HÅLLBAR UTVECKLINGTema åk 8

”Hållbar utveckling” vad är det?

• Att vi människor ska leva våra liv i dag på ett sätt som inte förstör möjligheterna för kommande generationer att leva ett gott liv.

• Jordens resurser ska brukas och återvinnas, inte förbrukas eller förstöras.

• Men också att resurserna ska fördelas rättvist mellan olika länder.

• Energi, vatten, råvaror och odlingsbar mark måste fördelas mer rättvist.

http://www.youtube.com/watch?v=9BOOHt324Wg Naturvårdsverket, 9.07 min.

Global uppvärmning • Global uppvärmning är idag ett av de största hoten mot vår jord. En

kraftig uppvärmning av planeten förändrar förutsättningarna för väderförhållanden, sötvattenreservoarer, växtperioder och ett hållbart liv för oss och alla djur.

Naturliga förklaringar: • Jordaxelns lutning som varierar över tid • Avståndet till Solen ändras pga. av att jordens bana inte ser likadan

ut. • Vulkanutbrott kan påverka solstrålningen och därmed klimatet • Meteornedslag • Solens strålningskapacitet kan variera • Hur stor del av jorden som är täckt av is, vatten, land.

• Mänsklig påverkan: • Växthusgaser som påverkar växthuseffekten.

VäxthuseffektenAtt vi kan ha en sådan behaglig temperatur på jorden beror på växthuseffekten. Kort förklarat så reflekteras solens strålar från jorden ut i atmosfären men en del av värmen stannar kvar. Normalt så ger detta en medeltemp på 15 grader.

Förhöjd växthuseffekt - växthusgaser

• Människans ökande utsläpp av växthusgaser håller på att värma upp vår jord. När vi åker bil förbränns bensin till koldioxid och vattenånga, och när vi lyser och värmer upp våra hem med kolkraft eller olja bildas också koldioxid.

• Koldioxid liksom vattenånga är växthusgaser, och tillsammans med andra gaser i vår atmosfär som metan och freoner värmer de upp vår jord genom att hålla kvar solens värmestrålning.

• Växthusgaserna i jordens atmosfär förhindrar och fördröjer den långvågiga solstrålningen från att lämna vår jord och värmer upp planeten. Utan den naturliga växthuseffekten skulle liv på jorden i dess nuvarande former vara omöjligt.

Förhöjd växthuseffekt – varför?• Från 1800-talets slut har mänskligheten emellertid ökat

halten av växthusgaser i atmosfären och rubbat på den balans som reglerar att exakt rätt mängd solstrålning hålls kvar i atmosfären. Med start i den industriella revolutionen har människan förbränning av olja och koldioxid lett till att halten av koldioxid stigit markant.

• De flesta forskare är idag övertygade om att det finns ett samband mellan halten av stigande växthusgaser i atmosfären och jordens stigande temperatur. Och vad värre är: Man tror att temperaturen kommer att fortsätta stiga snabbare i takt med att vi förbränner allt mer fossila bränslen och får en stegring av växthusgaser.

• FN:s egen klimatpanel menar på att jordens medeltemperatur kan komma att stiga med så mycket som 6 grader under det kommande seklet. Detta skulle leda till dramatiska förändringar av klimatet på jorden och det är de allra fattigaste och utsatta länderna som kommer att drabbas

Vad blir konsekvenserna av en global uppvärmning?

Jordbruket och tillgången på mat

• Länder runt ekvatorn skulle med en stigande temperatur utsättas för torka och sinande livsmedelproduktion.

• Detta är länder som ofta är befolkningsrika och i stort behov av matproduktion.

• Hetta och torka kan rasera skördar och skulle kunna leda till svältkatastrofer för länder runt ekvatorn.

• Nederbörden förväntas öka i områden som redan idag är regnrika och

• minska i områden som idag lider brist på vatten. • Detta kan leda till översvämningar på jordbruk som

ligger i nederbördsrika områden medan • torkan på jordbruk med låg vattentillgång blir än

större.

Konsekvenser, forts….

Havsnivå

• Den stigande medeltemperaturen leder till att upptiningen av världens glaciärer ökar, vilket leder till stigande havsnivåer.

• FNs klimatpanel beräknar att världens hav kan stiga med 5 decimeter det kommande seklet.

• Marker under havsnivå riskerar att hamna under vatten och låglänta befolkningsrika nationer som Bangladesh risker att drabbas av återkommande översvämningar och fara för människors liv.

• Smältande isar och ökad nederbörd i norr, förvärrad torka och hetta längs ekvatorn.

• När glaciärer smälter minskar tillgången till sötvatten, floder torkar ut, befolkningsrika områden drabbas hårt.

Du kan läsa mer här: http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/varfr-pratar-vi-om-4-grader/1520684-varfr-pratar-vi-om-4-grader

Upsala-glaciären i Patagonien, sydspetsen av Sydamerika, en av många smältande glaciärer.

http://www.globalis.se/Vaerldskartor Kartor över nederbörd, temperatur, utsläpp av klimatgaser, hav och klimatförändringar (havsstigning) mm.

Som i sin tur kan leda till ➢ Fler konflikter om tex vatten och naturresurser ➢ Klimatflyktningar

Ert uppdrag

Ni är politiker som måste ta viktiga beslut för att utveckla och lösa problem i er stad. Uppgiften är att styra staden i rätt riktning när det gäller hållbar utveckling de närmaste 50 åren. Man kan säga att ni är

beslutsfattare i staden och måste ta hand om dess invånare – på alla olika plan.

• Vilka problem finns i er stad? • Hur löser ni dessa problem? • Vad tänker ni satsa på för energikällor framöver? Fördelar och

nackdelar på kort och lång sikt med dessa energikällor? • Vad kan enskilda individer göra för miljön och energiförbrukningen i

er stad? Vad leder detta till på kort och lång sikt? • Ni har nu kommit fram till att vissa förändringar måste ske. Era

förslag möter då motstånd bland invånarna. Vad tror ni att det beror på?

• Hur går ni vidare för att driva igenom era beslut? Tänk på såväl unga/gamla som fattiga/rika. Hur påverkar er befolkningssammansättning ert miljöarbete?

• Kan ni hitta något sätt att samarbeta med andra städer/länder? Hur tror ni att omvärlden (andra städer) reagerar på de beslut ni tagit?

• Hur påverkar era matvanor miljön och hälsan i er stad och vad kan ni göra för att förbättra detta? (kort/lång sikt)

Stad A• Förutsättningar:

• Staden har mycket skog och det är stor nederbörd. Runt staden ligger många sjöar och intill staden rinner en större älv, där vattennivån varierar under året. Smältvatten från omkringliggande berg ökar vattenståndet under våren. Berggrunden är rik på mineraler, främst järnmalm. Många menar att det blåser mer nu än vad det gjorde för några år sedan. I skogarna finns god tillgång på vilda djur som t.ex. älg, rådjur och varg. Det finns också god tillgång på svamp och bär.

• Det öppna landskapet har börjat växa igen då fler och fler lägger ner sina jordbruk. Invånarna i staden använder idag flis som huvudenergikälla. Som drivmedel till sina bilar använder de flesta bensin eller diesel och har långa pendlingsavstånd till sina arbeten. Vintrarna är långa och kalla. Medelåldern är hög och ungdomarna flyttar ifrån orten.

• Invånarantalet är ca 50 000.

• Återvinning och källsortering fungerar på ett bra sätt. Vatten och avloppsrening fungerar tillfredställande.

• Naturtyp: Barrskog och inlandsklimat

Stad B• Förutsättningar:

• Staden ligger vid en stor insjö och har haft god tillgång på fisk. Runt staden finns stor tillgång på näringsrik jordbruksmark. Genom att man har använt mycket bekämpningsmedel så har man tagit död på de flesta fiskar, insekter och fåglar. I den omgivande skogen har de större rovdjuren utrotats.

• Staden har en utvecklad industri där det t.ex. tillverkas bilar, avancerade vapen och läkemedel.

• En växande befolkning har lett till stora krav på avfallshantering och miljöutsläpp.

• Invånarna i staden har valt att satsa på kärnkraft och kol som huvudenergikälla. Många hushåll har två bilar, som drivs med bensin och diesel. De flesta kör bil till jobbet och trafiksituationen i staden börjar bli svår.

• Befolkningsstorleken är ca 1 miljon.

• Naturtyp: Tempererad inlandsklimat med heta somrar.

Stad CFörutsättningar:

• Staden ligger i den subtropiska zonen och områdena runt staden består till största delen av berg, öken och savann. Passadvindarna påverkar klimatet.

• Staden kännetecknas av stora inkomstklyftor mellan rika och fattiga. Huvuddelen av befolkningen är fattiga och bor i enkla bostäder. Befolkningstillväxten är stor och andelen unga människor är hög. Man beräknar att stadens invånarantal kommer att fördubblas inom fem år. I staden ökar problemen med rent dricksvatten, sophantering och avloppsvattnet.

• Sedan 60-talet har ett stort bolag, South Oil, utvunnit olja ur stora fyndigheter. Vinsterna har hamnat hos ledande politiker i staden och hos utländska investerare. Befolkningen har istället drabbats av sjukdomar och miljöförstöring som orsakats av utsläpp från oljeindustrin.

• Eftersom det är förhållandevis varmt i staden är det låga uppvärmningskostnader men mycket el behövs främst till belysning och klimatanläggningar. Elen produceras för närvarande av mindre dieselaggregat.

• Befolkningsstorlek: runt 700 000 (uppgiften är mycket osäker)

• Naturtyp: Subtropiskt klimat, Öken, savann

Problem i staden? Hur lösa?

• Var på jorden befinner ni Er? Hur är förutsättningarna där?

• Hur ska ni få vatten, mat, boende, utbildning, arbete, infrastruktur osv. för att kunna utvecklas och gå mot en hållbar utveckling.

• Var kommer energin ifrån? Vilka alternativ finns för en mer miljövänlig och hållbar framtid?

• Vilka andra miljöproblem finns? Lösningar? • Hur kan den globala uppvärmningen påverka

området? • Utgångspunkt: 50-års perspektiv!!

Lite repetition…..• Befolkningsökning – Orsaker & konsekvenser. Lösningar? • www.worldometers.info/se/ Räkneverk hur det ser ut just nu

• Arbetslöshet, fattigdom och undernäring hör ihop. • Länder i områden med få naturkatastrofer, få eller inga krig och där odling

ger överskott ökar förutsättningarna.

• I områden där det sker naturkatastrofer blir det svårare och är dessutom landet/befolkning fattig ökar problematiken ännu mer.

• Områden med naturkatastrofer, krig och sjukdomar som aids är förutsättningar svåra – som i tex. Afrika. Åldersfördelningen är ofta i obalans. Få i arbetsför ålder, många barn och äldre. Här är det svårt att få ett överskott och man måste har pengar för att kunna köpa osv….osv….

• Möjligheter till export ökar ett lands ekonomi och välgång.

Repetition… forts

• Kan matproduktionen öka? • Jordbruk och fiske kan ge mer mat, men människan tar

allt större risker. Marken/vatten kan komma i obalans, krävs kunskaper hur vi ska ta hand om mark och vatten för en hållbar utveckling.

• Mycket mat slängs i rika länder, ca 30 % räknar man med. I fattiga länder försvinner också mycket pga: Skadedjur, dåliga lagerlokaler, ruttnar i fuktig värme och under långa, långsamma transporter.

• Vatten– hemma, i jordbruket och fabrikerna. Tillgången till färskvatten varierar kraftigt över världen – både periodvis och i olika områden.

• Vattentillgången orsakar konflikter – vems är vattnet när det rinner genom flera länder?? Turister vill ha värme och tillgång till vatten – lokalbefolkningen blir ofta lidande. Problematiskt.

Klimatzonerna – kommer du ihåg? • Tropiska zonen • Intensiv solstrålning. Fuktig luft,

regnar i princip varje dag, året om vid ekvatorn. Norr och söder om ekvatorn regnperioder. Förutsättningar?

• Subtropiska zonen • Varmt och torrt – ökenlandskap.

Regnar mycket sällan, nästan aldrig……. Förutsättningar?

• Tempererade zonen • Stora klimatskillnader mellan

områden, men också mellan kust/inland. Gemensamt: olika årstider. Vindar och havsströmmar har stor inverkan. Förutsättningar?

• Polarzonen • Nord och sydpolen. Isande kallt.

Sommar eller vinter. Förutsättningar?

Sårbara platser • Torra områden – beroende av

regn. • Brunnar, anpassat jordbruk,

livsmedelslager • Översvämningar – ”normala” ger

bördighet – ger förutsättningar!! Ibland katastrofala: ont om friskt vatten, förstör allt (mat, boende osv).

• Anpassat jordbruk, livsmedelslager,, infrastruktur.

• Stormar. Slår ut hela samhällen om elförsörjning påverkas, även de ”moderna” samhällena.

• Infrastruktur

• Vilken är den vanligaste naturkatastrofen?

• Översvämning.

• Orsaker? • ”Naturliga”: • Regn, snabb snösmältning • Tropiska orkaner, tsunamier

• ”Människan”: • Ändrat floders lopp • Huggit ner skog • Byggs städer, asfalt • Globala uppvärmningen

• Lösningar?

https://www.youtube.com/watch?v=SSAn2ieYdmA Bilder från Pakistan 2010. (3.45 min)

Energikällor

• Den industrialiserade världen förbrukar enorma mängder energi.

• Det mesta från energikällor som kommer att ta slut en dag – kol, olja och naturgas. Icke förnybara energikällor.

• Kärnkraft släpper inte ut koldioxid – men farligt avfall: radioaktivt och giftiga tungmetaller.

• Alternativ? • Förnybara energikällor med ursprung från solen.

Solenergi – solfångare (vatten värms upp) och solceller (omvandlar till elektricitet) + När solfångarna är på plats= varmvattnet kostar inget. + ingen påverkan på miljön eller klimatet. - Solen starkast på sommaren då minst varmvatten behövs.

• Vattenkraft – strömmande vatten i kretsloppet. Turbiner ger el.

+ inga föroreningar - Stora dammar krävs – förändrar landskap och dränka värdefulla naturområden. - Mark nedanför kraftverket får mindre vatten och kan torka ut.

• Biobränsle – energiskog, avfall och rester till fjärrvärmeanläggningar. Värme och el, även biogas och etanol (framställs av ex spannmål och majs) till bilar.

+ tar vara på avfall. + Ingen koldioxideffekt. - Luftföroreningar från anläggningar - Lastbilstransporterna med avfallet - Biobränsle odlas på jordbruksmark som kan behövas för livsmedelsproduktion.

Geotermisk energi Man utnyttjar vulkanisk aktivitet med varma källor eller gejsrar. Det varma vattnet kan värma hus direkt eller driva en turbin med ångan och utvinna elektricitet. Det kan dock räcka med att pumpa ned vatten i den svenska berggrunden och utnyttja skillnaden mellan värme och kyla för att värma bostäder med värmeväxlare. I Sverige kallas detta ofta för bergvärme.

Vågkraft (vattenkraft) är när man bygger kraftverk vid kusten där vågor och tidvattenvågor kan strömma igenom och elektricitet alstras från turbinen. Det kan också vara bojar som placeras på bottnen i kustnära områden.

Vindkraft Till solenergin kan man på ett sätt också räkna vindkraften. För det är när solens strålar värmer marken eller vattenytan som det uppstår vindar. Vindkraft i äldre tider var segel och väderkvarnar. Det kan också vara moderna vindkraftverk från vilka vi får elektricitet.

FRAMTIDEN

• Fundera över vilka energikällor som är mest rimliga att satsa på och varför?

• Kan det komma andra energikällor som vi inte nämnt i texten, vilka och varför tror du att de kan bli en succé?

Den enskilde individen………

• Resor, bostad och mat påverkar mest från enskilda människor.

• Resa? • Minska åkandet i bensinbilar – elbilar och biogas drivna bilar är

bättre. Flygresor släpper också ut gaser – åka tåg är bättre…….

• Bo? • minska på energiförbrukningen hemma. Lågenergilampor,

effektivare uppvärmning och energisnåla hushållsmaskiner…..

• Äta? • minska på mängden nötkött. Både transporter och

boskapsskötslen bidrar till utsläppen. Välj närodlat kött och ät vegetariskt lite oftare……..

• Handla klimatsmart? • köp mat, kläder, möbler och annat som är miljömärkt.

Närproducerat är bra val……..

Uppgift: Vad kan den enskildes individen göra? Gällande miljöpåverkan, energiförbrukning och matvanor/hälsa på kort och lång sikt.