvärmeKaptens-, styrmans-, Chief- Maskiningenjörs-, högbåtsmans- samt mastskepparbyxor

Jungmansbyxor 60° torktumlas på medelvärme

Bussarong 60° torktumlas på medelvärme

Strumpor 60° torktumlas på medelvärme

Sidennäsduk 40° dropptorkas - får ej torktumlasSidennäsdukarna bör tvättas separat eller med liknande färger, om möjligt, då det kan färga av sig

Mössa 40° torkas liggande - får ej torktumlas

Alla ytterplagg i ull ska endast vädras då ullen i sig är självrenande. Även västarna till befälsdräkterna mår bra av vädring och kan i nödfall tvättas i 40°.