11
Hållbara principer i ett samhälle som förändras

Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 2: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

Mycket har hänt på de här 20 åren. Samma år som miljöbalken beslutades så antog en enig riksdag Sveriges 15 miljökvalitetsmål som senare blev 16, Sverige är sedan 1995 medlem i EU, Parisavtalet slöts år 2015 och samma år beslutade FN om Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Ni som samlats här vet alla att Miljöbalken är viktig för att nå Sveriges miljömål och de globala hållbarhetsmålen. Årets tema är ”Hållbara principer i ett samhälle som förändras”. En nyhet i år är hälsoaspekten inom miljöbalken som vi tar upp genom goda ljudmiljöer och hälsobaserade riktvärden för buller. De stora framstegen inom miljöområdet har vi olika aktörer tagit tillsammans, både inom Sverige och i samarbete med andra europeiska länder för att få till bra beslut i EU och FN. Vi hoppas att ni får två dagar fulla av samverkan och diskussioner om gemensamma utmaningar. Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. Mig hittar du på twitter via @Bjorn_Risinger. Varmt välkomna!

Björn RisingerGeneraldirektörNaturvårdsverket

Välkomna till två viktiga dagar om Miljöbalken som firar 20 år i år!

Page 3: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

Den 4 april kommer vi även uppmärksamma att miljöbalken fyller 20 år. Hur har vi lyckats? Blev det som beslutsfattarna tänkt sig och vad kommer miljöbalkens roll vara i framtiden?

Läs och lyssna till vad beslutsfattarna hade för roll samt vad deras roll är idag i förhållande till miljöbalken.

Sven-Inge Svensson Som relativt ny i miljöchefsrollen i Hässleholm blev Sven-Inge tillfrågad om han ville bli lärare i

Miljöbalksutbildningen. Självklart ville han det eftersom han tidigare jobbat med miljöstrategiska mål för såväl kommunen som för länet och såg detta som en stor möjlighet att bidra till att vi med lagstöd kunde driva utvecklingen i en mer hållbar riktning. Nu har Sven-Inge arbetat som miljöchef i 21 år vilket gett honom en stadig grund att stå på i sin roll som ordförande för föreningen Kommunala MiljöChefer, en roll som han nu lämnar över efter 8 givande och spännande år. Sedan 2004 har Sven-Inge också varit förordnad som sakkunnig, företrädesvis vid mark- och miljödomstolen i Växjö.

Mia Jameson Mia var sekreterare i regeringens kommitté Miljöbalksutbildningen som hade i uppgift att ta fram

utbildningsmaterial och genomföra utbildningar för myndigheter. Sekreterarjobbet innebar att utifrån miljöbalkspropositionen och diskussioner i kommittén skriva en stor del av de kompendier som togs fram och föreläsa vid de utbildningar som hölls i flera steg. Hon är också mamma till Miljöbalksträdet, en bild hon skapade för att förklara hur allt hänger ihop inom regelverket. Själva teckningen gjordes dock av Gunnel Ginsburg från Mias idé.

Mia är numera miljökonsult och jobbar bland annat med att utarbeta tillståndsansökningar, anmälningar, miljökonsekvensbeskrivningar, statusrapporter, kontrollprogram, miljöledningssystem och dylikt baserat på bestämmelser i miljöbalkens alltmer omfattande regelverk. Hon har också hela tiden sedan arbetet för Miljödepartementet arbetat med utbildning rörande miljörelaterad lagstiftning, bland annat miljöbalkens regelverk.

Kerstin Cederlöf Kerstin var en av utredningssekreterarna i Miljöbalksutredningen: ”Miljöbalken – En skärpt och

samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling” (SOU 1996:103), och hon var med på Miljödepartementet och skrev propositionen. Därefter var hon expert i kommittén om utbildning inför ikraftträdandet av Miljöbalken och delaktig i utbildningsinsatserna.

Kerstin var också särskild utredare i Miljötillsynsutredningen som tog fram betänkandet ”Miljötillsyn och sanktioner – en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet” (SOU 2017:63).

I sin nuvarande roll som ställföreträdande generaldirektör verkar Kerstin för att Naturvårdsverket på bästa sätt tar sin roll som systemansvarig för Miljöbalksfrågor, att myndigheten vägleder om tillämpningen av Miljöbalkens regler och tar fram föreskrifter. Och att Naturvårdsverket som beslutande myndighet, fattar korrekta beslut vid tillämpningen av Miljöbalkens regler.

Miljöbalken 20 år!

Page 4: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

PROGRAM TORSDAG 4 APRIL

08:15 Registreringen öppnar

9:00 – 10:30 PLENUM

Välkommen! Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger hälsar välkommen och öppnar konferensen

Grattis Miljöbalken 20 år! Vad ville vi och hur blev det? I år är det 20 år sedan Miljöbalken trädde i kraft. Mycket har hänt sedan dess - blev det som

beslutsfattarna tänkt sig?

• Sven-Inge Svensson, miljöchef, Hässleholms kommun • Mia Jameson, miljö - och hållbarhetskonsult, WSP • Kerstin Cederlöf, ställföreträdande generaldirektör och stabschef, Naturvårdsverket Miljöbalkens roll i samhällsomställningen - hur ser framtiden ut? Alla är överens om att vi har en omställning framför oss, men hur ser den ut och vilka olika intressen

kommer ställas mot varandra? Vilka aktörer ska samverka nationellt och internationellt, och vilken roll kommer Miljöbalken ha om fem eller 20 år?

• Maria Wetterstrand, vd, Miltton Purpose, grön samhällsdebattör och skribent • Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet • Gustav Enander, chef, miljöskyddsenheten på länsstyrelsen i Jönköpings län Hållbara principer i Miljöbalken - nu och senare Kan de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken användas på nya miljöproblem? Här får du ta del

av ett konkret exempel på hur två aktörer lyckats använda hänsynsreglerna i praktiken när nya miljöproblem står för dörren.

• Lena Åkesson, avdelningschef, Miljöförvaltningen i Helsingborg stad • Anders Hammarlund, chef, grönytor i Helsingborg stad • Josia Hort, miljöjurist, Naturskyddsföreningen

10:45 - 12:15 PARALLELLSESSION

Session 1 Effektivare tillsyn och smartare vägledning genom samverkan Sal – Mässhallen Miljötillsynsutredningens förslag innebär förändringar för tillsynsmyndigheterna. För att förändringarna

ska bidra till en effektiv, likvärdig och rättssäker tillsyn behövs dialog med och inspel från tillsynsmyndigheterna.

Vi diskuterar de gemensamma utmaningarna:

1. En nationell miljötillsynsstrategi – hur kan den bli vårt gemensamma effektivt styrande dokument? 2. Smartare vägledning – hur kan olika aktörer tillsammans tillgodose behoven?

• Elin Lindvall Einarson, projektledare, Miljösamverkan Sverige • Emmelie Johannesson, miljö- och hälsoskyddsinspektör, Västerås stad • Klas Köhler, tillsynssamordnare länsstyrelserna • Sara Kollberg, handläggare, Folkhälsomyndigheten • Jenny Jonsson, projektledare, Naturvårdsverket • Tomas Waara, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som planerar miljö-och hälsotillsyn eller vägledning inom kommun och länsstyrelse

Session 2 Goda ljudmiljöer och WHO:s nya hälsobaserade riktvärden Sal – Galleriet WHO publicerade nya hälsobaserade riktvärden för buller 2018. Vilka hälsoeffekter har buller och vad

säger WHO:s nya rön? Hör mer om hur goda ljudnivåer kan uppnås i bebyggda områden för att minska hälsoeffekterna av buller.

• Kerstin Persson Waye, professor, Göteborgs universitet • Manne Friman, konsult, ÅF • Östen Axelsson, forskare, Stockholms universitet • Lisa Johansson, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar inom hälsoskydd och planering på kommuner och länsstyrelser

Page 5: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

Session 3 Genomförandet av EU:s avfallspaket samt förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem

Sal – Fogelström Hör Naturvårdsverket och Miljö-och energidepartementet berätta om genomförandet av avfallspaketet

i svensk rätt samt om regeringsuppdrag om spårbarhetssystem för farligt avfall och förbättrad avfallsstatistik. Deltagarna på passet ges möjlighet att kommentera och framföra synpunkter på arbetet.

• Ida Edwertz, atområd och projektledare, Miljö- och energidepartementet • Linn Åkesson, departementsekreterare, Miljö- och energidepartementet • Åsa Söderberg, handläggare, Naturvårdsverket • Henrik Sandström, handläggare, Naturvårdsverket • Agnes Willén, handläggare, Naturvårdsverket • Axel Nekham, projektledare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som planerar miljötillsynsverksamhet eller utför miljötillsyn samt verksamhetsutövare som kommer att påverkas av förändringarna i avfallslagstiftningen

Session 4 Rättspraxis - när en åtgärd är förbjuden enligt artskyddsbestämmelserna Sal – Millesrummet Hör om Klinthagendomen och hur den kan tolkas. Vi avhandlar även delar av Bombmurkledomen och

hur den förhåller sig till EU-rätten. Naturvårdsverket vägleder om hur dessa domar kan tolkas inom prövning och planering.

• Christina Olsen Lundh, rådman, Mark- och miljödomstolen Vänersborg • Joen Morales, tekniskt råd, Mark- och miljödomstolen Vänersborg • Helene Lindahl, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar med prövning inom artskydd, fysisk planering eller är berörd av artskyddsbestämmelserna

Session 5 Miljöbedömningar - ett viktigt verktyg i samhällsomställningen Sal – Riddarsalen Idag pågår ett omfattande bostadsbyggande runt om i landet, ofta i form av förtätning. Samtidigt

pågår kampen för att bevara den biologiska mångfalden. Vilken är miljöbedömningens roll i detta och hur kan den bidra till samhällsomställningen? Hör inspirerande talare som delar med sig av sina erfarenheter av hur gröna planeringsunderlag och miljöbedömningar kan spela roll och diskutera med kollegor om hur miljöbedömning och gröna underlag kan bidra till hållbarhetsmålen!

• Tuija Hilding Rydevik, föreståndare, Centrum för biologisk mångfald på SLU • Hans Welff, markförvaltare, Nyköpings kommun • Ulrika Hamrén, biolog och miljöplanerare, Ekologigruppen • Ann Åkerskog, handläggare, Naturvårdsverket • Ingrid Johansson Horner, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar med miljöbedömningar i planering

12:15 - 14:00 LUNCH, UTSTÄLLNINGAR OCH MINISEMINARIUM

13:00 - 13:30 MINISEMINARIUM UNDER LUNCHEN

Tillsynsvägledning och rapportering av industriutsläppsverksamheter – var med och påverka

Sal – Fogelström I Industriutsläppsdirektivet (IED) finns det krav på rapportering men varför är den viktig? Förra årets

rapportering gås igenom och analyseras; vad blev bra och vad kan göras bättre? Naturvårdsverket berättar om sin aktuella vägledning om industriutsläppsverksamheter (IUV) och vad som planeras framöver. Du som arbetar med tillsyn av IUV får gärna bidra med förslag till förbättringar av Naturvårdsverkets tillsynsvägledningar kring IUV under det här seminariet.

• Elin Sieurin, handläggare, Naturvårdsverket • Izabela Tyrka Pettersson, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som planerar, utför miljötillsyn eller vägledning av industriutsläppsverksamheter (IUV) samt verksamhetsutövare

Page 6: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

Undersökning och beslut om betydande miljöpåverkan för verksamheter och åtgärder

Sal – Riddarsalen Undersökning och beslut om betydande miljöpåverkan föregår i många fall miljöbedömning enligt

6:e kapitlet miljöbalken. Du får veta vad ett beslut om betydande miljöpåverkan ska grundas på, hur besluten idag faktiskt ser ut samt hur ett beslut bör vara utformat för att ge stöd i arbetet med en specifik miljöbedömning eller liten miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket berättar om sin aktuella vägledning och vad som planeras framöver.

• Annika Ryegård, handläggare, Naturvårdsverket • Åsa Wisén, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar med miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder

14:00-15:15 PLENUM

Miljöbalken och klimatet Budskapet från FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport är att redan en 1,5 graders global

uppvärmning får allvarliga konsekvenser för vårt samhälle. Även sommarens torka och dess samhällspåverkan påminner oss om att en samhällsomställning behövs om vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Vilken roll har miljöbalken i arbetet och vilka begränsningar finns? Hur kan miljöbalken användas för att åstadkomma bättre energihushållning och klimatanpassning?

• Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet • Karin Dunér, enhetschef, Naturvårdsverket • Linda Sjöö, jurist, Naturvårdsverket • Olof Åkesson, handläggare, Naturvårdsverket

Världens största nyhet Så hanterar vi klimatkrisen på individnivå - och den samhällsomställning som kommer.

• Björn Wiman, kulturchef, Dagens Nyheter

15:15 - 16:00 FIKA OCH UTSTÄLLNING

16:00-16:45 PLENUM Skarvarnas planet Skarvarnas planet handlar om oss människor som art, vilka vi är och varför det blir som det blir. Den

handlar om konflikten mellan de två verkligheter vi lever i, den biologiska och naturvetenskapliga som vi och resten av universum består av. Och den andra verkligenheten som består av vår fantasi och de villfarelser som vi bär på.

• Martin Emtenäs, programledare, författare och journalist. Sammanfattning av dagen Moderatorerna sammanfattar dagen och välkomnar till pubafton.

17:00 - 20:00 PUBAFTON OCH 20-ÅRS JUBILEUM!

Page 7: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

PROGRAM FREDAG 5 APRIL

08:30 Registreringen öppnar

09:00 - 09:45 PLENUM

Vad vill den nya regeringen? Vad vill regeringen fokusera på inom miljöbalksområdet? Vi har statssekreteraren hos miljö- och

klimatministern, Gunvor G Ericson, på plats för att svara på det.

• Gunvor G Ericson, statssekreterare, Miljö- och energidepartementet

Trender och aktuella frågor inom EU

• Maxi Nachtigall, handläggare, Naturvårdsverket

09:45 - 10:20 FIKA OCH UTSTÄLLNING

10:20 - 11:50 PARALLELLSESSIONER

Session 1 Innovationskritiska metaller i Sverige och världen Sal – Millesrummet Nya miljö - och teknikinnovationer ställer större krav på balansen mellan gruvbrytning och användning

av metaller. I det här passet får du höra var metallerna finns, både i Sverige och världen. Hör om balansen mellan metallers betydelse för miljönytta i tekniken och gruvverksamhet. Hör hur Sverige kan arbeta för att bidra till en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller. Vi får också höra om hur den här balansen kommer till uttryck i praktiken i en aktuell tillståndsprövning.

Målgrupp: Du som arbetar med strategiska miljöfrågor eller tillståndsprövning.

• Erika Ingvald, enhetschef, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) • Gustav Enander, chef, miljöskyddsenheten länsstyrelsen Jönköpings län • Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen • Kerstin Brinnen, branschjurist, Svemin • Ingela Hiltula, biträdande avdelningschef, (facilitator/moderator), Naturvårdsverket Session 2 Klimatanpassa med miljöbalken som verktyg – myndigheternas roller och ansvar Sal – Riddarsalen Miljöbedömningar, prövning och tillsyn är viktiga verktyg för att anpassa samhället till ett förändrat

klimat - men hur går man tillväga och vad finns det för stöd? Här får du inspirerande exempel på hur miljöbalken tillämpats för att åstadkomma konkreta klimatanpassningsåtgärder.

• Anna Georgieva Lagell, klimatsamordnare, länsstyrelsen Västra Götaland • Siv Hansson, länsstyrelsen Västra Götaland • Timo Persson, handläggare, Naturvårdsverket • Torunn Hofset, jurist, Naturvårdsverket • Ann Åkerskog, handläggare, Naturvårdsverket • Annika Ryegård, handläggare, Naturvårdsverket • Elin Andersen, jurist, Naturvårdsverket • Marcus Carlsson Reich, biträdande avdelningschef, (facilitator/moderator), Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar på kommun och länsstyrelse med prövning, tillsyn och planering samt du som är verksamhetsutövare

Session 3 Rimlighetsavvägning - en utmaning Sal – Mässhallen Här får du ta tal del av hur samhällsekonomiska beräkningar utgör en del av rimlighetsavvägningen

(2 kap. 7§ miljöbalken).

• Anna Brunlöf, miljöekonom, Naturvårdsverket • Caroline Appelberg, jurist, Naturvårdsverket • Sven Bomark, handläggare, Naturvårdsverket • Tomas Chicote, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som planerar eller utövar tillsyn eller arbetar med prövning enligt miljöbalken samt du som är verksamhetsutövare

Page 8: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

Session 4 Hållbara principer i praktiken - Vad är aktuellt på hälsoskyddsområdet och vilka kommande utmaningar finns det?

Sal – Galleriet Under passet kommer Folkhälsomyndigheten bland annat att berätta om sin uppdaterade vägledning

om buller inomhus, arbete kopplat till klimatförändringar och sommarens värmebölja, samt arbetet med objektburen smitta. Vi hör också Stockholms stad som delar med sig av sina erfarenheter av det stora legionellautbrottet våren 2017. Vad fungerade bra, vad kunde ha gjorts bättre och vilka utmaningar mötte man på vägen?

• Charlotte Larsson, miljöinspektör, Miljöförvaltningen Stockholm stad • Sara Kollberg, handläggare, Folkhälsomyndigheten • Fredrik Haux, handläggare, Folkhälsomyndigheten • Malin Larsson, handläggare, Folkhälsomyndigheten • Daniel Sundvall, handläggare, (facilitator/moderator), Folkhälsomyndigheten

Målgrupp: Du som arbetar med hälsoskydd på tillsynsmyndighet och inom kommun

Session 5 Miljöanpassning av vattenkraft Sal – Fogelström Havs- och vattenmyndigheten (HaV) berättar om arbetet med den nationella planen och vilka

övriga förändringar som är på gång med anledning av den nya lagstiftningen. Den 1 januari 2019 trädde nya bestämmelser i kraft som rör vattenverksamhet. All vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska förses med moderna miljövillkor och många tillstånd kommer att behöva omprövas. Genomförandet av prövningarna kommer att ske enligt en nationell plan som tas fram av HaV, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät.

• Johan Kling, verksamhetsstrateg, Havs- och vattenmyndigheten • Jenny Liökel, verksjurist, Havs- och vattenmyndigheten

Målgrupp: Du som arbetar på länsstyrelser eller är verksamhetsutövare

11:50 - 13:20 LUNCH, UTSTÄLLNINGAR OCH MINISEMINARIUM

12:25 - 12:55 MINISEMINARIUM UNDER LUNCHEN

Grön infrastruktur i prövning och planering Sal – Galleriet Grön infrastruktur innebär nya perspektiv där landskapets sammanhang och funktioner synliggörs. Vad

kan detta komma att innebära i fysisk planering och tillståndsprövningar i framtiden? Under sessionen får du veta mer om arbetet med grön infrastruktur och ta del av inspirerande exempel från kommuner och länsstyrelser.

• Eva Darolf Linnros, översiktsplanering, länsstyrelsen Stockholm • Ulrika Egerö, stadsbyggnadsstrateg, Stockholms kommun • Melvin Thalin, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar med prövning och planering inom kommuner och länsstyrelser samt verksamhetsutövare.

Med sikte på en hållbar dagvattenhantering Sal – Riddarsalen Naturvårdsverket berättar om rollen när det gäller dagvatten och arbetet med dessa frågor. En analys

av kunskapsläget kring dagvatten utlovas och vad som kommer göras härnäst. Publiken får gärna bidra med förslag och synpunkter.

• Nina Lans, handläggare, Naturvårdsverket • Pontus Cronholm, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar med dagvattenfrågor

13:20 - 14:20 PARALLELLSESSIONER

Page 9: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

Session 1 Hållbara saneringar av förorenade områden Sal – Galleriet För en hållbar sanering av förorenade områden behövs ny teknik men även andra innovativa åtgärder

och arbetssätt. Hör representanter för EU-projektet INSURE berätta om sitt arbete med att minska föroreningar i Östersjön genom nya saneringsåtgärder samt många fler inspirerande exempel.

• Maria Lindqvist, miljöhandläggare, länsstyrelsen Östergötland • Susanne Karlsson, miljöhandläggare, länsstyrelsen Östergötland • Lars Rosén, professor i geoteknik, Chalmers tekniska högskola • Maria Säfström, vd, Uppsala kommuns Industrihus, IHUS • Niclas Nilsson, projektledningschef, Uppsala kommuns Industrihus, IHUS • Björn Johansson, handläggare, Naturvårdsverket.

Målgrupp: Du som planerar eller utför miljötillsyn inom förorenade områden

Session 2 Invasiva främmande arter (IAS) – så påverkas kommunerna och avfallsbranschen Sal – Fogelström Invasiva främmande arter är en stor fråga för kommunerna som ansvariga för t.ex. planering och

skötsel av parker, bekämpning av invasiva växter på kommunal mark och hantering av avfall. Den 1 januari 2019 kom den svenska förordningen som sätter ramarna för det svenska arbetet mot invasiva främmande arter och som öppnar för ytterligare ansvar till kommunerna, t.ex. tillsyn. Naturvårdsverket ger information om regelverket och du får ta del av goda exempel på arbetet framöver med bekämpning av invasiva främmande arter. Fokus läggs bl.a. på avfallsfrågan – hur ska vi hantera växtavfall från invasiva främmande växter för att inte avfallet ska bli en spridningsrisk? Frågan är inte löst. Var med och bidra med erfarenheter och goda idéer för att hitta en lösning.

• Nils Carlsson, expert invasiva främmande arter, länsstyrelsen Skåne • Anders Sjölund, ekolog, Trafikverket • Anna Sandström, jurist, Naturvårdsverket • Martin Påhlman, enhetschef, (facilitator/moderator), Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar inom kommunen med t.ex. planering och skötsel av parker, naturvård, avfall eller tillsyn, samt du som jobbar inom avfallsbranschen

Session 3 En resurseffektiv masshantering Sal – Mässhallen Ett intensivt bostadsbyggande och vägbyggande leder till en omfattande hantering av massor. För

att få till en resurseffektiv hantering krävs att de massor som är tekniskt och miljömässigt lämpliga, återanvänds eller återvinns där samhällsnyttan är som störst. Naturvårdsverket berättar om pågående arbeten för att underlätta för en mer resurseffektiv och cirkulär masshantering. En del i det arbetet är revideringen av Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten.

• Emma Sundling, miljö- och hälsoskyddsinspektör, Miljöförvaltningen Stockholm • Helen Lindqvist, handläggare, Naturvårdsverket • Kristina Widenberg, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar med masshantering av avfall

Session 4 Uppsökande tillsyn - metodiken som följer förändringarna i samhället och skapar samverkan mellan myndigheter

Sal – Riddarsalen I ett samhälle som förändras är det viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att tillsynsmyndigheterna

följer med i utvecklingen. Vad som fungerade för 10 år sedan kanske inte fungerar idag. Hör Miljöförvaltningen i Malmö stad dela med sig av sina erfarenheter kring uppsökande tillsyn med fokus på samarbete med andra myndigheter kring otillåtna avfallsexporter. De ger konkreta förslag och exempel på hur uppsökande hållbar tillsyn kan utföras, hur oseriösa verksamheter kan hittas och hur det går att få till ett effektivt samarbete med andra myndigheter.

• Emelie Nyberin, miljö- och hälsoskyddsinspektör, Miljöförvaltningen Malmö stad • Lars Brander, miljöinspektör, Miljöförvaltningen Malmö stad • Lisa Ewerlöf, handläggare, Polismyndigheten • Anna Engqvist, handläggare, Polismyndigheten

Målgrupp: Du som planerar miljötillsynsverksamhet eller utövar miljötillsyn på kommun och länsstyrelse

Page 10: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

Session 5 Vad kan vi lära oss av Sveriges införande av avloppsdirektivet? Sal – Millesrummet Det pågår en kraftsamling för att förbättra Sveriges efterlevnad av avloppsdirektivet och öka kvalitén

på rapporteringen som sker vartannat år. Hör mer om avloppsdirektivet och genomförandet i Sverige. En kort historisk tillbakablick, nulägesbeskrivning och framåtblick med koppling till pågående översyn av avloppsdirektivet och resonemang kring eventuella nya krav utöver rening av kväve, fosfor och organiskt material kommer att presenteras. Naturvårdsverket presenterar aktuell vägledning och ger tillsammans med länsstyrelsen Skåne och Västmanland samt Arboga kommun, exempel på verktyg och resultat från pågående samverkansprojekt kring förbättrad rapportering och tillsyn och kontroll av avloppsreningsverk. Hör också Naturvårdsverket berätta om investeringsbidrag för implementering av teknik för avskiljning av läkemedelsrester vid avloppsreningsverk och utlysningen för detta.

• Maria Ekmark, driftingenjör, Arboga kommun • Henrik Eidestedt, miljöskyddshandläggare, länsstyrelsen Västmanland • Lovisa Ahlsten, miljöhandläggare, länsstyrelsen Skåne • Anna Maria Sundin, handläggare, Naturvårdsverket • Pontus Cronholm, handläggare, Naturvårdsverket

Målgrupp: Du som arbetar med tillsynsvägledning och tillsyn av avloppsreningsverk samt verksamhetsutövare

14:20 - 14:50 FIKA MED UTSTÄLLNING

14:50 - 15:30 PLENUM

Kinaeffekten på miljön I sin föreläsning kommer Ola Wong prata om hur Kina, USA och Sverige kommunicerar om miljö och

vad de gör i verkligheten. Ola kommer att berätta om hur det politiska systemet formar hur man kan och försöker hantera miljöfrågor. Han kommer också utifrån sina erfarenheter berätta om vad du kan göra om du någon gång skulle hamna i smog där du inte kan se om det brinner i grannhuset.

Ola Wong är journalist som efter att ha blivit sjuk av smogen i Peking skrev boken Pekingsyndromet - Kina, makten, pengarna.

• Ola Wong, Kinakännare, journalist och författare Avslutningstal Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger summerar Miljöbalksdagarna 2019.

Delar av Miljöbalksdagarna kommer livesändas och filmas. Dock finns det foto-och filmfria zoner på konferensen.

Page 11: Hållbara principer i ett samhälle som förändras · Dela gärna med dig av dina upplevelser via sociala medier under taggen #Miljöbalksdagarna. ... kommer Miljöbalken ha om fem

0,9

m

0,9

m

1,1x 2,1 m

1,1x 2,1 m

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1x 1,4 m

MÄSSHALLENPLAN 1

D

0,9 m

0,9 m

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

ÖVERSIKTPLAN 1

CARL MILLES

LILLAHALLEN

STORAHALLEN

ARKADENGALLERIET

MÄSSTORGET

BUSINESSCENTER

FOGELSTRÖM

UTSTÄLLARE

www.m-b.se | [email protected] | +46 (0) 8 658 20 00

STAIRS

BAR

BALKONG

WC

WC

WC

STAIRS TO FOYER

PLAN 1PLAN 2

1/2 TRAPPA

NED

0,9

m

0,9

m

±0

±0±500

±500

±500

±500

ca -100

ca -1050

ca -590 (uppbyggd trätrall)

ca -1100

TEKNISKAUTRYMMEN

1,1x 2,1 m

FÖRRÅD

BEREDNINGSKÖK

055D

KÖK

02HISSINNERMÅTT1,1x 2,1 m

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

ENTRÉ/FOAJÉ BOTTENPLAN

WC

GARDEROB

WC

ENTRÉ

BV

TOR

KE

L K

NU

TSSO

NSG

ATA

N 2

FOYER

FOGELSTRÖM 170 m2

RIDDARSALEN 220 m2

MÄSSTORGET 180 m2

GALLERIET 120 m2

ARKADEN 100 m2

POSEIDON 40 m2

STORA HALLEN 470 m2

MILLESRUMMET 150 m2

PEGASUS 30 m2

LILLA HALLEN 290 m2

+18,

20

BA

LKO

NG

07 WC

05 UR

INO

IR

03 FÖR

RU

M

09 WC

ELNISCH

01 EN

TRÉ

HA

LL

01A

FÖR

RU

M

08 WC

02 WC

04 WC

06 FÖR

RU

M

10 RID

DA

RS

ALE

N

BA

R

214

FLÄ

KTR

UM

+18,

20

217

+16,50

+16,

50

BA

LKO

NG

216

215

BA

LKO

NG

113

LILL

AH

ALL

EN

110

STO

RA

HA

LLE

N

EL

FOA

231

232

TRA

PP A

201C

HISS

01

TER

RA

SS

HIS

S01

01

23

45

SCEN

21 3 4

BUFFÉ

7 8 9

5

6

14

13

10 11 12

SCE

N4

x2

m

SCE

N4

x2 m

BUFFÉ BUFFÉ

A

B

C

D

E

F

Årets utställare1. SJ2. Miljösamverkan Sverige3. JP Infonet4. Energimyndigheten 5. Envima6. Riksantikvarieämbetet7. Vindval8. ÅF Pöyry9. Praktikertjänst AB10. Liljemark Consulting11. Ecogain12. holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ13. Business@Biodiversity14. Naturvetarna

GreenroomA. Träffa NaturvårdsverketB. EftersnackC. MiljömålenD. Miljöbalken 20 år!E. Grön Infrastruktur (GI)F. Lokala Naturvårdsprojekt (LONA)

ÅRETS UTSTÄLLARE OCH GREENROOM

Vad händer i greenroom

Träffa Naturvårdsverket

Här kommer du kunna träffa personer på Naturvårdsverket som arbetar med t.ex. IED, förbränning, invasiva främmande arter, buller, miljöprövning och samverkansprojektet Växtskyddsmedel på golfbanor.

Eftersnack

Här kommer talare från parallell-sessionerna finnas tillgängliga för frågor och mer prat i pauserna efter passen.

Utställningar

Här finns också utställningar från Naturvårdsverket.