Hälsa och Sjukdom vad innebär dessa begrepp?

Vad är vårt uppdrag i hälso- och sjukvården?

Margareta Kristenson, Professor/Överläkare

Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

Linköpings Universitet

1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Hälsa är…

Förmåga att uppnå sina vitala mål Nordenfeldt Biostatistisk normalitet Boorse

Hälsa är Socialstyrelsens termbank 2009

…..ett.. tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada

Hälsobegreppet har två dimensioner!

Medicinsk/ professionell bedömning

Individens egen bedömning

Mår bra Mår ej bra

Frisk

Sjuk Blir

lättar frisk?

Blir lättar

sjuk? Medicinsk/ professionell bedömning

Individens egen bedömning

Mår bra Mår ej bra

Frisk

Sjuk

Sjukdom - Disease Baseras på Diagnos dvs professionens bedömning Patologi = Sjukdomslära

Dödsorsaker (% av dödsfall)

Män Kvinnor Kranskärlssjukdom 24,0 19,2 Sjd i hjärnans kärl 9,2 12,5 Prostatacancer 5,5 - Bröstcancer - 3,2 Olycksfall (inkl trafik) 5,5 3,0

Sjukdomspanoramats utveckling över tid: Prognos av Peter Hjort 1980

Sjukdomsbehandling

Att behandla, och rehabilitera specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker Patogenes – det som skapar sjukdom

Sjukdomsprevention

Att förebygga specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker Patogenes – det som skapar sjukdom

Sjukdomsprevention

Primär prevention förhindra insjuknande i hjärtinfarkt Sekundär prevention förhindra återinsjuknande i hjärtinfarkt Tertiär prevention förhindra komplikationer av sjukdomen

Sjukdom Disease Illness/Disability

Hälsa är Socialstyrelsens termbank 2009

…..ett.. tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada

Hälsorelaterad livskvalitet

fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande/funktion ( oftast i relation till sjukdom) Kan mätas med självskattningsskalor

Sjukdomsbörda kan mätas i utifrån dess påverkan på sjukdom (död) och dess påverkan på livskvalitet: DALY = Disability Adjusted Life Years = YLL + YLD

YLL - Years of Life Lost Antal döda i viss diagnos x

antal förlorade levnadsår (i för hållande till

förväntad livslängd)

YLD - Years Lost because of Disability

Sjukdomens påverkan på livskvalitet x år med sjukdomen

KKv

DALYför kvinnor i olika diagnosgrupper, fördelat på YLD och YLL

Disease prevention/ Förebygga sjukdom Health Promotion /Hälsofrämjande

Prevention - Förebygga Promotion – Främja (gynna, stödja)

Hälsofrämjande

Den process som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och

förbättra den WHO Ottawa manifestet

Hälsofrämjande åtgärd, enl. socialstyrelsens Termbank - 2009

- stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande - att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga.

Exempel på individinriktade hälsofrämjande åtgärder enl. socialstyrelsens Termbank - 2009 - att stödja en individ att orientera sig i en

förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Salutogenesis….

…det som skapar hälsa…

Känsla av Sammanhang. A. Antonovsky 1984

Hälsofrämjande resurser

Känsla av sammanhang Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet, Gränser

Tillit Trygghet-Hopp

Empowerment Kraft- Egenmakt-Självförtroende- Copingförmåga

Det hälsofrämjande förhållingssättet …

…från det sekundsnabba leendet.. till professionella metoder,

Hälsofrämjande möten - från BVC till palliativ vård

Hälsofrämjande möten inom BVC Att inge lust till rörelse och hälsa Lyssnande möten i tandvården Hälsofrämjande möten på IVA Hälsofrämjande smärtrehabilitering En hälsofrämjande sjukskrivningsprocess, Mötet med patienten som har en neurologisk sjukdom, Hälsofrämjande möten vid sjudomsprevention, Så stärker vi närstående Bekräftande möten - Integrerad psykiatri, En hälsofrämjande vård och omsorg för äldre Möten i livets slutskede med fokus på livsberättelse

Sjukdom – olika perspektiv Disease Illness Sickness

Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt..

i alla skeden inom hälso- och sjukvården vid mottagningsbesöket på vårdavdelningen i anslutning till operation i terminal vården I rehabiliteringsprocessen i det förebyggande arbetet!

Kan prevention ha biverkningar?

Städa så att det blir rent, annars kan ditt barn bli allergiskt…!

Paternalism Den gode fadern vill så väl… men vet själv bäst vad som är bra för barnen och därför bestämmer utan att fråga om deras

åsikt

Empowerment Makt Vertikal eller Horisontell!

Empowerment strategier dvs. ett hälsofrämjande förhållningssätt

ett sätt att förhindra paternalismiska handlingar!

Etik i vården - måldokument för Karlskoga lasarett

Två parter med kompletterande expertis

Professionell aktör – expert på sjukdomen

Patienten – expert på hur han/hon mår

Synergieffekt av två dimensioner

Medicinsk/ professionell bedömning

Individens egen bedömning

Mår bra Mår ej bra

Frisk

Sjuk Blir

lättar frisk?

Blir lättar

sjuk? Medicinsk/ professionell bedömning

Individens egen bedömning

Mår bra Mår ej bra

Frisk

Sjuk Blir

lättar frisk?

Blir lättar

sjuk?

Dualismen..

René Descartes 1596-1650 Kroppen - Res extensa Själen – Res cognitans

Risk för hjärtinfarkt i förhållande till antal riskfaktorer och egenupplevd hälsa Källa: Lars Weinehall, Umeå Universitet

1 2 30

10

20

1 1.32.7

4.3

0.72.9

8.4

23.7

Antal riskfaktorer

OR

GodEj god

Upplevd hälsa:

0

Riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, kolesterol >6.5 mmol/l

1 2 30

10

20

1 1.32.7

4.3

0.72.9

8.4

23.7

Antal riskfaktorer

OR

GodGodEj god

Upplevd hälsa:

0

Riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, kolesterol >6.5 mmol/l

Risk för ny hjärtinfarkt i förhållande till grad av depression vid utskrivning, kontrollerat för effekt av andra

riskfaktorer.

Lespérance F & al.Circulation 2002;105:1049

BDI=Beck Depression Inventory

P=0.01

P<0.001

P<0.001

Känsla av hopplöshet och risk för sjukdom och död (CardioVascular Disease, Myocardial Infarction), effekt kontrollerad för

andra riskfaktorer.

Everson SA & al Psychosom Med 1996;58:113

8 9

10 11 12 13 14 15 16 17

Saliv

a co

rtis

ol, n

mol

/L

Baseline 16 20 30 40 (minutes)

Poor

Good Rather good

Individer med låg självskattad hälsa har en flackare kortisolkurva vid en standardiserad laboratoriestresstest Kristenson et al: Int J Behav Med, 2001

CAR

1. “Basal” dygnsutsöndring

Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N= 250

XIV ISA

Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine 2006.

Steeper cortisol diurnal deviation related to Global Quality of Life p<0.01 Social support p<0.05 Coping p<0.05 Flatter diurnal cortisiol deviation related to Cynicism p<0.05 Depression p<0.01 Vital exhaustion p<0.01

1983 kom den ”nya” hälso- och sjukvårdslagen

Prefixet Hälso: patienten i centrum sjukdomsprevention samhällsmedicin

OTTAWA-manifestet

8

Krav på hälso- och sjukvården 2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. ..den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.

2 b § Patienten ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt vårdgarantin. 2 c § Hälso- och sjukvården skall … förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660).

Sverige fick år 2003 en nationell policy för folkhälsan

Ett övergripande folkhälsomål, samt 11 målområden

fokuserade på hälsans bestämningsfaktorer

Målområden 1: Delaktighet och inflytande i samhället

2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt frånarkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Miljö Samhällsekonomiska

strategier

Tobak

Matvanor

Sömn- vanor

m.m.

Motion

Utbild- ning

Sex & samlevnad

Boende

Narkotika

Barns vuxen kontakt

Jordbr. & livs- medel

Trafik

Arbets- miljö

Alkohol

Fritid & kultur

Sociala nätverk

Hälso-& Sjukvård

Socialt stöd

Social- tjänst

§Socialför- säkring

Arbets- löshet ?

Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans

bestämningsfaktorer

Source: Adapted from Dahlgren & Whitehead, 1991

Den enda aktören som har som sitt uppdrag att skapa hälsa!

Hälso- och Sjukvård

Vård på (o)lika villkor– Källa 84:

Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Long-term inequalities in breast cancer survival -

a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncologica, 2008; 47: 2: 216-24.

Sveriges Kommuner & Landsting: Vård på (o)lika villkor

Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik

”Hälsans framtidscenario”; Samproblemsjukdomar och

vällevnadssjukdomar Behov att utveckla nya förhållnings -och

arbetssätt

Hälso- och sjukvårdens uppgift är att

.. utifrån bästa kunskap och evidens behandla sjukdom och rehabilitera efter

sjukdomsperiod stödja den långvarigt sjuka individens möjlighet

att leva ett bra liv, samt initiera och stödja sjukdomsförebyggande instser,

vad gäller återinsjuknande samt nyinsjukande

Hälso och sjukvårdens utåtiriktade uppdrag (befolkningsperspektivet) Bidra med kunskap om sjukdomars orsaker och /eller Aktivt delta i multiprofessionella team, t ex med

skola, barnomsorg för att påverka orsaker till sjukdom, skada eller ohälsa.

Hälsoorientering

som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård

Målet – bästa möjliga hälsoresultat

2§ Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Hur mäter vi vårdens måluppfyllelse??

Resurser

Process Produktivitet Produkt Effektivitet Resultat?

Resultatmått

Hälsorelaterad livskvalitet ADL- funktion Sjudomsbesvär, patientbedömning Sjukdomsbesvär, professionell bedömning Läkning/restitution Komplikationer Överlevnad/död

www.fhi.se Mål 6

På väg mot en mer hälsofrämjande Hälso-och sjukvård Sammanfattning av utredningsunderlag,

proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning