Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 15 högskolepoäng

Hur utvecklas ämneskompetensen bland lärare i företagsekonomi?

How does the teachers of business economics

develop their competence?

Mats Einerth

Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp Slutseminarium: 2009-11-10

Examinator: Jan Härdig Handledare: Lisbeth Amhag

2

Sammanfattning

Einerth, Mats (2009) Hur utvecklas ämneskompetensen bland lärare i företagsekono-mi? (How does the teachers of business economics develop their competence?). 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur

dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid

över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning

ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan

utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-

tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I

vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar

att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser

för att delta i kompetensutveckling. Lärarna vid de kommunala gymnasieskolorna var

mer pressade av begränsade resurser i tid och pengar, samtidigt som de uppgav att om

de önskade kompetensutveckling var det ofta svårt att genomföra, då problemet var

vem som skulle ersätta dem eftersom det saknades vikarier. Flera av respondenterna

yrkar på att mer resurser avsätts för kompetensutveckling, och det finns en stor skillnad

mellan gymnasieskolorna. Resultatet visade också att intern kompetensutveckling som

genomförs för lärare i grupp på skolan, kan vara framgångsrik. Kunskapen finns ofta

att hämta inom gymnasieskolans väggar, i form av andra lärares kompetens, som kan

bidra till kollegornas kompetensutveckling.

Nyckelkord: Kompetensutveckling, Gymnasielärare, Företagsekonomi, Fortbildning.

3

4

Förord

Ett tack till min handledare Lisbeth Amhag för hennes uppmuntran. Vi har haft kon-

struktiva möten som jag uppskattat, då de lett uppsatsarbetet framåt och medfört att

kvaliteten blivit allt bättre ju längre tid som förflutit.

Jag vill framföra ett stort tack till familjen för fint stöd och uppmuntran.

5

6

Innehållsförteckning

1. Inledning………………………………………………………. 9 1.1 Syfte och frågeställningar………………………….. 10 2. Litteraturöversikt…………………………………..................... 10 2.1 Bakgrund…………………………………………… 11 2.2 Delkurser inom ämnet företagsekonomi 12 2.3 Kunskapssamhällets krav…………………………... 15 2.4 Entreprenörsskap…………………………………… 17 2.5 Den formella och reella kompetensen ……………… 18 2.6 Hur kan arbetslaget bidra …………………………… 18 2.7 Motivationens betydelse ……………………………. 19 2.8 Tidens betydelse ……………………………………. 20 2.9 Statliga initiativ …………………………………….. 21 2.10 Lärgemenskaper …………………………………... 22 3. Metod …………………………………………………………... 23 3.1 Kvalitativ undersökning ……………………………. 24 3.2 Avgränsning ……………………………………….. 24 3.3 Urval ………………………………………………. 24 3.4 Fallstudie …………………………………………… 25 3.5 Analys ……………………………………………… 26 3.6 Validitet och reliabilitet ……………………………. 26 4. Resultat ……………………………………………………….... 27 4.1 Möjlighet till kompetensutveckling ………………... 27 4.2 Resursernas betydelse ……………………………… 28 4.3 Uppföljning ………………………………………… 30 4.4 Lärarnas syn på kompetensutveckling ……………... 30 4.5 Formell eller reell kompetens ……………………… 34 5. Diskussion ……………………………………………………… 34 5.1 Lärarnas syn på kompetensutveckling ……………… 35 5.2 Utveckling av yrkeskompetens ……………………… 36 5.3 För lite resurser begränsar kompetensutvecklingen … 37 5.4 Påverkan på elevernas kursmål ……………………… 37 5.5 Goda exempel från Singapore ………………………. 37 5.6 IT-baserade verktyg för lärgemenskaper ……………. 38 5.7 Slutsats ………………………………………………. 39 Källförteckning ……………………………………………………… 40-41 Bilaga: frågeställningar inför den empiriska undersökningen……….. 42

7

8

1. Inledning

Sedan 1990 har accelerationstakten avseende förändringar på makronivå i samhälle och

näringsliv ökat dramatiskt, vilket fått till följd att kunskaper snabbt blir oanvändbara.

Förändringarna har ofta globala inslag och påverkar länder och deras ekonomier direkt

eller indirekt och det är ofta svårt att överblicka förändringarna och framförallt se vad

som är orsak och verkan. Ett exempel är den amerikanska finanskrisen som påverkade så

många länder, inklusive Sverige. Detta innebär att företagsekonomi som ämne är

komplext och kräver lärare som ständigt måste uppdatera sina kunskaper. Den ökade

takten avseende ekonomiska förändringar i omvärlden påverkar undervisningen för de

elever som valt att studera företagsekonomi i gymnasiet. Under det senaste decenniet har

lärare i ekonomi fått allt mindre resurser för sin kompetensutveckling, vilket försvårar

lärarens arbete. Kraven från dagens kunskapssamhälle på ungdomarna ökar.

Ungdomarna ska helst vara väl utbildade och kunna hantera frekventa förändringar i

yrkeslivet. Vikten av kompetensutveckling måste därför uppmärksammas av skolledning

och kommunledning. Jag observerade att kompetensutveckling för lärare och skol-

ledning, kunde ha varit en framkomlig väg för att lösa skolans problem i en tidigare

genomförd uppgift om skolutveckling vid en kommunal gymnasieskola vid Lärar-

högskolan. Det viktiga var här att skapa en gemensam vision för att förbättra styrningen

i skolan och underlätta mentorernas arbete. Med denna modell vill jag visa hur

kompetensutvecklingen spelade en avgörande roll för att förbättra lärarnas arbete.

Bild 1: Utvecklingsområden som jag observerat på en kommunal gymnasieskola i Skåne,

april 2009. (egen bild)

Kompetens utveckling

Marknads-föring av skolan

Arbete i arbetslag

Mentor behöver delegera mer uppg

9

Jag kom fram till att kompetensutveckling kunde ha löst skolans problem, bestående av

mentorer med svårigheter att fullgöra sina uppgifter, samt en bristande marknadsföring

och mindre effektiva arbetslag. Dagens konjunkturkänsliga ekonomi, som är marknadsbe-

roende, gör det svårt att förutse vilken kompetensutveckling som är mest relevant för

lärare i företagsekonomi.

I detta arbete har jag valt att problematisera hur lärare i företagsekonomi ska utveckla och

behålla sin kompetens, då medel för kompetensutveckling är begränsade. Problemet är

väsentligt att utforska då förändringstakten i samhället innebär att nya kunskaper måste

tillföras. Hur ska lärare, vars arbetstid fylls av alltmer uppgifter som inte berör den direkta

undervisningen, kunna bedriva kompetensutveckling inom ämnet företagsekonomi? Vilka

metoder och hjälpmedel kan stimulera kompetensutvecklingen?

Sedan jag läste till civilekonom för arton år sen, har jag funderat på hur jag ska bibehålla

mina kunskaper mot bakgrund av att ämnet är så brett och innehåller många delämnen.

Frågan om kompetensutveckling, har nu ställts på sin spets, eftersom jag snart kommer att

arbeta som lärare i företagsekonomi och inser att min kompetens påverkar kvaliteten på

undervisningen. Mina arton år i näringslivet har gett mig en förståelse för komplexiteten i

ämnet och styrkt mina tankar om hur viktig en väl fungerande kompetensutveckling är.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i

företagsekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen.

� I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i?

� Hur uppfattar lärarna sin kompetensutveckling i ämnet företagsekonomi

2. Litteraturöversikt

I min litteraturöversikt har jag valt att beskriva vad som underlättar respektive motverkar

en god kompetensutveckling, med att ta stöd i en rad författares syn på lärares kompetens-

utveckling. Flera författare, bland annat Hargreaves1 och Madsén2, delar synen på att

1 Hargreaves, sid 28 2 Madsén, Torsten, sid 21

10

kraven på kompetensutveckling bland lärare ökar. Madsén 3 anser det nödvändigt med

fortbildning och ständig träning för att kunna genomföra förändringar i skolan, något som

konstaterades redan 1982 av OECD. En trend i samhället innebär att antalet arbeten som

inte kräver någon utbildning snabbt minskar. Konsekvensen blir att lärarens betydelse

ökar, när det gäller kunskapsöverföringen. Författarna slår vidare fast vikten av att skolans

huvudmän, kommuner och styrelser för fristående skolor samt landsting har ett ansvar för

att deras anställda, får den kompetens, som innebär att de på bästa sätt, kan genomföra

sina olika uppdrag. 4 Jag delar Madséns åsikt att fortbildning bör leda till att elevernas

utbildning förbättras. Därför måste målet för lärarnas kompetensutveckling vara kopplat

till kursmålen och arbetsformerna för eleverna, en slutsats som inte är självklar då många

lärare hävdar att kompetensutvecklingen är till för lärarnas egen skull. En kompetensut-

veckling som ska vara konstruktiv, måste bygga på en analys av lärarnas behov, för att

lösa de svåra uppgifterna. Analys av behoven kan sällan göras av den enskilde läraren utan

måste ofta ske i grupp, då det handlar om att inventera problemen och analysera vilka

behov de synliggjorda problemen leder till. Klassiska problem, enligt Madsén5 är att ingen

uppföljning av en kurs görs, och tid för reflektion av kursinnehållet ges sällan. Vidare har

lärarna sällan hunnit diskutera kursinnehållet med skolledningen och lärarna har heller inte

haft med sig något problem till kursen.

2.1 Bakgrund

Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur fyra lärare, två vid kommunal

gymnasieskola och två vid fristående gymnasieskola, ser på kompetensutveckling i ämnet

företagsekonomi. En förförståelse krävs av läsaren, avseende de ingredienser som ingår i

själva ämnet företagsekonomi. Motivet är att ämnet företagsekonomi innehåller så många

underämnen vilket ökar komplexiteten i att undervisa. Lärare i företagsekonomi kan un-

dervisa i företagsekonomiska ämnen på handels- och administrationsprogrammet eller det

samhällsvetenskapliga programmet.

3 Ibid (Madsen), sid 21 4 Ibid, (Madsen), sid 122f 5 Ibid, (Madsen), sid 191

11

2.2 Delkurser inom ämnet företagsekonomi

Företagsekonomi som ämne inom gymnasieskolan, är mångfacetterat och innehåller en rad

delkurser. Företagsekonomi A är en grundkurs och behandlar företagens roll och villkor i

vårt samhälle samt övar grundläggande företagsekonomiska begrepp. Företagsekonomi B,

som bygger på Företagsekonomi A, är en kurs där hela det företagsekonomiska

ämnesområdet behandlas, för att ge en helhetsbild av företagens verksamhet. Olika meto-

der och tekniker används inom marknadsföring, organisation, redovisning och kalkylering.

Marknadsföring, som bygger på Företagsekonomi B, är en fördjupningskurs syftande till

att utveckla förmågan att definiera problem och att analysera information för att kunna

föreslå lösningar på marknadsföringsproblem. Eftersom informationstekniken (IT) har

påverkat marknadsföringens utformning är detta viktiga inslag i kursen. I kursen

Finansiering och kalkylering, som bygger på Företagsekonomi B, utvecklas förmågan att

skapa ett ekonomiskt beslutsunderlag i form av kalkyler och lönsamhetsbedömningar.

Kursen Organisation och ledarskap syftar till att presentera hur olika modeller, teorier och

påverkar organisation och ledarskapet. Redovisning och beskattning, som bygger på

Företagsekonomi B, ger fördjupade kunskaper i redovisningsarbetets alla delar, det vill

säga registrering och analys av resultat och ekonomisk ställning. Samhällets styrning

genom utvecklade normer, regler och lagar diskuteras. Småföretagande A behandlar de

mindre företagens roll och funktion. Kursen syftar till att utveckla förmågan att använda

metoder och tekniker, som de mindre företagen inom verksamhetsområdet använder inom

marknadsföring, redovisning och kalkylering. Småföretagande B, som bygger på

Småföretagande A eller Företagsekonomi B, syftar till att ge eleverna en helhetsbild av

företagande från affärsidé till etablerad verksamhet i mindre företag men behandlar även

entreprenörens roll i samhällets utveckling. Kursen Internationell ekonomi behandlar

orsaker till och konsekvenser av den ökade globaliseringen. Internationell ekonomi är

gemensam kurs inom den ekonomiska inriktningen på samhällsvetenskapsprogrammet.

Kursen Export och import, som bygger på Företagsekonomi A eller Småföretagande A,

behandlar utrikeshandelns betydelse för svenskt näringsliv. Lärare i företagsekonomi kan

även bedriva undervisning inom bland annat rättskunskap, affärsjuridik, aktiekunskap.

Ovan presenterade kurser bildar en plattform och introduktion för fördjupade studier inom

ekonomi på högskola eller universitet.

12

Lärararbetet är många gånger slitsamt vilket medför att lärarna känner behov av inspira-

tion, att lyssna till något nytt och fräscht. Detta leder enligt Madsén 6, till en målkonflikt

mellan vilken utbildning lärarna önskar och vad kompetensutvecklingen egentligen borde

syfta till. Fortbildningen bör ju syfta till att elevernas utbildning förbättras. Det är ju inte

säkert att de roligaste kurserna leder till den största förändringen. I och med att uppfölj-

ningen av kursen ofta ej hinns med blir effekten kortvarig. Det finns situationer när kom-

petensutveckling fungerar mindre bra, vilket belyses i nedan citat av Day, Christopher och

Sachs, Judyth 7

Some see it as everything that a learning experience should not be. It is brief and rarely

sustained, deficit oriented, radically under-resourced, politically imposed rather than pro-

fessionally owned , lacking in intellectual rigour or coherence, treated as an add-on rather

than as part of a natural process and trapped in the constraints of a bureaucratic system

that poses barriers to even modest levels of success.

Kompetensutvecklingen uppfattas då som en belastning för lärarna, då de inte upplever

någon fördel med en studiedag, där kompetensutveckling ska bedrivas, och den leder då ej

till avsedda resultat. Det väsentliga är att lärarna upplever det meningsfullt att deltaga, till

exempel att de vet att deras undervisning blir ännu bättre. Kompetensutveckling riskerar

att misslyckas om den genomförs utan att ha förankrats bland lärarna i företagsekonomi

före kurstillfället. Orsaken till misslyckandet är ofta att kursen betraktas som en ”tidstjuv”,

som försvårar lärarnas planering av veckans undervisning. Den centrala frågan, enligt

Madsén är vilka effekter fortbildning får.

Jag menar effekter och inte kursdeltagarnas uppskattning av fortbildningsinsatser.

Sambandet mellan uppskattning och förändringseffekt är nämligen inte givet. Så

mycket resurser satsas på fortbildning och så lite satsas på att ta reda på vad som sedan

verkligen händer.[…] Utvärdering har blivit ett modeord. 8

Madsén 9 hävdar att det går slentrian i alla utvärderingar. Däremot borde mer tid ges åt

lärarens egen reflektion över sin kompetensutveckling. Lösningen är kanske ett mer

gruppinriktat arbetssätt. Om skolan verkligen ska vara en kunskapsorganisation med

6 Madsén, Torsten, sid189ff 7 Day, Christopher och Sachs, Judyth (2004), sida 10 (förord) 8 Madsén, Torsten, sid 205f 9 Madsén, Torsten sid 206.

13

kapacitet att förändra utbildningen utifrån omvärldens förändringar, krävs att

personalutbildningen får högsta prioritet från skolledningen. Madsén avslutar lite

provokativt; att det sannolikt inte är möjligt att utveckla planeringen av fortbildningen

utan att utveckla skolledningens förmåga att hantera det pedagogiska ledarskapet. Vissa

lärare har observerats uppträda ganska barnsligt i fortbildningssammanhang. Orsaken till

detta kan vara statens detaljerade normativa styrning, som resulterat i att om människor

behandlas som mindre vetande och illojala, så kommer de också att bete sig så 10. Men de

kan bli professionellt starkare genom att agera mer proaktivt än reaktivt och istället för att

gå i försvarsställning kan det vara bättre att observera verkligheten och försöka anta pa-

radoxen, att bli professionellt starkare genom att bli mer sårbar och tillgänglig, föreslår

Day.11

Moxnes 12 menar att det är vanligt att de vuxna betraktar lärande som något som inte angår

dem särskilt mycket. Det är främst de unga, barn och ungdomar, som lär sig – inte de

vuxna, hävdar Moxnes som även menar att detta perspektiv är väl etablerat i hela samhäl-

let. Att vuxna har denna syn på sig själva innebär ett hinder för kompetensutveckling. Att

lära sig mer om sig själv kan rubba ens självbild, vilket kan vara ångestskapande, något

som Moxnes menar försvårar inlärningen. Men detta kan ändras om individen har blivit

trygg i sig själv, då kan hon tolerera och bemästra sin ångest, vilket gör det lättare att

inhämta ny kunskap. Ångest kan både hindra och främja inlärning. En viss ångest främjar

inlärningen och kan sägas vara en förutsättning för framgångsrik inlärning, men ångesten

kan hämma inlärningen om situationen blir alltför hotande. Som Moxnes 13 menar; att lära

sig något om sig själv är alltid i viss mån smärtsamt, eftersom det kräver att ens livsrum

utvidgas. Det Moxnes lyfter fram leder oss vidare till studiet av två mänskliga behov,

sinsemellan motsatta, som påverkar förmågan att lära nytt, nämligen behovet av stabilitet

contra självförverkligande, särskilt utforskat av Maslow 14. Vi söker växt men det sker ofta

på bekostnad av stabiliteten. Vi önskar stabilitet men det sker på bekostnad av reducerad

växt. I en stabil miljö dominerar ordning, regelbundenhet och struktur medan växtmiljön

kännetecknas utav experimenterande, uppfinningsrikedom och självständighet. Människor

som har behov av att utvecklas (växtmiljön) anser den stabila miljön hotande och vice

10 Ibid (Madsén) sid 24 11 Day, Christopher, sid 72 12 Moxnes, sid 136f 13 Ibid (Moxnes), sid139f 14 Maslow, A H (1968) Toward a psychology of being. New York

14

versa, det vill säga för de människor där stabiliteten är viktigast, upplever växtmiljön

hotande. Den ansträngning och kamp människor med behov av att utvecklas upplever som

bra och lärorik, upplevs i en stabilitetsmiljö som ödeläggande och oönskad.

Samtidigt är det i stort sett en förutsättning att lärarna har en positiv inställning till sin

egen kompetensutveckling, både inom sitt ämne och sin pedagogiska metod, då de inte bör

utsätta eleverna för försök, som ej är grundade på fakta. Skolan bör förändras, så att den

blir mer professionell, när det gäller att ta in och undervisa i nya rön och metoder, något

som kräver ett stort engagemang av både skolchefer och lärarkår. Om inte engagemanget

finns, kan följden bli:

Lärare som inte lär sig på annat sätt än trial-and-error är en belastning för sina elever.

Yrkesmässigt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en

institutionell rättighet. 15

Slumpen får ju inte styra hur lektionerna planeras, utan eleverna ska känna att deras lärare

har en god kompetens, i sitt ämne och i sin pedagogik. Då läraren kontinuerligt måste följa

nya rön i ämnet företagsekonomi och samtidigt bedriva en professionell undervisning,

krävs en miljö som stimulerar till ständig tillväxt i ämneskunnande och pedagogisk

förmåga. Gary Hoban 16 påpekar att skolor måste bli professionella lärosystem som upp-

muntrar lärarnas professionella lärande, i den grad att det blir en naturlig del i deras arbete.

Lärare måste enligt Hargreaves 17 vara villiga att ta risker och beredda att misslyckas. De

får inte vara överdrivet känsliga för kritik, för att kunna uppnå en högre kreativ förmåga.

Jag anser att det är här problemet finns för hur läraren ska våga prova nya vägar i

undervisningen. För att prova nya vägar i undervisningen måste det till en risktagande

inställning för att få en förbättring.

2.3 Kunskapssamhällets krav

Enligt Hargreaves var Daniel Bell, den amerikanske sociologen, en av de första som

förutsåg kunskapssamhällets framväxt, 1976. Bell menade att samhällets grundläggande

ekonomiska resurs inte är kapital och arbete utan är istället kunskap. Kunskap som bland

annat konsumenterna använder via den nya informationsteknologin, har medfört en värld

15 Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället.s.50 16 Ibid, s 50f 17 Ibid sid 42.

15

där konsumenternas val blir alltfler och nyckfulla, vilket företagen måste anpassa sig till

genom att uppfinna nya produkter och tjänster snabbare än sina

konkurrenter. 18

För att lära elever leva och arbeta i ett framtida kunskapssamhälle måste lärare därför

bygga upp ett nytt slags professionalism, baserat på förmågan att arbeta och lära i arbets-

lag, engagera sig för att ständigt lära sig mer i sitt yrke, samt att bygga upp en kapacitet

runt förändring och risk. 19 Det är även viktigt med att utveckla den emotionella intelligen-

sen, som tillför ett viktigt värde till den kognitiva intelligensen. Detta handlar om att ha

empati med andras känslor, veta hur egna känslor uttrycks och kunna uttrycka dem 20.

Lärararbetet är ofta ett lagarbete, som bygger på att lära sig av människor som är annor-

lunda och prestigelöst kunna dela information, vilket leder till en sårbarhet och risk, som

kanske inte fanns tidigare. Att vara prestigelös och generös underlättar lagarbetet, men

risken kan vara att läraren kanske inte anses som en fullvärdig medlem i laget, beroende

på förväntningar och problem i kommunikationen. Ett kunskapssamhälle med en mänsklig

ambition, kräver att lärare kan arbeta tillsammans i långsiktiga samarbetsgrupper, exem-

pelvis arbetslag och vågar utmana och ifrågasätta för att skapa en inspirerande

lärmiljö.

Standardisering av arbetsmetoder som begränsar lärarens handlingsfrihet bör undvikas,

utan istället ska lärarnas omdömesförmåga och möjlighet att lära främjas. 21 Lärarnas

förmåga att bilda egna olika nätverk i yrket är av central betydelse, då nätverken syftar till

att stimulera lärandet och ge fler infallsvinklar på hur undervisning kan bedrivas.

Hargreaves 22 poängterar att lärarna måste lära eleverna hantera konsekvenserna av kun-

skapssamhället, exempelvis utanförskap genom att se till att agendan även innefattar

värden som bygger upp gemenskap och utvecklar elevernas sociala förmåga. Kunskaps-

samhället ställer således helt andra krav på individers förmåga att lära och lära av var-

andra. Motkrafter finns som innebär att kunskapssamhället har svårt att göra

undervisningen till ett sant lärande yrke. Hargreaves 23 beskriver att kunskapssamhället

fordrar högre standarder på lärande och undervisning, men samhället har samtidigt utsatt 18 Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället.sid 35f 19 Ibid sid 48 20 Ibid sid 52 21 Ibid sid 214 22 Ibid sid 249 23 Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället sid 28,49

16

lärarna för offentliga angrepp, urholkat deras självständiga bedömningsförmåga och ar-

betsvillkor. Detta har skett samtidigt som undervisningen i dagens kunskapssamhälle blivit

mer omfattande än den tidigare varit. Undervisningen av idag utgår från en bas av forsk-

ning om effektiv undervisning, som ständigt förnyas. I och med att undervisningen hela

tiden måste anpassas utifrån nya rön, så underlättar det om lärarna har ett forum, dels för

utbyte av erfarenheter, men även möjlighet att få information via regelbundet utgivna

tidskrifter. Denna möjlighet erbjuder Föreningen Lärare i Ekonomiska Ämnen (FLE), som

är en politiskt neutral förening för lärare som undervisar i ekonomi, handel och administ-

ration på gymnasiet. FLE arrangerar kurser och seminarier samt ger ut tidningen Handel &

Ekonomi.

2.4 Entreprenörsskap

Entreprenörskap är ett område som behandlas allt oftare i dagens gymnasieskolor. Detta

visas i Nuteks rapport 24 , där majoriteten anger att intresset för entreprenörskap ökat i

skolan under de senaste 10 åren. Följden är att antalet kontakter mellan skola och närings-

liv upplevs ha blivit fler. Ett exempel är programmet Ung Företagssamhet (UF). En positiv

syn på risktagande och experimenterande anges som kännetecken på en entreprenörsanda

och entreprenören är den som konkret skapar ny affärsverksamhet. Eleverna som läser

företagsekonomi, kan välja att gå UF-utbildning25, något som flera klasser valt där mina

respondenter är lärare. I och med att elever som studerar

företagsekonomi, valt att delta i UF, erbjuds lärarna i respektive klass viss kompetensut-

veckling. UF ger t.ex lärarna en kort utbildning i coaching, ett verktyg för att coacha ele-

vernas UF-företag, med möjlighet till erfarenhetsutbyten med kollegor. Utbildningen i

Ung Företagsamhet innebär att eleverna får möjlighet att utveckla sin

kreativitet och entreprenörskap, då de under ett år driver egna företag och säljer verkliga

varor och tjänster. Under året går de igenom hela livscykeln i ett företag, från start till drift

och avveckling, och får därmed en god kunskap och erfarenhet av företagande. Eleverna

tar själva tar fram affärsidé, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital.

Varje UF-företag får en rådgivare från näringslivet.

24 VA-rapport 2005:2 Nutek Lärare om företagsamhet 25 Ung Företagsamhet webbplats: http://www.ungforetagsamhet.se/templates/Page.aspx?id=59

17

2.5 Den formella och reella kompetensen

Kompetens är ett vitt begrepp och som kan struktureras i två olika delar, formell och reell

kompetens. En distinktion mellan dessa begrepp, gjordes av Kelly Olsson 26 i

examensarbetet Kompetensutveckling bland ekonomilärare;

med formell kompetens menas till exempel avlagda examina eller genomgångna ut-

bildningar, oavsett resultat. Reell kompetens handlar däremot om individens förmåga

att klara de krav som en verksamhet ställer, oavsett formell behörighet, utbildning el-

ler examina. Kompetens är en färskvara som måste användas för att inte tvina bort.

Individen behöver därför vara medveten om hur kompetensen kan utvecklas och in-

tegreras i en arbetssituation.

Denna skillnad är väsentlig för att särskilja kompetensutveckling som handlar om formell

kompetens, till exempel universitetsstudier, till skillnad från den reella kompetensen som

eleverna märker av då de lyssnar till en lärare som uppdaterat sin undervisning med senas-

te nytt från till exempel finanskrisen.

2.6 Hur kan arbetslaget bidra?

Om arbetslaget är väl fungerande, torde detta fungera som en ”stötdämpare”, ifall något

går fel vid prövning av nya metoder. Jag menar att arbetslagets medlemmar i ett sådant

läge, bör stötta och uppmuntra varandra. Det är väsentligt att kontinuerligt fråga sig själv;

hur kan jag göra detta ännu bättre? Detta underlättas i hög grad av om lärarkåren har en

emotionell intelligens. Den kvalitet som lärare upplever relationerna kollegor emellan,

samt deras samarbete på skolan, är kraftfulla determinanter när det gäller skolutveckling,

arbetstillfredsställelse. 27 Detta samband har jag även sett under mina intervjuer av lärare i

företagsekonomi (lärare L2). Day redovisar ett försök genomfört i Singapore, the

Teachers´ Network, som syftat till professionell utveckling av lärare, bland annat via

nätverk, där betoningen legat på bland annat reflektion 28. Vidare är en väl fungerande

feedback, ett viktigt verktyg för att arbetslaget ska kunna fungera som en kompetensför-

stärkare för alla medlemmar i arbetslaget. Feedback förutsätter ett gott förtroende mellan

gruppmedlemmarna. Moxnes 29 hävdar att feedback, i form av konstruktiv information till

26 Kelly Olsson (2007) i examensarbetet Kompetensutveckling bland ekonomilärare, sid 15 27 Day, Christopher och Sachs, Judyth, sid 222 28 Day, sid 193ff 29 Moxnes, sid 151

18

enskilda gruppmedlemmar, gör att dessa gör ett bättre jobb. Särskilt när det handlar om

svåra arbetsuppgifter. I kunskapssamhället är det nästan en förutsättning att ha en väl

utvecklad emotionell intelligens, då det handlar om att i gruppformer

(arbetslag och klasser) kommunicera och förmedla kunskaper, där frågor ställs och besva-

ras inte bara av läraren, utan främst av eleverna. Att ställa frågor och ge svar kan med

fördel överlåtas på elever, om uppgiften är lämplig och handledning erbjuds. Om läraren

ska bidra till att eleverna utvecklas optimalt, så är den emotionella intelligensen av stor

betydelse. Moxnes 30 menar att det är själva förmågan vi är ute efter då vi vill inhämta nya

kunskaper, som efter en period tenderar att bli gammal, och måste ersättas av ny kunskap

medan målen förblir i stort oförändrade. En god kompetensutveckling bygger på förståel-

sen, för att ny kunskap måste ”fyllas på” fortlöpande.

I och med den snabba förändringstakten i samhället, finns det flera fördelar med att nyttja

digitala hjälpmedel vid kompetensutveckling för lärare. Jan Hylén 31 nämner några förde-

lar i publikationen (2007) Digitala lärresurser, möjligheter och utmaningar för skolan, på

uppdrag för Myndigheten för skolutveckling, det digitala materialet är lättare att uppdate-

ra, nya fakta kan snabbt adderas. Hänsyn kan tas till olika lärstilar genom att text, bild och

rörliga bilder kan kombineras. De digitala lärresurserna ger större möjlighet till

interaktivitet genom att en återkoppling på elevens bidrag kan lämnas. Svåra samband vid

undervisning i exempelvis internationell ekonomi kan lättare förklaras med hjälp av bilder

med kommenterande speakerröst. Just kombinationen av rörliga bilder, röst och diagram

gör att undervisningen blir mer levande och kan ge lärare (i rollen som elever) med olika

lärstilar, en högre kvalitet på inlärningen.

2.7 Motivationens betydelse

Utan att vara motiverad är det svårt att utveckla sin kompetens menar Alan Loy McGinnis 32 som hävdar att goda lärare inte slösar bort tid på att diagnosticera folks brister, utan

söker efter elevers resurser som andra förbisett. De uppmuntrar de begåvningar som finns i

gruppen. Vi har genom våra förväntningar, möjlighet att locka fram det sämsta eller det

bästa hos människor. Det handlar om att skapa en miljö, där lärarna både upptäcker sina

gåvor och utvecklar dem. Motivation är även att tänja ut sina resurser och förstå att ofta

30 Moxnes sid 42 31 Hylén, Jan (2007) Digitala lärresurser, möjligheter och utmaningar för skolan, sid 23-24 32 Loy McGinnis, Alan, sid 22.

19

använder människan endast en bråkdel av sina tillgängliga resurser, en utmaning för

ledaren som ibland måste vara lite hård för att få adepten att nyttja sina resurser, att ställa

krav på duglighet.33 Moxnes 34 uttrycker liknande tankegångar om motivationens betydel-

se, där han menar att lärande och utbildning inte kan tvingas på människan utan måste

emanera från den enskilde lärarens behov av lärande och utveckling. Saknas behovet och

viljan, försvåras inlärning av nya beteenden. Av läraren fordras därför att ett behov identi-

fieras, för att en inlärningsprocess ska komma till stånd.

Day, Christopher och Sachs, Judyth 35, identifierar sju olika teman för en framgångsrik

professionell utveckling som lärare, nedan:

Relevance (to teacher-identified need); control (by participants);access (to expertise of

facilitation by others); collegiality; active learning; longer time frames for cycles of

action and reflection; and acknowledgement of the need for school reform and

restructuring as as a basis of improvement alongside professional development and

change.

Days teman ovan, kan tjäna som en checklista för hur kompetensutveckling kan läggas

upp, där tiden är en viktig faktor. Mellan aktion och reflektion krävs tid för att smälta

intryck, bearbeta och bestämma vad jag som lärare konkret kan använda i min undervis-

ning.

2.8 Tidens betydelse

Tiden är subjektiv, hävdar Hargreaves36 och förklarar att tiden upplevs olika av

administrationen respektive läraren. En bristande förståelse mellan dessa försvårar

ytterligare, då administrationen inte är informerade om lärarens alla uppgifter och

åtaganden. En stor del av reformerna tvingas mer eller mindre på lärarna. Hargreaves

presenterar den monokrona tidsuppfattningen, kännetecknad av en sak i taget, manligt

ideal och en låg kontextmedvetenhet. I den polykrona tidsuppfattningen kan flera saker

samtidigt utföras och transaktionerna slutförs oavsett den tid det tar. Det monokrona tids-

perspektivet genomsyras av en vilja att öka produktiviteten, kontrollen och styrningen,

33 Ibid, sid 28. (McGinnis) 34 Moxnes sid 143 35 Day, Christopher och Sachs, Judyth (2004), sid 19 36 Hargreaves, Andy (1998): Läraren i det postmoderna samhället.sid127

20

medan det polykrona tidsperspektivet betonar personliga relationer och på en flexibel

behandling av många elevers olika krav. Detta medför att skolans administration kan ha ett

synsätt, det monokrona perspektivet medan lärarna ofta har ett helt annat synsätt, nämligen

det polykrona tidsperspektivet. Det kan resultera i att skolans ledning kommer med flera

olika administrativa krav som ökar förväntningarna på en ökad förändringstakt hos lärar-

na. Effekten blir ett ökat motstånd hos lärarkåren mot förändringarna. En lösning som

Hargreaves föreslår är att administrationen intar en större lyhördhet för den situation,

lärarna befinner sig i. Hargreaves presenterar även den fenomenologiska dimensionen, där

tiden upplevs olika mellan olika individer. En persons tidsuppfattning kan innebära att

”tiden rusar iväg” medan en annan person anser att tiden ”står stilla”. Att tiden uppfattas

så olika, beror på våra intressen och roller i livet, som binder samman olika aktiviteter och

projekt på olika sätt för olika personer.

Vad som händer framöver inom området kompetensutveckling, kan kanske delvis spåras

via några trender, enligt Day, Christopher37, exempelvis trenden; från individuell

utveckling till utveckling av organisationer, där ett belysande exempel är utvecklingen av

arbetslaget. Att flytta fokus från läraren till elevens behov och resultat, är en annan trend,

när det gäller kompetensutveckling. En strävan är då att kompetensutvecklingen ska utgå

från elevernas kursmål och arbetsformer. Värdet av öppna kurser i relation till träning

integrerad i arbetet, diskuteras. Många lärare inte kan åka iväg på kurser, då resurser sak-

nas och det är svårt att ersätta läraren med vikarier och ibland får kollegan från arbetslaget

därför rycka in. En väg framåt kan vara att skapa lärande gemenskaper (learning commu-

nities), innehållande lärare, rektorer och elever, där alla testar rollerna lärare och elev, och

får en som de upplever värdefull feedback.

2.9 Statliga initiativ

Högskoleverket38 gjorde år 2005 en utvärdering av hur verksamheten vid ett antal regiona-

la utvecklingscentrum och nationella resurscentrum fungerat ur ett skolutvecklingsper-

spektiv. Ämnesmässig kompetensutveckling framstår i intervjusvaren inte som ett viktigt

område. Önskemål om ökad lärarkompetens verkar dessutom ofta aktualiseras av yttre

krafter, som reformering av behörighetsregler eller en eventuell framtida lärarlegitimation.

37 Day, Christopher och Sachs, Judyth, sid 40 38 Högskoleverket (2005), rapport. sid 29

21

Skolverket genomför på uppdrag av regeringen lärarfortbildningen, en del av

Lärarlyftet. Syftet är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers

måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärarens kompetens i både ämnesteori och

ämnesdidaktik. Ny statistik från Skolverket39 visar att fler lärare från kommunala skolor

deltar i lärarfortbildningen jämfört med lärare från fristående skolor. Sedan starten 2007

har deltagandet ökat successivt och vid årsskiftet beräknas totalt 10 000 lärare ha fått del

av lärarfortbildningen. 1137 av dessa är lärare på gymnasienivå.

2.10 Lärgemenskaper

Begreppet lärgemenskaper översatt till engelska blir Learning Communities, där begreppet

community är ett alltmer välanvänt begrepp för att beskriva olika gemensamma grupper

och deras inbördes kommunikation på Internet. Haytornthwaite40 hävdar att ju starkare

sociala relationer som finns mellan människor, desto fler kommunikativa verktyg använ-

der de för att bibehålla sin kontakt. Internet är idag ett effektivt verktyg för kommunika-

tion där individer befinner sig långt från varandra. Om vi antar att lärare i en region skulle

vara intresserade att samverka, efter att ha deltagit i en konferens syftande till att utveckla

sin yrkeskompetens, skulle Internet kunna vara ett relevant verktyg, för att följa upp frågor

från lärare i en kurs, skapa gemensamma intresseområden och diskussionsgrupper.

Säljö menar att en viktig fråga att ställa är hur utvecklas kunskaper på en kollektiv nivå?

Ovan fråga förutsätter att individerna tillfrågats; hur de tillägnar sig kunskaper och färdig-

heter? 41 Jag tolkar Säljös text, så att internet är en källa för mediering och möjliggör en

dialog mellan lärare från olika regioner.

39 Skolverket (2009) Statistik om lärarfortbildningssatsningen 2007-våren 2009 40 Jobring, Ove (2006) m.fl. Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Sid 31 41 Ibid (Jobring) sid 21

22

Bild 2: Bilden beskriver processen bakom kompetensutveckling, ett behov uppstår,

kompetensutveckling genomförs och följs av en utvärdering. Med utgångspunkt från utvärdering-

en, uppkommer nya behov etc.(egen tolkning)

Vad jag vill visa är att utvärderingen är viktig och styr behovet av ny kompetensutveckling. En

utvärdering bör genomföras efter genomgången kompetensutveckling, och följs ofta av att

läraren blir medveten om nya behov av kunskap och förändring, vilka i sin tur styr ut-

formningen och målformuleringen beträffande kompetensutvecklingen.

3. Metod

Detta är en kvalitativ studie om kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi.

Studien är en undersökning som bygger på intervjuer av lärare i ekonomi utifrån

fallstudiemetoden. Enligt Merriam är en kvalitativ fallstudie en intensiv metod, som ger en

holistisk (helhetsinriktad) beskrivning och analys av ett begränsat fenomen. Det kan vara

en enhet eller företeelse, till exempel ett utbildningsprogram, en institution, en person, ett

skeende eller social enhet. Forskaren inriktar sig snarare på insikt, upptäckt och tolkning

än hypotesprövning. Den kvalitativa intervjun i min undersökning är riktad mot ett induk-

tivt arbetssätt i och med att jag avser att upptäcka eller identifiera detaljer och dra slutsat-

ser som kan bilda en helhet, en övergripande modell, som förklarar kompetensutveckling.

Författarna Ejvegård och Patel, Runa och Davidson, Bo beskriver nedan sina tankar om

fallstudien med avseende på standardisering. Den kvalitativa intervju jag genomför kom-

mer att ha en låg grad av standardisering, exemplifierat av att det saknas detaljerade frågor

med i förväg bestämda svarsalternativ. Orsaken till detta är att jag som forskare aldrig i

förväg kan förutsäga vilka frågor som ska ställas, då det kan handla om att fånga

respondentens livsvärld med dess tankar. 42 Den kritik som möjligen kan riktas mot

23

dentens livsvärld med dess tankar. 42 Den kritik som möjligen kan riktas mot fallstudien

som metod, menar Ejvegård 43, är att ett verk aldrig fullt ut kan representera verkligheten,

vilket innebär att jag som författare, får vara försiktig med de slutsatser jag drar och kan-

ske endast betrakta dem som preliminära resultat som måste bestyrkas via andra forsk-

ningsmetoder innan jag kan hävda att resultaten är relativt säkra. Jag kommer att använda

ett selektivt urval, då det endast finns två lärare i företagsekonomi vid den aktuella gymna-

sieskolan i en mindre ort i Skåne.

3.1 Kvalitativ undersökning

Som metod har jag valt en kvalitativ undersökning genom att göra fyra intervjuer med

lärare i ekonomi. Strävan är att försöka uppnå en objektiv kunskap, ej påverkad av person-

liga fördomar. Kvale nämner att forskningsintervjun som metod i princip kan vara en

objektiv forskningsmetod, i och med att den är fri från bias. 44 Jag undersöker hur kompe-

tensutvecklingen ser ut idag i fyra skolor (det som är) men försöker samtidigt dra slutsat-

ser om hur kompetensutvecklingen kommer att se ut framöver baserat på kraven från ett

modernt kunskapssamhälle. Frågan är om det är forskaren eller läsaren som ska göra

generaliseringen. Jag anser att jag i mitt arbete måste presentera, så utförliga redovisningar

av intervjuresultaten och analys av dessa, så att läsaren själv kan bedöma hur generella

resultaten verkligen är. 45 Jag har inledningsvis gjort en deskriptiv studie av ämnet, där den

empiriska delen (diskussionen) innehåller moment av mer normativ karaktär.

3.2 Avgränsning

Examensarbetet utgångspunkt är ett individperspektiv och inte ett organisationsperspektiv

eller samhällsperspektiv. Jag avgränsar mig till endast avhandla kompetensutveckling för

lärare i ämnet företagsekonomi på gymnasienivå. I den empiriska delen väljer jag att

endast intervjua lärare vid några gymnasieskolor i Skåne.

3.3 Urval

Urvalet av informanter var selektivt eftersom det inte är lätt att med stickprov finna till-

räcklig antal lärare i ekonomi, inom rimligt geografiskt avstånd. Vidare strävade jag efter

att intervjua lärare med olika kön, ålder och erfarenhet, för att få en mer nyanserad kun-

42 Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Sid 78 43 Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, sid 33 44 Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun sid 65 45 Ibid, (Kvale), sid 211

24

skap i ämnet. När det gäller skolor undersöker jag en kommunal gymnasieskola och en

privat. Jag har valt att intervjua två manliga lärare (i åldern 40 respektive 50 år) och två

kvinnliga lärare (i åldern 35 och 40 år), samtliga lärare i ämnet företagsekonomi. Samtliga

respondenter har en högskoleutbildning i ekonomi, och två av de fyra intervjuade är civil-

ekonomer. Intervjuerna har genomförts vid två kommunala gymnasieskolor samt två

fristående gymnasieskolor (drivna av företag) i Skåne. Kommunala gymnasieskolor för-

kortas i fortsättningen med k och fristående (privatägda) gymnasieskolor förkortas i fort-

sättningen med ett p. Män förkortas i fortsättningen med ett M och kvinnor med ett K.

Detta förklaras för tydlighetens skull i tabellform nedan.

Rubrik Kommunal gymnasieskola Fristående (privatägd) gymnasieskola

Man M1:k = man vid kommunal gymnasieskola)

M2:p = man vid fristående gymnasieskola

Kvinna K1:k = kvinna vid kommunal gymnasieskola)

K2:p = kvinna vid fristående gymnasieskola

Tabell l: fördelning av respondenter mellan fristående och privat gymnasieskola

3.4 Fallstudie

I mitt examensarbete vill jag belysa hur lärare i företagsekonomi ser på sin

kompetensutveckling. Här ingår inte kompetensutveckling av elever eller andra yrkes-

grupper. Som Merriam skriver är fallstudien lämplig om situationen är unik samt;

Det önskade resultatet syftet med en pedagogisk insats är inriktat på humanistiska resultat

eller kulturella skillnader.[..]Syftet med en fallstudie är i själva verket inte att komma fram

till den ”korrekta” eller ”sanna” tolkningen av de fakta man har tillgång till utan snarare att

undanröja felaktiga slutsatser så att man till slut har fått fram den bästa och mest

övertygande tolkningen.46

Jag är främst intresserad av att få en kunskap om hur ett fåtal erfarna lärare uppfattar

behovet av kompetensutveckling och är inte efter att göra en stor tvärsnittstudie av en

mängd olika lärares uppfattning, varvid en kvantitativ metod som till exempel enkät kan-

ske hade varit mer relevant. Kritiken mot min valda metod, fallstudie, är möjligen att jag

inte uppnår en generaliserbar kunskap, som kan appliceras på en mängd gymnasieskolor.

46 Merriam, s 44

25

3.5 Analys

Analysen av fallstudien handlar enligt Merriam47 om att kunna skapa mening i den infor-

mation som kommer fram i en fallstudie, notera ett hållbart stöd för det aktuella mönstret

och kritiskt granska det. Detta följs av arbetet med att gruppera ting som liknar varandra i

samma kategori och att skapa koncept av sådant som uppvisar likartade mönster.

Jag läste varje intervju för sig efter transkriberingen och en rad teman växte fram; möjlig-

het till kompetensutveckling, resursernas betydelse, uppföljning och lärarnas syn på kom-

petensutveckling och formell eller reell kompetens. Efter att ha sorterat respektive lärares

svar inom varje tema, kunde jag se tydliga mönster i svaren.

3.6 Validitet och reliabilitet

Bandspelare nyttjades, vilket medfört att nyanser och detaljer kunnat inkluderas i intervju-

svaren. Jag har gett respondenterna gott om tid att besvara frågorna och strävat efter att

skapa en lugn miljö för intervjuerna. Härvid har intervjupersonerna kunnat komplettera

sina svar, i lugn och ro.

Validering bygger på osäkerhetens och den kvalitativa sannolikhetens logik, där det

alltid är möjligt att argumentera för eller mot en tolkning, att konfrontera tolkningar

och döma mellan dem. 48

En så kallad tolkande validitet avser hur väl observatörens tolkning stämmer överens med

den observerades enligt Svensson, Per-Gunnar och Starrin49. Redovisningen bör enligt

dem vara verklighetsnära och rätt förmedla respondenternas personliga upplevelser. Jag

har bland annat nyttjat bandspelare vid intervjuerna, samt transkriberat dessa efteråt. I och

med denna metod, har jag försökt fånga intervjupersonernas erfarenheter, så bokstavligt

och faktatroget som möjligt. Enligt Svensson, Per-Gunnar och Starrin50, är validiteten

överordnad reliabiliteten,

dvs om validiteten är god är reliabiliteten också det. Men om reliabiliteten är god är

det inte en garanti för att validiteten också är det.

47 Ibid (Merriam) 48 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid 221. 49 Svensson, Per-Gunnar, Kvalitativa studier i teori och praktik, sid 214 50 Svensson, Per-Gunnar, sid 209

26

Ett problem är ju om frågorna inte mäter det som avsågs, är resultaten trots en hög

reliabilitet inte valida. Vid kvalitativa studier går det inte lika lätt i som i kvantitativt

inriktade studier, att beskriva reliabilitet och validitet på ett logiskt och sammanhängande

sätt. Reliabiliteten tenderar att sammanflätas med validiteten i den kvalitativa studien.

Svårigheten är att reliabiliteten inte kan bedömas utan att frågans validitet bedömts i minst

två situationer, där intervjupersonen tillfrågats och just därför är reliabilitetsbegreppet mer

sammanflätat med validitetsbegreppet i den kvalitativa studien och kan ej studeras fristå-

ende som ofta sker i kvantitativa studier. 51

4. Resultat

Jag redovisar studiens resultat efter de teman som växte fram under analysen av de fyra

intervjuerna. Dessa är möjlighet till kompetensutveckling, resursernas betydelse, uppfölj-

ning och lärarnas syn på kompetensutveckling samt formell eller reell kompetens.

4.1 Möjlighet till kompetensutveckling

Samtliga fyra respondenter (M1:k, K1:k, M2:p och K2:p)uppger att de har möjlighet att

utveckla sin yrkeskompetens inom företagsekonomi via externa kurser. Det råder stor

skillnad i hur mycket resurser som finns tillgängliga för kompetensutvecklingen. De två

respondenterna (M1:k och K1:k) som arbetar vid kommunala gymnasieskolor menar att de

får mindre resurser, än respondenterna vid fristående gymnasieskolor (M2:p och K2:p). En

skillnad finns mellan intervjusvaren från M1:k och K1:k, där K1:k berättar att det finns

möjlighet att åka på extern kompetensutveckling, men att problemet blir vem som ska

ersätta K1:k, för de lektioner som hon inte kan genomföra. M1:k menar att möjligheterna

är begränsade när det gäller extern kompetensutveckling. Lärarna vid fristående gymnasie-

skolor (M2:p och K2:p) uppger att de har goda möjligheter till kompetensutveckling inom

företagsekonomi. Samtliga lärare anger att det är betydelsefullt att vara uppdaterad. K1:k,

menar att hon måste vara påläst och hålla sina kunskaper vid liv.

51 Ibid (Svensson, Per-Gunnar), sid 209

27

Målet med min individuella kompetensutveckling är att hänga med i mina ämnen att

känna att man är uppdaterad, inom ekonomi är det ju skatter och lagar, det händer saker

inom juridiken.

M1:k, medger att han behöver utbildning i internationell ekonomi, organisation och ledar-

skap, men önskar att få denna utan att det läggs på den arbetsbelastning han har idag och

skulle vilja gå någon distansutbildning, eftersom denna flexibla form, skulle möjliggöra

kompetensutvecklingen, utan att inkräkta för mycket på det ordinarie arbetet. M2:p menar

att det är viktigt att kunna knyta an till verkligheten som lärare och hela tiden kunna ge

exempel. Det blir viktigt att bibehålla den reella kompetensen . M2:p anser att det främst

är vid större förändringar i t.ex. lagstiftningen, avseende redovisningen, eller skattelag-

stiftningen som han behöver kompetensutveckling. K2:p uppger att hon får kompetensut-

veckla sig på egen hand och hålla sin kunskap aktuell via tidningar, facktidskrifter,

branschtidningar och ny litteratur. Föreningen för lärare i ekonomi (FLE) erbjuder kurser

och ger ut en tidning (6 gånger/år). FLE har även en webbplats. K2:p påpekar att eftersom

företagsekonomi är ett så brett ämne, är det nödvändigt att vara så uppdaterad som möjligt.

I och med att läraren K2:p, inte bara är fokuserad på marknadsföring eller ledarskap, utan

många andra ämnen inom företagsekonomin, gäller det att fräscha upp sina kunskaper hela

tiden inom dessa ämnen. K2:p menar att det egna kontaktnätet med information är viktigt.

Tidningar, media och kontaktsfären med människor i olika branscher, med möten både

professionellt och på fritiden, är värdefull. Inte minst internet som enligt K2:p är ett fan-

tastiskt verktyg, har underlättat arbetet. Det är viktigt påpekar K2:p att vi som lärare kan

eleverna den senaste kunskapen. Det är viktigt att vara i framkant som företag (fristående

skola). Då många elever ställer frågor, blir det mycket information att ta fram för mig som

lärare (K2:p).

4.2 Resursernas betydelse

K1:k anger att tiden är ett av hindren för kompetensutvecklingen och för lite pengar är det

andra hindret, menar hon. Det är viktigt att uppdatera sina kunskaper (den reella kompe-

tensen) i ämnet företagsekonomi, hävdar K1:k, men denna tid är svår att skriva ned och

uppskatta. M1:k menar att konflikten ligger i att hinna med allt. När det gäller att få tid att

söka efter en intressant utbildning, är begränsningen tiden, påpekar M1:k. M2:k menar att

om kompetensutveckling ska ske, blir ju ytterligare en kurs som läggs på det ska göras

28

plus utvecklingsarbetet som görs av egen fri vilja. M2:k fortsätter:

Ändå får vi mer undervisningstid för att det är ont om pengar, och arbetsuppgifter,

förra året var jag mentor för 28 elever. Snacka om att få nästan hjärtbesvär, i år har

jag 22 elever, egentligen hade räckt med 10 elever. En svensklärare har gått in och

tagit några av eleverna. Detta tar så mycket tid och energi, det var nära att man föll.

Mycket av kunskapen finns inom skolan. Mer tid för reflektioner o diskussioner, internt

och metodik och pedagogik skulle jag önska. Det är kanske den bästa utbildning som vi

kan få. Även M2:p anger tiden som en begränsande faktor för kompetensutveckling. Han

säger att det finns så mycket som skulle kunna nyttjas inom skolan. Dator och engelska

skulle M2:p vilja kunna mer om. Ta vara på detta. Det behöver inte kosta så mycket,

däremot kostar det lite tid, som vi har ont om, betonar M2:p. K2:p menar att ibland är det

tiden som utgör ett hinder vilket kan vara lite svårt att hantera. Om läraren fysiskt ska

förflytta sig (till en extern utbildning), ska denne ju ersättas, med en vikarie eller någon

från arbetslaget. När jag frågar om resurser för kompetensutveckling påpekar K1:k att det

finns ofta ej pengar, man får leta efter gratisföreläsningar, se vad litteraturförlagen har för

kvällsutbildningar. Sen kan man kanske åka någon gång vartannat år. En mer kostsam

utbildning, kan jag först gå till arbetslaget och se om det finns tillräcklig med pengar, till

exempel en lärare i arbetslaget kan välja att åka på någon billigare kurs och då blir det utrymme för

någon att åka på någon dyrare kompetensutveckling.

M1:k har samma syn på resurserna och menar att mycket kan man lära av kollegor internt

på skolan istället för att på kurs. Budgetmedel påverkar ej kompetensutvecklingen för de

två lärare jag intervjuade vid fristående gymnasieskolor. M2:p säger att:

Responsen från cheferna är att jag har väldigt fria händer och uppmuntran till både

det ena och det andra med kurser eller vad jag vill göra, här har jag stor frihet, fram-

förallt att få nya elever inom företagsekonomi.

K2:p hävdar att hon tror att det finns goda möjligheter att få den kompetensutveckling hon

önskar vid den fristående gymnasieskola hon arbetar vid. I de kommunala skolorna där jag

intervjuat respondenter fattas beslut om kompetensutveckling av respektive skolledning.

K1:k anger att all utbildning hon önskar delta i fattar skolledningen beslut om gemensamt.

När det gäller den andra kommunala gymnasieskolan, bestyrker M1:k att lärarna själva

29

bestämmer när kompetensutveckling måste ske, där de i lärarkollegiet har bestämt att nu

måste vi göra någonting.(M1:k) M2:p har fria händer att besluta vilken kompetensutveck-

ling han behöver och kan få gå den kurs han önskar. K2:p uttalar att det brukar vara rektor

som beslutar om utbildning. Här finns således ingen gemensam nämnare som säger att

skolledningen är den som bestämmer om kompetensutvecklingen ska ske.

4.3 Uppföljning

Att uppföljningen av en kurs brister visar svaren från tre av fyra lärare i studien. K1:k

menar att inte särskilt mycket uppföljning förekommit. M1:k menar tvärtom att faran är att

det blir för mycket utvärderingar och annat som tar tid från den rena undervisningen.

M1:k uppger med uppgivet ansiktsuttryck:

Jag nästan drunknar och det känns snart att det inte finns plats för mer.

Enligt K2:p kan uppföljning vara att resten av arbetslaget ska delges information från en

kurs man deltagit i, skriftligt eller muntligt, där diskussionsforum är det vanligaste. Det är

angeläget att förmedla det man fått lära sig, menar K2:p och denna tid har skapats för att

förmedla till kollegorna i arbetslaget. Vi har möten varje vecka i arbetslaget (K2:p) och

där finns möjligheten att sprida erfarenheter till kollegorna.

4.4 Lärarnas syn på kompetensutveckling

Vi inleder med den ena läraren från den ena kommunala gymnasieskolan. K1:k motiverar

sin kompetensutveckling med hon behöver denna för att vara påläst och uppdaterad och

hålla sina kunskaper vid liv. Att bredda sig och finna nya infallsvinklar, är väsentligt

menar K1:k. I den andra kommunala gymnasieskolan är motivet ett helt annat. M1:k

bestyrker att:

Först och främst att vi ekonomer är vana vid konkurrens och vill vara bäst, vi är lite

säljare och vill vara entreprenörer, och vill inte göra det enkelt för oss vi vill ligga

långt framme. Vi har lite entreprenörskänsla i oss själva.

Bakgrunden är att denna skola konkurrerar intensivt med en privat gymnasieskola. Moti-

vet låter lite annorlunda, då jag lyssnar till läraren från den ena fristående gymnasieskolan,

30

M2:p, som motiverar sitt behov av kompetensutvecklingen med:

Vi är ju en friskola och ett företag som alla andra och det gäller att attrahera elever,

med utgångspunkt från flera olika ämnen som vi undervisar i. Det är både skolche-

fens och min vilja att bygga upp det här så att det blir attraktivt, och då får man

skärpa till sig, som lärare.

Vid intervjun med den andra läraren från en fristående gymnasieskola, betonar K2:p att

det är viktigt att vi som lärare kan ge eleverna den senaste kunskapen. Det är viktigt att

vara i framkant som företag/skola. När K1:k reflekterar över målet med sin kompetensut-

veckling, växer övertygelsen om att hon som lärare, vill möjliggöra för eleverna att uppnå

kursens mål. För hennes individuella del handlar det om att hon söker sig till kompetens-

utveckling där brister finns, och för att kanske kunna genomföra undervisningen på ett

annat sätt. Den kvinnliga lärare i en kommunal gymnasieskola (K1:k), bemöter frågan på

följande sätt:

Ja det tycker jag är viktigt och jag tror att vi skulle kunna bli ännu bättre på det. Så har

jag inte ansett tidigare, utan jag har ansett att jag ska se till att kunna innehållet i kur-

serna och kunna genomföra det på bästa möjliga sätt och då får jag försöka skaffa mig

utbildning inom det. Och därmed kanske man uppnår målet för eleverna. Så det anser

jag är jätteviktigt.

M1:k menar att kursplan, ämnesmål och programmål, är viktiga då lärarna i hans arbetslag

diskuterar kompetensutveckling. M2:p hävdar att Skolverkets målsättningar måste kunna

täckas, vilket ofta går bra med den formella kompetensen, den finns där, sen för att kunna

ge inspiration och mer liv åt det här, måste läraren kunna visa exempel från vardagen. Vad

gäller målen för eleverna tror jag att man klarar det på en basnivå också. Enligt K2:p följer

hon upp kursmålen gentemot eleverna hela tiden, så finns det brister för att nå ett mål,

finns det möjlighet att läsa in detta helt enkelt. Stöd från skolledning och arbetslag finns

absolut för detta. K1:k hävdar att inventeringen av behovet avseende kompetensutveckling

görs av den enskilde läraren och sen förs det vidare till respektive programrektor, som

ibland går vidare till gymnasiechefen. På vår skola jobbar de mycket tillsammans i skol-

ledningen K2:p menar att inventering har gjorts kontinuerligt av rektor och arbetslag, med

31

hjälp av enkät och efterföljande diskussion. Övriga två respondenter (M1:k och M1:p) har

inte besvarat frågan.

M1:k anser att mer tid för reflektioner o diskussioner, internt och metodik och pedagogik

skulle vara värdefullt. Det är kanske den bästa utbildning som vi kan få.

M1:k säger att:

Jag tror på det här med kompetensutveckling internt, då mycket av kompetens finns

i skolan. Vi har mycket att ge varandra. Vi har högt i tak.

M2:p ser en nackdel med projekt där lärande gemenskaper ingår, och det är att beroendet

lärare emellan ökar, då någon slutar i projektet. I vårt (M2:p) specifika fall, är vi en relativt

liten skola så vi har ganska tighta förbindelser allihopa, det kanske fungerar på de större

skolorna att samköra kurser, och klasser på annat sätt, men jag ser inte någon större finess

med det. K2:p infogar att det kan vara bra att få en förståelse för varandras roller i learning

communities, där situationer kan vinklas från olika håll, rektor och lärare, och diskutera

utifrån de synvinklarna. K1:k beskriver nedan hinder för kompetensutvecklingen och

kommenterar att kompetensutvecklingen kanske skulle värderas mer:

Jag tycker det är viktigt att vi försöker fortsätta gemensamt som vi gör på skolan, det är

bra att ha en gemensam struktur, ett gemensamt mål, med den kompetensutveckling

man bedriver på hela skolan, att verka för den samsynen det samarbetet det har innebu-

rit att fler kanske diskuterat saker med varandra, att vi möts lite mer i arbetslagen men

även andra grupperingar, det har väckt mycket diskussioner, det är ett bra sätt att kom-

petensutveckla hela arbetsplatsen. Sen tror jag att det skulle göra kompetensutveckling-

en bättre för många lärare är ju tid och pengar […] det är hinder som jag skulle vilja ta

bort. Vi kan ofta inte vara iväg från undervisningen en helt dag, eftersom det har redan

varit mycket klagomål, från föräldrar att det bedrivs för lite undervisning. Vi får inte

pengar för vikarier och har därför svårt att åka iväg på kompetensutveckling. Problemet

som jag ser är att man vill att lärarna ska hålla en hög kvalitet i sin undervisning och då

behöver vi kunna kompetensutveckla oss och åka ivåg en hel eller halvdag mitt i veck-

an.

M1:k tror på kompetensutveckling internt, då mycket av kompetens finns i skolan och

fortsätter: Vi har mycket att ge varandra. Vi har högt i tak. Helt klart skulle jag vilja slippa

32

åka iväg på extern utbildning. Min högsta önskan (M1:k)hade varit att jobba i annat

europeiskt land, och utveckla språklig kompetens, tillsammans med min familj. I övrigt

tror jag på distansutbildning för mig själv. Mer tid för programarbetslagen att sitta ned och

göra mycket mer tillsammans när det gäller skrivandet, ekonomi, språk. Det finns så

mycket man skulle kunna nyttja inom skolan. Dator och engelska skulle jag vilja kunna

mer om. Ta vara på detta. Det behöver inte kosta så mycket, däremot kostar det lite tid,

som vi har ont om.

Hittills har jag inte känt något behov av kompetensutveckling, uppger M2:p, men för min

del önskar jag att kunna åka på intressanta uppdrag tillsammans med mina elever och

besöka företag i olika branscher. Det är ju också en form av kompetensutveckling att lära

känna personer i näringslivet. Rent kursmässigt och sånt, ser jag inga större behov, för att

så mycket kunskap har man att man kan bedriva den här verksamheten, avrundar M2:p.

Driva eget företag, i en så ringa omfattning att man hinner med det, är en väg för kompe-

tensutveckling reflekterar K2:p. Och att ha möjlighet att träffas och gå på kurs, och att

delta i kursverksamhet, gå kurs på högskola eller liknande, kan vara möten eller distans,

det beror på. Det är ju också en mycket bra kompetensutveckling. K2:p tror att man måste

se vikten av att det avsätts medel för kompetensutveckling, det är definitivt stor skillnad

mellan gymnasieskolorna här, och min ringa erfarenhet, av både kommunala och privata

skolor, är det också skillnad här. För läraren måste ju kompetensutvecklas. Det är ju en

stor skillnad mot näringslivet som ju har mycket mer resurser per person för kompetensut-

veckling. Medel kan ju vara pengar tid, nedsättning i tjänst, och det är ju jätteviktigt att

läraren uppmuntras att göra det. Det känns spännande här, där jag är nu med de möjlighe-

terna.

K1:k anser att det finns ingen motsättning mellan att nå elevernas kursmål respektive

uppfylla egna behov när det gäller kompetensutvecklingen. M1:k . tycker att konflikten

ligger i att hinna med det som önskas, för att få lite mer tid för att hinna söka och lämplig

utbildning. M2:k uppger att han inte har så mycket belägg för att kunna svara på den

frågan, utan menar att han har stort stöd från arbetsledningen, när det gäller att göra vad

han önskar. K2:p anser att det är nödvändigt att ”lyftas” ibland som lärare, både individu-

ellt och tillsammans med övrig personal. Det är ju inte någon motsättning, ibland behövs

denna ”lyftning” kombinerat med utbildning, utifrån elevernas mål.

33

4.5 Formell eller reell kompetens

K1:k påpekar att den formella kompetensen åldras, ju längre yrkeserfarenhet som lärare

desto mindre tillgång till den senaste formella utbildningen. Det sker ju en utveckling på

högskolor och universitet av utbildningen. Grundutbildningen har ett värde som läraren

håller vid liv genom att läsa litteratur och liknande. Den reella kompetensen uppdateras

via program, tidningsartiklar och dylikt. Nya uppslag dyker upp, och som lärare gräver jag

då vidare, säger K1:k. När jag får frågor om finanskrisens uppkomst handlar det om att

leta efter bra material för att kunna ta upp ämnet i undervisningen. K1:k betonar att det är

viktigt att hon som lärare i ekonomi, har arbetat som ekonom på något sätt och det är

viktigt innan lärarbanan inleds, för att kunna förankra undervisningen i exempel. Jag har

inte några idéer menar M2:p. Det är viktigt hålla sig up to date, för att inte gå ”och mossa

in sig”. K2:p beskriv sin formella kompetens, och säger att hon är civilekonom samt gym-

nasielärare i ekonomiska ämnen, med bakgrund från näringslivet, inom detaljhandel och

försäljning. Bakgrunden som civilekonom är viktig som bas. Sen är det väsentligt att man

som person, både får möjlighet och vill ta till sig den här reella kompetensutvecklingen, i

och med att det är ett sådant ämne som det är, som är föränderligt hela tiden. Det är ju lite

skillnad mot andra ämnen som historia.

5. Diskussion och slutsatser

Syftet med min uppsats är att få en förståelse för hur lärare i ekonomi kan utveckla sin

ämneskompetens i undervisningssituationen. Min huvudfråga är ”hur ser lärare på sin

kompetensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle stäl-

ler?” Jag kommer i detta kapitel att sammanfoga undersökningens resultat med relevant

litteratur med avseende på uppsatsens syfte. I vilken form vill läraren kompetensutveckla

sig i? Hur kan lärarna i företagsekonomi utveckla och behålla sin yrkeskompetens inom

företagsekonomi med hänsyn till den dynamiska omvärlden.

Övergripande kan jag inte se någon könsbunden variation i ovan svar, men det beror på att

materialet innehåller för få respondenter, för att ge en mer generell bild av möjligheterna

34

till kompetensutveckling. Om möjlighet hade funnits att intervjua etthundra lärare vid

etthundra slumpvis valda gymnasieskolor, kunde mer generella slutsatser dras med hänsyn

till eventuella skillnader mellan kön, skolform och region.

5.1 Lärarnas syn på kompetensutveckling

K1:k motiverar sin kompetensutveckling med hon behöver denna för att vara påläst och

uppdaterad och hålla sina kunskaper vid liv. Att bredda sig och finna nya infallsvinklar, är

väsentligt menar K1:k. Denna syn stämmer väl överens med värdet av den reella kompe-

tensutvecklingen, som innebär att fortlöpande uppdatera sina kunskaper och ta del av

centrala händelser inom företagsekonomi. Det intressanta är att lärararen vid den andra

kommunala gymnasieskolan (M1:p), anser att ekonomer är vana vid konkurrens och vill

vara bäst, som lärare eftersträvas entreprenörskap, och strävan är att ligga långt framme.

Bakgrunden är att denna skola konkurrerar intensivt med en privat gymnasieskola. Skill-

naden mellan dessa två lärares syn, kan delas in ett inre och ett yttre motiv. Det inre består

i en uppfattning att behöva vara påläst och kunnig, för att hjälpa eleverna nå sina kursmål

och det yttre består av en ambition, att som lärare eller skola, vara i framkant, dels för att

få en positiv stämpel att ligga långt framme. En av lärarna (K1:k) jag intervjuade, vid en

kommunal gymnasieskola, hävdar att det är en fördel om kompetensutvecklingen kan ske

gemensamt för ett antal lärare, i ett antal arbetslag. Lärarna får då en gemensam referens-

ram och kan arbeta utifrån gemensamma mål. Detta kan leda till fruktsamma diskussioner

både i arbetslagen men även andra grupperingar. Hargreaves52 samt Madsén53 är eniga om

betydelsen av att lära i grupp. Hargreaves menar att en ny slags professionalism måste

byggas baserat på baserat på förmågan att arbeta och lära i arbetslag. Madsén påpekar att

om läraren i dialog med andra ifrågasätter den egna undervisningspraktiken, så kan erfa-

renheter dras, om orsaken till att praktiken framträder på olika sätt i olika sammanhang.

Jag ser att alla lärare jag intervjuat, anser att samarbetet med kollegor, ofta i arbetslag är

något som värdesätts och leder till en kompetensutveckling, eftersom olika lärare har olika

specialiteter och kunskap därmed överförs mellan lärarna. I ett fall visades fördelen kon-

kret, då den kvinnliga läraren vid en fristående gymnasieskola, berättar att hon och hennes

kollegor kunde gå in i varandras klasser och ta lektioner, om detta ledde till en bättre

kvalitet på undervisningen. Jag har dock noterat en författare som är kritisk avseende

52 Hargreaves (2004) Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. sid 48ff 53 Madsén, sid 159

35

förmågan att lära i grupp. Moxnes 54 menar att ett motstånd mot förändringar kan finnas i

mindre grupper, vilka kan bero på gruppmedlemmarnas ofullständiga förståelse av mel-

lanmänskliga processer i sin egen grupp. Motståndet kan vara extra stort i situationer med

brådskande och regelbundet uppdykande åtgärder, som måste utföras. En ytterligare kom-

plikation avseende lärande i grupp är de krav som ställs på en empatisk förmåga att lyssna

till kollegor och kunna ge feedback, som är konstruktiv. Hargreaves 55 påpekar att det är

viktigt att utveckla den emotionella intelligensen, innebärande att ha empati med andras

känslor, och känna sig själv, så att egna känslor kan uttryckas på ett sätt som gynnar grup-

pen. Det handlar om att kunna samarbeta och dela information under en prestigelös atmo-

sfär.

5.2 Utveckling av yrkeskompetens

Jag kan se gemensamma nämnare i mina respondenters svar, där många anser att tiden är

en begränsande faktor, när det gäller att få tid över för kompetensutveckling. Läraren

M1:k betonar att mycket resurser är outnyttjade och finns inom skolans väggar. Fördelen

är att resurserna inte kostar så mycket att använda.

Om den undervisningsfria tiden skriver Hargreaves56, att fördelen med den

undervisningsfria tiden är att stressen blir mindre på lärarna som dessutom gör ett

bättre jobb. De blir mer strukturerade och förberedda. Allt sammantaget förbättras

kvaliteten om lärarna får disponera sin undervisningsfria tid själva, utan krav på

deltagande i för dem perfiera möten och betungande administration. Om det korrekta

i ovan, vittnar den manliga lärare från den kommunala gymnasieskolan, M2:k, som

menar att det finns ej mycket tid att hinna söka efter relevanta utbildningar. M2:k

fortsätter att berätta att i år, fick lärarna 10% påslag på arbetstiden för att kommunen

hade dåligt med pengar.

Mer tid för reflektioner o diskussioner, internt om metodik och pedagogik skulle M2:k

önska. Det är kanske den bästa utbildning som vi kan få. Arbetsmässigt är det tyngre än

någonsin tyvärr, avrundar M2:k. Tiden är det stora problemet, när det gäller att finna en

54 Moxnes, sid147 55 Hargreaves, Andy (2004): Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. Sid 52 56 Hargreaves, (1998) Läraren i det postmoderna samhället, sid142f

36

framkomlig väg för en god kompetensutveckling, enligt de flesta av mina intervjuperso-

ner.

5.3 För lite resurser begränsar kompetensutvecklingen

En god kompetensutveckling är beroende av både tillräckligt med tid för genomförande,

men dessutom måste resurser i form av budgetmedel, avsättas. K1:k bekräftar detta (ned-

an) och menar att hon och kollegorna ofta får söka efter billiga lösningar.

I valet mellan en billig utbildning och en dyrare som kanske är kvalitativt sett bättre, så

tvingas flera av de lärare intervjuat att välja den billigare varianten. Den finansiella krisen

som i slutändan påverkat kommunernas ekonomi i Sverige, har fått till följd, att resurserna

för kompetensutveckling är mindre nu än för bara något år sen.

5.4 Påverkan på elevernas kursmål

Madsén 57 verifierar uppfattningen att fortbildning bör leda till att elevernas utbildning

förbättras. Därför bör målet för lärarnas fortbildning, vara kopplad till målet för eleverna.

Lärarna vid de båda kommunala gymnasieskolorna, som jag intervjuat, instämmer att

kursmålen för eleverna borde styra vilken kompetensutveckling som väljs av lärarna. Den

manliga lärarens (M1:k) svar är lite mer svårtolkade, då han inledningsvis menar att de är

dåliga på att utifrån elevernas kursmål välja relevant kompetensutveckling. I kontrast till

detta säger han senare att kursplan, ämnesmål och programmål är viktiga;

M2:k ansåg vid intervjun, att det är viktigt att täcka målen enligt Skolverket, vilket man

ofta gör med den formella kompetensen. När det gäller målen för eleverna ansåg han att

dessa mål klarades av på en basnivå. K2:p påpekar att hon följer upp kursmålen gentemot

eleverna hela tiden, skulle det brista i nåt mål, får detta läsas in detta helt enkelt. Stöd

från skolledning och arbetslag finns absolut för detta.

5.5 Goda exempel från Singapore

En intressant infallsvinkel på kompetensutveckling ur ett makroperspektiv, beskrivs ned-

an. I Singapore, har ledande politiker och skolchefer initierat ett stort projekt för fortbild-

ning. Denna form av kompetensutveckling är finns bland annat beskriven i materialet the

Teachers´ Network, (TN) som är ett av initiativen från ministeriet för utbildning i skolor-

57 Madsén, Torsten (1994) Lärares lärande, sid 189

37

na. TN innehåller arbetsgrupper med lärare och speciella coacher, som träffas regelbundet.

I projektet ingår också studiecirklar där endast lärare deltar och utbyter erfarenheter, samt

till sist en webbplats. Bakgrunden till satsningen på the Teachers´ Network, var att utbild-

ningssystemet behövde reformeras för att möta kunskapssamhällets krav, utifrån Day

(2004). 58

En av hörnstenarna vid utveckling av lärare, är reflektion, som förändrar lärarnas hjärta

och hjärna och underlättar tillväxt. Det är väsentligt att lärarnas kunskap erkänns av kolle-

gorna och att lärarnas egen pedagogiska förmåga stärks om de får lära av sina kollegor,

menar Day.59 TN:s workshops genomförs av lärare för lärare, vilket blir betydelsefullt för

inlärningen av ett nytt beteende, då lärarna får möjlighet att i en ickehotande miljö, utbyta

idéer om lärande, utan risk för att bli kritiserade i onödan. TN har även en webbplats, med

ett forum för chat. I webbplatsen finns ”successful practices” och strategier för inlärning,

lektionsplaner, samt noteringar från workshops och studiecirklar. TN:s webbplats skapa-

des för att hjälpa till att utveckla självständiga och motiverade lärare. Walking the talk, är

en benämning för hur lärare kan ledas, dvs. skolchefer ska samarbeta med lärare och inte i

onödan, styra och kontrollera.60 Lärare måste vara beredda att utsätta sig själva för kritik,

om målsättningen är att utveckla den högsta formen av professionalism. 61 Ett uttalande

som görs av vissa lärare är att ingen fortbildning i ämnet skall ges utan anknytning till den

professionella yrkesutövningen i klassrummet. 62

5.6 IT-baserade verktyg för lärgemenskaper

Med hjälp av IT-baserade verktyg går det att skapa förutsättningar för diskussioner inför

en utbildning, seminarie eller efter densamma. 63 Fördelen är här att kommunikation kan

igångsättas mellan olika lärarlag vid olika skolor. Om så sker, kan ett värdefullt erfaren-

hetsutbyte initieras, som kanske leder fram till konkreta resultatförbättringar av undervis-

ningen i företagsekonomi. En kommunikation mellan skolors lärarlag, tror jag på, i och

med att lärarna vid olika skolor, ofta ser varandra som konkurrerande skolor. Detta märks

framförallt när det gäller att få ett tillräckligt antal elever att söka till respektive skola. Kan

58 Day, Christopher och Sachs, Judyth (2004): International Handbook on the Continuing professional Development of Teachers, sid 191 59 Ibid, (Day), sid 194ff 60 Ibid, (Day), sid 206 61 Ibid, (Day), sid 211 62 Madsén, Torsten sid 210 63 Jobring, Ove (2006) m.fl. Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet sid 174f

38

en tvärkommunikation uppnås mellan olika skolors lärare i företagsekonomi, är mycket

vunnet. Denna form av kommunikation, kan innebära att lärare utan prestige, utbyter

lektionsplaner och tankar inför undervisningen i företagsekonomi, vilket i sig kan innebära

att lärarna får möjlighet att samspela med våra kollegor vid andra skolor på ett nytt sätt.

Ett relativt nytt redskap för mediering har tagits i bruk.64

5.7 Slutsats

Jag har kommit fram till att resurser för kompetensutvecklingen bland kommunala och

fristående gymnasieskolor skiljer sig åt. De kommunala gymnasieskolorna har betydligt

snävare budgetar för kompetensutveckling, som de kan kompensera för, genom att sprida

kunskaper mellan kollegorna, och att ge tid för reflektion. Nyttan med mitt arbete är att jag

identifierat samarbete och reflektion som två effektiva metoder att nå en god kompetens-

utveckling trots begränsade resurser. Den konkurrenssituation om antal sökande elever,

gör att lärarna gör sitt bästa för att marknadsföra sin skola, via olika projekt som t.ex Ung

Företagssamhet (UF). Tiden är en annan väsentlig faktor, som är begränsad på i stort

samtliga skolor där jag intervjuat lärare, och för lite tid, är en vanlig orsak till att kompe-

tensutveckling inte hinns med. Jag gör antagandet: om den administrativa delen i lärarnas

arbete skulle kunna minskas, så frigörs potential för kompetensutveckling. Jag ser skillna-

der mellan de skolor där lärare i företagsekonomi inte har några kollegor, och där fler

kollegor finns. Skillnaden är att skolor med fler kollegor undervisande i samma ämne, kan

avlasta varandra med nya infallsvinklar och bidra till att undervisningen ej stagnerar. Jag

fann ett exempel på hur skolmyndigheten i Singapore, driver frågan om kompetensutveck-

ling, och såg fördelar i att lärarna vid många skolor, kunde delta tillsammans och samver-

ka i olika program för kompetensutveckling. För vidare forskning föreslår jag att utreda

om en ny form för kompetensutveckling skulle kunna skapas, bestående av seminarier för

lärare i företagsekonomi, och coacher som hade uppgiften att träna och förfina lärarnas

kompetens. Detta skulle kompletteras med en ny webbplats, som byggs upp för att hantera

kommunikationen mellan olika lärare och skolor.

64 Säljö (2000) sid 82

39

Källförteckning

Ahrenfeldt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.

Day, Christopher & Sachs, Judyth (2004).International Handbook on the Continuing

Professional Development of Teachers. Open University Press, Maidenhead,

Berkshire.

Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund, Studentlitteratur.

Hargreaves, Andy (2004)..Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv.

Lund, Studentlitteratur.

Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund, Studentlittera-

tur.

Hylén, Jan (2007) Digitala lärresurser, möjligheter och utmaningar för skolan, Myn-digheten för skolutveckling, Stockholm, Liber distribution Jobring, Ove (2006) Carlén, Urban, Bergenholtz, Josefin. Att skapa lärgemenskaper

och mötesplatser på nätet. Danmark, Studentlitteratur Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur, Loy McGinnis, Alan (1992). Motivera utan att manipulera. Örebro. Bokförlaget Lib-

ris,

Madsén, Torsten (1994). Lärares lärande, Lund, Studentlitteratur.

Merriam, B. Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Moxnes, Paul (1997). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Stockholm, Natur och

Kultur,

Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund,

Studentlitteratur.

40

Svensson, Per-Gunnar och Starrin, Bengt (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik,

Lund, Studentlitteratur

Rapporter

VA-rapport 2005:2 Nutek infonr. 060-2005, Lärare om företagsamhet.

Dialogen forskare – allmänhet.

<http://publikationer.nutek.se/content/1/c4/07/20/lararenkat_060_2005.pdf>

hämtad 2009-09-29

Examensarbete

Olsson, Kelly (2007) Kompetensutveckling bland ekonomilärare. Skolutveckling och

ledarskap, 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Webbplatser

Högskoleverkets rapport <http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/60/51/0901R.pdf>

hämtad 2009-09-16

Skolverket (2009) Statistik om lärarfortbildningssatsningen 2007-våren 2009

<http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/77/16/PM_LararfortbildnStatistik_091013.

pdf> hämtad 2009-10-20

The Teachers´ Network <http://sam11.moe.gov.sg/tn/index.htm> hämtad 2009-09-24

Ung Företagsamhets webbplats

<http://www.ungforetagsamhet.se/templates/Page.aspx?id=59>

hämtad 2009-10-15

41

Bilaga 1: Frågeställningar inför den empiriska undersökningen

1. I vilken omfattning har ni haft kompetensutveckling under de senaste fem

åren?

1.1 Hur stor del utbildning sker individuellt respektive i grupp?

1.2 Har ni haft specifik utbildning för ert arbetslag?

1.3 Har utbildningen varit ämnesorienterad eller inriktad mot pedagogiken i

klassrummet?

1.4 Vem har beslutat att utbildningen skulle genomföras? (befattning)

1.5. Vilka hinder för din egen kompetensutveckling, har du identifierat?

1.6 Vilka mål har funnits för kompetensutvecklingen?

1.7 Vilken typ av uppföljning har förekommit?

1.8 Varför bedriver ni denna form av kompetensutveckling?

Mål för kompetensutveckling

2. Är det den formella eller reella kompetensen som är viktigast att utveckla?

2.1 I vilken grad är målet för lärarnas kompetensutveckling kopplat

till målet för eleverna?

2.2 Anser du att lärarnas kompetensutveckling ska vara kopplad till målet för

eleverna?

2.3 Har en inventering av problemen och de behov du noterat i undervisningen

genomförts vid din skola?

2.4 Hur genomfördes denna inventering och av vilka befattningshavare?

2.5 Anser du att det finns en motsättning mellan vilken utbildning du önskar och vad

kompetensutvecklingen egentligen borde syfta till?

2.6 Finns det något sätt att minska ovan motsättning?

Kompetensutvecklingen framöver

3. Hur skulle du vilja att kompetensutvecklingen framöver ser ut för din del?

3.1 Vilken effekt tror du att lärande gemenskaper (learning communities) skulle ha för

din kompetensutveckling? (träning i gruppform, där lärare och t.ex

rektorer ingår i samma grupp)

3.2 I vilken form skulle du vilja kompetensutveckla dig? (exempelvis: öppen

kurs, distansundervisning via internet, skolanpassad kurs, läsa

facklitteratur, bedriva eget företag, Ung Företagssamhet)

3.3 Har du några idéer över hur kompetensutvecklingen för lärare skulle kunna bli

ännu bättre?