Örebro Universitet

Handelshögskolan

Företagsekonomi C - Uppsats

Handledare: Helén Stockhult

Examinator: Linda Höglund

Höstterminen 2011

Hur ideella idrottsföreningar närmar sig

företagsliknande styrformer

- En kvalitativ studie gällande racketsportföreningar i Örebro län

Marie Persson 860327

Niklas Sandberg 880806

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till respondenterna från de ideella idrottsföreningarna som ställde upp i

studien, utan er hade inte studien varit möjlig att genomföra. Ett tack riktas även till vår

handledare Helén Stockhult som hjälpt oss med handledning under studiens gång. Vi vill även

tacka Mikael Pers på SISU idrottsutbildarna som bidragit med stöttning under studiens

genomförande. Vi är även tacksamma för de synpunkter och förslag på förändringar som våra

studiekamrater bidragit med under seminarierna.

Örebro 2012-01-09

________________________ ________________________ Marie Persson Niklas Sandberg

Abstract

The voluntary sports clubs have an important position in our society as they contribute to the

development of sports talent, individuals and group dynamics. In Sweden there is a general trend

that the voluntary involvement decreasing causing that sports clubs and organizations find it

difficult to recruit new volunteers. This causes that the voluntary sport clubs have to change from

their voluntary run organization and instead start to use the same kind of organization to run and

control the activities as small business companies. The purpose of this study is to increase the

understanding of how voluntary sports clubs are experiencing that they are approaching

business-like forms. It is also to provide guidelines on how voluntary run sports clubs will work

to the voluntary contributions also in the future, and to locate which factors that most contribute

to the approaching business- like forms. This study is limited to the individual sports tennis,

badminton and table tennis and to the area of Örebro County, Sweden. Three qualitative

interviews were conducted with persons who have been active and who have good knowledge of

their respective club activities. The empirical data were analyzed using a self-created analysis

model. The conclusion of the study is clubs included in this study experience that they are

approaching more business-like forms primarily due to that they have an increased focus on

financial, and that hey have increased the number of employees. Their experiences depend

largely on number of members, economical turnover and the present organization. This principal

change in running the sports club will most likely lead to that the volume voluntary efforts in the

studied sports clubs will be reduced because they experience that less are willing to work without

remuneration in business-like organizations. The most important factors to work with to maintain

the voluntary efforts are according to the finding in this study is to focus on creating a unity,

sharing commitments, common activities for the members, active discussions about ethical

values with the organization and the sport itself, and to develop the work in the board. The most

important factors affecting the sports clubs when approaching more business-like philosophy and

forms or not depends on whether they have employees, remunerated coaches and on the their

future plans of expanding the activities and financial turnover. Additional factors are whether the

club has access to their own sport facility or not, if the members prefer individualization, and if

the club has a strong brand and an active board.

Keywords: voluntary sports clubs, business-like organization, voluntary efforts.

Sammanfattning

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med

positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges

föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det

bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella grunder och istället börjar agera och ta till

sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process

kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars

upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de

ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade.

Studien är avgränsad till de individuella racketsporterna tennis, badminton och bordtennis och

studien avgränsades geografiskt till Örebro län. Studiens syfte och frågeställningar besvarades

genom tre kvalitativa intervjuer som genomfördes med personer som varit verksamma i

föreningslivet under flertalet år och som hade stor kännedom om sin förenings situation. Empirin

analyserades med hjälp av en egenskapad undersökningsmodell.

Slutsatsen av studien är att de undersökta föreningarna upplever att ideella idrottsföreningar

närmar sig företagisering främst i och med att de har ett större fokus på ekonomin och att de har

fler anställda. Hur stor företagisering som upplevs beror på hur väl utvecklad föreningen är och

hur pass stor föreningen är. Företagisering kommer troligen leda till att de ideella insatserna i

föreningarna kommer att minska eftersom det upplevs att ingen vill arbeta utan ekonomisk

ersättning i en företagiserad verksamhet. De viktigaste faktorerna att arbeta med för att behålla

de ideella insatserna är enligt studien att satsa på att skapa gemenskap, sprida engagemang,

anordna kringaktiviteter för medlemmarna, aktivt förmedla föreningens värderingar samt

utveckla styrelsearbetet. Faktorer som enligt studien påverkar om ideella föreningar närmar sig

företagisering är om de har anställda, har timavlönade tränare, upplever att de har minskade

bidrag samt att de har utvecklingsambitioner. Andra faktorer som inverkar är om föreningen har

tillgång till egen idrottsanläggning, tydlig individualisering, har ett starkt varumärke samt en

aktiv och kompetent styrelse.

Nyckelord: ideell idrottsförening, företagsliknande styrformer, företagisering, ideella insatser.

Innehållsförteckning

1. Introduktion .............................................................................................................................. 1

1.1 Problemformulering .............................................................................................................. 2

1.2 Syfte ...................................................................................................................................... 3

1.3 Frågeställningar..................................................................................................................... 3

2. Tidigare forskning .................................................................................................................... 4

3. Teori ........................................................................................................................................... 8

3.1 Ideell organisation ................................................................................................................. 8

3.1.1 Kommunernas stöd till ideella föreningar...................................................................... 8

3.1.2 Ideella respektive ekonomiska föreningar ..................................................................... 9

3.1.3 Konsekvenser av företagisering ................................................................................... 10

3.1.4 Momsregler .................................................................................................................. 11

3.2 Ideella idrottsföreningens struktur ...................................................................................... 11

3.2.1 Varumärke.................................................................................................................... 12

3.2.2 Värderingar .................................................................................................................. 12

3.3 Organisationsformer – företag och ideell förening ............................................................. 13

3.3.1 Rättigheter och skyldigheter i olika organisationer ..................................................... 14

3.4 Teoridiskussion ................................................................................................................... 14

4. Metod ....................................................................................................................................... 15

4.1 Val av uppsatsämne ............................................................................................................ 15

4.2 Studiens avgränsning .......................................................................................................... 16

4.3 Undersökningsstrategi......................................................................................................... 16

4.4 Kvalitativa intervjuer .......................................................................................................... 16

4.4.1 Val av respondenter ..................................................................................................... 17

4.4.2 Datainsamling .............................................................................................................. 17

4.4.3 Intervjuguide ................................................................................................................ 19

4.5 Litteratursökning ................................................................................................................. 20

4.6 Undersökningsmodell ......................................................................................................... 20

4.7 Sammanställning av empiri................................................................................................. 21

4.8 Analysmetod ....................................................................................................................... 22

4.9 Trovärdighet ........................................................................................................................ 23

4.10 Metod- och källkritik ........................................................................................................ 24

5. Empiri ...................................................................................................................................... 25

5.1 Ideell idrottsförening ........................................................................................................... 25

5.2 Ekonomisk situation............................................................................................................ 26

5.3 Struktur ............................................................................................................................... 28

5.4 Företagisering ..................................................................................................................... 30

5.5 Framtiden ............................................................................................................................ 31

6. Analys och diskussion ............................................................................................................. 33

6.1 Ideell idrottsförening ........................................................................................................... 33

6.2 Ekonomisk situation............................................................................................................ 35

6.3 Struktur ............................................................................................................................... 37

6.4 Företagisering ..................................................................................................................... 39

6.5 Framtiden ............................................................................................................................ 42

7. Slutsats ..................................................................................................................................... 46

7.1 Förslag till vidare studier .................................................................................................... 47

8. Referenser ................................................................................................................................ 48

Bilaga ............................................................................................................................................ 51

1

1. Introduktion

Introduktionskapitlet är till för att ge vägledning in i studiens ämne. Genom att problematisera

området görs studiens syfte och frågeställningar relevanta.

Grunden för svensk idrott är de ideella idrottsföreningarna vars främsta funktioner är att fysiskt

aktivera, vara utvecklande samt skapa glädje för individer i samhället. De som ansvarar för det

svenska föreningslivet är Riksidrottsförbundet (RF) och det är de som byggt grunden för hur

ideella idrottsföreningar ska sätta sina riktlinjer gällande värderingar, finansiering och

organisationsform (RF, 2010). I mindre föreningar och föreningar med idrotter som inte

genererar någon större ekonomisk omsättning präglas verksamheten av den ideella arbetsinsatsen

(Hassmén & Hassmén, 2010). En ideell organisation kännetecknas enligt Wijkström och

Lundström (2002) av att organisationen bedrivs utan kommersiella vinstsyften samt att de

bedrivs privat utanför stat och näringsliv (Wijkström & Lundström, 2002). Enligt Johansson

(2005) är det betydelsefullt att ta vara på den ideella föreningen eftersom det är en viktig arena

för samhället. Där individer ska kunna utvecklas och uttrycka idéer och intressen tillsammans

med andra individer (Johansson, 2005). Enligt RF är grunden för en ideell idrottsförening att alla

ska få möjlighet att vara med, vara delaktig i en grupp samt lära sig demokratiska värderingar

(RF, 2009). På grund av att organisationen är ideell kan man inte ställa krav på de som engagerar

sig på samma sätt som i en organisation där man får ersättning för sin arbetsinsats. De ideella

idrottsföreningarna måste förlita sig på att medlemmar i föreningarna ställer upp i den

omfattning som krävs för att verksamheten ska fungera och drivas framåt (RF, 2004).

Under de senaste åren har det observerats trender där ideella idrottsföreningar närmar sig

företagsliknande styrformer som enligt Einarsson (2008) och Forsell och Ivarsson- Westerberg

(2007) kan beskrivas som företagisering. Företagisering innebär att idrottsföreningar börjar

behandla sina medlemmar som kunder samt att man lånar in struktur, tankesätt och språk från

företagsvärlden (Einarsson, 2008). Auld och Godbey (1998) har sett hur ideella idrottsföreningar

gradvis under senare år gått mot en mer strukturerad verksamhet som bygger på professionalism

och strukturerad administration. Peterson (2002) belyser att idrottsrörelsen går från en

amatöristisk till en mer professionell verksamhet där oavlönade arbetsinsatser övergår till

avlönade vilket är en del av företagiseringen. Vidare menar Peterson (2002) att ideella

2

idrottsföreningars verksamheter påverkas starkt av kommersialisering. Kommersialisering

innebär att verksamheten omsätter pengar och har som mål att gå med vinst. Detta bidrar till att

ideella idrottsföreningar professionaliseras vilket innebär att verksamheten blir mer allvarig,

specialiserad och får en organisatorisk struktur. Det gör att föreningarna mer och mer påminner

om små och medelstora företag, vilket är ett typiskt drag av företagisering. Tydligare strukturer

byggs upp och mer specialiserade funktioner krävs inom den ideella idrottsföreningen för att

möta omgivningens och samhällets krav. Dessa faktorer hamnar i konflikt med den ideella

föreningens grunder angående föreningskänsla, idealitet och gemenskap. En förening som får

inslag av kommersialisering måste således ändra sättet att driva sin verksamhet mot ett mer

företagslikt sätt (Peterson i Lindroth & Norberg, 2002). För att lyckas behålla det ideella inom

idrottsrörelsen bör föreningarna i alla sammanhang sträva efter att synliggöra de ideella

idrottsföreningarnas betydelse för såväl idrotten som samhället i stort (RF, 2009). I det svenska

föreningslivet ser vi en trend att det blir svårare att rekrytera och behålla ideell arbetskraft. Detta

fenomen diskuteras även internationellt där det finns liknande mönster som i Sverige.

Blandningen av det ideella och professionella arbetet gör idrottsmiljön extra utmanade för

utövandet av den ideella verksamheten eftersom likartat arbete ska utföras av såväl avlönade som

oavlönade individer (Hassmén & Hassmén, 2010).

1.1 Problemformulering

Svenskt idrotts mål är att alla som vill ska ha möjlighet att vara verksamma inom det svenska

föreningslivet, och grunden för det är att föreningarna behåller sin nuvarande ideella karaktär

(RF, 2009). Detta tenderar dock att förändras eftersom studier under de senare åren har visat att

idrottsföreningar närmar sig företagsliknande former (Einarsson, 2008). Auld och Godbey (1998)

belyser att tidigare studier kommit fram till att ideella idrottsföreningar gradvis blivit mer

professionaliserade med fler anställda och kännetecknas av en mer formell struktur samt

tydligare administrativa system. Vidare har Auld och Godbey (1998) åskådliggjort att i de

idrottsföreningar som går mot en mer professionaliserad verksamhet har makten flyttats från de

oavlönade till de avlönade individerna (Auld & Godbey, 1998).

3

Seippel (2010) betonar att professionalisering kan leda till att antalet konflikter skulle kunna öka

på grund av att de ideellas resurser inte längre har lika högt värde ur de ideella deltagarnas

perspektiv. Det kan skapa frustration och motsättningar bland medlemmarna inom ideella

idrottsföreningar som kan leda till att känslan för ansvar och engagemang minskar och som en

yttersta konsekvens lämnar medlemmar verksamheten helt (Seippel, 2010). Företagstänkande

och företagsmodeller implementeras i ideella idrottsföreningar för att de ska stå upp mot de

ekonomiska krav som ställs på dem från omgivningen (Einarsson, 2008). De ideella

idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv

utveckling för såväl samhälle som individ (Johansson, 2005). Generellt finns en tydlig bild av

hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny

ideell kraft (RF, 2004). Enjolras (2002) menar att professionalisering har ökat inom de ideella

idrottsföreningarna. Det gäller främst de föreningar som är tävlingsinriktade, bedriver lagidrotter

eller har tillgång till en egen idrottsanläggning. Detta gör det intressant att studera de ideella

idrotternas företagisering eftersom de har stor roll i svensk idrott och är ett outforskat område.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring

företagisering samt att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella

insatserna. Vidare ämnar vi även visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir

företagiserade.

1.3 Frågeställningar

Hur upplever de ideella idrottsföreningarna företagisering?

Hur ska ideella idrottsföreningar behålla de ideella insatserna som finns inom

verksamheten om de går emot ökad företagisering?

Genom att besvara dessa två frågeställningar kommer vi även ge svar på underfrågan:

Vilka faktorer påverkar att ideella idrottsföreningar blir företagiserade?

4

2. Tidigare forskning

Detta kapitel syftar till att hjälpa läsaren att fördjupa sig i ämnet och att skapa förståelse för vad

tidigare forskare har kommit fram till inom liknande studier.

En studie som genomförts inom ämnet huruvida ideella idrottsföreningar går emot en

företagisering är Seippels studie (2010) som presenteras i artikeln Professionals and volunteers:

on the future of a Scandinavian sport model. Seippel undersöker övergripande hur

professionalism kan komma att påverka ideella idrottsföreningar. Seippel belyser att studier som

genomförts visar på att det ideella arbetet i de allra flesta idrottsföreningar är nyckeln till

överlevnad. Mängden ideellt arbete ligger på en stabil nivå hos nästan alla ideella

idrottsföreningar. Det varken minskar eller ökar, men samtidigt pekar studier på att mängden

professionellt arbete inom ideella idrottsföreningar ökar och blir av allt större betydelse. Det

ideella arbetet går en mer ömtålig framtid till mötes i takt med att mängden professionellt arbete

ökar, i och med att ögonen öppnas för att kunna få betalt (Seippel, 2010).

Seippel (2010) tar upp tre karaktärsdrag som är typiska för ideella idrottsföreningar. Det första

karaktärsdraget är frivillighet. I en ideell idrottsförening byggs relationer upp som kan skapa

känslor av skyldighet, entusiasm och ansvar gentemot idrottsföreningen. I och med att man deltar

frivilligt stärks engagemanget till föreningen och man söker vägar för att uppnå dess målsättning.

Det andra karaktärsdraget är att ideella idrottsföreningar är oberoende, det vill säga oberoende

från myndigheter och marknadsaktörer. Detta åstadkoms i och med att majoriteten av den ideella

idrottsföreningens intäkter och resurser kommer från medlemmarna själva i form av

medlemsavgifter och genom ideella arbetsinsatser. Oberoendet är viktigt för att ideella

idrottsföreningar ska kunna sätta och följa sina egna mål utan att bli styrda av till exempel

myndigheter. Då medlemmarnas resurser och bidrag är en nödvändighet för idrottsföreningens

överlevnad byggs starka relationer upp mellan organisation och medlem. Detta är mindre vanligt

i icke ideella organisationer där resurserna kommer från externa aktörer och medlemmens

position inte är lika viktig för organisationens överlevnad. Det tredje karaktärsdraget Seippel

(2010) lyfter fram är att ideella idrottsföreningar präglas av demokrati. Demokratin verkar i

idrottsföreningarna genom att alla medlemmar har chans att påverka idrottsföreningen, och alla

medlemmars röster vid beslut är lika mycket värda. Demokratin banar väg för självstyre, socialt-

5

organisatoriskt- och politiskt lärande och tillit/förtroende. De faktorerna är grunden till ett bra

nätverk för informationsutbyte som skapar inflytande som bidrar till identitetsskapande hos

organisationens medlemmar (Seippel, 2010).

Seippel (2010) fokuserar även på möjliga konsekvenser av en professionalisering av ideella

idrottsföreningar. Seippel pekar på två tänkbara scenarion av att professionella individer träder in

i den ideella idrottsföreningen. Det positiva scenariot är att den nya kunskapen som förs in med

professionella individerna bidrar till ökad kvalitet för verksamheten genom förbättrad kunskap

och god kommunikation som sprider den. Det negativa scenariot är att konflikter skulle öka på

grund av att de ideellas resurser inte längre har lika högt värde ur de ideella deltagarnas

perspektiv. Det kan skapa frustration och motsättningar bland medlemmarna i idrottsföreningen

som kan leda till att känslan för ansvar och engagemang minskar och i värsta fall lämnar

medlemmar föreningen helt. Det blir viktigt för idrottsföreningens ledning att beakta den nya

resursen och se vilka konsekvenser det ger föreningen i stort. Vid professionalisering finns det

även risk för att maktförhållandena förändras. Seippel (2010) menar att medlemmarna kommer

känna en större avlägsenhet i sina relationer till organisationen. Ökad kunskap genom

professionella individer kan dra isär intressena mellan medlemmarna och organisationens

ledning. En professionalisering innebär även ökade kostnader för den ideella idrottsföreningen

vilket kan leda till att beroendet av andra marknadsaktörer kan komma att öka. Detta kan även

det leda till konflikter i organisationen då intressena för vad som är viktigast går isär. Seippel

(2010) har svårigheter att förutspå hur förtroende påverkas av en professionalisering. Antingen

bidrar kunskapen positivt till ökat förtroende bland medlemmarna eller så bidrar det negativt till

misstro gentemot den professionella individen på grund av skillnaderna i kunskap och

erfarenheter mellan denne och övriga medlemmar (Seippel, 2010).

I Einarssons (2008) studie Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen - en studie av medlemmar

i fyra idrottsföreningar betonas hur ideella organisationer företagiseras genom att de hämtar in

språk och tankemodeller från företagsvärlden (Einarsson, 2008). Av studien kunde Einarsson

utläsa att de undersökta idrottsföreningarna har förändrats, men i olika omfattning beroende på

hur mycket de hämtat från företagsvärlden. Vidare kom Einarsson (2008) fram till att tre av fyra

föreningar hade en eller flera anställda vilket är en hög procentandel. Medlemmarna i

6

idrottsföreningen ses inte längre som medlemmar utan mer som kunder vilket gör att

föreningarna idag dras mot en kommersiell verksamhet (Einarsson, 2008).

I Einarssons studie (2008) framkommer att idrottsföreningar upplever att de kommunala och

statliga bidragen minskat allt mer under de senaste åren och det ses som en orsak till att de

ideella idrottsföreningarna mer eller mindre måste anamma ett företagstänkande. Det blir allt

viktigare att bygga upp relationer till företag som kan bidra med till exempel sponsring för att få

föreningsekonomin att gå ihop. Det leder till att många ideella idrottsföreningar närmar sig en

kommersiell verksamhet, inte för att de själva vill utan snarare för att de måste för att överleva.

Det leder till att allt fler idrottsföreningar idag talar om vikten av att skapa ett starkt varumärke,

vilket är centralt inom företagsvärlden. Vidare menar Einarsson (2008) i sin studie att det skapas

motsättningar inom föreningen när man har avlönade anställda eftersom det leder till att de som

ställer upp ideellt också vill ha ersättning för sitt uppdrag. Det blir ett stort problem för

föreningarna eftersom det ofta leder till att ingen vill ställa upp oavlönad när man vet att

individer i idrottsföreningen får betalt för liknande uppdrag (Einarsson, 2008).

I en studie av Enjolras (2002) undersöktes kommersialiseringen av ideella idrottsföreningar.

Resultatet presenterades i artikeln The Commercialization of Voluntary Sport Organizations in

Norway. De ideella idrottsföreningarna som främst kommit i kontakt med kommersialisering

hittills är de som karaktäriseras av någon av följande faktorer; att de är tävlingsinriktade, är

lagidrotter eller har en egen idrottsanläggning. Lagidrottsföreningar har i större utsträckning

kommersialiserats än individuella idrotter, detta har att göra med att lagidrotter har lättare att

locka till sig sponsorer och har ett större intresse för allmänheten. Enjolras (2002) betonar dock

att även om kommersialiseringen ökar så minskar inte de ideella insatserna i föreningarna

(Enjolras, 2002).

Enjolras (2002) belyser att individualiseringen inom idrotten ökar alltmer likt det övriga

samhället. Tidigare ville individer vara del av ett lag och känna sammanhållning, idag går

utvecklingen alltmer mot individuella aktiviteter utanför föreningslivet. Individer går från att

tillsammans med andra medlemmar gemensamt samla in pengar till sin förening till att istället

ägna sig åt individuella aktiviteter där man själv betalar för en tjänst, exempelvis gymbesök.

7

Enjolras (2002) belyser även att kommersialiseringen inom ideella idrottsföreningar förväntas

öka för att klara av att mäta sig med de kommersiella verksamheterna i samhället. Det framställs

som svårt att kombinera idrottens grunder med ett marknadsmässigt tänkande som

kommersialiseringen innebär. De negativa aspekter som lyfts fram är framförallt att idrottens

nuvarande grunder bryts ned. De gemensamma målen försvinner och gemenskapen och det

sociala nätverket som byggs upp i de relationer som kan nås i ideella föreningar urholkas.

Individerna går ifrån att vara delaktiga i beslutsfattande och arbeta ideellt i föreningarna till att

bli kunder hos organisationer som tänker marknadsmässigt och som minskar den sociala

interaktionen mellan individerna i verksamheten. Ytterligare en faktor som bidrar till

kommersialisering är om föreningen har tillgång till en egen idrottsanläggning. Då ökar

möjligheterna för att kommersialisera sin verksamhet genom att bedriva privata träningspass för

enskilda individer. Faktorn att bedriva privat träning, som den egna idrottsanläggningen ger

förutsättningar för, gör att de individuella idrotterna troligen löper en risk att i större grad utsättas

för en allt starkare kommersialisering framöver. En egen anläggning underlättar även för

försäljning av produkter och möjligheten till att bedriva andra sidoaktiviteter vid sidan av

idrotten. Det är en faktor som bidrar till kommersialisering och ett urholkande av den ideella

idrottsföreningens grunder (Enjolras, 2002).

Enjolras (2002) anser dock att det är ideella arbetsinsatser som banar väg för kommersiella

intäkter. Med hjälp av ideella arbetsinsatser kan föreningarna bli mer självstyrande och

oberoende från kommunala och statliga bidrag. Enjolras (2002) menar även att beroendet av de

ideella insatserna från medlemmarna blir större i takt med att kommersialiseringen ökar.

Verksamheten blir skör om allt för mycket byggs upp kring ideella insatser i en alltmer

kommersiell verksamhet då förändringar av medlemsantal och uppfattningar hos medlemmarna

skulle kunna få negativa konsekvenser för en kommersialiserad verksamhet (Enjolras, 2002).

8

3. Teori

I teorikapitlet förmedlas teorier som kan knytas samman med studiens syfte och frågeställningar.

Syftet med teorin är att den ska ställas mot det empiriska materialet i analys och

diskussionskapitlet vilket leder till att det kan föras vetenskapliga resonemang.

3.1 Ideell organisation

En ideell organisation definieras enligt Wijkström och Lundström (2002) efter fem kriterier som

ska uppfyllas. 1) En ideell organisation ska vara formell. Det innebär att en ideell organisation

ska vara institutionaliserad genom att ha stadgar, styrelse och regelbundna möten. 2) Den ideella

organisationen ska vara privat, det vill säga åtskild från staten. 3) Den ideella organisationen ska

inte dela ut vinst till ägare vid ekonomiskt överskott. 4) Den ideella organisationen ska vara

självstyrande, det vill säga kontrollera sin egen verksamhet. 5) En ideell organisation behöver ha

inslag av idealitet. Med det menas att bidrag eller ideellt arbete från privatpersoner är nödvändigt

för att verksamheten ska kunna fungera (Wijkström & Lundström, 2002). Enligt Johansson

(2005) har ideella organisationer stor betydelse för vårt samhälle då de är en samlingsplats där

individer gemensamt kan utveckla och uttrycka sina åsikter och värderingar. Johansson (2005)

menar att få dela med sig av sina idéer, intressen och värderingar är nästan lika viktigt som mat

och husrum. Den ideella organisationen är en arena vilket leder till att det är en plats för

utveckling för såväl individ som samhälle (Johansson, 2005).

3.1.1 Kommunernas stöd till ideella föreningar

Ideella organisationer inledde under 1990-talet en process mot att flytta tyngdpunkten i sin

verksamhet från att bedriva egen verksamhet med stöd från kommunen i form av bidrag till att

bli egenförsörjande verksamheter. Kommunerna i Sverige håller på att ändra de ideella

organisationernas verksamhet. Det sker genom att ideella organisationer blivit mer inriktade på

service och utför tjänster åt till exempel kommunen och i gengäld talas det om att man får

ersättning för tjänsten, vilket tidigare var bidrag i ren form utan någon konkret motprestation.

Enligt Wijkström och Lundström (2002) har kommuner historiskt sett under 1960-1990- talen

ägt och drivit de idrottsanläggningar där de ideella föreningarna bedriver sin verksamhet. De

9

ideella föreningarna har fått bidragsstöd från kommunen för att kunna bedriva sin verksamhet i

kommunens idrottsanläggningar. Från och med 1990-talet går dock utvecklingen mot att allt fler

idrottsanläggningar ägs av föreningarna själva. Det blir således upp till föreningarna själva att

driva anläggningarna med egen personal. I takt med att anläggningarna blir större och dyrare blir

det en alltmer komplicerad fråga för de ideella föreningarna att handskas med. Kommunerna

satsar istället mer på andra typer av ideella organisationer vid sidan av idrotten, vård, skola och

omsorg som traditionellt sett anses ska vara en kommuns ansvar. Kommunerna önskar således att

idrottsföreningarna bedriver sin verksamhet med så lite inblandning och ekonomiskt stöd från

deras sida som möjlig. Från och med årsbokslutet 2001 har nya regler gällande ekonomisk

redovisning införts för ideella organisationer. De större ideella föreningarna, som har tillgångar

till ett marknadsvärde över 30 basbelopp (cirka 1,3 miljon kronor), är numera bokföringsskyldiga

enligt bokföringslagen. Detta ställer högre krav på kompetensen i ideella föreningars styrelser för

att det ska vara möjligt att klara av detta (Wijkström & Lundström, 2002).

3.1.2 Ideella respektive ekonomiska föreningar

Ideella föreningar är tillsammans med ekonomiska föreningar de två huvudtyperna av föreningar

i Sverige. Ekonomiska föreningar är föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet och som

främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Det finns ingen specifik lag för vad som är en

ideell förening, klassificeringen sker genom praxis. Ett sätt att beskriva hur ideella föreningar

skiljer sig från ekonomiska föreningar är genom Wijkström och Lundströms fyrfältsmatris över

föreningstyper i Sverige (se figur 1) där fyra olika typer av föreningar kan urskiljas.

Figur 1. Typer av föreningar i Sverige (Wijkström & Lundström, 2002, s.81).

10

Variablerna är 1) huruvida föreningen bedriver ekonomisk verksamhet och 2) huruvida

föreningen främjar medlemmarnas egna ekonomiska intressen. I kategori typ 1 bedrivs ingen

ekonomisk verksamhet och syftet är att främja andra faktorer än ekonomin hos medlemmarna. I

typ 1 kategorin placerar sig de flesta politiska, religiösa, kulturella och idrottsliga föreningar. I

kategori typ 2 finns inte heller något syfte att främja medlemmarnas egen ekonomi men det

bedrivs någon form av ekonomisk verksamhet. Till kategori typ 2 placeras föreningar som

bedriver utvecklad försäljningsverksamhet. I kategori typ 3 finns ett syfte att främja

medlemmarnas ekonomi men det bedrivs ingen ekonomisk verksamhet. Till kategori typ 3

placeras till exempel fackföreningar. Den fjärde rutan i matrisen tillhör de ekonomiska

föreningarna som bedriver ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas egen

ekonomi (Wijkström & Lundström, 2002).

Det finns ingen central lagstiftning för ideella föreningar. Den främsta orsaken till det är att

ideella föreningar kan skilja sig mycket åt i storlek. Det kan röra sig om fackföreningar med

hundratusen medlemmar till mindre idrottsföreningar med ett tiotal medlemmar. En ideell

förening blir juridisk person när den bildas. Genom det får föreningen rättskapacitet och kan tala

med myndigheter och även ställas inför domstol. Vanligtvis är det styrelsen som representerar

den juridiska personen vid rättsliga möten. Föreningen får även rätt att äga saker och vara part i

avtal (Hemström, 2011).

3.1.3 Konsekvenser av företagisering

Ett problem som kan uppstå i ideella idrottsföreningar är att medlemmar tar med tankar och

beteenden från företagsvärlden samt erfarenheter från avlönat arbete i företag in i den ideella

föreningen. Det finns tendenser på att detta beteende ökar i ideella idrottsföreningar och att

medlemmarna tar med sig tankesätt in i organisationen utan att reflektera över vilket syfte,

karaktär samt kultur som föreningen står för. Som Schulz, Auld och Nichols diskuterar i

Houlihan och Green (2011) kommer bidragen till de ideella idrottsföreningarna att minska om de

inte förbättrar sin struktur till en mer formell sådan. Detta är ett problem eftersom de flesta

ideella idrottsföreningarna inte kan anpassa sina mål och verksamheter efter ett företagslikt

tänkande eftersom grundvärderingar och resurskapacitet sätter stopp för detta (Schulz, Auld &

11

Nichols i Houlihan & Green, 2011). Ett annat problem som kan uppstå enligt Enjolras (2002) är

att individer i samhället blir mer individualiserade vilket leder till att man inte är villig att betala

eller bidra med ideella insatser om det inte gynnar en själv. Det går emot de ideella föreningarnas

grunder eftersom en av deras grundvärderingar är att kollektivet ska stå i centrum (Enjolras,

2002).

3.1.4 Momsregler

Ett annat problem som kan drabba ideella idrottsföreningar i framtiden är förändrade momsregler

från EU- kommissionen. Rodhe (2011) förklarar att det finns ett förslag som om det går igenom

skulle innebära att ideella föreningar inte längre undantas från regeln att redovisa moms för

huvuddelen av sin verksamhet. Om regeln går igenom kommer de ideella föreningarna i Sverige

att behöva betala moms för exempelvis reklam, sponsring, servering och försäljning av varor

som inte är direkt kopplade till den idrottsliga verksamheten. Intäkter som är kopplade till den

idrottsliga verksamheten kommer inte vara momsbelagda, exempelvis medlemsavgifter, statliga

och kommunala bidrag, anmälningsavgifter till tävlingar samt inträdesavgifter vid matcher och

tävlingar. Förutom att de ideella idrottsföreningarna kommer få mindre inkomst är kanske det

största problemet med momsregleringen den ökade administrationen. Det innebär att ideella

idrottsföreningar kommer att behöva individer som har goda kunskaper gällande

skattelagstiftning och ekonomisk redovisning för att kunna sköta det administrativa arbetet

(Rodhe, 2011).

3.2 Ideella idrottsföreningens struktur

Den ideella idrottsföreningen struktur är uppbyggd av dess medlemmar och har valt vilka som

ska representera föreningen i form av en styrelse. Det är styrelsen som är den ideella föreningens

verkställande organ som fattar beslut rörande verksamheten. Det är styrelsens uppgift att se till

att föreningen följer laga, regler och föreningens stadgar. Styrelsen har i uppgift att förvalta

föreningens ekonomi och ska även planera, leda och fördela arbetsuppgifter inom föreningen.

Styrelsens arbete och beslut ska gynna föreningen och dess medlemmar (Pallin i Olsen, 2008).

12

3.2.1 Varumärke

Leverantörer, kunder, medier och allmänhetens uppfattningar om en organisation bygger till stor

del på varumärkets styrka (Parment, 2008). De idrottsföreningar som har närmat sig

företagsliknande former måste värna om sitt varumärke eftersom deras verksamhet delvis

fungerar likt ett mindre företag. Genom att idrottsföreningarna har ett starkt varumärke kan de

locka till sig nya medlemmar, öka sina intäkter från sponsorerar samt försäljning av produkter

relaterade till föreningarna (Enjolras, 2002). Strategin att ha ett starkt varumärke som ådrar sig

tankar när en efterfrågan uppstår är av hög prioritet då det per automatik ger kunder eftersom

kunder vanligtvis vänder sig till de mest kända aktörerna. Varumärket är således en viktig del av

en organisations struktur (Parment, 2008).

3.2.2 Värderingar

Enligt Bolman och Deal (2003) är värderingar det som organisationen står för och är således en

viktig del för verksamhetens struktur. Värderingar är abstrakta eftersom de visar grundläggande

karaktär som skiljer en organisation från en annan. Organisationsvärderingar finns till för att

organisationen ska bidra till en känsla av identitet och de ska leda till att individer ska känna sig

utvalda och speciella för organisationen (Bolman & Deal, 2003). Värderingar som

implementeras i ideella idrottsföreningar är centrala och att diskutera innebörden av

värderingarna är grundläggande. Det som gör att det är särskilt betydelsefullt är att alla kan tolka

värderingen på olika sätt och därför är det viktigt att hitta en gemensam tolkning. Hur man tolkar

värderingen påverkar vår etik och hur vi agerar moraliskt, vilket påverkar föreningen. Det är

viktigt för en ideell idrottsförening att ta reda på vilka värderingar de har och hur de påverkar

bedrivandet av verksamheten. Genom att individer i ideella idrottsföreningar har egna

värderingar kommer detta forma verksamheten eftersom man utgår från värderingar i

beslutfattandet (Hassmén & Hassmén, 2010).

Enligt Hassmén & Hassmén (2010) bygger värderingar på att individer har grundläggande

uppfattningar om värdet av något. Det innebär att man har en tanke om vad som är rätt och fel

samt vad som är värt att lägga ner tid på. Värderingar förändras över tid beroende på vilka

erfarenheter samt vilka sociala interaktioner som påverkar individen. De sociala interaktionerna

13

påverkas av hur det kulturella, sociala och historiska sammanhanget ser ut. Alla individer har en

mängd olika värderingar som automatiskt är rangordnade efter hur viktigt individen tycker något

är. En värdering har stor påverkan på individens tänkande och agerande, ju viktigare värderingen

är desto större blir inverkan (Hassmén & Hassmén, 2010).

3.3 Organisationsformer – företag och ideell förening

En stark kommersialisering av elitidrotten har gett drag av affärsverksamhet vilket lett till att

ideella idrottsföreningar blivit alltmer lika affärsföretagen i dess karaktär (Forsell Ivarsson-

Westerberg, 2007). Kommersiell idrott anordnas inte i första hand för de aktiva eller för

åskådarna utan för att generera vinst. Idrotten blir en produkt som säljs av en organisation för att

tjäna pengar. Kommersialiseringen bidrar till att idrottsföreningar får en tydligare struktur med

mer specialiserade funktioner för att möta omgivningens krav (Peterson i Lindroth & Norberg,

2002). Med en tydligare formell organisationsstruktur blir det lättare att fördela uppgifter och hur

de ska samordnas, även vem som ska fatta de avgörande besluten blir mindre problematisk

(Jacobsen & Thorsvik, 2008). Det finns tydliga karaktärsdrag där man kan se hur företag och

föreningar skiljer sig åt i grunden. Skillnaderna handlar främst om relationen till omgivningen

(Forsell Ivarsson- Westerberg, 2007). En av de största skillnaderna mellan företag och ideella

föreningar är att syftet för företagen är att maximera sin vinst medan ideella organisationer

försöker skapa en verksamhetsmiljö där individ- och samhällsutveckling står i centrum

(Bahmani, Galindo, Méndez, 2010).

Forsell och Ivarsson- Westerberg (2007) ser att det finns en tydlig gräns inom företag mellan

dess ägare och dess målgrupper. Ägaren finns inom organisationen och målgrupperna utanför.

Ett företags målgrupper kallas för kunder och deras funktion är att köpa tjänster och produkter

som företaget producerar. Det råder en frivillig relation mellan kund och företag som präglas av

konkurrensen på marknaden mellan olika företag som försöker locka till sig kunder. Ett företags

finansiering sker genom att kunder betalar för tjänster och produkter. Inom den ideella

föreningen däremot ser det annorlunda ut. Det råder ingen tydlig gräns mellan ägare och

målgrupp eftersom det är föreningens medlemmar som gemensamt äger föreningen. Föreningen

arrangerar träningar och tävlingar för föreningens medlemmar efter deras önskemål. Huvudmålet

14

med föreningen är att verksamheten ska tillgodose nuvarande och tänkbara nya medlemmars

intressen. Det är medlemmarna som finansierar föreningens verksamhet genom olika former av

bidrag. Det kan vara medlemsavgifter, frivilliga arbetsinsatser eller monetära bidrag. Det är ett

frivilligt val att gå med och ur en förening. En nyckelfaktor för föreningar är att bygga starka

relationer till sina medlemmar så att de stannar kvar och på så sätt säkrar föreningens överlevnad.

Det är viktigt för företag att behålla kunder också men inte lika uttalat som för föreningarna. Det

framställs svårare att byta mellan föreningar än mellan företag i och med den lojalitet som byggs

upp. Vänskapsrelationer till människor är starkare än relationen till ett företags produkter vilket

anses göra det svårare för individen att byta förening än byta företag vid köp av tjänster och

produkter (Forsell & Ivarsson- Westerberg, 2007).

3.3.1 Rättigheter och skyldigheter i olika organisationer

Bolman och Deal (2003) menar att när man som individ tillhör en organisation har man både

rättigheter och skyldigheter. En rättighet är att man får ta del av och vara aktiv i verksamheten

som organisationen bistår med, i gengäld får man vissa skyldigheter. Det gäller att man följer

regler och lagar som företagets eller föreningens ledning satt upp. Skyldigheter kan som anställd

hos ett företag innebära att arbeta den arbetstid man fått sig tilldelad för att få ut sin lön (Bolman

& Deal, 2003). I en förening kan det i egenskap av att man är medlem handla om att bidra till

verksamheten genom att sälja lotter, vara funktionär vid en tävling eller att bidra i det

administrativa arbetet (RF, 2009). Det skapas maktrelationer mellan individerna och ledningen i

företaget eller föreningen. Makt uppstår när andra individer uppfattar det som att man besitter

makt och när ledare lyckas mobilisera resurser för att få saker och ting gjorda (Bolman & Deal,

2003). Om man inte följer ledningens direktiv kan man bli avskedad respektive utesluten från

organisationen (Forsell & Ivarsson-Westerberg, 2007).

3.4 Teoridiskussion

I teorikapitlet har vi tagit upp de ideella idrottsföreningarnas grunder och förutsättningar, hur de

finansieras och bedrivs. Det är de ideella insatserna som är i fokus. Vidare togs tänkbara

konsekvenser av företagisering upp. I de tänkbara konsekvenserna ligger fokus på att de ideella

insatserna försvinner och att föreningarnas grunder således urholkas. Avslutningsvis togs

15

jämförelsen mellan förening och företag upp för att skildra åt vilket håll företagiseringen drar

föreningarna. Av teorikapitlet kan det utläsas att företagisering av ideella idrottsföreningar

framställs som negativt för föreningarna. I teorisökningen har vi sökt efter både positiva och

negativa sidor av företagisering. Vi har dock inte hittat några artiklar som fokuserar på de

positiva sidorna. Vi tror att det beror på att de ideella idrottsföreningarna har en lång tradition av

att vara uppbyggda av de ideella insatserna och detta kan vara en orsak till att företagiseringen

generellt framställs som negativ. Vi tror även att det kan bero på att många ideella föreningar

inte har förutsättningar för att bli företagiserade fullt ut vilket oftast krävs för att ta del av de

fördelarna som företagiseringen kan ge, med till exempel en stark professionell administrativ del

i föreningarna.

4. Metod

Syftet med metodkapitlet är att beskriva studiens genomförande och hur vi har resonerat

angående valmöjligheterna och vilka konsekvenser våra val har fått för studien. Detta för att ge

trovärdighet och möjlighet att göra liknade studier.

4.1 Val av uppsatsämne

Vid val av uppsatsämne inriktade vi oss på att skriva inom ett område som både berörde

organisation och idrott. Detta eftersom vi är involverade och har ett starkt intresse av idrott och

dessutom organisationers problem och utvecklingsmöjligheter. Tidigare har vi studerat idrott och

företagsekonomi på universitetsnivå som också ligger till grund får vårt ämnesval. Efter att ha

samtalat med vår kontaktperson Mikael Pers som arbetar på SISU (Svensk, idrotts studie och

utbildningsorganisation) idrottsutbildarna kom vi in på området ideella idrottsföreningar. Vi blev

medvetna om de ideella idrottsföreningarnas centrala roll i samhället och problematiken som

finns gällande minskat föreningsengagemang samt att ideella idrottsföreningar går mot mer

företagsliknande styrformer. Ytterligare en faktor som gjorde ämnet intressant var att det inte

fanns någon betydande mängd forskning inom området, särskilt inte gällande föreningslivet i

Sverige.

16

4.2 Studiens avgränsning

Studien har avgränsats till racketsporterna tennis, badminton och bordtennis och till föreningar i

Örebro län. Vi valde att exkludera squash eftersom det endast finns en squashförening i Örebro

län och deras verksamhet är relativt liten. Valet av avgränsning gjordes eftersom vi själva är

engagerade i racketsportföreningar och har ett stort intresse för dem. Genom samråd med Mikael

Pers på SISU idrottsutbildarna, som arbetar med racketsporter, fann vi det som ett intressant

område då studien även kan bidra till att öka förståelsen för ämnet hos föreningarna.

Racketsportföreningarna är väl utbredda i Örebro län med cirka 45 verksamma föreningar i

dagsläget.

4.3 Undersökningsstrategi

Studien har inslag av både deduktiv och induktiv forskningsansats vilket enligt Bryman och Bell

(2005) är vanligt i kvalitativa undersökningar. I studien har vi först utgått från teori för att

formulera syfte och frågeställningar. Teorin fanns även som utgångspunkt vid tillverkningen av

intervjuguiden. Ett sådant här tillvägagångssätt har en prägel av deduktiv forskningsansats.

Studien har även inslag av induktiv forskningsansats i och med att vi jämför den framtagna

empirin med teorin för att bidra till en ökad förståelse för det undersökta området (Bryman &

Bell, 2005).

4.4 Kvalitativa intervjuer

Vår studie bygger på tre kvalitativa intervjuer eftersom vi ville få djupa svar som kunde bidra till

att besvara studiens frågeställningar. Detta är något som Bryman och Bell (2005) framhåller som

en styrka med kvalitativa studier. Fördelarna med intervjuerna var att vi fick nära kontakt med

respondenterna vilket vi tror bidrag till djupa och välgenomtänkta svar. Nackdelen vi såg med att

genomföra kvalitativa intervjuer var att efterarbetet med transkriberingen kräver mycket tid. Ett

alternativ för oss hade kunnat vara att genomföra en kvantitativ studie, men eftersom vår studie

bygger på förståelse blev inte detta ett alternativ för oss. Bryman och Bell (2005) menar att

kvantitativa studier främst handlar om att mäta och värdera vilket vi inte var ute efter i denna

studie.

17

4.4.1 Val av respondenter

Vårt mål vid valet av respondenter var att hitta individer som varit verksamma i föreningslivet

under flertalet år och som besitter stor kännedom om den befintliga föreningens situation.

Individerna valdes utifrån studiens syfte och vi använde oss av ett bekvämlighetsurval, som

innebär att vi valde personer som var tillgängliga för att intervjuas (Bryman & Bell, 2005).

Intervjupersonerna fick vi tag igenom föreningars hemsidor samt genom vår kontaktperson på

SISU idrottsutbildarna, Mikael Pers som gav oss e-postadresser till de respondenter vi

efterfrågade. Vi hörde av oss via e-post till de berörda respondenterna och frågade om de ville

ställa upp på en intervju. Valet av tre intervjuer berodde på att vi ville ha en intervju från varje

sport samt att vi ansåg att tre intervjuer var lämpligt med tanke på tidsramen för studien. Vi

ansåg likt Trost (2010) att det viktiga är att genomföra ett mindre antal intervjuer med hög

kvalitet än många intervjuer då kvaliteten kan bli lidande och med en stram tidsram.

4.4.2 Datainsamling

Vi har samlat in primärdata i form av att vi genomfört tre semistrukturerade intervjuer. I

utskicket till respondenterna, via e-post, beskrev vi utöver frågan om de var intresserade att delta

i studien även ämnet samt syftet med uppsatsen. Detta för att verkligen få intresserade

respondenter till vår studie. Detta är något som Bryman och Bell (2005) menar är en viktig grund

för en studie då det ger rätt respondenter som kan bidra till att uppfylla studiens syfte. När vi fått

positiva svar från respondent 1 och 2 skickade vi ut intervjuguiden för att förbättra

förberedelserna inför intervjun. Respondent 3 hade inte tagit del av intervjuguiden inför intervjun

då den av misstag ej blivit bifogad i utskicket. Genom att respondent 1 och 2 hade läst igenom

intervjuguiden innan gav det ett bra flyt under intervjuerna. Även om respondent 3 inte tagit del

av intervjuguiden flöt intervjun på lika bra som de andra två intervjuerna. Anledningen till att

respondent 3 lyckades svara på frågorna på ett bra sätt utan att läst frågorna innan tror vi beror på

att respondentens kunskap inom området var så pass hög. Respondenterna som fick

intervjuguiden på förhand upplevde vi hade lite mer förberedda svar, men respondent tre tog god

till på sig mellan svaren och gav lika tillförlitliga svar som de andra respondenterna. Vi är

medvetna om att svaren kan bli tillrättalagda när respondenterna får intervjuguiden i förhand

eftersom det finns god tid till förberedelse. Vi upplevde dock inte att någon av våra respondenter

18

hade förutbestämda svar vilket Bryman och Bell (2005) betonar kan bli en konsekvens när

frågorna lästs igenom på förhand. Den första intervjun genomfördes måndagen den 5 december

2011 på respondent 1’s arbetsplats. Den andra intervjun ägde rum torsdagen den 8 december

2011 i respondent 2 förenings idrottsanläggning. Den tredje intervjun genomfördes fredagen den

9 december 2011 på respondent 3’s föreningskansli.

Längden på intervjuerna var cirka 25 minuter var och genomfördes på en plats och tidpunkt som

respondenterna själva valt eftersom det enligt Bryman och Bell (2005) är bra om respondenten

befinner sig i en trygg miljö som bidrar till att den känner sig säkrare i intervjusituationen.

Intervjuerna inleddes i likhet med Bryman och Bells (2005) råd med att vi presenterade oss

själva och sedan förklarade vi förutsättningarna för intervjun gällande inspelning, syfte och

anonymitet. Förutsättningarna var att materialet endast kommer användas till studien samt att

personlig anonymitet råder, att vi endast kommer skriva idrott och respondentens roll i

verksamheten. Samtliga respondenter accepterade villkoren och att intervjuerna blev inspelade.

Under intervjuerna använde vi oss av en MP3- spelare för att spela in samtalen. Det gjordes för

att kunna komma ihåg och kunna återberätta svaren i empirin och analysera data. Inspelningen

gjorde även att vi inte behövde anteckna under intervjuns gång utan kunde koncentrera oss på

samtalet och på så sätt kunde ställa relevanta följdfrågor vilket Bryman och Bell (2005) är en av

huvudfördelarna med inspelning. Det inträffade inga störande moment som påverkade

inspelningarna utan det inspelade materialet hördes tydligt vid transkriberingen vilket enligt

Trost (2010) är en förutsättning för en god transkribering. Vi är medvetna om inspelning kan

leda till nervositet hos respondenten men vi upplevde inte att någon respondenterna hade

problem med intervjusituationen och att alla var avslappande och hade gott om tid vid

intervjutillfällena vilket är positivt ur synpunkt att inga intervjuer stressades igenom. En

bidragande orsak till detta kan vara att vi innan intervjuerna småpratade med respondenterna för

att få en avslappnad miljö. När vi ställde en fråga lät vi respondenterna ta sig tid att tänka efter

innan de svarade. Vi styrde dem inte medvetet utan respondenterna fick svara fritt utifrån sina

egna ståndpunkter. Detta är viktigt för att kunna få så relevanta och detaljerade svar som möjligt

från respondenterna (Bryman & Bell, 2005). Vi upplever att respondenterna var öppna i sina svar

och höll svaren inom det berörda området.

19

4.4.3 Intervjuguide

Intervjuguiden byggdes upp med frågor som var inriktade på att besvara studiens syfte och

specifika frågeställningar. Vi började med att skapa två teman som studiens intervjuguide skulle

kretsa kring, ideella idrottsföreningar samt ekonomi. Frågorna hade anknytning till studiens syfte

genom att vi noggrant studerat vilka huvudområden vår teori och problematisering berörde.

Innan vi genomförde de reella intervjuerna genomfördes enligt råden från Bryman och Bell

(2005) två pilotintervjuer för att säkerställa att intervjufrågorna var tydliga samt anpassade till

studiens syfte. Pilotintervjuerna genomfördes med individer som är verksamma inom

föreningslivet både på styrelsenivå och som tränare vilket är i likhet med studiens urvalsgrupp.

På så sätt kunde vi få feedback på intervjuguiden eftersom vi förmodade att de vi testade

frågorna på hade liknande förkunskaper och uppfattningar som respondenterna. Efter

pilotintervjuerna ändrade vi några formuleringar och tog bort teman för att respondenterna

tydligare skulle förstå syftet med intervjun och att intervjuerna skulle flyta på bättre. Efter

pilotintervjuerna var intervjuguiden färdigställd och fick en omfattning på 16 frågor som var av

semistrukturerad karaktär. Frågorna i den färdigställda intervjuguiden var inriktade mot ideella

idrottsföreningar, företagisering, föreningsstruktur samt framtiden för ideella idrottsföreningar.

En semistrukturerad intervjuguide tillåter intervjuaren att ställa följdfrågor och byta

ordningsföljd under intervjuns gång. Detta gör att intervjuprocessen bör bli mer flexibel vilket

bör leda till större frihet och anpassningsmöjlighet hos respondenterna (Bryman & Bell, 2005).

Genom att vara väl förebredda och ha potentialen att vara flexibel kunde vi få ut så detaljerade

svar som möjligt. Vidare följde vi Bryman och Bells (2005) råd och använde oss av ett enkelt

och tydligt språk i intervjuguiden, som var anpassat till målgruppen för att undvika missförstånd.

Vi inledde intervjuguiden med bakgrundsfrågor för att få en lättsam start på intervjun samt för att

bakgrundsfakta underlättar för att få in svaren i rätt sammanhang. Frågorna i studien var öppna

och inte ledande eftersom vi ville att intervjupersonerna skulle svara med sina egna

uppfattningar. För att lyckas med detta skapade vi ”hur frågor” samt öppna frågor där

respondenten måste ta egen ställning för att besvara frågan. Vi upplever det inte heller som att

någon av frågorna hade känsligt innehåll som enligt Bryman och Bell (2005) ibland kan orsaka

stress och opålitliga svar. Se bilagan för att se intervjuguiden i sin helhet.

20

4.5 Litteratursökning

I vår artikelsökning använde vi oss av databaserna LibHub och SportDiscus samt sökmotorn

Google Scholar. Sökningarna inriktade vi på de engelska orden: ”Nonprofit organization”,

”Voluntary sport organization”, ”Nonprofit sport”, ”Sport organization” och

”Commercialization”. De sökorden matchade studiens syfte och för att hitta så specifika artiklar

som möjligt kombinerade vi även sökorden. Vi sökte även igenom uppsatser inom studiens

område för att hitta lämpliga artiklar samt litteratur till vår studie. Utöver det har vi hämtat

forskningsrapporter från Riksidrottsförbundets hemsida. Vi har använt oss av sökmotorerna på

Örebro Universitetsbibliotek samt Stadsbiblioteket i Örebro för att hitta relevant litteratur.

Sökorden var: ”Ideella föreningar”, ”Ideella organisationer”, ”Professionalisering” och

”Kommersialisering”. Vi har även använt oss av kurslitteratur från företagsekonomi B och idrott

B som var inriktade mot vårt område.

4.6 Undersökningsmodell

Teorin, den tidigare forskningen och problematiseringen har resulterat i fem teman som satts

ihop i denna undersökningsmodell som kommer användas i empirikapitlet samt i analys och

diskussionskapitlet. De fem teman som vi tog fram var: ideell idrottsförening, ekonomisk

situation, struktur, företagisering och framtiden.

Figur 2. Undersökningsmodell.

Ideell

idrottsförening

Ekonomisk

situation

Struktur

Företagisering Framtiden

21

Längst till vänster i undersökningsmodellen finns den ideella idrottsföreningen som är vår

utgångspunkt i studien. Den ideella idrottsföreningen står för värderingarna gemenskap,

öppenhet och ska bedrivas utan vinstsyfte. Inom den ideella idrottsföreningen har vi utifrån

teorin identifierat två huvuddelar som ideella idrottsföreningar består av. Detta för att på ett

tydligt sätt se från vilka områden upplevelser, samt faktorer som påverkar att en förening blir

företagiserad, kommer ifrån. Dessa två delar är den ideella idrottsföreningens ekonomiska

situation och deras struktur. Utifrån teorin har vi resonerat fram att den ideella föreningens

struktur påverkas av en företagisering. Detta beror på att strukturen förändras och det är den som

formar föreningen, till exempel angående anställda och styrelse. Ekonomidelen kan även den

påstås tillhöra strukturen men vi har valt att lägga ekonomin som en egen del då den har ett stort

egenvärde för de ideella idrottsföreningarna och sätter förutsättningarna för verksamheten,

exempelvis huruvida en förening kan betala ut ekonomisk ersättning till sina tränare.

Upplevelserna om hur föreningarna i studien företagiseras har sina utgångspunkter ur de tre

rutorna till vänster om företagisering. Faktorer som bidrar till företagisering kommer i analysen

tas fram, både från den ekonomiska situationen samt strukturen. Slutligen i

undersökningsmodellen kommer rutan framtiden då vi i analysen ska svara på hur de ideella

idrottsföreningarna kan tänkas agera i framtiden för att behålla de ideella insatserna.

4.7 Sammanställning av empiri

Efter intervjuerna genomfördes transkribering av samtliga intervjuer för att få en tydlig

helhetsbild av intervjuerna som underlättar inför analysarbetet. Samtliga transkriberingar

genomfördes en kort tid efter intervjuerna och alla intervjuer skrevs ned ordagrant. Det gav ett

stort material som tog lång tid att sammanställa men det skapade förutsättningar för att

sammanställa ett objektivt resultat. Genom att transkribera kunde vi läsa igenom respondenternas

svar flertalet gånger vilket bidrar till att öka sannolikhetsgraden att korrekt återberätta vad som

respondenterna sagt vilket bör ge objektivitet enligt Bryman och Bell (2005). Syftet med empirin

är att sammanfatta respondenternas tankar och åsikter om det berörda ämnet. Respondenternas

svar från intervjuerna återges i korthet utifrån de skapade teman som förklarades i

undersökningsmodellen. Utifrån tematiseringen kategoriserades i efterhand intervjuguidens

frågor in. I temat gällande ideell idrottsförening berördes fråga 1 och 2 från intervjuguiden.

22

Temat ekonomisk situation omfattar fråga 3 till 6 från intervjuguiden. Temat ideella

idrottsföreningars struktur innefattar fråga 7, 8, 12 och 13 från intervjuguiden. Temat

företagisering består av fråga 9 och 10 från intervjuguiden. Slutligen inrymmer temat framtiden

fråga 11, 14 och 15 från intervjuguiden. Resterande fråga 16 var det ingen som tillade något mer

på därför ingår den inte i något tema. Det tror vi beror på att våra frågor täckte det berörda

området på tydligt och tillräckligt sätt.

Valet att sätta ihop frågorna i teman i empirin gjordes för att på ett tydligare sätt redovisa

materialet från intervjuerna. Intervjusvaren kunde på detta sätt redovisas i en mer lätthanterlig

och sammanhängande empiri. Tematiseringen gjordes även för att underlätta kopplingen mellan

empiri och analys då samma teman i empirin följs i analys och diskussionskapitlet. I

sammanställningen av empirin har vi följt Lantz (2007) direktiv att inte ta med egna åsikter och

värderingar utan vi har hållit oss till respondenternas svar och återgett dem. Vi har använt

respondenternas egna ord i sammanställningen som enligt Lantz (2007) bör leda till en

rättvisande bild av det som sagts i intervjuerna då det minskar risken för att våra egna tolkningar

ska påverka resultatet. Ett par citat har valts ut för att belysa kärnpunkter ur materialet. De citat

som är valda är sådana som enligt oss säger mycket om sitt specifika område.

4.8 Analysmetod

Empirin har analyserats utifrån vår egenskapade undersökningsmodell (se figur 2) för att finna

svar på studiens frågeställning och möjliggöra att dra slutsatser. Analysen har utgått från att

empirin har jämförts och ställts mot studiens teoridel. Vi har problematiserat empirin med hjälp

av teorin för att få ett större djup i analysen. Vi har valt att analysera empirin på detta sätt för att

hitta likheter och skillnader med studiens teori. Likt Lantz (2007) resonemang var målet med

analysen inte bara att beskriva utan även att se mönster och sammanhang utifrån empirin för att

skapa en helhetsbild. Vi valde att slå ihop analys och diskussion i ett kapitel för att få bättre flyt i

texten och för att lättare se sammanhang och kunna dra slutsatser. Det blir enligt oss lättare att se

sammanhangen då analys och diskussion är hopslagna i en löpande text då de följer löpande om

vartannat och man kan lättare anknyta till det man skrivit. I vår analys och diskussion är vi även

medvetna om att våra egna erfarenheter av idrott påverkar sättet att resonera vilket leder till att

23

analysen har en viss karaktär. Det kan leda till att det är svårt för andra forskare att återskapa

analysen av vår empiri. Det är något som är vanligt förekommande vid kvalitativa studier

(Bryman & Bell, 2005). I två teman i analys och diskussionskapitlet (6.2 och 6.3) delades

undersökningsmodellen upp i mindre delar (se figur 4 och figur 5) för att på ett tydligt sätt visa

på vilka faktorer som påverkar företagisering. I temat företagisering (6.4) användes även

Wijkström och Lundströms (2002) fyrfältsmatris för att tydliggöra tankarna kring

föreningstyperna.

4.9 Trovärdighet

En svårighet med kvalitativ studiemetod är att skapa trovärdighet. För att öka trovärdigheten har

vi på ett seriöst och tydligt sätt försökt koppla intervjuguiden till studiens syfte och

frågeställningar. I och med att vi har undersökt frågan som var avsedd att undersöka har studiens

validitet ökat (Trost, 2010). Vi genomförde personliga intervjuer för att materialet i empirin

skulle vara aktuell data vilket borde leda till en rättvis bild av hur föreningarna upplever

företagisering. Vi upplevde att vi hade kontroll över intervjusituationen vilket är positivt ur

aspekten att det som förmedlas har sagts. Detta är enligt Bryman och Bell (2005) något som

borde bidra till ökad trovärdighet. För att stärka trovärdigheten har vi i empirin strävat efter att

ge förutsättningar för läsaren att återspegla respondenternas svar på ett objektivt sätt genom att vi

gjorde noggranna transkriberingar, vilket stämmer överens med Noréns (1995) råd. Efter att

transkriberingarna var slutförda genomfördes en respondentvalidering via e-post där

respondenterna tilläts läsa igenom transkriberingarna och godkänna dem. Samtliga respondenter

godkände transkriberingarna och det leder till högre trovärdighet då det återgivna materialet från

respondenterna är korrekt (Bryman & Bell, 2005). Insamlingen av materialet är något som spelar

stor roll för studiens trovärdighet, det är viktigt att genomföra insamlingen på ett seriöst sätt. I

och med våra förberedelser, tillvägagångssätt vid inspelning, transkribering och

respondentvalidering som tagits upp tidigare i metodavsnittet anser vi att vi har skapat

förutsättningar för en hög seriositet vid datainsamlingen. Detta bör enlig Trost (2010) leda till

hög trovärdighet.

24

Vi är medvetna om att studien har låg generaliserbarhet till andra områden eftersom vi endast

intervjuat ett fåtal respondenter inom ett visst område som Bryman och Bell (2005) belyser.

Detta ser vi inte som något negativt eftersom vi var medvetna om detta vid studiens start och att

syftet med studien inte var att generalisera i stort utan öka förståelsen inom det specifika

området.

4.10 Metod- och källkritik

I den kvalitativa studien med intervjuer har vi i efterhand insett att intervjuguiden kunde varit

bättre utformad. För att få ett större djup gällande den första frågeställningen skulle vi vilja

komplettera med frågan ” Vilka faktorer upplever du påverkar företagiseringen i din förening?”.

Frågan har blivit besvarad genom att den var med som en underfråga i fråga 9 men vi skulle

kunna haft den separat för att få större tyngd på den frågeställningen. En annan aspekt gällande

intervjuguiden är att vi anser att vi kunnat smalna av frågorna och exkludera oväsentlig

information för studien. Det hade även kunnat leda till kortare intervjuer som hade gett mindre

material att transkribera som var en tidskrävande process. Ytterligare en faktor gällande

intervjuguiden är att även om vi hade öppna frågor så färgar man respondenterna genom ämnena

som man ger dem. Exempelvis fråga 12 om varumärke som ingår i ideella idrottsföreningars

struktur. Om vi inte hade tagit upp varumärket utan bara använt oss av frågan ”Hur ser din

förenings struktur ut?” hade vi förmodligen inte fått någon information gällande varumärket då

det oftast inte är i fokus. Detta ser vi inte som något negativt men vi är ändå medvetna om att det

är så.

Gällande studiens källor har vi förhållit oss kritiska till det vi läst och kontrollerat information,

jämfört med andra källor, för att öka trovärdigheten i materialet. En aspekt vi lokaliserat med de

använda källorna är att Wijkström och Lundströms litteratur (2002) gällande den ideella sektorn

känns något föråldrad beroende på att det är ett område i utveckling. Det vi framförallt noterat är

de ideella idrottsföreningarnas position som typ 1 i Wijkströms och Lundströms fyrfältsmatris

(2002). Vi har ändå utgått från den då det är en bra matris och den senaste som vi funnit gällande

ideella föreningar.

25

5. Empiri

I empirikapitlet förmedlas en sammanfattning av de tre respondenternas intervjusvar. Det

empiriska materialet presenteras för att kunna bidra till att uppfylla studiens syfte. Empirin är

tillsammans med teorin grunden för att möjliggöra analys och diskussionskapitlet.

Respondent 1 är ordförande och tränare i en badmintonklubb i Örebro län. Personen har varit

verksam i idrottsföreningen i cirka 20 år. Respondent 2 är ordförande i en tennisförening i

Örebro län och har varit verksam på den positionen i två år. Bisittare till respondent 2 är tränare i

tennisföreningen och satt med under intervjun och bidrog med information gällande föreningens

träning och ideella grunder, dessa svar presenteras tillsammans i respondents 2 svar. Respondent

3 är anställd kanslist och tränare i en bordtennisförening i Örebro län. Personen har varit anställd

hos föreningen i cirka tolv år. Vidare har personen varit aktiv inom bordtennis sedan

ungdomsåren.

5.1 Ideell idrottsförening

Alla respondenter anser att ideella idrottsföreningar är grunden för svensk idrott och för

samhället i stort. Samtliga respondenter tycker att alla individer bör få chansen att prova på och

delta i verksamheten efter sina egna förutsättningar. De menar att ideella idrottsföreningar har en

stor betydelse och ett stort ansvar för barn och ungdomar i samhället. Alla respondenter nämner

att ideella idrottsföreningar lär hur man ska fungera i en grupp och att individerna ska få

möjlighet att nå gemenskap. Respondent 1 betonar även vikten av att hålla nere kostnaderna för

deltagande i verksamheten, detta för att färre ska uteslutas av ekonomiska skäl. Respondent 3

påpekar att ideella idrottsföreningar ger möjligheter för barn och ungdomar att lära sig mycket

om sig själva, hur de fungerar som personer, samt hur man hanterar idrottsliga vinster och

förluster.

Respondent 3 förklarar vilken betydelse ideella idrottsföreningar har för såväl samhället

som de unga individerna:

”Idrotten tycker jag har en enorm betydelse. En av de absolut viktigaste grundstenarna i samhället. Att

få ungdomar att röra på sig och även känna på det här att, idrotten kan ge så väldigt mycket.”

26

Det finns både för- och nackdelar med den ideella idrottsföreningen. Samtliga respondenter anser

att en stor fördel är att alla får möjlighet att delta. Engagemanget hos föräldrar och aktiva kan i

sina bästa stunder ha en stark kraft som ger energi och en välfungerande förening. Respondent 1

och 3 ser en fördel med att ideella idrottsföreningar skapar tillhörighet åt barn och ungdomar

vilket respondenterna menar kan ge en positiv effekt. Alla respondenter ser en nackdel i att

engagemanget minskar. Respondent 2 tror att engagemanget minskar beroende på att tennis är en

väldigt individualistisk idrott med brist på lagsammanhållning. Respondent 3 betonar även att

den ideella idrottsföreningen inte räcker till för att konkurrera på elitnivå. På elitnivå krävs

ekonomiska medel som en ideell förening inte kan skapa.

5.2 Ekonomisk situation

Gemensamt för samtliga respondenters föreningar är att de finansierar sin verksamhet delvis

genom kommunala och statliga bidrag samt genom medlemsavgifter och sponsorer. Alla

respondenter tycker att verksamheten ska finansieras av bidrag men att det krävs eget

engagemang och insatser som komplement. Respondent 1 och 3 är av åsikten att verksamheten

till största del borde finansieras av kommunen och staten eftersom de måste inse värdet av den

ideella idrottsföreningens bidrag till samhället. Respondent 1 förklarar att de har flertalet

sidoaktiviteter för att finansiera sin verksamhet. Det handlar bland annat om försäljning av lotter,

fryspåsar och kalendrar. Även aktiviteter anordnade av kommunen genomförs för att stärka

ekonomin. Respondent 1 betonar att de kommunala och statliga bidragen samt bidragen från

badmintonförbundet har minskat vilket har lett till att sidoaktiviteterna har ökat. Respondent 1

menar att utan ökade sidoaktiviteter hade inte föreningen haft den goda ekonomin som den har.

Respondent 1 förklarar att bidragssituationen har förändrats och hur den borde se ut:

”Jag upplever att det har ändrats, för bidragen minskar ju kontinuerligt. Både de statliga och

kommunala /…/ och det borde faktiskt finansieras… till stor, till större del av bidrag. Alltså att

kommunen på nåt vis visar vad de tycker att ideella föreningar är värda.”

Respondent 2 finansierar vidare sin verksamhet genom att arrangera flertalet tävlingar som

generar ett ekonomiskt överskott. Respondent 2 påpekar även att de behöver arbeta mer med

tydliga paketlösningar till sponsorer för att få större genomslagskraft där. De har redan påbörjat

arbetet med detta men de ligger efter många andra stora föreningar i Sverige. Respondent 2

27

menar att det krävs en blandning av externa intäkter och bidrag för att driva en ideell

idrottsförening och framförallt när bidragen från kommunen minskar. Respondent 3 finansierar

sin verksamhet framförallt genom en årlig internationell bordtennisturnering som genererar ett

stort ekonomiskt överskott.

Respondent 1 redogör för att de inte har någon avlönad tränare eller anställd i föreningen.

Orsaken till det är ekonomiska skäl, dock finns det planer på att börja avlöna tränare i framtiden

så fort de ekonomiska förutsättningarna finns. Respondent 2 och 3 har anställda i sin verksamhet.

Respondent 2 förklarar att föreningen har två anställda huvudtränare och flertalet anställda

timtränare. Dock har verksamheten svårt att knyta till sig nya engagerade tränare, framförallt

yngre som inte vill ställa upp gratis eller ens mot ersättning. Respondent 3 redogör att föreningen

har två anställda kanslister som även hjälper till med träningar. Föreningen har även tio till tolv

stycken avlönade timtränare, till största del ungdomar mellan 16 och 20 år.

Respondent 1 upplever inte att det pratas mer pengar inom föreningen eller att ekonomins roll

har ökat under de senaste åren. Detta tror respondent 1 beror på att föreningen försöker hålla de

ekonomiska medlen på samma nivå. Enligt respondent 1 har ekonomin i föreningen de senaste

åren varit god och det har således inte behövts lägga tid och kraft på detta. Både respondent 2

och 3 upplever att ekonomins roll i verksamheten blivit mer central. Respondent 2 förklarar att

ekonomin har blivit viktigare och det kan man se genom att det är huvudpunkten på föreningens

styrelsemöten. Föreningens ekonomi ser ljus ut men det krävs god kontroll och översikt av

föreningens räkenskaper för att hålla ekonomin på rätt nivå. Respondent 2 upplever att styrelsen

har bra kontroll på ekonomin i dagsläget. Respondent 3 upplever att det pratas lite mer ekonomi i

föreningen än för fem-sex år sen. Föreningen har god ekonomi och behöver inte vända på varje

krona men för att utveckla föreningen krävs sponsorer och pengar vilket leder till att ekonomin

blir central. Respondent 3 påpekar att man får anpassa föreningens struktur och verksamhet efter

det finansiella läge som råder, till exempel omstrukturera personalstyrkan.

28

5.3 Struktur

Respondent 1 upplever inte att föreningens struktur har förändrats under de senaste åren.

Föreningen har en fungerande styrelse som sköter det administrativa arbetet och fattar beslut

kring verksamheten. Respondent 1 redogör att dennes förening inte har någon egen

idrottsanläggning utan hyr timmar från kommunen i en kommunal idrottsanläggning.

Respondent 1 menar att det skulle vara en dröm att få en egen idrottsanläggning, men respondent

1 betonar även dess osannolikhet, och att det krävs större ekonomisk omsättning för att

möjliggöra detta. Respondent 2 anser att föreningen har haft stora förändringar under de senaste

åren, framförallt har man försökt strukturera upp styrelsen så att den ska fungera kontinuerligt.

Respondent 2 menar att de har lyckats med detta och uppnått en stabilare miljö. Vidare menar

respondent 2 att en fungerande styrelse bidrar till att allt runt omkring får bättre funktion. Fler

anställda med tydliga roller har bidragit till föreningens välmående. Föreningen har tillgång till

en egen idrottsanläggning via en ekonomisk förening som äger anläggningen, respondent 2

påpekar att de kan disponera sina tennisbanor 24 timmar om dygnet. Idrottsanläggningen

rymmer tennis och badminton, och samarbetet mellan tennis- och badmintonföreningarna och

den ekonomiska föreningen har enligt respondent 2 förbättrats under de senaste åren. Respondent

2 påpekar att samarbetet är en nyckelfaktor för att kunna ha tillgång till en egen

idrottsanläggning. Respondent 3’s förening har även den tillgång till en egen idrottsanläggning

genom kommunen som de kan disponera dygnet runt. Respondent 3 belyser att föreningen

genomfört vissa strukturella förändringar under de tre-fyra senaste åren. En ny ordförande har

tillkommit med nya tankesätt och kunskaper, framförallt gällande styrelsearbetet. Ordföranden

har bidragit till att föreningen har åstadkommit en mer aktiv styrelse med fler engagerade än

tidigare.

Respondent 3 betonar hur viktigt det är med en välfungerande styrelse:

”Just det här att det inte bara är en person som sitter och har mötet och berättar vad som har hänt och

vad som kommer att hända och så sitter alla och nickar och sen så är det hej då. Utan nu är det mer så

att alla är engagerade runt mötena och det är ju jättebra.”

Respondent 3 förklarar att alla i styrelsen har fått varsitt område att ansvara för vilket har lett till

att alla tar ett större ansvar eftersom de känner att de bidrar med något till föreningen. Det mesta

29

som sker i föreningen är mer genomtänkt och förändringarna som pågått under de senaste åren

har fått positiva effekter. Respondent 3 betonar att föreningen har funderat över vad som ska

premieras i föreningen då styrelsen inte har något arvode idag.

Samtliga respondenter redogör för att den viktigaste värderingen inom föreningarna är att alla

ska få vara med. Respondent 1 förklarar att dennes förening har stort fokus på att medlemmarna i

föreningen ska acceptera varandra både på och utanför banan. Respondent 2 betonar att det är

viktigt att skapa värderingar inom gruppen, att det är viktigt att se till föreningens helhet och att

ställa upp för varandra och hjälpa till utan ekonomisk ersättning. Respondent 2 påpekar även att

det är viktigt att jobba med klubbkänslan, även om tennis är en väldigt individuell idrott som gör

det mer problematiskt än inom lagidrotter. Respondent 1 och 3 tycker att det är viktigt att skapa

utveckling både på det idrottsliga och på det sociala planet. Respondent 3 belyser vidare att alla

ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar även om det kan leda till gruppbyten eller

klubbyten. Ingen ska få förhindra en enskild individs personliga utveckling genom att låsa fast

denne vid en bestämd grupp eller klubb.

Samtliga respondenter redogör för att de försöker stärka sina varumärken genom olika

aktiviteter. Respondent 1 upplever att dennes förening är ganska okänd på marknaden. De

försöker förbättra situationen genom att till exempel att få publicitet i lokala tidningar och vara

verksamma i skol- och kommunaktiviteter. Respondent 2 upplever att dennes förenings

varumärke är starkt. Respondent 2 tror att deras förening är den tennisförening i staden som har

bäst rykte. Det goda ryktet leder till att de inte har några problem med rekrytering av spelare, de

har för tillfället omkring 300 spelare i kö. Detta leder enligt respondent 2 till att föreningen inte

behövt jobba så mycket med varumärket. Respondent 2 påpekar dock att arbetet med varumärket

mot sponsormarknaden kan och bör utvecklas framöver. Respondent 3 upplever att föreningens

varumärke ser bra ut men att det inte är känt i allmänhet som till exempel Örebro Sportklubb

fotboll. De har börjat arbeta mer med varumärket under de senaste åren, men att det kan bli mer

professionellt och för det krävs det en person som är kunnig inom området. Respondent 3 menar

även att de flesta idrottsföreningar i staden har ett bra rykte men att många inte är särskilt kända

för den breda allmänheten.

30

5.4 Företagisering

Respondent 1 upplever inte att deras förening håller på att företagiseras till skillnad från

respondent 2 och 3 som redogör att deras föreningar dras mot en allt större företagisering.

Respondent 1 tror däremot att de ideella insatserna kommer att minska beroende på att samhället

i stort går mot mer företagisering där ersättning för minsta lilla uppdrag blir vardagligt. Detta

leder enligt respondent 1 till att det är viktigt att hitta en balans för de personer som lägger ner

väldigt mycket energi på föreningen för att inte bränna ut deras intresse. Respondent 2 upplever

att de närmat sig företagsliknande former i sättet att agera under de senaste åren och att

utvecklingen går mot det alltmer. På så sätt att de vill ha fler anställda för att kunna växa och

utveckla verksamheten. De vill anställa en chef, huvudansvarig, för verksamheten för att klara av

att driva verksamheten bättre. Respondent 2 ser fördelar med företagisering eftersom det blir

lättare att driva igenom beslut när man har anställda eftersom man inte behöver vänta med

beslutsfattandet till styrelsemöten eller i längsta fall till årsmöten. Respondent 2 tror absolut att

de ideella insatserna kommer att minska beroende på att pengar har blivit mer centralt gällande

arbetsinsatser i föreningen. Respondent 2 påpekar dock att föreningen absolut inte har som

ambition att bli ett aktiebolag.

Men respondent 2 påpekar att:

”Så som vi agerar så är det ju mera så att säga företagsbaserat, det är det ju helt klart.”

Respondent 3 påpekar att det är mer och mer pengar i omlopp i föreningen, men att det inte

handlar om att ta ut någon vinst eller öka de anställdas löner utan att pengarna ska omsättas och

förbättra förutsättningarna för verksamheten. Respondent 3 menar att föreningen följer

utvecklingen som råder vilket betyder att ekonomi är mer i fokus än förut. Respondent 3

upplever att de yngre tänker mer i banorna, hur mycket tjänar jag på detta, än att vara stolt av att

få uppdrag av föreningen vilket respondent 3 menar kommer att leda till en mer företagiserad

förening på sikt. Respondent 3 upplever att det smittat av sig från andra föreningar, framförallt

de stora föreningarna som har goda ekonomiska förutsättningar. Föräldrar tar med sig tänkandet

och värderingar därifrån och försöker implementera det på mindre föreningar som inte har

samma ekonomiska förutsättningar. Detta leder till att ingen vill ställa upp för de mindre

31

föreningarna. Således blir det enligt respondent 3 viktigt att ha i åtanke att alla föreningar är

olika. Samtliga respondenter är av uppfattningen att om man börjar ge ekonomisk ersättning till

någon individ i sin ideella förening så kommer det leda till att många andra individer inte

kommer att vilja ställa upp utan ekonomisk ersättning, vilket är ett stort problem.

5.5 Framtiden

Samtliga respondenter tror att deras föreningar går en ljus framtid till mötes. Respondent 1 anser

att det ser bra ut under förutsättning att man lyckas sprida engagemanget som finns inom

föreningen. Detta kan vara en av styrelsens viktigare uppgifter i framtiden. En viktig del i denna

fråga är även att våga fråga föräldrar och aktiva om hjälp och inte bara förutsätta att de ska hjälpa

till per automatik. Respondent 1 anser att dennes förening troligen kommer närma sig en

företagisering ju längre fram i tiden man kommer men att det kan ta tid. Respondent 2 ser en

positiv framtid eftersom intresset för tennis bland ungdomar har ökat de senaste åren. För att

behålla denna trend tror respondent 2 att det är viktigt att medlemmarna får känna delaktighet

och klubbkänsla. För att åstadkomma det krävs det hårt arbete från styrelsen och de anställda.

Respondent 2 anser dock att de kommer behöva fler anställda för att klara av det arbetet.

Gällande ekonomin ser respondent 2 mycket positivt på framtiden, framförallt beroende på

närliggande projekt i området som kommer locka nya målgrupper till idrottsanläggningen.

Respondent 3 tror att framtiden kommer innebära mer avlönat arbete i föreningen. Ett mål för

föreningen är att skapa engagemang som ska leda till gemenskap och att man känner en stolthet

över att representera föreningen.

För att lyckas behålla medlemmarna tror respondent 3 att det är viktigt att skapa både idrottsliga

och sociala aktiviteter. Det kan tillexempel vara kringaktiviteter som småtävlingar för

medlemmar och gemensamma restaurangbesök. Respondent 3 menar att gemenskapen är

grunden för att hålla sina medlemmar engagerade. Vidare betonas vikten av att de anställda i

föreningen arbetar aktivt med att hålla sina medlemmar engagerade, dock inser respondent 3 att

de tappat lite på det planet på sistone eftersom det krävs mer nu för att skapa gemenskap än för

tio år sen. Respondent 3 betonar att det gäller att visa att föreningen är allas och inte bara

32

styrelsen och de anställdas, det är viktigt att alla kan se den som sin förening. För att utveckling

ska ske anser respondent 3 att det är viktigt att fortsätta arbeta målinriktat efter en klar målbild.

Samtliga respondenter är av uppfattningen att det kommer bli allt svårare att bedriva

idrottsföreningar ideellt i framtiden. En gemensam åsikt för alla respondenterna är att det

kommer bli mer avlönat arbete som leder till att det blir svårare att hitta individer som jobbar

utan ersättning.

Respondent 1 betonar svårigheten med att hitta individer som jobbar ideellt:

”Samtidigt så tror jag att om, om man börjar liksom och mer agera som ett företag då förväntar sig

folk att dom ska få någonting, i ersättning eller att dom ska få nånting tillbaka för det dom gör”

Respondent 1 betonar att i och med att bidragen minskar kommer det bli svårare för de ideella

föreningarna att klara sig. Ytterligare hot vid sidan av bidragsminskningen är enligt respondent 1

momshotet från EU (Europeiska Unionen). Respondent 1 är av uppfattningen att den eventuella

momspliktigheten kommer öka kostnaderna och försvåra det administrativa arbetet i de ideella

föreningarna. Respondent 1 tror även att arbetet med att knyta till sig sponsorer kommer att bli

svårare i framtiden eftersom det är en trend de upplever i föreningen under de senaste åren.

Respondent 1 tror att en möjlig räddning för de ideella föreningarna är att det dyker upp någon

ny variant av Bingolotto som blir populär och kan generera stora belopp till föreningslivet.

Respondent 2 tror att företagstänkandet kommer att öka bland ideella föreningar i framtiden men

att de trots allt fortfarande kommer vara ideella i grunden. Respondent 2 tror att det kommer

krävas andra föreningsformer för de ideella föreningarna för att de ska klara av att överleva och

utvecklas. Med hjälp av andra företagsformer tror respondent 2 att räkenskaperna kan utnyttjas

på ett bättre sätt i framtiden. Respondent 3 är övertygad om att de ideella insatserna kommer att

minska i framtiden och övergå till avlönade insatser. En fara för framtiden tror respondent 3 är

att de stora idrotterna och klubbarna kommer att ta över alltmer eftersom de har möjlighet att

marknadsföra sig bättre än mindre klubbar och mindre idrotter. Respondent 3 tror att

medlemsavgifterna kan komma att öka i och med att de måste kompensera det inkomstbortfall

som till exempel minskade bidrag innebär. Att det blir dyrare och mer företagiserat kan bli en

ond spiral som utesluter vissa målgrupper från idrotten. Respondent 3 hoppas och tror dock inte

att den ideella grunden kommer att raseras helt utan ändå finnas kvar i viss mån även i framtiden.

33

6. Analys och diskussion

I analys och diskussionskapitlet förenas teori och empiri. Utifrån det kan vi föra resonemang, se

samband och dra slutsatser kring studiens ämne.

Figur 3. Undersökningsmodellen som ligger till grund för analys och diskussionen. Se kapitel 4.6

”Undersökningsmodell” för utförlig förklaring.

6.1 Ideell idrottsförening

Samtliga respondenter är överens om att ideella idrottsföreningar är grunden för svensk idrott

och har ett stort ansvar för samhället och den personliga utvecklingen på individnivå. Det

överensstämmer med Johansson (2005) som belyser vilket stort värde ideella föreningar har för

samhället i stort. Vi håller med respondenterna och Johansson (2005) i deras uppfattningar

gällande ideella idrottsföreningens betydelse. För att lyckas med det delar vi respondent 1’s

uppfattning om att det är viktigt att hålla nere avgifterna för medlemskap och träning i

föreningen eftersom det leder till att färre målgrupper exkluderas på grund av kostnaden. Det här

är något som alla ideella idrottsföreningar borde ta hänsyn till, särskilt i nybörjarstadiet, eftersom

så många som möjligt ska ha möjlighet att prova på, vilket alla respondenter betonade var

viktigt.

Respondenterna betonar att det ideella engagemanget från föräldrar och de aktiva är grunden för

en välfungerande verksamhet. Likt Wijkström och Lundström (2002) poängterar krävs det att

individer engagerar sig utan krav på ersättning för att den ideella föreningen ska ha en sund

Ekonomisk

situation

Struktur

Ideell

idrottsförening Företagisering Framtiden

34

ekonomi. En fara för de ideella idrottsföreningarna är att samtliga respondenter upplever att det

ideella engagemanget minskar. En av anledningarna till detta kan vara att

föreningsengagemanget minskar från föräldrar. Enligt RF (2004) beror detta på att föräldrar har

mindre tid att lägga sina barns ideella idrottsföreningar. Vi tror utifrån empirin att föräldrar

nuförtiden känner mindre skyldighet att ställa upp för föreningarna eftersom de verkar anse att

verksamheten ska bedrivas av tränare och anställda mer likt ett företag. Bolman och Deal (2003)

belyser att det är viktigt att se till en organisations rättigheter och skyldigheter. Föräldrarna

verkar dock främst se vilka rättigheter de har men glömmer bort skyldigheterna. Ett av

problemen här är att föräldrar generaliserar för mycket mellan föreningar. Vi anser att

föräldrarna behöver ta ett större ansvar och för att det ska fungera måste föreningarna belysa hur

deras situation ser ut på ett tydligt sätt. För att lösa en del av den här problematiken har vi

utifrån respondenternas svar kommit fram till att det är viktigt för den ideella idrottsföreningen

att våga fråga föräldrarna om hjälp för att kunna sprida engagemanget. Genom att man ställer

frågan upplyser man tydligt om att hjälp är eftersträvsamt och när man ställer frågan direkt till en

person och motiverar så anser vi att chanserna till bidragande insatser ökar.

Ett annat problem som vi lokaliserat i studien är att engagemanget verkar minska på grund av att

racketsporterna är individuella sporter. Att engagemanget minskar stämmer överens med RF:s

(2004) resonemang om att det är svårt att rekrytera ideell kraft. Anledningen till respondenternas

upplevelser anser vi är att man inte får den naturliga lagkänslan och gemenskapen vilket man

lättare skapar inom lagidrotterna. Vi tror likt respondenterna att individuella idrotter har ett större

arbete framför sig i att skapa engagemang. En annan faktor som hänger samman med lagkänsla

är gemenskapen i hela föreningen. Respondenterna betonar att det är viktigt att deltagarna i deras

föreningar får chansen att vara delaktiga i grupp för att lära sig nå gemenskap och inse dess

värde. Detta går i likhet med Johanssons (2005) tankar om att det är viktigt att få dela med sig av

sina idéer och intressen i grupp. Vi anser att gemenskapen är minst lika viktig som den fysiska

aktiviteten då den har stor inverkan på livet även utanför idrotten.

35

6.2 Ekonomisk situation

Den ekonomiska situationen för ideella idrottsföreningar är ett av de två stora huvudområdena

(se figur 3). Hur en ideell idrottsförening ska finansieras är respondenterna överens om. Att det

ska ske genom bidrag från stat och kommun samt genom ideella insatser är i likhet med

Wijkström och Lundströms (2002) syn på hur ideella verksamheter ska bedrivas. Wijkström och

Lundström (2002) menar dock att ideella föreningar måste jobba hårdare med sin finansiering

beroende på att det kommunala stödet minskar. Det leder till att de ideella idrottsföreningarna

måste söka sig alltmer mot privata finansiärer eller självförsörjning. Ett tecken på en ökad

självförsörjning ser vi i respondent 1’s förening där sidoaktiviteterna upplevs ha ökat beroende

på minskade kommunala och statliga bidrag. Respondent 2’s förening har ökat antalet

arrangerade tävlingar för att få mer inkomster. Ett problem vi ser med denna utveckling är att när

engagemanget minskar, hur ska då självförsörjningen kunna öka eftersom den byggs upp av

ideella insatser? Det här är ett av de stora huvudproblemen eftersom individerna i samhället

ställer högre krav på ersättning går detta inte ihop med att bidragen från kommunen minskar. Det

blir mer pengar som ska betalas ut samtidigt som inkomsterna minskar. Det bildas en ond spiral

som bidrar till att de ideella grunderna suddas ut och det blir svårt för mindre föreningar att

behålla sina ideella tränare då de söker sig till föreningar där ersättning betalas ut. Det är ett av

stegen mot en företagiserad verksamhet eftersom man måste anpassa sig efter hur andra

föreningar agerar för att kunna behålla sina medlemmar och sin verksamhet. Detta kan sättas i

samband med Einarssons (2008) studie där det framkom att idrottsföreningar upplever att

bidragen från kommunerna minskar vilket leder till en mer företagiserad verksamhet.

Vi anser att en lösning på detta problem är det som respondent 1 och 3 även antyder att

kommunerna måste ta ett större ekonomiskt ansvar och höja bidragen eftersom de ideella

idrottsföreningarna har ett stort mervärde för samhället. Frågan är om detta är en rimlig lösning

eftersom det upplevs att bidragen minskar och det finns inga tecken från kommunernas sida att

de kommer att höja bidragen så länge som de ideella idrottsföreningarna fungerar på ett

acceptabelt sätt. Det som sker är att de ideella idrottsföreningarna anpassar sig till de

förhållanden som råder vilket blir ett steg mot företagisering eftersom föreningarna måste klara

sin ekonomi trots minskade kommunala och statliga bidrag.

36

I de två föreningarna som har heltidsanställda och timavlönade tränare upplevdes också ett större

fokus på ekonomin. Genom att man har fler anställda är det mer pengar i omlopp vilket vi anser

leder till att ekonomin får en större roll i verksamheten. I den förening som inte betalar ut någon

ekonomisk ersättning till sina tränare finns inte heller något större fokus på ekonomin. Detta

stämmer överens med Auld och Godbeys (1998) tankar om att när en verksamhet blir mer

professionaliserad blir det fler anställda i föreningen.

Ett annat samband vi kan se utifrån empirin är att de föreningar som har större fokus på

ekonomin också har ett större behov av att utveckla sina verksamheter och att de är större

föreningar med fler medlemmar. Den förening som uppgav att den inte hade ekonomin i centrum

har inte heller samma utvecklingsbehov eller utvecklingsambitioner som de andra två

föreningarna. De föreningar i studien som har anställda är även de föreningar som har

utvecklingsmål och de anställdas roll bidrar positivt till utvecklingsmöjligheterna. Detta anser vi

är ett ytterligare steg mot företagisering eftersom fler anställda skapar ett mer företagslikt klimat.

Det beror på att det läggs ner mer tid på föreningen vilket skapar förutsättningar för att bygga

upp en mer utvecklad förening. Det som avgör hur många anställda en ideell förening har är hur

den ekonomiska situationen ser ut. Ovanstående tankar stämmer överens med Petersons (2002)

resonemang om att idrottsföreningar får en alltmer specialiserad struktur som bidrar till ökad

kommersialisering.

Figur 4. Detta är en del ur undersökningsmodellen som sammanfattar ovanstående resonemang. Faktorerna i röda

rutan är de som respondenterna upplever har inverkan på hur deras föreningar håller på att företagiseras sett ur ett

ekonomiskt perspektiv.

Ekonomisk

situation Företagisering

Minskade bidrag

Antal anställda

Timavlönade tränare

Utvecklingsambition

37

6.3 Struktur

För att skapa en stabil föreningsstruktur är respondenterna eniga om att grunden är en

välfungerande styrelse vilket är ett samband med Hemströms (2011) tankar om att styrelsen har

en viktig roll för föreningen. Respondenterna har förstått hur viktigt det är med

styrelseutveckling, likt Pallin i Olsen (2008) tar upp, och de arbetar aktivt för att kontinuerligt ha

en välfungerande styrelse. Det tror vi är en av huvudorsakerna till att dessa föreningar har en så

pass välmående ekonomi och struktur. Vi anser därför att det är viktigt för föreningarna att

fortsätta arbeta vidare med styrelseutveckling samt sprida förståelsen kring vad det innebär för

föreningen. Eftersom samtliga respondenter betonar att ersättning för insatser spås öka i

framtiden, hur kommer det påverka styrelsearbetet? Utifrån empirin ser man ett mönster på att

yngre generationen inte vill engagera sig och arbeta utan ekonomisk ersättning. Det tror vi

kommer påverka styrelsearbetet i framtiden eftersom den yngre generationen är de som ska ta

över styrelsearbetet. Förmodligen kommer de vilja ha ekonomisk ersättning även för

styrelsearbete vilket redan respondent 3 hade tankar kring. Avlönat styrelsearbete är ytterligare

ett steg i företagiseringen som kan infinna sig på sikt vilket tar bort en ideell insats som

styrelsearbete hittills har varit. Det kan dock som respondent 2 påpekar bidra till att föreningen

för en mer välfungerande struktur. Denna process är i linje med Petersons (2002) tankar om att

en mer kommersialiserad verksamhet ger en bättre struktur för idrottsföreningarna. Här anser vi

att det gäller att hitta en balans mellan vad man ger för ersättning till styrelsen och i vilken grad

den förbättras. Det kan bli att en liten ekonomisk insats ger stora förbättringar, då är

styrelsearvode en bra metod att ta till i framtiden för att utveckla styrelsearbetet. Det blir således

viktigt för föreningarna i framtiden att ha koll på att inte styrelsearvodet kostar mer än det

smakar.

En viktig del i en ideell idrottsförenings verksamhet är deras tillgång till idrottsanläggningar.

Många föreningar vill ha en egen idrottsanläggning men de har inte de ekonomiska medlen vilket

tydligt beskrivs av respondent 1. Respondent 2 och 3 som har tillgång till en idrottsanläggning

dygnet runt, året om, är föreningar med utvecklingsambitioner samt att de har de ekonomiska

möjligheterna för det. Genom att man har en egen idrottsanläggning menar Enjolras (2002) att

man går mot en mer kommersialiserad verksamhet. Vi kan konstatera att Enjolras (2002) teori

38

om egen idrottsanläggnings samband med kommersialiserad verksamhet stämmer överens med

de tre ideella föreningarna i denna studie.

De grundläggande värderingarna i de tre ideella idrottsföreningarna vi undersökt stämmer väl

överens med Riksidrottsförbundets grunder (RF, 2009). Värderingarna blir viktiga för att knyta

samman individer till grupper. Respondenternas föreningar anser att de har stort ansvar gällande

skapandet av gemenskap, både på det idrottsliga och det sociala planet. Vi konstaterar att

samtliga föreningar har samma grundtankar vilket innebär att ekonomi, struktur eller storlek på

förening inte spelar någon roll i värderingsfrågan. Vi anser att värderingarna som råder i de

undersökta föreningarna är positiva ur synpunkten att behålla det ideella då de är i

överensstämmelse med Riksidrottsförbundets värdegrunder (RF, 2009).

Respondent 1 och 3 betonade att det är viktigt för alla föreningsmedlemmar att förstå och tänka

på att alla föreningar har olika förutsättningar. Detta är något som Bolman och Deal (2003)

belyser att värderingar kan hjälpa till med. Vi kan se att värderingar har en stor roll i

föreningslivet men att de alltför ofta ses som självklara och inte diskuteras framåt för att passa in

i dagens samhälle. Med mer aktivt arbete med värdegrunder och värderingar tror vi med stöd av

Bolman och Deals (2003) teorier att föreningarna skulle kunna skapa engagemang och

gemenskap som i sin tur kan leda till ökade ideella insatser.

Att de individuella racketsporterna är mer individualiserade än till exempel lagidrotter gör det

enligt respondent 2 svårare att bygga lagkänsla vilket är en nyckel för gemenskap. Det minskade

engagemanget tros till stor del bero på individualiseringen och bristen på gemenskap. Det är i

linje med Enjolras (2002) tankar om problemet att samhället drar med sig idrottsföreningarna

mot ett mer individualistiskt tänkande som bidrar till att de ideella insatserna minskar. Det leder

till att företagiseringen i föreningarna kan växa och då krävs det andra insatser än de ideella. Det

kan ske genom att fler anställda kommer in i verksamheten som måste finansieras. Detta kan leda

exempelvis till högre medlemsavgifter vilket kan vara negativt då det kan utesluta ekonomiskt

svaga målgrupper. Vi anser att det är viktigt för styrelserna och ledarna i föreningarna att tona

ner individualiseringen och trycka på lagkänslan. Detta för att kunna behålla de ideella insatserna

39

som kan hålla nere medlemsavgifterna och således utesluta färre målgrupper av ekonomiska

skäl. Detta är något som RF (2009) betonar är grunden för den ideella verksamheten.

Parment (2008) betonar att ett starkt varumärke kan leda till hög efterfrågan. Detta är något

studiens respondenter är väl medvetna om och det är en viktig utgångspunkt för deras föreningar

inför framtiden. Vi anser att i och med att samtliga respondenter vill utveckla sitt varumärke

tyder det på att de vill utöka sin verksamhet och sina intäkter. Vilket Enjolras (2002) menar tyder

på att ett mer företagsliknande tankesätt implementeras i de ideella idrottsföreningarna. Det blir

allt viktigare att bygga upp relationer till företag som kan bidra med till exempel sponsring för att

få en sund föreningsekonomi. Detta leder till att allt fler idrottsföreningar talar om vikten av att

skapa ett starkt varumärke vilket är vanligt inom företagsvärlden likt Einarssons (2008)

resonemang. Vi anser att varumärkets roll för föreningarna kommer bli allt viktigare i framtiden i

och med att bidragen minskar vilket kräver större andra intäkter för att kunna behålla

verksamheten eller utöka den.

Figur 5. Detta är en del ur undersökningsmodellen som sammanfattar ovanstående resonemang. Faktorerna i röda

rutan är de som respondenterna upplever har inverkan på hur deras föreningar håller på att företagiseras sett ur ett

struktur perspektiv.

6.4 Företagisering

Att företagisering kommer att spegla de ideella idrottsföreningarnas framtid är respondenterna

eniga om. Det stämmer överens med Einarssons (2008) tankar gällande att ideella

idrottsföreningar håller på att förändras och går mot mer företagsliknande styrformer.

Respondenterna betonar att de inte strävar efter att bli aktiebolag utan att det är styrformen och

beteendet som anammas från företagsvärlden. Vi upplever att de tre ideella idrottsföreningarna i

Struktur Företagisering

Varumärket

Egen idrottsanläggning

Individualisering

Aktiv styrelse

40

denna studie ligger på olika nivåer gällande företagiseringen. Respondent 2’s förening är enligt

oss den förening som närmat sig företagiseringen mest i och med att de agerar mer företagslikt.

Detta genom att de försöker utveckla sin struktur samt att de vill ha fler anställda. Att denna

förening ligger långt fram i företagiseringsfasen stämmer överens med Enjolras (2002) teorier

eftersom denna förening både är tävlingsinriktad och ansvarar för en egen idrottsanläggning.

Respondent 3 menar att verksamheten går mot en företagisering eftersom medlemmarna tar med

sig synsättet från andra organisationer och implementerar det i föreningen. Problemet som

uppstår är att man inte bör jämföra föreningars styrning eftersom alla har olika storlek och

förutsättningar. Det här betonar även Schulz, Auld och Nichols (2011) som menar att det är

viktigt att se till varje specifik idrottsförenings förutsättningar, syfte och kultur. Vi anser utifrån

detta att det är viktigt att vara i en idrottsförening med öppna ögon och inte tro att alla föreningar

fungerar på samma sätt. Det uppstår en problematik när generaliseringar görs och det blir

konflikter till följd av detta. Det betyder inte att man ska avstå från att implementera nya saker i

föreningen, det viktiga är att fundera på hur förändringen passar verksamhetens förutsättningar

och syfte. Respondent 1’s förening har en ekonomisk omsättning som inte klarar av en

företagisering i dagsläget. Ytterligare en anledning till att föreningen inte närmar sig en

företagisering ser vi i att den inte uppfyller några av de tre huvudfaktorerna som Enjolras (2002)

belyser kring skapandet av en mer kommersiell verksamhet.

Respondent 2 som upplever att de har kommit långt i sin företagisering och ser i likhet med

Seippel (2010) fördelen i att verksamheten blir mer kunskapsorienterad och att kvalitén höjs i

alla led. Nackdelen som samtliga respondenter ser med detta är att om man börjar ge ekonomisk

ersättning för tjänster så kommer ingen vilja jobba oavlönat. Detta betonar Einarsson (2008) som

det största problemet med att ideella idrottsföreningar börjar avlöna insatser. Vi delar Einarsson

och respondenternas resonemang gällande detta. Däremot tror vi att fler anställda kan leda till att

arbetet med värderingar ökar vilket skulle kunna bidra till att de ideella grunderna får nytt fäste

hos medlemmarna. Att detta skulle vara möjligt stärks av Hassmén och Hassméns (2010) teorier

om att värderingar har stor vikt i styrningen av en organisation.

41

I och med att föreningarna går mot en verksamhet där det blir fler anställda och de avlönade

insatserna blir allt större anser vi att de ideella idrottsföreningarna i framtiden kommer flyttas

från typ 1 till typ 2 i Wijkström och Lundströms (2002) fyrfältsmatris (se figur 6). Detta

beroende på att när ekonomisk ersättning betalas ut så bedriver föreningen ekonomisk

verksamhet, men de främjar inte medlemmarnas ekonomiska intressen. Ytterligare en faktor som

tyder på att föreningarna i studien förväntas hamna i typ 2 är att de anordnar fler tävlingar och

bedriver försäljning för att få mer intäkter. Det är sådana aktiviteter som leder till att de kan

betala ut ekonomisk ersättning för insatser i föreningen. Att föreningarna ökar den ekonomiska

omsättningen innebär en ökad företagisering av verksamheterna. Detta stämmer överens med

Petersons (2002) tankar om att ideella föreningar närmar sig en mer professionaliserad

verksamhet som präglas av den avlönade insatsen som leder till högre ekonomisk omsättning.

Utvecklingen mot typ 2 anser vi inte gynnar ideella idrottsföreningar eftersom det troligen

kommer leda till att fokus flyttas från verksamhetens syfte till ekonomi. Det anser vi är negativt

eftersom en ideell förening bedrivs utifrån sitt syfte. Vidare tror vi att mindre föreningar kommer

få det svårt eftersom de föreningar som klarar av steget till typ 2 kommer ha en utvecklad och

ekonomiskt stark förening som kan erbjuda goda förutsättningar och locka till sig medlemmar

från de mindre föreningarna. Slutligen kommer även de ideella insatserna att minska eftersom

typ 2 föreningarna mer och mer kommer bedrivas som mindre företag, med anställda. Det

positiva med övergången till typ 2 föreningar anser vi är att de kommer kunna erbjuda goda

träningsmöjligheter och tränare med goda kunskaper, vilket kommer skapa goda föreutsättningar

för de målgrupper som har ekonomisk möjlighet. Dock anser vi det negativt eftersom en del

målgrupper kan komma att exkluderas vilket bidrar negativt till samhällsutvecklingen genom att

individer får sämre fysisk kapacitet samt att de inte tar del gemenskapen. Detta kan i sin tur leda

till ett mer individualiserat samhälle vilket stämmer överens med Enjolras (2002) teori. Vi anser

att ett mer individualiserat samhälle kan leda till ytterligare svårigheter för de ideella

föreningarna att locka medlemmar. En annan negativ aspekt vi ser är i likhet med Schulz, Auld

och Nichols (2011) att alla föreningar inte kan anpassa sig till ett företagslikt tänkande då

resurser och värderingar sätter stopp.

42

Figur 6. Vi ser en trolig förändring av föreningstyper hos de ideella idrottsföreningarna i studien där föreningarna

går ifrån typ 1 till typ 2 föreningar i Wijkströms och Lundströms fyrfältsmatris (se figur 1).

6.5 Framtiden

I och med att samtliga respondenter är övertygade om att företagiseringen av ideella

idrottsföreningar kommer att öka allt mer ser de olika tillvägagångssätt för att behålla de ideella

värdegrunderna i deras föreningar. Detta tankemönster stämmer överens med Enjolras (2002) om

att ideella idrottsföreningar går emot en mer kommersialiserad verksamhet. Enjolras belyser att

det negativa är att gemenskapen försvinner inom de ideella idrottsföreningarna. Våra

respondenter har förstått att detta problem finns och tror att det kommer bli allt viktigare att

jobba med kringaktiviteter för att skapa gemenskap. Respondent 3 betonar att det upplevs

mycket svårare att skapa gemenskap idag än för tio år sedan. Detta kan göra det problematiskt

för de ideella idrottsföreningarna eftersom det kommer kräva mycket tid och kraft att öka

gemenskapen. Svårigheterna med att nå gemenskap ser vi hänger samman med Enjolras (2002)

teorier om att samhället blivit mer individualistiskt. Angående respondent 3’s förslag att

arrangera fler kringaktiviteter för medlemmar för att nå gemenskap ser vi vissa svårigheter. De är

att det krävs tid, pengar och engagemang för att skapa kringaktiviteter. Frågan som vi ställer oss

då är ifall en förening utan anställda kan åstadkomma sådana aktiviteter? Vi anser att

kringaktiviteter kan vara en bra väg för att skapa gemenskap om det finns ekonomiska

förutsättningar för att bedriva dem.

43

För att lyckas engagera och behålla de ideella grunderna anser respondenterna att det krävs

kontinuerligt arbete med frågan. Respondent 1’s resonemang om att styrelsens roll i framtiden

kommer att bli viktigare i arbetet att skapa engagemang och gemenskap anser vi är något som de

ideella idrottsföreningarna måste fokusera på. Detta stärks av Pallins (2008) tankar kring att

styrelsen ska leda sin förening på alla plan. Vi upplever det som att styrelserna i vår studie har ett

stort fokus på ekonomiska frågor i dagsläget. Det anser vi naturligt eftersom ekonomin fått en

allt viktigare roll inom respondent 2’s och 3’s föreningar. Det leder till att föreningarna hela

tiden måste hitta en balansgång mellan var de lägger den största arbetsinsatsen, ekonomin i

verksamheten eller dess syfte. Om syftet med verksamheten glöms bort kan detta leda till att

medlemmar försvinner och då spelar ekonomin ingen roll. Detta går i linje med Schulz, Auld och

Nichols (2011) tankar gällande att syfte, karaktär och kultur inte får glömmas bort i en förening.

Faktorn som respondent 1 tog upp, att våga fråga föräldrar och aktiva om hjälp tror vi kan bli en

av huvudfaktorerna i framtiden för att kunna behålla de ideella insatserna. Det blir viktigt att

bjuda in föräldrar i verksamheten även om de saknar erfarenhet från idrottsrörelsen. Respondent

1 och 3 betonade att många är passiva och inte erbjuder sig att hjälpa till men om man frågar

ökar möjligheterna att få hjälp med ideella insatser som kan motverka de avlönade insatserna

som annars måste tas till.

Einarsson (2008) och Seippel (2010) lyfter fram i sina studier att antalet anställda sannolikt

kommer öka vilket i sin tur leder till att frivilligheten kommer att minska. Det är något som

respondent 3 anmärkte genom att lyfta frågan, vem vill jobba gratis när andra får betalt? Det

anser vi är en av huvudanledningarna till att föreningarna blir mer företagiserade och mindre

ideella. En tänkbar lösning av detta problem är att arbeta mer med värderingarna i föreningarna.

Vi tror att värderingarna oftast glöms bort när fokus hamnar på ekonomi och resultat. Bolman

och Deal (2003) understryker att en förenings värderingar kan skapa en känsla av identitet och

kan leda till att individer känner sig utvalda och speciella för föreningen. Just de tankarna kan

enligt respondent 3 framför leda fram till att man är villig att hjälpa till frivilligt. Det är en viktig

faktor för de ideella idrottsföreningarna i framtiden för att behålla den ideella styrformen.

Hassmén och Hassmén (2010) betonar att värderingar förändras över tid eftersom vi blir

påverkade av våra erfarenheter och interaktioner från olika sammanhang. Det tror vi leder till,

precis som respondent 3, att individer tar med sig värderingar från andra sammanhang och

44

implementerar de i sin förening. Det kan leda till att man glömmer bort syftet med verksamheten

vilket skadar föreningen eftersom det är syftet med verksamheten som ska vara drivkraften.

Respondent 1 ansåg att deras förening inte befinner sig i en företagisering och kommer heller

inte bli mer företagiserad under den närmsta tiden. Vi kan se ett samband med Hassmén och

Hassméns (2010) resonemang om att mindre föreningar i större grad präglas av ideella

arbetsinsatser. Vi tror att mindre föreningar likt respondent 1 förening kommer kunna behålla de

ideella styrformerna bättre än stora föreningar med hög ekonomisk omsättning. Det tror vi för att

de mindre föreningarna inte har de ekonomiska förutsättningarna att gå in en företagiserad

verksamhet.

En faktor som kan leda de mindre föreningarna mot företagisering är om ideella föreningar

kommer bli momspliktiga. Respondent 1 ser detta som ett allvarligt hot vilket stämmer överens

med Rodhes (2011) resonemang om att det kommer krävas goda ekonomiska kunskaper för att

klara av det administrativa arbetet. Vi anser att en regelförändring gällande momsen kan få stora

konsekvenser för föreningarna. Alla föreningar kommer inte att besitta tillräckliga kunskaper

vilket kommer leda till att de måste köpa in tjänster för att lösa det administrativa arbetet. De

stora föreningarna har större kapital som kan omsättas i form av att betala ut ersättning till

tränare och andra anställda. De stora föreningarna i studien har utvecklingsambitioner inför

framtiden vilket leder till att det troligen krävs anställda med god kompetens för att lyckas med

utvecklingen. Det problem som kan skapas är att de mindre ideella föreningarna i framtiden kan

komma att slås ut av de större föreningarna i och med att de inte lyckas locka till sig medlemmar.

Skulle detta scenario inträffa kommer de ideella insatserna minska i stor utsträckning då de större

föreningarna fungerar och agerar som företag med eller utan den ideella föreningens värdegrund.

45

Figur 7. Sammanställning av analysen i en utveckling av undersökningsmodellen.

I de två röda rutorna i mitten av den utvecklade undersökningsmodellen uppges faktorerna som

präglar de undersökta föreningarna gällande företagisering ur de två huvudområdena ekonomisk

situation och struktur. I den röda rutan längst till höger uppges faktorerna som är viktigast att

arbeta med i framtiden för att behålla de ideella insatserna.

46

7. Slutsats

Detta kapitel besvarar studiens frågeställningar med material hämtat från analys och

diskussionskapitlet. I detta kapitel tydliggörs vad som framkommit under studiens gång utifrån

syftet och dess frågeställningar.

De ideella idrottsföreningarna i vår studie upplever generellt att de går mot en företagisering.

Respondent 2’s och 3’s föreningar upplever att deras föreningar har ett större fokus på ekonomin

än tidigare vilket är ett tecken på företagisering. Ytterligare en faktor är att dessa två föreningar

upplever att de befinner sig i en företagisering eftersom de har anställda på heltid samt ett flertal

timanställda tränare vilket leder till att den ideella idrottsföreningens struktur närmar sig ett

mindre företag. Respondent 1 upplever inte att dennes förening befinner sig i en företagisering i

dagsläget men är övertygad om att det kommer ske i framtiden eftersom utvecklingen går åt det

hållet.

Vi kan konstatera att företagiseringen troligen kommer leda till att de ideella insatserna kommer

att minska eftersom ingen vill arbeta utan ekonomisk ersättning i en företagiserad verksamhet.

En slutsats vi drar är att de ideella idrottsföreningarna i studien i största möjliga mån bör satsa på

att skapa gemenskap, sprida engagemang, anordna kringaktiviteter för medlemmarna, aktivt

förmedla föreningens värderingar och värdegrund samt utveckla styrelsearbetet för att behålla de

ideella insatserna.

De faktorer som påverkar om de ideella idrottsföreningarna i studien blir företagiserade är om de

har anställda, har timavlönade tränare, upplever att de har minskade bidrag samt att de har

utvecklingsambitioner. Ytterligare faktorer som påverkar är om föreningen har tillgång till egen

idrottsanläggning, tydlig individualisering, har ett starkt varumärke och att man har en aktiv och

kompetent styrelse. Detta innebär inte att föreningen måste uppnå alla dessa faktorer för att gå

mot en ökad företagisering men i ju högre grad de uppfylls desto tydligare tecken på

företagisering kan ses i denna studie. Det kan även vara att föreningen uppfyller någon enstaka

faktor i hög grad utan att uppleva företagisering.

47

7.1 Förslag till vidare studier

Efter att ha genomfört denna studie har vi kommit fram till att en liknande studie med ett större

upptagningsområde och fler respondenter hade varit intressant för att kunna generalisera

resultatet till ett större område. Ett annat förslag är att genomföra studien på ideella

idrottsföreningar som är verksamma inom lagidrott. Det beror på att inom lagidrotter upplever vi

att det lättare uppstår gemenskap och lagkänsla, som är problemfaktorer inom individuella

idrotter som kan orsaka att den ideella insatsen minskar. I lagidrott bör det vara andra faktorer

som påverkar den ideella insatsen och därmed även företagiseringen.

48

8. Referenser

Auld, C.J. & Godbey, G. (1998) Influence in Canadian National Sport Organizations:

perceptions of professionals and volunteers. Journal of sport management, 12, 20-38.

Bahmani, S., Galindo, M-A. & Méndez, M-T. (2010) Non-profit organizations,

entrepreneurship, social capital and economic growth, Small Business Economics, Springer.

Bolman, L.G. & Deal, T.E. (2003) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder (2:a upplagan). Malmö:

Liber.

Einarsson, T. (2008) Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen. En studie av medlemmar i fyra

idrottsföreningar, EFI Civil Society Reports, s.1-114.

Enjolras, B. (2002) The Commercialization of Voluntary sport Organization in Norway.

Nonprofit and Voluntary sector Quarterly. Vol. 31, s.352-376.

Forsell, A. & Ivarsson-Westerberg, A. (2007) Organisation från grunden. Malmö: Liber.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2010). Idrottsledarskap. Natur och Kultur.

Hemström, C. (2010) Bolag - Föreningar - Stiftelser, en introduktion. Stockholm: Nordstedts

Juridik.

Jacobsen & Thorsvik. (2008) Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, S. (2005). Ideella mål med offentliga medel – Förändrade förutsättningar för ideell

välfärd. Stockholm: Sober Förlag.

Lantz, A. (2007) Intervjumetodik (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur.

49

Noren, L. (1995) Tolkande företagsekonomisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Pallin, C. (2008) Normalstadgar för ideella idrottsföreningar. I: Olsen, P.(red) Idrottens

föreningslära – Grund. Stockholm: SISU Idrottsböcker. s.35-36.

Parment, A. (2010) Marknadsföring- kort och gott. Malmö: Liber.

Peterson, T. (2002) En allt allvarligare lek. Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering

1967-2002. I: Lindroth, J. & Norberg J, R. (red) Ett idrottssekel – Riksidrottsförbundet 1903-

2003. Stockholm: Informationsförlaget. s.397-409.

Riksidrottsförbundet (2004) Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar. Stockholm:

Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet (2009) Idrotten vill – Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm:

Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet (2010) Idrotts – Sverige, En presentation av Riksidrottsförbundet.

Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Rodhe, F. (2011) Vad innebär momshotet? [Elektronisk resurs] Hämtad den 8 december 2011

från http://rf.se/Arbetsrum/idrottspolitik/Momshotet/Vadinnebarmomshotet/

Schulz, J., Auld, C. & Nichols, G. (2011) Issues in the management of voluntary sport

organizations and volunteers. I: Houlihan, B. & Green, M. (red) Handbook of sport development.

New York: Routledge International Handbooks, s.437-450.

Seippel, Ø. (2010) Professionals and volunteers: on the future of a Scandinavian sport model,

Sport in society. Vol. 13, s.199-211.

Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer (4:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.

50

Wijkström, F. & Lundström, T. (2002) Den ideella sektorn - Organisationerna i det civila

samhället. Stockholm: Sober Förlag.

51

Bilaga

Intervjuguide

Introduktion

Våra namn, universitet, uppsatsens syfte.

Förklara vad som gäller under intervjun

Anonymitet.

Spela in intervjun med mp3.

Förklara begrepp: Företagisering, ideella idrottsföreningens grunder.

Inledande frågor

Berätta lite kortfattat om dig själv. Vilken är din idrottsförening och din roll inom den?

Ideell idrottsförening och ekonomiska situation

1. Vilken betydelse tycker du att ideella idrottsföreningar har? (Viktiga?)

2. Vilka för- respektive nackdelar ser du med den ideella idrottsföreningen?

3. Har ni avlönade tränare i er verksamhet idag? (Om nej, funderar ni på att avlöna era tränare?

Orsaker? Har ni någon annan anställd i föreningen?)

4. Hur finansieras verksamheten i din idrottsförening? (Har ni fått fler sidoaktiviteter under de

senare åren? Fått fler uppgifter av kommunen för att få bidrag?)

5. Hur tycker du att en ideell idrottsförening ska finansieras? (Ideellt arbete, bidrag, sponsorer,

försäljning m.m. Har du sett några förändringar gällande detta under de senaste åren?)

52

6. Vilken betydelse har ekonomin för din idrottsförening? (Pratas det mer ”pengar” och siffror?)

7. Vilka värderingar anser du att din idrottsförening har gällande verksamheten?

8. Har din idrottsförening en egen idrottshall? (Om ja, hur har det påverkat föreningen? Om nej,

skulle ni vilja ha en egen hall och vilka konsekvenser tror du det skulle få för föreningen?

Tror du det är möjligt för din förening att få en egen hall i framtiden?)

9. Upplever du att din ideella idrottsförening håller på att företagiseras? (Drar sig från det

ursprunglig ideella, Om ja, Hur? Varför har förändringen uppstått?)

10. Tror du att de ideella insatserna kommer att minska om din idrottsförening blir mer

företagiserad? (Varför/Varför inte? Orsak?)

11. Vad tror du krävs för att behålla de ideella krafter som finns inom din idrottsförening idag

även i framtiden?

12. Hur upplever du att din idrottsförenings varumärke ser ut? (Gör ni något för att förbättra det?

T.ex. media, aktiviteter m.m.)

13. Hur har din idrottsförenings struktur förändrats under de senaste åren? (Förändrade roller?

ex. sponsoransvarig, olika tränarroller, oavlönade/avlönade?)

14. Hur tror du framtiden ser ut för din ideella idrottsförening? (Mer företagisering i framtiden?)

15. Hur tror du generellt det kommer se ut för den ideella idrottsföreningen i framtiden? (Är det

möjligt att vara ideell i framtiden?)

16. Avslutningsvis, är det något du vill tillägga om det vi diskuterat?

Tack för din medverkan!