Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

HÄLSAN SPELAR ROLL

En kvalitativ studie av en hälsoutbildning för personer med

intellektuell funktionsnedsättning

Författare Handledare

Jennie Hysing Päivi Adolfsson

Examinator

Examensarbete i Folkhälsovetenskap 30 hp Karin Nordin

År 2019

Sammanfattning

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att förstå och tolka

hälsoinformation, och har därmed en ökad risk för att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning

upplevde att delta i en hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt vilka

erfarenheter de fått av utbildningen. Studien baserades på ett pilotprojekt, Hälsan spelar roll.

En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid nio semistrukturerade intervjuer,

vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Resultatet visade att studiedeltagarna var nöjda med utbildningen Hälsan spelar roll och de

hade utökat sina kunskaper inom hälsa, kost och träning. De upplevde att de hade blivit mer

fysiskt aktiva än tidigare och att de förbättrat sina matvanor efter kursen. Studiedeltagarna

upplevde att de hade blivit gladare och såg mer positivt på livet. Det upplevdes även stärkande

att delta i grupp, vilket motiverade dem till att göra en förändring, och samtidig kunde

kursledarna tillgodose deras individuella stödbehov. Att bibehålla nya vanor upplevdes ibland

svårt när hälsosamma vanor inte alltid uppmärksammades hemma.

Studiedeltagarna verkar uppleva att hälsoutbildningen Hälsan spelar roll kan förbättra deras

levnadsvanor. Dock kan det ibland vara svårt för målgruppen att fortsätta med nya vanor efter

avslutad utbildning, om stöd saknas.

Nyckelord: kognitiv funktionsnedsättning, fysisk aktivitet, hälsosam kost, beteendeförändring

Abstract

People with intellectual disabilities can have difficulty to understand and interpret health

information, thus having an increased risk of lifestyle related diseases. The aim of this study

was to describe how people with intellectual disabilities experienced the participation in a

health education program regarding physical activity and nutrition.

The study is based on a pilot project, Hälsan spelar roll. A qualitative study design model was

used, and data was collected through semi-structured interviews with nine participants and were

analysed with content analysis.

The study shows that the participants were satisfied with the program, and had increased their

knowledge in health, nutrition, and exercise. During the program, they experienced an increase

in physical activity levels and improved their nutritional habits. The participants exhibited a

more positive outlook on life. They found it uplifting and motivating to participate in a group

program, which encouraged them to change, while concurrently allowing the course leader to

address their individual needs. Maintaining new habits, could prove challenging for the

participants, if their healthy habits are not supported at home.

The participants of the program also seemed to experience improvements in their daily habits

through their participation in the health program. However, if support is lacking, the target

group can have difficulties maintaining their new habits upon program completion.

Keywords: cognitive dysfunction, physical activity, nutrition, behavior change

Innehåll

1. BAKGRUND .................................................................................................................................. 1

1.1 Jämlik hälsa och levnadsvanor ................................................................................................ 1

1.2 Funktionsnedsättning och hälsa ............................................................................................... 2

1.3 Definitioner och klassificering av intellektuell funktionsnedsättning ..................................... 2

1.4 Definitioner och rekommendationer om fysisk aktivitet ......................................................... 3

1.5 Kostråd, näringsrekommendationer och pedagogiska hjälpmedel .......................................... 3

1.6 Intellektuell funktionsnedsättning och hälsa ........................................................................... 4

1.6.1 Fysisk aktivitet och kostvanor ......................................................................................... 4

1.6.2 Hälsa, boendeform och livskvalitet ................................................................................. 5

1.7 Funktionsnedsättning och rättigheter ...................................................................................... 6

1.7.1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ....................................... 6

1.7.2 Anpassat boende för vuxna inom LSS och Daglig verksamhet ...................................... 7

1.8 Hälsointerventioner riktade till personer med intellektuell funktionsnedsättning ................... 7

1.9 Socialkognitiv teori ................................................................................................................. 8

1.9.1 Psykologiska determinanter för beteendet ....................................................................... 9

1.9.2 Observational learning..................................................................................................... 9

1.9.3 Determinanter i omgivningen ........................................................................................ 10

1.9.4 Self-regulation ............................................................................................................... 10

1.9.5 Moral disengagement .................................................................................................... 10

1.10 Problemformulering .............................................................................................................. 10

1.11 Syfte ...................................................................................................................................... 11

2. METOD ......................................................................................................................................... 11

2.1 Design .................................................................................................................................... 11

2.2 Urval ...................................................................................................................................... 11

2.3 Interventionen ........................................................................................................................ 11

2.4 Datainsamlingsmetod ............................................................................................................ 12

2.5 Tillvägagångssätt ................................................................................................................... 13

2.6 Forskningsetiska överväganden ............................................................................................. 15

2.7 Bearbetning och analys.......................................................................................................... 15

3. RESULTAT................................................................................................................................... 17

3.1 Har deltagit i en hälsokurs ..................................................................................................... 17

3.1.1 Så här var det att delta ................................................................................................... 17

3.1.2 Kursen var anpassad efter mina behov .......................................................................... 19

3.2 Nya insikter ........................................................................................................................... 20

3.2.1 Ny förståelse .................................................................................................................. 20

3.2.2 Nya erfarenheter ............................................................................................................ 20

3.3 Att anpassa livet efter kusen .................................................................................................. 21

3.3.1 Tidigare kunskap och nuvarande inspiration leder till förändring ................................. 22

3.3.2 Försvårande omständigheter .......................................................................................... 23

4. DISKUSSION ............................................................................................................................... 24

4.1 Resultatdiskussion ................................................................................................................. 25

4.1.1 Har deltagit i en hälsokurs ............................................................................................. 25

4.1.2 Nya insikter ................................................................................................................... 26

4.1.3 Att anpassa livet efter kursen ........................................................................................ 28

4.2 Metoddiskussion .................................................................................................................... 31

4.2.1 Tillförlitlighet ................................................................................................................ 31

4.2.2 Giltighet ......................................................................................................................... 31

4.2.3 Överförbarhet ................................................................................................................ 32

4.2.4 Begränsningar ................................................................................................................ 33

4.3 Etiska överväganden .............................................................................................................. 33

4.4 Studiens relevans utifrån ett vård- och samhällsperspektiv och vidare forskning ................. 34

4.5 Slutsats................................................................................................................................... 35

5. REFERENSER .................................................................................................................................. 36

BILAGA 1. ............................................................................................................................................ 41

BILAGA 2 ............................................................................................................................................. 43

1

1. BAKGRUND

1.1 Jämlik hälsa och levnadsvanor

Sveriges övergripande folkhälsopolitiska mål syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar

för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkningsbara hälsoklyftorna

inom en generation. Ur ett globalt perspektiv är hälsan hos befolkningen överlag god. Det

sker även en positiv utveckling för hälsan i många avseenden, exempelvis genom en generell

ökning av medellivslängden, fler skattar sin hälsa som god och färre insjuknar i hjärt-och

kärlsjukdomar. Samtidigt råder det påtagliga hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället

och personer med lägre socioekonomisk status uppvisar sämre hälsa än befolkningen i övrigt.

För att minska de påverkningsbara hälsoklyftorna utvecklades Sveriges folkhälsopolitik under

våren 2018 med ett större fokus riktat mot de mer socialt och ekonomiskt utsatta grupperna i

samhället. Det ska exempelvis ges särskilda insatser för att öka hälsosamma levnadsvanor för

de grupper som behöver det mest, för att minsk den ojämlikhet i hälsa som råder.

(Folkhälsomyndigheten, 2018; Regeringens proposition 2017/18:249, 2018).

Hälsosamma levnadsvanor kan i genomsnitt öka livslängden med 14 år, vilket innebär att en

person som inte röker, äter hälsosamt, är fysisk aktiv och har en måttlig konsumtion av

alkohol lever längre än en person som har ohälsosamma levnadsvanor (Khaw m.fl., 2008).

Fysisk inaktivitet och dåliga matvanor är förknippade med en rad negativa aspekter gällande

hälsa, och kopplas dessutom till det vanligaste orsakerna för förtidig död. Således är det de

viktigaste faktorerna att fokusera på i det hälsofrämjande arbetet (WHO, 2009)

Den ojämlikhet som råder gällande hälsan i samhället beror till stor del av att olika

socioekonomiska grupper har systematiskt olika livsvillkor och levnadsvanor. Den sociala

positionen i samhället kan ses som en hierarki, och ju högre upp i hierarkin en individ

befinner sig i, desto bättre förutsättningar finns för en god hälsa. Individer med hög

utbildningsnivå har såldes generellt en bättre hälsa än personer med lägre utbildning. Det

finns utöver denna nivå grupper som har en särksikt utsatt situation så som personer med

funktionsnedsättning och de som står utanför arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten,

2018).

2

1.2 Funktionsnedsättning och hälsa

Funktionsnedsättning definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell

funktionsförmåga. Nedsättningen kan uppstå till följd av sjukdom, annat tillstånd eller till

följd av en medfödd eller förvärvad hjärnskada (Socialstyrelsen, 2017). I Sverige beräknas ca

1,5 miljoner människor i åldern 16–84 år leva med en funktionsnedsättning.

Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät visar att personer med funktionsnedsättning

har lägre grad av fysisk aktivitet, är mer stillasittande, har sämre kosthållning och drabbas i

högre utsträckning av psykisk ohälsa. Även övervikt är mer förekommande bland personer

med funktionsnedsättning, samt högre konsumtion av alkohol och tobak än befolkningen i

övrigt (Folkhälsomyndigheten, 2016). Personer med en funktionsnedsättning drabbas även i

högre utsträckning av sjukdomar kopplade till livsstilen, exempelvis hjärt-och kärlsjukdomar,

diabetes, astma och höga kolesterolvärden, jämfört med personer utan funktionsnedsättning

(Reichard, Stolzle, & Fox, 2011).

Att leva med en funktionedsättning kan vara direkt kopplat till sämre hälsa, trots det ses

mycket av den försämrade hälsan som onödig, då förbättrade levnadsvanor skulle kunna

reducera mycket av den ohälsa som råder (Arnhof, 2008). Att inte uppnå

rekommendationerna om fysisk aktivitet och goda matvanor är problematiskt för individer

generellt, men det är än mer försvårade för personer med funktionsnedsättning och specifika

åtgärder bör därför riktas mot personer med en funktionsnedsättning (Reichard m.fl., 2011).

Det är viktigt att i det hälsofrämjande arbetet uppmärksamma den breda variation inom

definitionen funktionsnedsättning, då det har belysts att personer med intellektuell

funktionsnedsättning är underrepresenterade i den nationella folkhälsoundersökning som görs

för att mäta hälsan hos befolkningen (Ineland, 2013). Den bristande förmågan att kunna ta till

sig information och ge svar om sin hälsa gör målgruppen mer sårbar och gör det

hälsofrämjande arbetet riktat mot denna målgrupp än mer viktigt för att minska den ojämlika

hälsa som råder för alla personer med funktionsnedsättning (Proposition 2017/18:249, 2018)

1.3 Definitioner och klassificering av intellektuell funktionsnedsättning

Världshälsoorganisationens (WHO:s) internationella klassificering för intellektuell

funktionedsättning (ICD-10) kategoriserar nedsättningen som lindrig, måttlig, svår eller grav,

och beskriver individens funktionsnivå och stödbehov (WHO, 1992). I klassificeringen

används benämningen utvecklingsstörning men idag används parallellt begreppet intellektuell

funktionsnedsättning, vilket är begreppet som används i detta examensarbete. Grad av

3

nedsättning beror av individens intelligensnivå, vilken mäts med standardiserade

intelligenstester. Individens intelligenskvot (IQ) avgör sedan vilken klassificering som sätts

(WHO, 1992). Värden under IQ 70 klassificeras som intellektuell funktionsnedsättning.

Personer med lindring intellektuell funktionsnedsättning har IQ mellan 50–69, en mental ålder

för en vuxen person är mellan cirka 9–12 år. Det finns troligen vissa inlärningsproblem för

barn i skolan, en vuxen person med lindring intellektuell funktionsnedsättning kan arbeta och

skapa goda relationer. Måttlig intellektuell funktionsnedsättning, IQ 35–49, en mental ålder

av mellan 6–9 år för en vuxen person. Oftast har personen markant bristande utveckling under

barndomen, men kan via träning uppnå en viss självständighet. Vuxna har varierat stödbehov

för att leva och arbeta. Svår intellektuell funktionsnedsättning, IQ 20–34, ger en mental ålder

av 3–6 år hos vuxna, och ger sannolikt kontinuerligt behov av stöd för att klara vardagen.

Grav intellektuell funktionsnedsättning, under IQ 20, ger en vuxen person en mental ålder

under 3 år. Vilket resulterar i allvarliga svårigheter att klara vardagen, kommunicera och

förflytta sig (WHO, 1992).

1.4 Definitioner och rekommendationer om fysisk aktivitet

Enligt WHO bör vuxna i åldern 18–64 år utföra måttlig fysisk aktivitet av aerob karaktär

under minst 150 minuter, eller ansträngande fysisk aktivitet under minst 75 minuter, per

vecka. Den fysiska aktiviteten kan även delas upp i en jämn fördelning av måttlig och

ansträngande. Aktiviteterna bör pågå i minst 10 minuter. För ytterligare hälsofördelar bör den

måttliga fysiska aktiviteten ökas till 300 minuter, eller öka den ansträngande fysiska

aktiviteten till 150 minuter, per vecka. Styrketräning bör även göras minst två gånger per

vecka (WHO, u.å.)

1.5 Kostråd, näringsrekommendationer och pedagogiska hjälpmedel

De allmänna kostråden i Sverige i dag rekommenderar: minst 500 gram frukt och grönsaker

om dagen, fisk tre gånger per vecka, gärna använda flytande margarin eller oljor och i första

hand välja fullkorns- och nyckelhålsmärka produkter. Även minskat intag av salt, socker och

rött kött rekommenderas. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör det totala

energiintaget bestå av 45–60 E% kolhydrater, 10–15 E% protein, 25–40 E% fett samt 25–35

gram kostfibrer per dag (Nordiska Ministerrådet, 2012).

Det finns olika pedagogiska hjälpmedel som underlättar kostintag samt kostplanering. De

mest förekommande i Sverige är tallriksmodellen (”Livsmedelsverket”, u.å.-a) och matcirkeln

(”Livsmedelsverket”, u.å.-b). Det finns även hjälpmedel som är riktat speciellt till personer

4

med intellektuell funktionsnedsättning exempelvis Matglad-appen. Den finns att ladda ner

gratis och kan vara ett stöd vid matplanering, då den är utformad så att exempelvis bilder på

livsmedel kan kopplas till en egen matlista för att underlätta inköp. Den innehåller även bland

annat enkla recept för att underlätta matlagning (”Matglad”, u.å.)

1.6 Intellektuell funktionsnedsättning och hälsa

Att leva med en intellektuell funktiondesättning kan på olika nivåer medföra vissa svårigheter

att förstå och tolka information. Att inte kunna göra korrekta tolkningar av hälsoinformation

gör individen mer sårbar för att drabbas av sämre hälsa (Webb & Stanton, 2009). Personer

med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för sjukdomar som kan koppas till

livsstilsstilen som t.ex. hjärt- och kärlsjukdom , diabetes övervikt och cancer, jämfört med

befolkningen i övrigt (Koritsas & Iacono, 2016; Reichard m.fl., 2011). Det framgår även att

personer med intellektuell funktionsnedsättning dessutom har en förkortad livslängd jämfört

med befolkningen i övrigt. De vanligaste dödsorsakerna för personer med intellektuell

funktionsnedsättning är kopplade till hjärt-och kärlsjukdomar. För personer med Downs

syndrom är de vanligaste dödsorsakerna kopplade till respiratoriska sjukdomar (Ng, Flygare

Wallén, & Ahlström, 2017).

Personer med intellektuell funktionsnedsättning lider mer av övervikt jämfört med

befolkningen i övrigt (Hsieh, Rimmer, & Heller, 2014). Det finns en variation inom

målgruppen då både övervikt och undervikt är vanligt förekommande. Övervikt är vanligare

bland personer med lindrigare former av intellektuell funktionsnedsättning, jämfört med

personer med gravare former av intellektuell funktionsnedsättning. Denna skillnaden skulle

kunna förklaras av att personer med lindrigare former lever ett mer självständigt liv och har

större inflytande över sin egen hälsa (Hove, 2004). Övervikt är även vanligare bland kvinnor

med intellektuell funktionsnedsättning, vilket gör kvinnorna till en särskilt utsatt grupp. Den

högre prevalensen av övervikt har även kopplats till att ha diagnosen Downs syndrom men

även att vara fysisk inaktiv, inta en hög konsumtion av läsk och inta medicinering som

påverkar viktuppgång (Hsieh m.fl., 2014).

1.6.1 Fysisk aktivitet och kostvanor

Generellt är den fysiska aktivitetsnivån lägre (Hsieh, Hilgenkamp, Murthy, Heller, &

Rimmer, 2017) och matvanorna sämre än befolkningen i stort (Adolfsson et al, 2008) för

personer med intellektuell funktionsnedsättning. Enligt Hsieh m.fl (2017) hade 60 % av

individerna med intellektuell funktionsnedsättning låg grad av fysisk aktivitet och 63 % hade

5

en stilla sittande livsstil. Liknade resultat påvisas av Koritsas & Iacono (2016) där 60% inte

uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Det har undersökts vilka faktorer som påverkar den fysiska aktivitetsnivån hos personer med

intellektuell funktionsnedsättning. Det vanligaste underlättade faktorer var att få delta i

sociala sammanhang, att bli belönad samt att få göra aktiviteter som var roliga. Barriärer var

kopplade till hälsoproblem, bristande motivation, personalstyrka och transport till aktiviteten

(Bossink, van der Putten, & Vlaskamp, 2017). En studie som undersökte sambandet mellan

self-efficacy, socialt stöd och fysisk aktivitet visade att individer som hade ett bra stöd av sin

familj eller stödjande personal hade en ökad self-efficacy, därmed även en högre grad av

fysisk aktivitet. Self-efficacy kunde i detta fall ses som en mediator mellan stöd och fysisk

aktivitet (Peterson m.fl., 2008).

Att personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre matvanor har påvisats av flera

(Willems m.fl., 2018). Enligt Adolfson m.fl. (2008) var konsumtionen av frukt och grönsaker

och fiberintaget generellt lågt men även intag av näringsämnen. Småätande mellan måltiden

var mer vanligt förekommande och bidrog med 26% av det totala energiinnehållet. Författarna

belyser att en näringsfattigkost är ett problem oavsett vikt.

1.6.2 Hälsa, boendeform och livskvalitet

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning bor på gruppbostad eller i

servicelägenheter, till skillnad mot förr då flertalet bodde på institution (McConkey, Keogh,

Bunting; Garcia Iriarte, & Watson, 2016). Idag finns inga institutioner kvar i Sverige då

kommunen nu ansvarar för olika typer av stöd-och omsorgsboenden (Socialstyrelsen, 2017).

Nedläggningen av institutionerna har lett till en ökad självständighet, vilket i många fall har

haft en positiv inverkan på livskvaliteten oberoende av vilken boendeform individen flyttat till

(McCarron m.fl., 2019). Det framkommer samtidigt att personer som bor i egna boenden,

eller hemma hos familjen i större utsträckning är överviktiga på grund av ohälsosamma

levnadsvanor (Lewis, Lewis, Leake, King, & Lindemann, 2002). Enligt Koritsas & Iacono

(2016) har personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i olika boenden en liten

kontroll över sitt eget matintag, då intaget ofta består av det som tillagas av stödjande

personal. Trots detta visades att individerna hade både övervikt och fetma och moderat till

hög risk av undernäring. Det belystes att den stödjande personalen bör utbildas i mat och

näringslära för att på bästa sätt kunna förbättra individernas matvanor (Koritsas & Iacono,

2016). Det gör att den stödjande personalen har möjlighet att främja goda vanor gällande

6

fysisk aktivitet och kost, vilket ger dem en avgörande roll i det hälsofrämjandet arbetet

(Bergström, Hagströmer, Hagberg & Elinder, 2013; Koritsas & Iacono, 2016; Marks, Sisirak,

& Yen-Ching, 2013; Wahlström, Bergström, & Marttila, 2014).

Trots att stödjande personal kan påverka individens hälsa så måste individens autonomi

respekteras, då denne har rätt att ta egna beslut gällande sitt liv. Det kan således leda till

svårigheter då stödjande personal lätt kan hamna i en konflikt gällande sin roll om att vilja

främja hälsan och välbefinnandet, och individens rätt att bestämma själv (Hawkins, Redley, &

Holland, 2011; Wahlström m.fl., 2014).

1.7 Funktionsnedsättning och rättigheter

Alla personer med funktionedsättning har rätt att leva ett så självständigt liv och delta i

samhället på samma jämlika villkor som alla andra. FN:s konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning är ett förtydligande av de mänskliga rättigheter personer

med funktionsnedsättning har, samt vad som krävs för att inte kränka dessa rättigheter

(Socialdepartementet, 2008). Grunden till dagens funktionshinderpolitik i Sverige är den

handlingsplan som riksdagen antog år 2000 ”Från patient till medborgare” (Prop.

1999/2000:79). År 2008 stärkes rättigheterna ytterligare då Sverige godkände FN

konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Trots att arbetet gått

framåt, kvarstår stora hinder gällande delaktighet och många med funktionsnedsättning har

fortfarande ojämlika levnadsvillkor, och kan inte delta i samhället på jämlika villkor

(Myndigheten för delaktighet, 2016).

1.7.1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Personer med vissa funktionsnedsättningar har rätt till stöd för att kunna leva så självständigt

som möjligt. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387, 1993) är

en rättighetslag, utöver andra lagar, för personer med vissa funktionsnedsättningar (paragraf

4). Det stadgas i 5 § att ”verksamheter enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor

och full delaktighet i samhället” (SFS 1993:387, 1993). Lagen omfattar tre grupper så kallade

personkretsar. ”Personkrets 1: innefattar personer med utvecklingsstörning, autism eller

autismliknande tillstånd. Personkrets 2: innefattar personer med betydande och bestående

begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller

kroppslig sjukdom. Personkrets 3: innefattar personer med andra varaktiga fysiska eller

psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och

7

orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av

stöd eller service” (SFS 1993:387, 1993).

1.7.2 Anpassat boende för vuxna inom LSS och Daglig verksamhet

Vuxna personer som tillhör de tre personkretsarna som lagen gäller och är i behov av särskilt

stöd och service samt omvårdnad har rätt till ett särskilt anpassat boende. Insatserna kan

utformas olika beroende på grad av stödbehov. Gruppbostad och servicebostad är de

vanligaste boendeformerna. I båda ingår fast personal och omvårdnad, men gruppbostad är till

för individer med mer omfattande stöd- och tillsynsbehov.

Personer inom lagen som är i yrkesförd ålder men saknar ett arbete och inte går en utbildning

har rätt till en sysselsättning i form av en dagligverksamhet. Dagligverksamhet kan bestå av

olika aktiviteter, både med habiliterade inriktning eller vara en mer produktionsinriktad

verksamhet (Socialstyrelsen, 2018).

1.8 Hälsointerventioner riktade till personer med intellektuell funktionsnedsättning

Många hälsointerventioner riktade till personer med intellektuell funktionsnedsättning har

gjorts, dock har effekten av interventionerna i många fall varit svåra att mäta, och det saknas

därför konsensus för vilka interventioner som är mest effektiva för att förändra

levnadsvanorna för målgruppen. Metodologiska svårigheter som otillräckliga urval,

otillräckliga definitioner för utfallsmått, uppföljning samt grad av intellektuell

funktionsnedsättning är vanligt förekommande. I många studier saknas även en underliggande

teoretisk beteendeförändringsmodell för interventionen, vilket ses som nödvändigt för att

kunna mäta resultatet (Willems m.fl., 2018).

Då personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att ta in hälsoinformation

har olika hälsoutbildningar gjorts i syfte öka deras kunskaper. En studie genomförde en

studiecirkel för att öka medvetenheten om hälsa och sjukdom för personer med intellektuell

funktionsnedsättning. Resultatet visade att deltagarna fick en ökad medvetenhet för sjukdomar

och kunde även ta hand om sin hälsa bättre. Deltagarna hade även en ökad förmåga att ta

kontakt med sjukvården efter utbildningen (Webb & Stanton, 2009). En hälsoutbildning med

syfte att öka kunskaper om kost har även visat på goda resultat för målgruppen. I denna

utbildades individerna om hälsosam kost dels via utbildningsträffar, men också genom att

träna in nya beteende hemma, exempelvis äta utifrån tallriksmodellen (Subach, 2018). Vidare

8

har en studie med en kombination av både fysisk aktivitet och utbildning i kost visat på goda

resultat (Bazzano m.fl., 2009).

Det har lyfts att den stödjande personalen är viktig att inkludera gällande livsstilsförändringar

för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, då de har stora möjligheter att påverka

personernas hälsa (Marks m.fl., 2013; Wahlström m.fl., 2014). Dock finns det ibland barriärer

gällande implementering av hälsointerventioner så som hög personalomsättning och bristande

motivation från ledningen och personal. För att möjliggöra en implementering bör den vara

väl planerad och förankrad hos stödjandepersonalen innan den genomförs (Sundblom,

Bergström, & Ellinder, 2015). En hälsointervention kan även påverka personalens hälsa,

vilket ytterligare stärker vikten av god planeringen, då hälsa kan förbättras för både personal

och individerna de stödjer (Marks, Sisirak, Chang, & Murphy, 2019).

Att utbilda personer med intellektuell funktionsnedsättning men även deras stödjande

personal har visat på goda resultat. En amerikansk intervention som riktats till både personal

och personer med intellektuell funktionsnedsättning visade signifikanta resultat på

hälsostatus, kunskap, self-efficacy och fitness (flexibilitet, kondition, balans och styrka).

Interventionen utfördes av stödjande personal som innan start genomgick en hälsoutbildning,

för att sedan leda en tolv veckor lång hälsoutbildning för personer med intellektuell

funktionsnedsättning (Marks m.fl., 2013). En liknande svensk intervention om mat, rörelse

och hälsa genomfördes på gruppbostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Interventionen var riktad till både de boende och stödjandepersonal inom gruppbostäderna.

Interventionen innehöll tre kärnkomponenter: 1) Hälsoombud i var personalgrupp samt

nätverksträffar för dessa 2) Fokus hälsa, en studiecirkel för personalgrupperna 3)

Hälsokörkortet, som var en studiecirkel för de boende. Interventionen visade signifikanta

resultat för fysiska aktivitet och arbetsrutiner (Bergström m.fl., 2013). Hälsointerventioner

riktade mot personer med intellektuell funktionsnedsättning har visat viss effekt. Då

målgruppen är i stort behov av stöd för livsstilsförändring behöver fler interventioner göras

för att minska den ojämlikhet i hälsa som råder (Willems m.fl., 2018).

1.9 Socialkognitiv teori

Social kognitiv teori (SCT) utvecklades av Bandura under 1990-talet och utgår från

individens förmåga att lära genom erfarenheter, observationer och kommunikation och har

utvecklats från den Sociala inlärnings teorin som utgår från att människor kan lära av

varandra. SCT är vanligt förekommande för att förändra människors hälsobeteenden. Teorin

9

har under åren även integrerat och utvecklat koncept från flera olika ämnesområden och

teorier, för att få en djupare förståelse för hur grupper och individer fungerar och anpassar sig.

Teorier har även integrerats för att förstå den underliggande processen om självbestämmande,

altruism och moraliskt beteende. Teorin grundar sig på reciprocal determinism med vilket

menas att det finns en ömsesidig påverkan mellan omgivningsfaktorer, individen och gruppen.

Omgivningen kan därmed påverka individen eller gruppen, men grupper och individer kan

också påverka deras egen omgivning och reglera deras eget beteende. SCT utgår från att

mänskligt beteende är en produkt av ett dynamiskt samspel mellan personliga egenskaper,

beteende och omgivning den lever i. Trots det finns det huvudsakliga fokuset på människors

potentiella förmåga att skapa en omgivning som uppnår ett syfte för dem själva. Vidare

betonar teorin den kollektiva förmågan att tillsammans göra en förändring, vilket kan

möjliggöra positiva effekter för hela gruppen. Utöver ömsesidig påverkan innehåller SCT åtta

koncept vilka delas in i fem kategorier (McAlister, Perry, & Parcel, 2008).

1.9.1 Psykologiska determinanter för beteendet

Outcome expectations: beskriver individens egen övertygelse om olika utfall som en

beteendeförändring kan resultera i, samt det förväntade värdet som beteendet kan medföra.

SCT beskriver att mänskliga värderingar och förväntningar är subjektiva och att människor

inte handlar utifrån den objektiva verkligheten, utan genom den egna förväntningen av den.

Social outcome expectations: beskriver förväntningar en individ har på hur olika personer

kommer utvärdera dennes beteendet, men även individens vilja att rätta sig efter andra

människors värden. Self-evaluation outcome expectations: beskrivs utifrån samma grund

som social outcome expectation, dock är den egna förväntningen på sig själv viktigare än

andras förväntningar. Self-efficacy: beskriver en individs tilltro till den egna förmågan att

genomföra en förändring. Collective efficacy: beskriver en övertygelse om en förmåga att

gruppen kan utföra planerade handlingar tillsamman som leder till en önskvärd förändring.

1.9.2 Observational learning

Observational learning beskriver hur människor kan lära sig nya beteenden via massmedia

men även av att studera varandra. Det är enligt SCT lättare att ta efter ett beteende av någon

som är lik en själv. Vilket beteende som en individ väljer att studera beror på vilka

förutsättningar individen har, men även på det förväntade värdet som det nya beteendet kan

ge. Det beror även på hur pass säker en individ är att klara av det nya beteendet, men även

vilka för-och nackdelar som det nya beteendet kan ge.

10

1.9.3 Determinanter i omgivningen

Omgivningens påverkan är av stor betydelse för beteendeförändringen och Incentiv

motivation beskriver hur förstärkning och bestraffning påverkar ett beteende. Facilitation

beskrivs som underlättande faktorer i omgivningen för att genomföra en beteendeförändring.

Identifiering av barriärer görs genom att förse verktyg, resurser eller olika förändringar i

miljön som underlättar ett nytt beteende.

1.9.4 Self-regulation

Self-regulation beskriver hur en individ kan uthärda negativa konsekvenser av ett nytt

beteende. En teknik för att använda detta beskrivs i sex olika steg: självmonitorering,

målsättning, feedback, självbelöning, självinstruktion (prata med sig själv), ta hjälp av andra

för att få bekräftelse.

1.9.5 Moral disengagement

Moral disengagement beskriver hur människor kan lära sig moraliskt beteende genom

självreglering för att minska skadligt beteende för att undvika våld och skada mot andra

(McAlister m.fl., 2008).

Socialkognitiv teori är en vanligt förekommande beteendeförändringsteori gällande att

förbättra hälsan för personer med intellektuell funktionsnedsättning (Bergström m.fl., 2013).

1.10 Problemformulering

Personer med intellektuell funktionedsättning har en sämre rapporterad hälsa än befolkningen

i övrigt. Studier visar att de är mindre fysiskt aktiva och har ett lägre intag av en hälsosam

kost, samt att de i högre utsträckning drabbas av sjukdomar som kan kopplas till livsstilen.

Det finns kunskapsluckor gällande vilka åtgärder som är mest effektiva för att stötta

målgruppen på bästa sätt. Det finns samtidigt begränsad information om hur personer med

intellektuell funktionsnedsättning upplever deltagandet av hälsointerventioner. Fler studier

behöver göras för att stärka målgruppen. Deras upplevelser och erfarenheter av

interventionerna behöver lyftas fram, för att öka möjligheterna till lyckade långsiktiga

förändringar gällande fysisk aktivitet och matvanor hos målgruppen.

11

1.11 Syfte

Syftet med studien var att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning

upplevde att delta i en hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt

vilka erfarenheter de fått av utbildningen.

2. METOD

2.1 Design

En kvalitativ deskriptiv och explorativ studiedesign användes för att besvara studiens syfte

(Malterud, 2001). Studien bygger på ett pilotprojekt som är en del av ett större projekt,

Hälsan spelar roll (se nedan 2.3).

2.2 Urval

Ett s.k. ”complete target population” urval har använts då studiedeltagarnas upplevelser och

erfarenheter av en hälsoutbildning ämnades att utforskas. Det är en lämpligt metod när alla i

en unik grupp är av intresse att observeras eller intervjuas (Patton, 2015). Samtliga deltagare

som fullföljt utbildningsprogrammet, Hälsan spelar roll, tillfrågades om intervju. Studiens

inklusionskriterier var alla deltagare som fullföljt utbildningen, Hälsan spelar roll, i

Stockholms län. Det var 16 personer som påbörjade utbildningen och av dessa har 9 personer

fullföljt utbildningen. Samtliga 9 personer deltog i studien, var av 5 män och 4 kvinnor.

Medelålder för gruppen var 31,2 (25–44) år, Body Mass Index (BMI): 31,2 (19,1–41,8).

2.3 Interventionen

Hälsan spelar roll är en hälsoutbildning riktad till personer med intellektuell

funktionsnedsättning och stödjande personal inom LSS-verksamheter (dagligverksamhet och

gruppbostäder). Utbildningsmaterialet är utvecklat av en forskargrupp från USA och benämns

Health Matters (Marks, Sisirak, & Heller, 2010). Materialet syftar till att under 36

utbildningstillfällen skapa en positiv inställning till hälsosamma levnadsvanor och ge ökade

kunskaper om hälsosam mat och träning för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Materialet innehåller även tjugotre fortsättningslektioner för de grupper som önskar fortsätta

ytterligare. Konceptet bygger på ”train the trainers”, vilket innebär att stödjande personal

utbildas i hälsa, för att sedan utbilda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det

bygger på teorier utifrån den transteoretiska modellen (Prochaska, Redding, & Evers, 2008)

12

och den socialkognitiva teorin (McAlister m.fl., 2008). Materialet har utvärderats och sprids

runt om i världen (Marks m.fl., 2010).

Akademiskt primärvårdscentrum har översatt stora delar av materialet och påbörjade en

pilotstudie i Stockholms län under hösten 2018 t.o.m. slutet av januari 2019. Pilotstudien

Hälsa spelar roll utgår från att personal inom LSS-verksamhet utbildas, för att dessa sedan

ska kunna utbilda personer med funktionsnedsättning inom LSS-verksamhet. För att bli

kursledare genomgick tre personal inom olika LSS-verksamheter innan start tre

webbutbildningar (webinars) om vardera 90 minuter i Health Matters för utbildningsledare

(engelsk version). Utbildningen hölls av de amerikanska forskarna som tagit fram materialet

(Marks m.fl., 2010). Pilotprojektet syftade till att förbättra levnadsvanor, minska övervikt och

fetma genom att öka hälsolitteracitet och empowerment. Inklusionskriterierna var att tillhöra

en LSS-verksamhet eller bo på en gruppbostad, kunna kommunicera och kunna delta i en

grupp. Två grupper träffades två gånger i veckan under 18 veckor (totalt 36 träffar). Ett

kurstillfälle pågick i cirka 90 minuter och varje tillfälle innehöll teori om antingen träning,

hälsa eller mat. Ett fysiskt träningspass ingick vid varje tillfälle (cirka 45 minuter). Utflykter

ingick vid vissa tillfällen, exempelvis besök i matbutik. Vid dessa tillfällen inkluderades

promenaden till butiken som ett fysiskt träningsmoment. Studiedeltagarna tillverkade en egen

hälsopärm av utdelat material, och de fick även enstaka hemuppgifter under kursens gång. En

enkät fylldes i vid start, samt vid kursen avslut, för att kunna mäta kunskap och attityder till

hälsa. Vid kursstart satte deltagarna även upp egna individuella hälsomål, som sedan följdes

upp vid kursens slut.

Hälsan spelar roll kommer efter pilotstudien att expandera och innefatta fler deltagande

kommuner i Stockholms län. Rekrytering pågår under våren 2019 och beräknas starta hösten

2019. En svensk webbutbildning för utbildningsledare och en svensk webbpattform är under

utveckling.

2.4 Datainsamlingsmetod

Kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod är en lämplig metod att använda för att få

beskrivningar gällande förståelse av fenomen eller situationer och händelser (Danielson,

2017a). En semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor har använts för att utforska

deltagarnas upplevelser och erfarenheter av deltagande i utbildningen (Bilaga 2). Frågorna var

formulerade i en viss struktur, men togs inte alltid i den ordning de stod, utan möjlighet fanns

att anpassa intervjun till det som kommer upp under intervjun. En intervjuguide med öppna

13

frågor ger möjlighet till flexibilitet då endast ett fåtal frågor formuleras och följdfrågor finns

nedskriva under var fråga (Danielson, 2017a). Intervjuguiden innehöll 28 frågor med

stödfrågor till var fråga. Intervjuguiden var uppdelad med inledande demografiska frågor om

boendesituation och sysselsättning, som inte togs med i analysen. De inledande frågorna

ställdes för att skapa en bättre förståelse för studiedeltagarnas livssituation samt för att få en

ökad förståelse för studiedeltagarnas stödbehov. Dessa frågor syftade även till att öppna upp

ett mer lättsamt samtal och få deltagarna mer bekväma vid situationen samt den tekniska

utrustningen. Efter de inledande frågorna följde intervjuguiden övergångsfrågor, där

studiedeltagarna fick besvara frågan om de mindes hur de fick höra talas om kursen och vad

som gjorde att de ville delta. Vidare ställdes frågor om interventionens egenskaper, frågor

kring den inre och yttre miljön. Interventionens egenskaper innehöll frågor om hur de hade

trott att det skulle bli att delta, om förväntningarna uppnåddes, kan du berätta om träffarna,

vad har du gillat mest/minst med kursen, har du lärt dig något nytt, har du förändrat några

vanor efter att du börjat kursen, har något varit svårt. Vidare ställdes frågor om vad det

tyckte om materialet samt vad tyckte du om träning; lära sig om mat och hälsa; lära dig ta

egna beslut. Frågor ställdes också om de saknat något i kursen, samt hur det var att fylla i

enkäten. Den inre och yttre miljön syftade till att undersöka om kurstiderna hade passat, vilket

stödbehov som deltagarna behövde för att gå kusen samt för att göra hälsosamma val i

vardagen. Intervjuguiden hade avslutande frågor om huruvida studiedeltagarna trodde att de

kommer fortsätta med hälsosamma vanor efter kursens slut. Sista frågan gav studiedeltagarna

möjlighet att berätta om det fanns något mer det ville ta upp. Under samtliga intervjuer

användes intervjuguidens följd- och stödfrågor för att få ut så mycket information som möjligt

av intervjun. Samtliga intervjuer spelades in med en digital voice recorder av märke Olympus.

En provintervju gjordes för att säkerställa att frågorna uppfattades som planerats och för att

intervjuaren skulle komma in i situationen samt säkerställa den tekniska utrustningen

(Danielson, 2017a). Ett svårt ord, självbestämmande, i en fråga justerades efter provintervjun.

Under provintervjun förklarades ordet, och deltagaren uppfattade efter förklaringen frågan.

Det påverkade inte intervjun i stort och provintervju ingår således i analysen.

2.5 Tillvägagångssätt

Medgivande om deltagande till intervju har tidigare erhållits av projektgruppen på

Akademiskt primärvårdscentrum. För information om denna studie samt förfrågan om

intervju skickades ett informationsbrev till projektledaren för pilotprojektet (Bilaga 1).

Projektledaren gick igenom innehållet med samtliga deltagare, denne bistod även med

14

bokning av samtliga intervjutider, samt i vissa fall förmedling av tider till studiedeltagarnas

boenden. Studiedeltagaren fick möjlighet att själv bestämma var intervjun var mest lämplig att

genomföra. Erbjudande gavs, i samband med information och tillfrågan om intervjun, att

genomföra intervjun i LSS-verksamhetens lokaler där utbildningsträffarna har genomförts.

Alla studiedeltagare ansåg att denna plats var mest lämplig. En intervju hölls på en

dagligverksamhet i samma hus som utbildningsträffarna hade hållits, och resterande åtta

intervjuer hölls i samma teorisal som utbildningsträffarna hade genomförts. Intervjuerna

pågick mellan 20 minuter till en timme och åtta minuter. Intervjuerna genomfördes under en

treveckorsperiod. Vid intervjutillfället lästes informationsbrevet upp för att förmedla syfte och

de etiska riktlinjerna samt för att skapa dialog om tillvägagångsättet. Samtliga studiedeltagare

fick lämna ett skriftligt samtycke för att delta i studien innan intervjun startade (Bilaga 1).

Samtliga intervjuer spelades in. Intervjun började med att deltagaren fick berätta sitt namn

samt berätta kort om sitt boende och vad denne brukade göra om dagarna. Under intervjun

fick studiedeltagaren tillgång till vissa delar av utbildningsmaterialet, för att underlätta

samtalet om utbildningsträffarna och dess innehåll samt för att påminna om vad som gjordes

under träffarna. Enkäten som användes som utvärdering av pilotprojektet användes också som

pedagogiskt hjälpmedel under intervjun, när frågor om hur de upplevde att fylla i den ställdes.

För att underlätta förståelsen, eller som hjälp för eventuella talsvårigheter för vissa

studiedeltagare, användes även materialets bilder vid andra frågor. Exempelvis under samtal

om mat användes matcirkel. Bilderna skapade även samtal och möjliggjorde att ytterligare

information erhölls.

Under fyra av intervjuerna närvarade stödperson till studiedeltagaren. Vid en intervju

närvarade en stödperson från en dagligverksamhet, och under resterade tre intervjuer

medverkade projektledaren som hållit i utbildningen. Stödpersonen påminde i vissa fall

deltagaren om aktiviteter som gjorts under utbildningen, och i vissa fall när svårigheter fanns

att uppfatta vad studiedeltagaren ville förmedla kunde stödpersonen förtydliga detta.

Stödpersonen förtydligade även i vissa fall frågor som ställdes till studiedeltagaren.

Studiedeltagarna gavs alltid möjlighet att bekräfta att rätt information förmedlades och kunde

också korrigera svaren om något uppfattades fel. I informationsbrevet uppmanades

studiedeltagarna att ta med sin egen hälsopärm som tillverkades under utbildningen, för att

lättare kunna skapa en diskussion om kursens innehåll. Ingen av studiedeltagarna hade

pärmen med sig, vilket dock inte påverkade intervjun nämnvärt då vissa delar av

15

utbildningsmaterialet fanns tillgängligt. Alla intervjuer kodades med en siffra och materialet

förvarades oåtkomligt för obehöriga.

2.6 Forskningsetiska överväganden

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor syftar till att skydda den

enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning (SFS 2003:460, 2003).

Etikansökan för befintligt pilotprojektet är godkänd av Etikprövningsnämnden i Stockholm

(Dnr: 2018/1365-31/1). Fyra viktiga områden bör beaktas gällande etiska riktlinjer:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2002). Studiedeltagarna hade fått information samt gett samtycket för

intervju till projektgruppen på Akademiskt primärvårdcentrum. För information om den

planerade studien skickades ett informationsbrev (bilaga 1) till projektledaren som förmedlade

informationen till samtliga deltagare i samband med en informationsträff. Brevet lästes även

upp vid intervjutillfället. Informationen var lättläst och anpassad till målgruppen samt följde

Etikprövningsmyndighetens riktlinjer för forskningsperson (Etikprövningsmyndigheten, u.å.).

Information om att deltagandet var frivilligt samt att studiedeltagaren hade rätt att avbryta

intervjun och sitt deltagande i studien förmedlades. Information om att endast intervjuaren

kommer avlyssna materialet, samt att materialet förstörs har förmedlats. Studiedeltagarna har

fått information om att materialet förvaras oåtkomligt för obehöriga, och att personuppgifter

och svar kodas med hänsyn till konfidenialiteten och personuppgiftslagen (SFS 1998:204,

1998). Studiedeltagarna fick vid intervjutillfället skriva under ett samtyckesformulär (Bilaga

1) för godkännande av deltagande i studien (Etikprövningsmyndigheten, u.å.).

Nyttjandekravet innebär att insamlande av uppgifter om individer endast får användas för

forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Studiedeltagarna har rätt att ta del av resultatet,

och samtliga kommer således att erbjudas muntlig och skriftlig information om resultatet,

vilket också förmedlades under intervjutillfället (Etikprövningsmyndigheten, u.å.).

2.7 Bearbetning och analys

För bearbetning och analys användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt

Graneheim & Lundman, (2004). Den induktiva ansatsen ger möjlighet att utgå från innehållet

i texten, till skillnad från den deduktiva ansatsen som utgår från en teori (Danielson, 2017b).

Samtliga bandade intervjuer transkriberades med hjälp av Express Scribe Trancription

Software, och skrevs ned ordagrant. Även skratt, suckar och pauser inkluderas för en djupare

förståelse för innehållet (Danielson, 2017a).

16

Första provintervjun transkriberades omgående innan den andra intervjun genomfördes. Detta

gjordes för att kunna korrigera intervjuguidens frågor. Samtliga intervjuer lyssnades igenom

efter varje intervju för att kontrollera att ljudupptagningen hade fungerat. Transkriberingen av

dessa påbörjades efter att sista intervjun vara genomförd. Efter en slutförd transkribering

lyssnades intervjun igenom ett flertal gånger för att säkerställa att svaren skrivits ned rätt.

Efter avslutad transkribering lästes alla intervjutexterna igenom ett flertal gånger för att skapa

en helhetsbild. Om någon osäkerhet fanns gällande svaret lyssnades intervjun på återigen.

Vissa studiedeltagare hade talsvårigheter, och svårigheter att uppfatta frågorna korrekt vilket

gjorde att intervjutexten behövde kontrolleras noggrant för att säkerställa att rätt information

transkriberats. När en helhetsbild av analysenheten hade fåtts delades analysenheten in i

meningsbärande enheter som besvarade syftet. Meningsbärande enheter kondenserades sedan

och märktes med en kod. För att utföra detta moment användes en tabell gjord i Word, där

meningsbärande enheter, kondenserade meningsbärandeenheter och koder samlades.

Kvarvarande analysenhet kontrollerads ett flertal gånger så att allt som besvarat syftet hade

tagits med. Koderna jämfördes utifrån likheter och skillnader och sorterades sedan in i

underkategorier och kategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Kategorinamnen skapades för

att vara anpassade för målgruppen. För att underlätta processen skapades vissa koder om, för

att bli mer enhetliga samt textnära. Denna kreativa process pågick under lång tid innan den

färdiga slutversionen kunde fastställas. I denna process ingick handledartriangulering, vilket

innebär att en kunnig och insatt person kritiskt granskar arbetet (Patton, 2015). Tabell 1

beskriver analysprocessen.

Tabell 1. Beskrivning av analysprocess

Meningsbärande enhet Kondensering Kod Underkategori Kategori

Först tänkte jag så här man har

liksom gjort alla stationer ….

och sen sa C nu ska vi tävla …

ba AHH och sen fråga ja så här

du skojar med mig … ja ba

[visar med hela kroppen att blev

chockad] … för jag inte räknat

med att C skulle tävla … alltså

att vi skulle tävla… [skrattar]

när träningen var

klar sa C att vi

skulle tävla, trodde

det var ett skämt,

hade inte räknat

med det.

Erfarenhet av

ny utmaning

Så här var det att

delta

Har deltagit

i en

hälsokurs

17

3. RESULTAT

Citaten illustrerar studiedeltagarnas upplevelser och erfarenheter av deltagandet i Hälsan

spelar roll och varje studiedeltagare har givits en egen kod.

Studiedeltagarna kom från olika dagliga verksamheter. En stor variation gällande förmågan

att ta till sig kunskap fanns, samt en variation gällande mat, träning och hälsa. Anledning till

att anmäla sig till kursen var att förbättra sin hälsa. Mål och önskningar handlade om att utöka

kunskaper om mat och fysik aktivitet, börja träna men även att gå ner i vikt. Försök hade

gjorts tidigare, men svårigheter med att bibehålla rutiner var svårt. En osäkerhet lyftes även

fram, ”kommer jag att klara av det? Sociala faktorer så som att träffa nya människor och få

göra en förändring tillsammans med andra var också anledningar till att anmäla sig till kursen.

Samtliga studiedeltagare var motiverade till att genomföra en förändring. Resultatet från de

nio intervjuerna mynnade ut i tre kategorier samt sex underkategorier. Resultatet presenteras i

tabell 2.

Tabell 2. Kategorier och underkategorier

Kategorier

Har deltagit i en hälsokurs

Nya insikter

Att anpassa livet efter kursen

Underkategorier

Så här var det att delta

Ny förståelse

Tidigare kunskap och nuvarande

inspiration leder till förändring

Kursen var anpassad efter

mina behov

Nya erfarenheter

Försvårande omständigheter

3.1 Har deltagit i en hälsokurs

Under denna kategori beskrivs hur deltagarna upplevde att gå kursen. Kategorin är uppdelad i

två underkategorier; ”Så här var det att delta” och ”Kursen var anpassade efter mina behov”.

I dessa lyfts generella åsikter om kursen utformning, en beskrivning av vad som gjordes under

kursen samt hur studiedeltagarna upplevde att träna tillsammans och hur deras kursledare

hade inspirerat och stöttat dem under kursen.

3.1.1 Så här var det att delta

Studiedeltagarna berättade att kursen varit mycket uppskattad och beskrev att träningen varit

roligast samtidigt som också en kombination av teori och praktik var bra, dock kunde det

18

funnits fler nya träningsövningar på gymmet. Studiedeltagarna beskrev även att

konditionstesterna som gjordes vid kursstart kunde varit lite mer utmanande.

Att få ledigt från dagliga verksamheten för att gå på kursen hade fungerat bra enligt

studiedeltagarna. Det enda som kunde bli problem var att hinna äta lunch med sina vänner på

dagliga verksamheten.

”Gymmet är roligt men vi brukar alltid gymma så länge vi brukar

gymma till klockan tolv eller nej inte tolv, halv tolv.

Det är lite för långt och de andra har redan hunnit äta lunch …

och då får jag äta lunch själv [ler]” (D3)

Studiedeltagarna beskrev att det var roligt att träna och berättade glatt om alla olika

träningsövningar som gjorts. Om namnet på övningen var svårt att komma ihåg pekade de på

musklerna som använts eller visade övningen med kroppen. De berättade att det var roligt att

testa på nya aktiviteter under utflykterna så som utegymmet och hoppa på studsmattor, men

även att göra knäböj på väg till matbutiken. Utflykterna till matbutiken hade studiedeltagarna

tyckt varit intressanta. Övningarna som att leta efter livsmedel utefter matcirkeln och titta på

innehållsförteckningar skapade samtal om hälsosam mat. Studiedeltagarna beskrev också att

det hade lett till inspiration att laga nya maträtter och även till att lära sig mer om säsongens

frukter. Enligt dem var smaktesterna under teorin intressanta, även att diskutera mat, hälsa

och träning var intressant och spännande.

”Vi pratade om lite allt möjligt. Hur man ska gå ner i vikt,

äta bra mat och äta mindre mat och sånt” (D8)

Studiedeltagarna beskrev att det fanns en glädje i gruppen och att den sociala gemenskapen

var viktig för förändringen. Att få träna tillsammans ökade deras motivation eftersom det inte

var lika roligt eller motiverande att träna på egen hand. Studiedeltagarna upplevde att kämpa

tillsammans för att uppnå nya hälsomål var stärkande och de hjälpte varandra för att orka ta i

mer under träningen.

”… då kan man peppa varandra och är det någon som inte

orkar så bara kom igen nu … vi peppar varandra” (D5)

Studiedeltagarna berättade hur kursledarna hade motiverat och inspirerat dem på olika sätt.

De beskrev att kursledarnas inspirationsförmåga ledde till att anta nya utmaningar under

19

träningen men även till att orka ta i mer. Att få stöd för att stätta upp hälsomålen beskrevs av

dem som motivationsökande, då det ledde till att utmana sig själv mer på kursen än i hemmet.

Enligt dem så kunde kursledarna också stötta på ett mer personligt plan vilket kändes tryggt.

Att se upp till sin kursledare kunde också underlätta för att ta emot råd för att förändra

matvanorna.

3.1.2 Kursen var anpassad efter mina behov

Enligt studiedeltagarna var påminnelse om att komma iväg till kursen ibland nödvändig. De

beskrev att de hade fått hjälp av både stödjande personal och kursledarna, samtidigt som de

också beskrev att de tog ansvar för det själva. Studiedeltagarna beskrev även ett varierat

stödbehov under kursen. Det pedagogiska stödet beskrevs som viktigt och ledde till en ökad

förståelse. När kursledarna ritade på tavlan så blev vissa saker lättare att förstå.

Studiedeltagarna beskrev även att kursledarna var mycket flexibla då de kunde tillgodose

deras individuella stödbehov, så som att sitta bredvid och förklara enskilt.

”(Stödperson) …det har varit ganska avancerat…

det hade behövts mer bilder…för dig…

Ja för mig

(Stödperson) …mer bilder och mera stöd på något sätt…

Mmm

(Stödperson) …var nog lite svårt att hänga med ibland

vi försökte sitta med dig extra …

Ja” (D1)

Studiedeltagarna fick i början och i slutet av kursen även fylla i en enkät i syfte att utvärdera

kursen samt för att mäta attityder och kunskaper. Enkäten uppfattades som komplicerad och

stöd från kursledarna behövdes i varierad omfattning för att läsa och tolka frågorna rätt.

Materialet som använts under kursen beskrev studiedeltagarna som omfattande, särskilt under

de första lektionerna. Det framkom att det hade skojats om omfattning, och att det trots allt

tillslut ändå hade lett till ny kunskap.

”Det är ju från början mycket papper ... det kändes som

de bomba med papper och hela gänget klagade …

det kommer jag ihåg… [ler]” (D2

Att materialet innehöll bilder ansåg studiedeltagarna kunna öka förståelsen eftersom det var

svårt att läsa och ta in skriftlig information. Även om studiedeltagarna kunde förstå texten lätt

20

uppskattades innehållet av bilder för kurskamraters skull som hade ett behov av dessa. Bilder

som var abstrakta upplevdes ibland svåra att tolka. I vissa situationer hade endast texten

underlättat förståelsen då även text i jagform ibland kunde vara svårt.

”…det kan vara bra för dem som har svårt att förstå text ibland …

är det bra att bilderna finns … jag förstår via texten men det är

bra att det finns bilder …” (D7)

3.2 Nya insikter

Denna kategori beskriver vad studiedeltagarna lärt sig och vad de fick för erfarenheter.

Kategorin är uppdelad i två underkategorier Ny förståelse och Nya erfarenheter. I dessa lyfts

ny kunskap som studiedeltagarna erhöll under kursen samt den kroppskännedom som

upptäckes under övningar och hur det påverkade dem, samt hur studiedeltagarna upplever sitt

mående efter kursen.

3.2.1 Ny förståelse

Att få veta vilka muskler som används under träning, samt hur på bästa sätt komma i form var

berikande att lära sig om. De berättar att de lärt sig att vatten är den bästa måltidsdrycken och

att vätskebrist kan ge huvudvärk. Studiedeltagana beskrev också att de lärt sig att minskade

portionsstorlekar och en ökad konsumtion av frukt och grönsaker leder till en bättre hälsa men

också till viktnedgång. Även att en varierad och hälsosam kost minskar sjukdomar. Enligt

dem var det även intressant att lära sig om att en hälsosam kost dessutom leder till ökad ork i

vardagen. De berättade också att matcirkeln och tallriksmodellen var bra att få lära sig mer

om, oberoende tidigare kunskaper om dem.

”…. jag tycker det är bra att lära sig om matcirkeln …

veta varför man ska stoppa i sig olika saker varje dag …

så att man inte stoppa i sig samma sak hela tiden” (D2)

3.2.2 Nya erfarenheter

Den regelbundna fysiska aktiviteten ledde till en rad positiva effekter enligt studiedeltagarna.

De beskrev att de fått en ökad kroppskännedom genom att vara fysiskt aktiva. Det upplevde

att det var positivt att utmana sin kropp, trotts att det kunde ge både träningsvärk och smärta i

kroppsdelar. Att för första gången jogga upplevdes positivt, trots att det från början var

obehagligt.

21

”Skönt … men jag tyckte att det var jobbigt att mitt hjärta

slog så hårt … men hon förklarade för mig att det inte

är så farligt och att det är så det känns …. ” (D6)

Studiedeltagarna beskrev att obehag hade minskat för nya träningsmaskiner, som från början

upplevdes otäcka. De berättade också att de hade upptäckt att regelbundenheten ökade

kreativiteten och att egna övningar skapades själv. De upplevde också att när kroppen vant sig

vid träningen, önskade de att kursen skulle utöka träningen, beroende på vilka erfarenheter

som fanns innan.

Studiedeltagarna upplevde att de mådde bättre efter kursen. De orkade med mer saker i livet.

Faktorer som förbättrad kondition, minskad vikt och midjemått, och bättre sömn blev också

resultat av deltagandet enligt dem. Studiedeltagarna beskrev en förvåning över de förbättrade

resultaten, då de inte trodde att kursen kunde ge resultat på så kort tid. De upplevde även en

känsla av att vara gladare.

”Det känns bra …jag klarade det…jag är inte ledsen så mycket...

(Intervjuare) … du blev gladare?

Ja… jag mår jättebra.

(Intervjuare) …bättre än innan?

Ja” (D9)

Enligt studiedeltagarna var kursen självutvecklande. Att uppnå de mål de hade innan ledde till

bättre självförtroende, men även att övervinna en oro som fanns från början om att inte klara

kursens olika moment var stärkande. De upplevde det även utvecklande att få lära sig mer om

att sätta gränser och se mer ljust på framtiden.

” … vissa gånger gick det inte … men nu har det gått… väger allt mindre

…har jag faktiskt gjort det …. och det har faktisk hjälpt med …

hjälp av den här kursen”(D6)

3.3 Att anpassa livet efter kusen

Denna kategori beskriver underlättande och försvårande faktorer för att fortsätta vara

hälsosam i vardagslivet efter kursen. Kategorin är uppdelad i två underkategorier, ”Tidigare

kunskap och nuvarande inspiration leder till förändring” och ”Försvårande omständigheter”.

I dessa lyfts tidigare erfarenheterna och kunskaper, vikten av repetition, samt de förändringar

22

som studiedeltagarna gjorde och på vilket sätt. Kategorin beskriver även svårigheterna som en

förändring innebär.

3.3.1 Tidigare kunskap och nuvarande inspiration leder till förändring

Från studiedeltagarnas beskrivning märks det tydligt att de hade olika kunskaper och

erfarenheter om kost och träning sedan tidigare. De berättade om gamla och nuvarande

träningsvanor. De angav också att de hade mycket kunskap sedan tidigare både från skolan

och sjukvården, men att kursen trots det ändå hade lett till nya kunskaper.

”Jag gick faktiskt i en hälsoskola i gymnasiet …

(Intervjuare) … lite samma här?

Jo, några saker kom nytt …” (D7)

Studiedeltagarna beskrev samtidigt att det var betydelsefullt och mycket uppskattat att få

repetition och påminnelser. De upplevde att vanor var svåra att förändra, och att repetitionen

och påminnelserna ökade deras motivation till att göra en förändring. Enligt dem underlättade

repetitionen även att återuppta tidigare vanor samt bibehålla dem.

”Jag har lärt mig tidigare men att jag har tappat bort mig bara …

(Intervjuare) …lätt att glömma…

Om man inte har … fortsätter hela tiden …man har ju pausat ett tag ” (D2)

Studiedeltagarna beskriver olika förändringar som påbörjats, att träningen i sig under kursen

hade lett till en träningsrutin. De ansåg även att kursen bidragit till en generell ökning av

rörelsevanor i vardagslivet, då både träningsövningar från kursen testats på hemma samt att

promenader förekommer mer frekvent. Enligt dem har de ökat intaget av frukt och grönsaker

efter kursen och begränsat mängden mat, minskat snacks och bytt ut livsmedel mot mer

hälsosamma.

”…mindre portioner… minskat rejält på godis” (D7)

Att göra en förändring beskrev studiedeltagarna som både lätt och svårt. Med stolthet berättar

de om olika strategier som de hade använt för att genomföra en hälsoförändring. En strategi

enligt dem är att vara bestämd och inte tänka efter så mycket. En annan strategi de anger var

hur den egna viljan att minska i vikt lyckats övervinna suget efter sötsaker under inköp i

matbutiken. Studiedeltagarna beskrev även erfarenheter om att minska portionsstorlekarna, att

det är svårast i början, men att det blir lättare efter några veckor, och efter fyra månader har

det gått över och blivit en vana. De beskrev även att byta mjölk mot vatten faktisk inte var så

23

svårt, eftersom tålamod fanns och en insikt om att vanor tar tid att förändra. Studiedeltagarna

beskriver även en strategi som skapades under träning för att få en slitsam trappmaskin på

gymmet att bli roligare, för att orka ta i mer.

” … min tanke är att den är som lustiga huset …

då är den lite roligare [ler]” (D2)

Under kursens gång tillverkade studiedeltagarna en egen hälsopärm, där allt material som

delades ut under kursträffarna sattes in. Den kunde enligt dem vara behjälplig för att fortsätta

med bra mat och träning, då de upplevde att den inspirerade till att göra träningsövningar

hemma och vara behjälplig med kost. Det förekom också att den mer uppfattades som ett

positivt minne från kursen. Även matglad-appen beskrivs som ett stödjande verktyg gällande

matplanering. Stödet från omgivningen ansåg de vara viktigt för förändring och de vände sig

till både familj och stödjande personal för hjälp, exempelvis för att äta hälsosamt och varierat

och minska snacks. Även stöd för att besöka gymmet tillsammans med sin stödjande personal.

Samtidigt som det också förekom att en förändring ansågs vara något som klarades på egen

hand.

Studiedeltagarna beskrev att de hade tankar om att påbörja nya aktiviteter på sin fritid efter

kusens slut men även att öka sin vardagsmotion. Det framkom även att den träningsrutin som

fanns innan kommer fortsättas med. En självinsikt beskrevs även, att det är upp till den egna

individen att ta hand om sin hälsa efter kursen.

”För att det är upp till mig sen …

det är mitt val ju vad jag gör med mitt liv sen …” (D4)

3.3.2 Försvårande omständigheter

Studiedeltagarna beskrev att det fanns försvårande faktorer gällande hälsoförändringen. Insikt

om att en hälsosam kost är viktig, men samtidigt inte kunna motstå frestelser ledde till

negativa tankar. De beskrev också att hungerkänslor kan vara svårare att kontrollera beroende

på humör. Även om de beskrev att grönsaker var gott, så var det svårt att få det till en ny vana.

Samtidigt var även smakupplevelsen viktig, och då fullkornsprodukter inte upplevdes smaka

lika gott, valdes dessa ibland bort trots kunskap om hälsofördelarna.

”Att hålla det man har lovat sig själv…

… det är det som är det svåra” (D6)

24

Studiedeltagarna beskrev att stöd var viktigt för att bibehålla de hälsoförändringar som

påbörjats, för att kunna fortsätta med goda vanor även hemma. Enlig dem fanns olika

begränsningar efter kursen. Det var inte självklart enligt dem att be den stödjande personal om

hjälp. De var inte heller alla gånger det fanns tid för stödjande personalen att följa med och

träna. Enligt dem så uppmuntrades träning i vissa fall bara på kursen, men inte hemma.

Studiedeltagarna önskade också få stöd för att hitta den egna motivationen till att äta bättre, då

det upplevdes svårt att klara själv. De uttryckte även att den stödjande personalen skulle ha

bättre kunskaper om kost, samtidigt beskrev de att när stöd fås gällande kosten så kan det

också vara jobbigt, trots vetskapen om att stödjande personalen bara vill väl.

4. DISKUSSION

Studien beskriver hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplevde att delta i en

hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt vilka erfarenheter de fått

av utbildningen.

Resultatet visar att studiedeltagarna var nöjda med hälsoutbildningen Hälsan spelar roll. De

hade utökat sina kunskaper inom hälsa. Studiedeltagarna hade ökat sin vardagsmotion och

blev mer fysiskt aktiva än tidigare, och ökade även sina rörelsevanor utanför kursen.

Studiedeltagarna hade förbättrat sina matvanor genom att äta mer frukt och grönsaker,

minskat snacks och portionsstorlekar samt drack oftare vatten till måltiden än tidigare.

Studiedeltagarna hade blivit gladare, såg mer positivt på livet. Några hade minskat i vikt och

flertalet hade uppnått de hälsomål som de satte vid kursstart. Studiedeltagarna upplevde att

kursen var självutvecklande. Det upplevdes stärkande att delta i grupp då de blev mer

motiverade till att göra en förändring. Kursledarna var mycket behjälpliga och

individanpassade kursen. Kursmaterialet upplevdes ibland svårt och omfattande, men ledde

även till positiva känslor då ny kunskap kunde erhållas från det. De hade sökt stöd för att göra

sina förändringar både av stödjande personal och familj, men också klarat förändringen på

egen hand. Att fortsätta med de hälsosamma vanorna efter kursen kunde upplevas svårt då

stöd för hälsosamma levnadsvanor inte alltid uppmärksammades hemma, samtidigt som

förändring var något som klarades på egen hand.

25

4.1 Resultatdiskussion

4.1.1 Har deltagit i en hälsokurs

Resultatet tyder på att studiedeltagarna var nöjda med det pedagogiska inslaget i kursen och

att varva teori om mat, träning och hälsa med praktik verkar leda till en ökad motivation och

inspiration. Att utforma hälsointerventioner med ett mer holistiskt synsätt för personer med

intellektuell funktionsnedsättning har enligt tidigare forskning blivit mer vanligt då det visar

på goda resultat (Heller & Sorensen, 2013). Samtidigt menar Willems m.fl (2018) att många

hälsointerventioner som gjort för personer med intellektuell funktionsnedsättning har varit

svåra att mäta på grund av bristfälliga metoder och att det därför saknas konsensus för vilka

interventioner som är mest effektiva för målgruppen.

Variationen i de praktiska momenten som kursen erbjöd gav studiedeltagarna möjlighet att

utforska sitt närområde. Att utforska närområdet ledde till upptäcker av nya träningsmiljöer

men även till utökade kunskaper om hälsosam kost. Tidigare forskning belyser att personer

med intellektuell funktionsnedsättning har bristande kunskaper om hälsosamma alternativ i

sin närmiljö. Att få mer kunskap om vilka alternativ som finns kan underlätta under en

beteendeförändring (Marks m.fl., 2013).

Att upptäcka nya miljöer under en beteendeförändring kan kopplas till Social kognitiv teori

(SCT) som har sin utgångspunkt i en interaktion mellan omgivningen och individen. De nya

miljöerna kan enlig SCT beskrivas som underlättande vid en beteendeförändring. Det kan

förklaras med begreppet ”facilitation”, vilket innebär underlättande av beteendeförändring

genom identifiering av möjliga barriärer i omgivningen (McAlister m.fl., 2008).

Studieresultatet visar att det fanns en positiv stämning i gruppen, och att det var roligt att träna

tillsammans med andra under trevliga former. Att träna tillsammans verkade leda till en ökad

motivation då resultatet tyder på att de orkade ta i mer under träningspassen. Att hitta

träningsformer som är uppskattande är viktigt för personer med intellektuell

funktionsnedsättning, eftersom tidigare forskning visar att målgruppen har en låg grad av

fysisk aktivitet och är mer stillasittande (Hsieh m.fl., 2017; Peterson m.fl., 2008). Enligt

Bossink m.fl (2017) kan barriärer för fysisk aktivitet kopplas till exempelvis bristande

motivation. De menar även att de underlättande faktorerna för att vara fysisk aktiv var att få

göra aktiviteter som var roliga, men även att få delta i sociala sammanhang.

26

Det framkommer av studieresultatet att deltagande i grupp kan underlätta att uppnå en

förändring för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studiedeltagarna verkade ha

stöttat varandra då resultatet tyder på att det fanns en omtanke inom gruppen, och de verkade

ha uppskattat att kursen var till för alla, oavsett förmågor. Den påverkan som en grupp kan få

tillsamman kan kopplas till SCT och begreppet ”collective efficacy” som beskriver hur en

grupp i sig kan stärka individen, vilket kan vara mycket underlättande under en

beteendeförändring (McAlister m.fl., 2008).

Resultatet visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning blir stärkta av att få stöd

för att stätta upp egna hälsomål under en beteendeförändring, vilket också bekräftas av

tidigare forskning (Marks m.fl., 2013). Enligt SCT förklaras målsättning under begreppet

självmonitorering och beskrivs som en viktig teknik för beteendeförändring. Det innebär att

förändringen planeras på ett strukturerat sätt och mindre delmål sätts upp, vilket underlättar

den önskade förändringen. Att samtidigt få stöd kan också hänvisas till en av teknikerna och

beskrivs som ”enlistment of social support”, och syftar till vikten att någon stöttar och följer

upp under förändringsprocessen (McAlister m.fl., 2008).

Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att ta till sig ny kunskap vilket

också resultatet visar, då det fanns en variation inom gruppen gällande förmågan att ta till sig

ny kunskap, men även en variation gällande tidigare kunskaper. Det ställer krav på personerna

som utbildar dem. Kursledarna hade varit flexibla och där med kunnat individanpassat

utbildningen, då resultatet visar på att studiedeltagarna trots olika begränsningar fick en ökad

förståelse. Tidigare forskning lyfter att det individuella stödet är viktigt för målgruppen under

en hälsoförändring (Roll, 2018). Personer med intellektuell funktionsnedsättning är inte en

homogen grupp och det kan därför vara svårt att utforma ett material som är anpassat för

samtliga individer. Chinn & Homeyard (2017) har undersökt effekten av lättläst

hälsoinformation och menar att det kan vara av större betydelse att fokusera på att

individanpassa information och kommunikation, än att försöka utforma material som fungerar

för alla (Chinn & Homeyard, 2017). Studieresultatet visar även att enkäter inte verkar vara

lämpligt att använda för personer med intellektuell funktionsnedsättning, vilket också stöds av

tidigare forskning (Ineland, 2013).

4.1.2 Nya insikter

Studieresultatet visar att studiedeltagarana hade fått ökade kunskaper efter kursen. De olika

passen som innehöll teori verkade ha ökat deras förståelse och lett till att de hade fått lära sig

27

mer om en hälsosam kost. Även hur en sådan kost kan förebygga sjukdomar och påverka

måendet.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre hälsa

och en ökad risk för sjukdomar som beror på livsstilen (Koritsas & Iacono, 2016; Ng m.fl.,

2017). Övervikt är också mer förekommande bland personer med intellektuell

funktionsnedsättning jämför med befolkningen i övrigt (Hsieh m.fl., 2014). Enligt Hove

(2004) finns det en variation inom målgruppen då det är vanligare med övervikt bland

personer med lindrigare former av intellektuell funktionsnedsättning, och undervikt är mer

förekommande hos personer med gravare former av intellektuell funktionsnedsättning.

Det framkommer ur denna studie en variation gällande BMI (19–41,8) och resultatet tyder på

att studiedeltagarna lärt sig nya kunskaper gällande bland annat viktminskning. Om kursen

riktar sig mot viktminskning, kan det eventuellt vara viktigt att rikta sig till individer med

övervikt, då den kognitiva begränsningen hos målgruppen kan ge fel signaler till individer

som inte behöver gå ner i vikt. Alternativt kan innehållet i kursen behöva vara mer nyanserat.

Flertalet studier betonar vikten av att utbilda personer med intellektuell funktionsnedsättning,

då det har visats att det finns en bristande förmåga att ta till sig hälsoinformation (Roll, 2018).

En studie där personer med intellektuell funktionsnedsättning utbildades om hälsa och

sjukdomar påvisade efter kursens slut en ökad medvetenheten, men även en ökad förmåga att

ta kontakt med sjukvården vid sjukdom (Webb & Stanton, 2009). Även hälsoutbildningar

med syfte att öka kunskaper om kost, har även visat på goda resultat för målgruppen (Bazzano

m.fl., 2009; Subach, 2018).

Kursen ledde till att studiedeltagarna själva märkte att det hade gjort framsteg, vilket var

positiv och stärkte deras tilltro till sig själva. Att ny kunskap stärker tilltron till den egna

förmågan att göra en förändring beskrivs enligt SCT som ”self-efficacy” (McAlister m.fl.,

2008). Det tyder på att studiedeltagarna fick en ökad ”self-efficacy” efter att gått kursen, då

resultatet visar att nya kunskaper ökade möjligheten för dem att förändra sitt beteende.

Studieresultatet visade även att det var positivt att testa på olika övningar gällande fysisk

aktivitet. Att utmana kroppen tyder på att de fick ny erfarenhet exempelvis att hjärtat slog hårt

eller att en maskin var otäck. Resultatet tyder på att studiedeltagarna upplevde att det var

betydelsefullt att få stöd i sådana situationer, då stödet hade lett till att den obehagliga känslan

minskade. De verkar också som att studiedeltagarna fick en ökad motivation till att vilja

fortsätta genom att de fick stöd i de situationerna. Det kan tolkas som att när studiedeltagarna

28

fick stöd i obehagliga situationer i en trygg miljö, ökade deras ”self-efficacy”. Det tyder även

på att en ökad self-efficacy också påverkade deras möjligheter och vilja till att fortsätta vara

aktiva. Det kan också beskrivas med begreppet ”incentive motivation”. SCT beskriver

begreppet som belöningar eller bestraffningar av ett önskvärt beteende. Att övervinna rädslor

och få positiva upplevelser stärker där med att det nya beteendet kommer utföras igen

(McAlister m.fl., 2008).

Att var fysiskt aktiv verkade även haft en positiv inverkan för att orka mer saker i

vardagslivet. Deltagandet på kursen tyder även på en viss självutveckling då det var stärkande

att klara av en förändring. Liknande positiva effekter kan ses från andra hälsointerventioner

gällande livsstilsförändringar för personer med intellektuell funktionsnedsättning (Marks

m.fl., 2013).

4.1.3 Att anpassa livet efter kursen

Även om personer med intellektuell funktionsnedsättning har tidigare kunskap så visar

resultatet på att det var svårt att hitta motivationen på egen hand. Liknande resultat har setts

från en studie som undersökte förmåga till att vara hälsosam för samma målgrupp (Kuijken,

Naaldenberg, Sanden, & Valk, 2016). Författarna menade att deltagarna visste vad som är

hälsosamt, det svåra var att förhålla sig till kunskapen och utföra hälsosamma beteenden.

Att få repetition och påminnelse om tidigare kunskap verkar ha en positiv påverkan för

personer med intellektuell funktionsnedsättning eftersom det kan vara svårt att komma ihåg

kunskaper som de tidigare har fått lära sig. När personer med intellektuell

funktionsnedsättning får gå igenom sådant som de tidigare har hört, visar resultatet på att de

får en ökad motivation för att påbörja en förändring. Repetition och påminnelser kan därför

tolkas som en viktig del för personer med intellektuell funktionsnedsättning under en

beteendeförändring, vilket också kan bidra till en stärk ”self-efficacy” (McAlister m.fl.,

2008).

Resultatet visar att utbildning kan leda till att personer med intellektuell funktionsnedsättning

påbörjar olika hälsoförändringar. Studiedeltagarna hade ökat sin fysiska aktivitet och

vardagsmotion. Det visade sig att det också hade också börjat äta mer frukt och grönsaker,

begränsat intaget av snacks och minskat sina portionsstorlekar. Liknade positiva resultat har

setts från andra interventioner (Bazzano m.fl., 2009; Marks m.fl., 2013).

29

Att personer med intellektuell funktionsnedsättning får nya vanor verkar också enligt

resultatet leda till att påbörja nya aktiviteter på sin fritid. Det framkom även från

studieresultatet att de vanor som de hade innan verkar leda till att de kommer fortsätta vara

aktiva. Även att det är upp till var och en att ta ansvar för sin hälsa framkom ur resultatet.

Det framkom även från studieresultatet att personer med intellektuell funktionsnedsättning lär

sig olika strategier för att genomföra sina förändringar. Både för att öka den fysiska

aktiviteten, men även för att förbättra kostvanorna. Resultatet tyder på att de lärt sig strategier

för att motstå att äta onyttigt och begränsa mängden mat för att de ville gå ner i vikt.

En sådan strategi kan kopplas till SCT och begreppet ”outcome expectations”. Begreppet

beskriver den egna övertygelsen om olika resultat som en beteendeförändring kan ge, men

även det förväntade värdet som det nya beteendet kan medföra (McAlister m.fl., 2008).

Resultatet tyder därmed att på fördelarna med att minska i vikt var större än tillfredsställelsen

som exempelvis snacks hade gett för stunden. Det kan också kopplas till ett begrepp inom

SCT, begreppet ”self-regualtion”. Det beskrivs som att kunna uthärda negativa situationer

som en beteendeförändring kan medföra. Enligt SCT finns olika sätt som underlättar sådana

situationer. Några exempel är tydlig målsättning, söka stöd av andra och självinstruktioner. En

självinstruktion kan vara att resonera med sig själv under en svår situation som en förändring

kan leda till (McAlister m.fl., 2008).

Resultatet tyder på att det kan vara svårt att göra en förändring. Att en förändring är svår att

göra gäller de flesta, men det kan vara särskilt svårt för personer med en funktionsnedsättning

(Webb & Stanton, 2009). Det påvisas genom att det fanns svårigheter med att bland annat

förbättra matvanorna. Att motstå olika frestelser och hungerkänslor men även att äta mer

grönsaker verkade vara svårt. Det är en naturlig del i en beteendeförändring som enligt SCT

beskrivs med olika begrepp, exempelvis ”self-regulation”. Det kan enligt SCT vara svårt att

styra ett nytt beteende i alla situationer, eftersom olika känslor kan påverka hur en individ

kontrollerar sitt beteende. Samtidigt kan också en individs ”self-efficacy” påverka hur ett

beteende styrs (McAlister m.fl., 2008). Det kan tyda på att studiedeltagarna hade en lägre grad

av ”self-efficacy” gällande förändring av matvanorna.

Tidigare studier visar även att personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre

kostvanor då det generella näringsintaget är sämre, men även att det största energiintaget

besår av onyttiga livsmedel mellan måltiderna (Adolfsson m.fl., 2008). Det är därför viktigt

att få stöd för sin förändring (Koritsas & Iacono, 2016)

30

Resultatet visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta behöver stöd för att

skapa nya vanor och beteenden. Det tyder på att de hade fått hjälp med både kosten och

träning, samtidigt visar resultatet även att en förändring var något som klarades på egen hand.

Att ta hjälp under en beteendeförändring tillhör en av de viktigaste faktorerna enligt SCT och

det beskrivs med begreppet ”social support” (McAlister m.fl., 2008). Studieresultatet tyder

där med på att för vissa studiedeltagare var den hjälp de fick viktig för att genomföra en

förändring.

Att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att bibehålla förändringen

och fortsätta med nya vanor efter avslutad utbildning framkom i resultatet. Det är något som

även bekräftas av tidigare forskning, då den stödjande personalen är viktig gällande hälsan för

personer med intellektuell funktionsnedsättning (Koritsas & Iacono, 2016; Wahlström m.fl.,

2014). De har en viktig funktion och är ofta den som personer med intellektuell

funktionsnedsättning känner sig mest trygg med, och den som också kan påverka individens

val och vanor i störst utsträckning (Leser, Pirie, Ferketich, Havercamp, & Wewers, 2017).

Enligt SCT kan en individs beteende influeras av omgivning i form av att observera någon

annan, ett nytt beteende kan alltså skapas genom att se hur andra gör. Det beskrivs med

begreppet ”observational learning”. Det är ofta lättare att utföra samma beteende som någon

som individen ser upp till gör, exempelvis en ”rollmodel”.

En studie har undersök om den stödjande personalens egna mat- och träningsvanor påverkade

deras klienters mat- och tränings vanor. Även hur de underlättar hälsosamma vanor för sina

klienter. I denna studie beskrevs stödjande personal som just en ”rollmodels”. Enligt

författarna fanns det en korrelation för detta, och menar att ”rollmodel” har en påverkan för

hur hälsosamma deras klienter är (Leser m.fl., 2017).

Studieresultatet verkar även tyda på att trots att personer med intellektuell

funktionsnedsättning får hjälp så kan det också upplevas en aning besvärligt, trots en vetskap

om att hjälpen är viktigt och bra för dem. Det kan vara svårt att utforma rätt stöd då en

konflikt lätt kan skapas för den stödjande personalen gällande den omsorg som bör ges, och

individens autonomi. Då individens egna beslut om hur den ska leva sitt liv måste tas i

beaktning (Hawkins m.fl., 2011; Wahlström m.fl., 2014).

31

4.2 Metoddiskussion

Studien valdes att utföras med kvalitativ metod och interjuver som datasamlingsmetod

Interjuver valdes för att få en djupare förståelse av studiedeltagarnas upplevelser och

erfarenheter av hälsoutbildningen. En semistrukturerad intervjuguide användes för att

möjliggöra följdfrågor och anpassa intervjun till det som kom upp samt för att få ut så mycket

informationsrik information som möjligt (Danielson, 2017a). Då det fanns en variation

gällande talsvårigheter och grad av intellektuell funktionsnedsättning möjliggjordes utrymme

för att ge ytterligare förklaringar. Studiedeltagarna kunde få frågan omformulerad om den inte

kunde förstås.

Då det fanns ett stort bortfall under kursens gång och nästan hälften hade hoppat av

övervägdes att genomföra intervjuer med även dessa, för att eventuellt få en bredare variation

av upplevelser och erfarenheter av utbildningen. Det var dock inte möjligt vilket ledde till att

urvalet endast inkluderade alla som slutförde utbildningen. Urvalet ses som en styrka då

samtliga deltagare som slutförde utbildningen medverkade och inget bortfall fanns inom

studien (Patton, 2015).

Kvalitativa studier bedöms utefter studiens trovärdighet (trustworthiness) där den process som

vidtagits för att uppnå det resultat som studien genererat presenteras. Trovärdigheten

utvärderas via begreppen: tillförlitlighet (dependability), giltighet (credibility) och

överförbarheten (transferability) (Graneheim & Lundman, 2004).

4.2.1 Tillförlitlighet

Intervjuguiden var utformad efter syftet och följdes under intervjuerna, vilket stärker

tillförlitligheten. Dock var intervjuguidens frågor inte anpassade till samtliga deltagare, vilket

gjorde att alla frågor inte kunde utformas på liknande sätt, eller i vissa fall inte besvaras.

Författaren har erfarenhet av att arbeta med livsstilsförändringar för målgruppen samt

utbildning i motiverande samtal och näringslära, vilket stärker tillförlitligheten i studien. Dock

har författaren inte erfarenhet av att utföra en kvalitativ studie, vilket minskar

tillförlitligheten.

4.2.2 Giltighet

Urvalet till studien gjordes via ett så kallat ”complete target population sample”. Det är en

lämpligt metod när alla i en unik grupp är av intresse att observeras eller intervjuas (Patton,

2015). Samtliga deltagare medverkade vilket styrker studiens giltighet, då alla kunde få delge

32

sina upplevelser och erfarenheter. Deltagarna var en heterogen grupp, hade varierad ålder men

även varierad grad av funktionsnedsättning som ytterligare påverkade giltigheten utifrån att

fånga olika erfarenheter av samma fenomen. Dock bestod urvalet endast av nio personer,

vilket kan minskar giltigheten. Intervjuerna transkriberades av författaren själv, vilket minskar

giltigheten. Samtliga intervjuer transkriberades med hjälp av Express Scribe, vilket stärker

giltigheten.

Vid analysprocess användes innehållsanalys enligt Granheim & Lundmans (2004) som

belyser att giltigheten beror av valet för de meningsbärandeenheterna. Att kunna få ut

informationsrika meningsbärandeenheter var ibland svårt. Ibland förekom endas mycket korta

svar och många frågor fick ställas för att få ut ett sammanhang. Vid vissa tillfällen blev svaret

endast formulerat med ett ord, vilket påverkade giltigheten. Meningsbärande enhet

presenteras i metodavsnittet, vilket stärker giltighet. Enligt Patton (2015) ska det finnas en

interhomogenitet och en externheterogenitet mellan kategorier och underkategorier. Detta har

eftersträvats dock finns alltid en risk att de inte gör det när erfarenheter undersöks (Graneheim

& Lundman, 2004) Kategorin Att anpassa livet efter kursen belyser i underkategorierna

försvårande och underlättande faktorer i vardagslivet. Försvårande faktorer beskriver

svårigheter att stå emot frestelser. Det kan tolkas som att studiedeltagarna ändå hade en

inspiration till att göra en förändring, vilket kan vara en underlättande faktor. Trots det vill

tydligt påvisas underlättade och försvårande faktorer. Tolkningen gjordes att kämpa med att

förändra en vana tillhör svårigheter i livet.

Under analysens kreativa process ingick handledare triangulering. Att ett arbete granskas av

en erfaren externperson ökar giltigheten (Patton, 2015)

4.2.3 Överförbarhet

Tillvägagångssättet för den kvalitativa studien har beskrivits utförligt. Det kontext som

intervjuerna utfördes i är även väl beskriven samt hur analysprocessen har gått tillväga.

Resultaten har stärkts med citat, vilket stärker överförbarheten.

Dock saknas en mer utförlig beskrivning om studiedeltagarans bakgrund och grad av

funktionsnedsättning, vilket ses som en svaghet. Att urvalet endast bestod av individer som

slutförde utbildningen minskar överförbarheten.

33

4.2.4 Begränsningar

Intervjuerna skedde i månadsskiftet februari/mars 2019 och kursen pågick mellan augusti

2018 – januari 2019. Studiedeltagarna kan möjligen ha glömt vissa moment som gjordes.

Hälsan spelar roll innehöll även en fortsättningskurs. Denna kurs startade en vecka innan

intervjuerna påbörjades. Samtliga studiedeltagare hade fortsatt kursen, vilket kan ha påverkat

studieresultatet. Det framkom under intervjun aktiviteter som hade gjort under

fortsättningskursen. Dessa togs inte med till analysen, då syftet var att utvärdera den första

terminen. Fortsättningskursen erbjöds endast en gång i veckan, med något annorlunda

upplägg.

Samtliga intervjuer genomfördes under en begränsad tid och flertalet av intervjuerna

genomfördes under samma vecka. Tre av intervjuerna genomfördes under samma dag, vilket

kan ha påverkat trovärdigheten då intervjuer kan var påfrestande att genomföra.

Under fyra av de nio intervjuerna medverkade en stödperson. Att ha en extern person med

under intervjun kan påverka resultatets trovärdighet (Kvale, Brinkmann, & Torhell, 2014).

Vid tre av intervjuerna medverkade en av kursledarna. Studiedeltagarna var mer avslappnade

och kunder ge mer detaljrika svar när kursledaren medverkade. Båda stödpersonerna kunde

förtydliga frågor men även förtydliga svaren då det i vissa fall fanns begränsningar, vilket

underlättade att få svar på frågorna.

4.3 Etiska överväganden

Samtliga studiedeltagare fick information om studiens syfte via sin kursledare innan intervjun.

Under intervjun fick samtliga studiedeltagare information om att deltagandet var frivilligt och

möjligheten till att avsluta intervjun utan att berätta anledning. Information gavs även om

möjligheten att avbryta deltagandet under studiens gång (Etikprövningsmyndigheten, u.å.).

Studien har med försiktighet hanterat personuppgifter samt avidentifierat data

(Vetenskapsrådet, 2002). Insamlade data förvarades säkert och oåtkomligt för obehöriga

under studiens gång och intervjuerna raderades efter transkriberingen slutfördes. Intervjuerna

avidentifierades med en siffra under transkriberingen och resultat presenteras med

avidentifierade citat. Endast handledare samt projektgrupp på Akademiska primärvårdcentrum

har tagit del av materialet under studiens gång.

34

4.4 Studiens relevans utifrån ett vård- och samhällsperspektiv och vidare forskning

Då tidigare forskning belyser att personer med intellektuell funktionsnedsättning har högre

risk att drabbas för sjukdomar kopplat till livsstil, är det viktigt att arbeta för att förbättra

målgruppens hälsa (Reichard m.fl., 2011). Personer med intellektuell funktionsnedsättning har

svårt att ta in hälsoinformation, vilket gör målgruppen mer sårbar (Webb & Stanton, 2009).

Det är därmed av stor betydelse att öka kunskaperna inom hälsa för personer med intellektuell

funktionsnedsättning. Även öka förutsättningarna att genomföra en hälsoförändring, genom

att lyfta deras egna upplevelser och erfarenheter av deltagandet.

Denna studie följer därmed det svenska folkhälsopolitiska målet om att skapa samhälleliga

förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkningsbara

hälsoklyftorna inom en generation (Proposition 2017/18:249, 2018).

Resultatet tyder på att en hälsoutbildning som innehåller en kombination av teori och

praktiska moment var uppskattad, och kunde förbättra studiedeltagarnas levnadsvanor, och på

ett engagerande sätt skapa goda förutsättningar för nya vanor.

Den kvalitativa studien är baserad på ett pilotprojekt Hälsa spelar roll som har undersökt de

fysiologiska effekterna för studiedeltagarna. Resultatet visar att studiedeltagarna har erhållit

förbättrade fysiologiska effekter efter att deltagit i Hälsan spelar roll. Att även lyfta

studiedeltagarnas egna upplevelser och erfarenheter av deltagandet stärker den här kvalitativa

studiens relevans, i syfte med arbetet för att förbättra hälsan för målgruppen.

Under hösten 2019 kommer fler deltagande kommuner att delta i Hälsa spelar roll och denna

studie kan ligga som grund för att lyfta studiedeltagarnas upplevelser och erfarenheter av

deltagandet.

35

4.5 Slutsats

Resultatet av studien tyder på att studiedeltagarna var nöjda med det pedagogiska upplägget i

kursen. En kombination av teori och praktik rörande mat, träning och hälsa verkar leda till en

ökad motivation och inspiration. Det tyder på att studiedeltagarna började att äta mer frukt

och grönsaker, och över lag förbättrat sina matvanor. De blev även mer fysiskt aktiva, och

träning i grupp visade sig vara stärkande och ökade motivationen. Studieresultatet visar att

studiedeltagarna mådde generellt bättre efter kursen, de var gladare och såg mer positivt på

livet. Det var även självutvecklande och stärkande att genomföra en förändring och uppnå

resultat.

Det framkom även att kursledarnas roll var betydelsefull och att de bidrog till en ökad

förståelse bland studiedeltagarna. Det visar på att det är viktigt att individanpassa en

hälsoutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Målgruppen behöver

också ofta stöd för att skapa nya vanor och beteenden, och resultatet tyder på att

studiedeltagarna har sökt stöd från både familj och stödjande personal. Studien tyder också på

att studiedeltagarna kan ha svårt att bibehålla förändringen och fortsätta med nya vanor efter

avslutad utbildning om stöd saknas.

36

5. REFERENSER

Adolfsson, P., Sydner, Y. M., Fjellström, C., Lewin, B., & Andersson, A. (2008). Observed dietary

intake in adults with intellectual disability living in the community. Food & Nutrition

Research, 52. https://doi.org/10.3402/fnr.v52i0.1857

Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa: hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Östersund:

Statens folkhälsoinstitut.

Bazzano, A. T., Zeldin, A. S., Diab, I. R. S., Garro, N. M., Allevato, N. A., & Lehrer, D. (2009). The

Healthy Lifestyle Change Program: A Pilot of a Community-Based Health Promotion

Intervention for Adults with Developmental Disabilities. American Journal of Preventive

Medicine, 37(6, Supplement 1), S201–S208. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2009.08.005

Bergström, H., Hagströmer, M., Hagberg, J., & Elinder, L. S. (2013). A multi-component universal

intervention to improve diet and physical activity among adults with intellectual disabilities in

community residences: A cluster randomised controlled trial. Research in Developmental

Disabilities, 34(11), 3847–3857. https://doi.org/10.1016/j.ridd.2013.07.019

Bossink, L. W. M., van der Putten, A. A., & Vlaskamp, C. (2017). Understanding low levels of

physical activity in people with intellectual disabilities: A systematic review to identify

barriers and facilitators. Research in Developmental Disabilities, 68, 95–110.

https://doi.org/10.1016/j.ridd.2017.06.008

Chinn, D., & Homeyard, C. (2017). Easy read and accessible information for people with intellectual

disabilities: Is it worth it? A meta‐narrative literature review. Health Expectations: An

International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 20(6), 1189–

1200. https://doi.org/10.1111/hex.12520

Danielson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod (s. 144–155). Studentlitteratur AB.

Danielson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod (s. 286–299). Studentlitteratur AB.

Etikprövningsmyndigheten. (u.å.). För forskningsperson. Etikprövningsmyndigheten. Hämtad 2019-

01-30, från https://etikprovning.se/for-forskningsperson/

Folkhälsomyndigheten. (2016). Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi

för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 (Nr 00599/2014). Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a9f9f81fd47c40ecb2241b5d2658bfe2/slut

rapport-funktionshindersuppdraget-2011-2016.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2018). Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018. Hämtad från

Folkhälsomyndigheten website:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/577b81a929364c6da074a391e29c134d/fo

lkhalsans-utveckling-arsrapport-2018-18001.pdf

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts,

procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.

https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

37

Hawkins, R., Redley, M., & Holland, A. J. (2011). Duty of care and autonomy: how support workers

managed the tension between protecting service users from risk and promoting their

independence in a specialist group home. Journal of Intellectual Disability Research, 55(9),

873–884. https://doi.org/10.1111/j.1365-2788.2011.01445.x

Heller, T., & Sorensen, A. (2013). Promoting healthy aging in adults with developmental disabilities.

Developmental Disabilities Research Reviews, 18(1), 22–30. https://doi.org/10.1002/ddrr.1125

Hove, O. (2004). Weight survey on adult persons with mental retardation living in the community.

Research in Developmental Disabilities, 25(1), 9–17.

https://doi.org/10.1016/j.ridd.2003.04.004

Hsieh, Hilgenkamp, T. I. M., Murthy, S., Heller, T., & Rimmer, J. H. (2017). Low Levels of Physical

Activity and Sedentary Behavior in Adults with Intellectual Disabilities. International Journal

of Environmental Research and Public Health, 14(12).

https://doi.org/10.3390/ijerph14121503

Hsieh, Rimmer, J. H., & Heller, T. (2014). Obesity and associated factors in adults with intellectual

disability. Journal of Intellectual Disability Research, 58(9), 851–863.

https://doi.org/10.1111/jir.12100

Ineland, J. (2013). Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning:

Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden. Hämtad från Umeå universitet

website: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:616882/FULLTEXT01.pdf

Khaw, K.-T., Wareham, N., Bingham, S., Welch, A., Luben, R., & Day, N. (2008). Combined Impact

of Health Behaviours and Mortality in Men and Women: The EPIC-Norfolk Prospective

Population Study. PLOS Medicine, 5(1), e12. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.0050012

Koritsas, S., & Iacono, T. (2016). Weight, nutrition, food choice, and physical activity in adults with

intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 60(4), 355–364.

https://doi.org/10.1111/jir.12254

Kuijken, N. M. J., Naaldenberg, J., Sanden, M. W. N. der, & Valk, H. M. J. van S.-L. de. (2016).

Healthy living according to adults with intellectual disabilities: towards tailoring health

promotion initiatives. Journal of Intellectual Disability Research, 60(3), 228–241.

https://doi.org/10.1111/jir.12243

Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.

Studentlitteratur.

Leser, K. A., Pirie, P. L., Ferketich, A. K., Havercamp, S. M., & Wewers, M. E. (2017). Dietary and

physical activity behaviors of adults with developmental disabilities and their direct support

professional providers. Disability and Health Journal, 10(4), 532–541.

https://doi.org/10.1016/j.dhjo.2017.01.006

Lewis, M. A., Lewis, C. E., Leake, B., King, B. H., & Lindemann, R. (2002). The Quality of Health

Care for Adults with Developmental Disabilities. Public Health Reports, 117, 11.

Livsmedelsverket. (u.å.-a). Tallriksmodellen. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad 05 maj 2019, från

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-

matvanor/tallriksmodellen

Livsmedelsverket. (u.å.-b). Matcirkeln. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad 05 maj 2019, från

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/matcirkeln

38

Malterud, K. (2001). Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. The Lancet,

358(9280), 483–488. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(01)05627-6

Marks, B., Sisirak, J., Chang, Y.-C., & Murphy, R. (2019). Impact of the HealthMatters Train-the-

Trainer Program on the Health and Health Behaviors of Staff Supporting Adults With

Intellectual and Developmental Disabilities. Workplace Health & Safety, 2165079919828739.

https://doi.org/10.1177/2165079919828739

Marks, B., Sisirak, J., & Heller, T. (2010). Health Matters: The Exercise and Nutrition Health

Education Curriculum for People with Developmental Disabilities (1 edition). Baltimore:

Brookes Publishing.

Marks, B., Sisirak, J., & Yen-Ching, C. (2013). Efficacy of the Health Matters Program Trainthe-

Trainer Model. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 26(4), 319–334.

https://doi.org/10.1111/jar.12045

Matglad. (u.å.). Hämtad 09 maj 2019, från http://www.matglad.nu/?p=23317&m=7172

McAlister, A. L., Perry, C. L., & Parcel, G. S. (2008). How individuals, environments, and helath and

health behaviors interact: Social Cognitive Theory. I K. Glanz, B. K. Rimer, & K. Viswanath

(Red.), Health Behavior and Health Education: Theory, Research, and Practice (s. 169–185).

Hämtad från https://www-dawsonera-com.ezproxy.its.uu.se/abstract/9780470396292

McCarron, M., Lombard-Vance, R., Murphy, E., May, P., Webb, N., Sheaf, G., … O’Donovan, M.-A.

(2019). Effect of deinstitutionalisation on quality of life for adults with intellectual disabilities:

a systematic review. BMJ Open, 9(4), e025735. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2018-025735

McConkey, R., Keogh, F., Bunting, B., Garcia Iriarte, E., & Watson, S. F. (2016). Relocating people

with intellectual disability to new accommodation and support settings: Contrasts between

personalized arrangements and group home placements. Journal of Intellectual Disabilities,

20(2), 109–120. https://doi.org/10.1177/1744629515624639

Myndigheten för delaktighet. (2016). En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle.

MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom

funktionshinderområdet (Nr 978-91-87883-20–0). Hämtad från

http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/rapporter/2016/en-

funktionshinderspolitik-for-ett-jamlikt-och-hallbart-samhalle1.pdf

Ng, N., Flygare Wallén, E., & Ahlström, G. (2017). Mortality patterns and risk among older men and

women with intellectual disability: a Swedish national retrospective cohort study. BMC

Geriatrics, 17. https://doi.org/10.1186/s12877-017-0665-3

Nordiska Ministerrådet. (2012). Nordiska Näringsrekommendationer- 2012-rekommendationer om

näring och fysisk aktivitet. Hämtad från

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/nordiska-

naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Patton, M. Q. (2015). Qualitative research & evaluation methods. SAGE Publications, Inc.

Peterson, J. J., Lowe, J. B., Peterson, N. A., Nothwehr, F. K., Janz, K. F., & Lobas, J. G. (2008). Paths

to Leisure Physical Activity among Adults with Intellectual Disabilities: Self-Efficacy and

Social Support. American Journal of Health Promotion, 23(1), 35–42.

https://doi.org/10.4278/ajhp.07061153

39

Prochaska, J. O., Redding, C. A., & Evers, K. E. (2008). THE TRANSTHEORETICAL MODEL

AND STAGES OF CHANGE. I B. K. R. Karen Glanz (Red.), Health Behavior and Health

Education: Theory, Research, and Practice (s. 97–117). Hämtad från https://www-dawsonera-

com.ezproxy.its.uu.se/abstract/9780470396292

Proposition 2017/18:249. (2018). Regeringens proposition 2017/18:249 God och jämlik hälsa - en

utvecklad folkhälsopolitik (Nr 2017/18:249; s. 134). Hämtad från Socialdepartementet

website: https://data.riksdagen.se/fil/7DFAC6CD-6BBC-476E-BB21-740C5A575867

Reichard, A., Stolzle, H., & Fox, M. H. (2011). Health disparities among adults with physical

disabilities or cognitive limitations compared to individuals with no disabilities in the United

States. Disability and Health Journal, 4(2), 59–67. https://doi.org/10.1016/j.dhjo.2010.05.003

Roll, A. E. (2018). Health promotion for people with intellectual disabilities – A concept analysis.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(1), 422–429. https://doi.org/10.1111/scs.12448

SFS 1993:387. (1993). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-

1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

SFS 1998:204. (1998). Personuppgiftslag. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204

SFS 2003:460. (2003). Om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-

2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Socialdepartementet. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(Nr Ds 2008:23). Stockholm: Fritze. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns-

konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823

Socialstyrelsen. (2017). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2017.

Hämtad från Socialstyrelsen website:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20487/2017-2-10.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-6-

12.pdf

Subach, R. M. (2018). Improving food choices and nutrient adequacy in adolescents/young adults with

developmental disabilities. Disability and Health Journal, 11(1), 139–142.

https://doi.org/10.1016/j.dhjo.2017.05.003

Sundblom, E., Bergström, H., & Ellinder, L. S. (2015). Understanding the Implementation Process of

a Multi-Component Health Promotion Intervention for Adults with Intellectual Disabilities in

Sweden. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 28(4), 296–306.

https://doi.org/10.1111/jar.12139

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

40

Wahlström, L., Bergström, H., & Marttila, A. (2014). Promoting health of people with intellectual

disabilities: Views of professionals working in group homes. Journal of Intellectual

Disabilities, 18(2), 113–128. https://doi.org/10.1177/1744629514525133

Webb, J., & Stanton, M. (2009). Better access to primary healthcare for adults with learning

disabilities: evaluation of a group programme to improve knowledge and skills. British

Journal of Learning Disabilities, 36, 116–122. https://doi.org/10.1111/j.1468-

3156.2008.00527

WHO. (1992). ICD-10 Classifications of mental and behaviour disorders. Geneva: World Health

Organization.

WHO. (2009). Global health risks: mortality and burden of disease attributable to selected major

risks. Geneva, Switzerland: World Health Organization. Hämtad från https://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GlobalHealthRisks_report_full.pdf

WHO. (u.å.). Physical Activity and Adults. Hämtad 09 maj 2019, från World Health Organization

website: https://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_adults/en/

Willems, M., Waninge, A., Hilgenkamp, T. I. M., Empelen, P. van, Krijnen, W. P., Schans, C. P. van

der, & Melville, C. A. (2018). Effects of lifestyle change interventions for people with

intellectual disabilities: Systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.

Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 31(6), 949–961.

https://doi.org/10.1111/jar.12463

41

BILAGA 1.

INFORMATION OM INTERVJU TILL ”MIN HÄLSA SPELAR ROLL”

Vad handlar det här om?

Du har varit med i ”Min hälsa spelar roll”. Jag vill ställa några frågor till dig om hur du tyckte

att det var.

Varför ska du delta?

Dina åsikter är viktiga och värdefulla.

Hur kommer det att gå till?

Vi pratar en stund, men inte längre än en timme. Det vi säger spelar jag in på en bandspelare.

Du bestämmer vad du vill berätta.

Vad kommer hända med det jag berättat?

Det är bara jag, som du pratat med, som kommer att lyssna på inspelningen.

När jag lyssnat klart förstörs det.

Ditt namn kommer inte finnas med i resultatet.

Du bestämmer själv

Det är helt frivilligt att vara med. Du kan när som helst avsluta ditt deltagande i

undersökningen utan att berätta varför.

Hur får jag reda på resultatet?

Du kommer få resultatet sammanfattat på lättläst. Om du och dina kurskamrater vill, kommer

jag gärna och berättar om resultatet.

Hur gör jag om jag vill vara med?

Camilla bokar en tid åt dig och ni bestämmer vart vi ses.

Ta gärna med din hälsopärm till intervjun!

Ansvariga och kontakt

Om du har några frågor kontakta gärna Jennie

Jennie Hysing Päivi Adolfsson

Masterstudent i folkhälsovetenskap Handledare

Uppsala universitet Uppsala universitet

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Mail: jennie.hysing.9539@student.uu.se Mail: paivi.adolfsson@pubcare.uu.se

42

SAMTYCKE TILL INTERVJU FÖR DIG SOM GÅTT

”MIN HÄLSA SPELAR ROLL”

√ Jag har tagit del av den skriftliga och muntliga informationen.

√ Jag kan när som helt avbryta deltagandet i undersökningen utan att berätta

varför.

Härmed godkänner jag att bli intervjuad om ”Min hälsa spelar roll”

□ JA

□ NEJ

Namn och datum: ………………………………………………………………….

43

BILAGA 2

Intervjuguide Intervju med deltagare i utbildningen ”Hälsan spelar roll”

Introduktionsfrågor

Vi börjar med att jag läser upp brevet som du fått om varför jag ville att vi skulle träffas.

• Samtyckesblanketten skrivs under

• Demografiska frågor (boendeform, sysselsättning)

Övergångsfrågor

Hur fick du höra talas om kursen ”Hälsan spelar roll”?

• Personal på boendet eller på Daglig-verksamheten?

• Anhörig

• Kompis

• Annan

Vad var det som gjorde att du ville vara med på kusen? – Berätta gärna!

• Börja träna?

• Äta bättre?

• Ta hand om din hälsa?

Frågeområde 1: Interventionens egenskaper

Minns du vad du hade för tankar innan kursen började? Hur trodde du att det skulle bli att gå kursen?

Blev det som du förväntade dig? Bättre/sämre/annorlunda? Berätta!

Nu har ni träffats i hälsokursen ”Hälsan spelar roll” två gånger i veckan under en termin. Kan du berätta om träffarna? Vad har ni gjort när ni träffats?

Vad har du gillat mest med kursen? Vad har varit roligt/intressant/spännande?

Vad har du gillat minst med kursen? Vad har varit dåligt/tråkigt/jobbigt?

Har du lärt dig någonting nytt under kursen? Vaddå? Berätta!

Har du förändrat några vanor efter att du började kursen? Till exempel matvanor eller träningsvanor? Vad då? Berätta!

Har någonting varit svårt? Berätta!

Vad tyckte du om …

• Pärmen (om deltagaren har med pärmen går den igenom lite kort)

• Lösblad med arbetsuppgifter - Var de lätt/svårt/roligt/tråkigt?

44

• Lära sig om mat och hälsa - Var har du lärt dig?

• Träning - Var det roligt/tråkigt/jobbigt

• Lära sig om att bestämma själv - Vad har du lärt dig?

• Studiebesök - Var det roligt/tråkigt?

• Hemuppgifter - Var det roligt/tråkigt/lätt/svårt? - Gjorde du hemuppgifterna?

Hur tycker du att en bra kursledare ska vara?

- Snäll/Bestämd/lugn/rolig

Har du saknat något i hälsokursen ”Hälsan spelar roll”?

Om du skulle ändra något med kursen för att göra den bättre, vad skulle du vilja ändra då?

I början och slutet av kursen fick du fylla i en enkät (visar enkäten). Hur var det att fylla i den? Lätt/svårt/roligt/tråkigt?

Frågeområde 2: Yttre och inre miljö

Hur har tiderna passat? Hur har det fungerat att kombinera kursen med andra aktiviteter?

Har du fått stöd eller hjälp för att gå kursen? Till exempel för att komma ihåg tiderna eller för att göra hemuppgifter? Hur då och av vem?

• Personal i boendet

• Anhörig

• Kompis

• Annan

Har du fått stöd eller hjälp för att göra hälsosamma val, till exempel träna eller laga hälsosam mat? Hur då och av vem?

• Personal i boendet

• Anhörig

• Kompis

• Annan

Hade du velat ha mer stöd? På vilket sätt då?

Avslutning

Nu har kursen avslutats. Tror du att du kommer fortsätta med bra mat- och rörelsevanor? På vilket

sätt?

Vad skulle du behöva hjälp med för att kunna fortsätta med bra mat- och rörelsevanor?

Nu har jag inga frågor kvar. Är det något mer som du vill berätta för mig innan vi avslutar samtalet?